Babblarna i verkstan. Verkstan vårterminen Tina Johnsson förskollärare
|
|
- Helena Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Babblarna i verkstan Verkstan vårterminen 2015 Tina Johnsson förskollärare
2 Vi har under våren varit 10 barn, i åldern 1-3,5 år, och två pedagoger i verkstan. En dag i februari fick barnen välja varsin Babblare. Ett par av de äldsta barnen har sedan under hela terminen hållit fast vid sin babblare och benämnt den just min babblare. Vi satt vid detta tillfälle med ett barn i taget för att kunna fånga upp varje barns tankar och intresse. På bordet fanns det förutom babblarna en sax, silkespapper, limstift och klistermärken i form av ringar. Vi lät barnen använda det material de ville och det som väckte mest intresse hos nästan alla barn var limstiftet och klistermärkena. En tjej satt enligt videon i 5 minuter och sju sekunder innan hon klurade ut hur hon skulle få loss klistermärket från arket, nästa märke fick hon loss på femton sekunder för då hade hon kläckt strategin med att lätt böja arket. Hon antog alltså en utmaning i fysik som vi gav henne utan att veta om det genom att vi trodde på hennes förmåga och gav henne tid att lösa problemet hon ställdes inför. En av våra 1-åringar intresserade sig väldigt mycket för limstiftet. Barnet drog av och satte på locket säkert tjugo gånger. Ett tredje barn pratade glatt på och benämnde olika kroppsdelar när hon klippte och klistrade. Som förskollärare tänkte jag att barnet just nu har ett intresse för antingen kroppen eller för begreppen av olika kroppsdelar. Med nöjdhet att ha koll på detta tittade vi sedan på filmen vi spelat in och ser att detta barn under tiden hon pratar testar olika grepp på hur man håller en sax. Jag tror inte detta är ett unikt tillfälle där vi vuxna tror att vi vet men att vi missar barnets intentioner för att vi har andra glasögon på. Efter att ha funderat valde vi att gå vidare med limstift och klistermärke. Vi funderade vad vi skulle göra med dem. Så hörde vi ett barn säga till ett annat när de stod vid dokumentationerna: Jag vill göra en stor Doddo. Vi kände att det var en ide att ta fasta på. Tack vare att en pappa tagit med stora kartongark till oss så bestämde vi oss för att göra riktigt stora Babblare. Vi bestämde att denna gång skulle barnen få jobba tillsammans med ett annat barn för att också utmana språk och att lärande ofta sker i samspel. Även denna gång var limstiftet och klisterögonen mest intressanta. En tid förflöt och en dag sa ett barn att han ville göra sin babblare igen. Vi ville då ge möjlighet att skapa 3D och vi bestämde oss för att barnen skulle få prova lera fast denna gång var det inte playdoo som vi brukar ha framme utan saltdeg. Det var spännande och alla ville räkna och blanda när vi gjorde degen och på sätt kom vi in på matte. Vi satte fram Babblarna på bordet, barnen fick degen och så frågade vi om de vill göra babblare. Ett barn sa att det vill göra lera platt. Vi valde att avvakta istället för att genast ta fram kavel. Barnet använde på sin egen kroppstyngd för att platta degen vilket innebar att barnet använde en naturvetenskaplig strategi för att lösa problemet. Ett barn gjorde olika avtryck i leran med babblaren vilket fler barn tog efter. Jag har gjort Daddas fot. Min Bobbo vill inte vi ska se han, sa en flicka som flera gånger försökte göra avtryck i leran men det blev hål i leran. Denna flicka agerade med babblaren genom att låta sitt agerande vara babblarens önskan.
3 Ett barn satte fast små lerbitar på babblarens ögon och mun. Hon ropade förtjust Doddo när hon sedan höll den en bit ifrån sig. Flera barn vill måla sina babblare. Fram åkte färgen och babblarna blev snabbt målade. Sedan började barn efter barn att dra med penseln på händer, armar, mage Det var koncentration men också fniss när penseln kittlades över skinnet. Det har funnits speciellt ett barn som hela tiden varit mest fascinerat över klistermärkesögonen. Detta barn frågade nu efter dessa för att sätta på leran men de fäste inte på den skrovliga ytan. Detta hade vi kunnat gå vidare med-olika strategier att sätta fast saker med eller ojämna ytor eller ja något annat I samma veva pratade vi vuxna om våra magneter som barnen gärna flyttar runt på frysen och att vi borde klistra något på dem för att de små magneterna inte ska kunna stoppas i munnen. Vi hade med oss att klistermärkesögonen fortfarande var lockande. Vi plastade in uppkopierade babblare. Vi lät barnen välja vilken babblare de ville ha (nästan alla valde den som de kallat sin babblare) och sedan gav vi dem uppdraget att sätta fast den på frysen. Flera barn försökte trycka upprepade gånger för att få babbalren att fästa på frysen, någon vände och tittade på baksidan och försökte igen. Något barn bankade på den för att få den att fastna på frysen. Ett barn plockade direkt ner en magnet och försökte trycka fast på baksidan. Barnet fick frågan om magneten skulle sättas fast och barnet nickade. Ett barn sa att vi behövde klister och tittade mot burken där vi har limstiftet. Tänk att vi gav barnen chansen att få använda sina tidigare erfarenheter av att sätta fast i stället för att vi tänker att vi vet rätta svaret. Förra terminen kände vi att vi gärna ville ge de äldsta i verkstan möjlighet att gå iväg och upptäcka utanför förskolan. Under april och maj har vi gjort det men vi har gått när barnantalet tillåtit det och då tagit med alla barn i gruppen. Vi har varit på Stenänga några gånger och vi har varit på lekplatsen
4 några gånger. Vi har en så stor och utmanande trädgård med träd, klättring, pulkabacke, lutning, gräs, vatten att det är en njutning att bara vara ute här. Men såklart älskar vi även Stenänga skogen och glädjen i att klättra över stegen in dit! I vår matris för våren bestämde vi oss för följande prioriterade mål från läroplanen efter Stenängas arbetsplan, forskning, behovet och intresset i barngruppen och hos enskilda barn. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor. Vi har jobbat med målet genom att erbjuda att vi sjunger varje dag både i samband med frukten men även när de äldre barnen kommer över och såklart när vi än känner för det. Vi använder tid vid rutiner som vid blöjbyte och väntan på mat till att läsa saga, vi använder oss av Babblarna-skrift och ljud, ordbilder på babblarnas namn uppsatta, babblarna-begrepp. Lugna måltider ger mycket tid till att prata med barnen. Vi intervjuade barnen när de gjorde babblarna kring deras tankar om stopphanden. Vi använder foto ram för att återge dokumentation till barnen och det blir ofta samtal mellan barn-personal och barn-barn utifrån dem vad man gjort, och funderingar som kommer nu när de ser bilderna som typ vilken färg hade jag, varför var inte jag där? Att vi är få barn i gruppen ger tid
5 att samtala och reflektera med det enskilda barnet och gruppen. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Detta mål har vi arbetat allra mest med. Tid för lek ger vi mycket av. Våra babblardisco var självklara varje dag innan maten i början av terminen. Under senare delen av terminen har vi bytt till en annan Cd med sånger som Rockiga Imse vimse spindel och ketchup ska prutta-sånger och gisses vilket drag vi har i dansen när vi spelar luftgitarr, snurrar och hoppar till musiken. Lite mer stillsamt men roligt och uppskattat av barnen har det varit när vi fortsatt använda vår sångpåse. Våra rymliga lokaler inne och vår fina utemiljö som är kuperad gör att barnen hela tiden ges bra möjlighet till rörelse så förutom vår dans innan maten planerar vi sällan speciella rörelsestunder. Vår öppna golvyta, våra kuddar och filtar lockar de flesta barnen i gruppen till rörelse. Lera av olika slag har vi använt och barnen kan nu själva ta fram papper när de vill rita. De flesta barnen är väl förtrogna med att limstift används för att klistra samman och klisterögonen fastnar utan limstift.
6 Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det vi märkte i slutet av terminen var att det blev mer konflikter. Stopphanden används och känns som den ger bra effekt och ett bra sätt att kommunicera med för nästan alla barn. Efter samtal med en förälder kom vi fram till att det ibland kan vara bra att tillägga Klappa för att förstärka det positiva och önskade beteendet. Vi har flera gånger låtit barnen använda digitalkameran under aktiviteter för att sedan se vad de dokumenterat och på så vis kunna hitta vad som intresserat barnet samtidigt som barnen fått möjlighet att använda teknik. Se mer under inflytande. Den övergripande fråga i vår matris för terminen var; Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att utmana barnens språk, rollekar och att ge dem mer inflytande? För språket tänker vi såklart böcker som en viktig del och vi ställde en korg med böcker utanför toaletten som barnen själva burit med in på toaletten när vi samlats där för byte. Dessa böcker har vi läst väldigt mycket i. Bytt någon blöja, läst en bok, hjälpt några på toaletten, läst en bok Vi satte upp ordbilder på babblarnas namn intill babblarna. Många gånger har barnen i gruppen pekat på ordbilderna och spökläst Babblarnas namn. Vi har inte gått vidare med det vilket är synd för barnen har ju faktiskt visat ett tidigt intresse för det skrivna språket. Och detta intresse har kommit genom den miljö vi gör för barnen. Vi har ordbilder på leksakslådorna med men har fått ta bort många eftersom vissa barn tuggar i sig häftmassan som vi fäst dem med. I slutet av terminen började vi med TAKK (bilder och tecken som stöd till språk och kommunikation). Ett barn som mest utrycker sig kroppsligt började genast använda de tecken vi erbjöd. I höst kommer en ny pedagog till förskolan som har stor erfarenhet av TAKK vilken vi ser som en tillgång för att kunna hålla detta levande. Det material som vi upplevt har bidragit mest till rollekar har varit dockvagnar, väskor, mjukisdjur, kuddar och filtar. Vår låda med plast servis och plastmat har till viss del bidragit till rollek fast vi känner att vi haft för mycket saker i lådan. Inför hösten kommer vi att ha betydligt färre saker i lådan och att det är mat som barnen omges av vardagligt t.ex. ägg, banan, smörgås, tallrik, mugg, sked osv. Vi fyllde en låda med skjortor och sjalar men det var inget som barnen tog med i sina lekar. Inför hösten tänker vi att vi vill ha fler väskor och prova lite utklädning igen som skjortor men också nycklar, glasögon, hattar. Inflytande har vi gett mestadels genom att läsa av barnen. Det som de tyckt varit roligt och har visat intresse för har vi erbjudit mer av t.ex. klistermärke, limstift, lera, babblarna. Vi har en foto ram på låg höjd som barnen ofta tittar på. Där lyssnar vi in vad barnen säger och ger utryck för t.ex. skrattar när de ser att de målat och då gör vi en tolkning att det varit lustfyllt för barnet att måla. Vi tycker att vi är bra på att ge barnen inflytande. Det finns dock område där vi känner att vi inte byggt vidare fast
7 vi läst att barnen visat stort intresse och det är vatten och det är magneter. Varje vecka och ibland varje dag kommer barn och visar eller säger att de vill höra Ketchup-sången eller går och hämtar sångpåsen och visar att de vill sjunga. Detta är också att få ha inflytande och att ha inflytande över sitt lustfyllda lärande. Inför terminsstart ville vi speciellt tänka på detta och hur blev det? Verkstan Vårterminen 2015? Läsa mer- Vi har absolut läst mer. I samband med rutin på toa t.ex. Vi har dessutom haft böcker med hård pärm från biblioteket tillgängliga hela terminen för att få en större variation till våra egna böcker. Ett av barnen har ofta spökläst för de andra barnen utifrån bilderna i boken vilket är spännande att följa. Måla på staffli med bara vatten och pensel. Har inte blivit av att vi erbjudit och barnen har inte själva undersökt staffliet heller. Inför hösten vill vi ställa fram staffliet tydligare och introducera det planerat för barnen. Fast målat har vi som sagt gjort på olika sätt men inte just på staffliet. Färgspel- Vi spelade en period när vi vuxna tog fram spelen. Vi har pratat om färger och sjungit om dem men det har varit i samband med t.ex. babblarna.
8 Rita-Ja nu har barnen ritat mycket. De tar själv fram ritpapper nu när de ligger i en låda som är lätt att öppna och som barnen går förbi på väg till borden. Här får barnen också direkt inflytande genom att de själva tar fram ett papper när de vill rita och så hjälper vi till med pennor. Sitta på golvet- Vi vuxna har suttit på golvet men vi behöver skapa mer tid för att hinna att vara med i leken. Hur kan vi skapa denna tid? Kan vi duka vid annat tillfälle än på förmiddagen? Kanske den som öppnar eller den som kommer 7.15 kan försöka hinna duka? Vi behöver fördela så båda husen skiftas om att hämta mat. Vi ska komma ur tänket att rutinerna är en transportsträcka till något annat och i stället nyttja dem till samtal, närvaro och utmaning för oss och barnen så som vi använt tiden vid blöjbyte till språk. Babblarna- Babblarna har genomsyrat det mesta och barnen är så glada för dem. Babblarna får följa oss även nästa termin. Instrument-Instrumenten står i hyllan och vi har haft dem framme vid några tillfälle. Matte- vi har satt upp siffror med antalsbilder, vi har haft vår stora tärning framme, vi har sorterat kuddar och djur, vi har använt räkneramsan, färger, begrepp som stor, liten, bakom, framför, bredvid, många Inför hösten kan vi fortsätta med detta men också t.ex. lägga klossar för antal barn osv. Inför nästa termin funderar vi kring det som de yngsta barnen visat glädje och intresse för-vatten, magneter och Babblarna. Vart skulle barnen föra oss i detta? Vi kommer att börja terminen med fem inskolningar då vi har en grund med att vara närvarande vuxna, skapa rutiner och att sångpåsarna används varje dag. Vi märkte att sångpåsarna var ett bra material vid inskolningsperioden förra året genom att barnen fick delaktighet och att det blev en del av rutinen och igenkänning att ha påsen varje dag i samband med frukten. Det ger oss också tid att läsa av barnen så att vi utgår från det barnen har intresse för. Organisatoriskt är funderingen att vi kanske ska dela upp oss ytterligare i mindre grupper och får ha planerad aktivitet vars en dag i veckan? Förslag till fråga i matrisen kan vara: Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att utmana barnens språk samt barnens intresse för naturvetenskap och matematik?
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merEn liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merAvdelning Sporrens utvärdering 2014-2015
Avdelning Sporrens utvärdering 2014-2015 Fokus under året På Sporren har vi fortsatt att lyfta det naturvetenskapliga lärandet och dess olika aspekter. Detta läsår har barnen utforskat luft på olika sätt.
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merArbetsplan för Molnet 2015/2016
Arbetsplan för Molnet 2015/2016 Gruppens sammansättning Vi har 20 barn 3 barn är födda 14 6 barn födda 13 6 barn födda 12 4 barn födda 11 1 barn fött 10 Personal Carina Addén - förskollärare Susanne Evergren
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merUTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs mer2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger
SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (8) 2012-10-30 2012-2013 Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN MUNKEBO FÖRSKOLA 2 (8) Lokal arbetsplan
Läs merVerksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola
Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merBokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola
Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merLokala arbetsplan 2014-2015
Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av
Läs merLokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola
Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola 2010 Organisation Mimers Vittjärv AB driver förskolan Vittjärvsgården och grundskolan Mimers Brunn. Verksamheten förvaltas av en styrelse bestående av dels
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merLingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merTEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??
TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? Marina Undenius och Carina Nilsson, Höstterminen 2014 BAKGRUND Vi är en grupp med 11 barn i åldern 3-5 år. 5 pojkar och 6 flickor. 2 förskollärare.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012-2013 VINSBO FÖRSKOLA REDOVISNING AV SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ VINSBO FÖRSKOLA Barnantal Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - Födda - F/P 07 08 09 10 11 12 Mumintrollet
Läs merGullvivans kvalitetsutvärdering Läsåret:2014-2015 KNATTE
Gullvivans kvalitetsutvärdering Läsåret:2014-2015 KNATTE Bakgrunden till valet av tema är delvis att språk är ett prioriterat mål i Eda kommun och vi vill jobba med detta genom sång, musik och rytm eftersom
Läs merFörskolan Trollsländan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (12) Förskolan Trollsländan Vi vill erbju d a v a rje barn e n f ö r skole tid f ull av gläd je, vänskap, läran de och med mång a utman in gar i le kfullt utforsk
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merVandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna
Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Bikupan period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Läs merI Språkets värld. Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan
I Språkets värld Bäckagårds förskolas digitala verksamhetsberättelse 2014/2015 avdelning: Lärkan Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: 2014-04-23 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Förskolan
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merI Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten
Klockargårdsförskolas digitala verksamhetsberättelse 14/15 Avdelning: Lilla Basen I Språkets värld Lennart Hellsing/Vatten Catrin Ripa, Irene Carlsson, Mathilda Nilsson 13 barn, 1-3 år Lokala prioriteringar
Läs merMåns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.
Måns handlingsplan Lämning Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan. Ge barnet och föräldern en bra start på dagen. Föräldrarna ska känna sig trygga med att lämna sina barn
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merArbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN Hanemålagårdens förskola 2015-2016 Våra styrdokument på förskolan är: Skollagen Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskole- och skolplan för Nybro kommun Arbetsplan reviderad
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14
Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Läs merSLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 2016-01-06
SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/2016 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång jag gör något som barnet kan göra själv tar jag bort möjligheten för barnet att lära sig lära
Läs merKattens Janssons månadsbrev
Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig
Läs mer"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"
Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Rånäs förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs mer21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef
Hej! Nu är det snart dags att avsluta det här året på Fårdala Simmets förskolor Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan för att fira jul och nyår. Jag önskar att ni alla får umgås med era barn, nära och kära
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merFörskolan Trollstigen AB
Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merAvdelningen Blåbäret
Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till
Läs merSpråket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.
Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merBullerbyns förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Katarina Klinga 2014-06-09 Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Organisation 2013/14 Bullerbyns förskola i Storvik ingår i ett förskoleområde
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Skogsgläntans förskola Avdelning födda 07 födda 08 födda 09 födda 10 födda 11 födda 12 Solstrålen 3 st 5 st
Läs merVI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13
VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA Grovplanering Anemonen Vt-13 Avdelningen: Förskolan Regnbågen ligger i Vårby Haga på Mastvägen 4. Regnbågen består av sex avdelningar. Avdelningen Anemonen har 16 barn
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska
Läs merPinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merTallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården
TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar
Läs mer