Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla

Transkript

1 Handlingsprogrammet för belysning i Uddevalla centrum är framtaget av Ljuslandskap i samarbete med Tekniska kontoret i Uddevalla kommun under våren Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Uddevalla Telefon (vx) Uddevalla kommun Ljuslandskap Sverige AB

2 FÖRORD Det nu framarbetade handlingsprogrammet för belysning i centrala Uddevalla har sin bakgrund i ett givet politiskt utredningsuppdrag i Tekniska nämndens styrkort Uppdraget var att utveckla synen på belysning i den offentliga miljön. Belysningen skulle stödja centrums attraktionskraft (vara inbjudande och vacker), dels bidra till ökad säkerhet, dels stödja attraktiviteten i särskilda miljöer som till exempel parker, fasader, gångstråk, uppehållsplatser eller annan fysisk utformning. En kombination av olika ljuskällor förutsattes samt att belysningen skulle vara resurseffektiv. Utredningen skulle också redovisa konkreta belysningsförslag, investeringsoch driftkostnader samt tidplan för genomförande. UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA KONTORET Uddevalla Telefon (vx) Handlingsprogrammet är den sista delen i en trestegsraket för uppdragets färdigställande där de övriga delarna innehållit ljussättningen av Margretegärdeparken samt Bäveån bägge sidor mellan Järnbron och Träbron. Programmet innehåller bl.a. förslag till riktlinjer för belysning av Uddevalla centrum samt prioriteringsordning för kommande insatser. Under utredningen har en tät kontakt etablerats med Fastighetsägarna och Centrumföreningen vilket lett till sponsring av en brobelysning samt att ett antal fastigheter utmed södra och norra Hamngatorna fasadbelysts som en extra förstärkning till helhetsbilden av ett säkrare och vackrare Uddevalla centrum. Arbetsgruppen för framtagandet av belysningsprogrammet har bestått av Marianne Lind (Ljuslandskap Sverige AB) samt Sten-Anders Olsson och Seppo Räikkönen (tekniska kontoret) i samverkan med representanter från miljö- och stadsbyggnad, kultur- och fritid, polisen, fastighetsägarna och centrumföreningen. Uddevalla den 23 juni 2011 Sten-Anders Olsson Gatu- och Parkchef Ljuslandskap Sverige AB Västra Ågatan Uppsala marianne.lind@ljuslandskap.se Handlingsprogram för belysning i centrala Uddevalla antogs av Tekniska nämnden i Uddevalla HANDLINGSPROGRAM FÖR BELYSNING I CENTRALA UDDEVALLA Ljuslandskap Sverige AB 2011 Projektgrupp: Sten-Anders Olsson, Tekniska kontoret Uddevalla kommun Seppo Räikönnen, Tekniska kontoret, Uddevalla kommun Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB Text, foto & layout: Marianne Lind, Ljuslandskap Sverige AB 2

3 BELYSNINGSFAKTA FÄRGTEMPERATUR Färgtemperatur innebär den färg man uppfattar att omgivningen får i skenet av belysningen. Färgtemperatur beskriver om ett ljus upplevs varmt, vitt eller kallt. Det mäts i grader Kelvin. En glödlampa har en färgtemperatur på 200 Kelvin, högtrycksnatrium ca 2200 Kelvin och dagsljus på över 6000 Kelvin. Keramisk metallhalogen inns från Kelvin. I Uddevalla rekommenderas en grundfärgtemperatur på 3000 Kelvin för ny belysning. Färgtemperaturen är relativ! Det är viktigt att använda en jämn färgtemperatur över ett område. Om man sätter ett varmt ljus bredvid ett varmvitt upplevs det varmvita som kallt. Är det varmvita ljuset ensamt upplevs detta som varmvitt. Placerar man ett kallare ljus i närheten upplevs det som varmt. FÄRGÅTERGIVNING Färgåtergivning är ett mått på hur bra en ljuskälla återger färgerna i omgivningen på ett naturligt sätt. Idealet hur färgerna upplevs i dagsljus och glödljus. Färgåtergivningsförmågan mäts i ett RA-index. Det högsta värdet är 100, vilket står för hur dagsljus och glödljus återger färgerna. För ljuskällor anses ett värde på RA högre än 80 som bra. RA-skalan är dock inte idealisk. Nya sätt att mäta färgåtergivning utarbetas ständigt, men fortfarande är det detta sätt att mäta som dominerar på marknaden. HUR MAN LÄSER BETECKNINGAR För ljuskällor skrivs färgåtergivning och färgtemperatur som ett tresiffrigt nummer, t. ex Här står 8 för att ljuskällan har Ra-index 80 och 30 för att färgtemperaturen är 3000 grader Kelvin. 42 LJUSFLÖDE Det ljus en ljuskälla totalt avger i alla riktningar. Mäts i lumen (lm). BELYSNINGSSTYRKA Det ljuslöde som träffar en viss yta. Mäts i Lux (lx) (1 lux = 1 lumen/m2) EFFEKT En ljuskällas effekt är den energi som ljuskällan förbrukar per tidsenhet. Mäts i watt (W) LJUSUTBYTE (VERKNINGSGRAD) Förhållandet mellan ljuslöde (lm) och effektförbrukning (watt) visar ljuskällans effektivitet. Mäts i lumen/watt. IP-KLASS En armaturs IP-klass visar på hur tålig en armatur är för vatten och damm. En strålkastare bör ha minst IP65, en väggarmatur IP54 och en markstrålkastare IP6 (alternativt IP68 om det är risk att den blir stående under vatten, då IP68 är helt vattentät). IK-KLASS En armaturs IK-klass visar på hur vandalsäker armaturen är. IK10 är högsta värdet på skalan, men det inns nu varianter med för extra tåliga armaturer. INNEHÅLL HANDLINGSPLANEN 4 Syfte Ställningstagande Metod Läsanvisning Områdesavgränsning 5 VARFÖR NYTT LJUS? 6 Identitet & nya levande stadsrum Trygghet & folkhälsa Bättre ljusmiljö Traiksäkerhet Turism & ekonomi Miljöaspekter & nya EU-direktiv VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING 8 IDENTITET 9 Berg Vatten Den historiska staden RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV UDDEVALLA CENTRUM 10 Samspel med miljön Minimera ljusföroreningar Orientering & Vägledning Provbelysningar Belysning för trygghet 11 Ljusfärg & färgåtergivning 12 Alltid bländfritt ljus Ljusnivå & ljusfördelning Skuggor & relexer 13 Färgsättning Djur & växters påverkan av ljus Skötsel & underhåll 14 Kontroller och åtgärder Helhetstänkande i gestaltningen Ljuskällor 15 Armaturer SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR 16 SITUATIONEN IDAG - ARMATURER 18 KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER 20 PRIORITERING AV SAMMANHÄNGANDE OMRÅDEN 22 PARKER 24 BERG 26 VATTEN 28 HISTORISKA MILJÖER 29 TRAFIKSÄKERHET 30 GATOR 31 GÅNG- & CYKELVÄGAR 32 GÅGATOR & TORG 33 FASADBELYSNING 34 RIVNINGSTOMTER 36 KONSTVERK 38 CHECKLISTA FÖR BESTÄLLARE AV BELYSNING 40 BELYSNINGSFAKTA 42 3

4 HANDLINGSPLANEN SYFTE Handlingsplanen är ett vägledande dokument som upprättats för att underlätta och strukturera upp beställning av ny belysning inom projektområdet. Syftet är att på ett överskådligt och enkelt sätt visa på hur belysningssituationen ser ut i Uddevalla idag och klargöra i vilken prioritetsordning nya belysningsprojekt bör utföras. Handlingsplanen ger även allmänna rekommendationer för vilken kvalitet nya belysningsprojekt bör hålla och vad man bör tänka på som beställare och planerare. Handlingsplanen tar upp karaktäristiska och estetiska aspekter av Uddevalla som är viktiga att lyfta fram med ny belysning. STÄLLNINGSTAGANDE Vid beställning av handlingsprogrammet beslöts att inte ta fram ett komplett Belysningsprogram med rekommendationer för ny belysning i de olika delområdena. Vi valde istället att göra ett Handlingsprogram med prioritetsordning för nya belysningsprojekt, för att sedan satsa mer resurser på att utföra dessa projekt. Eftersom armaturer och framförallt ljuskällor är i snabb utveckling, så kan det vara en fördel att bestämma vilken armatur och ljuskälla man ska välja när tiden är inne. Det som tas upp i denna handlingplan är främst allmänna rekommendationer för belysning, viktiga egenskaper hos ljuskällor och armaturer samt prioriteringsordning för nya belysningsprojekt i Uddevalla centrum. METOD Handlingsplanen har tagits fram genom inventering och analys av Uddevalla innerstad på dag och kvällstid där ljuskällor, armaturer, ljusets kvalitet, platsens karaktär och användning samt trygghet har beaktats. Analys har gjorts av vilka områden som är attraktiva i staden och vilka platser som skulle kunna användas även under enlig och vacker belysning. Polis, kommunala tjänstemän, representanter för Uddevalla City, promenerande Uddevallabor och andra personer med god kunskap om Uddevalla ur olika perspektiv har kontaktats. Handlingsplanen har tagits fram av Ljuslandskap Sverige AB på uppdrag av och i samarbete med Tekniska kontoret i Uddevalla kommun. LÄSANVISNING Handlingsplanen ska användas som ett levande dokument, då meningen är att belysningsanläggningarna växer fram under en längre tid. Handlingsplanen ger inga belysningsförslag utan tar upp vissa av de områden som bör omgestaltas. I val av armaturer och ljuskällor för nya projekt bör en ljusdesigner kontaktas. för beställning av ny belysning i kommunen. På sidan 42 förklaras olika ljustekniska begrepp. STEG 3 - INSTALLATION 14. Tar reda på armaturleverantörernas priser, så att ingen mellanhand gör orimligt stora påslag. 15. Ljusdesigner och elinstallatör ska ha kontakt och reda ut eventuella oklarheter innan anläggningen påbörjas. 16. Ljusdesignern ska vara med vid riktning av armaturer. elinstallatören, så att de tar ett långsiktigt ansvar för den anläggning de installerat. 18. När allt är installerat ska anläggningen kontrolleras och utvärderas av belysningsansvarig och belysningsgrupp. STEG 4 - SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 19. En effektbelysningsanläggning ska skötas om som en parkanläggning. Ta med denna arbetskostnad i budgeten. 20. Låt ljusdesignern upprätta en skötsel och underhållsplan för varje ny belysningsanläggning. 21. Rengör armaturer regelbundet. 22. Trasiga armaturer ska bytas snarast. 23. Gör regelbundna kontroller att anläggningen fungerar som den ska. Människor belyst anläggning, som plötsligt är mörk. 24. Kontrollera att inga grenar växer för och skymmer armaturens ljusbild. 4 41

5 CHECKLISTA - FÖR BESTÄLLARE AV BELYSNING Områdesavgränsning STEG 1 - FÖRBEREDELSER STEG 2 - GESTALTNINGSSKEDE 8. Håll en öppen dialog med ljusdesignern under processen och bolla gärna idéer. 1. Utse en belysningsansvarig på kommunen som tar det samordnande och estetiska ansvaret för all ny belysning. 2. Tillsätt gärna en belysningsgrupp bestående av olika intessenter från kommunen och näringslivet. 3. Arbeta med utgångspunkt från Handlingsprogrammets prioritering. 4. Klargör vilket speciikt projekt som står på tur och tänk/diskutera med utgångspunkt från frågorna på sidan 10 i detta handlingsprogram. 4:1. Vad ska belysas? 4:2 Hur ser omgivningen ut? 4:3 Varför ska denna plats få ny belysning? 5. Kommer bygglov och/eller tillstånd från Länsstyrelsen behövas. Räkna med den extra tid detta kan ta i planering av projektet Klargör en projektbudget.. Kontakta en ljusdesigner. 9. Belysningsansvarig (och belysningsgrupp) bör delta vid provbelysning. Vid provbelysningen ska följande beaktas: 9:1. Harmoniserar den nya ljussättningen med omgivningens ljus? Kontrollera att det inte uppkommer ljusinlation. 9:2. Finns det risk att någon armatur kommer att blända? Ingen armatur får blända från något håll. 9:3. Upplevs armaturerna som osynliga alternativt passar de väl in i miljön även på dagen? 9:4. Är belysningen funktionell? 9:5. Är belysningen estetiskt tilltalande? 9:6. Har ljuset en färgtemperatur på 3000 Kelvin? Om undantag görs ska detta motiveras, då det stör ljusfärgbalansen i stadsrummet. 9:. Om annan ljuskälla än keramisk metallhalogen används: Har ljuskällan en god färgåtergivning på minst RA >80? 10. När ett förslag är framtaget. Sök ev bygglov med handlingarna som underlag. 11. Ljusdesignern färdigställer handlingarna. 12. Kontrollera att följande tekniska åtgärder fullföljs: 12:1. Använd rätt IP-klass, minst IP54 för fasadarmaturer, minst IP65 för strålkastare och minst IP6 (helst IP68) markstrålkastare. 12:2. Använd planglas på gatuarmaturer (med undantag när armaturen ska belysa fasaderna). 12:3. Använd opaliserat glas i både parkoch gatuarmaturer för att minska bländningen. 12:4. Vid inköp av nya lyktor, använd armaturer med ljuskällan i hatten på armaturen, för att minska bländning och ljusföroreningar. OMRÅDESAVGRÄNSNING - 5

6 VARFÖR NYTT LJUS? IDENTITET & NYA LEVANDE STADSRUM TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA BÄTTRE LJUSMILJÖ Med ny belysning kan man öppna upp stadsrum som utan belysning är för mörka att vistas i. Belysningen inbjuder till att göra staden levande kvälls- och nattetid. Med ny belysning kan man förstärka Uddevallas identitet genom att lyfta fram stadens unika bergväggar, vattenrum, historiska stadsrum, parker och konstverk. Vackert belysta platser som tas omhand bidrar till en trevlig stad som invånarna kan känna sig stolta över. Enligt Uddevallapolisen sker få brott i Uddevalla innerstad på kvällen, vilket talar för att ler människor borde våga gå ut då. En stad med välplanerad belysning lockar ut ler människor ur olika generationer kvällstid, vilket ökar den sociala kontrollen. Detta är den starkaste faktorn för en tryggare stad. Folkhälsan ökar i och med att ler personer går ut med hunden, joggar eller promenerar i staden även efter mörkrets inbrott. Effektivare och bättre ljuskällor och armaturer inns på marknaden idag. Utvecklingen går fort och ger möjlighet att skapa en vacker ljusmiljö med naturlig färgåtergivning. Vid ny ljussättning kan man se till att inget ljus bländar och att varje plats ljussätts i samspel med omgivningen. En förbättrad ljusmiljö där inga armaturer bländar är särskilt viktigt för äldre och synskadade personer. All ny belysning gestaltas med åtanke att minska ljusföroreningarna i staden, vilket gör att natthimlen syns bättre än idag

7 KONSTVERK Uddevalla har ett antal karaktäristiska konstverk. Alla har sin egen historia att berätta. Om ett konstverk ska få belysning eller inte bedöms i varje enskilt projekt. Ett konstverk måste alltid provbelysas. Om konstnären i fråga lever ska denne tillfrågas och konsulteras innan man tar fram ett belysningförslag. Generellt bör konstverken belysas i och med att delområdet belyses. Det inns även tillfällig konst där belysning välkomnas om den passar in i miljön. 3 5 TRAFIKSÄKERHET Modernare armaturer och ljuskällor kommer att skapa en säkrare traikmiljö. Det nya ljuset är klarare och återger färger bättre vilket gör att bilister upptäcker fotgängare lättare. Ny specialanpassad belysning av övergångsställen kommer att göra dessa platser säkrare. Gång- och cykelvägar blir tryggare när inte bara vägbanan utan även omgivningen blir belyst. TURISM & EKONOMI Nya ljuskällor är effektivare än gamla vilket gör att både ljusmiljön blir attraktivare och energikostnaderna minskar. Investeringskostnaderna är endast en liten del av den totala livscykelkostnaden, vilket gör att en ny belysningsanläggning betalas igen på sikt genom minskade energikostnader. En välbelyst stad är attraktiv och kan marknadsföras på ett sätt som lockar ler turister. Restauranger, krogar, hotell och kvällsöppna affärer vinner på att Uddevalla blir en attraktivare stad på kvällstid. MILJÖASPEKTER & NYA EU-DIREKTIV Nya ljuskällor och armaturer är effektivare, vilket minskar miljöpåverkan. Vid nya belysningsanläggningar inns möjlighet att styra ljuset, så att energi sparas. Kvicksilverljuskällan utfasas och förbjuds 2015 enligt EU-direktiv. Eftersom stora delar av Uddevalla centrum har kvicksilverljuskällor är detta viktigt att åtgärda i god tid

8 VISIONER FÖR UDDEVALLAS BELYSNING TILLGÄNGLIGA RIVINGSTOMTER Uddevalla ska upplevas som en trygg och vacker stad Med välplanerad belysning rör sig invånare mer i staden även kvällstid, vilket förbättrar folkhälsa och trivsel Ökad jämställdhet i och med ökad trygghet och bättre ljusmiljö för synsvaga Stadens karaktärer så som berg och vatten ska bli visuella nattetid Vackert belysta platser ska Stadens parker ska bli attraktiva platser att promenera i kvällstid Uddevalla ska bli mer attraktivt som turiststad Stadens historiska områden ska få en karaktäristisk belysning Ljusstråk ska bindas ihop till 8 37

9 RIVNINGSTOMTER Rivningstomter blir lätt stadens glömda rum. De används antingen som tillfälliga parkeringsplatser eller inte alls. De upplevs som en baksida trots att de ofta ligger mitt i centrum. Om man ser dessa platser som möjligheter, ett omålat papper eller en fri yta, kan stadens tråkigaste rum bli dess roligaste. Alla idéer är välkomna, här kommer några: Bio i stadsrummet Medialinjen visar sina egna ilmer Konstutställningar Kreativa tillfälliga fasadmålningar Ljusspel Projektioner med kloka citat Bilder från Uddevalla Projicering av hav Tillfälliga parker som ljussätts Vuxenlekparker med träningslekredskap Hoppborg för barn IDENTITET BERG Uddevallas läge är unikt på grund av att staden är omringad av vackra bergväggar. Dessa är en tydlig karaktär på dagen men försvinner in i mörkret på natten. Ett mål är att belysa dessa bergväggar på ett hänsynsfullt sätt så att denna karaktärsfulla upplevelse även översätts till nattens ljuslandskap. VATTEN Uddevalla är en kuststad med nära till havet och med Bäveån som en pulsåder genom staden. Denna karaktär kan förstärkas genom att lyfta fram vattenrummet även nattetid. Ett bra sätt att belysa vatten är att låta omkringliggande omgivning spegla sig i vattnet. Ett exempel är den be- intliga belysningen av lindarna mellan Järnbron och Träbron, där träden och klocktornet speglar sig i vattnet. DEN HISTORISKA STADEN Uddevalla har fina historiska kvarter i innerstaden. Exempel på historiska gator är St Hellevigsgatan, delar av Södergatan och Jörgens gränd. I dessa kvarter bör användas klassiska armaturer och lägre stolpar som passar i dimension till byggnader och smala gator. Ett flertal parker har historisk karaktär. Ett exempel är Margretegärdeparken som upprustades med trädbelysning och historiska lyktor hösten PRIORITERING I vilken ordning rivningstomterna tas omhand beror på vilken plats som passar för vilken verksamhet och detta bedömas från fall till fall. Tänkbara konstnärer kan vara estetiska programmet på gymnasiet, ilmklubbar, fotoföreningar, eventljussättare, museet etc. 36 9

10 RIKTLINJER FÖR BELYSNING AV UDDEVALLA CENTRUM SAMSPEL MED MILJÖN - TÄNK FÖRST, HANDLA SEDAN Det är en viktig policy att man alltid ska tänka igenom vad man vill belysa och varför. Detta ökar chansen att Uddevalla ska få en välplanerad och sammanhållen belysning. Innan belysning beställs bör man svara på följande frågor, eller göra utredningen i samarbete med en ljusdesigner. Utse gärna en belysningsansvarig på kommunen som är intresserad av och har överblick över all ny belysning i staden. 1. Vad ska belysas? För varje projekt ska man gå ut på platsen och fundera igenom vad man vill belysa. Vilka områden och objekt skapar mervärden, atmosfär och rumslighet? 2. Hur ser omgivningen ut? Vad ligger i närheten av platsen som ska belysas? Hur ser omgivningens ljus ut nattetid? Vad kan en ny belysning få för konsekvenser på omgivningen? (Positivt och negativt). 3. Varför ska denna plats få ny belysning? Det är viktigt att tänka igenom varför just denna plats ska belysas. Hur ser beintlig belysning ut. Vad skapar den nya belysningen för mervärden?. a fram e belysningskonept Ta fram ett belysningskoncept i samarbete med en ljusdesigner. Kontrollera att de nya belysningsidéerna passar in med belysningen i staden som helhet. MINIMERA LJUSFÖRORENINGAR Ljusföroreningar är en benämning på allt ljus som i onödan lyser upp mot natthimlen. Detta ljus innebär att man har svårare att se stjärnhimlen samt att det är ett slöseri med energi, då ljuset lyser där det inte gör någon nytta. Största problemet är ljus från vägoch gatubelysning. För att undvika ljusföroreningar är det viktigt att alla armaturer är väl avskärmade och att traikarmaturer förses med planglas. Strålkastare ska vara nogrant riktade mot det objekt man ämnar belysa, så att man inte får något omotiverat spilljus. ORIENTERING & VÄGLEDNING För att göra det lättare att hitta i staden är det viktigt att belysa landmärken och riktningar. I Uddevalla utgör stadsbergen och vissa byggnader viktiga landmärken. Bäveån anger en riktning genom staden. PROVBELYSNINGAR En provbelysning i fullskala på plats är det bästa sättet att ta reda på hur ett belysningsförslag kommer att se ut i verkligheten. Här kan ljusdesigner och beställare resonera om förslaget på plats och tillsammans komma fram till ett förslag som lyfter stadsmiljön på ett tilltalande sätt. Som regel ska provbelysningar alltid göras vid annat än standardbelysningar. Det är extra viktigt att provbelysa fasader och områden nära vatten, då speglingar och relexer kan ge oväntade effekter. kontoret. - CHECKLISTA FASADBELYSNING - FASTIGHETSÄGARE Ta fram en belysningsidé och presentera den för belysningsansvarig på kommunen. Sök bygglov. Skyltbelysning och fasadbelysning har bygglovsplikt. Montage på K-märkt fastighet ska godkännas av Länsstyrelsen alternativt Riksantikvarieämbetet. Anpassa fasadbelysningen med skyltfönsterbelysning. Kanske kan en ljussättning inomhus ge ina effekter utomhus samtidigt som det ger reklam för den egna verksamheten. Anpassa ljusnivån till omkringliggande område, så att miljön upplevs harmonisk. Använd ljuskällor med varmvitt ljus på 3000 Kelvin och god färgåtergivning, så att byggnaden framträder så naturligt som möjligt. Se till att inget ljus bländar från något håll. Se till att inga grannar får ljus in i sina lägenheter. Gå upp och kontrollera om det behövs. Om armaturer fästs på fasaden ska man tänka på att göra snygga kabeldragningar, där rören helst färgas in i samma färg som fasaden. Provbelys alltid! 10 35

11 FASADBELYSNING Fasadbelysning är ofta ett positivt inslag i stadsbilden, då den betonar stadens karaktär och gör att rummet upplevs ljusare och mer överblickbart. Fasadbelysning kräver bygglov. Tanken bakom detta är att en fasadbelysning betydligt kan försämra stadsbilden om den görs ovarsamt, till exempel med för starkt ljus, bländande ljus, färgat ljus etc. En bra och väl anpassad fasadbelysning kan däremot göra staden trivsammare och mer attraktiv. Det är positivt att fastighetsägare ljussätter sina fasader. Det är även viktigt att alla följer checklistan på nästa sida för att få en harmonisk ljusmiljö, en bra fasadbelysning är noggrant planerad och provbelyst. På vissa ställen fungerar även en indirekt fasadbelysning väl, där fasader belyses av spilljus från gatuarmaturer. PRIORITERING AV FASADBELYSNING Område A: Byggnader och skyltfönster på Södra Hamngatan Område B: Byggnader och skyltfönster på Norra Hamngatan Hasselbackshuset Fasader och skyltfönster längs Kungsgatan i samband med ny belysningsgestaltning Rådhuset Övriga byggnader runt Kungstorget Område C Margretegärdeskolan. Område E Gamla badhuset Museet rknrennoenn. etrenorrntnrn- ereeretnrnnentren.enennrnrnteno errnrnten. enetne. nortnnrretererkeneeen nrekttrtrerent.erten eerkr.rroktrkntrorn totkerketoenrker eroonnr.eetrtr- trerkrenenrrtrene renoeerknrntrtren rkreertenotennreenkon. nrnrretererkenerkotn.r tretrtreretkeekkerntrn rreterekonoreoeoetort rkertret.konrene- nnrktretononnen. BELYSNING FÖR TRYGGHET Inför arbetet med handlingsprogrammet konsulterades Uddevallapolisen och tillfrågades bland annat om brottsstatistik. Svaret blev att det inte skedde brott i samband med mörker, vilket ökar motivationen att förbättra Uddevallas belysning så att staden upplevs lika trygg som den är. För att öka trygghet och säkerhet nattetid samspelar lera faktorer. Det handlar om såväl fysisk utformning av miljön som god belysning och möjligheten att öka den sociala kontrollen genom att locka ler människor till platsen. Det är viktigt att platsen i sig är utformad så att den är överblickbar. I utformningen bör man undvika vegetation, hörn och vrår där det går att gömma sig. Det är viktigt att området är lätt att orientera sig i. Med en välplanerad belysning kan man belysa mörka buskpartier och mörka vrår så att de upplevs tryggare. En rätt utformad belysningsgestaltning kan göra området mer överblickbart och underlätta orienteringen i området. En trygghetsfaktor är att man lätt hittar dit man skall med hjälp av siktlinjer till landmärken, tydliga entréer och övergångar mellan olika områden samt identiierbara mål längs vägen. Detta ger en känsla av att man har grepp om helheten i rummet. Området bör vara lättillgängligt. Man skall inte behöva passera mörka passager så som tunnlar för att nå sitt mål. Rumsgestaltningen skall tydligt visa vilka ytor som är privata och offentliga. Det är viktigt att området sköts väl. Platser där mycket är trasigt, nedklottrat och skräpigt ger ett otryggt intryck. Välvårdade platser som det märks att någon bryr sig om upplevs som tryggare. Det är viktigt att överväga risken att belysning av en park kan locka ensamma fotgängare till en falsk trygghet, eftersom belysning inte kan garantera säkerhet mot brott. Denna risk är dock liten i Uddevalla på grund av låg brottslighet. På en upplyst plats går det dock inte att utföra brott i skydd av mörkret, vilket kan minska vissa typer av brott. Belysning ger en upplevelse av trygghet, som i sig lockar ler människor att vistas utomhus under kvällstid, vilket gör att staden blir säkrare för ensamma fotgängare. MINSKA RISKEN FÖR VANDALISERING För att hålla ett område tryggt är det viktigt att armaturer och ljuskällor inte vandaliseras. Här kommer några goda råd: - Det är viktigt att byta ut trasiga armaturer och ta bort klotter så snart som möjligt. I ett område där synbar vandalisering skett ökar skadegörelsen. Detta är ett långsiktigt arbete som på sikt minskar vandaliseringen. - Man bör placera armaturerna så att de är svåra att nå. Strålkastare bör sitta på över 3 meters höjd. Man bör tänka en extra gång innan man använder belysningspollare, då de är lätta att vandalisera. - Papperskorgar bör placeras separat från belysningsstolparna. Är en papperskorg fäst på en stolpe är det lättare att nå armaturen och risken för skadegörelse ökar. - Man bör bara använda okrossbara material i armaturerna. I stället för glas bör man använda vandalsäker glasliknade plast, som t ex uv-beständig polycarbonat. - Ytbehandlingen för stolpar bör vara termoplastade i områden där stolparna utsätts för mycket klotter. På dessa stolpar är det lätt att ta bort klottret med lacknafta utan att ytan på stolpen tar skada. - Är ett område int upplyst och välskött minskar vandaliseringen

12 AFFÄRSGATOR, GÅGATOR & TORG LJUSFÄRG & FÄRGÅTERGIVNING ALLTID BLÄNDFRITT LJUS LJUSNIVÅ & LJUSFÖRDELNING Allt ljus bör återge de naturliga färgerna i staden. Lägger man in ett färgat ljus ska detta vara väl genomtänkt och anpassat till övrig gestaltning. Riskerna med färgat ljus är att det tar ALL uppmärksamhet och hela stadens gestaltning sjunker i värde. Använd 3000 Kelvin (=varmvitt ljus) som generell ljusfärg. Detta ljus upplevs som atmosfärsskapande och trevligt. Man ska vara uppmärksam på att det inns en risk med att variera färgtemperaturen. Används gulare färger vid sidan av varmvit (som till exempel högtrycksnatrium) upplevs den varmvita ljusfärgen som vitare än när den enbart omges av varmvitt ljus. Används kallare färger i omgivningen upplevs det varmvita ljuset som varmt. Detta kan utnyttjas i särskilda effektbelysningar, men man ska vara uppmärksam på detta fenomen som ögat besitter. Bländning innebär att ögat möter en ljus yta som i kontrast till sin omgivning upplevs obehaglig. Starkast bländningsirritation ger en yta om avgränsningen till omgivningen är skarp. Bländas man av en lampa upplevs området runtomkring som mörkt, även om ljusnivån egentligen är god. Detta beror på att ögat anpassar sig till den ljusaste punkten i sin omgivning. Även starka kontraster av belysta föremål kan upplevas som bländande om omgivningen relativt sett är mörk. För att undvika bländning i stadsmiljö är det viktigt att använda sig av väl avbländade armaturer. Det är viktigt att gestalta ljusbilden så att man belyser mark, träd, fasader mm som relekterar ljuset tillbaka till omgivningen. Detta ger en dynamisk ljusfördelning med mjuka övergångar mellan ljus och mörker. Det är viktigt att styrkan på ljuset är anpassad till och harmoniserar med omgivningens ljusnivå. Kontrollera att varje nytt belysningsobjekt inte belyses för starkt i förhållande till omkringliggande belysning. Belyser man ett objekt starkare än omgivningens ljus vänjer sig våra anpassningsbara ögon vid detta ljus och allt annat upplevs som mörkare än det egentligen är. För att komplettera det starka ljuset måste hela omgivningen belysas starkare, vilket bör undvikas. Detta ovälkomna fenomen kallas för ljusin- lation. Ljusfördelning innebär var i ett rum det är mörkare respektive ljusare. Detta är viktigt för upplevelsen av orienterbarhet. Människans rumsuppfattning beror av kontrasten mellan ljus och mörker. I en öppen park kan det exempelvis vara lämpligt att belysa utvalda träd, som är placerade så att man upplever ett perspektiv och får grepp om parkens storlek. Gågator och torg ska upplevas ljusa, trygga och attraktiva. Dessa platser är välbesökta kvällstid, på grund av intensiteten av krogar och restauranger. Gågatornas gestaltning skapar därmed en viktig karaktär för staden. Idag belyses stadens gågator med parkarmaturer bestyckade med kvicksilver. Hela gågatans ljussättning bör omgestaltas för att skapa ett bättre ljus och en mer stadsmässig gågata. En stor del av belysningen på gågatorna kommer av skyltfönsterbelysning. Släcks skyltfönstren upplevs gatan som mörk. Är däremot ytterbelysningen släkt medans skyltfönstren är släckta upplevs inte så stor skillnad. Det är viktigt att samspela den nya belysningen med ljussättningen i skyltfönster på ett medvetet sätt. Samordning bör här göras i samarbete med representanter från Uddevalla City. Även belysning av fastighetsägarnas fasader bör diskuteras och samordnas, så att detta planeras in i omgestaltningen av Kungsgatan. För att skapa rumslighet på Kungstorget bör Rådhuset, fasaderna öster om torget samt Hasselbackshuset belysas. Belysning av skyltfönstren i husen väster om torget skulle bidra till trygghetskänslan på platsen. etknterrtnrenokttornrtrerrkt. ntnkennenenennrn- nnoknterenner. ennrretererkenekt.rnn kerketoenene. ekennnoeronr.ert. rretererkennnktorontenro etreerrkenerk-otrenn. rkntrenreotktetenork ootr. ntoretkeererkrtokorn ktornekerketoenoernrnt toretete

13 GÅNG OCH CYKELVÄGAR Belysningen av cykel- och gångvägar bör ses över. På många ställen saknas gångvägsbelysning och fotgängarna får nöja sig med det orangea spilljuset från de högtrycksnatriumlampor som lyser upp bilvägen. Detta gäller framförallt ringleden på Asplundsgatan och Östergatan. Problemet med högtrycksnatrium är att färgåtergivningen är låg, vilket gör att fotgängarna syns sämre. Ett komplement till detta kan vara att särskilt belysa övergångsställen. På sikt bör alla gångvägar få egen belysning. Ett sätt kan vara att använda stolpar med två armaturer, där en armatur på till exempel 8 m höjd lyser upp bilvägen och en armatur på 4 m höjd lyser upp GC-vägen. tertnrktnennoenrn rn-oketrknter. n-okernretenotertr- enrennentnonrrkoertrtrernretkeekker.rknere nnenkrrkrtrerokr ete-oenrteonn. SKUGGOR & REFLEXER FÄRGSÄTTNING DJUR & VÄXTERS PÅVERKAN AV LJUS Skuggor som bildas av det artiiciella ljuset påverkar upplevelsen av rummet. I gestaltningen är det viktigt att vara medveten om verkningarna av skuggorna som uppkommer av belysningen och de som rör sig i området. Skuggor kan även innebära att platser blir mörka nära en väl belyst plats. Detta kan innebära att kontrasten mellan ljus och mörker gör att skuggan upplevs som hotfull. En medveten gestaltning kan dock göra att skuggorna spelar med i ljusfördelningens dynamik mellan ljus och mörker. Relexer är speglingar av ljuskällor och andra ljusa ytor. Relexer av ljus uppkommer exempelvis på våta vägbanor, vattenytor och som blänk i blanka material. Relexer kan upplevas som bländande men även tillföra estetiska värden. Relexernas påverkan på omgivningen är en sak att ta hänsyn till i varje enskilt fall av ljussättning. Det är särskilt viktigt att beakta ljusrelexers påverkan på Bäveån. Här ska provbelysningar alltid föregå ett belysningsförslag. Uddevalla har sedan tidigare följande färger i sin stadsmiljö: RAL 6005 (mossgrön) RAL 6012 (svartgrön) NCS 010-B90G NCS 5010-B90G (se bild) Svart (utan RAL) Till detta föreslås tillägg av en ljusgrå färg motsvarande RAL 040/042. Denna färg smälter in i miljön och är vanlig som standardfärg på armaturer. RAL 9005 föreslås som standardfärg för svart. Det underlättar att ha en speciicerad svart färg vid beställning av nya armaturer och stolpar. En viktig aspekt av ljussättning utomhus är hur det påverkar djur och växter. Man vet till exempel att fåglar kan desorienteras på grund av ljus mot himlen. Insekter dras till ljuskällor och bränns eller blir lätta byten. Fiskar kan reagera negativt på ljusrelexer i vattnet genom att inte våga simma förbi. Det är viktigt att vara medveten om hur djur och växter påverkas när man gör en ny ljussättning. En forskningsrapport i ämnet inns på: nennntnknreenennor entrntennentrkntr- or.erntnkertrert eneernkonentreenno tenkeeererkr. nennenorr-orntn enrnronorronrnenn. rtrernernorktnnerkrrkor koer. toenenr-otrer reenrronntn. nrentnkrrnerkrrtrern ketrnerrnnortrt

14 GATOR SKÖTSEL & UNDERHÅLL En ny belysningsanläggning behöver skötsel och underhåll. Kostnader för detta ska räknas in i budgeten innan man utför ett nytt belysningsprojekt. Skötseln innebär att rengöra armaturer med jämna mellanrum och att byta ljuskällor. Man kan även behöva beskära grenar som skymmer armaturerna. Det är bra om ett skötselprogram upprättas i samband med ljussättningen. KONTROLLER OCH ÅTGÄRDER Det är även viktigt med regelbundna kontroller och att fel man upptäcker åtgärdas så fort som möjligt. Man bör nattvandra minst två gånger om året, gärna tidigt på våren, då snön kan ha missriktat armaturer, samt en gång på hösten inför den mörka årstiden. Man bör även ha ett tydligt marknadsfört telefonnummer dit personer kan ringa om de upplever att en belysningsanläggning inte lyser som den ska. Det är viktigt att snabbt vidta åtgärder så att belysningen fungerar som den är planerad. HELHETSTÄNKANDE I GESTALTNINGEN Det är av stor betydelse att en person eller en grupp av personer inom kommunen har ett helhetsansvar för all ny belysningsgestaltning. Detta handlar om översiktlig planering för ny belysning i staden och för att undvika ljusinlation i stadsbilden. Det är också viktigt att detaljer fungerar, allt från att inga armaturer bländar till att elinstallationer och el-skåp blir så osynliga som möjligt. Uddevallas gator har olika karaktär och belysningens karaktär ska bedömas utifrån varje enskild gata. Som övergripande strategi bör gator med koffertarmaturer bestyckade med kvicksilver åtgärdas först. På lera ställen behöver stolpar respektive linspännsplaceringar förtätas för att man ska uppnå fullgod belysning. På gator som har siktlinjer mot stadsbergen bör helavskärmade armaturer placeras, så att utsikten inte förstörs. På sikt bör hela innerstaden belysas med ett varmvitt ljus med god färgåtergivning. På vissa gator (som t ex Brattgatan) kan man helt enkelt byta till keramisk metallhalogen vid nästa ljuskällebyte. På de lesta andra gator krävs att man byter hela armaturen. orreenrrtnretekoertrtrer nnnetkeekker.ertrerkn totktorrnornekerketoen. teortnterntnretekoertrtrertor.ktretoteentre toretkeer. kkrtoenrkeerktekntn oeneektennnnn. etrktkontroerrtrernrrrkte enenr. etrkte-kernnteerrke e.ekenre-ketenrrtrnet. rronnretertrenerrn.r- trenretkekerketoeno rreeeotnk.ennrtre rorknnekt.enrekoen- errntrkenntoee. rertnretertrktorrnorn. ennrtrrrrennrnnnn.e entrtrernrnoktkrn trkntrkerketoen. nronrnterrrneenntnn entrtonenretertrktoreentor- etorketerentkrktroret

15 TRAFIKSÄKERHET Det är viktigt att anpassa traikbelysningen till alla traikanter såväl bilister som cyklister och fotgängare. För att göra en säker och estetisk traikbelysning som tillfredställer alla brukare måste man i varje enskilt fall utgå från det speciika stadsrummet. För behovet av belysning i traikmiljöer har omkringliggande områdens belysning stor betydelse. I områden i innerstaden, där det är liv och rörelse, inns stort behov av att traikområdet är väl belyst. Detta innefattar belysning av gator såväl som omkringliggande ytor såsom trottoarer och parkytor. Risken för olyckor utanför en nattklubb är förhöjd, eftersom människor i berusat tillstånd oberäkneligt kan komma ut i vägbanan. Det är även viktigt med omsorgsfull belysning av traikområden vid skolor och lekparker. Inte förrän barn är 12 år gamla blir vidvinkelseendet lika bra som hos vuxna. För att bilförare skall upptäcka föremål på vägbanan krävs kontrastverkan mellan vägbanans luminans och hinder som kan uppkomma på vägen. Är omgivningen mörk anpassar sig ögat efter vägbanans ljusnivå och det blir svårare att upptäcka föremål utanför vägen. Därför är det bra att belysa området utanför körbanan för att förbättra sikten och därmed förmågan att upptäcka hinder. I en omgivning där risken är stor att någon springer/vinglar ut i vägbanan är det fördelaktigt att ljusnivån är någorlunda lika på trottoar och körbana. Ljusfördelningen bör utformas så att människor i rörelse framträder tydligt. Det är även viktigt att använda ljuskällor med bra färgåtergivningsförmåga. Färger på kläder framträder då tydligare vilket underlättar kontrastverkan för bilisten. För cyklister och fotgängare ökar trivseln och tryggheten på trottoarer, gång- och cykelbanor när dessa är väl belysta. Att använda sig av lägre stolpar vid gatubelysning gör att bilister naturligt minskar hastigheten. Det ger även en trivsammare miljö för fotgängarna. Detta gäller såväl i bostadsområden som i centrum. Ringleden har en belysning som framförallt är anpassad för bilister. På sikt bör man byta från högtrycksnatrium till keramisk metallhalogen för att förbättra säkerheten. Man bör belysa övergångsställen och korsningar så att de upplevs tryggare. Man bör även komplettera med en ljussättning anpassad för fotgängare och cyklister enonrkornnrrkroerntenrknteroknrtrkoenn. ereertrkekonen. ennterreenn erntentn. etnneneneeennr erntenkornnen- ontnektn.e terrrekrkretnr nterrtknnenenn erntenentr. LJUSKÄLLOR I dagsläget förändras ljuskällemarknaden ständigt, vilket gör det svårt att rekommendera ljuskällor på lång sikt. LED utvecklas fort, men problematiken med dessa ljuskällor är just den snabba utvecklingen. Reservdelar till en armatur anpassad till LED idag kanske inte inns på marknaden om bara två år. En stabilare och idag fortfarande mer effektiv ljuskälla än LED är keramisk metallhalogen. Vill man läsa mer om ljuskällor inns bland annat Annells ljuskällekompendium som man hittar på: under liken bibliotek. För att komma direkt till webbsidan är adressen: e51b3bd/52 De ljuskällor som kan vara aktuella i stadsmiljö är: 1. Keramisk metallhalogen 2. Kompaktlysrör 3. Lysrör (där det passar i gestaltningen) 4. LED (vilket kommer att utökas i framtiden) ARMATURER Vid val av armaturer bör man i första hand utgå från vilken ljusbild de ger. Det är viktigt att välja en armatur som inte bländar. Risken att bli bländad av en armatur beror på en kombination av hur armaturen är placerad, armaturens utformning samt vilken ljuskälla man väljer. Det är viktigt att välja rätt armatur för rätt plats. Vid val av armatur skall man även ta hänsyn till de fysiska påfrestningar som armaturen utsätts för. Armaturer har olika IP-klass, ett mått på hur tät en armatur är med avseende på beröring och yttre påfrestningar som regn och vatten. Normalt använder man armaturer med IP-klass 65 i utomhusmiljöer. Skall man ha en armatur som klarar att ligga i vatten skall man använda sig av IP-klass 68. Det är viktigt att välja en armatur där det är lätt att byta ljuskälla. Helavskärmade armaturer innebär att ljuskällan ofta är helt dold och lyser endast rakt ner. Dessa har ofta avancerade relektorer och ställbar spegeloptik som förstärker ljusnivån och sprider ljuset på valbara sätt. Tillsätter man dessutom ett opalt glas under ljuskällan blir risken för bländning minimal. Rundstrålande armaturer innebär ofta problem i stadsmiljö då de bländar. I Uddevalla föreslås dessa bytas ut. Denna typ av armatur passar dock bra i valv där omgivningen är ljus och det är positivt att ljuset sprids åt alla håll. Halvavskärmade armaturer innebär att ljus sprids både nedåt och åt sidorna och ibland även uppåt. Parklyktor är vanligtvis halvavskärmade armaturer som används i parker och längs gångoch cykelvägar, där man vill ha en armatur som även ger ljus i horisontalled. Det är mycket viktigt att välja en halvavskärmad armatur med bra optik, så att ljuset sprids på ett int sätt utan att blända. Halvavskärmade gatuarmaturer kan med fördel användas där fasader runt gatan belyses av armaturernas sidoljus och skapar en mer överskådlig rumsbild. Armaturer med en indirekt ljusspridning är ett elegant inslag i stadsbilden. Armaturerna är ofta väl avbländade. Man bör dock vara uppmärksam på att visst ljus kan stråla ut och upp förbi skärmen, vilket kan bli störande för boende. Strålkastare riktar ljuset åt ett visst håll och används främst vid effektbelysning. Ljusspridningen från strålkastare kan vara allt från 4 grader till 160 grader och vara symmetriska eller asymmetriska. Även om olika fabrikanter beskriver strålkastarna på samma sätt kan ljusspridningen i verkligheten skilja mycket från armatur till armatur. Därför är det viktigt att provbelysa med rätt armatur. 15

16 SITUATIONEN IDAG - LJUSKÄLLOR KVICKSILVER BYT ALLA INNAN 2015 KOMPAKTLYSRÖR BRA Kvicksilverljuskällorna är de som är viktigast att byta Kompaktlysrör används med framgång i fasadarmaturer ut, då de förbjuds 2015 på grund av högt kvicksilverinnehåll. men även i parkarmaturer. Kompaktlysrören De har ett vitt ljus men sämre färgåtergivning har fördelen att de ger ett mjukt diffusare ljus, vilket än Keramisk metallhalogen. Det inns ersätt- är användbart på många ställen. Det inns olika färg- ningslampor för kvicksilver idag, men eftersom även temperaturer, bland annat varmvitt som föreskrivs. armaturerna bör bytas är det bättre att göra armaturbyten så snart som möjligt. ntnretekkerkoroerekt nnenrnkt. HÖGTRYCKSNATRIUM BYT GÄRNA Högtrycksnatrium har liksom kvicksilver dålig färgåtergivningsförmåga, men lyfter fram det gulröda spektrat. Detta gör att ljuset blir diffust och det mänskliga ögat upplever inte ljuset lika bra som en luxmätare gör. Enligt en luxmätare är högtrycksnatrium effektivt, men verkligheten ser annorlunda ut. etorkrtrerntoreetnretk- eekoktrrkoortrertn. LED PÅ GÅNG LED inns på ett ställe i Uddevallas stadsbelysning. Det är i markstrålkastarna vid skulpturen på Kungstorget. LED har utvecklats i snabb takt under lera år och idag inns det LED-armaturer som klarar både park- och gatubelysning enligt tillverkarna. Armaturerna upplevs dock som regel mycket bländande. Chansen för användning av LED är att gömma de skarpa små ljuspunkterna under ett opalt glas. LED anses hålla i många år, men problematiken ligger i att de dyra LED-modulerna ofta går sönder i förtid. Eftersom LED är på så snabb framfart är det inte säkert att det inns reservdelar bara ett par år efter man köpt armaturen, vilket inte är ekonomiskt hållbart. Men LED är som sagt i snabb utveckling så om bara några år kan det vara det bästa alternativet. TECKENFÖRKLARING Högtrycksnatrium Kvicksilver Kompaktlysrör Keramisk metallhalogen LED KERAMISK METALLHALOGEN BÄST Keramisk metallhalogen har en klar varmvit ljusfärg (om man väljer 3000 Kelvin i färgtemperatur) och god färgåtergivning. Det ljusspektra som Keramisk metallhalogen ger uppfattas bättre av det mänskliga ögat än det ljus som högtrycksnatrium och kvicksilver ger. Därför upplever vi omgivningen ljusare i ett sken av Keramisk metallhalogen, även om de beräkningsmetoder man använder visar på att de andra ljuskällorna är effektivare. Keramisk metallhalogen är i dagsläget den bästa ljuskällan både i gatuarmaturer och strålkastare i stadsmiljön. HISTORISKA MILJÖER Historiska miljöer ska ljussättas med särskild hänsyn och respekt för att ljusmiljön harmoniskt ska samspela med omgivningen. Det behövs tillstånd från Länsstyrelsen och eventuellt från riksantikvarieämbetet om installationer sker på K-märkta byggnader. Anpassa skalan på belysningen efter omgivningen. Belysningsstolparna ska ha en höjd som passar in i miljön. Det är viktigt att noggrant placera ut varje stolpe genom att passa in dem i miljön ute på plats. Klassiska typer av armaturer bör användas. Vid inköp av nya armaturer typ Runda gasverkslyktan bör man använda armaturer med ljuskällan i hatten på armaturen, så att de inte bländar och ger god ljusspridning. Detta gäller såväl för parker som för gator och torg. Vid effektbelysning bör armaturerna placeras så att de inte syns. Exempel på detta är att belysa en fasad genom att gömma armaturer under takutsprång. Om armaturerna syns ska de vara så diskreta att man inte lägger märke till dem, alternativt vara anpassade till miljön på ett smakfullt sätt. Historiska miljöer ska belysas med ett neutralt varmvitt ljus med god färgåtergivning. Det är viktigt att miljöerna lyfts fram på ett hänsynsfullt och känsligt sätt. ertnketeenkoertrtr toeetkeenkkerk.tene rkootreeneteretorkennen. teetnrenntorkenn. trkntrntoret. ertnennennertorkr- nenort. rtrtokoonktnrtorker

17 VATTEN Vatten i alla dess former är karaktäristiskt för Uddevalla. Vid ljussättning i anslutning till vattenytor är det extra viktigt att provbelysa, då bland annat ljusre- lexer i vattnet kan ha stor påverkan på omgivningen. Det bästa sättet att ljussätta vatten är att låta omgivningen spegla sig i vattnet. Ljusrelexer från våta vägbanor kan också påverka omgivningen, vilket är något man bör ha i åtanke. BÄVEÅN Bäveån, mellan Järnbron och Träbron, är ljussatt genom att de belysta lindarna speglar sig i ån. Lindarna mellan Järnbron och Västerbron bör belysas i samband med belysningen av Norra och Södra Hamngatan. nrneen enerken BROAR Varje bro bör få sin individuella belysning som passar in på platsen och formas efter brons unika karaktär. Järnbron och Hanssonska bron har ny belysning. Belysningen under Träbron bör ses över och eventuellt omgestaltas. KAJER Områdets kajer ligger i anslutning till Teaterplantaget respektive Museiparken. Dessa kajplatser bör få en ny karaktärsfull belysning i samband med att parkerna ljussätts. nonkron enerkenrnnet ee krktr enn oren rtre nrekt. rnron 28 17

18 SITUATIONEN IDAG - ARMATURER BYT UT oert trknatr oert eer otarane kker roe ok o rnn. an r a aratren nar at a et r rorennar. BEHÅLL ratr Stoko te ktan ea r en ra aratr e o rnn o aar e torka oren o otaoren. enta aratrer r kan ta rn trk- natr kerak etaao- en nta kete. ak roenn ak aratr ee r rnron. UTBLICKAR MOT BERG r- eret C keeret F a oer roe ent ok at a aratren nar. ea aratrer tr ra een a Sra ronnatan. e ar na toar o r teranna nr aratren t t. roe a et er ot en rorennar o ener- er e nar ket en e annnrater o e r netae a ar. ktor orn era enna aratr r akra o ar ra ok. en r a ro nra ten nner- taen o nerar trkt o nnnaratr. et r kt a en etka e kerak etaaoen. era e oat ana etka e kerak etaaoen ae ro rron o er e trkt o aar ra r at- enn no oret. Seaenn r ernte Seaenn r ernten r e ra koeent r a ka trakkereten. STRÅLKASTARE Strkatare a e aar are enkt etatnnro- ekt. r er nra a e trkatare o nn eaa o o er ra katet. Margretegärdeparken: Bäveån: kneret E oktorn- eret B 18 aakra aratr roe et nn ra aakrae aratrer en t enna aratr ar nen ra ok ket r a en r rnn. e eta a enna t a aratr eaa r etka- e e kker. nktan enaro nktan rn enaro e oat ana etka e kerak etaaoen nn arretere- arken. en er en ra rnn o anat. torka ktor ea re torka ktor ar roeet a e nar eero kan er en a aratren. Se an. enn a arkek enn a tr M N O n o trenn P aaenn te- eret A B Sankt kae er F k- eret 27

19 BERG RIKTLINJER Uddevallas unika stadsberg omsluter staden. De bidrar till stadens unika karaktär och gör det lättare att orientera sig i staden, då de syns på långt håll. Att på sikt lyfta fram dessa berg med belysning skulle både stärka Uddevallas karaktär, dess atmosfär, samt göra staden lättare att hitta i. Även mindre berg och bergväggar inne i staden är karaktäristiska och vackra. Flera av vägarna inne i staden har berg i fonden. Bergväggar förstärker karaktären i parker, som till exempel Hasselbackens- samt Klocktornsbergets bergväggar. Även dessa berg bör belysas på sikt. tkt ot oktorneret rn rkoatan. tkten ot Skaneret n rn era taen. L F E B G J J N N I M Bergen belyses i samband med respektive delområde A-F. A P J D O K O H L M C tkt ot reret rn arreterearken. tkt rn teratan norr t

20 KATEGORISERING AV ÅTGÄRDER Områdena har kategoriserats efter vilka översiktigliga återgärder som bör utföras för att ge en tydlig överblick. Detta kan vara till hjälp för kostnadsberäkningar och långsiktig planering av ny belysing som bör ske enligt den prioritetsordning som redovisas på sidorna NYA ARMATURER Alla globarmaturer bör bytas ut mot armaturer med ändamålsenlig ljusspridning. I vissa områden kan även stolpar behöva bytas i samband med installation av nya armaturer. 4 TOTAL OMGESTALTNING I dessa områden behövs ett helt nytt belysningsförslag. Det handlar om viktiga platser i staden där en ny ljusdesign skulle lyfta området väsentligt. (I detta område inns ett stort antal kvicksilverbestyckade armaturer, se sidan 1). Inom område total omgestaltning inns lera gång och cykelvägar med glober, som bör bytas i samband med att området får ny belysning. NYA DON & BESTYCKNING PÅ SIKT De historiska lyktor som inns på Kungstorget, Trädgårdsgatan, Torggatan, Jörgens gränd och Stora Hellevigsgatan har ljuskällan i mitten av lyktan, vilket ökar risken för bländning. På Kungstorget bör högtrycksnatriumlamporna bytas till keramisk metallhalogen. Vid inköp av nya historiska lyktor ska alla vara bestyckade med ljuskällan i hatten av armaturen. Om möjligt bör även beintliga lyktor bestyckas om, så att ljuskällan placeras i taket på armaturen. TECKENFÖRKLARING Total omgestaltning 3 Margretegärdeparken RIVNINGSTOMTER Rivningstomterna ska behandlas speciellt. Läs mer om detta på sidorna ENDAST LJUSKÄLLEBYTE, NYTT PÅ SIKT Rivningstomter I detta område är armaturerna är bestyckade med högtrycksnatrium. Dessa har dålig färgåtergivning, vilket gör att traiksäkerheten minskas, då fotgängare är svårare att se. Det går ofta bra att byta högtrycksnatriumlampor direkt i armaturen till keramisk metallhalogen, om armaturen klarar detta. På sikt bör armaturerna bytas, då det inns betydligt bättre armaturer på marknaden än de beintliga koffertarmaturerna. Nya armaturer & ljuskällor Nya armaturer Nya don & bestyckning på sikt 2 1 Klocktornsområdet NYA ARMATURER & LJUSKÄLLOR BRA SOM DET ÄR På grönmarkerade gator inns armaturer bestyckade På dessa platser är anläggningarna nya och ljuskällan med kvicksilver. Här rekommenderas byte av armaturer och ljuskällor. Kvicksilverljuskällan förbjuds inom i huvudsak keramisk metallhalogen. EU I vissa områden kan det vara fördel att även byta stolpar. Endast ljuskällebyte, nytt på sikt Bra som det är 20 25