/2& KS %;; dishsbution produktion. miliä\nnrimnrj statistik ra. d\s\ få ) TW. i^é. nti. järrvärmeföretag. Kalky. FVF Januari 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "/2& KS %;; dishsbution produktion. miliä\nnrimnrj statistik ra. d\s\ få ) TW. i^é. nti. järrvärmeföretag. Kalky. FVF021136 Januari 2002"

Transkript

1 /2& KS %;; f dishsbution produktion miliä\nnrimnrj statistik ra 'O nti Kalky få ) TW i^é d\s\ järrvärmeföretag FVF Januari 2002

2

3 Kalkylering i fjärrvärmeföretag ISSN

4 2002 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

5 Kalkyletfng I tjärrvärmeföretag Förord rutiner och ekonomistyrning, diskussionsmaterial, igenom sm sitaaliou. Arbetsgruppen har bestått av: Hans Giltenms, Biadekrans & Gillenius AB Peter Dahl, FVF (projektledare) Aibetegmppen väll tacka de medlemsföretag som ställt upp mod personal och material. Stockholm januari 2002

6

7 Kalkyler.ng i fjäm/ärmeföretag Innehållsförteckning 1. Företagets mål 1.1. Övergripande mai; vision, affärsidé 1.2. Operativa måt r balanserat styrkort - jj 1.3. Ekonomiska mål, restriktioner och nyckeltal s 2. Avkastningskrav och kalkylränta 2.1. Varför avkastningskrav? JJ 2.2. Hur beräkna ägarkrav? 2.3. Kalkylränta - hantering av risk '^ 3. Kalkylering av produktionskostnad 3.1. Klasslflkation av kostnader -^ 3.2. Förenad produktion elvärme J* 3.3. Exempel på full kostnadskalkyl 4. Kostnader för värmedistribution 4.1. Vad skall kalkyleras? ^ 4.2. Exempel på full kostnadskalkyl " 5. Investeringskalkyler 5.1. Varför investeringskalkyl? ^ 5.2. Real eller nominell kalkyl * 5.3. Avkastningskrav, risk - teknisk och ekonomisk livslängd ff 5.4. Betalningsströmmar och diskontering ^ 5.5. Kalkylmetoder Kalkyler som beslutsunderlag 6.1. Beslutssituation och relevant Information ^ Kalkyler som undertag för prissättning 6.3. Lönsamhet per kund 6.4. Investeringskalkyler 7. Uppföljning 7.1. Uppföljning av ekonomiska mål BILAGA i 43

8

9 Kalkylerlng i fjärrvärmeförelag 1, Företagets mål 11 Övargripande mål; vision, affärsidé dess existensberättigande. kommunens invånare. råder del dock en politisk samsyn vad gäller verksamhetcds syfte, ledning och förvaltning. Vad kan man utläsa om ägarens vision ur ägardirektiven

10 Kalkylering i fjärrvärm eföretag En vision masle konkretiseras för all omsättas i praktisk handling. På ett övergripande plan brukar man konkretisera ägarnas vision genom att formulera företagets affärsidé. Art formulera företagets affärsidé på ett slagkraftigt sätt är ca viktig och krävande uppgift för styrelse ocli förelags]edning. Hclsl skall man i några få W eller meningar beskriva de behov företagel skall tillgodose. En välformulerad affärsidé är kan vara avgörande lör alt attrahera kunder och få anställda att fokusera på det ledningen anser är viktigt. VpP&fö ^^ är företagets affärsidé? Hur kommuniceras de» til! kunder tjch anställda? Känns affärsidén relevant jör dagens verksamhet? f - Operativa mål, balanserat styrkort En annan viktig motivering lör att ha skriftliga övergripande mäl och affärside är an Frän dessa kunna härleda mätbara mål för företaget totalt eller for delar såsom affärsområden eller avdelningar. För börsnoterade förelag är det vanlig! all man formulera! klara ekonomiska mål oftast som avkastningsmåtl Eli sådant mått mäter resultat i Förhållande tiei det kapital, som krävs för att uppnå resultatet. Dessutom kan det finnas andra uttalade mal exempelvis tillväxt i marknadsandelar, nya prodakter och tjänster eller personalrelaterade mål. Få senare år har kritiken varit stark mot en alltför ensidig fokuscring pä ofta kortsiktiga ekonomiska mal. Fler dimensioner och mer nyanserade mål har efterlysts. En teknik lör att hantera ftera dimensioner är "balanccd scorecard" eller balanserat styrkort En närmare beskrivning av tekniken ges i bilaga 1. i en kommunägd verksamhet kommer målen att se delvis annorlunda ut än i e*t börsbolag. Om en god luftkvalitet är visionen kommer denna att avspeglas i mätbara konkreta mål för haller av luftföroreningar. Detta innebär inte att företaget inte också kommer att ha ekonomiska mål Det är självfallet viktigt all man väljer mest kostnadscflekliv teknik och organisation. Om den politiska ledningen menar att verksamheten skall subventioneras av kommunens skattebetalare finns säkert ett mål för hur stora subventionerna kan ta bli. Skall priserna sättas så att kunderna betalar sina kostnader utan stöd från övriga kommuninnevånare, innebär detta i sig eti ekonomiskt mål. Skillnaden blir därför i realiteten inte så stor mellan ett kommun ägt företag och verksamheter inom den privata sektorn vad gäller att formulera och föfja upp mätbara mål. I båda fallen krävs såväl finansiella som andra verksamhetsanknurna mål. Uppgift-' P** mätetal används för uppföljning av mål inom ert företag? Arbetar m med balanserat styrkort? Hur används denna teknik?

11 Ka I kyleri ng i fjärrvärm ef Öretag 1.3. Ekonomiska måt, restriktioner och nyckeltal Ekonomi handlar om hushållning med de resurser som man har eller lyckas skaffa eenom verksamheten. Eftersom ingen organisation har obegränsade resurser ar ekonomiska mäl relevanta ttr alla organisationer och företag, även om syftet med verksamhet inte i sig är att uppnå bästa möjliga ekonomiska resultatdin m c annat lever man med ekonomiska restriktioner eller ramar, som man måste halia sig inom. Ofta kan man uttrycka ekonomiska mål och restriktioner genom förenklade nyckeltal Om ett ekonomiskt mål är att ägarna inte skall behöva skjuta ull pengar, kan man konstatera all detta kräver en viss minsta avkaaming på verksamhetens Lilkånesvärden. Avkastning på sysselsatt kapital är dä ett användbart nyckeltal. Ar en restriktion att man inte skall öka den finansiella aftarsnsken genom upplåning, innebär detta att relationen mellan eget och främmande kapital, det vill saga soliditet, är ett intressant nyckeltal. Ekonomiska nyckel lal baseras på ett begränsat antal variabler. Dessa är ofla inbördes beroende. Därav följer att man praktiskt tag.1 aldrig kan ha mer an tva ekonomiska nyckeltal som måltal. Anger man tre eller liera kommet dessa att bl. delvis motstridiga. Matematiskt uttryckt säger man alt mållunktioncn blir overbestämd. Lösningen är att ett nyckeltal (eller möjligen två) är mäl, övnga kan vara restriktioner. Exempel: Avkastningen på sysselsatt kapital skall vara minst 7 % (mål) Soliditcten skall inte undersliga 35 % (restriktion) Uppgiji Finns det specificerade ekonomiska mål för erijorelag? Vilka tioner uttryckas i ekonomiska nyckeltal? Är nyckeltalen kända i organisationen? Hur används de? ft

12 Janjari 2002 Kalkylerlng I fjärrvärmeföretag 2, Avkastningskrav och kalkylränta 2.1- Varför avkastningskrav? Finns det egentligen någon anledning att formulera avkastningskrav för foretag som inte skall vara vinstmaximerande? Ja, en uppenbar anledning är all även sådana förelag lånar pengar. Långivarna förväntar sig alt förelaget skall betala ränta. Alltså måste vi åtminstone se tilf att intäkterna räcker till för räntebetalningarna. Till den del som investeringar finansieras med lån skall de alltså generera motsvarande avkastning. Men del egna kapitalel? Ägaren kar ju siartat verksamheten utan avsikt att tjäna pengar pä sin investering. Här kan man lät) visa att om inte ägaren far minst bankränta på sina insatta pengar, så innebär detta en subventionering av verksamheten. AnLagligen har agaren några lån själv. Pengarna, som satsats i företagel hade ju annars kunnat användas lill att betala av lånen. Även om ägaren inte har några, lån alls så finns det alltid alternativ användning av pengar. Att räkna med all de är gratis leder därför fel. Men den del som ägaren inte satsat. Skall man verkligen kräva avkastning på sådant kapital, som består av tidigare års vinster? Tillhör inte dessa medel egentligen kunderna? For att ta den sista frågan först; nettovärdet i ett företag, tillgångarna minus afla skulder, är det vi kallar eget kapital. Delta tillhör ägaren. Juridiskt är det helt klan. Men också i praktiken. Skulle den olyckliga situationen inträffa au företaget gör förlust, så har kunderna ingen skyldighet att täcka underskottet Hittills har man kunnat betrakta ägaransvaret i energibolag som ganska hypotetiskt, Avreglcring oyh okad konkurrens innebär dock en ny situation. Ofta. har kommunala bolag lånat mot borgen från kommunen. Detta innebär att ägaren inte ens formellt kan komma undan ett betalningsansvar. Kunderna har däremot möjlighet att dra sig ur och välja andra leverantörer. Naturligtvis kan man hävda, art om ett kommunalt bolag samlat större vinster än vad som motiveras av verksamhetens behov, så har priserna varit för höga. Detta är dock inte något argument fijr att sådant kapital skulle vara gratis. Snarare borde man då justera sina priser för att betala tillbaka sådan inlåning från kunderna, som säkert har egna lån alt betala ränta på. Åter till den första frågan. Varför skall man kräva avkastning på kapital som består av tidigare års vinster? Om vi nu anser att kapitalel behövs i verksamheten, så finns del säkert konkurrerande projekt. Om det inte finns tillräckligt med projekt på sikt sä behövs ju inte kapitalet, utan bör delas ut till ägaren eller återgå till kunderna. Det enda systematiska sättet att ransonera kapitalet och fördela del till rätt projekt är att inse att använda priset på pengar räntan. Genom ett #

13 Kal kyl e ring Iflarrvärmeföretag avkastningskrav pa det egna kapitalet far vi också en metod att la hänsyn till risk och skillnader i beskattning mellan egel och främmande kapital Hur beräkna ägarkrav? När man skall ta ställning till vad som är eli rimligt avkastningskrav från ägarens sida måste mim skilja mellan avkastning på bolagels egna kapital respektive vad ägaren kräver i utdelning från företaget. Utdelningen skall tas från vinsten efter skall och måste självfallet över tiden läckas av företagets vinster. Den krävda uidelningen är då en absolut miniminivå. Om allt resultat efter skall delas ut kommer efterhand det egna kapitalel att minska i förhållande till skulderna. Vi säger då på fackspråk aei soäiditeien minskar (eller att skuldsättningkgraden ökar). Detta innebär en mindre uthållighet vid förluster. För att undvika en sådan situation måste avkastningen vara högre än indelningen över liden. Ett enskiu år kan man naturligtvis länka sig att dela ut mer än vinsten, men då måste delta kompenseras ett annat år. Vid en systematisk beräkning av avkastningskrav på eget kapital brukar man utgå från följande faktorer; Komponent + Riskfri realränta + Tillägg för risk + Inflation - Avkastning efter skatt i Skatt 28 % -.-= Avkastning före skatt Exempel procent Observera att man \kall ta hänsyn till skattebelastning även om botagel för ämhet inte beialar skatt, exempelvis på grund av tidigare förlustavdrag eller möjlighet till övcravskrivningar. Uppgift-' FilwS del elt ur!tl!a! avkastningskrav på eget kapital i ert företag? Vad är avkastningskravet och hur har det beräknats? Om det inte finns uttalat avkastningshav, vad borde det vara? Vilken avkastningen på eget kapital har er företag haft de senaste fem 11

14 Ka I kyl öring I fjärrvärmeföreiag 2$.. Kalkylränta - hantering av Msk Kalkylräntan är ett av de vikiigasle ekonomiska styrmedlen i ett producerande företag. Ställs kraven på avkastning för låg! riskerar verksamheten all efter Iland Jnte uppfylla ägarnas avkastningskrav. Är a andra sidan avkastningskravet for högt finns det risk all lönsamma investeringar Inte genomfors, DcL är därför viktigt att den kalkylränta, som används för att värdera projekt baseras på de uppställda avkastningskraven. Frän avkastningskravet Hire skatt på eget kapital kan man härleda vilken genomsnittlig avkastning som krävs på samtliga företagets tillgångar. Detta mått kallas avkastning pd totalt kapital och brukar betecknas med R± T* ttcnnmviinlib litcmi&iia " länlcbönoidc IAn -HvkasiniMe p& %d kopilup * om kapital Tniai haianscmislumljiy Ett alternativt avkastnmgsmåit är nvkustoiing på sysselsatt kapital (R^). Med sysselsytt kapital menar man tillgångar (ofta exklusive likvida medcll minskade med ej räntebärande skulder. Därmed Jär man avkastningskravet Jör räntebärande skulder och eget kapital, som också kallas avkastningski ävandc kapital. UpP&ft 1 Används avk<i.stnmgsmått som nyckeltal fot- styrning i er( företag? Vilka är dexsa och hur beräknas de? Vilket är de senaste fem årens utfall jor dessa nyckeltal respektive for R t och Om avkastningen på allt kapital skall vara i genomsnitt 5 % måste män ta hänsyn lil] alt vissa slag av tillgångar inte lämnar någon avkastning alls (kundfordringar, rena miljöinvesteringar) medan andra ger en förutsebar avkastning (likvida medel, finansiella placeringar). Därför kommer avkastningskravet på produktion sin vesteringar att bl i motsvarande högre, Ett exempel hur avkastningskravet på produktion sin vestermgar kan beräknas med utgångspunkt tran ett givet värde på Tt, (5%) och med hänsyn tilf känd avkastning på andra tillgångar Tillgångspost Byggnader och mark Anläppn ingår Andelar i intresseföretag Kassa och bank Ovri%a omsättningstillgångar Summa tillgångar Bedömd avkastning procent 0 X Andel av totalt kapital procent *

15 Kalkylering i fjärrvärmefö retag Vi lärda följande ekvation 0 * 0,08 + X*0,67 H 0 * 0, * 0, * 0,2 =5 Löser man ut X far man 7 % som genomsnittlig avkastning på anläggningsinvesteringar. Uppgift* Beräkna genomsnittligt avfostningskravpå nnläpminqsinvesierinzar för ert företag enligt mallen exempel avser ett.otalt medelvärde. Ffliuwm au u hänsyn 1,11 att v.asa tdlgtag^ =r ^ dw k#n "k^mn, Wh W m, khh. 61* *».,&*=*- kravca beroende på alt osäkerheten varierar mellan olika projektet. nåeomgre^n förtndte mtizli^ngs^m-estering-ar. Hur kalkjlräntti för ulika ä^«%*lkmb«m=.och=mä^hamlk.imwugi«wmy kalkyler. 13

16 Kalkylering i fjärrvärmeföretag 3- Kalkylering av produktionskostnad 3-1, Klassifikaiion av kostnader Processindustri, dit fjärrvärmeförelag hör. karaktäriseras av relativt stora anläggningsvärden och därmed betydande kapitalkostnader. När man väl dimensionerat sin produktionsapparat har man också åtagit sig en rad andra kostnader, som inte påverkas av produktionsvolymen inom den givna kapaciteten. Sådana kostnader kallas fasta kostnader eller med cll bäitre uttryck kapaciterskostttader. Kostnaderna är naturligtvis sällan fasta i bemärkelsen opåverkbara, utan kan påverkas genom olika ellekliviseringsä[gärder, exempelvis bäitre hjälpmedel för driftövervakning. Andra kostnader varierar med den producerade volymen. Dessa kallas därför rörtiga kostnader. Del förekommer ofta kostnadskomponenter, som mie helt uppenbart faller inom den ena eller andra kategorien. Sådana kan variera språngvis även inom den dimensionerande kapaciteten. Dessa kallas ofta lör halvfasta kostnader. Indelningen i lästa - halvfasta - rörliga kostnader har inget med redovisningsreglerna att göra, ulan speglar produktionstekniska förhållanden. Av praktiska skäl förekommer det att man hänför ett kostnadsslag till den ena eller andra kategorien, även om det egentligen beslår av komponenter som är både rörliga och festa. Ett exempel kan vara process vatten, där det finns en grund förbrukning men dessutom en rent rörlig komponent. Om indchi ingen i kostnadsslag inte speglar variabiliteten på ett Tältvisande sätt far man överväga au anpassa kostnadsredovisningen för alt fa användbar in formation. En annan klassifikation, som framför allt har använts inom verkstadsindustri, är direkta respektive indirekta kostnader. Indelningen bygger mer på hur man hanterar kostnadselementen \ redovisningen än på tekniska förhållanden. Direkta kostnader är sädana som kan hänföras till produktionen av en viss vara eller tjänst, utan hänsyn till om kostnaden varierar med produktionsvolymen. Kostnaden for konirol Immspcrsona] är då en direkt kostnad även om den inte är rörlig. Däremot gäller att alla rörliga kostnader också är direkta kostnader. Indirekta kostnader är sådana som inie direkt kan hänföras till tillverkningen av en viss produkt eller tjänst. Indirekta kostnader fördelas istället till produktkostnaden med någon slags fördelningsnyckel. Traditionellt har man i verkstadsindustri använt säg av proccmpäslag på direkta kostnader. Inom protessindustri där indirekta kostnader praktiskt taget alltid är fasta inom den givna kapaciteten fördelar man normalt ut dessa i form av fasta belopp per period. 14

17 Kalkyler! n g I fjärrvarmeförelas Nodm ett escfflpel pftumsificering av kostnader för ett (j ärrvärme företag : Å Typ_gy kostnad^ Direkia. rörliga Direkta, halvfasta Övriga direkta Indirekta, fördelade Kapitalkostnader - direkta och indirekta Kostnadsslag COz-skatt Energiskatt NO A -avgifl Mulorkraft / hjälpej Kemikalier Askhantering Skifipersonaj Underhåll Transporter, bränslehan tering Produktionsledning Pereoaaigdmini strati un Ekonomi Avskrivningar korrekt bild av hw kostnader vanerar med producerad wtym? 3.2. Förenad produktion el/värme särskilt i kemisk tillverkningsindustri. leveranser, men är dä tekniskt möjligt. För att kunna kalkylera kostnaderna för värme respektive el infor vi ytterligare en klassilikation av kostnader; 15

18 Kalkylering i fjärrvärmeföretag en produkts särkostnader är kostnader som inte uppkommit om man vall all avstå från au ii I ] verka och eller marknadslord produkten, samkostoader är kosmader som är gemensamma för tvi eller flera produkter och inte påverkas om en av produkterna imc tillverkas eller marknadsförs. Vid förenad produktion är det viktigt att göra klart for sig vilka kostnader som hör till den ena eller andra kategorien. Uppenbart är all distributionsnätet for värme representerar en särkosjnad for värme verksamheten. Men vad hade häni om man valt att endast producera clv Dä måste ju värmeöverskoitel kylas bon exempelvis med kyltoni. Betraktar vi el stnn en biprodukt skal! vi beräkna särkostnadcr och intäkter tor cl, medan resterande kostnader hänförs iill värmeproduktion och distribulioa Omvänt gäller om el är huvudprodukt, i större delen av världen genereras cl i kondenskraftverk. Kan man få avsättning för värmen blir denna en biprodukt istället for alt behöva kylas till en kostnad. Man tar då kalkylera särkostnadcrna for all nyttiggöra värmen, eventuellt minskade med den besparing man gor för kylanordningar. Resterande kostnader hänförs till elproduktionen. Om man anser att vare sig värme eller el är huvudprodukt, utan båda lika väsentliga lör beslutet all bygga och driva vidare, är det inte meningsfullt all tala om sär- eller samkostnader. Vi lär då använda oss av någon annan fördelningsgrund. Etl sätt är att lordela kostnaderna efter producerad energimängd. F.n förfinad variant är att använda exergi som fördelningsgrund. Uppgift-' Om en foreiag driver krafivänneproduktioft; vad var motiveringen vi/l invaxterintrviiltfiijlft? vid Investeringstillftiäetl Resonemanget ovan visar att vad som är sär- respektive samkostnader också beror på beslutssituationen, i Sverige har vi primärt ett värmebehov under vinterhalvåret. Hur identifierar vi vad som är sär- respektive samkostnader i denna typiska svenska situation? Nedan ett exempel på hur den toiata produktionskostnaden kan RWeias till el respektive värme. Exemplet tar sikte pä en situation där ett kratlvärmeverk uppförts tor alt primärt täcka efterfrågan på värme. 1-1 produktionen är en bonuscffekl. Avsikten med kalkylen är all fa fram ett underlag för långsiktig bedömning av lönsamheten. 1 specifika beslutssituationer kan ytterligare komponenter behöva vägas in, medan andra som finns med i våra exempel kan vara irrelevanta. Det går alltså inte att på objektiva grunder ställa upp en «sann» eller allmängiltig kostnadskalkyl, utan att fråga sig hur den aktuella beslutssituationen se ut Frågan ; «vad kostar det?» måste alltså tyvärr besvaras med ; «det beror på» 16

19 Kalkylerlng i fjärfvärmeföretag Kalkylenngcn och fördelningen av de rörliga kostaderna kan ha stor betydelse Tor att fatta korrekta beslut. Här är det alhså särskilt viktigt att göra klart for sig hur beslutssituationen ser ut En standardiserad mall för kalkylenng kan darfor endast användas som en utgångspunkt. Särskilt ar det viktigt all uppmärksamma effekter på energiskalier och liknande avgifta Regelverks är komplext. Er detaljerad analys av energi skattekonsekvenser ligger utanför ramen for detta arbete. Vi nöjer oss därför med att antyda hur man kan resonera vid kostnadsfördelningen. Om kraftvämieverket ar utrustat med rökgaskon densenn g kommer vatten i rökgaserna att kondenseras oeh kondensatets värme återgå till fjärrvärmen. Vid elproduktion ökar branslebchovet proportionellt mot mängden producerad cl. Samtidigt kommer det värme som utvinns ur rök gaskon densate! att tillgodogöras flärrvärmen Den rörlig kostnaden för el skall därför dels belastas med hela den ökade bränslefbrhruknmgcn, dels minskad med sä stor del av hränslekostnaden som motsvarar värmemängden i rökgaskondens ätet. Denna kestnadsmmsknmg skall öka bränsiekostnaden för fjärrvärme. Rökgaskondenscringen kan samtidigt begränsa produktionskapaciteten av el. Genom all stänga av kondenseringen och släppa rökgaserna far man mer et, men till prisei av m.nskad värmeproduktion. T denna situation kommer elproduktionen inte att gottskrivas värdet av värme utvunnet ur rokgaskondensenngen. Vt liar da en situation där elproduktion är det primära. 17

20 KaFkyierfng i fjärrvarm ef öretag Fördelning av rörliga kostnader till produkt el ratpcktivp värm* Koslnadsslag Bränsle OVskatt Föl-delning Eller producerad energi Kommentar Förbrukning i stort sett proportionell mot energimängd Energi skall på bränsle Endast viirmeproduktion belastas med ftilj nominell energiskalt lil produktion är skattebefriad. Rränsic tifl vänncprodukiion i kraft värmeverk belastas f.n. med 50 % energiskatt. Skatte fördelen är därför hänförlig till el och bör goitskrivas Rökgaskon den scring Hfter producerad energi Kosinad for bränsle, CO 2 -skau, nominell energiskatt och NO S - dygifé motsvaraade utvunnet värme gottskrivse! och belastar värmeproduktion Följer bränslet, kan slutgiltigt vara koslnad eflcr mtäki och behandlas i del senare fallet som negativ kostnad Kostnaden bör grundas på det bränsle som verkligen använts vid produkti onstillfäll et Även vid halvfasta och fasta kostnader lar man utgå Frän ett allernativresonemang. För att få en långsiktigt meningsfull kalkylenng kan man ta utgångspunkt i alternativet värmeproduktion I en hetvatten central (RVC). Värmeproduktionen skall då inte missgynnas av att man valt en väsentligt dyrare lösning med en kraltvärmevcrk. Ett alternativ skulle kunna vara att per kostnads slag Tora schablonmässigt antagna belopp i en HVC till värme och belasta cl med resterande belopp upp Lill verkligt utfall f så fall kommer cl all gottskrivas eller drabbas av alla variationer i ulfall. Ett bättre alternativ är att jämföra kalkylerad kostnad for RVC med kalkylerad kostnad for kraftvämie. Den kalkylerade merkostnaden förs till el och verkligt utfall fördelas enligt samma proportion som förkalkylerade värdeo. 18

21 Kal ky le ring 1 f ärrvärm eföretag Exempel: Förkalkylerad kostnad för hetvattenccntral (HVC) Förkalkylerad kostnad för kraftvärmeverk (KW) Merkostnadförelproduktion Andel till el 75/175 Verkligt kostnadsutfall KtOtSEK J75ISEK 75 tsek 190 tsek %d.v.s. IWtSEK. T Cellerna nedan kallas den pä dctw sätt Oräknade kostnaden proportionell altemativkostnad. T^^ng^Q^i^fl^eji^kQ^ader^iiU produkt el res jgktiye värme^ Kostnadsslag Kurdel ning i Kommentar kottnad Direkta, halvfasta Övriga direkta Motorkraft fhiälrjkraft) Energiskatt p moturkrafl Kemikalier Skiftpersonal Transporter, bränslchantering Underhåll Proportionell alternativkostnad Endast värmeproduktion belastas med nominell energiskatt. Mellanskillnaden mot verklig upplupen cnergt sk an gottskrivs el Proportionell altemativkostnad Proportionell alternativ kostnad Underhåll på utmatning enbart avsedd lorel Tespektivc värme följs upp separat, Underhåll på gemensamma delar fördelas enligt proportionell altemativkostnad Intern förbrukning av elkraft är skattein i biobränslecldal kraftvärmeverk. 1 alternativet helvattenccntral beiaias full energiskatt miljöskydd och liknande.

22 Kal kyl eringjflarn/ärmeföre tag En sådan fördelning görs i ett Första steg till respektive kostnadsställe, exempelvis ett kraftvärme verk, underhålls verkstad eller försääjnmgsavdclnine- Med en genomtänkt fördelningsnyckel skall dessa kostnader, varje fall i ett längre perspektiv, spegla hur stor del av de gemensamma resurserna som kostnadsstället tar i anspråk. Att fördela till produkterna el och värme i ett nästa steg kan däremot knappast göras baserat på verklig resursförbrukning. Informationsvärdet i en ytterligare fördelning till produkter är därför bcgransai. Vid prissättning kan det dock vara viktigt att se alla kostnader per produkt, för att fä en signal vilka långsiktiga priser inan behöver ta ui. Se vidare avsnitt 5 b. Kalkyler som beslutsunderlag - prissättning. Fördelning av indirekta kostnader till produkt el resncktive värme Kostnadssid Kommentar Produktions! edn ing Företagsledning Ekonomi Personaladministral i on Fördelning Filer bedömd resursinsats, LvenluelHenligt principen proportionell alternativkostnad Stegvis fördelning. T steg ett till kostnadsställe efter bedömd resursinsats. T nästa Steg till produkt eller någon veri fterbar fördelningsnyckel såsom direkt produktionskostnad T förhållande till antal anställda eller eventuell t lönesumma. Kostnadsfördeln i ngen avser endast prodiiktionssleget. Försäljning och kund fakturering hänförs till distribution. Värdet av att Fördela företagsgemensamma kostnader till produkt må vara begränsat. Däremot kan en genomarbetad kalkyl av direkta kapitalkostnader per produkt ge viktiga ekonomiska signaler. Kapitalkostnader är en betydande del av kostnadsmassan i processindustri. Kapitalkostnader bestar av avskrivningar och ränta. Avskrivningarna skall spegla att anläggningen har en begränsad ekonomisk livslängd. Den ekonomiska livslängden är inte nödvändigtvis densamma som den tekniska. Ofta kan en teknisk utrustning bli omodern, det vill säga det blir ekonomiskt lönsamt att byta till nyare teknik, långt innan den äldre utrustningen är tekniskt utsliten. Se vidare avsnitt 6 a Investeringskalkyler för exempel pa livsläugdsresoncmang. Avskrivningar, som baseras på ekonomisk livslängd kallas avsfoivningtir enligt plan. Observera också att skattemäss i ga eller som de o Ra kallas bokjormgsmässiga avskrivningar inte är relevanta i kalkylerings sammanhang. 20

23 Kalkylering i fjärrv armeföretag mmm, kalkylering. är verincriwm belopp, som hämtas från företagets rcdovianit.^ Ne#i en»nn manlattning av de olika avskrivningsbegreppen. Avskrivningshcgrejy> Avskrivningar enligt Bokföriagsmässiga (också räkcnskapsenliga eller skattemässlea) avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar Baseras pä Historiskt anskaffnings värde och bedömd ekonomisk Ii vslängd Historisk i anskaffningsvärde och lillåtna skat-lcmassiga avskrivningstider Beräknai återanskaitningsvärde och bedömd ekonomisk livslängd Använd njng_ Extern och intern resultatredovisning och kalkylering Fastställa beskattningsbar inkomst Priskalkylering för att säkerställa all intäkterna ger möjlighet att upprätthålla kapacitelen på sikt talvärdet beräknas liksom avskrivning enligt plan. D, råa.,,... MW#^d]«MhbIk^h:W=, påwkwrmpbmt Vi kan nu använda det genomsnittliga avkastningskrav, som v, beräknat Tor anlaggningsitwesteringar som kalkylmässig räntekostnad. För att fastställa hur stor del av anläggningskapitalet, som skall hänföras till el respektive värme, lår man fora samma resonemang som tor ovnga produktionskostnader. Om värme är huvudprodukten sä skulle alternativet vant att bygg. en helvattenccntral istället för ett kraflvärmeverk. Anläggmngsmvesteniigar utöver vad som krävts för en HVC skall då hän foras ull cl. 21

24 Kalkylering I fjärrvärmeröretag kostnaden och proportionera mellan produkterna, det vill säga den princip vi kalla! proportionell alternativkostnad vid fördelning av driftkostnader. Exempel: Ett kraftvärmeverk med effekt 70 MW värme och 40 MW 2/ har ett redovisat restvärde efter avskrivningar enligt plan på 310 MSEK. F dagens (är 2001) prisnivå anses investeringen vara ca kr/mw för hetvuttencentral och h/mw el får ett kraftvärmeverk investering för 10 MW HVC * = 245 MSEK Tnvesteringfijr40 MW KW * = 480 MSEK Merinvestenng hänjvrlig till el 235 MSEK Av aniäggnitiga-varäet skall således 235/480 = 49% hänjöras till el dvs. 310 * 0,49 = i52 MSEK och resterande I5H MSEK Ull värme. I anläggningsregislret bör de komponenter som endasl avser elproduktion hänföras Ml el och motsvarande för värmeproduktion till värme. Gemensamma anläggningsdelar fördelas schablonmässigt enligt modellen proportionell alternativkosmad. När anläggningskapitalet fördelats beräknar inan avskrivningar cniigl plan enligt bedömda ekonomiska livslängder. Ju mer förfinat anläggningsregästcr som linns, desto noggrannare fördelning av anläggningsvärde och beräkning av avskrivningar. Olika komponenter har naturligtvis olika ekonomisk livslängd och skrivs av i tak I med denna Här måste man naturligtvis finna en rimlig avvägning mellan nyttan av en högre precision och arbetsinsatsen. För att producera cl och värme krävs mte endast anläggningar utan också visst rörelsekapital. I forsla hand gäller detta lager av bränslen, men även reservdelar och I tim öd enheter. 1 förhållande till anläggningarna är beloppen oftast måttliga, men kan å andra sidan pa kort sikt lättare påverkas av den operativa ledningen, åtminstone på kort sikt. övcrslagsmässigt kan avskrivningarna proportioneras på samma vis som anläggningskapitalet i exemplet ovan. 22

25 Kal ky te ring I f äitvarmef öretag ^^ininaavknpitaikostnader till produkt el respektive varmc l/ntrtmanl< Kostnads&tfl Kommentar Avskrivningar Fördelning Anläggningskapitalei och avskrivningar fördelas enligt principen proportionell al Lernativkostnad Genomsnittligt avkastningskrav för anläggningar används som intern ränta och beräknas på det fördelade anläggn ingsk apitalei Med dagens krav på anläggningsregi^icr bör en mer nyanserad fördclnjii^vara_tnötlib_ Alternativt fördelas både anläggnings- och rörelsekapital till respektive produkt och R, används for ränteberäkniiig Var kalkyl omfattar nu alla produktionskostnader för el Och värme levererade «vid staketet». För att komma till en lotalkostnad måste vi lägga till kosinader Tor distribution och försäljning Dessa behandlas i kapitel A. =1 23

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten

Ekonomiska grundbegrepp. HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Ekonomiska grundbegrepp HT-2012 Sofia Pemsel och Louise Bildsten Agenda Vad är företagsekonomi? Några grundbegrepp Produktkalkylernas uppbyggnad och vad den här kursen berör Nästa timme inläsning på eftermiddagens

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

De generella kalkylproblemen

De generella kalkylproblemen De generella kalkylproblemen Urval: Vilka resurser skall tas med i kalkylen? Periodisering: Hur skall kostnaderna för anläggningstillgångar fördelas över tiden? Värdering: Till vilket värde skall resursförbrukningen

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Jan Gun Hans Karin Charlotte

Jan Gun Hans Karin Charlotte Tentamen Ekonomistyrning (4 hp) på delkursen Företagets affärer och styrning den 5 juni 2009 Skrivningen är på 7 sidor (inkl försättsblad) och den omfattar 5 uppgifter på sammanlagt 100 poäng. Gränsen

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2

Fråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2 Fråga 1 Förklara nedanstående begrepp: a. Man kan prata om tre stycken kostnadsdrivare. Vilka är de och var innebär de? b. Vilka tre internprestationer brukar man identifiera? c. Vad är syftet med internprissättning?

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 2013-05-03. Aktiedelen, uppdaterad 2014-04-30 LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA 013-05-03. Aktiedelen, udaterad 014-04-30 Ugift 1 (4x0.5 = oäng) Definiera kortfattat följande begre a) Beta värde b) Security Market Line c) Duration d) EAR Se lärobok, oweroints.

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys

Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastighetsekonomi Cash Flow-analys Fastigheter Viktig produktionsfaktor Landets största enskilda fysiska tillgångar Mycket kapitalkrävande och kapitalintensiv marknad Lägesfixerade Långlivade Genomgår

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP.

KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) DISPOSITION PRODUKT - DEFINITION PRODUKT (KAP. 7) SJÄLVKOSTNAD (KAP. 8) BIDRAG (KAP. KALKYL - PRODUKT, SJÄLVKOSTNAD & BIDRAG (KAP. 7-8 & 10) Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Företagsekonomiska institutionen 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786

Läs mer

Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013

Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013 1 Tentamen Finansiering I (FÖ3006) 22/8 2013 Hjälpmedel: Räknare Betyg: G = 13 p, VG = 19 p Maxpoäng 25 p OBS: Glöm ej att redovisa dina delberäkningar som har lett till ditt svar! För beräkningsuppgifterna:

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEIE53 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: SP71 Antal uppgifter: 10 st Antal sidor: 11 st Max poäng: 50 poäng varav 27 p för 3a, 34 p för 4a och 43 p för 5a

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %).

Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). NFO DRIVES AB (Publ.) Org.nr 556529-9293 Delårsrapport 1/1 30/9 2012 Faktureringen under tredje kvartalet uppgick till 6,5 MSEK (2,5 MSEK), vilket är en ökning med 4,0 MSEK (156 %). Resultat efter skatt

Läs mer

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34.

Uppgift I. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1. Osäkerhet kan även råda kring målföretagets miljöåtaganden, se Gorton, s. 34. Kod: 149 Dominik Zimmermann 1 Uppgift I En företagsbesiktning (dvs. en due diligence) innebär i princip att en potentiell köpare genomför en undersökning av ett förvärvsobjekt (målföretaget), dess verksamhet

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33

Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 Lönsamhetskalkyl Kejsarkronan 33 UTFÖRARE Företag: Energikonsult: Fastighetsägarna Stockholm AB AO Teknik Theres Kvarnström BESTÄLLARE Kund: Brf Kejsarkronan 33 Fastighetens adress: Norrtullsgatan 25 UPPDRAGSBESKRIVNING

Läs mer

Företags- och Personalekonomi 01 722G88

Företags- och Personalekonomi 01 722G88 Företags- och Personalekonomi 01 722G88 företagsekonomi s 2011-11-09 2 Ekonomiska grundbegrepp s Utgifter Inbetalningar Kostnader Utbetalningar Intäkter Inkomster Företag Ekonomi 2011-11-09 3 s Begreppet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag

Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Landstingsdirektörens stab 2014-10-22 Dnr 2014/0626 Landstingsstyrelsens arbetsutskott Kapitaltillskott och inlösen av lån till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Styrelseordföranden i Landstingen

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering. Byggnadsekonomi

Föreläsning. Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering. Byggnadsekonomi Föreläsning Fastighetsekonomiska grundbegrepp och finansiering Byggnadsekonomi Fastighetsmarknaden Trög marknad Varje komponent har lång livslängd Litet tillskott varje år

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott

Datum 2014-10-23 Dnr 1401713. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) - kapitaltillskott Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-23 Dnr 1401713 1 (5) Regionstyrelsen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) -

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer