Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg
|
|
- Hanna Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg Uppdragsgivare: Projektledare: Medarbetare: Jill Gunilla Jansson, verksamhetschef Hörsel- och dövverksamheten (HDV) Milijana Lundberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Urban Andersson, hörselingenjör HDV Södra Älvsborg Madeleine Sundberg, kurator HDV Södra Älvsborg Wiberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg
2 Sammanfattning Bakgrund Hörsel- och dövverksamhetens balanserade styrkort utgår ifrån fyra perspektiv som är vägledande styrmodeller för verksamheten. Ett av dessa perspektiv är patientperspektivet och är förutsättningen till projektet. Patientperspektivet beskriver Hörsel- och dövverksamhetens roll i att göra nytta för patienterna. Tidigare statistik som redovisar förvaltningens patientperspektiv har visat att skillnader finns i utprovningar av hörapparater mellan män och kvinnor. 2007:s årsrapport visar att på totala antalet binaurala hörselrehabiliteringar har kvinnor 7 % färre binaurala utprovningar i jämförelse med män. Årsrapporten visar även att medelkostnaden för hörapparater skiljer sig åt. Kvinnors hörapparater är 271kr billigare i förhållande till mäns hörapparatkostnad. Syfte Syfte med det här projektet var att göra en djupare analys och undersöka de bakomliggande faktorerna till de redovisade könsskillnaderna inom den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Metod Analysen delades upp i fyra delar: 1. Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 2. Frågeformulär till anställda audionomer 3. Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 4. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Deltagare är patienter som har förskrivits hörapparat under perioden och , är år och har tonmedelvärde för frekvenserna 500-, 1000-, och 4000 Hz mellan db HL (Hearing Level), bilateralt. Resultat Resultatredovisningen sammanställer analysens fyra delar. Konklusion Den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten är baserad på de individuella skillnaderna i behov av insatser och åtgärder som finns hos den enskilde patienten. Om projektet: Uppdragsgivare: Gunilla Jansson, verksamhetschef Hörsel- och dövverksamheten (HDV) Projektledare: Milijana Lundberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Medarbetare: Urban Andersson, hörselingenjör HDV Södra Älvsborg Madeleine Sundberg, kurator HDV Södra Älvsborg Jill Wiberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Projektkalkyl: Tidsåtgång 16 tim/veckan (40 %) ca Projektdeltagare: Deltagarna i projektarbetsgruppen är patienter som har fått ta del av den audiologiska rehabiliteringen inom Hörsel- och dövverksamheten samt legitimerade audionomer verksamma vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Genomförande: Projektet påbörjades Kartläggning under 2008 och Projektet avslutades januari Dokumentstyrning: Alla deltagare finns inne i den ordinarie verksamheten som vårdsökare utifrån en vårdbegäran (remiss). Alla dokument förvaras bakom låsta dörrar. Deltagarna benämns med ett försökspersonnummer.
3 Innehållsförtecknig Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Hörsel- och dövverksamheten 1 Balanserat styrkort 2 Jämställdhet i Västra Götalandsregionen 2 Audiologisk rehabilitering 3 Audiologisk rehabilitering med fokus på kön- vad säger litteraturen? 5 Icke audiologiska variabler och mätinstrument 5 Strategier män och kvinnor 5 Syfte...6 Metod... 6 Kartläggning 6 Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 6 Frågeformulär till anställda audionomer 7 Beskrivning av audionomerna 7 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 8 Beskrivning av patienterna 8 Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering 9 Resultat Frågeformulär till anställda audionomer 10 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 12 Del 1: Hörapparatutprovning och hörapparatanvändning 13 Del 2: Delaktighet och behov 16 Del 3: Bemötande 16 Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering 17 Diskussion Metoddiskussion 19 Resulta tdiskussion 19 Konklusion Handlingsplan utifrån resultat och slutsats Referenser Bilagor Enkät till audionom Rekryteringsbrev Enkät till patient Påminnelse brev Intervju på individbasis Enkät till audionom- sammanställning av fråga 7 och Enkät till patient- sammanställning av fråga 14 och 15 33
4 Introduktion I Sverige är det ca 1,3 miljoner människor (0-110 år) som har en hörselnedsättning och 30 % av dessa använder hörapparat (1). Det totala antalet personer med hörselnedsättning kan förväntas vara högre om några år om hänsyn tas till människans längre livslängd. HRF:s årsrapport visar att av de med hörselnedsättning ( år) utgör männen 56 % och kvinnorna 44 % (1). Bakgrund Hörsel- och dövverksamheten Hörsel- och dövverksamheten är en utförarverksamhet med hög specialistkompetens och audiologiska kunskaper för att kunna erbjuda habilitering/ rehabilitering, ge råd och stöd och vara en kulturöversättare för verksamhetens målgrupp. Verksamheten arbetar med personer med hörselskada/ dövhet/ dövblindhet, i syfte att öka delaktigheten i samhället och ge ett så meningsfullt liv som möjligt. Hörsel och dövverksamhetens verksamhetsidé är att genom en samlad tvärprofessionell kompetens bidra till att människor med hörselskada/dövhet/ dövblindhet får ökade möjligheter att påverka sin livssituation. Verksamhetens vision, d v s den framtida målbild som tydliggör Hörsel- och dövverksamhetens långsiktiga ambitioner är: Det goda livet för människor med hörselskada dövhet/dövblindhet. Hörsel- och dövverksamheten bedriver verksamhet i FyrBoDal, Göteborg och Södra Bohuslän, Skaraborg och Södra Älvsborg (se figur 1). Till verksamheten hör också ett Dövteam och ett Dövblindteam som arbetar över hela regionen. Verksamheten består av barn-, ungdomoch vuxenverksamhet. I verksamheten finns enheter hörseldiagnostik och rehabilitering samt hörapparatverkstad. Verksamheten ansvarar för text- och bildtelefonin över hela regionen. Verksamhetschef Text- och bildtelefoni Medicinskt, Informationssystem IT och administrativt Område FyrBoDal Område Göteborg och Område Skaraborg Område Södra Älvsborg Dövblindteam och Södra Bohuslän Dövteam Figur 1. Figuren visar en organisationsskiss för Hörsel- och dövverksamhetens verksamhet. 1
5 Balanserat styrkort Hörsel- och dövverksamheten arbetar enligt Habilitering & Hälsas (H&H) intentioner med balanserat styrkort som ett ledningsinstrument. Det är en metod för dialog, styrning och uppföljning av våra mål och vår strategi. H&H har satt strategiska mål och identifierat framgångsfaktorer. Även verksamhetens ledning har arbetat fram styrtal och mätbara mål där uppföljning planeras utifrån verksamhetsnivå. Hörsel- och dövverksamheten balanserade styrkort utgår ifrån fyra perspektiv som är vägledande styrmodeller för verksamheten (2). Dessa perspektiv är: patienter, interna processer, medarbetare samt ekonomi. För varje perspektiv har verksamheten fastställt mål som ska mätas. Med utgångspunkt från verksamhetens styrkort kan enheter bryta ned målen i egna handlingsplaner/aktivitetsplaner. Målet ur ett patientperspektiv beskriver Hörsel- och dövverksamhetens roll i att göra nytta för patienterna och grundläggande för verksamheten är att stöd och åtgärder utgår ifrån patienternas perspektiv (2). Målet är att verksamheten gör rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande. Andra grundläggande värderingar är patienternas delaktighet i planering och genomförande av åtgärder samt att informationen anpassas efter individens förutsättningar (2). Habilitering & Hälsas årsredovisning omfattar bland annat patientperspektivet. Under punkten patientperspektiv har förvaltningen sedan 2006 redovisat könsspecifik statistik beträffande utprovning av hörapparater samt kostnad för hörapparater och rapporten har visat att skillnader finns i utprovningar av hörapparater mellan män och kvinnor. 2007:s årsrapport (3 1 ) visar att på totala antalet binaurala hörselrehabiliteringar har kvinnor 7 % färre binaurala utprovningar i jämförelse med män, som kan jämföras med 6 % under Fördelningen av binaurala hörselrehabiliteringar inom ålderspannet år visar att kvinnor har 2,5 % färre binaurala hörselrehabiliteringar. Detta kan jämföras med att kvinnor i samma åldersspann hade 2 % fler antal binaurala utprovningar under Årsrapporten visar även att medelkostnaden för hörapparater, för totala antalet hörselrehabiliteringar för 2007, skiljer sig åt där kvinnors hörapparater är 271kr billigare i förhållande till mäns hörapparatkostnad (3). Motsvarande siffra för 2006 är 256 kr. Fördelningen av hörapparatkostnaden inom åldersspannet år visar att kvinnors hörapparater var 114 kr billigare än männens under Motsvarande siffra för 2006 är 104 kr. Den redovisade skillnaden är inte stor men en marginell ökning har skett till männens fördel. Utvecklingsprojekt är av stor betydelse för Hörsel- och dövverksamheten och att undersöka jämställdhet ur ett patientperspektiv kan innebära en ökad möjlighet att förverkliga verksamhetsplanen för förvaltningen. Med ovanstående bakgrund i bagaget väcktes idén om att göra en djupare analys av materialet och undersöka varför dessa skillnader mellan män och kvinnor uppstår inom den audiologiska rehabiliteringen. Jämställdhet i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har den 21 oktober 2008 undertecknat "Den europeiska deklarationen för jämställdhet", CEMR (Council of European Municipalities and Regions) (4). CEMR representerar de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorganisation och dess medlemmar är kommunförbund och regionförbund från över trettio europeiska länder. Deklarationen definierar jämställdhet som jämlikhet mellan kvinnor och män (5). Jämlikhet anses vara ett bredare begrepp som handlar om lika villkor, möjligheter 1 Den 1:a januari 2010 nytte förvaltningen namn till Habilitering & hälsa 2
6 och rättigheter gällande exempelvis social klass, etnicitet och kön. De som har undertecknat deklarationen förklarar att följande principer är grundläggande för deras agerande: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnande bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering 1 av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång (5) Att öka jämställdheten i vården ses som ett utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionen har arbetat med att synliggöra skillnaderna i bemötande och behandling som beror av kön. Regionens styrkort syftar till att ge struktur åt jämställdhetsarbete och är ett instrument och stöd för verksamheterna att hitta egna ingångar till en jämställdhetsintegrering (6). Styrkortet anger hur arbetet bör bedrivas utifrån de fastställda politiska uppdragen samt sätter upp övergripande strategiska mål. För att uppnå dessa mål och en ökad jämställdhet har, som nämnt tidigare, framgångsfaktorer beskrivits inom varje perspektiv och aktiviteter som är kopplade till dessa kan tilläggas i förvaltningarnas handlings- och verksamhetsplaner (6). Habilitering & Hälsas verksamhetsplan (7) betonar att arbetet för jämställdhet inom verksamhetsområdena börjar med att se kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika villkor. Verksamhetsplanen tar även upp att förvaltningens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov där verksamheterna ska i uppföljningen redovisa och analysera skillnader i åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Audiologisk rehabilitering Målsättningen för en audiologisk rehabilitering är att minimera de negativa effekterna som en hörselnedsättning kan ha på det sociala samspelet och livskvaliteten (8). De negativa effekterna kan vara svårigheter med taluppfattning eller med kommunikationen, begränsningar som följd av detta samt inskränkningar i de sociala interaktionerna. Boothroyd menar att målsättningarna kan uppnås genom att bland annat anpassa hörseltekniska hjälpmedel inklusive hörapparat och instruera användaren i användning av sådana (8). Att anpassa en hörapparat är dock inte ett mål för sig utan en del av den audiologiska rehabiliteringen. Anpassningen kan ses som ett verktyg för att uppnå de mål som patienten och audionomen tillsammans har formulerat i samband med behovsbedömningen. Att en audiologisk rehabilitering ska grundas på ett samarbete mellan audionom och patient bekräftas av Arlinger med kollegor vilka betonar vikten av att som kliniker ha respekt för patientens önskningar och prioriteringar (9). Arlinger med kollegor skriver att valet av hörapparat inom den audiologiska rehabiliteringen ska bygga på patientens behov, hörselnedsättningens grad och typ, syn och känsel, motorik, kognition, aktiviteter och 1 Jämställdhetsintegrering definieras av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) på följande sätt: en process för att bedöma konsekvenserna för kvinnor och män av planerade åtgärder, däribland lagstiftning, politik eller program, på alla områden och på alla plan. Det är strategi för att göra såväl kvinnors som mäns synpunkter och upplevelser till en integrerad del av utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program inom alla politiska, ekonomiska och sociala områden, så att kvinnor och män gagnas i samma utsträckning och så att ojämställdheten inte blir bestående. Det yttersta målet för jämställdhetsintegrering är att uppnå jämställdhet. 3
7 omgivningsfaktorer. Patient och närstående bör informeras i början av den audiologiska rehabiliteringen, antigen i grupp eller enskilt vilket också bekräftas av rapporten (9). Informationen syftar till att förbereda och motivera de berörda samt ge rimliga förväntningar på vad en hörapparat kan prestera. Informationen bör enligt rapporten innehålla bland annat anatomi, hörselnedsättningens inverkan på kommunikation och den sociala miljön, kommunikationsstrategier och hörapparaters möjligheter och begränsningar. Tidigare studier har inte kunnat visa att bilateral hörapparatanpassning (en hörapparat i varje öra) ger större nytta än monaural (en hörapparat) (9) medan ett flertal nya vetenskapliga studier har påvisat nyttoeffekten av en bilateral hörapparatanpassning (9, 10). Fördelar med en bilateral hörapparatanpassning är bland annat förbättring av patientens riktningshörsel, förbättring av patientens taluppfattning i bullriga ljudmiljöer samt ökad ljudkvalité (10). Nackdelar med en bilateral hörapparatanpassning är bland annat att de är mer mottagliga för vindbrus och svårare att hantera för vissa äldre patienter. Ytterligare en nackdel är att vissa patienter identifierar sig själva som svårt hörselskadade när de har två hörapparater och väljer av den anledningen att använda endast en hörapparat (monaural anpassning) (10). För en väldigt liten skara människor kan en binaural anpassning leda till sämre taluppfattning än vad en monaural hörapparatanpassning skulle leda till (10). Audiologisk rehabilitering för vuxna personer med hörselnedsättning inom Hörsel- och dövverksamheten omfattar följande punkter: Förinformation alla personer vars remiss har inkommit till Hörsel- och dövverksamheten kallas till en gruppinformation. Gruppen består vanligtvis av 6-8 deltagare tillsammans med deras anhöriga. Syftet med förinformationen är att öka deltagarnas kunskap och förståelse om innebörden av hörselskador och om möjlig rehabilitering. Informationen omfattar grundläggande medicinska, tekniska och psykosociala aspekter på hörsel och hörselskador. Behovsanalys efter förinformationen bokas deltagarna in för en individuell behovsanalys som en del av en rehabiliteringsplan. Individuella målsättningar sätts upp tillsammans med patienten. Utprovning / Anpassning en utprovning/ anpassning av hörseltekniska hjälpmedel (inklusive hörapparat) sker utefter patientens behov. Patienten får därefter möjlighet att testa dessa hjälpmedel i en realistisk miljö. Uppföljning innefattar uppföljning av den individuella rehabiliteringsplanen. Rehabilitering av teamet vid behov kan en rahabiliteringsplan innebära en samordnad rehabilitering av teamet där insatserna kan vara bland annat rådgivande och stödjande samtal hos psykolog, kurator eller hörselpedagog eller till exempel arbetsplatsbesök för rehabiliterande åtgärder i arbetssituationen. Det är en audionom som är ansvarig för förskrivning av hörseltekniska hjälpmedel, inklusive hörapparat (11). Hörsel- och dövverksamheten erbjuder hörapparater kostnadsfritt till personer med hörselnedsättning. Verksamheten tar ut en besöksavgift på 100 SEK/ besök. Hörsel- och dövverksamheten klarar den nationella vårdgarantin och har enligt Habilitering & Hälsas årsrapport för utfört hörselrehabiliteringar på totalt 2265 personer för en total kostnad på 2932 SEK/ hörapparat (3). 2 Från och med 1 januari 2009 överfördes ansvaret för hörselhabilitering- och rehabiliteringsverksamheterna i regionen inom NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Frölunda Specialistsjukhus till Habilitering & Hälsas Hörsel- och dövverksamhet. Dessa hörselverksamheter ska, tillsammans med Hörsel- och dövverksamhet bilda en sammanhållen organisation i regionen. Detta innebär att Habilitering och Hälsas årsredovisning för 2007 innefattar hörselrehabiliteringar utförda inom det som idag omfattas av Hörsel- och dövverksamhet Södra Älvsborg. 4
8 Audiologisk rehabilitering med fokus på kön- vad säger litteraturen? Det har varit svårt att hitta studier som undersöker könsskillnader i just hörapparatutprovning. Litteraturen belyser mer olika strategier som personer med hörselnedsättning använder sig av för att handskas med sin hörselnedsättning. Icke audiologiska variabler och mätinstrument Kricos redovisar i sin artikel från 2000 en sammanfattad litteraturundersökning kring samband mellan icke audiologiska variabler som kön, ålder och personlighet och mätinstrument inom den audiologiska rehabiliteringen (12). Kricos menar att en interaktion uppstår mellan dessa. Artikelns slutliga redovisning visar att personlighet påverkar den audiologiska rehabiliteringen mer än vad mätinstrument inom den audiologiska rehabiliteringen gör. Även Dillon berör personlighet som en avgörande faktor för den audiologiska rehabiliteringen (10). Mer utåtriktade hörapparatanvändare rapporterar större nytta av sin/a hörapparat/er än de som är tillbakadragna (12). Kvinnor som inte använder sin/a hörapparat/er har visat större känslor av motverkan och pessimism jämfört med män och de som använder hörapparat/er av båda kön. Hälsostatus, attityder och motivation är enligt författaren ytterligare några viktiga aspekter för den audiologiska rehabiliteringens utgång. Författaren betonar vikten av att sätta individuella mål för patienten och motivation beskrivs som den viktigaste aspekten (12). Strategier män och kvinnor Oavsett kön visar studier att personer med hörselnedsättning använder sig av endera undvikande- eller kontrollerande strategier (13,14)(se Figur 2). Dessa kan enligt Hallberg med kollega sammanfattas som problemfokuserade strategier, d v s att handskas med en situation på ett aktivt och konstruktivt sätt (13). Hallberg och kollega beskriver fem faktorer som kan avgöra om undvikande strategi kan förändras och bli mer en kontrollerande strategi. Dessa är situationens omständigheter, samspelsförhållanden, social närhet, graden av prioritet och graden av hörselnedsättningens acceptans och insikt (13). Att acceptera sin hörselnedsättning ses vara avgörande för att övervinna känslor av skam och underlägsenhet som kan relateras till en funktionsnedsättning (13). Hög acceptans av en hörselnedsättning innebär att känna sig värdefull trots funktionsnedsättningen och Hallberg och kollega beskriver att högre acceptans av en hörselnedsättning kan relateras till kontrollerande strategier (14). Lägre acceptans kan relateras till undvikande strategier och en strävan av att agera som om funktionsnedsättningen inte existerade (13). Det sistnämnda i form av att låtsas förstå det som har sagts eller att gissa vad som har sagts. Problem fokuserade strategier Undvikande strategier Kontrollerande strategier (Lägre acceptans) Män? (Högre acceptans) Kvinnor? Figur 2. Figuren visar strategier som används av män/ kvinnor med hörselnedsättning och hur dessa samspelar med varandra samt med graden av acceptans. 5
9 Männens motvilja att acceptera problem som en hörselnedsättning kan medföra har iakttagits av Hallberg och kollega redan 1993 i samband med en studie som grundade sig på intervju av kvinnor gifta med män som har en bullerskada (14). Hallberg och kollega förklarar detta som frukten av männens strävan efter att skydda sin självbild som en normal person i sociala sammanhang (14). Förnekelsen som används av många män som ett försvar mot en oönskad verklighet kan ses som en strategi som ämnar dölja funktionsnedsättningen för att på så sätt behålla en positiv självbild (13). Att undvika en situation är en vanlig strategi när en man med hörselnedsättning handskas med krävande ljudsituationer (13). Att integrera en hörselnedsättning i en persons identitet menar Hallberg kan leda till att motviljan att acceptera problem orsakade av en hörselnedsättning inte längre behöver skydda personens självbild. Hallbergs studie från 1999 (15) som ligger i linje med hennes och kollegan Janssons studie från 1996 (16) fann att känslorna i en specifik situation avgjorde kvinnornas val av strategier. Kvinnorna har visat större sannolikhet i att acceptera sin hörselnedsättning och aktivt agera i syfte att minimera kommunikationssvårigheter (12). Detta kan tänkas förhöja den audiologiska rehabiliteringen. Kricos rapporterar även att kvinnor upplever större medvetande kring sina problem och förnekar mindre kring sin hörselnedsättning än vad männen gör (12). Studier visar att kvinnor, yngre som äldre, värdesätter social kommunikation mer än männen och har rapporterats använda icke verbala kommunikationsstrategier mer frekvent än männen (12). Icke verbala strategier är strategier som kan användas för att underlätta kommunikationen utan att behöva be om hjälp eller be andra uppmärksamma hörselnedsättningens konsekvenser. Hallberg och kollega bekräftar att kvinnor prioriterar sociala sammanhang (16) och tillägger att kvinnor ofta uttrycker att de inte vill vara till en börda. Syfte Syfte med det här projektet var att göra en djupare analys och undersöka de bakomliggande faktorerna till de redovisade könsskillnaderna inom den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Metod Kartläggning Efter kartläggning och planering av studien delades analysen upp i fyra delar: 1. Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 2. Frågeformulär till anställda audionomer 3. Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 4. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar Patienter rekryterades utifrån nedanstående inklussionskriterier: - TMV 4 (tonmedelvärde för frekvenserna 500-, 1000-, och 4000 Hz) db HL (Hearing Level), bilateralt - Ålder: år - Patienten har förskrivits hörapparat under perioden till
10 TMV 4, db valdes för att begränsa hörselnedsättningen till en viss grad. Åldersspannet valdes för att kunna jämföra gruppen med samma åldersspann som redovisas i Habilitering & Hälsas årsredovisning. Undersökningsperioden till valdes för att återigen begränsa undersökningsgruppen till en storleksmässigt hanterbar grupp. Inklussionskriterierna matades in i verksamhetens journalsystem Audit Base vilket resulterade i 156 patienter som under undersökningsperioden har förskrivits en/två hörapparater. Tillsammans med inklussionskriterierna efterfrågades kön samt medelkostnad för hörapparaterna. Frågeformulär till anställda audionomer Under hösten 2008 intervjuades 25 legitimerade audionomer anställda vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. De intervjuade audionomerna var verksamma inom enheten hörseldiagnostik och rehabilitering som geografiskt omfattar Alingsås, Borås och Skene. Intervjuerna utfördes av en legitimerad audionom verksam vid enheten hörseldiagnostik och rehabilitering i Skene och grundade sig på frågorna i bilaga 1. Beskrivning av audionomerna Samtliga audionomer som intervjuades var kvinnor. De flesta av audionomerna som intervjuades hade arbetat inom sin yrkeskategori mellan 1 10 år (se figur 3). Tjugo av de intervjuade audionomerna hade förskrivit hörapparat/er under undersökningsperioden. Två av de resterande fem audionomer som intervjuades var föräldralediga under undersökningsperioden och tre var ännu inte anställda inom verksamheten. Sex av audionomerna som hade förskrivit hörapparater under undersökningsperioden var inte verksamma då intervjuerna utfördes (se tabell 1). Anledningarna var föräldraledighet, pension och annan frånvaro å r 1 t.o.m. 5 år 5 t.o.m. 10 å r 10 t.o.m. 15 år 1 5 t.o.m. 20 å r >/= 21 å r 3 Figur 3. Figuren visar en fördelning av de intervjuade audionomerna efter yrkeserfarenhet. 2 4 Tabell 1. Figuren visar fördelningen av audionomerna efter yrkeserfarenhet och antal patienter de förskrivit hörapparater till. Siffran i parentesen innebär att patienten har förskrivits hörapparat av an audionom som inte har intervjuats. Audionomer som har förskrivit hörapparaterna: 0 t.o.m 1 t.o.m 5 t.o.m 10 t.o.m t.o.m år 1 år 5 år 10 år år år Antal audionomer Monauralt (3) Binauralt (2) 10 (1) 4 11 (1) Kompletterat (1)
11 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering Under sommaren 2009 skickades ett rekryteringsbrev till de 156 patienter som under perioden till har förskrivits en/två hörapparater. Rekryteringsbrevet beskrev bland annat undersökningens syfte, att deltagandet var frivilligt samt att de uppgifter som registreras har sekrettesskydd (bilaga 2). Tillsammans med brevet skickades ett frågeformulär (bilaga 3) och patienterna ombads att besvara frågeformuläret innan ett utsatt datum och återsända det till enheten hörseldiagnostik och rehabilitering i Borås. Patienter som inte hade besvarat frågeformuläret efter utsatt datum fick ett påminnelse brev hemskickat (bilaga 4) med en ny förfråga om att besvara frågeformuläret. Sammanlagt var det 128 patienter som besvarade formuläret, d v s 82 %. Beskrivning av patienterna Fyra av dem som hade besvarat frågeformuläret uteslöts från resultatredovisningen. Två på grund av att de hade missat att fylla i kön och personnummer vilket ledde till svårighet i att följa upp patienterna. En patient uteslöts då uppgifterna i journalen var felaktiga (hade skrivits dit av misstag) och en på grund av att patienten inte använde någon hörapparat och hade besvarat frågeformuläret utifrån detta. Sju av patienterna föll bort då de inte uppfyllde kraven för inklussionskriterierna beträffande TMV 4. Patienterna i fråga hade ouppnådda frekvenser vilket ledde till att Audit Base beräknade ett TMV på de resterande frekvenserna. För en översiktlig beskrivning av patienterna se figur 4. Figur 5 visar patienternas hörselnedsättning. Männen har i genomsnitt bättre hörsel i lågfrekvensområdet och sämre hörsel i högfrekvensområdet än vad kvinnorna har. 4 uteslöts 156 tillfrågades 7 föll bort 128 besvarade enkäten 28 besvarade inte 119 deltog i resultatredovisningen 56 MÄN 63 KVINNOR 3784,74 SEK/ hörapparat 3873,94 SEK/ hörapparat 44 binaurala hörappparatutprovningar 12 monaurala hörapparatutprovningar 41 binaurala hörappparatutprovningar 22 monaurala hörapparatutprovningar Figur 4. Figuren visar en översiktlig beskrivning av patienterna. 8
12 db HL (Hearing Level) Frekvens (Hz) Hz 1000 Hz 2000 Hz 4000 Hz Kvinnor: Höger Män: Höger Kvinnor: Vänster Män: Vänster Män Kvinnor TMV 4 - medel höger TMV 4 - medel vänster Figur 5. Figuren visar medelvärden av patienternas hörtrösklar för toner i db HL uppdelat på kön samt höger och vänster öra. Nedanför figuren visas TMV 4 uppdelat på kön samt höger och vänster öra. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Under januari 2010 tillfrågades 6 patienter att delta i djupintervjuer grundade på fem frågor vilka redovisas i bilaga 5. Randomiseringen gick tillväga på så sätt att de 119 patienter som deltog i nedanstående resultatredovisning delades upp i tre olika kategorier: a. monaural utprovning; b. binaural utprovning (direkt) och c. binaural utprovning (komplettering). Samtliga kategorier delades in i två grupper: man och kvinna. Randomiseringsprocessen gav oss sex grupper. Olika yrkeskategorier på Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg, oberoende av varandra, ombads att ringa i ett försökspersonnummer i en specifik grupp. Sex deltagare kontaktades av verksamhetens kurator som efterfrågade intresse för intervjuerna. De patienter som var intresserade fick en tid inbokad. Vid de tillfällen då intresset inte fanns ringades ett nytt försökspersonnummer in och ny patient kontaktades. Sex patienter bokades in för respektive intervju. En av patienterna (kategori: monaural utprovning, man) fick förhinder strax innan det inbokade besöket. Ett nytt försökspersonnummer ringades in inom samma kategori. Ett nytt tillfälle bokades in men den inbokade patienten dök inte upp på avtalad tid. Hela processen med den omnämnda kategorin förhalade resultatredovisningen och risken fanns att försättas i tidsbrist. Ett beslut fattades därav att inte ringa in ett nytt försökspersonnummer utan att redovisa de fem intervjuer som redan var klara (a. monaural utprovning, kvinna; b. binaural utprovning (direkt) man/kvinna och c. binaural utprovning (komplettering) man/ kvinna). 9
13 Resultat Frågeformulär till anställda audionomer Tabell 2. Tabellen visar audionomernas svar på frågeformuläret (bilaga 1). Audionomernas kommentarer till fråga 7 och 16 redovisas i bilaga 6. Yrkeserfarenhet: 0 t.o.m 1 t.o.m 5 t.o.m 10 t.o.m 15 t.o.m 20 år 1 år 5 år 10 år 15 år 20 år Antal audionomer: Svarsalt: Ofta Ibland Sällan Aldrig Ofta Ibland Sällan Aldrig Ofta Ibland Sällan Aldrig En hel del Till en viss del Ingen alls Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse Ingen alls Till en viss del Stor betydelse
14 Tabell 2 visar att 19 av 25 audionomer börjar en hörapparatanpassning med en hörapparat varav 11 av dem har en yrkeserfarenhet på 0 5 år. Viktigt att nämna är att den här gruppen är störst bland de intervjuade audionomerna. 23 av audionomerna svarar att de erbjuder komplettering antingen ofta eller ibland till de patienter som tidigare har anpassats med en hörapparat och här ses en jämn fördelning bland yrkeserfarenheten. När det handlar om att börja en hörapparatanpassning med två hörapparater så svarar 14 audionomer att de gör det ibland och spridningen av yrkeserfarenheten är någorlunda jämn. 8 audionomer svarar att de gör det sällan varav alla förutom en har arbetat 0-10 år. Endast tre audionomer svarar ofta på den här frågan varav två av dessa har arbetat år. Hela 22 audionomer svarar att deras tidigare erfarenheter av en hörapparatanpassning har en inverkan på en nybörjaranpassning och 23 audionomer svarar att kön inte har någon betydelse inför en hörapparatanpassning. 2 audionomer svarar att kön har en betydelse varav den ena har en yrkeserfarenhet på mindre än ett år och den andra på år. En audionom som har arbetat 1 5 år skriver att patientens utbildning/yrke har betydelse inför en hörapparatanpassning. De resterande delar på sig lika mellan att tycka att det har en viss betydelse och stor betydelse med en jämn spridning över yrkeserfarenheten. Patientens önskemål och förväntningar kring hörapparater har betydelse inför en hörapparatanpassning, antingen till en viss del eller till stor betydelse. 14 audionomer svarar att patientens förväntningar har stor betydelse och 10 att det har det till en viss del, samtliga med en jämn spridning över yrkeserfarenhet. En audionom som har arbetat mindre än ett år anser att patientens förväntningar inte har någon alls betydelse inför en hörapparatanpassning. Patientens önskemål kring hörapparater har för 15 audionomer stor betydelse och för 10 betydelse till en viss del, även här med en jämn spridning över yrkeserfarenhet. Även patientens tinnitus har betydelse till en viss del eller stor betydelse för alla audionomer förutom en, återigen en audionom som har arbetat mindre än ett år. 19 patienter svarar att patientens behov av andra hörseltekniska hjälpmedel har stor betydelse inför en hörapparatanpassning och 6 audionomer anser att det har betydelse till en viss del. De flesta som har svarat till en viss del har arbetat 0 10 år. Även patientens kommunikationsbehov styr hörapparatanpassningen där 23 audionomer svarar att det har en stor betydelse och 2 audionomer att det har en betydelse till en viss del. Dessa 2 har arbetat 5 10 år respektive år. Verksamheten har tidigare haft ramar som begränsar en bilateral hörapparatutprovning till 30 % av alla utprovningar. Dessa ramar har haft olika betydelse för audionomerna. 10 anser att det har haft stor betydelse, 9 att det har haft betydelse till en viss del och 6 audionomer att det inte har haft någon betydelse alls. Det är ganska jämn spridning över yrkeserfarenheter beträffande den här frågan men audionomer som har en yrkeserfarenhet mellan 0 5 år dominerar på svarsalternativet stor betydelse. 11
15 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering Tabell 3. Tabellen visar en sammanfattad redovisning av patienternas svar på frågeformuläret (bilaga 3). Patienternas kommentarer till fråga 14 och 15 redovisas i bilaga Man (n=56) Kvinna (n=63) Binauralt 44 Monauralt 12 Binauralt 41 Monauralt 22 Ja Nej missat Inte alls Till en viss del Stor hänsyn missat Ja Nej missat Ja För det mesta Bara ibland Nej Ja För det mesta 8 2 Bara ibland 8 10 Nej 0 0 Ja, EGET 9 7 Ja, AUD Nej, EGET 5 10 Nej, AUD 7 9 missat 2 1 Ja, E/A 0 2 Nej, E/A 1 2 Eget beslut 2 2 Audionomens 5 7 Gemensamt 4 11 Annan orsak 1 2 missat 0 0 Ja 3 8 Nej, har ej önskat 9 11 Nej, önskat 0 0 missat 0 3 Inte alls En hel del Lite Väldigt mycket Måttlig nytta missat Ja Nej missat Inte alls Till en viss del Stor betydelse missat Inte alls Till en viss del Stor hänsyn missat
16 För att på ett mer övergripligt sätt beskriva de områden som frågeformuläret belyser har formuläret delats in i tre delar. Första delen omfattar hörapparatutprovning och hörapparatanvändning och består av frågorna 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9 och 10. Andra delen omfattar delaktighet och behov och består av frågorna 3, 4 och 13. Tredje och sista delen omfattar bemötandet och består av frågorna 11 och 12. Del 1: Hörapparatutprovning och hörapparatanvändning 92 diskuterade kring utprovning av en/två hörapparater 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor # 12 män 19 hörapparat direkt* 2 21 kompletterat 1 missat** 29 hörapparat direkt* 3 13 kompletterat 2 missat** 11 efter gemensamt beslut 4 efter gemensamt beslut 7 efter audionomens rekommendation 5 efter audionomens rekommendation 2 efter eget beslut 2 efter eget beslut 2avannanorsak 1 av annan orsak 28 använder hörapparaterna 8 använder de för det mesta 5 använder de bara ibland 19 använder hörapparaterna 15 använder de för det mesta 10 använder de bara ibland 8 erbjudits komplettering 11 inte erbjudits och inte önskat 3 missat 3 erbjudits komplettering 9 inte erbjudits och inte önskat 29 använder de alltid ihop 2 använder de ihop för det mesta 10 använder de ihop bara ibland 28 använder de alltid ihop 8 använder de ihop för det mesta 8 använder de ihop bara ibland 10 använder hörapparaten 5 använder den för det mesta 7 använder den bara ibland 6 använder hörapparaten 3 använder den för det mesta 3 använder den bara ibland 28 har väldigt mycket nytta 10 har en hel del nytta 3 har måttlig nytta 27 har väldigt mycket nytta 15 har en hel del nytta 1 har måttlig nytta 1 missat 9 har väldigt mycket nytta 6 har väldigt mycket nytta 7 har en hel del nytta 4 har en hel del nytta 4 har måttlig nytta 1 har måttlig nytta 1 har lite nytta 1 har lite nytta 1 missat Figur 6. Figuren visar ett flödesschema över hörapparatutprovning och hörapparatanvändning. * 2/3 fem patienter har enlig journal kompletterat; **alla tre har enligt journal fått 2 hörapparater direkt; # 1 patient har enlig journal 2 hörapparater. 13
17 Av de 119 patienter som har deltagit i resultatredovisningen har 71 % patienter binaural hörapparatanpassning och 29 % monaural hörapparatanpassning (se figur 6). På totala antalet binaurala hörapparatanpassningar har kvinnor 4 % färre binaurala anpassningar i jämförelse med män. 38 män och 27 kvinnor med binaural hörapparatanpassning har tillsammans med sin audionom diskuterat kring utprovning av en/ två hörapparater vid starten av sin rehabilitering. 10 män och 17 kvinnor med monaural hörapparatanpassning har gjort detsamma. 56 % av de patienter med binaural hörapparatanpassning har fått båda hörapparaterna direkt. Fler kvinnor än män har kompletterat en monaural hörapparatanpassning (51 % kvinnor och 29 % män). Två män och tre kvinnor har enligt deras journal i Audit Base kompletterat en monaural anpassning men har besvarat frågeformuläret utifrån en direkt binaural anpassning. Av dem som har missat att besvara fråga 7 har samtliga, enligt deras journalanteckning fått bilateral hörapparatutprovning direkt. Av de med binaural hörapparatanpassning är det 55 % som använder sina hörapparater, 27 % som använder de för det mesta och 18 % som använder de bara ibland (se figur 6). I samband med resultat genomgången väcktes intresset av att se hur länge patienterna har väntat innan de har kompletterat en monaural anpassning. Beräkningarna gjordes på de patienter som enligt frågeformuläret har kompletterat en monaural anpassning. Antalet månader togs fram mellan ordination nummer ett och utprovning av hörapparat nummer två, det sistnämnda med förutsättning att hörapparaten förskrivits till patienten efter utprovning. Uppgifter om komplettering saknades för två utav kvinnorna då journalanteckningarna inte sträckte sig så långt bakåt. Båda patienter hade utfört kompletteringen inom ett annat landsting. Den slutliga beräkningen visade att kvinnorna väntade i snitt 2,4 år med en spridning mellan 2 månader till 6 år. För männen var siffran mer än det dubbla, d v s 4,9 år med en spridning mellan 2 månader och drygt 21 år. 29 % av patienterna har hörapparat utprovat enbart på ett öra. För 35 % är det audionomen som har rekommenderat detta. För 44 % är det ett gemensamt beslut som har tagits mellan audionom och patient och 12 % har fattat beslutet på egen hand. 1 av kvinnorna har enligt journal i Audit Base förskrivits två hörapparater. Av de med monaural hörapparatanpassning är det 47 % som använder sina hörapparater, 24 % som använder sin hörapparat för det mesta och 29 % som använder den bara ibland. 59 % av de med monaural hörapparatanpassning har inte erbjudits komplettering och har inte önskat det heller. 32 % har erbjudits komplettering men har tackat nej (se figur 6). Patienterna har gett olika anledningar till varför de har tackat nej till en komplettering: Från männen: Inget större fel på hörseln. Jag valde att prova på vänstra sidan först och testa detta. Hör bättre på vänster, klarar mig, estetisk- fåfäng! Ej upplevt att dåvarande audionom lyssnat på mig Känner ingen anledning. Från kvinnorna: Jag avvaktar. Det krävs sannolikt en utprovningsperiod. Har inte hunnit. Arbetar heltid. Får vaxpropp i örat och exem, därför bara ett öra. Dem sa att det kunde räcka med en tills nästa gång och då skulle jag säga till. 14
18 Har svårt att sätta de i öronen, för jag har så ont i mina händer! Reumatisk värk! Eftersom hörseln på ena örat är för dålig är det inte aktuellt med ytterligare en hörapparat. Vi ansåg att det inte behövdes. Ja men jag använder den ej. Jag hör bättre på vänster örat än höger. Ingen av de tillfrågade besvarade att de inte hade någon alls nytta av sin/a hörapparat/er. 65 % med binaural hörapparatanpassning upplevde väldigt mycket nytta av sina hörapparater. 44 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma. 5 % med binaural hörapparatanpassning upplevde måttlig nytta av sina/a hörapparat/er och 15 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma. 29 % med binaural hörapparatanpassning upplevde en hel del nytta av sina hörapparater och 32 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma (se figur 6). Intresset väcktes även för att undersöka om antalet besök hos audionom skilde sig åt mellan en monaural anpassning, binaural anpassning eller komplettering av en monaural anpassning. Antalet besök räknades från förinformation, d v s tillfället för gruppinformation som erbjuds alla patienter vars remiss har inkommit till enheten till sista besök för patienten. I samband med ovanstående analys efterfrågades kostnaden per hörapparat för respektive utprovning. Den slutliga beräkningen visade följande: o Män med monaural anpassning behövde i snitt 3,1 besök och deras hörapparat kostade i snitt 3 405,69 kr/ hörapparat. o Män med binaural anpassning behövde i snitt 3,7 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 967,42 kr/ hörapparat. o Män som hade kompletterad en monaural anpassning behövde i snitt 6,3 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 698,99 kr/ hörapparat. o Kvinnor med monaural anpassning behövde i snitt 3,8 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 613,60 kr/ hörapparat. o Kvinnor med binaural anpassning behövde i snitt 4,9 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 682,98 kr/ hörapparat. o Kvinnor som hade kompletterad en monaural anpassning behövde i snitt 6,2 besök och deras hörapparater kostade i snitt 4 328,56 kr/ hörapparat. Redovisningen av antal besök visar att kvinnor behöver i snitt fler besök än män när det gäller både monaural och binaural utprovning. För komplettering av en monaural anpassning så krävs det ungefär lika många besök för både män och kvinnor. Kvinnors hörapparater vid monaural anpassning är 207,91 kr dyrare än männens. Kvinnor som har kompletterat en monaural hörapparatanpassning har förskrivits hörapparater som är 629,57 kr dyrare än männens. Kvinnor med binaural hörapparatanpassning har däremot förskrivits hörapparater som är 284, 44 kr billigare än männens. Sammanfattat har kvinnor förskrivits hörapparater som är 89,30 kr dyrare än männens. 15
19 Del 2: Delaktighet och behov 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor 12 män 35 stor hänsyn till mina önskemål 5 till en viss del 1 inte alls 41 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 19 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 9 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 36 stor hänsyn till mina behov 4 till en viss del 1 inte alls 41 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del 1 missat 19 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del 1 missat 10 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del Figur 7. Figuren visar ett flödesschema över delaktighet och behov. Majoriteten av dem som deltog i resultatredovisningen (87 %) upplevde att audionomen tog stor hänsyn till deras önskemål inför hörapparatutprovningen (se figur 7). Den patient som hade besvarat ovanstående fråga med Inte alls visade sig ha syftat till sitt bemötande och sina önskemål uttryckta på ÖNH- mottagningen och inte på enheten hörseldiagnostik och rehabilitering vid Hörsel- och dövverksamheten. 8 % upplevde att audionomen till en viss del tog hänsyn till deras behov. En patient upplevde att ingen hänsyn togs över huvud taget inför utprovningen av hans/hennes hörapparat. De resterande 89 % upplevde tvärtom d. v. s. att audionomen tog stor hänsyn till deras behov av att kunna höra i det dagliga livet inför deras hörapparatutprovning (se figur 7). Alla förutom två patienter (2 kvinnor med hörapparater binauralt) kände sig delaktiga i sin hörapparatutprovning, oavsett om utprovningen var monaural eller binaural. Del 3: Bemötande 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor 12 män 38 nöjda med bemötandet 2 inte nöjda 42 nöjda med bemötandet 2 missat 21 nöjda med bemötandet 1 missat 12 nöjda med bemötandet 34 inte alls någon betydelse 4 till en viss del 1 stor betydelse 2 missat 39 inte alls någon betydelse 1 till en viss del 1 stor betydelse 3 missat 20 inte alls någon betydelse 2 missat 12 inte alls någon betydelse Figur 8. Figuren visar ett flödesschema över bemötandet. 16
20 95 % uttryckte att de var nöjda med bemötandet de fick på enheten diagnostik och rehabilitering (se figur 8). Det var två kvinnor med binaural hörapparatanpassning som inte var nöjda med bemötandet. Kvinnorna hade fått två hörapparater direkt och det behövdes i snitt 3,5 besök för deras anpassning. En man och en kvinna med bilateral hörapparatanpassning upplevde att deras kön hade stor betydelse inför deras hörapparat utprovning. 4 % upplevde att det hade betydelse till en viss del och 88 % upplevde inte alls att deras kön hade någon betydelse inför deras hörapparatutprovning. Så många som 7 av de tillfrågade har endera avsiktligt, av misstag eller på grund av svårighetsgrad hoppat över att besvara den här frågan. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Intervjuerna varade mellan minuter och för redovisningen användes tematisk analys. Grunden till tematisk analys hämtades från Braun och Clarke (17) men berördes inte i redovisningen till sin fullhet. Gemensamma teman hittades för respektive kategori vilka sedan jämfördes mellan kategorierna samt mellan män och kvinnor. Två teman som upprepades för kvinnor oavsett hörapparatanpassning var vikten av att delta i kommunikationen samt vikten av det egna engagemanget i hörselrehabiliteringen. Audionomens roll sågs som viktigt där betoningen lades på att audionomen bör lyssna, förstå och lösa eventuella problem. En bra audionom sågs motivera hörapparatanvändningen. När det var konferens eller föreläsning så fick jag vara snabb för att hitta en plats som gjorde att jag hade rätt öra mot det jag behövde höra. Kvinna, med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar inför hörselrehabilitering Det blir bättre med hörapparat tänkte jag, bara positivt. Jag ville ju höra och kommunicera, jag vill inte vara utanför och uppfatta fel. Jag tänkte att sämre kan det inte bli i alla fall Kvinna med, binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar inför hörselrehabilitering man frågar om och så. Jag tror att de som jobbar gör så gott de kan men det beror ju på hur man som patient mår också. Försöker man själv lite så går det lättare Kvinna med monaural hörapparatanpassning; audionomens roll i hörselrehabiliteringen utan en bra audionom hade jag kanske inte haft samma nytta av min hörapparat. Kanske jag hade fått en hörapparat de tyckte passade. Men det är en viktig roll för en som jag. Informera om vad som finns och visa och prova hemma Kvinna, med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); audionomens roll i hörselrehabiliteringen Två teman som upprepades för männen oavsett hörapparatanpassning var fåfänga samt vilken inställning man har inför en hörapparatutprovning. Fåfängan sågs påverka hörapparatanvändningen och inställningen sågs påverka hörapparatutprovningens resultat. Även männen såg audionomens roll som viktig. Audionomen sågs stötta, lyssna och inge hopp. 17
21 Ja, det var en process. Jag gjorde så för att känna mig mer ett med hörapparaten. Jag tyckte det såg töntigt ut. Omgivningen och så egentligen är det inget problem, men jag tyckte det var större att gå från ingen apparat till två, så då valde jag en Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar kring varför han valde att börja med en hörapparat Det var ingen fundering egentligen. Nedsättningen är inte jämn, men kraftig på båda öronen. Så det var två som gällde. Jag har ingen prestige kring detta, jag har inga problem med att det syns eller så Man med binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar kring varför han valde att börja med två hörapparat Audionomen är viktig för att hantera hörselnedsättningen, inge lite hopp och förklara. De måste stötta och lyssna Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar kring varför han valde att börja med en hörapparat Kvinnan med en direkt binaural anpassning beskrev att kvinnor hoppas på förståelse och att kvinnor mer vill testa själva. Patienten beskrev även att en individuell anpassning är viktig då vi alla är olika. Kvinnan som har kompletterad binaural anpassning betonade vikten av strategier men tog även upp fåfänga och känsla av skam vilket hon upplevde mer i början av sin hörapparatanpassning. Detta har lett till en sporadisk användning av hörapparaterna. Kvinnan i fråga uttryckte behov av att audionomen mer aktiv styrde i rätt riktning. Kvinnan med monaural hörapparatanpassning berörde även vikten av att hörselnedsättningen inte ska vara till besvär för familjemedlemmarna, vilket i sin tur stegrade hörapparatanvändningen. Samma kvinna beskriver att hon har valt en monaural hörapparatanpassning på grund av en panikrädsla för att det ska kännas för instängd med två. Mannen med kompletterad binaural anpassning instämmer med kvinnan i samma kategori med hänsyn till att hörapparaten används sporadiskt. Samma man betonar vikten av successiv anpassning till hörselhjälpmedel och även han vikten av att hörselnedsättningen inte ska vara till besvär för familjemedlemmarna. Mannen med en direkt binaural hörapparatanpassning berörde även acceptans till en hörselnedsättning samt vikten av strategier dock mer i syfte att hantera tinnitus. Kvinnor beskriver att män har lättare att ta för sig och kanske tas mer på allvar medan kvinnor mer vill testa på egen hand. Män och andra sidan beskriver att män mest troligt drabbas mer av hörselnedsättning på grund av bullriga arbetsmiljöer samt att kvinnor kan ha en annan inställning till hörapparater och uttrycka andra behov än män. Men jag kan tänka mig att män har starkare är mer framåt. De tar för sig mer och man tar de lite mer på allvar än kvinnor. Det kan jag tänka mig. Det märks i andra sammanhang Kvinna med binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar inför könsroll i förhållande till hörselrehabiliteringen Ingeting. Jag har aldrig haft en sådan tanke. Jag känner mig inte sämre eller att någon inte tycker att jag lever upp till min manlighet eller så Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar inför könsroll i förhållande till hörselrehabiliteringen 18
STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merPersonnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merFÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden
FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga 2005-12-16 skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken,
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merLantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merTeam Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merHandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten
Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merDenna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.
Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen
Läs merDatum 2012-10-23. Motion av Malena Ranch (MP) om undertecknande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen
KS 16 21 NOV 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2012-10-23 Diarienummer KSN-2012-0537 Kommunstyrelsen Motion av Malena Ranch (MP) om undertecknande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merKvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15
Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merPraktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15
Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merPLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merLandstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01
Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.
Läs merYttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet
Läs merUpplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning
Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merBedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
Läs merAnsökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem
Landskrona stad Systematiskt kvalitetsarbete 2012 - Årsrapport fritidshem Glumslöv 1 Nyckeltal Nyckeltalen under resursutnyttjande är framräknade enligt följande: Nettoresultatet senaste bokslutet: Redovisat
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merLinnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10
-- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merNyckeltal 2015. Rapport Hörselvård
Nyckeltal 2015 Rapport Hörselvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Definitionslista...4 3. Beskrivning...6 3.1 Generell beskrivning...6 3.2 Profilbeskrivning...8 3.3 Kvalitetsindikatorer...10
Läs merSvårighet för patienter att välja psykiatrisk mottagning
Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2014-02-11 P 5 Siv Aronsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-23 PaN V1305-02528-34 V1306-02789-34 V1306-02926-34 V1306-02970-34 V1206-02413-34 Principärende Svårighet för patienter
Läs merFÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun
FÖRÄNDRA RADIKALT Projektrapport från Åstorps kommun Rapporten sammanställd under juli månad 2015 Projektledare: Anita Månsson Åstorps kommun 265 80 Åstorps kommun anita.mansson@astorp.se Tel: 042 641
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merSkicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner
Skicklig och oskicklig hantering av samarbetsfriktioner på vårdarbetsplatser Åtta korta scenarier för gruppdiskussioner Med utgångspunkt från en serie intervjuer med sjukhuspersonal har jag tagit fram
Läs merAllas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne
Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merDatum. 2014-06-26 Rev 2014-08-22. att lägga rapporten Uppföljning av ferieskola vårterminen 2014 till handlingarna, samt
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Annbritt Öqvist Datum 14-06-26 Rev 14-08-22 Diarienummer BUN-14-23 Barn- och ungdomsnämnden Rapport Uppföljning av ferieskolan vårterminen
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017
Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2016-02-02 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-04 PaN A1511-00358-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merMötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merRing kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män
Ring kyrkklocka ring Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män April 2003 Innehåll Bakgrund 3 Vår undersökning 3 Resultat
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merSätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merHandledning alternativa lönemodellen. En handledning skapad av SLA och Kommunal
Handledning alternativa lönemodellen En handledning skapad av SLA och Kommunal Innehåll Handledning alternativa lönemodellen... 1 En handledning skapad av SLA och Kommunal... 1 1 Hur inför vi den alternativa
Läs merInledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg
Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merKostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport
Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merResultat- och. utvecklingssamtal
Resultat- och tjänstemän 1999 utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Varför? Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan förvaltningens/enhetens mål
Läs mer