Bloggidentitet. - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnors identitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bloggidentitet. - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnors identitet"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle C-uppsats, MKV 61-90hp HT 2008 Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnors identitet Författare: Handledare: Examinator: Lina Christiansen & Sara Leverin Åke Nilsén Martin Danielsson

2 Abstract Titel Författare Handledare Examinator Utbildning Syfte Metod Huvudresultat Nyckelord Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet. Lina Christiansen och Sara Leverin. Åke Nilsén. Martin Danielsson. Medie- och kommunikationsvetenskap hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys. Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad. Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Definition av blogg Definition av identitet 7 2. Syfte och frågeställningar 8 3. Tidigare forskning Forskning om Internet Studier om bloggar Sammanfattning Teori Identitet Medieförmedlad kommunikation Fusion av offentligt och privat Språkets betydelse Metod Urvalsprocess Intervjuer Innehållsanalys Analys Självbild Beskrivning av sig själv Offentlig/privat Själv-presentation Socialt samspel Respons Jämförelse med andra Förhållningssätt till bloggen Bloggens betydelse Slutdiskussion Vidare forskning Källförteckning 45 Bilagor 1. Information till informanterna 2. Intervjuguide

4 Tack! Vi vill tacka alla som hjälpt oss under arbetet med uppsatsen. Det har betytt mycket för oss att ni har funnits som stöd. Ett stort tack vill vi också ge till bloggerskorna som ställt upp på intervjuer, utan er hade inte uppsatsen kunnat genomföras.

5 1. Inledning De senaste åren har det varit svårt att undgå allt skriveri och prat om det nya mediet blogg. Det har blivit ett fenomen som spridit sig till allt från politiker till modeintresserade tjejer i tonåren. Fler och fler börjar använda sig av bloggar för att sprida sitt budskap, göra sina röster hörda och få uppmärksamhet. Vårt intresse för mediet blogg väcktes för två och ett halvt år sedan när vi började på det Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Det var ungefär vid den tidpunkten som blogg blev ett mer uppmärksammat fenomen. Vårt brinnande intresse för att skriva och förmedla oss ledde till att vi själva skaffade bloggar. Att vi skriver egna bloggar har självklart ökat intresset och förståelsen för hur bloggvärlden fungerar. Genom att både läsa och skriva bloggar har vi uppmärksammat förändringar i sätt att skriva, uttrycka sig och visa vem man är. Detta har väckt intresset för den socialpsykologiska aspekten och problematiken med hur bloggar och identitetsskapande hör ihop. 1.1 Definition av blogg Bloggande har blivit något som sysselsätter tusentals unga kvinnor varje dag, världen över. Det skapas ett flertal bloggar om dagen och den tredje december 2008 hade den svenska sidan blogg.se ca registrerade bloggar och har ca aktiva medlemmar under en vecka (Karlsson, 2008). [B]logg (från eng. weblog), webbjournal, webblogg, personlig och öppen dagbok på webben. Man kan även se begreppet som ett mellanting mellan personliga kolumner i dagstidningar och dagböcker. [ ] Själva funktionen att publicera personliga dagböcker på webben har funnits länge; ordet blogg tillkom först i slutet på 1990-talet. (Nationalencyklopedin, 2008) Våge m.fl. skriver i sin bok Bloggtider att 2004 var året då medvetenheten om vad en blogg var och vilken roll de som kollektiv kunde spela i det offentliga samtalet ökade markant (Våge m.fl., 2005:59). När vi sökte i Mediearkivet (artikelsök) fann vi att det under 2004 skrevs 56 artiklar med ordet blogg och 2008 skrevs det 6695 stycken (Mediearkivet, 2009). Detta visar på den snabba expansionen av bloggar. Trots att en blogg kan ses som en dagbok så är det en social interaktion, ett kommunikationsmedium som gör att gränsen mellan privat och offentlig till viss del suddas ut. Bloggar är en del av offentligheten genom att alla har tillgång till att läsa dem, däremot är det som skrivs i en blogg många gånger privat, vilket är en del av den problematik vi vill ta upp. I dagsläget krävs det en dator eller mobil med internetuppkoppling och en registrering på en bloggsida för att börja skriva. Det behövs inga tekniska 5

6 förkunskaper förutom de grundläggande kunskaperna om dator- och Internetanvändande. Det finns ett flertal sidor där en blogg kan registreras på. Dessa sidor är uppbyggda på ungefär samma sätt och flera sidor har topplistor där de mest aktiva/mest besökta bloggarna syns på förstasidan. På en bloggsida är allt serverat, den sidan där bloggare skriver sina inlägg är konstruerad som ett textredigerings-program, dock med färre funktioner. Typiska bloggtexter är informellt hållna och kortfattade men undantagen är många och det finns inte några hinder i bloggsystemet för att skriva längre texter. (Våge m.fl., 2005:10). Att skriva, lägga in bilder och publicera sina inlägg blir därför inte så svårt. Kvinnor är mer intresserade av sociala interaktioner medan män är intresserade av den tekniska delen på Internet (Sveriges Radio, 2008). Eftersom att bloggsidor är uppbyggda som de är, är det texten och den sociala interaktionen som är det viktigaste, vilket passar de unga kvinnornas syften och intressen. Förutom inlägg så innehåller bloggar även en kommentarsfunktion där de som läser kan ge respons på inlägg. Kommentarerna görs i direkt anslutning till det inlägg man vill kommentera på och blir därför ofta riktade till det som skrivits i just det inlägget. Möjligheten att få kommentarer på sina inlägg gör bloggandet till en social interaktion. I sin blogg kan man välja att blockera vissa användare (ip-adresser) och vissa ord. Dessutom kan man välja funktionen att godkänna alla kommentarer innan de publiceras och det går även att ta bort kommentarer. Detta ger bloggskrivaren möjligheter att kontrollera allt som syns i bloggen. Vi anser att bloggar är ett intressant medium då de låter vem som helst att uttrycka sig offentligt. Möjligheten till deltagande är större i en offentlig bloggsfär än i övriga medier, men även här växer problematiken med att alla inte har samma utrymme att uttrycka sig på. Bloggar kan vara ett bra sätt för de svaga i samhället att få en chans att komma till tals, så kallad kompensationsmekanism. Det kan dock inte uteslutas att en kumulationsmekanism, det vill säga att de som har makt får ännu mer makt, ändå finns kvar i och med att de som redan har starka resurser kommer att fortsätta ha det även i bloggvärlden. Det kan till exempel vara kändisar eller elitpersoner, exempelvis politiker som börjar skriva blogg, de får snabbt en större läsarkrets än en vanlig person, trots att bloggen i sig inte kommer med ny eller mer intressant information. Även om åsikten är fri godkänner bloggarna ett användarvillkor som innebär att innehållet i bloggen ska stämma överrens med god sed och svensk lagstiftning. Förutom de begränsningar som lagar sätter så är det enbart fantasin och tidigare kunskap hos bloggaren som sätter stopp. En typisk blogg innehåller 6

7 iakttagelser och synpunkter på dagsaktuella händelser, länkar till intressanta och aktuella webbsidor m.m. (Nationalencyklopedin, 2008). Eftersom vi själva bloggar är vi väl insatta i hur bloggsystemet fungerar med inlägg, kommentarer och bloggtopplistor. Bloggar är intressant att forska om för att det än så länge är ett relativt outforskat område. Som tidigare nämnt är vi är intresserade av den socialpsykologiska aspekten av mediet och då just den identitetsskapande delen. 1.2 Definition av identitet Identitetsbegreppet är ett vitt begrepp och det kommer här endast att förklaras kort. En mer utförlig förklaring hittas sedan i vår teoridel. Identitet är ett begrepp med rötter i antiken. Det kommer från latinets idem, som betyder densamme, jag är jag. Identitet handlar med andra ord om hemmahörande, både på ett personligt, individuellt plan och på ett kollektivt, gruppmässigt. (Alsmark, 1997:9) Vi vill titta på problematiken att bloggar, genom kommunikation, kan vara en del i skapandet av identiteten. Vårt fokus ligger på vilken betydelse det har för bloggerskor att skriva blogg, men vi är även intresserade av läsandets betydelse. Så som Alsmark säger, så säger också Gripsrud att identitet är en slags kärna. Begreppen han använder är en-het eller likhet. För att skapa vår identitet tittar vi på andra för att se likheter och skillnader mellan oss själva och andra (Gripsrud, 2002: 18). Goffman (1994) beskriver våra möten med andra individer som framträdanden. Han menar att vi har en grundidentitet men att vi spelar olika roller i olika sammanhang. Pågår rollspelet regelbundet under en längre tid, byggs en fasad för att definiera situationen för de personer som observerar framträdandet. 7

8 2. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Våra frågeställningar som denna uppsats bygger på är: Hur påverkas bloggerskornas identitet av att blogga? Vad kan förändringen av identiteten bero på? Varför förändras identiteten när man bloggar? 8

9 3 Tidigare forskning Det finns väldigt lite tidigare forskning kring begreppen blogg och identitet. En orsak till att det ännu inte forskats om bloggar kan vara för att det är ett så pass nytt fenomen och det för tillfället finns för lite kunskap om ämnet. Identitetsforskning har bedrivits sedan länge men sambandet mellan identitet och bloggar är relativt outforskat. Det finns forskning kring hemsidor som i många fall kan jämföras med dagens bloggar. Vi har hittat studier som gjorts på Internet och ett antal uppsatser som forskat kring bloggar och identitet. 3.1 Forskning om Internet I boken Web.studies (2004) av David Gauntlett och Ross Horsley beskrivs intressanta kulturella och sociala händelser på internet i ett antal kapitel med olika fokus (Gauntlett & Horsley, 2004). Det kapitel som är mest intressant för denna uppsats är Idenity construction and self representation on personal homepages: emancipatory potentials and reality constraints. Som vi tidigare nämnt kan webbsidor på många sätt kopplas samman med dagens bloggar, då bloggar till viss del kan sägas vara en vidareutveckling av hemsidor. På hemsidor publiceras material om personen bakom hemsidan och likadant är det med bloggar. Den som har en sida på internet, blogg eller hemsida väljer själv vad som ska publiceras så att andra kan se det. Författaren Charles Cheung som är en filosofie Doktorand vid Universitetet i Leeds, Storbritannien säger att flera personliga hemsidor skapas snarare för själv exploatering än för att göra en befästning av identiteten (2004:54), det vill säga, se mig här är jag. I olika situationer visar vi enligt honom upp vilka vi verkligen är (2004:55). Förutom att vi exploaterar oss själva genom hemsidor fungerar de också som en reflexiv konstruktion av identiteten. Med detta menar han bland annat att vi har olika slags identiteter såsom en social och en kulturell. Dessa olika identiteter definierar vilka vi vill vara (2004:58). För människor som inte har en klar bild om sin identitet kan den flexibilitet som en hemsida erbjuder göra att man kan experimentera och se identiteten ur olika spektra (2004:60). Tidigare forskning har visat att de som har en osäker identitet utvecklar och rekonstruerar sin identitet genom sin hemsida. Genom att skriva om sig själv på sin hemsida, kan man gå tillbaks och läsa det och reflektera över det. Sherry Turkle har skrivit en bok som på svenska heter Leva.online (1997), vilken bygger på hundratals intervjuer med studenter från MIT (Massachusetts Institute of Technology). Hennes forskning handlar främst om de virtuella världar som skapas online, som i många fall är en del av vardagen. 9

10 I cyberrymdens realtidsgemenskaper befinner vi oss på tröskeln mellan det verkliga och det virtuella. Vi trevar oss fram och skapa oss själva under resans gång. (Turkle, 1997:12) Hon säger alltså att identiteten inte är fast utan förändras genom den kontakt som skapas med andra människor. Turkle framhåller att det finns olika fönster på internet och sättet att använda dem på. Olika aktiviteter sker i de olika fönstren. Hon kopplar detta till att jaget är multipelt och att man spelar olika roller i olika miljöer vid olika tidpunkter (Turkle, 1997). 3.2 Studier om bloggar Minblogg.nu, en kvalitativ studie om bloggande utifrån ett individperspektiv. Dahlgren och Engström har i sin C-uppsats på institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet, minblogg.nu - en kvalitativ studie om bloggande utifrån ett individperspektiv, tagit upp vilka funktioner en blogg kan ha, resonemang kring självutlämnande, identitet online jämfört med offline samt bekräftelsens betydelse. De sista två är av betydelse för vår uppsats och det var av denna vi först fick inspiration till vårt eget val av forskningsämne. Deras syfte är dock att förstå bloggande utifrån ett individperspektiv, medan vårt är mer inriktat just mot identitetsskapandet. Bloggen ett redskap för byggande av identitet och sociala nätverk. En kvalitativ studie av bibliotekariers bloggande. Therese Ekstrand har i sin magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid biblioteks- och informations/bibliotekshögskolan i Borås undersökt bloggar som fenomen i relation till bibliotekariers bloggande. Hon vill ta reda på varför bibliotekarier bloggar och hur detta kan påverka deras identitet på bloggen samt deras yrkesmässiga roll som bibliotekarie. Hon använder sig av fem informanter som ska ge svar på de frågeställningarna hon har, dessa personer ska inte bidra till att göra några generaliseringar om bibliotekariers bloggande i allmänhet. Hon vill att uppsatsen ska vara en del i den svenska forskningen om bloggar. Författaren definierar begreppet identitet som ett sätt att vara en roll, rollen är den du är. Identiteten är komplex och splittrad och skapas genom representation av sig själv på olika sätt, bland annat genom bloggande. Kära blogg Unga tjejers identitetsskapande med bloggen Svensson Blomst skriver i sin C-uppsats inom Fritidsvetenskap på Luleå Tekniska 10

11 universitet, Kära blogg unga tjejers identitetsskapande med bloggen, om bloggar som en fritidssysselsättning. Syftet med hennes studie är att undersöka hur unga tjejers mening och identitet kan formas genom att de bloggar. Hon menar att fritiden är en viktig arena för identitetsskapande och att bloggar har blivit en stor del av mångas fritid. Hennes frågeställning liknar vår och lyder: Hur kan unga tjejers mening och identitet formas med bloggen som fritidsintresse? Hon tar upp många viktiga delar som vi vill fördjupa oss i, bland annat identitetsskapande genom bekräftelse och att identiteten ständigt är i omvandling. Svensson Blomst tar också upp begreppet ung, och säger att ungdom idag inte enbart rör sig om tonåringar. Mycket på grund av att vuxenlivet skjuts upp genom längre studietid. I uppsatsen tar Svensson Blomst också upp problematiken med att man idag kan umgås bortom tid och rum och att gemensamma intressen därför blir viktigare när man kan umgås via Internet. Den teoretiska grunden som hon använder sig av är Anthony Giddens teori om identiteter. Blogging as Social Activity, or, Would You Let 900 Million People Read Your Diary. Bonnie A. Nardi, Diane J. Schiano och Michelle Gumbrecht har tillsammans genomfört en studie där syftet är att diskutera motivationen för bloggande, kvaliteten av den social interaktion och relationen till publiken. De har använt en etnografisk metod, intervju, med fokus på bloggar som är skrivna av individer som har en begränsad publik. De såg i sin undersökning att bloggar skapar publik, men publiken skapar även bloggen. Bloggar kan i många fall jämföras med dagböcker, det som skiljer dem åt är att i en blogg finns det en social interaktion med läsarna. Denna slags interaktion skulle aldrig förekomma i en dagbok då man skriver för sig själv. I många fall är innehållet i ett blogginlägg tilltal till publiken, vilket inte förekommer i dagboksanteckningarna. Bloggers. A portrait of the internet s new storytellers Amanda Lenhart och Susanna Fox har skrivit en rapport för Pew Internet & American life project med namnet Bloggers. A portrait of the internet s new sorytellers. De har gjort telefon surveys med en nationell representativ samling av bloggare och bloggerskor i USA. Undersökningen är från 2005 och det är mycket som har förändrats sedan dess som inte är relevant längre. Det vi hittade i undersökningen som är intressant är det faktum att mer än hälften av de bloggare och bloggerskor som de intervjuat använder sig av pseudonym. Anledningen sägs vara att innehållet i bloggen inte alltid är lämpligt att läsa för en chef till ägaren av bloggen. Många vill också skilja på deras offline liv och deras online tankar. Vem är herren på täppan? En kvaliativ innehållsananalys av den svenska bloggsfären Sandra Divinyi och Cecilia Nicklassons syfte med uppsatsen är att ge en överblick 11

12 hur bloggsfären ser ut, vem som bloggar och vad det bloggas om. I uppsatsen ger författarna svar på vad en blogg är, vem det är som bloggar, vad som skrivs samt hur kategorin journalister och media ser ut. Metoden de har använt sig av är kvalitativa innehållsanalyser. De kommer fram till att de populäraste ämneskategorierna är IT och bloggande, mode och design, sex, skvaller och dejting samt humor. Modebloggarna är de som dominerar privatbloggarna och sportbloggarnas innehåll är främst sport och teknik. De ser också att kvinnor är underrepresenterade men att de finns med på vissa topplistor. Bloggsfärens kategori journalister och media innehåller främst politik och samhälle samt sport och fritid. Inom denna kategori har männen övertaget. 3.3 Sammanfattning Forskning kring hemsidor har visat på att hemsidor skapas i många fall för självexploatering än för att göra en befästning av identiteten. Människor vill synas, enligt Charles Cheung. Hemsidor fungerar också som en reflexiv konstruktion av identiteten. Hemsidor ger människor som inte har en klar bild av identiteten en möjlighet att experimentera och se identiteten ur olika spektra. Tidigare forskning har visat att de som har en osäker identitet utvecklar och rekonstruerar sin identitet genom sin hemsida. Sherry Turkle kommer genom sin forskning fram till att identiteten inte är fast utan fast förändras ständigt genom den kontakt som skapas med andra människor. De olika fönstren på Internet man kan använda sig av gör att det går att göra flera saker samtidigt. Detta kopplar hon till att jaget är multipelt och att man kan vara i olika roller vid olika tidpunkter. Studierna om bloggar har angripit fenomenet bloggar på olika sätt. Några studenter har forskat om identiteten medan andra om bloggefenomenet i sig. Studenterna som lagt fokus på identiteten har bland annat sett att de som bloggar har olika roller online och offline, att identiteten kan förändras genom att blogga och att kontakten samt interaktionen med andra på Internet genom bloggen är betydelsefullt för identitetsutvecklingen. I studierna om bloggar är det mest intressanta att flera som bloggar inte vill visa sitt riktiga namn och den de är när de inte skriver blogg. Anledningen sägs vara att innehållet inte alltid anses vara lämpligt för exempelvis en chef att läsa. De bloggar där kvinnor är överrepresenterade är bloggar som handlar om mode och personligt. Jämfört med de tidigare uppsatser och studier som gjorts på bloggar så vill vi placera oss mer på en kommunikativ plattform. De tidigare forskningar som 12

13 gjorts på området och som inkluderar båda begreppen, bloggar och identitet, har stora brister i kommunikationens betydelse. Vi vill visa hur kommunikationen i bloggar kan ha en betydelse för identiteten genom att koppla den till kommunikationsteorier. Då det inte finns mycket forskning på området så tror vi att vår uppsats kan tillföra mycket. Det vi mestadels väntar oss är att väcka nya tankar och idéer för vidare forskning och att öppna upp och blottlägga ett problemområde. Det vi kommer fram till kan vara till stor nytta, och vara en grund för vidare forskning då vi valt att applicera tidigare medieteorier på detta nya medium och därmed gör ett stort arbete för att förklara dessa begrepps betydelse för bloggar. 13

14 4. Teori I denna del kommer vi förklara de teoretiska grunder och verktyg vi kommer att använda oss av i analysdelen. De teorier vi kommer att ta upp nedan handlar om identitet, medieförmedlad kommunikation, offentligt och privat i medialiserad information och språkets betydelse i kommunikation. 4.1 Identitet Så som vi tidigare definierade identitetsbegreppet så ser vi identiteten som en enhetlig kärna som är i ständig förändring och att den skapas i relation till andra. Vi menar också att olika roller, det vill säga olika delar av identiteten, visas upp i olika situationer och identiteter skapas i det sociala (sam-)spelet (Goffman, 1994). Goffman beskriver våra möten med andra individer som framträdanden. Det är i och genom dessa framträdanden som vi utformar vår identitet, i samspelet med andra och utifrån de givna förutsättningar som det sociala och kulturella rummet tillhandahåller. När man ser det utifrån detta sätt så betyder det att vårt jag skapas genom de iscensättningar vi gör av oss själva. Upprättandet av olika roller är en viktig del av det sociala samspelet. Goffman (1994) beskriver på ett bra sätt hur individen antingen kan låta sig övertygas av den rutin som ligger till grund för rollen, eller hålla distans och inte en mer cy-nisk inställning till rollen. På en på en skala som sträcker från tvivel till tro kan dessa beskrivas som två extremer. Likväl som att en individ kan gå från tvivel till tro så kan denne tro på sin roll för att sedan förkasta den och inta en cynisk hållning. Goffman ger ett bra exempel från sin studie av ett lokalsamhälle på Shetlandsön. Ett par med torparursprung äger och driver öns turisthotell sedan ett par år tillbaka. Att driva ett hotell kräver en viss grad av service och bekvämlighet och paret fick bortse från hur de ansåg att livet skulle levas och anpassade hotellet efter medelklasspublikens efterfråga. Detta ledde till att paret själva levde sig in i rollen som medelklass då gästerna tillskrev dem de jagen och blev mindre cyniska till sina roller som de tidigare varit (Goffman, 1994:27). Beskrivningen ovan är ett av många exempel på hur identiteten kan förändras i och med roller. Gripsrud pratar om den symboliska interaktionismen som liknar psykoanalysen men som främst intresserar sig för hur vårt jag ständigt utvecklas genom våra relationer till andra. Han förklarar nämnda fenomen på följande sätt: Den symboliska interaktionismen hävdar att vi präglas av hur andra uppfattar oss genom att vi övertar andras perspektiv på oss själva och därefter bedömer om och i vilken mån som detta är ett perspektiv vi kan acceptera. Att överta andras perspektiv på oss själva är en variant av vår mer generella förmåga att sätta oss in i andras situation, vilket också kallas förmågan till 14

15 empati. Man kan mycket tydligt se hur denna förmåga att agera»som om» man var en annan tränas upp i barns rollekar, och i mötet med fiktiva berättelser är barns inlevelseförmåga just förbunden med deras förmåga till empati. (Gripsrud, 2002:32) En annan forskare inom identitetsområdet är Anthony Giddens. Han menar att människors egna själv formas reflexivt och antar att människors personliga relationer och deras ontologiska säkerhet är beroende av att all kunskap betraktas som hypoteser. En viktig del till ett mer reflexivt identitetsformande är globaliseringen, bland annat via Internet, som innebär att tid- och rumsramarna förändrats. Nu är andra sidan på jorden inte längre bort än ett klick på datorn. Giddens förklarar det på följande sätt: (D)en enorma uttänjning av tidrummet som högmoderniteten skapar, gör att»självet» och»samhället» är ömsesidigt förbundna på en global nivå för första gången i mänsklighetens historia. (Giddens, 1991:44) I tidigare samhällen förblev allt mer eller mindre oförändrat från generation till generation på den kollektiva nivån och den förändrade identiteten var klart utstakad. Giddens (1991) förklarar att det förändrade självet under modernitetens villkor däremot måste utforskas och konstrueras som en del av en reflexiv process, där det handlar om att koppla ihop personlig och social förändring. Flera har studerat relationen mellan skriftspråk och uppkomsten av dynamiska relationen i sociala system. En av de senaste, McLuhan, har studerat mediers inverkan på den sociala utvecklingen, framför allt i förhållande till modernitetens framväxt. Han betonar sambandet mellan de dominerande formerna av media och tidrummets förändringar. Hur starkt ett medium förändrar tidrummets relationer beror inte primärt på dess innehåll eller de»budskap» som det sänder ut, utan på dess form av reproducerbarhet. (Giddens, 1991:35) Det Giddens säger tolkar vi som att ju mer reproducerbart någonting är ju varmare och dynamisk blir relationen och skapar en närhet och en känsla av gemenskap med andra. Internet är ett av de medier som har ändrat totalt på tidoch rumsaspekten så att något väldigt långt borta kan kännas väldigt nära. Giddens (1991) frågar sig vad självidentitet är och svarar på det själv med att beskriva det som att självet är ett ganska diffust fenomen. Han menar att självidentiteten därför inte bara kan referera till att den är stabil över tid, på det sätt 15

16 som filosofer talar om identiteten hos objekt och föremål. Självets identitet till skillnad från självet som generellt fenomen förutsätter en reflexiv medvetenhet. Självidentiteten är det som individen är medveten om när vi talar om individens självmedvetande. Självidentiteten är med andra ord inte något som bara är givet som ett resultat av kontinuiteten i individens handlingssystem, utan något som rutinmässigt måste skapas och bevaras genom individens reflexiva handlingar. (Giddens, 1991:67) George Herbert Meads gör en uppdelning av jaget I, jaget, och me, mig. Mig blir i detta sammanhang den sociala identiteten och jaget är individens aktiva, primitiva vilja som griper tag i mig. Meads menar att det sociala spelet har betydelse för att individen ska kunna uppfatta sig själv som en individ. Jaget finns inte vid födseln, utan det som är viktigt för identitetsskapande är språkanvändandet av symboler, lek och spel. Att inta olika roller är viktigt för att kunna vara självreflexiv. Utan självreflexion kan vi inte uppfatta oss själva då individen måste kunna bli ett objekt för sig själv (Göthlund, 1997). Psykologen och psykoterapeuten Marta Cullberg Weston, som har skrivit flertalet böcker om självkänsla och självbild, säger att människan har en unik möjlighet att ställa sig utanför sig själv och betrakta sig själv. Hon menar på att det är en fantastisk prestation som bygger på en klyvning av vårt själv, där jag (som subjekt) betraktar mig själv som ett objekt (Cullberg Weston, 2005). Cullberg Weston beskriver identiteten som en känsla av något stabilt samtidigt som vi ständigt förändras. Detta kan kopplas till de ovan nämnda teorierna och även hon tar upp uppdelningen av självet och identiteten i olika roller. Många har en självbild i arbetssammanhang och en annan i privatlivet. En hel del av våra självbilder är också omedvetna och påverkar oss därför utan att vi vet om det. (Cullberg Weston, 2005:18) Hur dessa självbilder påverkar oss beskriver hon på följande sätt. Vi bär alla på en arsenal av olika självbilder. Vi kan bland annat se det i våra pendlingar i humöret inför vardagliga interaktioner med vänner, grannar eller arbetskamrater. När de inte ger oss den bekräftelse vi behöver kan våra negativa självbilder ta över den inre scenen och utsätta oss för skoningslös självkritik. Får vi å andra sidan komplimanger och uppskattning går vi genast med mycket lättare steg. Våra positiva självbilder har blivit förstärkta. (Cullberg Weston, 2005:17) 16

17 Detta betyder att respons och bekräftelse är viktigt för att en individ ska må bra och som vi ovan nämnt är en identitet en komplex personlig och social konstruktion. Denna sätts ihop av vem vi tycker oss själva vara, hur vi önskar att andra ser oss, och hur de egentligen ser oss. Det sätt som vi önskar att andra ser oss på leder till själv-presentationer vilka framställer bilder av dem vi vill att andra ska se oss som (Wood & Smith, 2001). Individens identitet konstrueras bland annat genom hur andra ser på oss, men vi vill även hitta skillnader mellan oss och andra för att kunna förklara vilka vi är. Identiteter kan alltså konstrueras genom andras bilder av oss. Dessutom är fler personer än någonsin kända idag och många har blivit besatta av att ha kändisstatus. Problematiken har ökat ytterligare i och med Internet då fler personer har möjlighet att massdistribuera bilder av sig själva (Wood & Smith, 2001). I och med detta kan vi se responsens och bekräftelsens betydelse för identitetsskapandet. Positiv respons ger en bra känsla, en känsla av uppskattning. Individen har ett behov av uppmärksamhet och bekräftelse och ju mer av det hon fått, ju mer krävs det för att fylla behovet. Negativ respons stärker, så som Cullberg Weston säger, de negativa självbilderna. För att individen ska få en mer positiv självkänsla krävs då mer positiv respons för att väga upp och ytterligare ett behov för bekräftelse ökar. Själv-presentationer av dem man vill att andra ska se en som produceras, och dessa skapas, på det sättet de görs, för att positiv respons och bekräftelse behövs. Så som Gripsrud förklarade den sociala interaktionismen, att vi övertar andras perspektiv på oss själva och därefter bedömer om och i vilken mån som detta är ett perspektiv vi kan acceptera (Gripsrud, 2002:32), så väljer man också om man vi acceptera den bild andra har av en och därför kan en försvarsmekanism mot negativ respons byggas upp. Förutom identitetsskapande har respons, även kallad feedback en betydelse i detta sammanhang. John Fiske definierar feedback som en överföring av mottagarens reaktion tillbaka till sändaren (Fiske, 1994). I och med att bloggar har en kommentarsfunktion finns det möjlighet för läsarna att lämna feedback på innehållet. Men eftersom att bloggaren har makten över kommentarerna så kan kommentarer/feedback som ogillas tas bort. Det är heller ingen direkt feedback eftersom att bloggerskan kan skriva ett inlägg och sedan gå från datorn för att återkomma någon timme senare. Detta begränsar mottagarens delaktighet i kommunikationen. Om läsaren inte får uttrycka sin åsikt, ge feedback, kan leda till att läsaren känner maktlöshet. Maktlösheten gör läsaren oemottaglig till meddelandet som bloggerskan sänder ut (Fiske, 1994). Identiteten ser vi, som vi ovan beskrivit som en enhet, en kärna, dock kan det vara bra att se på de olika delarna enskilt, detta för att förstå helheten och få en bättre översikt. Anledningen för att skilja mellan olika delar av identiteten är att 17

18 det gör det lättare att förstå den naturliga komplexiteten i individens formande och upprätthållande av en livsstil. Johansson och Miegel (1992) delar in identiteten i delarna, personlig identitet, social identitet och kulturell identitet. Personlig identitet individuella sfären Den personliga identiteten formas och utvecklas i den individuella sfären. Denna process kallas individuationen och dess resultat är personligheten av individen Social identitet sociala sfären genom socialisation Den sociala identiteten formas och utvecklas i den sociala sfären genom socialisationsprocessen. Det uttrycker sig själv i processen av rollantagande, rolldistans och rolltransformering. Resultatet av dessa processer är individens möjlighet att leka bestämda roller i ett socialt liv. Kulturell identitet kulturella sfären Den kulturella identiteten, tar form och utvecklas i den kulturella sfären genom en process som kallas livsstilutveckling. Denna uppdelning har vi använt oss av i vår metod-del just med anledning av att den gör identitetens komplexitet något mer översiktbar. I användandet av uppdelningen märkte vi dock att komplexiteten kvarstår och att dessa flyter in i varandra. Mer om detta finns under metod-delen. 4.2 Medieförmedlad kommunikation Stuart Halls har myntat begreppet encoding/decoding, som betyder att en text aldrig kan uppfattas på det sättet som skaparen initierar utan att det handlar om förståelsebegrepp och tolkningar (Hall m.fl., 1980). Halls studie utgår från TVprogram men denna teori om budskaps betydelse kan mycket väl kopplas till bloggande. Bloggerskan sänder genom sina inlägg ut olika budskap som sedan läsaren ska tolka. Det som bloggerskan vill sända ut är inte alltid det som hennes läsare uppfattar. Bloggerskan har ett önskat betydelseinnehåll som utformas utifrån sociala och kulturella uppfattningar (Gripsrud, 2002). Hall kritiserar medieforskningen som ser kommunikation som en oproblematisk förmedling av ett budskap till en mottagare (Miegel & Johansson, 2002). Genom bloggande blir denna kommunikation mer komplex, han ser problematik i både produktionen och i receptionen. Det finns ett stort antal olika omständigheter som gör att budskapet får en annan betydelse än den avsedda på vägen. På ett antal svenska bloggsidor kan bloggerskan bestämma om hon vill att läsarens kommentarer ska publiceras direkt eller om hon först ska godkänna dem. Detta 18

19 gör att hon kan välja att godkänna de tolkningar som stämmer överrens med hennes budskap. Det blir mer en form av envägskommunikation. Han påpekar dock/även att feltolknings möjligheterna är begränsade då kommunikations-systemen redan i förväg är kodade (Miegel & Johansson, 2002). Beroende på vilket budskap som sänds ut är de kodade på olika sätt, koden gör att vi kan se skillnaden på olika budskap. Koden är däremot inte lika tydlig i blogginlägg, där inläggen kan innehålla samma koder. Ett köp av ett nytt klädesplagg jämfört med berättande av en personlig händelse kan innehålla olika koder men det kan ändå vara svårt att särskilja dem åt eftersom att det alltid är samma avsändare. Språket är inlärt sedan tidig ålder och därmed vissa koder. De koder som är vanligt förekommande är de som vi ser som naturliga snarare än konstruerade (Hall m.fl., 1980). De naturliga koderna utmanas till stor del av bloggandet då alla möjliga variationer ges utrymme. När vi speglar oss i andras ögon gör vi inte alltid en korrekt avläsning av deras reaktion. Det är i stället en tolkande process som färgas av vår subjektiva registrering. Vi skaffar oss tidigt i livet en sorts färgade glasögon som vi ser världen genom. Våra tidiga erfarenheter skapar förväntningar som vi använder för att sålla informationen. Vad vi ser i spegeln blir därför en högst personlig bild av hur vi tror att andra uppfattar oss. (Cullberg Weston, 2005:24) Antony Giddens har utvecklat en struktureringsteori som handlar om samspelet mellan individ och samhälle. Denna struktureringsteori innefattar vad han tycker att sociologin ska ägna sig åt. Det han tycker att sociologiska studier ska ägna sig åt är analyser om hur individer inom de ramar som är givna skapar och producerar social verklighet (Johansson, 1999). Denna process är reflexiv och äger rum i en kontext som är historiskt och socialt betingad. Bloggerskorna befinner sig i moderniteten. Modernitet säger Giddens (1991) är beteendemönster som finns inom en viss tidsålder. När boken skrevs 1991 syftade han på industrialiserade världen och kapitalismen. Vi skulle vilja lägga till informationsåldern. Med informationsåldern menar vi det moderna samhället som vi lever i idag, där information är makt. Informationsåldern är därför högaktuell i detta fall. De strukturer som ingår i moderniteten är både begränsande och möjliggörande faktorer, strukturerna som skapar den sociala verkligheten innefattar bland annat meningsskapande (Johansson, 1999). Det är svårt att definiera dessa strukturer då de sociala förändringarna sker väldigt snabbt, är mer omfattande och går djupare (Giddens, 1991). Genom andra människor kan denna kunskap om sociala förändringar blottläggas. Giddens refererar till den dubbla hermeneutiken som innebär att forskaren utgår från, 19

20 ( ) vardagsspråket när han eller hon konstruerar sina diskursiva begrepp och teorier, men de aktörer som studeras kan också använda forskarens kunskaper för att förstå sin egen verklighet. Det finns alltså ett kunskapsflöde i två riktningar. (Johansson, 1999:113) 4.3 Fusion av offentligt och privat Joshua Meyrowitz (1985) tar upp problematiken att elektroniska medier inte bara tar den information som tryckta medier tidigare publicerat och distribuerar till nya medier utan skiljer sig från dem genom att de uttrycker nya typer av information. Elektroniska medier integrerar dessutom information-system genom att förena tidigare privata situationer med tidigare publika. Det har skett en förflyttning från den tidigare formella främre regionens information till den informella bakre regionens information, en förflyttning från abstrakta ickepersonliga meddelanden till konkreta personliga meddelanden. Förflyttningen handlar inte i första hand om vilka ämnen som diskuteras eller om vilka som placeras i rampljuset, utan mer om i vilken form informationen presenteras. Meyrowitz menar att skriven text kan beskrivas som diskursiva symboler, vilka mestadels är kommunikativa och bilder som presentationella symboler, vilka betraktas som expressiva. De diskursiva, mer digitala symbolerna ger ett fåtal alternativ till hur de ska avläsas medan de presentationella symbolerna, som kan ses som analoga, är mer flytande i sina avläsningsalternativ. Meyrowitz använder sig av televisionen som exempel när han förklarar de expressiva presentationella symbolerna. Vi ser dock att detta även kan praktiseras på bloggmediet, där bilderna är presentationella symboler. Vår respons på ett verbalt budskap (till exempel ett tal som är tryckt i tidningen) är ofta att fråga om det är sant eller falskt, om argumentet som är logiskt, och om det är välskrivet. Expressiva meddelanden kan vara problem - och begreppsrelaterat. Men expressiva meddelanden leder ofta till en annorlunda respons. Den är mer personlig och mer bunden till talaren. Expressiva meddelanden berättar ständigt något om den syn uttryckaren har på situationen, hur de mår, och vilken deras känslomässiga respons på sitt eget beteende är. Meyrowitz (1985) pratar om att informationsflödet, när det gäller tv, är en envägskommunikation. Detta innebär att tittare gör saker som vanligtvis skulle vara oartigt i en dialog ansikte mot ansikte. I bloggsammanhang kan detta liknas med möjligheten till att kommentera anonymt. Detta blir dock en slags tvåvägskommunikation som trots anonymiteten är en social interaktion. Möjligheten att göra något som i en dialog ansikte mot ansikte skulle vara ohyfsat kvarstår dock, och genom att de är anonyma så klarar de sig undan att få kritik tillbaka. 20

21 Tryckta medier som tidningar och böcker kräver utbildade skribenter/författare, medan en blogg kan skrivas av nästan vem som helst. De meddelanden som skapas av gemene man är mestadels expressiva och liknar kommunikationen ansikte mot ansikte. Den grupp som blir utesluten från det publika, tryckta forumet, på grund av bristande kunskap, får här en möjlighet att deltaga i en publik arena (Meyrowitz, 1985). Här nämner Meyrowitz begreppet expressiva superstjärnor. Dessa har förutom möjlighet att uttrycka sig, så som vi alla kan, men också på ett sätt som tilltalar många som något spännande, något som skapar komik eller drama. All media fungerar som filter, vilka exkluderar delar av verkligheten. I medier där material bearbetas och processen är långsam visas en främre region upp, medan snabba, mer oarbetade medier visar en bakre region. Den informella hållningen som elektroniska medier har, når sin spets när mediet innehåller tvåvägskommunikation och är interaktiva. Ju mer spontant och naturligt en konversation sker, ju mindre tänker individen på att det är ett medium hon använder. Ett ögonblickligt meddelande är rörigare än ett välformulerat meddelande som bearbetats under en längre tid, och därför visar det också mer av den bakre regionen. Den snabba informationsförmedlingen gör det mycket svårare, och ibland omöjligt, att separera den publika upplevelsen från den privata (Meyrowitz, 1985). 4.4 Språkets betydelse Språket har i tusentals år använts till att kommunicera. Idag sker kommunikationen mycket snabbare och effektivare än förut. Mycket av kommunikationen sker idag med hjälp av internet. Fiskes (1994) förutsättningar för kommunikation är att den innefattar tecken och koder. Dessa koder och tecken överförs och mottages, på samma sätt som utövning av sociala relationer (Fiske, 1994:12). Tecknet är mer än bara ett tecken, det blir något när någon använder det. Medier använder olika kanaler där deras koder syns (Fiske, 1994). I bloggar finns det flera sätt, text, bilder, rörlig bild och ljud, tal samt musik. Denna blandning av kodade innehåll måste brytas ner för att förstås. Det är mediets tekniska begränsningar som avgör kodens användningsområden, den verkliga användningen bestäms dock av kodarens kultur (Fiske, 1994). De som befinner sig inom samma kultur tolkar främst på ett sätt som är typiskt för den kulturen (Fiske, 1994). I ett västerländskt samhälle finns det vissa referensramar som tolkningarna håller sig inom. I och med att kulturerna påverkar varandra finns det nu en större bredd av tolkningsmöjligheter. Ferdinand Saussure, den schweiziske lingvisten är en av de som har forskat kring den semiotiska vetenskapen. Det vi vill belysa i hans studier om språk och språkbruk är tecknets, ordets, relation till andra tecken samt hur relationen 21

22 skapas. För Saussure är tecken fysiska ting med en mening. För honom är teckens relation till andra tecken det viktiga. För att ta reda på vad tecknet är måste det uteslutas vad tecknet inte är. (Fiske, 1994) Enligt denna betydelsemodell är det betecknade de mentala föreställningar vi använder för att spalta upp verkligheten och kategorisera den så att vi kan förstå den. (Fiske, 1994:63) I bloggar har språket stor betydelse, genom hur språket används får läsaren en uppfattning av hur personen bakom är. Bloggerskan har ett sätt att beskriva sig själv och hennes läsare ska sedan tolka hennes tecken. Eftersom att vi inte alltid tolkar tecken likadant kan läsaren lägga betydelser som är långt ifrån det som bloggerskan vill att läsaren ska tolka det som. 22

23 5. Metod Metodvalet bygger på att man har en vetenskapsteoretisk bakgrund, det vill säga att man har en uppfattning om hur världen är beskaffad. Vi har valt att använda hermeneutiken, vilket innebär att vi ser allt som tolkningar. Detta gör vi eftersom vi genomför en kvalitativ undersökning där tolkning och analys är stora delar. Gilje och Grimen (2004) förklarar det i sin bok Samhällsvetenskapernas förutsättningar genom att säga att vi som sociala aktörer hela tiden tolkar meningsfulla fenomen och att detta är nödvändigt för att vi ska kunna integrera med andra sociala aktörer. Vi menar därför att vi inte kan uppnå någon universell sanning utan enbart tolkningar av andras tolkningar. Detta går också koppla till Aspers beskrivning av förstahands- och andrahandskonstruktioner. Genom första ordningens konstruktion, som är det som informanten uttrycker, förstår forskaren informantens livsvärld. Andra ordningens konstruktion är det som forskaren skapar utifrån första ordningens konstruktioner, det vill säga kategorier för att förstå informantens uttalande (Aspers, 2007). Det finns en stor skillnad mellan blogginläggen och intervjuerna som vi måste belysa. Blogginläggen skrivs för en publik på Internet och det är bloggerskorna själva som bestämmer innehållet. Intervjun är styrd och anpassat efter vårt forskningssyfte och det har därför gett de resultat som vi önskat. Som vi nämnde under teoridelen så har Halls encoding/decoding stor betydelse för denna studie. De tolkningar vi gör om bloggarna bygger på den förförståelse och den kunskap vi besitter sedan tidigare om bloggande och dess funktioner. För oss har vår förkunskap snarare varit till vår fördel än ett hinder, då ämnet kräver så pass stora kunskaper inom begrepp och hur den sociala interaktionen på bloggar fungerar. Utan vår förkunskap hade vi varit tvungna att sätta oss in i bloggandet och förutom att det hade tagit längre tid hade arbetsprocessen inte gått lika smidigt. Förkunskaperna vi har gör att vi är väl insatta i bloggande och allt vad det innebär. Även om hur man beter sig inom bloggsfären inte skiljer sig så mycket från hur man beter sig mot andra ansikte-mot-ansikte så fungerar det ändå annorlunda. Något som någon utanför bloggsfären kanske hade missat är det faktum att en bloggare kan välja vilka kommentarer som ska finnas i bloggen. Det finns också en del som bloggar som har valt att inte godkänna några som helst kommentarer från de som kommenterar anonymt. På Internet kan man vara vem man vill, men bland bloggar så verkar det vara så att man accepteras mer om man visar vem man verkligen är. Innehållet i bloggarna speglar i de flesta fall vem personen bakom bloggen är på något sätt. Genom att vi bloggar vet vi redan vilka flertalet av bloggerskorna är och vi kan tro oss veta mer än vad vi faktisk gör. Det kan bidra till att vi har en bild av bloggerskan innan vi börjar forskningen, något som vi måste vara reflexiva över. Vad vi har kunnat se genom att blogga 23

24 själva, är att många som bloggar och de som läser (som ibland är desamma) är att många tycker att bloggen ska hålla en viss kvalité, hellre inte skriva än att skriva flera inlägg bara för att. Medvetenheten om detta gör att vi kan förstå bloggerskorna på ett sätt som andra kanske inte hade gjort. I och med att vi är präglade av våra förkunskaper besitter vi endast subjektiv kunskap. Vi måste därför göra ett ställningstagande gällande om bloggerskan menar det som vi tolkar. Vi utgår från att våra informanter inte är fullt medvetna om innebörden av deras uttalanden ur ett individ perspektiv (Kvale, 2007). Vi antar en perspektivistisk subjektivitet i detta fall och det innebär att vi ställer olika frågor till en och samma text för att komma fram till olika tolkningar (Kvale, 2007:192). Fördelen med att vi är två forskare är att det finns ännu fler tolkningsmöjligheter. Vi kommer att lägga mycket fokus på att, förutom att försöka förstå informanterna, även vara kritiska mot dem (Gripsrud, 2004). Genom ett kritiskt förhållningssätt försöker vi ta avstånd från att tolka på det sätt som är befäst i samhället. Många gånger betyder saker som skrivs och sägs mycket mer än vad som faktiskt är synligt vid en första anblick. Vi som forskare är medskapare av informantens svar och vi måste därför agera reflexivt för att undvika en tolkning som endast vi själva skapat (Kvale, 2007). Den hermeneutiska teorin menar att man inte kan se på en del utan att titta på helheten runtomkring lika lite som man kan titta på helheten utan att titta på den specifika delen (Gilje & Grimen, 2004). Därför vill vi även se på kontexten runt bloggarna. Innehållet i bloggarna som tillhör våra informanter kommer vara en viktig del i att förstå hur de själva uppfattar sin identitet. Ett enskilt inlägg kan inte spegla bloggerskans identitet, det går inte heller att se enbart på bloggens inlägg, utan för att få en större bild behöver vi ha en dialog med henne. Den kontext hon befinner sig i bestämmer och begränsar innehållet i bloggen, det är dessa strukturer vi ska identifiera och bryta ner (Johansson, 1999). 5.1 Urvalsprocess De urvalskriterier vi satte upp för informanterna var att bloggarna skulle vara personliga, de skulle till största delen handla om den som skriver bloggen. Vi ville att bloggarna skulle skrivas av unga kvinnor mellan 20 och 25 år och bo någonstans mellan Malmö och Göteborg. Dessutom ville vi att de skulle vara aktiva bloggare som skriver två till tre inlägg per dag. Varför vi valde just unga kvinnor i åldern 20 till 25 är för att de då är i postadolescensen. Det innebär att de genomgått den inre psykologiska resan där de frigjort sig från sina föräldrar och skapat en någorlunda stabil identitet (Lalander & Johansson, 2007). Vi valde informanter ur denna åldersgrupp då dessa har kommit så pass långt i 24

25 sitt identitetskapande att de har en större vetskap om vad som påverkar dem och inte. Anledningen till att vi begränsade oss geografiskt var att det skulle ta för mycket tid att resa fram och tillbaka till andra delar i landet för att göra intervjuer. Vi ville att bloggerskorna inte skulle vara gravida eller redan ha barn, då barn bidrar till att bloggerskorna får en roll som mamma. För att hitta våra informanter använde vi oss av olika blogg-topplistor. Genom att vi hittade dem på diverse topplistor visste vi att de hade relativt många läsare. Bland annat användes bloggportalen och bloggtoppen. Det är väldigt mycket unga tjejer som bloggar, på den svenska sidan blogg.se är det ca 46 procent som är mellan 15 och 17 år (Karlsson, 2008). Den kunskap vi hade om bloggerskor sedan tidigare gjorde att vi lättare kunde urskilja den åldersgrupp vi var intresserade av, från andra. På grund av att vi inte vill avslöja våra informanters bloggadresser kommer vi inte närmare beskriva tillvägagångssättet då detta är en offentlig handling och personer som inte bör ha denna kunskap om informanterna kan få den. Vi kontaktade de bloggerskor som passade in i vårt urval via mail. Totalt kontaktades 15 bloggerskor som passade in på våra kriterier. Av dessa 15 var det endast ett fåtal som svarade och efter en ytterligare kontakt var det endast fyra som ställde upp. Det vi kunde ha gjort annorlunda i kontakten med informanterna var att först bestämma tid och plats och sedan skicka informationen om intervjusituationen (se bilaga 1). Att vi visar intresse för deras bloggande kan för dem kännas ovant och därmed blir dem avståndstagande. All kontakt med bloggerskorna skedde till en början via mail och detta kan vara en bidragande faktor till att få svarade. Vi skickade vår förfrågan till den mailadress bloggerskorna angivit i sin blogg, en mailadress som troligen inte används så frekvent Vi kunde ha kontaktat de bloggerskor som passade in i vårt urval via att kommentera i deras blogg. Däremot hade inte detta passat i alla lägen då de bloggerskor vi kom i kontakt med får många kommentarer och det finns en risk att vår förfrågan skulle försvinna i den stora mängd kommentarer som varje dag kommer in till bloggerskan. Vi vill inte heller att bloggerskans läsare ska få veta att vi tagit kontakt med dem för intervju. Vi hade gärna haft fler informanter i vår undersökning för att få en större bredd på svaren och ett mer mättat material. Vårt syfte är inte att generalisera svaren utan visa på varje bloggerskas personliga tankar kring forskningsområdet. Trots detta har vi ändå kunnat få en bredd på materialet. Eftersom att vi använder oss av innehållsanalys av deras bloggar kan vi gå in mer på djupet än att bara titta på bredden. De informanter som tillslut valde att ställa upp beskrivs närmare nedan. Namnen på informanterna är fingerade för att de ska få behålla sin anonymitet. 25

Me, Myself & My Blog Bloggares framställning ur ett medie- och kommunikationsperspektiv

Me, Myself & My Blog Bloggares framställning ur ett medie- och kommunikationsperspektiv Me, Myself & My Blog Bloggares framställning ur ett medie- och kommunikationsperspektiv Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier Lunds Universitet MKVA22 HT13 Författare:

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

C-UPPSATS. Kära blogg

C-UPPSATS. Kära blogg C-UPPSATS 2007:272 Kära blogg Unga tjejers identitetsskapande med bloggen Caroline Svensson Blomst Luleå tekniska universitet C-uppsats Fritidsvetenskap Institutionen för LTU Skellefteå Avdelningen för

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer

UMO.se normkritisk sajt om sex, hälsa och relationer alltså om jag känner igen mig och UMO lägger förslag på hur man kan lösa det eller så, då är det lättare att tro på det eller starkare att göra det eftersom man vet att UMO tänker som du, eftersom jag

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf Idag så tänkte jag fortsätta där vi slutade sist, förra söndagen, och ni som inte var här då, ja ni missade något kan man säga, vilket man alltid gör

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

En tjuv i huset VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR PÅ FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Simon är ensam hemma och ska precis somna när han hör hur glas krossas och sedan hör han steg på nedervåningen.

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Bildskapande i förskolan

Bildskapande i förskolan Bildskapande i förskolan Se Uppleva - Gestalta Och att föra utvecklande bildsamtal Att se med alla sinnen... Drick upp ditt kaffe mamma! Bild: Kristina Anshelm Den betydelsefulla upplevelsen... Att ge

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9

Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 FRÄMMANDE SPRÅK, B2 - I ÅRSKURS 7 9 Allmän beskrivning av B2-språk i årskurs 7-9 Undervisningen i ett valfritt B2-språk inleds i Helsingfors svenska skolor i årskurs 7. B2-språket är det tredje språket

Läs mer

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se

Kommunala fritidsledare online. Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se Kommunala fritidsledare online Av: Jens Eriksson, koordinator Skarpnäcks folkhögskola jens@fritidsledarskap.se IT-vanor 85 % av befolkningen har tillgång till bredband i hemmet (Svenskarna och Internet

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare.

Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare. Ansökan bloggare Sidan 1 av 9 Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare. Vad är en blogg? En blogg är en samling blogginlägg som berättar/kåserar under ett gemensamt

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se Förskola; Tallbacken Avdelning; Nyckelpigan Välkomna till förskolan Tallbacken Nyckelpigan. Vi som arbetar här är engagerade pedagoger som brinner för barns lust och nyfikenhet till sitt eget lärande i

Läs mer

Medier, individer, samhälle

Medier, individer, samhälle Medier, individer, samhälle Samhällsmedborgarskap Inte längre primärt delar av storfamiljen i det lilla lättöverskådliga samhället längtar efter att känna tillhörighet i dagens betydligt mer komplexa sammanhang.

Läs mer

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut. Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan

Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Att läsa särskilt bra - med hjälp av lässtrategier och digitala lärverktyg i gymnasiesärskolan Anna-Kari Eklund, Annelie Selberg, Britt Hansson vid LTU tack vare utbildningssatsning från NCS. Skoldatateket

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation

(Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation (Grundkurs i medier och kommunikation vid Tammerfors Universitet, Finland) 1.1 Kommunikation Definitioner Ordböckerna ger flera olika betydelser för ordet kommunikation. Kommunikation betyda flera saker:

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012

Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 Lunds Universitet HT-2012 Praktikrapport Anna Sandell MKVA13 HT-2012 Praktikplats: Strandberghaage AB Tegnergatan 34 113 59 Stockholm Praktikperiod 28 augusti 2012 18 januari 2013. Handledare: Pelle Strandberg Jag har under hösten

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet

Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA

PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir

Läs mer

BARNS SPRÅKUTVECKLING

BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Jag märker att människor som kanske inte skulle pratat med mig annars gör det nu

Jag märker att människor som kanske inte skulle pratat med mig annars gör det nu Lunds universitet Medie- och kommunikationsvetenskap MKVA21 Vårterminen 2010 Examinator: Tobias Linnè Jag märker att människor som kanske inte skulle pratat med mig annars gör det nu en kvalitativ undersökning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Tankar om språkundervisning

Tankar om språkundervisning in Lingua Nr 1, 1983.. 1 Tankar om språkundervisning Jens Allwood, Inst. för lingvistik, Göteborg universitet Om man funderar över undervisning inom något visst område, är det naturligt att ta sin utgångspunkt

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Lina är nervös. Stallet Lyckan ska ha en uttagning och om tre veckor är det tävling. Förra gången Lina hoppade

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer