1, KS :00

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1, KS 2014-02-19 08:00"

Transkript

1 1, KS :00

2 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl BASKALKYL Budgetförutsättningar och budgetläge inför direktiv och ramar för budget 2015 och flerårsplan Kommunledningsförvaltningen

3 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl INLEDNING... 1 SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER... 1 BEFOLKNINGSUTVECKLING BEFOLKNINGSMÅL... 2 Baskalkylens prognosframskrivning till år DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR... 4 INDEXUPPRÄKNING FÖR LÖNEÖKNINGAR OCH INFLATION... 5 Inflation...5 Löneökning...6 BUFFERTAR OCH RESERV FÖR OFÖRUTSEDDA BEHOV... 7 INTERNRÄNTA... 7 PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG/ARBETSGIVARAVGIFT... 8 PENSIONER... 8 INTERNBANK... 8 FINANSIELLA INTÄKTER KOMMUNALA BOLAG... 9 Finansiell intäkt Rådhus AB...9 Finansiell intäkt Jämtkraft AB...9 BUDGETUTFALL 2013 OCH BUDGETPÅVERKAN VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR/RESURSTILLSKOTT I GÄLLANDE BUDGET OCH FLERÅRSPLAN FÖRÄNDRINGARNA FINNS SPECIFICERADE PÅ SIDORNA I DOKUMENTET BUDGET 2014 OCH FLERÅRSPLAN STRATEGISKA FRÅGOR ATT TA STÄLLNING TILL UNDER BUDGETARBETET SAMMANFATTNING AV EKONOMISKT LÄGE RESULTAT OCH INVESTERINGAR.. 16 Bilaga 1 - Principer för hållbar ekonomi God ekonomisk hushållning, Budgetprocess 2014 Bilaga 2 Investeringsbudget enligt gällande flerårsplan och ändringar 2014 / Beräkning av investeringstak

4 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 1(16) Dnr Christine Wåhlén m fl BaskalkylBuFörutsFeb2014.doc BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGETLÄGE INFÖR DIREKTIV OCH RAMAR FÖR BUDGET 2015 OCH FLERÅRSPLAN Inledning Inför budgetarbetet 2015 och flerårsplan har gjorts en avstämning av budgetförutsättningar och budgetläge. Innevarande års budget, 2014, är balanserad med ett resultat på ca 27 miljoner kronor (mnkr). Ett utrymme om 10 mnkr inom resultatet har avsatts för oförutsedda behov. Effektiviseringar om 30 mnkr har lagts ut till nämnderna, vars ramar ändå har ökat netto med 66 mnkr. Till största delen avser det kompensation för löne- och prisökningar och demografiska förändringar. I övrigt är det små tillskott till verksamheterna detta år. Det budgeterade resultatet 2014 uppfyller kommunens mål om god ekonomisk hushållning, eftersom det vid budgeteringstillfället beaktades att kommunen skulle erhålla återbetalning av s k AFA-medel 2013 med 50 mnkr. Med den vedertagna definitionen av god ekonomisk hushållning, och med en investeringsnivå och låneamortering enligt gällande flerårsplan, krävs ett resultat i storleksordningen mnkr vardera år. Med oförändrad skattenivå är utgångsläget att kommunen skulle behöva avveckla verksamhet/sänka kostnader motsvarande ca 40 mnkr 2015, för att nå önskad resultatnivå, alternativt sänka investeringsnivån i motsvarande grad. Uppdraget ständigt förändringsarbete/ständiga förbättringar till de kommunala förvaltningarna ger 31 mnkr av behovet sänkta kostnader. Skatte- och statsbidragsintäkter I gällande budget och flerårsplan grundas skatteberäkningen på Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) skatteunderlagsprognoser från augusti och oktober För första gången ingick även prognos för nya kostnadsutjämningssystemet Skatteberäkningar som görs i denna baskalkyl grundas på från SKLs prognos den 14 februari. Den nya prognosen visar på ett förbättrat budgetläge jämfört med beslutad budget/flerårsplan. Efter kommunfullmäktiges budgetbeslut i december har det definitiva taxeringsutfallet av 2013 års taxering och SCB:s definitiva beräkningar. Detta visar att m a a 2012 års inkomster ökade skatteunderlaget i genomsnitt i riket med 4 % vilket kan jämföras med knappa 2,5 % året innan. Variationen mellan landets kommuners skatteunderlagstillväxt

5 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 2 är stort, den högsta hade +6,8 % ökning och den lägsta endast 0,6 %. I Östersund kommun ökade skatteintäkterna 3,3 % det senaste året. Kommunen har de senaste nio åren haft 7,2 % lägre skatteintäktsökning än riket, eller i genomsnitt ca 0,8 % lägre/år, och kommunens egna skattekraft är endast 94 % av landets medelskattekraft. För att inte över- el underskatta skatteintäkter görs, som nämns i avsnittet Befolkningsutveckling, normalt en nivåjustering i skatte- och statsbidragsintäkternas beräkningsunderlag till det exakta invånareantalet 1 november året innan. Invånareantalet ökade väsentligt mellan november och december 2013 varför i denna baskalkyl väljs att ta invånareantalet 31 december (läs mer om det i följande avsnitt). Den stora befolkningsökningen 2013 medför en prognostiserad ökning om ca 18 mnkr för år 2014 mot beslutad budget. Om årliga tillväxtmålet inte infrias innebär det en minskning av skatteintäkterna om ca 10 mnkr jämfört med prognostiserad ökning. Det blev en, relativt tidigare år, stor ökning med 354 invånare mellan 1 november 2012 och 1 november Men skillnaden mellan 31 december båda åren är 461. Kommunen överträffade den ökning om 200 invånare/år, som numera är kommunens målsättning, och också beräkningsunderlag för prognoser om skatteintäkter. Således sammantaget, med - definitivt taxeringsutfall nivåjustering för preliminära invånareantalet 31 december SKLs skatteunderlagsprognos 14 februari 2014 inkl nya kostnadsutjämningssystemet - prognos för kommunala fastighetsavgiften från januari antagande om årlig ökning med 200 inv/år (se avsnitt Befolkningsutveckling) innebär det högre skatte- och statsbidragsintäkter för Östersunds kommun. Därmed läggs i baskalkylen in +16,6 mnkr 2015, +29,8 mnkr 2016 jämfört med gällande flerårsplan. År 2017 blir det en nivåökning mot ,6 mnkr. I följande framställning visas dock att denna höjning i princip bara räcker för att klara löne- och prisökningar samt demografiska tillskott. Befolkningsutveckling befolkningsmål Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick kommunens folkmängd till invånare. Till senaste årsskifte har den ökat till preliminärt , dvs en befolkningsökning med 461 personer. Arbetsmarknadsläget är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. Den totala arbetslösheten har, enligt statistik för januari 2014 visavi januari 2013, generellt sjunkit något 1. Arbetslösheten är i % ungefär lika hög i Östersund som i länet och riket 2. Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Östersund, även om den också generellt minskat mot föregående året 3. Hur detta påverkar kommunens befolkningsutveckling i slutändan återstår att se. Så länge arbetsmarknaden är lika svag i hela landet finns inga jobb på andra håll att flytta till. Befolkningsutvecklingen åren framöver måste betraktas som en osäkerhetsfaktor m h t arbetsmarknadsläget. 1 Östersund -0,2%, Jämtlands län -0,5%, riket -0,3%. 2 8,8% i Östersund, 8,6% i Jämtlands län, 8,6% i riket. 3 18,6% i Östersund, 18,2% i länet, 16,6% i riket. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

6 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 3 Vid 2013 års budgetarbete sänktes den tidigare ambitionen, en ökning om 250 invånare/år till +200 inv/år, utifrån en försämrad utveckling mellan 2011 och Tabellen nedan visar hur verkligt utfall korrelerat mot målen hittills. År Utfall 31/12 Verklig förändring Mål förändring Mål antaget 2008 Mål antaget Mars 2012/ Invånarantalet var personer den 1 november 2013 och preliminärt den 31 december. Det överstiger förändringsmålet för 2013 och passerar därmed, för första gången även nivåmålet invånare med +46 personer. Nivåmålet har uppnåtts genom att många flyktingar folkbokförts i kommunen i slutet av Kommunen passerar också sin historiska all time high - nivå 1995, med 216 personer. Nu till mitten av februari 2014 har antalet invånare ökat till prel I remiss till kommunens Tillväxtplan, är ambitionen en "befolkningsökningstakt" om +450 invånare per år, vilket storleksordningen gällde för Siffran bygger på att kommunens invånareantal ska uppnå ca år Den nivåjustering, till faktiskt invånarantal det gångna året, som görs vid beräkningen av kommunens skatteintäkter och statsbidrag innebär att en mer realistisk nivå av skatteintäkterna prognostiseras, än om enbart befolkningsmålsättningen skulle gälla år från år. En ny befolkningsprognos för kommunen, med basår 2013, kommer att göras under våren 2014 när definitiv SCB-statistik och riksprognosunderlag finns framtagna. Bedömningar görs då med kommunens egna utveckling bakåt och känd framåt som underlag samt en avvägning mot trender som kan ses i rikets utveckling. Baskalkylens prognosframskrivning till år 2026 Översiktligt kan befolkningsutvecklingen i de olika planeringsåldrarna beskrivas så här: - Antalet barn i förskoleåldrarna förväntas öka något till uppgick antalet 1-5 åringar preliminärt till mot enligt fjolårets framskrivning. Orsaken till att antalet är något högre kan bero på att många flyktingar från Syrien blev folkbokförda i slutet av Enligt samma prognos förväntas antalet i åldersgruppen successivt öka till år 2023, men sedan minska med 63 till barn år År 2012 uppgick antalet barn i åldrarna 6-15 åringar till Från 2013 ökar antalet elever inom grundskolan och stiger från barn till år Definitiva siffror fås i slutet av februari Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

7 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 4 - Elevminskningen inom gymnasiet bottnar 2015 då antalet åringar uppgår till Därefter kommer elevantalet att öka successivt och 2026 kommer antalet ungdomar i gymnasiet vara enligt prognosframskrivningen d v s ungefär i nivå med år I de äldre åldersgrupperna ökar framför allt antalet åringar. År 2013 uppgår de till prel personer, enligt fjolårets framskrivning. Antalet i årsgruppen förväntas öka till år Det är 40-talisterna tillsammans med 50-talisterna som svarar för den kraftiga ökningen och när de fasas ut ur åldersgruppen minskar antalet sedan till personer år Antalet 80 år och äldre ökar också fram till Från prel år 2013 ligger åldersgruppen ganska stilla ett par år för att sedan öka till personer år Då fyller de stora årsgrupperna från 40-talet upp gruppen 80 år och äldre. Demografiska förändringar I budget och flerårsplan ingår ramjusteringar utifrån förändring i befolkningsstruktur i de olika planeringsåldrarna, enligt kommunens befolkningsprognos. Som nämnts görs de s k demografiska beräkningarna om efter att officiell statistik för 2013 erhållits, vanligtvis i mars/april året efter. Till denna baskalkyl kompletteras beräkningarna därför endast med en ytterligare preliminär uppgift, för Mnkr (2014 års prisnivå) Årlig förändring Barnomsorg/Förskola 1-5 år -0,4-0,1 +1,3 Skol-BO 6-9, år +0,8 +0,8-0,1 Grundskola +8,8 +9,5 +6,7 Gymnasieskola (Ks) -3,4 +0,2 +3,3 Äldreomsorg +8,1 +6,7 +7,4 Totalt: (avrundat) +13,9 +17,1 18,7 Antal födda har t o m 2012 inneburit demografiska ramtillskott till förskolan. Sedan har födandet avtagit något varför istället smärre avdrag gjorts och görs t o m Under 2013 föddes 676 barn (preliminär siffra) mot prognostiserade 699. Prognosen för antalet födda barn 2014 är 722. Födelsetalen för år 2012 visade på en kraftig nedgång mot de senaste åren men ökade åter under Från 2011 har elevantalet inom grundskolan börjat öka och därmed ökar det demografiska ramtillskottet. Av genomförd översyn av lokalnyttjandet i förskolor och skolor framgår att det år 2000 fanns ca elever i kommunala skollokaler. Detta ska jämföras med dagens läge 2014 med ca elever i samma lokaler. Till detta kommer att det för närvarande finns ca 900 elever inom friskoleverksamheten vilket innebär motsvarande ökning av total lokalkapacitet inom kommunens gränser. Vid höstterminen 2014 avvecklas en mindre skollokal. För att till viss del nyttja överskottslokaler har man inrymt ett antal förskoleavdelningar i stället för att bygga nya förskolor. Platsbehovet i de kommunala skolorna sammantaget prognostiseras nå upp till platser ht 2015 och därefter öka med 100 elever till ht 2016 och ytterligare drygt 200 till ht Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

8 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 5 Inom gymnasieskolan nåddes kulmen i elevtillströmningen år 2008 med åtföljande ramtillskott i kommunens budget för gymnasieskolan. Från 2009 (ht-09) har elevantalet från Östersund minskat och tros har sin lägsta punkt vid år 2015 (1.667 elever), då trenden beräknas vända. I kommunens budget justeras budgetramen inom kommunstyrelsens anslag för gymnasieskolan, med hänsyn till aktuellt elevantal och prognos, samt med jämförande mot tidigare preliminärt erhållna demografiska tillskott/avdrag. En viktig faktor att beakta är antalet elever som går tre respektive fyra år i gymnasieskolan, dels beroende på ifall de är godkända i de ämnen som krävs för att bli antagen på sökt program, dels på hur många elever som ångrar sitt programval och väljer om och därigenom behöver gå flera år i gymnasieskolan. Från 2012 till 2013 ökade andelen som behöver mer än tre år för att fullfölja gymnasieutbildningen från 19 % till 26 %. Nytt enligt den nya skollagen är att elever som saknar behörighet till gymnasieskolan kan få gå kvar i grundskolan för att få gymnasiebehörighet. En sådan lösning torde för kommunen bli billigare än att eleven går ett extra år i ett introduktionsprogram. Beräkningarna av resursbehovet inom äldreomsorgen görs enligt den s k standardkostnadsmetoden, d v s den beräkningsmetod som används i den nationella kostnadsutjämningen för äldreomsorgen. Som en följd av att andelen äldre ökar tillförs vård- och omsorgsnämnden ökade resurser. Ett preliminärt demografi-ramtillskott på 7,4 mnkr 2017 läggs in i baskalkylen tills vidare. Med gjorda kompletteringar 2017 av den demografiska ramberäkningen skall en ytterligare kostnad på 18,7 mnkr läggas in i baskalkylen för Indexuppräkning för löneökningar och inflation Inflation Inflation uttrycks vanligtvis i begreppet KPI, Konsumentprisindex. För att bedöma trolig kostnadsutveckling i kommunen studeras olika organisationers prognoser/ bedömningar, vanligtvis SKLs, Konjunkturinstitutets (KI) och Ekonomistyrningsverkets (ESV). SKLs bedömningar anses vara de mest relevanta som underlag för kommunsektorns beräkningar. De senaste bedömningar instituten gör framgår nedan. Institut Tid för Förändr KPI % (Förändr mot bedömn 2014 deras tid prgn) KI Dec ,5 Minskning 0,3 1,8 2,7 3,0 ESV Dec ,9 Minskning 0,4 1,7 2,6 2,9 SKL Feb ,7 Minskning 0,6 2,4 2,9 3,2 I stort kan utläsas att lågkonjunkturen återhämtas successivt från SKL ser en något gynnsammare utveckling än de övriga två. Inflationstakten ökar i slutet av perioden, då läget på arbetsmarknaden bedöms gradvis förbättras (minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning/ökat resursutnyttjande). Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

9 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 6 Ett mått som anses vara ett bättre riktmärke för kommunsektorn än KPI är KPIX. Det är KPI exklusive räntekostnader, skatter och subventioner, och som därmed beskriver den s k underliggande inflationen. Räntekostnader påverkar i viss mån priser även för kommunen men har dock störst genomslag på privata boendekostnader. För indexuppräkning i budgetramarna maa prisutveckling av kommunens kostnader torde därför bli mer relevant med KPIX som bas. Institut Tid för Förändr KPIX % (Förändr mot bedömn 2014 deras tid prgn) KI Dec 2013 KPIF 1,0 Minskning 0,3 1,6 1,9 2,0 ESV Dec 2013 KPIF 1,2 Minskning 0,1 1,6 1,9 2,0 SKL Feb 2014 KPIX 1,0 Minskning 0,1 1,6 1,8 1,9 Som synes är den underliggande inflationen mer stabil över åren och en skillnad mot bedömningar där räntekostnader ingår, dvs KPI. Måttet KPIX är på väg att fasas ut, varför framtida beräkningar i kommunen kan komma att övergå till KPIF som bas. KPIF inkluderar en fast bostadsränta och förändringarna över åren torde därmed också vara mer stabila än med KPI. Om KPIX försvinner, skulle KPIF kunna vara ett mer relevant mått än KPI. Mht ovanstående är Kommunledningens förslag att KPIX används i pågående budgetarbete, så långt möjligt. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning av inflationsbedömningarna föreslås i nämndernas budgetramar för att indexuppräkning sker med 1,6 % år 2015, 1,8 % för år 2016 samt att t v för 2017 ligga kvar på 1,8 %. Dvs en liten förändring 2015 med 0,1% och en uppräkning 2016 och 2017 på 0,3% mot gällande flerårsplan. Baskalkylen påverkas därmed med högre kostnader av ändrat inflationsantagande. Löneökning Slutlig löneavstämning för 2013 gav 3,1 %. I budget 2014 uppgår den generella indexuppräkningen för löneökningar 2,5 % i nämndernas budgetram plus en buffert på ca 0,5 %. I gällande flerårsplan är ramuppräkningen för löner 2,5 % per år, och bufferten uppgår till 0,4 % 2015 och 0,6 % Det budgeterade löneökningsutrymmet i flerårsplanen uppgår således totalt till 2,9 % år 2015 och 3,2 % Löneöversyn 2014 pågår för närvarande och avstämning sker senare under året. Prognos enligt instituten: Institut Tid för Löneökn enl konjunkturlönestatistiken (Förändr mot bedömn % 2014 tid prognos) KI Dec ,8 (f komm sektorn 2,9) Minskning 0,1 2,9 2,9 3,1 ESV Dec 2013????? SKL Feb ,8 Oförändrad 3,1 3,4 3,7 För kommunsektorn gör SKL och KI samma bedömning i närtid men skiljer stort kommande år. Eftersom kommunen normalt följer SKLs skattunderlagsprognoser är det rimligt att även räkna på deras siffror vad gäller egna löneutvecklingen. Detta samband bedöms säkrare även om 0,2 % skillnad i lägre lönekostnader skulle innebära ca 4,5 mnkr i lägre kostnader. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

10 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 7 Mot bakgrund av SKL:s antagande om löneutveckling föreslås i nuläget en uppräkning av lönekostnader med 2,5 % år 2015 i ramarna. I avvaktan på hur konjunkturen utvecklar sig föreslås 2,5 % i ramuppräkning även för åren 2016 och En buffert bör då innehålla motsvarande 0,6 % 2015 och 0,9 % 2016 samt att ny lönebuffert för 2017 om 1,2 % får läggas till. För innebär det att ytterligare medel måste läggas till. Buffertar och reserv för oförutsedda behov I kommunens budget ingår en mindre buffert/reserv förutom den tidigare beskrivna lönebufferten. Den har ett destinerat ändamål och utgör inte buffert för generellt bruk, utan får avropas vid redovisat behov inom ändamålet. Kommunledningsförvaltningens rekommendation är att reserven för oförutsedda behov ska återgå till lägst 15 miljoner kronor, det kan finnas skäl för en högre reserv för oförutsedda händelser. Som exempel ligger nuvarande kostnadsnivå för återställning efter stormen Ivar i storleksordningen 5,5 miljoner kronor. I budget 2014 och ramar för 2015 finns det buffertar avsatta för diverse ändamål. För att tydliggöra ett nollställt utgångsläge har dessa buffertar lösts upp och redovisas som förbättringar av budgetläget. Behovet av den typen av buffertar föreslås prövas som en del i kommande budgetberedning. Internränta För kommunen ska internräntan i huvudsak spegla den genomsnittliga finansieringskostnaden för kommunens investeringar samt i vissa fall kommunens avkastningskrav. SKL:s rekommendation i december 2012 för 2014 års internränta var 2,5 %. Det faktiska ränteläget i kommunen var vid tillfället högre (2,80 %) och räntenivån på längre löptider var på väg upp under 2013 (skulle enligt vissas bedömningar ligga på 2,95 % vid slutet av 2013) varför kommunen valde att kvarstå på 2013 års nivå, 2,9 %. För 2015 är också rekommendationen höjd till 3,2 %. SKLs rekommendationer grundas på dess prognos över den långa statsobligationsräntan. Kommuner rekommenderas att använda SKLs förslag eller använda sin egen faktiska räntekostnad som internränta. För år 2015 verkar SKLs rekommendation rimlig varför Kommunledningsförvaltningen föreslår att den åter följs. Räntekostnader kommunens egen upplåning Kommunens utestående lån per 31 december 2013 uppgår till 240 mnkr. Under 2014 beräknas amortering ske med 11 mnkr vilket innebär att skulden vid 2015 års ingång uppgår till 230 mnkr. Räntekostnaden för 2015 beräknas uppgå till 7,0 mnkr vilket är 0,7 mnkr lägre än nivå enligt gällande flerårsbudget. I räntekostnaden inkluderas del i kostnader för kreditlöften, rating mm. Räntenivån kommer för 2016 och 2017, beroende på ränteswapparna som garanterar en viss räntenivå, att ligga på samma nivå som Beroende på amortering kommer räntekostnaderna för 2016 att ytterligare sjunka med 0,3 mnkr och med 0,6 mnkr för Baskalkylens antagande är att kommunens investeringsnivå ska ligga inom det investeringstak som följer av god ekonomisk hushållning. Någon ytterligare upplåning för att finansiera skattefinansierade investeringar planeras därför inte under planeringsperioden Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

11 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 8 Finansiella intäkter likvida medel Kommunens likvida medel enligt flerårsbudgeten beräknas ligga på mellan 225 mnkr och 250 mnkr. Utifrån Riksbankens prognos över reporäntans utveckling, en räntebas som påverkas kommunens ränteintäkter, och beräknad likviditet enligt flerårsbudgeten kommer ränteintäkterna att öka jämfört med gällande flerårsbudget. Ränteintäkterna beräknas för 2015 uppgå till 2,3 mnkr och för 2016 och 2017 uppgå till 2,8 mnkr. Det innebär en förbättring jämfört med gällande flerårsbudget med 0,9 mnkr för 2015 och med 1,5 mnkr för Det bör betonas att av den befintliga likviditeten avser 172 mnkr finansiella åtaganden för pensionsskuld, 14 mnkr åtaganden för friköpsmedel parkering och 31 mnkr åtaganden för avsättning deponi. Personalomkostnadspålägg/arbetsgivaravgift I budgetramarna för 2014 ingår ett schablonmässigt PO-pålägg på 38,51 %. Själva POpålägget är 38,46% och därutöver belastas verksamheten med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för ansvarsförsäkring. Samma nivå föreslås för Pensioner I enlighet med kommunfullmäktiges beslut från 2011 ska ursprunglig pensionsavsättning, 433 mnkr tillsammans med en real avkastning på 1 procent säkerställa att kommunens kostnader för pensionsåtaganden intjänade före 1998 i fast penningvärde aldrig någonsin ska överstiga 52,5 mnkr. Avkastningskravet har med råge uppfyllts sedan starten Pensionskassan har sedan starten ökat med totalt 65 mnkr vilket motsvarar en procentuell ökning med 15 %. Utifrån s k ALM analys (tillgångs/skuldanalys), utförd av kommunens strategiske rådgivare SEB, finns det, utifrån den meravkastning som skapats i pensionsfonden sedan starten 2011, möjlighet att öka uttaget ur fonden. Det innebär i klartext att det är möjligt att sänka den garanterade kostnadsnivån i fast penningvärde från 52,5 mnkr till 47,5 mnkr vilket skulle innebära en budgetförstärkning med 5 mnkr årligen. En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att avkastningskravet på pensionsfonden ökar från 1 procent till 2 procent real avkastning. Utifrån befintlig riskprofil på pensionsfonden och historiska resultat bedöms det som fullt möjligt att öka uttaget ur fonden med ytterligare 5 mnkr. Om uttaget från pensionsfonden utökas med 5 mnkr årligen föreslås att det varje år görs en analys huruvida avkastningen ligger på minst 2 procent realt. Inför varje års budgetarbete sker således en analys som ska utvisa om pensionsfondens tillgångar är tillräckliga för att kunna motivera den ökade avkastningen. Om avkastningen skulle understiga förvaltningsmålet måste det budgeterade uttaget ur fonden reduceras i motsvarande mån. Nivån på uttag måste prövas i varje års budgetarbete. I flerårsbudgeten förbättras budgetläget för åren 2015, 2016 och 2017 med 5 mnkr för respektive år. Internbank Kommunfullmäktige beslutade i mars 2012 om att kommunen, med syfte att bredda kommunkoncernens kapitalanskaffning, skulle upprätta ett certifikatprogram med ett rambelopp på 1000 mnkr. Vid samma tillfälle beslutades också att kommunen skulle Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

12 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 9 genomgå en kreditbedömningsprocess hos Standard & Poor s för att erhålla en officiell rating. Vidare beslutade kommunfullmäktige i november 2012 om att upplåning via obligationslån skulle ske upp till 2000 mnkr. Kommunen erhöll i november 2012 ratingbeslut från Standard & Poor`s, AA+, som är den näst högsta nivån. I november 2013 erhölls ett förnyat ratingbeslut, AA+ med ratingutsikt stabil. Per den 31 december 2013 har 940 mnkr upplånats via certifikatprogrammet. Via MTNprogrammet (obligationsprogrammet) har 1000 mnkr upplånats. Till Jämtkraft har utlånats 700 mnkr via certifikatprogrammet och 1000 mnkr via MTN-programmet. För 2015 beräknas räntenettot för internbanken inkluderande alla upplåningskostnader inklusive, rating, administration mm med avdrag för utlåningsränta från bolagen generera ett räntenetto på 10 mnkr. Det är 5,6 mnkr bättre än enligt gällande flerårsbudget. Förbättrar budgetläget för 2015, 2016 och 2017 med 5,6 mnkr för respektive år. Finansiella intäkter kommunala bolag Finansiell intäkt Rådhus AB Intäkter från Rådhus AB består f n av borgensavgift på koncernbolagets låneportfölj, som f n uppgår till 778 mnkr. Borgensavgiften uppgår enligt kommunfullmäktiges beslut till 0,3 procent, vilket innebär en intäkt på 2,4 mnkr. I enlighet med kommunens ägardirektiv ska Rådhus AB fr o m 2013 amortera på låneskulden med en amorteringstakt på 25 år vilket innebär en årlig amortering på 32,4 mnkr. I kommunens budget budgeteras därför en kostnad på 32,4 mnkr utgörande aktieägartillskott till Rådhus AB. Finansiering av denna kostnad sker genom aktieutdelning från Jämtkraft AB, se nedan. Därutöver budgeteras också en borgensavgift för koncernbolagets låneskuld vilket ger en intäkt för kommunen på 2,4 mnkr. Finansiell intäkt Jämtkraft AB Utdelning från Jämtkraft AB förväntas bli oförändrat gentemot gällande flerårsplan. Intäkten från Jämtkraft finansierar aktieägartillskott till Rådhus AB. Budgetutfall 2013 och budgetpåverkan 2014 Kommunens resultat 2013 är 101 mnkr, varav 50 mnkr är en s k jämförelsestörande post avseende återbetalning av försäkringspengar från AFA. Samtliga nämnder utom två redovisar en ekonomi i balans. Kommunfullmäktiges har under 2013 tillfört tilläggsanslag på sammanlagt 12 mnkr (brutto). Verksamhetsförändringar/resurstillskott i gällande budget och flerårsplan Förändringarna finns specificerade på sidorna i dokumentet Budget 2014 och flerårsplan Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

13 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 10 Strategiska frågor att ta ställning till under budgetarbetet Samtliga förvaltningar och förbund har inventerat och redovisat sina budgetförutsättningar inför arbetet med budgetdirektiv och ramar , vad gäller frågeställningen: - Ändrad eller ny lagstiftning/nya pålagor som innebär förändringar i verksamheten. Andra frågeställningar, ex vis förändringar i efterfrågan, utveckling, ambitionsökningar etc, har hänvisats till en politisk diskussion och prioritering. Det som framkommit har inverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar. Utöver dessa redovisningar måste också ställning tas till om gällande budget är i balans. Enligt nämndernas reglementen ska budget hållas men samtidigt måste en realistisk bedömning göras. Enligt bokslut 2013 har alla nämnder, utom Vård- och omsorgsnämnden och Överförmyndaren klarat sin budget. Överförmyndaren har ett mindre underskott, -0,4 mnkr, medan Vård- och Omsorgsnämnden har ett stort, -32,4 mnkr. De har därmed inte under året klarat sitt, i budgetdirektivet preciserade, effektiviseringskrav, eller att genomföra alla kostnadsminskningar enligt sin åtgärdsplan. Nämnden har, för 2014 och framåt av kommunfullmäktige, begärt tilläggsanslag om 9 mnkr för ökade kostnader för assistansersättning inom lagområdet för LSS. Barn- o utbildningsnämnden klarar sin budgetram Antalet skollokaler har inte minskat och skolorganisationen kan därmed inte organiseras så effektivt som nuvarande antal elever motiverar. Ett tillskott på 5 mnkr, genom ianspråktagande av buffert för oförutsedda behov, beslutades av Kommunfullmäktige den 13 februari Jämtlands Gymnasieförbund har ett mindre överskott I enlighet med ägardirektiven för 2014 får gymnasieförbundet skriva upp elevplatspriserna med i genomsnitt 6,7 % (uppräkningen av elevplatspriser för 2014 utgår från ökade statsbidrag till gymnasieskolan). Ägarkommunerna har kompenserat gymnasieförbundets ökade kostnader för GY 11 genom uppskrivningen av elevplatspriser med 6,7 % En osäkerhet under är demografin och utbud av program. Elevantalet minskar och målet att ha ett stort utbud av program är kostnadsdrivande. Ökade lokalkostnader för gymnasiebyn ska enligt tidigare beslut täckas av effektiviseringar inom gymnasieförbundet. Vid ägarsamråd har styrgruppen fått uppdrag att analysera om det finns alternativa lösningar för att utjämna förbundets behov av kostnadsminskningar över ett antal år. Jämtlands Räddningstjänstförbunds ledning har vid ägarsamråd redovisat att utveckling av Furulund inte ryms i budget. Utifrån nämnda inventering, finns dessa ändrade eller ny lagstiftning/nya pålagor som kan innebära förändringar i verksamheten. Tillkommande lagstiftning som påverkar driftbudget 1. EU-parlamentet beslutade den 15 januari 2014 om nya upphandlingsdirektiv vilket kommer att innebära en regelutveckling, men kanske framförallt en riktningsförändring. Offentliga affärer kommer allt mer att ses som en strategisk kraft för den upphandlande myndigheten att kunna påverka samhället i önskad Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

14 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 11 riktning. Upphandlande myndigheter kommer t ex att ges större möjlighet vad gäller kravställande inom miljö och sociala frågor. För att tillgodose ovanstående kommer det ställas högre krav och förändrade arbetssätt för offentliga upphandlare. Exempelvis kommer nya upphandlingsförfaranden att erbjudas och det kommer ges utökade möjligheter till förhandling. Några andra exempel på förändringar är att utvärderingsformen lägsta pris kommer att tas bort och upphandlaren kommer att behöva ta hänsyn till livscykelkostnader på ett annat sätt än idag. De nya direktiven ska implementeras i svensk rätt inom två år from 2014, och ger upphandlande myndigheter och offentliga upphandlare både utökade möjligheter och skyldigheter. För att möta dessa förändringar begär Upphandlingskontoret utökade resurser med en tjänst innebärande 700 tkr för den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan. Då Östersunds kommuns andel i nämnden är ca 47 % innebär det en ökad kostnad på 330 tkr/år fr o m Socialstyrelsen har föreslagit föreskrifter och allmänna råd om Våld i nära relation. Föreskrifterna föreslås träda i kraft under våren Socialnämnden i Östersunds kommun har lämnat yttrande över remissen. Skyddat boendet ska vara en insats som beviljats av individ och familjeomsorgen i den egna kommunen eller social beredskap. En genomförandeplan skall upprättas och insatsen ska dokumenteras. Boendet ska svara mot den definition av skyddat boende som socialstyrelsen beskriver i vägledningen "Fristad från våld - en vägledning om skyddat boende" (Socialstyrelsen:2013) En tjänst omfattande 0,5 tjänst, i de fall boende har utökade behov av stöd finns ex under helg/kväll möjlighet för placerande kommun att använda sig av egen medföljande personal. Budget boendeverksamhet: kr/år (avser 0,5 tjänst, två lägenheter samt löpande inventarier) Från tkr/år. Ändrad tolkning av gällande lag, som påverkar driftbudget 3. Bemanning särskilt boende inom Vård- och Omsorgsnämnden. Socialstyrelsen har beslutat att detaljreglera antal personal på särskilt boende, bl a ökat täthet av nattpersonal. Innebär en mycket stor kostnad för kommunen, i dagsläget bedömd till 35 mnkr, vilket behöver dock beräknas närmare. (Lagändringen har väckt stor irritation då den ruckar på lokala självstyrelsen, flera kommuner och SKL ställer sig frågande till ändringen. Inga statliga medel via finansieringsprincipen ska tillföras då socialstyrelsen anser att sektorn har fått medel för detta). Från 1 april tkr , med 3/4s effekt Personlig assistans (LASS). Försäkringskassans betydligt striktare bedömning har lett till en tydlig kostnadsövervältring till kommunen. Under 2013 har kassans omprövningar inneburit fler personer med LASS har fått sina grundläggande behov kraftigt minskade (under 20 timmar/vecka) vilket i sin tur har lett till att kommunen får bära hela kostnadsansvaret jämfört med tidigare då kommunen ansvarade för de första 20 timmarna och staten för resterande del. Totalt har nämndens kostnader ökat med 7 mnkr under 2013 p g a ovanstående förändring. Helårseffekt för 2015 innebär ca 9 mnkr. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

15 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 12 Tillkommande lagstiftning som påverkar investeringsbudget 5. Larmanläggningar. Räddningstjänsten ställer nya krav på larmanläggningar för att dessa ska få kopplas vidare till räddningstjänsten. S k kombilarm tillåts ej. Enligt Räddningstjänstens krav ska utbyte av larmanläggningar som ej uppfyller kraven ske snarast. 1 mnkr är avsatt för Behovet är ca 8 mnkr. För att uppfylla kraven för tillfällig övernattning i skolor i den omfattning som sker idag behöver flertalet anläggningar kompletteras. Kostnaden för detta beräknas för kommunens del uppgå till 2,3 miljoner. Utöver detta används Palmcrantzskolan där behovet är 1,5 miljoner och även kronor för Kastalskolan som inte används idag (ev framtida behov). Under Storsjöcupen inkvarteras ytterligare ca 800 besökare i andra fastighetsägares lokaler. 6. Energibyte belysning av miljöskäl. Ny EU-lagstiftning gällande kvicksilverlampor innebär att samtliga armaturer måste bytas ut i vissa av kultur- och fritidsnämndens elljusspår. Statliga utredningar som kan komma att påverka driftbudget: 7. Ökade arbetsuppgifter för överförmyndaren. SOU 2013:27 föreslår bl a detta beträffande att ta fram underlag till tingsrätten i samband med ansökan om god man/förvaltare. Proposition väntas under våren Tillsyn E-handel. Utredningen "En väg till ökad tillsyn: marknadsföring av och e-handel med alkohol och tobak", SOU 2013:50, blev färdig i juli. Utredningens förslag har skickats på remiss till 112 instanser. Det stora engagemanget för frågan har lett till att 117 svar hade inkommit när remisstiden löpte ut 1 december. SKL stödjer utredningens förslag att den omedelbara tillsynen ska utövas av kommunerna. 200 tkr Oklart idag om detta finansieras via finansieringsprincipen. 9. Fritidspeng. Ur Ds 2013:70 Regeringen aviserar i budgetpropositionen för 2014 att införa fritidspeng för barn i hushåll som har haft ekonomiskt bistånd under sex månader eller längre. Fritidspengen ska uppgå till högst 3000 kr per barn och år och täcka faktiska utgifter för deltagande i regelbundna fritidsaktiviteter. Beräkningen av kostnaden för Östersunds kommun görs utifrån antalet barn 0-18 år i hushåll som under perioden varit aktuella för försörjningsstöd sex månader eller längre. Fritidspengen föreslås införas 1 juli barn x 3000 kr = 750 tkr. Sveriges Kommuner och Landsting tillstyrker förslaget och förutsätter att kommunerna ersätts fullt ut via finansieringsprincipen. 10. Renhållning. Förslag till förändringar i lagstiftning gäller framför allt ansvar för förpackningsavfall. Osäkert vad ev ny lagstiftning kommer att innebära. Det kan bli kommunen som blir huvudman. Ekonomisk effekt på renhållningstaxan, svårbedömd idag. 11. KIA. Förslag till förändring i Skollagen fr o m 1 juli 2014 kring det kommunala informationsansvaret för åringar som inte fullföljer sina studier. Förslaget förtydligar ett kommunalt aktivitetsansvar, dvs kommunen kommer inte Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

16 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 13 att bara ansvara för information och coachning utan också för att erbjuda aktiviteter. Beslut väntas under april Aktualiserar behov av en daglig aktivitet i egen, d v s Navigatorcentrums, regi. Motsvarar ungefär aktiviteten "PlugIn" eller "Unga i Huset" som båda är externt finansierade via EU resp. samordningsförbundet, till halvårsskiftet Behövs en daglig verksamhet som är permanent. Två tjänster samt lokal och verksamhetskostnader, 1300 tkr. Övriga aktuella frågor 12. Östersunds kommun har sedan tidigare en löpande överenskommelse med Migrationsverket omfattande platser inklusive ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Inför år 2013 mer än tredubblades överenskommelsen och Östersunds kommun tog emot 337 flyktingar. Inför år 2014 omfattar överenskommelsen 250 platser, varav 150 är så kallade anvisningsbara platser där kommunen ordnar med ett första initialt boende. Berörda förvaltningar har lämnat in beräknade merkostnader för 2014 på grund av denna utökning. Analys av merkostnaderna pågår och särskilt ärende förbereds för begäran om utökad ram. I budgetramen för 2015 finns inga medel avsatta för att täcka de merkostnader som uppstår och som inte kan finansieras av erhållet schablonbidrag. Översiktlig uppskattning av behov av medel beräknas motsvara 3 miljoner kronor. 13. Nationalmuseum Norr har diskuterats under flera år. 3 mnkr i investering samt drift tkr/år från 2017 eller Konkretisering av projektet pågår. Näringslivet, och Strukturfonden, har förklarat sig villiga att delta i finansieringen. Statens inställning redovisas i budgetpropositionen i oktober. Strukturfondernas ställningstagande gäller första delen Enligt fullmäktiges beslut om exploatering av Storsjö Strand förutsätts en skattesubvention i storleksordningen 60 miljoner kronor för att möjliggöra byggnation av området. Fastställs detaljplan för området bör byggnation av viadukt över järnvägen igångsättas under hösten Beräknad investeringsnivå är 45 miljoner kronor. I budget 2015 bör därför 45 miljoner tas upp som skattefinansierad investering. För Miljö- och samhällsnämnde innebär nya Storsjö Strand-området ökade kostnader för vägunderhåll fr o m 2016 mht smala gator, svårare väghållning, ingen möjlighet att frakta bort snö. Dessutom blir det driftkonsekvenser för dagvatten, parker, etc. Detaljplan för Storsjö Strand etapp 1A innehåller m² allmän plats (gata, park, strandpromenad). Drift och underhåll beräknas till 30 kr/m² och år som ett schablonmässigt medelvärde för allt vilket ger kronor per år. 15. Omstrukturering fastigheter. Vilket beslut ska fattas gällande Palmcrantzskolans framtid? Aktuellt internt behov finns m a a Tekniska förvaltningens organisationsöversyn. En samlokalisering till en del av PC kan bli lönsam och är en förutsättning för att klara effektiviseringskrav. Buffert tomhyra ca 5,5 mnkr (av totalt 8 mnkr) som finns inom KS för PC kan därmed bli en resultatförstärkning 2015 om ställning till ev avveckling/uthyrning av fastigheten PC kan tas snabbt. Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

17 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl Vård- och Omsorgsnämnden har fattat beslut om en långsiktig inriktning för utveckling av nämndens boendeformer. Nämnden pekar på möjligheten att organisera bl a det nya nattbemanningskravet till en lägre kostnad förutsatt nya boenden. En sådan strukturförändring kan medföra kostnadskonsekvenser/tomhyror för nuvarande fastigheter om kommunen inte samplanerar en så stor strukturförändring. 17. VA-planens intentioner och takt vid genomförande av investeringsbehov behöver tydliggöras i kommande flerårsplan. Behoven avser investeringar med ökade driftkostnader som effekt. Innebär krav på höjd VA-taxa. Särskild redovisning av alternativa ambitionsnivåer sker vid budgetkonferensen. 18. Förändring statsbidrag betr OSA. Offentligt skyddat arbete, s k OSA-anställningar är för personer med socialmedicinska handikapp (ofta missbruksbakgrund). I dagsläget har kommunen 28 personer anställda, framförallt män. En större andel arbetar i skogslag hos mark och exploatering och hos teknisk förvaltning/fritid, övriga finns anställda vid Lövsta snickeri, inom kök eller hemtjänst. Arbetsförmedlingen har meddelat att statsbidrag för OSA-anställningar sänks från i genomsnitt 70 % av lönekostnaden till 52 % från den 1 juli Med befintlig budget kan endast 17 av 28 personer förlängas efter den 30 juni. Detta är inget problem arbetsrättsligt, alla är timanställda visstid på BEA. Däremot finns det knappast något annat sysselsättningsalternativ för dessa personer 5 däremot risk för ökade kostnader för socialnämnden. För att förlänga alla befintliga OSA-anställda from juli 2014 skulle det behövas ytterligare 0,9 mnkr i kommunstyrelsens budget för arbetsmarknadsprogram. 19. Utökad förvaltningsorganisation som följd av ändrad politisk organisation. Berör Överförmyndare och Kultur- och Fritidsnämndens områden. Förslag på förändring fr o m 2015, 1 mnkr/år. Andra strategiska frågeställningar Uppmärksammat genom nämndinventering eller i övrigt. Påverkar befintlig verksamhet och kan bli nödvändigt att beakta i kommande budgetarbete: 20. En framtida utmaning är klimatförändringarna. De senaste åren har tre större stormar (Dagmar, Hilde och Ivar) drabbat kommunen, vilka för Miljö- och samhällsnämnden kostat 3 mkr. MSN är övertygad om att dessa stormar inte är tillfälligheter och vill därför uppmärksamma att kommunkoncernen på något sätt måste ta höjd för klimatåtgärder för stadsnära skog, produktionsskog och parker. Vidare kommer ökande regnmängder att ställa nya och dyrare krav på dagvattenhantering och åtgärder för detta. Beredskap att möta dessa förändringar motiverar att reserven för oförutsedda behov åtminstone återställs till ursprungliga 15 miljoner kronor. 21. Hormonstörande ämnen i materiel. Enligt Kommunfullmäktiges beslut den 19 december 2013 ska en kartläggning genomföras av förekomsten av material, varor och kemikalier inom den kommunala organisationen för att se förekomsten 5 Risk att Kyrkparken är alternativet Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

18 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 15 av hormonstörande ämnen. Kartläggningen ska ske med start inom verksamheter där små barn vistas och sedan efter prioritering utefter risk och konsekvens. Efter varje område som kartlagts tas en åtgärdslista fram där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas, av vem och när. Ekonomisk effekt okänd f n. 22. Kommunfullmäktige har 2013 principiellt bifallit ett inrättande av social investeringsfond. Ekonomiskt utrymme har inte funnits i 2013 eller 2014 års budgetar. Kommunstyrelsen har uppdragits att arbeta fram riktlinjer samt regler för återföring. Med redovisade förutsättningar skulle budgetläget inför direktiven vara följande: Prel Baskalkyl / Budgetläge års prisläge Mnkr (- = försämring, + =förbättring) Utgångsläge i gällande flerårsplan (inkl utrymme f oförutsedda behov) 27,5 34,3 35,0 Ianspråktagande och förlängning energibuffert -3,0-3,0-3,0 Summa utgångsläge inkl dec13 beslut 24,5 31,3 32,0 Skatteintäkter, statsbidrag, komm fastighetsavgift 16,6 29,8 113,6 Prel demografisk ramförändring ,7 Förändring löneram (2,5% på personalbudgeten) -66,5 Förändring lönebuffert -3,6-3,7-23,0 Indexuppr inflation (1,6% 2015, 1,8% 2016 o 2017) -1,0-3,0-3,0 Beslut i Kf 13 februari ang konsekvens skolstruktur -5,0-5,0-5,0 Ständiga förbättringar enligt tidigare direktiv 31,0 31,0 31,0 Upplösning av buffertar inom KS (PC, Solliden, Fjv, Elpris) 8,2 8,2 8,2 Kostnad"övervältring" FK t kommunen, LASS-ansvar -9,0-9,0-9,0 Utökning buffert LSS ,0 Flyktingmottagande (siffra 13/2) -3,0-3,0-3,0 Fastighetsunderhåll, satsning tom 2015 upphör ,0 Ramjustering f d lokalkostn utrymme slutavskrivn, uppsk 2,0 4,0 6,0 Förväntad ändring i förvaltningsorganisation -1,0-1,0-1,0 Finansiella kostnader kommunens lån 0,7 1,0 1,0 Finansiella intäkter likvida medel 0,9 1,5 1,5 Internbank 5,6 5,6 5,6 Avkastning från pensionsfond 5,0 5,0 5,0 Pensionskostnader -1,6-1,9-1,9 Nytt budgetläge 70,3 90,7 76,8 Krav för "God ekonomisk hushållning" (spec nedan) 78,4 80,9 83,3 Differens mot "G E H" (- = saknas) -8,1 9,8-6,5 Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

19 1, KS :00 / :s bilaga: Baskalkyl 16 Förutsätter att ALLA nämnder håller budget 2014 Önskemål om satsningar finns ej med. Ingen driftskostnad nya investeringar beaktade Om de förs in försämras budgetläget Spec av god ekonomisk hushållning 2% av skatteintäkter och statsbidrag 66,4 68,9 71,3 Amorteringar 12,0 12,0 12,0 78,4 80,9 83,3 Reserv för oförutsedda behov som uppstår under året 15,0 15,0 15,0 Avskrivningar skattefinansierad verksamhet 140,0 140,0 140,0 Summa investeringstak 183,3 203,7 189,8 Ambitionsökningar drift sänker investeringstaket??? Sammanfattning av ekonomiskt läge resultat och investeringar Med ovan redovisade har utgångsläget vid kommunens start på budgetarbetet inför 2015 förändrats, från flerårsplanens minus ca 40 mnkr för att nå upp till god ekonomisk hushållning, till att nu vara i närheten av den eftersträvade nivån på ca 78 mnkr. Ca 8 mnkr saknas fortfarande enligt uppställningen men observera att denna beräkning endast innefattar ett fåtal av de nya pålagor som blir/kan bli aktuella, enligt redovisningarna på sid I siffrorna finns inget utrymme upptaget för ev. nya ambitionshöjningar. Således blir prioriteringar inom verksamheten (driftkostnader) och/eller av investeringar (investeringsutgifter) oundvikliga. Förändringar i löpande verksamheten som medför ökade kostnader minskar utrymmet för investeringar. Att investera i stor omfattning innebär att utrymmet för löpande verksamheten minskar (och vice versa). Att ha ett resultat i linje med god ekonomisk hushållning innebär att investeringsnivån kan vara högre än om endast lagens krav om budget i balans uppnås. Att låna till investeringar innebär att räntor och amorteringar ska betalas varje år i kanske 25 år. Ökade lånekostnader skapar ett krav på kostnadsminskningar i verksamheten alternativt tryck på skattehöjning. Med exemplet enligt ovanstående uppställning, som varken innefattar prioritering föranledd av ev. nya pålagor eller nya ambitionsökningar, skulle resultatet motsvara god ekonomisk hushållning ge möjlighet att finansiera en investeringsvolym på ca mnkr/år under perioden utan att ta nya lån. Ett alternativ är att, med ett resultat enligt god ekonomisk hushållning, investera på en lägre nivå och därmed skapa ett kassaflöde för att amortera på tidigare upptagna lån. Detta ger sänkt ränta och slopat behov av amorteringar, och skapar därmed ett utrymme för verksamhetskostnader eller sänkt krav på kostnadsminskningar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Östersunds kommun, telefonnummer vx Fax

20 1, KS :00 / :s bilaga: Principer för hållbar ekonomi Baskalkyl Bil 1 Baskalkyl Bil 1 1 Budgetförutsättningar Principer för hållbar ekonomi god ekonomisk hushållning respektive budgetprocess Målet god ekonomisk hushållning Östersunds kommun har sedan flera år ett finansiellt mål att kommunen varje år ska redovisa ett plusresultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Tillämpat på budget 2014 innebär detta att kommunen bör redovisa ett plusresultat på slutraden i resultaträkningen med 64 miljoner kronor. Målet är satt till en nivå som gör att kommunen ska kunna ha en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi innebär att kommunen måste kunna - finansiera varje års verksamhet fullt ut dvs uppfylla det lagstadgade balanskravet. - Ha ett plusresultat i ekonomin för att ha en egenfinansiering av de investeringar som krävs för att vidmakthålla värdet respektive utveckla kommunens anläggningstillgångar. Målet innebär att kommunen ska kunna genomföra en viss volym investeringar utan att behöva låna pengar. Att låna pengar medför räntekostnader, kostnader som i sin tur måste finansieras inom tillgänglig budgetram. Detta innebär att räntekostnader, allt annat oförändrat, medför krympta ramar och krav på besparingar i driftverksamheten. Ett plusresultat behövs bl.a. för att kommunen ska kunna möta oplanerade/ oförutsedda kostnader under löpande budgetår utan att kommunen ska tvingas tillgripa akuta stopprogram eller motsvarande åtgärder i produktionen av välfärdstjänster. Målbilden i Östersunds kommun är att 15 miljoner kronor per år ska reserveras för oförutsedda behov inom det budgeterade resultatet. Utöver en buffert för oförutsett behövs ett plusresultat för att kommunen ska kunna finansiera investeringar i den takt som bedömts som behovet av årlig återkommande investeringsnivå (s.k normal investeringsnivå). Hållbar ekonomi är att klara en självfinansiering av denna investeringsnivå som återkommer år efter år. Målbilden har varit att 45 miljoner kronor per år ska kunna användas för egenfinansiering av investeringar utöver de årliga avskrivningarna. Investeringstoppar enskilda år kan lånefinansieras men med detta uppstår ett behov av ökat årligt resultat för att kunna amortera på upptagna lån i en takt som är ekonomiskt hållbar (utöver att räntekostnadernas effekt).

Kommunstyrelsens sammanträde

Kommunstyrelsens sammanträde -3, KS 2014-03-12 09:00 Kallelse till Kommunstyrelsens sammanträde 2014-03-12 kl 09.00 i Locknerummet -2, KS 2014-03-12 09:00 LEDAMÖTER Från/ Närv OMRÖSTNINGAR AnnSofie Andersson, s, ordförande JA NEJ

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram Tjänsteskrivelse 1 (8) 2015-06-09 50TKommunledningskontoret Dnr KS 2015-172 Birgitta Hammar Kommunstyrelsen Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Månadsuppföljning per den 30 april 2014

Månadsuppföljning per den 30 april 2014 20 maj 2014 KS-2014/284.182 1 (9) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 30 april 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. (AU 306) KS 2015-113

Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. (AU 306) KS 2015-113 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-11-10 264 Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. (AU 306) KS 2015-113 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

PM-granskningsanteckningar

PM-granskningsanteckningar PM-granskningsanteckningar Datum 4 februari 2005 Till Från Kontor Angående i Finspång Susanne Svensson och Lars Rydvall Norrköping God ekonomisk hushållning 1 Syfte och bakgrund Kommunernas ekonomiska

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. KS

Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-11-03 306 Utdelning från Falkenberg Energi AB till Falkenbergs Stadshus AB. KS 2015-113 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet

Åtgärdsplan för återställning av 2014 års resultat enligt balanskravet KF 13:1 KF 13:2 KF 13:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KF 13:4 Ekonomiavdelningen Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:208-042 2015-04-02 1/3 Åtgärdsplan för återställning av 2014

Läs mer

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 2013-03-22 Kommunstyrelsen Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Ekonomirapport 2016 efter januari månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige

Läs mer

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN

1 (7) Marie Jacobsson Till Kommunstyrelsen FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 1 (7) Marie Jacobsson 2001-10-29 Till FÖRSLAG TILL BUDGET 2002 SAMT FLERÅRSPLAN 2003-2004 Inledning Det lagstadgade balanskravet för kommuner som började gälla från år 2000 har varit det övergripande målet

Läs mer

Mål och budget ram Övergripande finansiella mål

Mål och budget ram Övergripande finansiella mål Mål och budget ram 2015 Övergripande finansiella mål Utfall 2013 Budget 2014 Ram budget 2015 Ram plan 2016 Ram plan 2017 Ekonomi i balans Årets resultat, mnkr 27,5 12,2 2,2-10,5-24,3 Långfristiga skulder

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige

Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer