KVALITETSREDOVISNING Norrtullskolan 2013/2014. Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Norrtullskolan 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingråden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 Innehållsförteckning 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Förslag till förbättringsåtgärder Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar 4 2. Grundfakta Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Grundläggande statistik Förutsättningar statistik Analys av förutsättningar och resultat 7 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Kunskapsuppföljning årskurs Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Uppföljning av nationella mål genom skolenkäten Resultat och analys av skriva sig till läsning Förskoleklass Årskurs Skolans egna prioriterade mål 31 2/31

3 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? En engagerad och påläst personalgrupp medverkar till hög måluppfyllelse. Pedagogerna är intresserade av sitt arbete. Alla på skolan jobbar för elevernas bästa. När vi pratar om hög måluppfyllelse så betyder det inte alltid höga betyg. Vi har elever nått höga individuella mål även om dessa inte alltid genererar i ett godkänt betyg. Sambedömning av nationella prov är en framgångsfaktor, både vad gäller på den egna skolan och med övriga skolor i kommunen. Vi började med detta förra läsåret vilket innebär att blivande klass sex lärare i höst redan har varit med och bedömt i två år. Handlingsplanen Röda tråden "The Big Five" pedagogerna var med och utformade tillsammans. Arbetslagsmöten där pedagogerna tillsammans sitter i blandade åldersgrupper och diskuterar undervisning, bedömning mm. Tidiga insatser av specialpedagoger. De gör egna pedagogiska kartläggningar på skolan, vilket innebär att vi inte behöver vänta på att SPT ska göra dem. Det sparar tid och insatserna kan göras snabbare. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskap, så anser vi att det är viktigt att eleverna känner sig trygga på skolan. Därav har vi fortsatt satsa på vårt likabehandlingsarbete ska genomsyra hela skoldagen. FN-dagen i höstas och värdegrundsdagen i våras, samt skolans fadderverksamhet är exempel på vårt likabehandlings arbete. Pedagogerna har regelbundna diskussioner, filmvisning mm. i klasserna. Vi har gjort en Power Point visas på föräldramöten och Håkan Wetterö har varit här och kommer fortsatt komma och ha föräldrautbildning en gång per år. Tre gånger per termin kartlägger vi det psykosociala läget genom elevenkäter. Elevrådet deltar i analysen av kartläggningen. Eleverna deltar i utvärderingen av likabehandlingsplanen och får lämna synpunkter eller förslag på eventuella åtgärder. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Måluppfyllelsen beror på flera olika faktorer. Som jag skrev ovan så har vi elever inte uppnått godkända betyg. Flertalet av dessa kommer kunna nå godkända betyg med rätt stöd och hjälp. De behöver olika stödinsatser och lite längre tid på sig, t.ex. våra nyanlända elever inte behärskar svenska språket ännu. Under året gått har antalet nyanlända elever ökat. Vi behöver se över vår organisation både på skolnivå och på kommunnivå för att ge dem det stöd de behöver för att så snabbt möjligt komma in i verksamheten. Vi har elever får mycket stöd i form av både assistenter och specialpedagoger, men ändå inte kommer nå de nationella målen. Dessa elever hamnar i en grå zon mellan grundskolan och grundsärskolan. De hör inte riktigt hemma någonstans. De behöver också utmanas och få känna att de lyckas och växa utifrån sina egna förutsättningar. Pedagogerna på skolan är väldigt engagerade och professionella, de uppmärksammar och berömmer dessa elever, de får dem att växa och stärker deras självförtroende. Big Five:s arbetsätt att tänka och arbeta med de olika förmågorna är bra för de allra flesta eleverna. Men för dessa elever är det inte så enkelt. De kan t.ex. ha väldigt svårt för att analysera, tolka, 3/31

4 värdera, pröva rimlighet, välja strategier etc. Därför behöver vi tänka annorlunda vid upplägget av lektionsplanering samt bedömning för dem. 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder Vi kommer få en liten utökning av SVA tjänsten till hösten. Då fler nyanlända elever skrevs in under vårterminen så vi är tacksamma för den ökningen. Vår nyanställda SVA lärare kommer att tillsammans med mig rektor och en specialpedagog gå en utbildning i hur vi på bästa sätt ska ta emot eleverna och få in dem i undervisning så fort möjligt. Utbildningen anordnas av rektorsprogrammet och sträcker sig under hela läsåret. SVA läraren ska även tillsammans med en specialpedagog på föreläsning kring flerspråkiga elever.vi har haft svårt att skilja på om en elev har läs- och skrivsvårigheter eller om det är språket. Vi har oftast valt att ge dem mer SVA undervisning istället för att ta reda på om det är andra svårigheter. Min förhoppning är, att SVA läraren, tillsammans med specialpedagogen, lättare kommer kunna urskilja detta under nästkommande läsår. På så vis så kommer vi kunna sätta in rätt resurser snabbare. Vi utökar tjänsterna för specialpedagogen i Ma/No på 10% och en specialpedagog i svenska på 20%. De kommer kunna ge stöd till fler elever men även stötta klasslärarna. Vi har fyra resurspersoner inför hösten tillsamans med klasslärare och specialpedagog ska hjälpas åt att stötta elever behöver arbeta ostört och/eller i mindre grupper. Vi kommer även ha fem förstelärare på skolan inom olika områden kommer att förmedla sin kunskap till övriga. Jag hoppas också att vårt deltagande i matematiklyftet kommer ge ökad måluppfyllelse. Det är viktigt att ny personal på skolan blir blir insatt i vårt likabehandlingsarbete, men även att påminna övriga. Deltagarna ur likabehandlingsteamet kommer under hösten att uppdatera all personal. För om likabehandling ska genomsyras under hela skoldagen så måste arbete hållas levande, det är lätt att planen bara blir en pappersprodukt annars. Vår övertygelse är att vi hela tiden måste arbeta för att eleverna ska känna sig trygga.för när eleverna gör det så nå de högre måluppfyllese. 1.4 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Mitt ansvar rektor tycker jag är att först och främst skapa en organisation där både elever och pedagoger får en bra arbetsmiljö. Elevrna behöver ha en trygg, utmanande och stimulerande lärandemiljö. Lärarna ska ha en arbetsmiljö är stimulerande, utvecklande men inte överbelastande. Under gångna arbetsåret har det varit tuffare i perioder för pedagogerna och eleverna. Det är speciellt år sex har haft mycket med nationella prov och sambedömningar. Det blir en nästan orimlig arbetsbörda och går i vissa fall inte att lösa utan att lediggöra pedagogerna från ordinarie arbete. Vi har löst detta med vikarier och/eller genom att ändra inom organisationen. Vi har ett bra arbetsklimat på skolan, det är en positiv stämning och pedagogerna är delaktiga i beslut tas. Vi har ett gemensamt förhållningssätt är väl förankrat hos eleverna. Jag har alltid min dörr öppen, både för pedagoger och för elever. Jag tycker inte att skolans organisation fungerar fullt ut när elever hamnar i en grå zon mitt emellan två olika skolformer. Jag har pratat med SPSM om dessa elever. Det finns inga pysparagrafer kan hjälpa dem att få betyg. När undersökningar visar att den största framgångsfaktorn för en ung människa är att få godkända betyg, då blir jag ännu mer frustrerad. Vi får dem att växa och vi stärker deras självkänsla under åren de är här, fram till år sex. Det är först då skillnaden blir påtaglig, de får inga betyg. Här känner jag och även mina pedagoger oss otillräckliga. Hur ska dessa elever motiveras framåt? Hur ska de hitta glädjen och moroten till att fortsätta kämpa i skolan? För kämpar, det gör verkligen dessa elever. Vilket ansvar tar skolan och samhället för dem när de ska 4/31

5 vidare ut i livet? För att kunna tillgodose elevernas behov av stöd så har jag varit tvungen att tillsätta mer resurser än vad det fanns budgeterat för. Vi lyckades trots detta hålla budgeten. Blandannat med att försöka lösa frånvaro genom att göra förändringar inom organisationen vid de tillfällen det varit möjligt. På så vis spararvi in på vikariekostnaderna. Vi har haft en del avslag från bemanningen, men har ändå inte varit så hårt drabbade skolorna i ytterområdena varit. Det inte fungerat vad gäller bemanningen är att vi fått avslag för inplanerade ledigheter, där beställningarna lagts långt i förväg och att vi inte fått den vikarien vi blivit lovade från början. Vi har elever behöver förberedas, om det då inte kommer någon och/eller någon helt annat än varit bestämt från början så får det stora konsekvenser för dessa elever. Vi kommer prioritera matematiklyftet, pedagogerna deltar kommer inte hinna med något mer under läsåret. Övriga pedagoger oavsett ämne kommer att arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Då vi under läsåret fått och fortsatt får många nyanlända elever så prioriterar vi mottagandet av och undervisingen för dem. Specialpeadog, SVA lärare och rektor deltar i utbildningen Vårt likabehandlingsarbete är fortsatt ett prioriterat mål. Vi kommer även under detta läsår ha föräldrarföreläsning av Håkan Wetterö. Den fysiska miljön utomhus är härlig med en stor skolgård inbjuder till olika aktiviteter. Vi har köpt en liten redskapsbod och ställt mitt på skolgården Brinellskolan byggt. Den ska vi fylla med rastleksaker snabbt kan plockas fram på rasterna. Fritidspedagogerna har under hela läsåret erbjudit rastaktiviteter, vilket varit mycket uppskattat av eleverna. Detta är ett led i vårt likabehandlingsarbete, att eleverna ska känna sig trygga på skolgården med många vuxna ute, samt ha meningsfulla aktiviteter. De ensamgående eleverna har blivit färre, det har även varit färre konflikter att reda ut i klasserna efter rast. Vi kommer äntligen få tillbyggt ett förråd till idrotshallen. Detta har varit på gång under flera år men har inte riktigt fått genomslagskraft förrän i år då brukarrådet gjorde en skrivelse. Vår idrottshall är den minsta i kommunen. Runtom i salen står det pinginsbord, plintar, mål och diverse andra saker eleverna kan göra sig illa på. Efter jag ansvarar för elevernas arbetsmiljö och säkerhet så är jag mycket nöjd med beslutet. Ansvaret rektor känns ibland tungt och arbetsamt. Det sträcker sig över så många områden. Allt från att vara pedagogisk ledare till att ansvara för byggnader, ekonomi och olika lagrum. Man slits mellan skollag och kommunala politiska beslut, vilka inte alltid är kompatibla. Samtidigt så är arbetet med elever och pedagoger väldigt stimulerande och det händer ofta saker inte går att förutse. Det är nog det gör arbetet så omväxlande, stimulerande och intressant. 5/31

6 2. Grundfakta 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Alla pedagoger på skolan har varit med och utvärderat arbetsåret. Detta gjordes delvis under våren, men till största delen under de dagar pedagogerna arbetade efter att eleverna slutat. Underlaget för kvalitetsrapporten är framtagen genom pedagogernas utvärderingar och analyser av bland annat nationella prov, den egna undervisningen och revidering av olika planer. Även genom enkätundersökningen gjordes bland såväl pedagoger elever från årskurs fyra till sex. 2.2 Grundläggande statistik Organisationsform elever/barn årsarbetare elever/årsarbetare Förskoleklass Grundskola varav skolbarnsorg Grundsärskola Summa , ,6 13, ,7 21, ,3 15,5 6/31

7 3. Förutsättningar statistik Uppgifterna bygger på det är inskickat till SCB, sektorns ekonomiska bokslut och rektorns uppgifter kring organisationen. Läsåret (budgetåret 2013) elever, från årskurs Total budget i tkr, inklusive extra tilldelning Resultat/utfall -19 Undervisningsresurs i tkr, utfall +476 Undervisningsresurs/elev, utfall 31,8 Lärartäthet (SCB höstterminen 2013) 13,8 Extra tilldelning centrala resurser i tilldelad budget 0 Specialpedagogisk kompetens och nyttjande Här avses specialpedagogisk kompetens och nyttjande inom skolans egna resurser, inte det specialpedagogiska teamet. Uppgifterna baseras på rektorns uppskattning för verksamhetsåret 2013/2014. Specialpedagog undervisning Specialpedagog utredning Specialpedagog utveckling Undervisning i tal och språk Speciallärare 75 % 5 % 18 % 2 % 0 % 3.1 Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? Vi hade en orolig start i början av höstterminen. Flera ordinarie personal var sjukskriven, några var nyanställda personal, en ny personal kunde börja förrän till novemberlovet. Vid höstterminens slut var ordinarie personal på plats och organisationen började sätta sig. Vi har haft oro i några klasser, en del av det kan bero på lärarbyten och vikarie. Skolans kurator påbörjade arbete i klasserna och kommer fortsätta med det inför hösten. Skolans specialdpedagoger har delat upp sig och varit mer knutna till olika klasser. Genom detta arbetssätt så har de kunnat arbeta mer kontinuerligt med färre elever och även upptäckt fler barn i behov. Varannan vecka har vi haft EHT( elevhälsoteam) består av skolsköterska, kurator, rektor, skolans specialpedagoger samt en specialpedagog från kommunens specialpedagogiska team. Varannan vecka har specialpedagogerna haft specråd. De har även gjort kartläggningar av enskilda 7/31

8 barn. Flera av dem har resulterat i att vi skickat ner ansökningar till kommunen för vidare utredningar Kan måluppfyllelsen förbättras genom organisationsförändring? Beskriv. Genom att tydligaregöra arbetsfördelningen mellan klasslärarna och specialpedagogerna kommer vi få en bättre organisation över vem tar ansvar för vad. Vi har satsat på tidiga insatser, specialpedagogen har gjort testning av eleverna i förskoleklass en förberedelse inför år 1. Under läsåret kommer en av specialpedagogerna lägga mer fokus i år sex för att få fler elever godkända. Schematekniskt kommer vi försöka få till en schemaläggning ska bidra till att fler elever kan få stöd, både i klass men även i mindre grupp och/eller enskilt. T.ex. om parallellklasserna schemalägger vissa ämnen samtidigt så kan specialpedagogerna plocka elever ur båda klasserna samtidigt för undervisning. Vi har så långt det är möjligt lagt ut halvklass mot estetlektionerna. Det blir stor skillnad för eleverna att böra i år 4 gentemot år 3. De får fler lärare, längre dagar, kunskapskraven ökar, medans halvklasstillfällena minskar. Så kommande läsår ska en fritidpedagog följa med upp på mellanstadiet för att möjliggöra fler halvklass tillfällen. Pedagogerna behöver tid för att gemensamt diskutera elever, olika arbetssätt, samplanering mm.. Det blir en utmaning att hitta tid för detta samtidigt vi drar igång med matematiklyftet. Jag tror att matematiklyftet kommer öka måluppfyllelsen i matematik. Övriga på skolan kommer arbeta med språkutvecklande arbetssätt vilket också kommer öka måluppfyllelsen Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, skulle höja kvaliteten. Ett årshjul kommer upprättas för samtliga pedagoger, men specialpedagogerna vill även utarbeta ett eget årshjul för deras arbetsår. Då blir det tydligt både för dem och för övriga pedagoger när och var olika moment sker under året. Utvecklingseftermiddagarna kommer jag planera tillsammans med förstelärarna. Tillsammans med mig ska vi se över vad skolan behöver arbeta mer med och sedan utifrån det lägga upp planeringen. Jag tror att detta kommer höja kvalitén på skolan, de har olika kompetenser och utvecklingråden de vill arbeta med. 8/31

9 4. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 4.1 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys DLS februari Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) är ett material för kartläggning och/eller av enskilda elevers färdigheter i läsning. Syftet med DLS läsförståelse är att få en uppfattning om elevens allmänna förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Stanine 1-3 på DLS läsförståelse innebär att eleven ligger under genomsnittet. Stanine 4-6 ligger inom genomsnittsvärdet och 7-9 över genomsnittet. Diagnostiska läs-skrivprov (DLS) läsförståelse, årskurs 2 Stanine 1 Stanine 2 Stanine 3 Stanine 4 Stanine 5 Stanine 6 Stanine 7-9 Medelvärde Norrtullskolan 27 elever ,6 Norrtullskolan % 11,1 11,1 11,1 14,8 11,1 25,9 14,8 Eksjö kommun, % Analys diagnostiska läs-skrivprov (DLS) läsförståelse, årskurs 2 Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vi har arbetat med läsläxan på ett strukturerat sätt med genomgång av ord och begrepp, gemensam läsning och läsning i grupp. Minst två gånger per vecka läser eleverna sin läxläxa med en läskompis. Resultatet blev ungefär väntat. Några elever lyckades bättre än förväntat. Vilka svårigheter i läsförståelsen har uppmärksammats för elever med stanine 1-2? Två av de elever ligger på staninevärde 1 har Åp i svenska pga av avkodningssvårigheter och långsam inlärningstakt. Den tredje eleven på samma värde har inga särskilda avkodningssvårigheter men brist på koncentration och för lite träning hemma med läsläxan. Vilket stöd har getts till elever med stanine 1-2? Två av de elever ligger på staninevärde 1 har Åp i svenska pga av avkodningssvårigheter och långsam inlärningstakt. Den tredje eleven på samma värde har inga särskilda avkodningssvårigheter men brist på koncentration och för lite träning hemma med läsläxan. De här eleverna fortsätter att träna avkodning med hjälp av Bravkod två gånger per vecka. En elev läser särskild kurs med hjälp av Stjärnsvenska och en elev har fått mindre mängd text att läsa läxa. Eleverna med staninevärde 2 har inte heller automatiserad avkodning. 9/31

10 De här eleverna får nu extra träning i avkodning med hjälp av Bravkod två gånger per vecka. De elever ligger på staninevärde 3 har inga avkodningssvårigheter utan mer svårigheter med ordförståelse och att kunna läsa mellan raderna. En av eleverna har ett annat modersmål. De här eleverna kommer att få mer hjälp att bearbeta texter, arbeta med ordförståelse, att prata om texterna och att kunna återberätta texter. Lärdomar man tar med sig i sin egen undervisning och man vill sprida till andra: För att förbättra elevernas möjlighet att läsa och förstå behöver vi arbeta mer med texterna. Ställa frågor utifrån: - Spågumman Julia förutspår. Vad kommer att hända? - Frågeapan ställer frågor. Vem, när, var, hur? - Fröken Detektiv reder ut oklarheter. Slå upp svåra ord. Diskutera det är oklart. - Cowboy-Jim sammanfattar innehållet och det viktigaste i texten Resultat och analys av insatser för elever med stanine 1-3, årskurs 2, juni 2014 Specialpedagogen är insatt på de elever har avkodningsvårigheter. Hon har undervisat både enskilt och i klass.hon har bland annat använt sig av Bravkod. Hon har anpassat material och böcker för dessa elever Simkunnighet årskurs 2 I årskurs 2 räknas man simkunnig om man simmar 25 meter. Simkunniga Ej simkunniga Norrtullskolan 30 elever % 11 % Eksjö kommun 83,7 % 16,3 % Analys av resultatet Eleverna ännu inte lärt sig simma under år 2 är på gång. De kommer få extra simundervisnig, vilket med stor sannolikhet kommer räcka för att de ska lära sig simma kommande läsår. 10/31

11 4.2 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delprovet nått kravnivån flickor gjorde delprovet nått kravnivån pojkar gjorde delprovet Nått (N) eller inte nått (IN) kunskapskraven, helhetsbedömning Delprov A Gruppuppgift: Geometriska former Delprov B Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Delprov C Enkla bråk, uppdelning av tal Delprov D Geometriska begrepp Delprov E Taluppfattning, huvudräkning, addition och multiplikation Delprov F Enkla problem Delprov G Mäta och uppskatta tid, uppskatta area. Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Kontinuerlig kartläggning av elevernas kunskaper. Arbetat mycket med algoritmer modell för skriftlig räknemetod. Att göra/samtala mycket matte tillsammans och att använda konkret material. Att ta tid till färdighetsträning i alla 4 räknesätt. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Mätning Förklara nått kravnivån Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Kompisvärdering, självvärdering. 11/31

12 4.2.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska andraspråk årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delprovet nått kravnivån flickor gjorde delprovet nått kravnivån Nått (N) eller inte nått (IN) kunskapskraven, helhetsbedömning pojkar gjorde delprovet Delprov A Tala, muntlig uppgift Delprov B Läsuppgift, berättande text Delprov C Läsuppgift, faktatext Delprov D Elevens högläsning Delprov E Elevens textsamtal Delprov F Skrivuppgift, berättande text Delprov G Stavning, interpunktion Delprov H Skrivuppgift, faktatext *5 elever följer kursplanen för Svenska andraspråk nått kravnivån Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Att synliggöra målen. Att skriva mycket tillsammans och därigenom ge eleverna modeller för hur man skriver olika typer av texter Mycket diskussioner kring gemensamma texter (sv+so+no) samt arbete med begreppskartor i no/so (läsförståelse). Upprepad läsning (läsflyt). Att förklara för föräldrarna vikten av upprepad läsning. Individanpassad nivå på läsläxan. Kontinuerlig kartläggning av elevernas kunskaper. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Skriva mer innehållsrika texter. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Låta eleverna arbeta mer med att själva analysera exempeltexter för att få en tydlig bild av vad är bra Kompisvärdering, självvärdering. 12/31

13 4.2.3 Resultat och analys ämnesprov årskurs 3, svenska andraspråk Resultat - ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 3 Totalt Flickor Pojkar Nått (N) eller inte nått (IN) kunskapskraven, helhetsbedömning elever gjorde delprovet Andel nått kravnivån* flickor gjorde delprovet Andel nått kravnivån* pojkar gjorde delprovet Andel nått kravnivån* Delprov A Tala, muntlig uppgift Delprov B Läsuppgift, berättande text Delprov C Läsuppgift, faktatext Delprov D Elevens högläsning Delprov E Elevens textsamtal Delprov F Skrivuppgift, berättande text Delprov G Stavning, interpunktion Delprov H Skrivuppgift, faktatext * Andel baseras på det antal elever gjorde delprovet Analys av resultat ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 3 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Att synliggöra målen. Att skriva mycket tillsammans och därigenom ge eleverna modeller för hur man skriver olika typer av texter Mycket diskussioner kring gemensamma texter (sv+so+no) samt arbete med begreppskartor i no/so (läsförståelse). Upprepad läsning (läsflyt). Att förklara för föräldrarna vikten av upprepad läsning. Individanpassad nivå på läsläxan. Kontinuerlig kartläggning av elevernas kunskaper. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Skriva mer innehållsrika texter. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Låta eleverna arbeta mer med att själva analysera exempeltexter för att få en tydlig bild av vad är bra. Kompisvärdering, självvärdering.. 13/31

14 4.2.4 Resultat och analys av resultat (klarar kunskapskraven) i samtligen ämnen i årskurs 3 Ämne Flickor Pojkar Samtliga Flickor % Pojkar % Samtliga % elever årskurs % Bild % % % Engelska % % % Hem- och konsumentkunskap % % % Idrott och hälsa % 100% 100% Matematik ,6% 94,7% 88,9% Modersmål % % % Musik % 100% 100% NO % 94,7% % SO % 94,7% % Slöjd % 100% 100% Svenska ,7% 66,7% 82,9% Svenska andraspråk % % % Teckenspråk för hörande % % % Teknik % % % Analys av resultat klarar kunskapskraven i samtliga ämnen i årskurs 3 I ämnena bild, engelska och teknik finns inga kunskapskrav för år 3. Hem och konsumentkunskap undervisas inte i år 3. Det låga resultatet i svenska och matematik beror till största delen av att fem elever har åtgärdsprogram i Matematik och svenska. Två kom nyanlända under våren. Några elever har på grund av stora svårigheter endast delvis eller inte alls genomfört de nationella proven. Till stöd finns en elevassistent knuten till ena klassen. 14/31

15 4.3 Kunskapsuppföljning årskurs Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, matematik Resultat - ämnesprov i matematik, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delprovet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Analys av resultat ämnesprov i matematik, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi arbetar mycket gemensamt med olika uppgifter, både i stor grupp och även i par. De får då chansen att prata matematik med varandra, berätta för varandra hur de löser en uppgift, se att man kan lösa samma problem på olika sätt. Jag använder mig av minutare. De får en tom lapp, jag skriver ett par uppgifter på tavlan utifrån det område vi arbetar med och de ska skriva ner sina lösningar på lappen. Jag samlar sedan in lapparna och kollar vilka hängt med och om det är några missförstånd behöver förklaras. När de färdighetstränar använder jag olika matematikböcker så de får träna uppgifter ligger på deras nivå och samtidigt utmanar. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Problemlösning i flera steg. Decimaltal Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Använda mig ännu mer av minutare för att fånga upp de inte hänger med. Få in mer problemlösningsuppgifter i alla arbetråden. Diskutera olika begrepp mer och sambanden mellan dem. 15/31

16 4.3.2 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska Resultat - ämnesprov i svenska och Svenska andraspråk årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Svenska elever gjorde delprovet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala, samtal, redogörelse Delprov B Läsförståelse berättande text och sakprosa Delprov C Skivuppgift, berättande och sakprosa *8 elever följer kursplanen för Svenska andraspråk Analys av resultat ämnesprov i svenska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Läsbeting varje vecka för att öka läsintresset. Strukturerat arbete med läsförståelse med hjälp av läromedlet Zick Zack. Genreskrivning övning på att skriva olika typer av texter. Vi har noga gått igenom strukturen för varje genre och sedan övat på att skriva olika typer av texter. Skrivprojekt har resulterat i två böcker. Här har vi arbetat med självrättning, kamraträttning och lärarrättning av texterna. Vi har renskrivit både för hand och på dator. Vi har också arbetat med estetiska uttryck för att förstärka budskapet i texterna. Gemensamt har vi på smartboarden tittat på meningar från elevernas egna texter. Vi har tagit fram goda exempel och vi har även rättat till och förändrat meningarna. Eleverna har fått vara med att analysera, kommunicera och träna sin språkliga förmåga. Parläsning eleverna läser skönlitterära böcker i par och diskuterar innehållet. Det har varit positivt att uppleva boken tillsammans med en kompis. Bokprat eleverna pratar kort om vad den bok de just nu läser handlar om och på så sätt ger man varandra boktips. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Ännu mer strukturerad läsförståelseträning och gärna i halvklass vi har kunna ha nu under åk 6. 16/31

17 Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Jobba ännu mer med strukturerad läsförståelse. Ännu mer muntliga förberedelser innan eleverna ska skriva sina texter. Ge dem exempel med hjälp av bilder och börja i tidig ålder att berätta/skriva. 17/31

18 4.3.3 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, svenska andraspråk Resultat - ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever Svenska andraspråk gjorde delprovet Andel (%) av elever Andel (%) av elever Andel (%) av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala, samtal, redogörelse Delprov B Läsförståelse berättande text och sakprosa Delprov C Skivuppgift, berättande och sakprosa Analys av resultat ämnesprov i svenska andraspråk, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Läsbeting varje vecka för att öka läsintresset. Strukturerat arbete med läsförståelse med hjälp av läromedlet Zick Zack. Genreskrivning övning på att skriva olika typer av texter. Vi har noga gått igenom strukturen för varje genre och sedan övat på att skriva olika typer av texter. Skrivprojekt har resulterat i två böcker. Här har vi arbetat med självrättning, kamraträttning och lärarrättning av texterna. Vi har renskrivit både för hand och på dator. Vi har också arbetat med estetiska uttryck för att förstärka budskapet i texterna. Gemensamt har vi på smartboarden tittat på meningar från elevernas egna texter. Vi har tagit fram goda exempel och vi har även rättat till och förändrat meningarna. Eleverna har fått vara med att analysera, kommunicera och träna sin språkliga förmåga. Parläsning eleverna läser skönlitterära böcker i par och diskuterar innehållet. Det har varit positivt att uppleva boken tillsammans med en kompis. Bokprat eleverna pratar kort om vad den bok de just nu läser handlar om och på så sätt ger man varandra boktips. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Ännu mer strukturerad läsförståelseträning och gärna i halvklass vi har kunna ha nu under åk 6. Ännu mer muntliga förberedelser innan eleverna ska skriva sina texter. Ge dem exempel med hjälp av bilder och börja i tidig ålder att berätta/skriva. 18/31

19 Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Jobba ännu mer med strukturerad läsförståelse. Ännu mer muntliga förberedelser innan eleverna ska skriva sina texter. Ge dem exempel med hjälp av bilder och börja i tidig ålder att berätta/skriva. 19/31

20 4.3.4 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, engelska Resultat - ämnesprov i engelska, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Engelska elever gjorde delprovet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Tala / samtala Delprov B Läsa och förstå / Lyssna och förstå Delprov C Skriftlig uppgift Analys av resultat ämnesprov i engelska, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Jag pratar från början mycket engelska på lektionerna då jag berättar om olika saker, ger instruktioner m.m. Eleverna får efterhand de klarar det, också berätta på engelska om t.ex. vad de gjort i helgen. För att bygga upp språket med ett stort ordförråd får eleverna från början ord. De tränar ord och fraser med hjälp av muntliga parövningar, ordkort, spel, lekar och hemläxa. Vi går igenom och tränar mycket på texterna tillsammans. Därefter läser och tränar eleverna ofta parvis eller i grupp, samt har texten i hemläxa. Eleverna läser många engelska böcker, skönlitterära eller faktaböcker. Vi lyssnar flera gånger på hörövningar för att så många möjligt ska kunna uppfatta vad sägs. Vidare tränar vi hörförståelsen genom att lyssna på engelsk musik. Eleverna föreslår sånger jag gör lucktexter till. Vi lyssnar via Youtube och eleverna fyller i de ord saknas. Eleverna har tränat skrivförmågan genom att de då och då skrivit en dagbok jag sen skrivit svar i. De har också skrivit egna texter, t.ex. med hjälp av bildkort. I den individuella utvecklingsplanen har jag skrivit till varje elev vilka förmågor han/hon behöver utveckla mest. Jag skriver också hur eleven ska träna dessa moment. De har sedan möjlighet att arbeta med detta på vissa engelsklektioner samt på klassens IUP-tid. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: I momenten tala och samtala upplever jag att det är det svårt att hitta tillräckligt med relevanta och omväxlande träningsuppgifter, även om vi jobbar mycket med muntliga paruppgifter. Det är också för dessa förmågor eleverna har något lägre måluppfyllelse, så här skulle de behöva träna ännu mer. 20/31

21 Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Jag har mål att börja alla engelsklektioner ( jag gör på spanskan) med att ta varje elev i hand och samtidigt ställa en fråga till var och en på engelska. Frågorna kan vara av allmän karaktär eller handla om det vi arbetar med för tillfället. På så sätt uppmärksammar jag varje elev och alla säger åtminstone något på engelska varje lektion. 21/31

22 4.3.5 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, NO-ämnen, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar elever gjorde delprovet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Kemi Provbetyg (Tot) Delprov A Delprov B Delprov C A: Mäter förmågan att använda kunskaper i naturvetenskap för att granska information, kommunicera och ta ställning B. Mäter förmågan att genomföra systematiska undersökningar i naturvetenskap C. Mäter förmågan att använda naturvetenskapliga begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara naturvetenskapliga samband Analys av resultat ämnesprov i NO-ämnen, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Vi läser alla texter gemensamt. Diskuterar vad det står i texten, vad olika ord och begrepp betyder. Vi relaterar det aktuella området till elevernas vardag. Jag använder mig mycket av smartboarden. Visar bilder när jag förklarar olika saker. De får även öva på att förklara för varandra med hjälp av bilder så de själva får sätta ord på olika begrepp och händelser. Vi ser på korta filmer tydligt förklarar och diskuterar sedan vad filmen innehöll och kopplar detta till texter och praktiska moment. Vi har tränat mycket på vad ska vara lika i en undersökning för att få ett så trovärdigt resultat möjligt. Både praktiskt, skriftligt och muntligt har vi arbetat med de olika laborationsdelarna bl.a. att genomföra en laboration på ett säkert sätt, jämföra resultat och ge förslag på vad kan göra en undersökning bättre. När eleverna gjort en uppgift ska bedömas (eller om vi tränar på olika uppgifter) visar jag olika svar på E- C-A nivå för att de ska se vad krävs för de olika nivåerna, att det inte är textmängden avgör utan innehåll. De får då träna på att bedöma sina svar och ibland en kamrats. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Begreppsförståelsen är det delprov flest elever fått sämst resultat på. Efter de läser detta under både åk 4, 5 och 6 så är det inte konstigt att allt inte sitter kvar. Kanske behöver begreppen konkretiseras mer på något sätt. Dramatisera på atomnivå och bygga modeller eller liknande. 22/31

23 Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Konkretisera och repetera mer. Reflektera mer efter ett arbetråde, vad har vi egentligen gjort, hur hänger allt ihop mm. 23/31

24 4.3.6 Resultat och analys ämnesprov årskurs 6, SO-ämnen, där ämnesprov har genomförts Resultat - ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6 Totalt Flickor Pojkar Religion elever gjorde delprovet av elever av elever av elever gjort delprovet gjorde gjort delprovet gjorde gjort delprovet elever delprovet elever del- F E D C B A F E D C B A provet F E D C B A Provbetyg (Tot) Delprov A Delprov B Delprov C Analys av resultat ämnesprov i SO-ämnen, årskurs 6 Följande har varit framgångsrikt i undervisningen så att eleverna har nått målen/hög måluppfyllelse: Att vi läser samtliga texter i SO gemensamt och pratar om ord och begrepp. Vi använder Inläsningstjänst aktivt i klassrummet. Två elever har egna paddor och de andra två paddorna cirkulerar mellan de andra eleverna när de jobbar självständigt med texterna. Liber Espresso för övningar på Smartboarden, filmer, instruktioner och gemensamma aktiviteter. Eleverna använder programmet för individuell träning också. Blandade aktiviteter under lektionerna. Vi varvar film, gemensamt arbete, enskilt arbete och pararbete för att få använda så många inlärningsstilar möjligt. Moment/förmågor eleverna hade behövt träna mer på: Förmågan att resonera. Det är svårt för eleverna att veta hur mycket man ska resonera och på vilket sätt. Det är lätt att det blir en massa svammel utan innehåll. Elevexempel på olika nivåer vore bra att kunna visa. Så här kan undervisningen utvecklas så att eleverna får ännu bättre förutsättningar att utvecklas så långt möjligt: Ge eleverna fler exempel på hur man kan resonera på olika nivåer. Det har jag lämnat över till läraren i åk 5 ska använda det i sin undervisning. 24/31

25 4.3.7 Resultat och analys av betyg årskurs Flickor Pojkar Totalt Meritvärde Meritvärde Meritvärde elever elever elever Norrtullskolan , ,4 Eksjö kommun , ,6 Eksjö kommun BI, Biologi 22 13, , ,0 BL, Bild 22 13, , ,9 EN, Engelska 22 13, , ,0 FY, Fysik 22 12, , ,6 GE, Geografi 22 12, , ,3 HI, Historia 22 12, , ,0 HKK, Hem & Konsumentkunskap 9 14, ,4 IDH, Idrott och Hälsa 22 12, , ,8 KE, Kemi 22 12, , ,4 MA, Matematik 22 12, , ,1 MLDEU, Tyska 1 20,0 1 20,0 MLRUS, Ryska 1 15,0 1 15,0 MLSQI, Albanska 2 17,5 1 20,0 3 18,3 MU, Musik 22 13, , ,4 RE, Religionskunskap 22 11, , ,7 SH, Samhällskunskap 22 10, , ,3 SL, Slöjd 22 13, ,9 SV, Svenska 17 14, , ,2 SVA, Svenska andra språk 5 11,0 3 10,0 8 10,6 TK, Teknik 22 13, , ,2 Analys av resultat, årskurs 6 Det fanns flera orsaker till att elever inte uppnådde betyget E, tillexempel språkstörning och kunskapsluckor på grund av bristande svenskkunskaper. Långsam inlärningstakt samt lågt arbetsminne. Även sociala aspekter har i något fall spelat stor roll i kunskapsutvecklingen. Vi kan se att eleverna på vår skola ligger under meritvärdet i kommunen. Det ska bli intressant att se om detta håller i sig även när de slutar årskurs 9. Har vi varit för restrektiva med höga betyg i årskurs 6? Tänker vi olika mellan skolorna? Vi upplevde att vi hade starka elever och satte betyg utifrån det. 25/31

26 4.3.8 Simkunnighet årskurs 6 I årskurs 6 räknas man simkunnig om man simmar 200 meter, varav 50 meter i ryggläge. Simkunniga Ej simkunniga Norrtullskolan 52 elever % 0% Eksjö kommun 96,9 % 3,1 % Analys av resultatet Genom aktivt och målmedvetet arbete har vi igen nått full simkunnighet i år 6. Ända från år 1 arbetar vi för att alla ska klara simkraven, regelbunden uppföljning, fler simtillfällen varje termin och kontakt mellan kollegor, simhallspersonal och föräldrar bidrar till detta. Vi arbetar med extra simundervisning i perioder med alla årskurser, eleverna får tydlig information om innehåll i kunskapskrav och kunskap om hur de själva förhåller sig till målen. 26/31

27 4.4 Nulägesbeskrivning inför kommande styrkortsmål Resultat och analys från skolenkät. Mål Utfall 2014 Årskurs 4-6 Kommunen Alla barn och elever känner sig trygga i skolan 96,9% 95,6 Analys: Vi har satsat hårt på vårt likabehandlingsarbete, att alla ska känna sig trygga. Därför är detta resultat mycket glädjande. Samtidigt sporrar det till att fortsätta. Alla barn och ungdomar ska känna att skolarbetet är så intressant att de får lust att lära mer. 69,8% 72,2 Analys: Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om det gjorts vid en annan tidpunkt under året. Eleverna i år sex har under hela våren varit pressade av nationella prov. Denna punkt kommer tas upp diskussion på elevrådet. Alla elever har inflytande över arbetssätt. 78,3% 75,4 Analys: När vi diskuterade reslutatet så uppkom det att eleverna inte riktigt var medvetna om när de har inflytande. Vi behöver bli bättre på att prata med dem om detta. Alla elever upplever studiero på lektionerna. 81,4% 81,1 Analys: Vi är medvetna om i vilka klasser det behöver bli bättre arbetsro. Det är framförallt under de estetiska lektionerna eleverna har svårare att koncentrera sig då det är lite "friare" arbetsformer. Resultatet var väntat. Vi har arbetat mycket med det, föräldrarna är också medvetna och tillsammans hjälps vi åt. I en av klasserna har det blivit bättre tack vare föräldrarnas stöd. 27/31

28 4.5 Uppföljning av nationella mål genom skolenkäten Sammanfattande bedömning baserad på pedagogenkät och elevenkät: Skolans starka sidor är: Vi respekterar varandra, vi stärker eleverna att tro på sig själva och att ta eget ansvar. Vi lyssnar på eleverna och uppmärksammar dem är i behov av stöd. Vi är tydliga med målen så eleverna vet vad de ska sträva mot att uppnå. Mål skolan vill utveckla: Alla elever ska ha studiero, eleverna ska ha inflytande. Förslag till åtgärder: Föra dialog med eleverna, tydligare beskriva konsekvenstrappan. Nära samarbete med föräldrarna. Diskutera och tydliggöra vad inflytande innebär med eleverna. Utse mentor till nyanställda pedagoger. 28/31

29 5. Resultat och analys av skriva sig till läsning 5.1 Förskoleklass Genomfört arbete Arbetet med ASL har genomförts 2 gånger i veckan i halvklass. Eleverna har arbetat i par eller självständigt utefter intresse. Eleverna fick lära sig grunderna hur man statar upp en dator och hur man skriver ut. Först fick dem spökskriva för att sedan övergå till riktiga ord. Barnen har sedan fått olika övningar tex skriva om familjen, leta efter ord och skrivit av ord mm Resultat Vi kan se att vi har väckt barnens intresse för skrivande och att barnen själva visar ett större intresse för läsning. Man kan se en större lust att lära på ett roligt sätt. Att arbeta med datorer är inget nytt för dom flesta. Positivt för dem inte skrivit så mycket, efter det blir lika fin text för alla. Vi har märkt att barnen själva vill läsa texter och vill gärna läsa upp för oss och för föräldrar. Barnen lär sig små och stora bokstäver snabbare. Det gör att barnen gärna skriver egna texter med penna. Vi pedagoger tycker det är ett roligt arbetsätt efter vi ser att det ger resultat och att det är lustfyllt för barnen. När man tycker det är roligt så är det inte svårt att lära. Analys av resultatet Framgångsfaktorer: Vi kan se att skriva sig till läsning har gett oss ett positivt arbetsätt där eleverna tycker det är roligt att skriva. Där samtliga elever har samma förutsättningar och att texten blir lika. Vi kan också se att barnen lär sig små och stora bokstäver snabbare och detta leder till att fler blir intresserade av att läsa och läser små texter. Vi kan också se ett större intresse till att börja skriva små texter på datorerna men även med penna. Genom att synlig göra texterna har vi sett att eleverna själva vill dela med sig av sina berättelser. Vi ser att eleverna är stolta över sina texter även om det är på olika nivå. Vi ser att resultatet leder till mer trygghet och självförtroende att våga stå inför gruppen. Vi ser ett resultat i att alla kan hantera och sätta på datorn, skriva ut, samt rätt placering av händerna. Hinder och svårigheter Gruppstorlek, lägga lagom nivå, att inte datorerana är i klassrummet, lokalens storlek, olika barngrupper, det tar tid att känna barnen och det kan leda till ojämna skrivpar. Att utveckla: Variera sättet att skriva. Byta skrivpar, skriva själv samt att vi pedagoger är uppmärksamma så att eleverna får utmaningar. 29/31

30 5.2 Årskurs Genomfört arbete Vi har arbetat koncentrerat med ASL i halvklass en timme i veckan. Vissa elever har fått extrauppgifter baserade på ASL, och har därmed fått fördjupa sina läs- och skrivkunskaper. Andra elever har fått använda datorn vid olika tillfällen för att producera text, istället för att skriva med penna. Denna text har sedan skrivits ut och placerats i aktuell övnings- eller skrivbok. Inledningsvis har eleverna lärt sig rutinerna kring datoranvändning; hämta datorn, öppna den, sätta igång den, starta skolstil, skriva dagens uppgift, titta igenom, spara i rätt mapp samt avsluta korrekt. När vi har arbetat i halvklass har arbetet följt det tema vi för tillfället jobbat med i klassrummet, t ex trafikmärken, insekter, kroppen etc. Ibland har eleverna fått skriva av meningar från smartboarden, och vi har tränat specifikt på t ex mellanslag, shift-tangenten, fetstil och punkt. Ibland har eleverna fått producera egen text eller enstaka ord beroende på nivå. De har även fått bygga meningar med ordbilder eller tärningar och skrivit av. Vissa arbeten har redovisats och samtliga arbeten har satts upp på väggen. Eleverna har fått spela pedagogiska spel, går ut på att hitta rätt på tangentbordet Resultat För de elever inte kommit så långt i sin motoriska utveckling är det bra för självkänslan att sätta upp ett lika fint arbete alla andra. För vissa är det roligt att knappa på tangenter istället för att skriva själva, ökad motivation. Samtliga elever har haft nytta av att träna på tangentbordet, koppla ihop versaler och gemener samt känna igen ordbilder. Det har varit bra att ge eleverna alternativa sätt att skriva. Analys av resultatet Framgångsfaktorer: Vi kan inte se någon markant skillnad angående vid vilken tidpunkt eleverna knäckt sin läskod.båda klasserna håller hög nivå när det gäller läskunnigheten, men här har flera faktorer spelat in. ASL är en del av det. När det gäller skrivutvecklingen har eleverna kommit längre än de inte har haft tillgång till dator eller Ipad. Hinder och svårigheter Har inte stött på några. Att utveckla: Vi har inget förslag på vidare utveckling då vi tycker att det fungerat bra. 30/31

31 6. Skolans egna prioriterade mål Vi kommer prioritera matematiklyftet för pedagoger undervisar i ämnet. De kommer inte att hinna med något mer under läsåret. Övriga pedagoger oavsett ämne kommer att arbeta med språkutvecklande arbetssätt. Då vi under läsåret fått och fortsatt får många nyanlända elever så behöver vi prioritera mottagandet av och undervisingen för dem. Specialpeadog, SVA lärare och jag rektor deltar i utbildning rektorsprogrammet anordnar. Vårt likabehandlingsarbete är fortsatt ett prioriterat mål. Vi kommer även under detta läsår ha föräldrarföreläsning av Håkan Wetterö. 31/31