Rapport om etik och samhällsansvar 2004

Transkript

1 Rapport om etik och samhällsansvar 2004

2 Innehåll Fakta om ICA Fakta om ICA 2 Vi vill ständigt bli bättre! 3 Hälsa 4 Etik 6 Medarbetare 11 Miljö 14 Kvalitet 19 Global Compact 22 GRI-index Global Reporting Initiative 23 Ordlista och förkortningar 26 Kontaktpersoner 27 Branschorganisationer 27 ICA-koncernen är ett av Nordens ledande detaljhandels - företag med drygt egna och anslutna butiker i Skandinavien och Baltikum hade koncernen anställda (exklusive butiksanställda i Sverige och anställda i franchise butiker i Norge). Under 2004 uppgick ICAs försäljning till slutkund till cirka 120 miljarder kronor. Försäljningen går via egna butiker, anslutna butiker, filialer och franchisebutiker. I koncernen ingår försäljningsbolag. ICA Sverige, ICA Norge, Etos och de hälftenägda bolagen Rimi Baltic och Netto Marknad har ett stort nätverk av butiker. ICA Meny bedriver distribution till restaurang, storkök och servicehandel. ICA erbjuder också finansiella tjänster till de svenska kunderna genom ICA Banken. ICA AB ägs till 40 procent av ICA Förbundet Invest AB och till 60 procent av holländska Royal Ahold N.V. Röstinflytandet i bolaget är 50/50. Vision Vi ska göra varje dag lite enklare. Mission Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. 2

3 Vi vill ständigt bli bättre! ICA är ett folkkärt bolag och vi förväntas ta stort samhällsansvar. Vi strävar efter att skapa förtroende för den verksamhet vi bedriver och arbetet med hållbar utveckling är därför en viktig del i vår dagliga verksamhet. Vi har sammanfattat vår syn på etik och samhällsansvar i sju ståndpunkter* inom områden där vi kan och ska vara engagerade. Det handlar om att ICA ska: driva sin verksamhet med lönsamhet och god etik värna om mångfald och utveckling bland medarbetarna garantera produkt säkerhet och kvalitet verka för god miljö med hållbar utveckling lyssna på kunderna och alltid utgå från deras behov ha en öppen dialog internt och med omvärlden främja hälsa och goda matvanor * ICAs Goda Affärer och ICAs Gode forettningsskikk är våra namn på ICAs etik och samhällsansvar. Prioriterade frågor Genom ett målmedvetet arbete med dessa frågor hoppas vi att ICA kan vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Vi har kommit olika långt i olika delar av koncernen men överallt pågår arbete. Samhällsdebatten om hälsofrågorna har varit stark under det senaste året och vi har engagerat oss för att göra det lättare för våra kunder att handla och laga nyttig mat samt lägga till en god vana i vardagen. Vi är stolta över att tidigt ha tagit initiativ inom området, liksom över det arbete vi bedriver sedan många år för att utveckla sortimentet utifrån kvalitets- och miljömässiga utgångspunkter. Även nu när prisfokuseringen är intensiv kommer dessa värden att vägleda oss. Arbetet för att vidareutveckla landsbygdsbutiker så att de kan överleva på lång sikt har också haft hög prioritet under året. helt i enlighet med GRIs modell (Global Reporting Initiative) inom ett par år. Ännu har vi inte någon gemensam struktur mellan bolagen för uppföljning av nyckeltal, men i årets rapport har vi tagit ett viktigt steg framåt genom att använda GRI som bas för informationen. Vi strävar efter att ständigt förbättra oss inom dessa områden och välkomnar dina synpunkter på vårt arbete! Globalt initiativ inspirerar En inspirationskälla för ICAs samhällsengagemang är FNs företagsinitiativ Global Compact. Vi anslöt ICA Sverige till initiativet 2002 och hela koncernen i februari I och med det har vi utöver åtaganden i egna policyer och ståndpunkterna ovan ställt oss bakom nio internationella principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Under året välkomnade vi också tillkomsten av en tionde princip om att motverka alla former av korruption. ICA vill ge sitt bidrag till utvecklingen inom de områden vi kan påverka. Vi har under många år informerat om ICAs arbete inom områdena kvalitet, miljö, hälsa samt etik och samhälle. Vår ambition är att rapportera Kenneth Bengtsson Vd och koncernchef ICA AB Lisbeth Kohls Chef Corporate Responsibility ICA AB 3

4 Hälsa Hälsa är ett prioriterat område för ICA och har fått ännu större fokus under 2004 både inom och utanför bolaget. ICA Sverige har satsat ytterligare på att stimulera kundernas mat- och motionsvanor i hälsosam riktning. Inom koncernen har aktiviteter för bättre arbetsmiljö, friskvård och hälsa hos medarbetarna genomförts. Hälsopolicy Av ICAs hälsopolicy framgår att ICA vill stimulera kunder och medarbetare att äta gott, varierat och nyttigt. (Läs hela policyn på Dialog om hälsa Hälsodebatten intensifierades under året med fokus på den negativa utvecklingen av övervikt och fetma, samt på livsmedel med sockerinnehåll. Den svenska regeringen tillsatte en arbetsgrupp med representanter från Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket med uppdrag att ta fram ett underlag för en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet. ICA har varit aktiv i den referensgrupp inom livsmedelsbranschen som bildades till stöd för myndigheternas arbete. Dialogen om folkhälsan har kommit igång även i Norge. I december träffade ICA-ledningen samordningsministern för de nordiska länderna för att beskriva ICAs åtgärder för att stimulera kunderna till bra mathållning och sundare livsstil. ICA föreslog att frågan om en gemensam symbolmärkning för nyttigare produkter tas upp på nordisk nivå. Även inom EU uppmärksammas hälsoproblemen. Handeln och livsmedelsindustrin, deltar också på internationell nivå i arbetet för att bidra till att lösa problemen. Hälsosammare sortiment Under 2004 har flera aktörer inom livsmedelsindustrin gått igenom sortimenten och arbetat målmedvetet med att sänka fett- och sockerhalter i sina produkter. Inom ICA har också en diskussion inletts om att stegvis reducera salthalterna i vissa produkter. Antalet nyckelhålsmärkta produkter i de svenska ICA-butikerna har ökat och omfattar nu cirka stycken. Kunderna har blivit mer 4

5 uppmärksamma på livsmedlens innehåll, vilket bidrog till att försäljningen av nyckelhålsmärkta produkter ökade under året med 16 procent. Flera så kallade functional foods, livsmedel med vetenskapligt bevisade hälsoeffekter, har också funnit sin väg till ICAs butikshyllor och kunderna visar ökande intresse för dessa varor. Frukt- och grönsakssortimentet inom ICA fortsätter att utvecklas och breddas. Nyheter, som färdigskurna sallader och många olika varianter av tomater, stimulerar kunderna att äta hälsosamt och försäljningen av frukt och grönt i de svenska ICA butikerna ökar i snabbare takt än den totala försäljningsutvecklingen. ICA har under året påbörjat utvecklingen av en ny serie produkter med hälsoprofil där hänsyn har tagits till de nordiska näringsrekommendationerna Produkterna under namnet ICA Gott liv lanseras i Sverige under våren och i Norge under hösten Sortiment och service för allergiker Arbetet med att modernisera och anpassa sortimentet av särnärprodukter, livsmedel för särskilda näringsändamål, har fortsatt inom ICA Sverige. Ett tydligt bevis på att kunderna uppskattar satsningen är försäljningsökningen på 19 procent under Kunder hittar information och ett brett särnärsortiment i de 250 svenska ICA-butiker som arbetar med Vänliga varor. För att allergiker ska kunna lita på märkningen av produkterna deklarerar ICA alltid samtliga ingredienser i de egna varorna. ICA Sverige tog under året också initiativ till en branschgemensam allergivägledning. En arbetsgrupp med representanter för Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel bildades och har samarbetat med Livsmedelsverket och Svenska Celiakiförbundet. Arbetet resulterade i en överenskommelse om allergimärkning för att öka säkerheten för allergiska kunder. Överenskommelsen innehåller regler för hur texten Kan innehålla spår av ska användas. Branschen vill undvika säkerhetsmärkning av allergiframkallande ämnen, som inte ingår i recepten. I Norge har många ICA Supermarked och ICA Maxi-butiker ett koncept kallat Fri for. Butikerna samexponerar produkter fria från exempelvis gluten, mjölk och nötter samt placerar relevant information i anslutning till hyllorna för att göra den mer tillgänglig för konsumenterna. ICA Baltic ställer krav på att samtliga leverantörer alltid deklarerar innehåll, näringsvärden samt alla allergiframkallande ämnen på förpackningen. ICA Meny erbjuder produktblad för importvaror och egna varumärken med fakta om bland annat allergirisk och näringsvärde. Hälsosamma samarbeten Ett sätt att förbättra folkhälsan är att öka konsumtionen av frukt och grönsaker. En viktig målgrupp är barnen. ICA driver tillsammans med Cancerfonden en långsiktig kampanj, Kompis med kroppen 5 om dan, som under 2004 genomfördes för fjärde året barn i andra och femte klass gjorde studiebesök i ICA-butiker och fick där en lektion om frukter och grönsaker, samt material att arbeta vidare med i skolan. ICA Sverige har tillsammans med landstingens blodcentraler och lokala idrottsföreningar genomfört tio motionslopp, Blodomlopp, runt om i landet. Syftet är att värva nya blodgivare och sätta fokus på vikten av ökad fysisk aktivitet. Mer än lag med sammanlagt löpare deltog. I anslutning till loppen informerade ICA om mat och motion genom olika aktiviteter i butikerna. Kortvasan, ICAs familjesatsning under Vasaloppsveckan, lockade att träna inför, och köra den tre mil långa sträckan. Ytterligare damer deltog i Tjejvasan som sponsras av ICA. Rimi Lettland stödjer olika sport- och hälsoaktiviteter, som exempel kan nämnas Women Solidarity Race, Damernas solidaritetslopp som arrangerades den 6 mars damer deltog i loppet, vars dubbla syfte var att fira kvinnodagen samt inspirera till hälsosam livstil. Hälsosam kommunikation ICA Sverige genomförde under året informationssatsningar med syfte att göra kunderna mer medvetna om matens innehåll. Ett förstoringsglas riktades i annonser mot ingrediensförteckningar, näringsvärdesdeklarationer och symboler. Förklaringar och ytterligare information gavs i en broschyr som fanns att hämta i alla ICA-butiker. Via har personer under året prenumererat på Dagens uppdrag ett dagligt mejl om mat, motion och välbefinnande. Sidan Må Bättre på besöktes av personer under året. Under hösten startades också delsajten 5 om dan som stöd för kampanjen Kompis med kroppen och besökare har där kunnat finna inspiration till ökad konsumtion av frukter och grönsaker. Etos en butikskedja med hälsa som koncept Etos är ett butikskoncept inom ICA som erbjuder produkter inom hälsa och skönhet. Under 2004 har Etos, liksom ICA Sverige, fortsatt att förbereda sig för en avreglering av marknaden för receptfria läkemedel. Ambitionen är att kunna sälja ett väl avvägt sortiment av receptfria läkemedel. Under året togs riktlinjer fram för exempelvis kvalitetssäkring, sortiment, kompetens och marknadsföring för att säkerställa en trygg hantering av dessa varor. Tobak och alkohol Problemet med försäljning av tobak och folköl till minderåriga har uppmärksammats. ICA har bidragit aktivt i samarbetet med myndigheterna för att säkerställa att ingen under 18 år kan köpa dessa varor. ICA är inte nöjd med resultaten av de provköp som gjorts inom ramen för branschens egenåtgärdsprogram. För att minska risken med försäljning av tobak och folköl till minderåriga har många butiker datakassor med en funktion som påminner om ålders kontroll. Vidare har allt fler butiker flyttat sin tobaksförsäljning från kassorna till tobaksautomater. 5

6 Etik ICA strävar efter att alla varor produceras under etiskt godtagbara förhållanden. Under 2004 lanserade ICA ett antal produkter som är certifierade enligt olika sociala standarder. Vidare anslöt sig ICA-koncernen till FN-initiativet Global Compact. ICA driver och medverkar i en rad humansponsringsprojekt. Affärsetisk policy ICA-koncernens policy för affärsetik innehåller riktlinjer för relationer med leverantörer och samarbetspartner gällande exempelvis mutor och gåvor, konkurrensrätt, redovisningssed samt aktie innehav. Riktlinjer om etik i inköpen ingår i ICAs kvalitets- och miljöpolicy. Kundpolicy ICAs kundpolicy samlar riktlinjer om kundbemötande, marknadsföring, kundintegritet samt hur vissa varor ska tillhandahållas, exempelvis ålderskontroll vid viss försäljning. Säkerhetspolicy ICAs säkerhetspolicy anger ansvar och skyldigheter inom koncernen vad gäller skydd av medarbetare, kunder, egendom och verksamhet. Global Compact ett nätverk inom FN ICA AB blev i början av 2004 medlem av FNinitiativet Global Compact, som ICA Sverige anslöt sig till redan under I juni deltog ICAs koncernchef, Kenneth Bengtsson vid ett FN-toppmöte i New York. Mötet arrangerades för att låta företagsledare, fack- och regeringsföreträdare diskutera hur de kan öka engagemanget bland regeringar och företag för frågor om socialt ansvar i enlighet med de tio principer som Global Compact omfattar (se sidan 22). ICA har inga egna fabriker, men behöver framför allt vid tillverkningen av företagets egna märkesvaror säkra att produkterna framställs under acceptabla förhållanden. Socialt ansvar i inköpen 1998 lade ICA fast de krav som ska gälla vid inköp av varor från fjärran länder och som sedan har utvecklats. ICAs grundkrav avseende arbetsvillkor, arbetsmiljö och säkerhet grundar sig på FNs deklaration om mänskliga rättigheter och ILOs (International Labour Organization) kärnkonventioner. ICA arbetar i enlighet med en trappstegsmodell med sina egna märkesvaror. Avtalen med leverantören är trappans första steg. Det andra steget är tredjepartsrevisioner i jämförelse med SA 8000, en internationell standard om arbetsförhållanden. Det tredje trappsteget nås när ICA rekommenderar en leverantör i ett utvecklingsland att certifiera sig enligt SA Under 2004 fortsatte ICA uppföljningen av livsmedelsleverantörerna till ICAs egna märkesvaror i Fjärran östern enligt denna trappstegsmodell. Frågor om anställningsförhållanden, löner, ung arbetskraft, långa arbetstider och diskriminering tas upp vid direkta samtal med leverantörerna eller via externa revisionsföretag. Så gott som alla har gjort någon form av förbättring under året, exempelvis gällande arbetsmiljö såsom ljus, luft, ljud och tunga lyft. Till exempel är merparten av fabrikerna för tonfisk- och ananaskonserver idag modernt luftkondi tionerade, vilket ingen var för bara två år sedan. Långa arbetstider är fortfarande det främsta hindret för SA 8000-certifiering för fabrikerna i Fjärran östern. Trots att man följer landets lagar överskrids arbetstiderna enligt certifieringsstandarden. Orsaken till detta är beroendet av och osäkerheten kring hur och när fångster eller skördar utfaller. För att klara högsäsong 6

7 behövs kortsiktigt mer arbetskraft som resulterar i utökad arbetstid. Trots arbetstidsdilemmat noterades att fler av företagen blivit mer positiva till sociala frågor inom sin verksamhet och att de flesta har frågan på agendan. I några fall har konkurrenter gått samman för att med gemensamma krafter nå längre på kortare tid. Att närma sig målet med fler SA 8000-certifierade leverantörer kräver uthållighet och kommer att ta tid. Engagemanget för sociala aspekter hos tillverkarna har också ökat bland ICAs inköpare av husgeråd, textilier, leksaker och fritidsartiklar. Leverantörerna av dessa varor finns i stor utsträckning i Kina, Indien och Pakistan utöver länder i Europa. Frågor såsom arbetssituation och hälsa tas i ökad grad upp vid förhandlingar. Resultaten från den enkät om arbetsvillkor och liknande frågor som sändes till dessa leverantörer sammanställdes och analyserades. 85 procent av alla bananer som säljs inom ICA Sverige och 30 procent inom ICA Norge är Chiquitabananer. Bananerna kommer ifrån latin - amerikanska odlingar som alla är SA 8000-certifierade sedan november Alla Chiquitas bananodlingar är dessutom godkända av miljöorganisationen Rainforest Alliance. Utveckling av sociala krav vid inköp ICA har påbörjat ett arbete med att förbättra metoderna för uppföljning av sociala aspekter vid inköpen. Bland annat kommer kraven på leverantörerna att kommuniceras tydligare och föras in i alla avtal, inte bara för egna märkesvaror. Vidare kommer ICA under våren 2005 att bli medlem i BSCI, Business Social Compliance Initiative, ett europeiskt samarbete mellan ett 40-tal detaljister och importörer. BSCI innebär att leverantörer i utvecklingsländer genomför en revision baserad på ett BSCI-formulär av en ackrediterad tredje part. Om leverantören inte uppfyller alla krav görs en handlingsplan som stäms av inom tolv månader. Därefter sker revisioner vart tredje år. Kunden som begärt revisionen för in namnuppgifter på leverantören i en gemensam BSCI-databas, och anger i vilket skede leverantören befinner sig, till exempel genomfört en första eller uppföljande revision. Kritik som framförts Under året presenterades en uppföljande rapport av organisationen Fair Trade Center om att leksaksleverantörer i Kina, trots kontroller genomförda av detaljister eller tredje part, inte uppfyllde vissa krav på arbetsvillkor. Rapporten påvisade svårigheterna med att finna former för uppföljning av sociala krav vid inköpen. Tre av de utpekade företagen i rapporten levererar leksaker till ICA, som tagit intryck och följer upp resultaten. Stock at State, Belgien genomförde en sammanställning av befintlig och äldre dokumentation över miljö- och sociala förhållanden vid bananodlingar. ICA fick kritik för att Bonitabananerna odlas på plantager med dåliga arbetsförhållanden och miljöprestanda. ICAs inköpare och kvalitetschef besökte på nytt leverantören och kunde konstatera att arbetet redan hade inletts för att certifiera alla odlingar enligt EurepGap och att arbetsförhållandena var acceptabla. SwedeWatch presenterade en rapport om arbetssituationen bland plockare på fruktplantager i Chile och Sydafrika. Rapporten visade att arbetsvillkoren för tillfälligt anställda säsongsarbetare inte var acceptabla. Obefintliga eller svårbegripliga avtal och dåliga löner var något av det som upptäcktes. ICA har sedan 2002 ställt krav på EurepGap, en standard för livsmedelshygien, miljö och säkerhet på alla frukt- och gröntleverantörer runt om i världen. Trots att de utpekade leverantörerna var certifierade i enlighet med denna standard fann Swede- Watch missförhållanden. ICA kommer att föra en dialog med leverantörerna om hur man ska åstadkomma förbättringar. Vidare kommer ICA att försöka påverka EurepGap att bättre följa upp de anställdas förhållanden, samt undersöka om det finns andra sätt att säkerställa acceptabla arbetsvillkor på frukt- och gröntodlingar. Sammanställning av socialt ansvar i inköpen av livsmedel, egna märkesvaror i fjärran länder Kina Thailand Filippinerna Övriga* Antal aktiva leverantörer 5 (6) 16 (14) 6 (6) 4 (4) Antal genomförda externa granskningar av tredje part 2 (2) 8 (8) 3 (3) 2 (2) Antal SA 8000-certifierade 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 (2) ICAs andel av leverantörernas försäljning, cirka 2 3% 1% 1 2% 1 2% Antal anställda, cirka Etiskt certifierade produkter Kaffe är, efter olja, världens största handelsvara. Det är därför naturligt att arbetsvillkor, löner och andra sociala aspekter vid kaffeodlingar granskas och ifrågasätts av fack och människorättsorganisationer. ICAs eget kaffe är godkänt enligt Utz Kapeh, en oberoende organisation som säkerställer att god hänsyn tagits till miljö, matsäkerhet och förhållanden för arbetarna och deras familjer på kaffeodlingarna. Utz Kapeh betyder gott kaffe på mayaspråket. * Indonesien, Seychellerna, Madagaskar och Mauritius Siffrorna i parentes anger 2003 års siffror. 7

8 Utz Kapeh-märkningen betyder exempelvis att: kemikalier används så lite som möjligt, och på ett ansvarsfullt sätt stor hänsyn tas till medarbetarnas hälsa och säkerhet det finns skola och sjukvård för både arbetarna och deras familjer det finns rättigheter att bilda fack förening och föra gemensamma förhandlingar det finns god dokumentation om odlings ytor, historia, jordmån och kemikalieanvändning odlaren har god uppföljning av till exempel jordegenskaper och skugga det finns full spårbarhet av kaffet Från och med hösten 2004 började ICA Sverige informera kunderna om märkningen. På kaffets förpackningar finns Utz Kapeh-logotypen samt en uppmaning om att knappa in förpackningens bäst-före-datum på Då finner man information om just det paketets ursprung från vilka odlingar kaffet kommer, hur kaffet har odlats, vilka miljöåtgärder som vidtagits och i många fall får man också information om arbetssituationen på odlingen. Även andra varumärken i ICAs sortiment som till exempel Löfbergs Lila, har tagit initiativ till att förbättra situationen för kaffearbetarna. En gemensam överenskommelse inom kaffebranschen kallad 4C Common Code of the Coffee Community som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter lades fast under året. Under 2004 lanserade ICA Sverige egna snittrosor som odlas på en farm i Kenya. Denna farm bedriver ett framsynt arbete vad gäller medarbetare och miljö. Den är certifierad enligt MPS, en holländsk standard som omfattar miljö, arbetsvillkor och arbets situation. På farmen arbetar cirka personer och där bor också deras familjer, totalt cirka personer. Plantagen erbjuder famil jerna kostnadsfria förskolor, skolor för barn upp till 16 år och sjukvård. För varje bukett rosor som ICA säljer går 50 öre tillbaka till farmen, bland annat till bygget av en ny skola för ungdomar mellan 16 och 18 år. Åldersgränsen för att få arbeta vid farmen är 18 år, varför en skola behövs för ungdomar i denna åldersgrupp. Rosorna sålde över förväntan, och vid årets slut hade kronor samlats in. Rättvisemärkta varor Försäljningen av rättvisemärkta varor fortsätter att öka i Sverige och i Norge erbjuds allt fler produkter. Andelen inom respektive varugrupp inom ICA Sverige är mindre än en procent, för bananer drygt två procent, men försäljningsökningen under året uppgår till drygt 50 procent. Det finns rättvisemärkt kaffe, te, kakao, juice och bananer i sortimenten. Tillsammans med organisationen Rättvisemärkt genomförde ICA Sverige ett test av försäljningsaktiviteter av rättvisemärka varor i elva butiker. Resultatet visar att försäljningen kan stimuleras genom provsmakning, tävlingar och andra intresseväckande aktiviteter. Under våren 2005 kommer rättvise- och ekologiskt märkta apelsiner att tas in i ICA Sveriges sortiment. Intressentdialoger ICA vill ha en god dialog med sina intressenter, framförallt med kunderna men även med leverantörer, myndigheter, kommuner, fack och miljöorganisationer. ICA har därför ett väl uppbyggt kontaktnät med regelbundna möten med bland andra konsument-, miljö- och människorätts organisationer. Under våren 2004 träffade representanter för ICA den svenska riksdagens partigrupper för att ge en aktuell bild av konkurrensläget inom dagligvaruhandeln. ICA presenterade också sitt arbete för att utveckla butiker på ett sätt som gynnar kunderna både utifrån pris och tillgänglighet. ICAs förtydligade etableringspolicy belystes också vid dessa möten. ICA har också en aktiv dialog med kunderna, dels direkt i butikerna och via ICAs kundkontakt, dels genom olika former av undersökningar som regelbundet genomförs både lokalt och nationellt. ICA Sveriges kundkontakt tar hand om kundernas synpunkter och eventuella reklamationer av egna märkesvaror. Kundkontakten, ICA Sverige Produktreklamationer * Mejl Telefon * 20 procent försäljningsökning av egna märkesvaror ökade antalet reklamationer med 5 procent. Under 2004 genomförde ICA ytterligare undersökningar om hur företagets arbete med etik och samhällsansvar uppfattas. En undersökning bland svenska opinionsbildare och beslutsfattare visar att ICAs arbete med samhällsansvar i Sverige är relativt väl känt och uppskattat. ICA får ett gott betyg för kvalitetsarbete, information, hälsoarbete, och kundbemötande. ICA fick ett något lägre betyg för sitt miljöarbete och hanteringen av glesbygdsfrågor. Dessutom finns bland opinionsbildarna en oro för att ICAs satsning på egna märkesvaror ska minska varuutbudet. Vidare genomfördes en undersökning av ICAs 25 största leverantörer avseende deras 8

9 rapportering av samhällsansvarsfrågor. De flesta leverantörer gör goda insatser inom detta område men informerar om det i begränsad omfattning. Under året har ICA utarbetat en kundpolicy som rör frågor kring kundbemötande, information och marknadskommunikation samt hur sortimentet ska tillhandahållas. Till denna har ICAs policy om kundintegritet inkluderats, som antogs 2000 och som beskriver hur företaget skyddar kundernas personuppgifter. Kundpolicyn och dess riktlinjer är i första hand ett internt arbetsverktyg. Personlig integritet ICA hanterar personuppgifter om sina kunder i Sverige genom ICAs kundkort. Att värna om kundernas integritet är centralt och i tillägg till gällande lagstiftning har ICA utarbetat en egen policy för behandling av personuppgifter. Genom att använda uppgifterna kan ICA skräddarsy erbjudanden för kunderna. Under året har ICA lämnat en skriftlig redogörelse till Datainspektionen i Sverige över de åtgärder som vidtagits för att informera kunderna om möjligheten att erbjuda reklam baserad på kundens inköpsmönster. Det gjordes som ett svar på inspektionens påpekande ICAs policy för behandling av personuppgifter gäller samtliga bolag i koncernen. ICA har ett personuppgiftsombud till vilken en kund kan vända sig om man upplever att ICA inte hanterat ens personuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Inga klagomål från kunder inkom till ombudet under året. Fortsatt många grova rån Rånen har under året blivit färre men grövre. Slutna system för hantering av kontanter har ökat säkerheten liksom att butikerna arbetar systematiskt utifrån riskbedömning om hot och våld. Allt fler rån inträffar under dagtid och olika typer av vapen förekommer i större utsträckning. De små butikerna i städernas förorter drabbas hårdast men trenden pekar mot att rånen i stadskärnor ökar. I Sverige har ICA Nära och ICA Supermarket drabbats flest gånger. Under året startade ICA utbildningen Säkerhetssamordnare i butik. Syftet med utbildningen är att skapa en trygg och säker arbetsplats, att minimera riskerna för personskador och ekonomiska skador, samt att hantera allvarliga händelser snabbt och professionellt. Antal rån ICA Sverige ICA Norge 5 15 ICA Baltic 0 0 Etos 0 0 Netto 2 1 Butikerna har drabbats av ett större antal inbrott och i nästan samtliga fall är tjuvarna ute efter tobak. För att förhindra dessa inbrott kommer ICA under 2005 öka användningen av tobaksautomater. En viktig del av ICAs säkerhetsarbete är att skydda information som är känslig eller viktig för verksamheten. ICA antog därför under hösten 2003 en informationssäkerhetspolicy. Fokus under 2004 var att praktiskt införa den inom ICA. Netto har också drabbats av ett antal stölder och rån under För att förebygga våld och hot har Netto lagt ner ett stort arbete på att informera och utbilda ledare och personal i butikerna. I samband med nyetableringar och i högriskområden har även övervakningskameror installerats. I krishanteringsarbetet har Netto startat ett rikstäckande samarbete med Previa. Humansponsring och samarbeten ICAs engagemang i samhällsfrågor är utgångspunkten för koncernens sponsringssamarbeten. ICA Sveriges julkampanj med försäljning av bröd från Bageri Skogaholm och Polarbröd till förmån för SOS-Barnbyar, inbringade totalt nära 5,7 miljoner kronor. Pengarna går till att bygga en barnby i Valmiera, Lettland. Dessutom samlade ICAs medarbetare in begagnade leksaker, böcker och spel till barnen i de tre SOS- Barnbyar som redan finns i Baltikum. Närmare 650 inslagna paket skickades veckan före jul. ICA är även huvudsamarbetspartner till Cancerfonden i aktiviteten för forskning om bröstcancer, Rosa Bandet. Aftonbladet och ICA samarbetade genom att sälja tidningen med en Rosa Bandet-bilaga i ICA-butikerna. Dessutom medverkade ICA i TV4-galan om bröstcancer. Totalt bidrog ICA och ICAs kunder med cirka 2,3 miljoner kronor till Rosa Bandet. Etos deltog aktivt genom att sälja det Rosa Bandet i butikerna och skänkte tio kronor per såld produkt ur företagets egen mammaserie till fonden. Övriga större sponsringssamarbeten för ICA Sverige under året är Blodomloppet, BRIS med Idolkortskampanjen och Röda Korset med insamling till besök hos ensamma och äldre människor i Sverige. ICA-koncernen och dess medarbetare har även skänkt pengar till flod vågens offer och har nära samarbete med World Childhood Foundation och Världsnaturfonden (WWF) med naturbetesmarker och naturbetes kött. ICA Norge har sju år i rad samarbetat med Kirkens bymision i Oslo och deras Lys i Mørketkampanj. Kampanjen är ett fast inslag i stadsbilden i Oslo och vill bidra till att alla stadens invånare ska uppleva ett värdigt jul firande. ICA skänker matkassar som delas ut till människor som inte har råd med det lilla extra runt julhögtiden. 9

10 Rimi Lettland sponsrar ett antal aktiviteter och organisationer med fokus på barn och ungdomar. Ett uppmärksammat projekt var Sunny Days for Our Children som startade 15 november och som pågick till slutet av januari 2005 då medarbetare och kunder inom Rimi skänkte kronor som stöd till att bygga en avdelning vid barnsjukhuset i Riga. Den 1 september skänkte Rimi Lettland alla förstaklassare reflexer. Syftet var att öka barns säkerhet i trafiken. Under olika helger såsom påsk och jul, donerar butikerna mat och presenter till lokala hjälporganisationer och fosterhem. ICA Meny har under året fortsatt att utveckla svensk gastronomi genom sitt delägarskap i Restaurangakademien och som huvudsponsor för det svenska kocklandslaget. Kocklandslaget, som vann OS-guld i Erfurt, Tyskland använde uteslutande ekologiska produkter i tävlingen. ICA Meny sponsrar även Bocuse d Or, en av världens mest prestigefyllda tävlingar i matlagning. ICA vanligast på landsbygden Under de senaste fem åren har mer än 300 svenska samhällen förlorat sin enda lanthandel. Skälet till nedläggningen var i de allra flesta fall bristande lönsamhet. ICA står fortfarande för den klart största andelen av dagligvaruhandeln på den svenska landsbygden. Av de närmare butiker som finns på landsbygden är cirka 40 procent ICA-butiker. Drygt 500 ICA-butiker finns i kommuner där befolkningen minskar och på de drygt 600 svenska orter som idag bara har en livsmedelbutik kvar, drivs närmare hälften av en ICA-handlare. Många av dessa butiker upprätthåller även annan service på orten, till exempel genom att vara ombud för Systembolaget och Apoteket och handha postoch kassaservice. Under de två gångna åren har ICA investerat 30 miljoner kronor för att modernisera, främst genom datorisering, och stärka de minsta ICAbutikernas konkurrenskraft. Investeringen har bidragit till en kraftigt bromsad nedläggningstakt för butiker på den svenska landsbygden. De butiker som ville avvakta med investeringen fick möjlighet att genom ICA Meny bli del av butikskedjan Nära Dej, en rikstäckande kedja av servicehandelsbutiker. ICA har tillsammans med Konsumentverket tagit initiativ till ett centralt samordningsforum som samlar en rad aktörer med målet att bibehålla och utveckla en god servicenivå i hela landet. Ett exempel är Projekt Lanthandelscenter som sker i samverkan mellan bland andra Konsumentverket, LRF och ICA Sverige AB. Projektet syftar till att distribuera varor och tjänster till områden med begränsat utbud av service, främst på landsbygd och glesbygd. Hittills har ICA medverkat till att två orter med begränsat befolkningsunderlag, Österåker och Malexander, får sin dagligvaruförsörjning på distans av två större ICA-butiker. Vidare deltar ICA också i projektet Arena för tillväxt. Projektet ska stimulera ett systematiskt och långsiktigt utvecklingsarbete så att goda tillväxtmiljöer runt om i landet kan skapas. På flera håll i landet samarbetar ICA med kommunerna kring beställning, inköp och leverans av dagligvaror till de äldre. Detta sparar både tid och pengar inom den kommunala hemtjänsten. Denna typ av samarbeten pågår framför allt på orter där det inte finns kommersiell grund för att driva butik. Modellen har prövats i bland annat Kalmar och Vingåker. Övriga ställningstaganden ICA AB beslutade under hösten att inte sälja datorspel klassade som 18+ enligt det internationella klassificeringssystemet PEGI. Dessa spel innehåller alltid våldsamma inslag och ICA vill inte bidra till att barn spelar våldsamma, eller på annat sätt olämpliga spel, som är avsedda för vuxna. ICA Sveriges almanacka för 2004 hade temat Detta är vi överens om och trycktes i en miljon exemplar. Med almanackan ville ICA öka kunskapen om att det trots dåliga förhållanden på många håll i världen pågår ett omfattande arbete för att förändra det till det bättre. ICAs almanacka för 2005 har temat Variationer att värna om. Den tar bland annat upp olika aspekter kring kulturell mångfald. De kunder som har sitt ursprung i andra kulturer är viktiga för ICA. En del handlare möter dessa kunder med ett brett och uppskattat sortiment, medan andra har svårt att hitta ett sortiment som tillgodoser kundernas önskemål. För att stödja handlarna i Sverige har ett nytt omfattande avsnitt om mångkulturella kunder lanserats på ICAs intranät. Där finns bland annat information om matkulturer, sortiment och högtider. ICA Baltic satsar på att ta tillvara lokala producenters erbjudanden framför allt vad gäller frukt och grönt och färskvaror. ICA Baltic märker alla egna märkesvaror på fyra språk: estniska, lettiska, litauiska och ryska. 10

11 Medarbetare Under året har många olika insatser gjorts för att utveckla och stimulera medarbetarna i koncernen, liksom en del hälsosatsningar. I slutet av året beslutades att minska antalet medarbetare som ett led i ökad nordisk samordning inom ICA. Arbetsmiljöpolicy ICAs arbetsmiljöpolicy omfattar riktlinjer om personal- och arbetsmiljörelaterade frågor. Självgående medarbetare ICAs medarbetarsyn fokuserar på varje individs möjlighet att prestera och upplevelse av att vara självgående, det vill säga känna ägarskap över sin arbetsuppgift och arbetssituation. Nyckelorden är vill att känna sig engagerad, vet känna sig informerad, kan uppleva sig vara kompetent att lösa uppgiften, får tycker att befogenheter stämmer överens med ansvaret och bör känner ett ansvar för sina arbetsuppgifter. ICAs ledarsyn fokuserar på chefen som ger förutsättningar för självgående och prestation. Det bygger på att chefen för en dialog med medarbetarna, skapar förståelse för arbetsuppgifterna och uppmuntrar till utveckling. Forskning har visat att sambandet mellan upplevt självgående och hälsa är starkt. Det upplevda självgåendet i organisationen mäts och följs upp regelbundet. Detta har hittills genomförts inom ICA AB och ICA Sverige, där graden av självgående är högt och har ökat jämfört med Synsättet har anammats också av ett antal Maxi- och Kvantumhandlare som mäter självgåendet och intensifierar dialogen med sina medarbetare. Utbildning prioriterat område ICA Sverige genomförde under 2004 olika ledarutvecklingsprogram och utbildningar för ledare i butik och koncern. I de olika programmen tränar cheferna ledarskap enligt ICAs ledarsyn samt coaching, arbetsledning, gruppdynamik, personlig utveckling, dialogteknik, retorik, arbets rätt och stresshantering. Över tusen chefer har genomgått något av dessa program ICA Skolan utbildade butiksmedarbetare och handlare i allt från matinspiration till ledarutveckling. 11

12 Under 2004 startade en omfattande konvertering av norska Rimi-butiker till ICA Supermarked och ICA Nær. Med omvandlingen följde ett stort behov av kompetensutveckling bland butiksmedarbetarna, som exempelvis utbildning för färskvarumedarbetare och konceptutbildning för alla medarbetare. Totalt har cirka norska medarbetare genomgått någon form av utbildning under året. Mot bakgrund av den omfattande omläggningen från filialer till franchisedrivna butiker, såväl inom Rimi som inom ICA Nær, utvecklades ett sex dagar långt franchiseutbildningsprogram. Totalt deltog 123 blivande franchisetagare under hösten De två första grupperna som genomfört ICA Norges tvååriga chefsutbildningsprogram blev klara under året. Totalt fick 333 personer diplom och har därmed deltagit vid alla åtta tillfällen. Under 2004 lanserade ICA Baltic ett antal nya utbildningsprogram. Samtliga butiksmedarbetare deltog i en utbildning i kundservice som skapades och genomfördes av den interna utbildningsavdelningen. Utbildningen följdes upp med ett belöningssystem för att lyfta fram de bästa medarbetarna vad gäller kundservice. I samarbete med en extern konsult lanserades också Rimis Chefsakademi. All butiksledning deltog i Akademiens chefsutbildningsprogram. Netto har under 2004 utbildat många nya butikschefer och har även i ett tidigt skede av verksamheten lyckats väl med internrekrytering av både butikschefer och ledare. Netto utbildade nio befintliga ledare med målet att bli butikschefer och sju av deltagarna är idag butiks chefer. Netto kommer att lägga ännu större fokus på internutbildning under 2005 och starta ett aspirantprogram för såväl interna som externa butikschefskandidater. Netto intensifierade kursverksamheten för butiksmedarbetare under Totalt deltog 315 medarbetare i de interna kurserna genomfördes också det första butikschefsseminariet i Netto med ledarskap som tema. Arbetsmiljöhandbok Sedan oktober 2004 finns en arbetsmiljöhandbok publicerad på ICAs intranät. Den är tillgänglig för alla koncernens bolag i Sverige. Handboken omfattar bland annat ICA-koncernens arbetsmiljöpolicy, lagar, regler samt rutiner för att säkra en god arbetsmiljö. Målet är att informationen ska vara lättfattlig och finnas tillgänglig för alla chefer och medarbetare. I arbetsmiljöhandboken finns exempelvis riktlinjer och verktyg för att hantera stress. Ett seminarium om vardagens stress ingår också som en obligatorisk del i utbildningen av ICAs chefer i Sverige. Hälsosatsningar för medarbetare ICA-koncernen strävar efter en god fysisk och psykisk arbetsmiljö som främjar hälsan på kort och lång sikt samt bidrar till utveckling av medarbetare och verksamhet. ICA Meny har under året fortsatt att driva sitt friskvårdsprogram där medarbetare som regelbundet motionerar premieras. ICA Sverige har under året tecknat ett centralt avtal med Previa om företagshälsovård. Avtalet innebär att samtliga cirka anställda får en enhetlig och förebyggande företagshälsovård som motsvarar kraven i ICAs arbetsmiljö-, hälso- och företagshälsovårdspolicy. Avtalet ger också ICAs chefer och HR-konsulter en professionell samarbetspartner inom dessa frågor. Medarbetare inom ICA Sverige erbjuds även tränings- och motionsmöjligheter samt viktväktarkurser. Drogtester ICA-koncernen har gemensamma riktlinjer för alkohol- och narkotikaanvändning som innebär att alla arbetsplatser inom ICA ska vara trygga, säkra och drogfria. Vid nyanställning, oavsett befattning, genomförs drogtester i de svenska bolagen. Antal årsarbetare och sjukfrånvaro Antal Sjukfrånvaro årsarbetare % ICA AB 474 (372) 3,8 (3,65) ICA Sverige (4 384) 7,3 (7,22) ICA Norge (5 465) 6,5 (7,27) ICA Baltic (4 887) (4,25) ICA Meny 899 (921) 5,9 (8,45) ICA Banken 121 (130) 6,2 (8,26) Etos 23 (30) 3,43* (1,9) Netto 540 (251) 5,0 (4,4) Siffrorna i parentes anger 2003 års siffror. * 2004 års siffra avser enbart butiksmedarbetare. Säkrare arbetsplatser Det övergripande målet för ICAs säkerhetsarbete är att skydda medarbetare, kunder, egendom och verksamhet mot alla typer av hot, såväl avsiktliga som oavsiktliga. ICA har utarbetat en säkerhetshandbok med tillhörande riktlinjer och direktiv som följer koncernens säkerhetspolicy. Under 2004 har ICA AB i samarbete med SOS Alarm etablerat ett säkerhetscenter med kundspecifikt krisjourstelefonnummer. Tjänsten som alltid är öppen innebär att SOS Alarm tar 12

13 emot, hanterar och förmedlar information om särskilda händelser. En personsäkerhetsfolder har utarbetats med konkreta råd beträffande personers säkerhet. ICA har under året låtit utföra en så kallad riskranking vid koncernens huvudkontor samt vid alla distributionsenheter inom ICA Sverige och ICA Meny. Rankingen systematiserar arbetet genom att kvantifiera riskerna, rekommendera förbättringar, ange kostnadsuppskattning samt prioritera åtgärder. Mångfald ICA-koncernen vill verka för mångfald och jämställdhet och arbetar aktivt för en jämn fördelning av kvinnor och män samt olika etniska grupper på alla nivåer inom koncernen. Under 2004 genomförde ICA Sverige på prov ett halvdagsseminarium om kulturell mångfald i arbetslivet bestående av två delar, Att leda mångfald och Att värdera mångfald. Projektet föll väl ut och seminariet ingår nu som en del av introduktionen för nya chefer. Netto arbetar aktivt för en jämn fördelning mellan män och kvinnor på alla nivåer. När det gäller distriktschefer har Netto idag 50 procent av vardera könet. Bland butikchefer är fördelningen 46,5 procent kvinnor och 53,5 procent män. Netto verkar även för etnisk mångfald och hade vid årsskiftet över 20 olika nationaliteter representerade inom företaget. ICA Sverige har följt upp att företagets ståndpunkter om etik och samhällsansvar, stämmer överens med medarbetarnas personliga värderingar. Resultatet var mycket positivt och visar på en god överensstämmelse, samt på att flertalet anställda anser att ICA Sverige arbetar seriöst med dessa frågor. Antal män och kvinnor på chefs- och mellanchefsnivå Män % Kvinnor % Totalt antal ICA AB 75 (72) 25 (28) 89 (29) ICA Sverige 75 (80) 25 (20) 114 (66) ICA Norge 82 (89) 18 (11) 206 (63) ICA Baltic 59 (65) 41 (35) 66 (23) ICA Meny 74 (78) 26 (22) 42 (37) ICA Banken 60 (80) 40 (20) 10 (14) Etos 50 (0) 50 (100) 2 (1) Netto 44 (80) 56 (20) 71 (52) Siffrorna inom parentes anger 2003 års siffror. Fler nivåer av mellanchefer har tagits med 2004 jämfört med Besparingar leder till uppsägning ICA är en koncern i ständig förändring, vilket kräver att organisationen löpande ses över. Under 2004 stod det klart att besparingar inom koncernen gör det nödvändigt att minska antalet medarbetare under 2005 och ICAs ambition är att så långt möjligt hjälpa uppsagda medarbetare att finna nya tjänster eller vidareutbildning, eller på annat sätt stödja de övertaliga. Rekryteringen till ICA Sveriges traineeprogram för 2005 har också skjutits på framtiden. 13

14 Miljö ICA påverkar miljön på många sätt och arbetar på bred front för att minska miljöbelastningen. ICA vill verka för en hållbar utveckling genom långsiktigt och förebyggande arbete samt med försiktighetsprincipen som grund. Miljöarbetet bedrivs bland annat genom krav på sortimentet, energisparåtgärder, sortering av avfall samt miljöanpassning av transporter. Ekologiska och miljömärkta produkter är en viktig del i strävan för att minska sortimentets miljöpåverkan. ICAs kvalitets- och miljöpolicy ICAs kvalitets- och miljöpolicy omfattar praktiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom koncernen och i butikerna. Riktlinjerna omfattar också krav som ICA ställer på sina leverantörer. (Läs hela policyn på ICAs etableringspolicy ICAs etableringspolicy innehåller bland annat riktlinjer för miljöhänsyn, exempelvis att nya butiker i första hand ska byggas vid befintliga trafikflöden för att undvika ökad trafik. Livsmedel och miljö Genom att ställa miljökrav på leverantörer samt verka för att öka det miljömärkta sortimentet kan ICA bidra till att minska den totala miljöbelastningen i samhället. Försäljningen av ekologiska varor fortsatte att öka i de svenska ICA-butikerna i ungefär samma takt som föregående år. Under 2004 ökade försäljningen av ekologiska varor med 15,5 procent i värde jämfört med Den största ökningen står ICA Ekologiskt för tillsammans med mejeriprodukterna mjölk och fil. Antalet ekologiska produkter minskade dock. ICA Meny har breddat sitt utbud av ekologiska produkter. I tidningen Saluhallen marknadsförs minst en ekologisk produkt varje månad och företaget marknadsför också ekologiska viner. ICA Menys försäljning av ekologiska varor dubblerades jämfört med föregående år. Ett ökat intresse för ekologiska produkter kan även skönjas inom ICA Norge. Under 2004 erbjöd Rimi Litauen sina kunder 35 produkter under märket EKOagro inom frukt och grönsaker, bröd, juicer och gryner. Även Netto beslutade under 2004 att marknadsföra ekologiska varor och uppnått bra försäljning. Fler ekologiska varor kommer att marknadsföras undet

15 Utveckling ekologiska produkter Antal ekologiska varor utveckling, % Försäljnings- ICA Sverige 440 (450) 15,5 (17) ICA Norge 96 (90) n/a ICA Baltic 35 (0) n/a ICA Meny 250 (230) 100 Netto 1 (0) n/a Siffror inom parentes anger 2003 års siffror års siffror är reviderade. Ekologiska vinster 2004 (exempel) ICAs kunder har köpt 30 miljoner liter ekologisk mjölk. Det innebär att svensk åkermark har skonats från cirka kilo bekämpningsmedel (aktiv substans). ICAs kunder har köpt 482 ton ekologisk potatis. Det innebär att svensk åkermark har skonats från cirka 70 kilo bekämpningsmedel (aktiv substans). ICAs kunder har köpt 851 ton ekologiskt vetemjöl under året. Det innebär att svensk åkermark har skonats från cirka 185 kilo bekämpningsmedel (aktiv substans). För att minska miljöbelastningen från det övriga, icke ekologiska, livsmedelssortimentet stödjer ICA så kallad integrerad produktion (IP) där användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel dokumenteras och sker under kontrollerade former. Alla odlare av frukt och grönsaker som levererar till ICA Sverige och ICA Meny ska vara certifierade enligt EurepGap eller annat system för integrerad produktion, om den inte är KRAV-godkänd. Genom denna certifiering minskar miljöeffekterna. I Norge ställs motsvarande krav på norska odlare och heter då KvalitetsSystem i Lantbruket (KSL). Skona är ICAs eget varumärke för miljöanpassade rengöringsprodukter och säljs både i Norge och i Sverige. Merparten av produkterna i Skonaserien är märkta med Svanen eller Bra miljöval. ICA har beslutat att fortsätta att prioritera miljömärkta varor inom varugrupper där det finns kriterier för sådan märkning. Bland annat slogs fast att miljömärkning är ett mervärde som skapar trygghet och som är enkelt för inköpare och kunder att förstå. Under året lanserade Rimi Lettland ett samarbete med Environmental Protection Club (EPC), varigenom miljöanpassade tvätt- och disk medel lyftes fram och marknadsfördes, bland annat genom särskild hyllkantsmärkning. En grupp inom EPC bestående av personer från Baltikum och Skandinavien genomförde en studie av produkter från den baltiska marknaden och jämförde dessa med miljökriterier. Studien resulterade i att 27 tvättmedel och tolv diskmedel godkändes. Med undersökningen som bas, startade Rimi Lettland en marknadsföringskampanj för dessa varor. Genom denna kampanj spred Rimi omfattande information till alla kunder om miljöanpassade tvätt- och diskmedel och utbildade sin personal. Miljökampanjen var den första i sitt slag i Lettland och rönte stor uppmärksamhet bland konsumenter och media. Jätteräkor, torsk och palmolja Odling av jätteräkor i områden runt ekvatorn ger upphov till negativa miljöeffekter. Vid odlingarna skövlas stora områden med mangroveträd som fungerar som barnkammare för många fiskarter. I Sverige har debatten bland annat förts av Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen som uppmanar handlare och butikschefer att inte saluföra jätteräkor. Det finns dock en efterfrågan från kunderna och ICA Sverige erbjuder därför en typ av jätteräkor i sitt centrala sortiment som är godkänd enligt Naturland, en tysk syster organisation till KRAV. Även ICA Meny har jätte räkor i sitt sortiment och har noggrant valt ut leverantörerna. Varken ICA Sverige eller ICA Meny bedriver någon aktiv marknadsföring av jätteräkor. Jätteräkor används inte heller i några receptförslag från ICA Sverige. Den svenska debatten kring bestånd och handel med fisk fortsatte under Enligt forskare och myndigheter har torskbeståndet i Östersjön och längs den norska kusten minskat oroväckande mycket de senaste åren. ICA har därför valt att sluta köpa torsk från Östersjön till egna märkesvaror. Torsken från nordostatlanten är krokfångad, vilket innebär att en långrev med krok används. Att fiska med krok är skonsamt mot havsbotten och mängden bifångst minskar jämfört med trålfiske. ICA erbjuder numera även stillahavstorsk från Kina, samt Findus hoki, en kummel fisk från Nya Zeeland. Den senare är märkt med MSC (Marine Stewardship Council) vilket försäkrar att fisken kommer från bestånd som inte överfiskas. Produktionen av palmolja har på flera håll lett till skövling av regnskogen. Under 2004 startades Round Table on Sustainable Palm Oil med säte i Malaysia med syfte att skapa kriterier för hållbar produktion av palmolja. ICA kommer så långt det är möjligt att följa de inköpskriterier som initiativet ställer. Miljöarbetet i butik ICA Miljöbutiker uppfyller ett antal höga miljökrav rörande sortiment, tillgång till konsumentinformation, utbildning av personal, källsortering och kontrollerad energiförbrukning. Kraven för butikerna revideras årligen och deras miljöarbete förbättras därför ständigt. Under 2004 godkändes åtta nya butiker och vid årets slut fanns det cirka 360 ICA Miljöbutiker i Sverige. Tillsammans svarar dessa för cirka Miljöanpassade varor De skandinaviska ICA-företagen, inklusive lågpriskedjan Netto, för ett brett sortiment av miljömärkta rengöringsprodukter. Sedan länge är alla tvätt- och diskmedel i svenska ICA-butiker miljömärkta med Svanen eller Bra Miljöval. 15

16 ordnas. Leveranserna körs sedan ut gemensamt med biogasdrivna bilar till mottagarna. ICA Meny har också under året deltagit i Miljöstyrningsrådets arbete med att ta fram nya kriterier för upphandling av transporter. 70 procent av ICA Sveriges totala butiksomsättning. Sju ICA Miljöbutiker erhöll under året Svanenmärket som ett kompletterande bevis på sin miljöanpassning och det totala antalet miljöbutiker som även är Svanencertifierade uppgår till elva stycken. Merparten av ICA Miljöbutikerna ökade sin försäljning av ekologiska produkter under 2004, vissa till och med fördubblade den. Ett förbättrat sortiment har lett till att flera butiker nu har en omsättning av ekologiska varor på omkring en procent av den totala försäljningen i butiken. Med tanke på ICAs andel av den totala livsmedelsmarknaden står ICA-butikerna därmed för en betydande del av försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige. Transporter och miljö Transporterna är den aktivitet inom ICA som har störst miljöpåverkan. I kvalitets- och miljöpolicyns riktlinjer framgår att ICA ska verka för att minska miljöeffekterna både från transporter från den egna verksamheten och från speditörerna. Miljöbelastningen kan minskas med effektiv logistik genom hög fyllnadsgrad, samtransporter och återtransporter av varor, frakt med dubbeldäckade lastbilar, järnväg, båt och alternativa drivmedel. ICA Sveriges logistikavdelning har som mål att vara bäst i Norden på miljöarbete inom detaljhandelslogistik. Ett viktigt steg för att uppnå målet är den nya logistikstruktur som ska vara helt införd Med den nya strukturen kommer fler varugrupper att distribueras till butikerna via ICAs lager jämfört med idag. Många varor, till exempel mejeri-, kött- och charkprodukter och bryggerivaror distribueras idag av leverantörer direkt till butik. En miljöanalys visar att den nya logistikstrukturen kommer att minska de totala utsläppen från transporter till ICA-butiker i Sverige med cirka 20 procent. En annan omfattande förändring är att ICA Sverige säljer alla sina lastbilar och överlåter all transport till speditörer. Nivån på miljökraven och uppföljningen kommer att vara minst den- Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläppen från transporter och andra typer av förbränning bidrar till växthuseffekten. Genom att minska bränsleförbrukningen och ersätta fossila bränslen med förnyelsebara drivmedel kan utsläppen minskas. I dagsläget samma som tidigare. Bland annat måste alla speditörer till ICA Sverige och ICA Meny kunna lämna uppgifter om transportens miljöpåverkan i form av fordonets euroklass, samt uppgift om utsläpp. finns två biogasbilar i bruk inom ICA Sverige. Nya, mera bränslesnåla lastbilsmotorer och ny miljöeffektiv logistikstruktur inom ICA Sverige kommer att bidra till mindre koldioxidutsläpp på sikt. ICA Sverige ställer krav på att alla speditörer har en plan för hur koldioxidutsläppen Miljöeffektiv logistik ICA Norge har under 2004 ytterligare ökat andelen samtransporter och på så sätt minskat direktleveranser från leverantör till butik. ICA Baltic och Netto har också fortsatt arbetet med att samtransportera fler varukategorier och med att optimera interna transporter. Den samlade miljöbelastningen från transporter inom dagligvaruhandeln och leverantörer kan också minskas med återtransporter, det vill säga att lastbilar som lämnat varor i butik tar med nya varor från leverantörerna till ICAs lager. Detta sker redan idag till stor del i Sverige och Norge. Genom ICA Sveriges nya logistikstruktur kommer återtransporterna att öka kraftigt under de kommande tre åren. Netto har under 2004 också ökat andelen återtransporter. från transporterna ska minska. Vidare analyseras ständigt möjligheten till tågtransport mellan ICAs lager. Specialvaror som ska till lagret i Västerås började under 2004 delvis att transporteras dit med båt. Tidigare fraktades varorna från Hamburg till Göteborg med båt, och sedan vidare med lastbil till Västerås. Numera går båten direkt till Västerås, vilket medför en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 73 ton per år. ICA har också gjort en analys av miljöarbetet hos de utländska transportörer som ICA utnyttjar vid internationella inköp. Av 18 speditörer för landtransporter har alla miljöpolicy, och elva av dessa är miljöcerti fierade. Av sju båtspeditörer är två miljöcertifierade och fem har miljöpolicy med mål. ICA Meny har effektiviserat och miljöanpassat sina leveranser i samarbete med O-centralen, ett nytt distributionskoncept med miljöanpassade lokala varutransporter till den hårt trafikbelastade stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Varor till butiker och restauranger i Gamla stan körs till O-centralen, där de lastas om och sam- Nätverk förbättrar logistiken Fyra projekt startades inom Framtida Handel, överenskommelsen mellan företag i livsmedelskedjan och den svenska regeringen varav ett gäller distribution under kvällstid i storstad. ICA Sverige deltog i rundabordssamtal som Vägverket initierat. Samtalen resulterade i en Dieselförbrukning och koldioxidutsläpp från transporter mellan egna lager, och till butik Dieselförbrukning 2004, liter CO , ton ICA Sverige ICA Norge (inkl. ICA Meny Norge) ICA Baltic ICA Meny (Sverige) Netto Marknad n/a n/a 16

17 avsiktsförklaring som ICA tillsammans med andra företag skrev under i februari Avsiktsförklaringen omfattar krav på trafikoch miljösäkerhet för tunga transporter. ICA förlängde också samarbetet med Vägverket Region Stockholm angående kvalitetssäkring av att transporterna minskar miljöpåverkan. Tjänsteresor, förmånsbilar och miljön Även privata transporter till och från jobbet, liksom resor inom jobbet påverkar miljön. ICA lanserade nya reseregler som uppmanar koncernens medarbetare att så långt det är möjligt använda telefon- och videokonferenser för möten. Inom ICA-koncernen finns många tjänstebilar och förmånsbilar. I dagsläget är fem av dessa miljöbilar med flexifuel-, bifuel- och hybridteknik. Vidare ställer ICA krav på de hyrbilsföretag som koncernen har avtal med angående vilken typ av drivmedel som används. ICAs tjänsteresor med flyg följs upp både ekonomiskt och miljömässigt sedan två år tillbaka. Utsläppen till följd av tjänsteresor har minskat kraftigt under 2004 jämfört med Det beror sannolikt på att videokonferenser har använts i större utsträckning. Genom de resor med tåg som ICA-medarbetare gjort under året, har 260 ton koldioxid skonats atmosfären jämfört med om motsvarande resor skulle ha skett med bil. Ständig förbättring med miljöstandard ICA Sveriges logistikverksamhet liksom samtliga lagerenheter inom ICA Meny och ICAs fastighetsbolag är certifierade enligt den internationella miljöstandarden ISO Omcertifieringar av logistikverksamheten genomfördes under året och en tillbakablick gjordes över de senaste tre årens arbete för att säkerställa ständiga förbättringar. ICA Meny utformar miljömål och åtgärdsprogram i strävan för ständiga förbättringar. Ambitionen är att vara föregångare inom miljöarbetet i branschen. Handlings- och åtgärdsprogram fastställs och följs kontinuerligt upp av verkställande ledning. Ett antal miljöutbildningar genomfördes inom logistikavdelningen, ICA Sverige om bland annat farligt avfall och farligt gods för berörd personal, utbildning av nya interna miljörevisorer samt kretsloppsutbildningar för nyanställda. Utsläpp av koldioxid och kväveoxider från flyg vid tjänsteresor inom ICA Utsläpp av CO 2 från flygresor Utsläpp av NOx från flygresor Totalt alla bokade resor med flyg inom ICA ,3 ton (1 232,6) 2, 5 ton (4,3) Källa: Carlson Wagonlit. Siffrorna inom parentes anger 2003 års utsläpp. Avfall Målet med ICAs avfallshantering är att minska mängden avfall som går till deponi. Arbetet sker bland annat genom källsortering och återvinning av material samt användning av returbackar. Wellpapp samt krymp- och sträckfilm är de två material som återvinns i störst utsträckning. Ett flertal av ICA Sveriges lager har förbättrat avfallshanteringen under året. Vid två av lagren tas nu det komposterbara avfallet om hand och blir till jord eller biogas. Ett lager har byggt en ny miljöstation för att underlätta avfallsarbetet. Vid samtliga lager inom ICA Sverige har en kartläggning genomförts av det avfall som går till deponi inför ikraftträdandet av ny lagstiftning. Lagen kräver att den som vill skicka avfall till deponi är skyldig att veta vad avfallet innehåller. Från 1 januari 2005 får inte organiskt avfall läggas på deponi. För att lösa detta kommer mer avfall att skickas till biogasanläggningar eller föras till anläggningar där förpackningar separeras från det organiska restavfallet. ICA Alla ICA Norges lagerenheter har etablerade miljöstationer där wellpapp, plast och aluminiumburkar från butikerna hanteras för vidare leverans till återvinning. Mängden sorterad mjukplast och wellpapp ökar i Norge genom att butikerna blir allt bättre på att sortera. ICA Meny har under året källsorterat avfallet i fler delar och därmed kraftigt minskat andelen osorterat avfall som går till deponi. Andelen brännbart avfall har ökat väsentligt. ICA Sverige lät utreda under året hur de svenska butikerna kan hantera organiskt avfall för att leva upp till kraven i den nya lagstiftningen. Resultatet visar att det är bäst både för miljön och för ekonomin att skicka det organiska avfallet till förbränning. Av andra skäl kan det dock vara angeläget att skicka det till framställning av biogas. Kompostering är inte att föredra men kan för vissa butiker ändå vara en lösning. All wellpapp och plast från alla Rimi-butiker i Lettland tas tillbaka till centrallagret i Riga för återvinning. Sverige kommer därmed sannolikt nå målet att maximalt sju procent av allt avfall går till deponi under

18 Energibesparingar i butik ICAs övergripande mål är att minska energiförbrukningen både i butik och på lagren. Systemet CoolICA infördes i 275 norska ICA-butiker under året, vilket innebär att energiförbrukning och temperaturer kontrolleras noggrant i alla kyl- och frysmöbler. CoolICA har resulterat i bättre matkvalitet genom säkrare temperaturkontroll, minskade energi- och servicekostnader (17 miljoner norska kronor) samt bättre överblick över och stöd till butikernas drift. Under 2005 kommer en egen driftscentral att etableras vid ICA Norges huvudkontor för att upprätthålla CoolICA-systemet. CoolICA kommer att erbjudas alla ICA-butiker i Norge under I Sverige testar några ICA-butiker en ny teknik för frysdiskarna som beräknas minska energibehovet med cirka 60 procent. ICA Fastigheter genomförde också under 2004 ett pilotprojekt i en Maxibutik avseende samordnade inköp av livsmedelskyla, belysning och värmeåtervinning i syfte att skapa en effektivare energianvändning. Projektet kommer att utvärderas under våren Köldmedia ICA har en stor mängd kyl-, frys- och klimatanläggningar som innehåller köldmedia. Vid samtliga lager inom ICA Sverige och ICA Meny har det ozonnedbrytande köldmediet HCFC bytts ut i alla kyl- och frysanläggningar till köldmedia med mindre miljöpåverkan. Användningen av HCFC är ännu tillåten, men det är förbjudet att fylla på mediet. Merparten av ICA-butikerna i Sverige har fasat ut HCFC och ersatt det med köldmedia som inte påverkar ozonskiktet. ICAs mål är att enbart använda köldmedia som inte har någon klimatpåverkan. Mängden wellpapp och mjukplast som sorterats och återvunnits från butik och lager (ton) Wellpapp Mjukplast ICA Sverige 1 452* 1 392* ICA Norge ICA Baltic ICA Meny (Sverige) 226* 206* 104* 155* Netto Marknad * Enbart från lagerverksamhet. Energiförbrukning på lager och i butik (kwh/kvm) Lager Butik ICA Sverige ICA Norge N/a N/a ICA Baltic ICA Meny (Sverige) Miljökrav vid nybyggen ICA Sverige har ställt en rad miljökrav på de nya lager som ska byggas, bland annat vad gäller hushållning med energi och planering av transporter. Den befintliga kravspecifikationen för miljöhänsyn vid etablering av nya butiker har uppdaterats. Miljökrav har även ställts i samband med bygget av ICAs nya huvudkontor i Solna. I samarbete med kommunen kommer ICA att underlätta för kollektivt resande till det nya kontoret. Vid samtliga ny-, om- och tillbyggnader av lager installeras enbart köldmedia utan klimatpåverkan som till exempel ammoniak. Värmeåtervinning är standard vid samtliga nyinstallationer av kylmaskiner. Samarbete med WWF Utvecklingen har gått framåt inom området ansvarsfullt skogsbruk. ICA Sverige är medlem i Världsnaturfondens (WWFs) nätverk Forest and Trade Network. Medlemmar i nätverket måste bland annat ha en policy för skogsbruk och inköp av alla trä- och pappersprodukter inom företaget. ICA ställer krav i enlighet med nätverket på inköp av träprodukter, framför allt vad gäller grillkol och trädgårdsmöbler där det FSC-märkta (Forest Stewardship Council) nu står för 85 respektive 100 procent, av sålda varor. ICA Sverige har fortsatt samarbetet med WWF om ICA Naturbeteskött. Under 2006 kan det bli aktuellt att utöka omfattningen av projektet och slakta och distribuera större mängder kött. Externa miljöundersökningar ICA vann årets version av Klimatduellen som genomförs av Svenska Naturskyddsföreningen, och som baserades på 2003 års redovisningssiffror. Vidare blev ICA utsedd till Sveriges näst bästa företag vad gäller miljöarbete i en årlig kundundersökning av tidningen MiljöEko. Netto Marknad N/a N/a

19 Kvalitet Det är grundläggande att kunderna har förtroende för ICA och för de varor som säljs i butiker inom koncernen. Många förknippar ICA med god kvalitet och företaget arbetar ständigt för att förbättra kvaliteten inom alla områden. ICAs kvalitetsarbete är inriktat på att garantera produktsäkerhet i hela kedjan, från leverantör till butik. Arbetet omfattar kontroll och uppföljning av produktion, produktens egenskaper, lagerhållning och transport samt hantering i butik. Detta är ett omfattande arbete som berör produkter från såväl lokala som globala leverantörer hela vägen till hyllorna i butikerna. ICAs kvalitets- och miljöpolicy ICAs kvalitets- och miljöpolicy omfattar praktiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom koncernen och i butikerna. Riktlinjerna omfattar också krav som ICA ställer på sina leverantörer. (Läs hela policyn på Matsäkerhet hos leverantörer ICA medverkar i det internationella samarbetet Global Food Safety Initiative (GFSI) som sätter gemensamma normer för att bedöma matsäkerheten hos leverantörer. ICA kräver att leverantörer av ICAs egna märkesvaror lever upp till någon av de standarder som godkänts av GFSI, med krav på ledningssystem, kontrollprogram för kritiska punkter (HACCP) och spårbarhet. För frukt och grönsaker finns det motsvarande systemet EurepGap. Även företag som packar och levererar frukt och grönsaker till ICA, liksom övriga matleverantörer, ska vara certifierade av en tredje part i enlighet med en GFSI-standard. I slutet av 2004 kunde merparten av leverantörerna av ICAs egna märkesvaror uppvisa GFSI-certifikat. ICA Sverige och ICA Norge har även infört krav på att färskvaruleverantörer och lokala leverantörer ska kunna uppvisa en fungerande egenkontroll för matsäkerhet. Leverantörer av non food-produkter ska arbeta enligt principerna i ISO 9000 eller annan relevant branschstandard. Av totalt 91 leverantörer av non food-varor för egna märkesvaror är 46 ISO 9001-certifierade. ICA genomförde kvalitetsrevisioner hos 14 non food-leverantörer under ICA ställer krav på att alla övriga leverantörer har program för egenkontroll som bygger på HACCP. Detta följs upp genom revisioner och enkätundersökningar. Under 2004 har ICA Baltic ytterligare intensifierat arbetet med kvalitetskontroller av leverantörernas produkter. Detta har medfört att antalet har ökat kraftfullt. Rimi Lettland och Rimi Litauen har skärpt kvalitetskraven i leverantörskontrakten genom att kräva kompensation från leverantörer vid varje återkallelse. Leverantörernas intresse för matsäkerhet och kvalitet har ökat och många har ändrat rutiner och processer för att bättre säkerställa kvaliteten. 19

20 Andel kvalitetscertifierade leverantörer, procent Andel kvalitetscertifierade (GFSI-godkända eller motsvarande) EMVleverantörer av totalt antal EMV-leverantörer Andel kvalitetscertifierade (EurepGap-godkända eller motsvarande) EMVleverantörer av totalt antal EMV-leverantörer inom frukt och grönt Målet är 100 procent kvalitetscertifierade leverantörer. Siffrorna inom parentes anger 2003 års siffror. Kvalitetssäkring av egna märkesvaror Kvalitetsarbetet i samband med EMV-utvecklingen sker i flera steg. I ICAs kvalitetslaboratorium genomförs tester för att säkerställa nivån på utseende, lukt, smak och konsistens. Detaljerade produktspecifikationer beskriver den godkända produkten bland annat vad gäller mikrobiologiska gränsvärden, näringsvärden, leverantörens spårbarhetssystem och förpacknings information. Produktionsanläggningarna måste klara ICAs krav på miljö- och produktsäkerhet. På ICA Sveriges frukt- och gröntavdelning kontrolleras att frukt och grönsaker lever upp till kraven på vikt, storlek, syra, sötma och hållbarhet. Som ett komplement till Livsmedelsverkets tester genomför ICA stickprovskontroller för att undersöka förekomsten av bekämpningsmedel i frukt och grönsaker. Om sådana upptäcks diskuteras omgående åtgärder med Livsmedelsverket. ICA har två matvarumärken: ICA och Euroshopper. ICA-varumärket står för produkter av god kvalitet och smak som kan jämföras med produkter av ledande varumärke, men till en lägre prisnivå. ICAs lågprisvarumärke Euroshopper är av enklare kvalitet. Spårbarhet och återkallelser En viktig del i arbetet med produktkvalitet är möjligheten att spåra en produkt eller råvara bakåt och framåt i livsmedelskedjan. Den 1 januari 2005 trädde en ny EU-förordning om spårbarhet i kraft. ICA-koncernen har under 2004 arbetat för att möta de nya kraven. ICA Sverige har satsat på ett nytt system för spårbarhet och återkallelse samt infört nya arbetssätt för att möjliggöra spårbarhet och effektiva återkallelser i hela kedjan. ICA Sverige distribuerar över 200 miljoner detaljistförpackningar till butikerna varje år. Med det nya spårbarhetssystemet görs varje lastpall unik. Vid återkallelser kan ICA därför spåra enskilda partier och finna den butik som fått varor från en specifik pall. Tidigare kommunicerades återkallelser till alla ICA-butiker i Sverige. ICA Norge har sedan 1997 haft ett återkallelsesystem som vid en central order kan stoppa försäljning av de berörda varorna i alla butikskassor. Under 2004 gjorde ICA Sverige sådana förbättringar att man kunde skapa ett gemensamt system med ICA Norge. ICA Baltic har under året implementerat EUs regelverk om spårbarhet av kött. På så vis kan man spåra en enskild köttdetalj tillbaka till den gård där djuret fötts upp. Under 2005 kommer ICA Baltic att förbättra spårbarhetssystemet ytterligare i butiksledet. ICA Meny har under året påbörjat arbetet för att kunna spåra produkter som ligger utanför ICAs sortiment på ett effektivare sätt. I affärssystemet kommer man under 2005 att kunna spåra vilken kund som fått levererans av en specifik vara vid en viss tid. I övrigt följer företaget ICAs system för spårbarhet. Återkallelser av produkter från butikerna Totalt antal återkallelser 2004, % Sverige 52 (40) Norge 30 (0) Sverige 95 (80) Norge 95 (0) Varav egna märkesvaror ICA Sverige 56 (50) 22 ICA Norge 60 (35) 8 ICA Baltic 169 (28) 1 ICA Meny n/a (n/a) n/a Netto 6 (2) n/a Etos 0 0 Fler egna märkesvaror samt ökande medvetenhet bland leverantörerna är bidragande orsaker till att antalet återkallelser har ökat. Siffror i parentes anger 2003 års siffror. Djuromsorg ICA har strikta regler för djuromsorg vad gäller ägg, köttprodukter och produkter som innehåller kött. Reglerna motsvarar svensk och norsk lagstiftning och omfattar ägg, helt kött och produkter under varumärket ICA som exempelvis köttbullar och pizza samt färskt och fryst kött i ICA Sveriges och ICA Norges sortiment. För ICAs varumärke Euroshopper och övrigt sortiment av sammansatta produkter som innehåller kött krävs att EUs lagstiftning om djuromsorg följs. Under 2004 inledde ICA ett samarbete med externa experter på djuromsorg för att etablera ett kontrollsystem och kriterier för djuromsorg inom och utom Skandinavien. Kvalitetssäkring i butik ICAs mål är att leva upp till kundernas krav och samhällets förväntningar på att butiker har goda hygieniska förhållanden. Enligt lag ska varje butik ha ett fungerande program för egenkontroll av kvalitet och hygien. Programmet ska exempelvis omfatta rutiner, underhåll av maskiner och fastighet samt kontroll av temperaturer i kyl- och frysdiskar. Syftet är att förbättra hanteringen av framför allt färskvaror i butik och därmed öka matsäkerheten. De svenska ICA-butikernas arbete med kvalitetssäkring har haft stöd av kvalitetsledare. I Norge anlitas externa konsulter för att säkerställa nivån på butikernas egenkontroll inom profilerna ICA Maxi och ICA Supermarked. För ICA Nær och Rimi genomförs revisioner av medarbetare i den egna driften. I och med att de baltiska staterna blev medlemmar i EU, har många nationella regler och standarder för matsäkerhet förändrats, vilket medfört ett omfattande arbete inom ICA Baltic. Rimi-butikerna i Lettland har sedan 20