TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010"

Transkript

1

2

3 Trafiken i Eskilstuna Eskilstuna, april 2011 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. Lantmäteriverket

4 Projektgrupp Projektledare Linda Mildner tfn: Kollektivtrafik Peter Dädeby tfn: Trafikmängder och foto Göran Jonsson tfn: Olycksstatistik och analyser Catrin Klauninger tfn: Hastigheter och analyser Petter Skarin tfn: Kartor Robert Siveryd tfn: Parkering Joachim Dahlgren tfn: Cykling Ann Gustafsson tfn: Trafiksignaler Jaako Mets tfn: Grafisk form Don Sjögren tfn:

5 Sammanfattning Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. Cykeltrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större tillfarterna till centrum. Vårvärderna var ungefär lika med 2009 medan antal cyklister vid höstmätningen minskade med i snitt 11 %. Antalet cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan cyklister/dag. Varje år genomförs också en räkning av antalet cyklister som använder cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändningen är 15,6 %, vilket är en ökning med 1,7 procentenheter jämfört med Stadsbyggnadsnämnden har antagit en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det fastslagits att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället ska utgå ifrån möjligheten att kunna använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. Ett av målen är att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas fram till Efter flera år av stillastående resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik ökade resandet till 4,3 miljoner resor under 2010 jämfört med 4,1 miljoner resor Biltätheten för personbilar i trafik har ökat marginellt från 439 till 440 bilar/1000 invånare. Räknas alla fordon med (tunga fordon och motorcyklar är antalet fordon i trafik 486 stycken/1000 invånare, samma som under Att antalet fordon/1000 invånare inte har ökat trots att det blivit fler fordon i trafik (drygt 500 stycken beror på att Eskilstunas folkmängd har ökat under Den genomsnittliga beläggningen på bilplatser i centrum har minskat under 2010 jämfört mot Den främsta anledningen till att beläggningsgraden sjunkit är tillskottet av 250 bilplatser på kvarteret Vulkanen. Parkeringsplats Vulkanen är tillfälligt öppen fram till dess att byggnationen av bostäder planeras starta under Det innebär att beläggningen på kvarvarande parkeringar kommer öka och uppskattas hamna på 2009 års beläggningstal när Vulkanen åter stängs. Beläggningen på centrumnära parkeringar har ökat under året. Det finns fler faktorer till att beläggningsgraden ökat på centrumnära parkeringar. En faktor är effekten av att arbetsplatsparkering i större utsträckning styrts till centrumnära parkeringar. En annan faktor är den tidiga vintern med kyla och snö. Polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador är grunden för Sveriges officiella trafikskadestatistik. I och med att även Mälarsjukhuset registrerar skadade personer i STRADA får vi en mer korrekt bild av skadegrad och antal skadade i Eskilstunatrafiken. Ingen person omkom i Eskilstunatrafiken under Enligt polisen skadades 16 personer svårt och 105 personer skadades lindrigt. Sjukvården uppger att en person skadats svårt och 114 personer skadats måttligt eller lindrigt (42 respektive 72 personer. Av de 16 personer som polisen rapporterat som svårt skadade känner sjukvården till 6 stycken. En av dessa klassas av sjukvården som oskadad, tre personer har bedömts som lindrigt skadade och de övriga två bedömde sjukvården som måttligt skadade. Då polisens och sjukvårdens uppgifter slås samman framgår att totalt 213 personer har skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala väghållningsområdet.

6 Andelen oskyddade trafikanter uppgår till 57 % av de personer som skadats. Liknande siffror återfinns i de två senaste årens rapporter av Trafiken i Eskilstuna. Kunskaper om detta bör leda till att mer resurser läggs på att planera, bygga och sköta om trafikmiljön för att oskyddade trafikanter ska vara säkrare men även känna sig mer trygga.

7 Förkortningar och definitioner Förkortningar SCB STRADA Vadt VTI Åvdt Statistiska centralbyrån Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag. Ej korrigerat mot årsmedelvärde. Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag. Korrigerat mot årsmedelvärde. Definitioner 85-percentil Vägtrafikolycka Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 85-percentilen de 15 procent som kör fortast. Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att händelsen medfört person eller egendomsskada. En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka omkull (fallolycka och skadat sig räknas inte som en vägtrafikolycka i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den sjukvårdsrapporterade statistiken. Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. Polisens skadeklassificering Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. Svår personskada Lindrig personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskada eller inre skada. Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som ovan anges

8 Medicinsk skadegradering ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för att kunna värdera skador. ISS 1-3 ISS 4-8 ISS >8 motsvarar lindriga skador motsvarar måttliga skador motsvarar svåra skador Olyckstypsdefinitioner Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor som räknas till de övriga olyckorna (v. a = avsvängning Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen svänger k = korsande kurser m = möte o = omkörning Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med korsande färdriktningar Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser Kollision med mötande eller avkörning i samband med omkörning av annat motorfordon u = upphinnande s = singelolycka c = cykel/moped f = fotgängare Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det bakre fordonet hunnit upp det främre Olycka med endast ett motorfordon inblandat Cykel/moped i kollision med motorfordon Fotgängare i kollision med motorfordon gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fotgängare singelolycka (fallolycka gc = cykel/moped v = varia (övrigt Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel cykel/moped eller moped/moped Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor

9 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Gång- och cykeltrafik 3 Gångtrafik 3 Reflexanvändning 4 Cykeltrafik 6 Cykelaktiviteter under Cykel och cykelhjälmskampanj 7 Cykla till jobbet Volvoanställda 8 Cykla i park 8 Cykelparkering 9 Luftpump Kollektivtrafik 11 Nuläge 11 Ny kollektivtrafikmyndighet 11 Kollektivtrafikutskott 11 Mål för kollektivtrafiken 11 Analys av kollektivtrafiken Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka Trafikmängder 15 Biltäthet 15 Personbilstrafik 16 Trafikmätningar Trafikmätningar Lastbilstrafik 18 Gatukorsningar 20 Centrumtrafik 21 Körsträckor Hastigheter 23 Mätsystematik 24 Genomförda mätningar 24 Huvudvägnätet 25 Lokalvägnätet 26 Fartvisare 28 Samarbete med polisen 29 Omskyltning norra industriområdet 30

10 6. Trafiksignaler 31 Förändringar Större förändringar i vägnätet 33 Torshällavägen/Schröderstiernas väg 33 Nyfors 34 Rademachergatan och Careliigatan Parkering 35 Beläggningstal i centrum och centrumnära parkeringar 35 Beläggningstal på allmänna parkeringsplatser i centrum 35 Beläggningstal i allmänna parkeringsanläggningar i centrum 38 Beläggningstal på allmänna parkeringsplatser på centrumnära parkeringar 40 Felparkeringsavgifter 44 Statistik av utfärdade parkeringsanmärkningar 45 Statistik av utfärdade kontrollavgifter 47 Nyckeltal 48 Bilplatser 48 Biljettautomater och parkeringsintäkter 49 Försäljning av månadskort på markparkering i centrum 50 Försäljning av månadskort i parkeringsgaraget Vildsvinet 52 Parkeringsövervakning 53 Flyttning av fordon 53 Handläggning av parkeringstillstånd och dispenser Olyckor 55 STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition 55 Personskador 56 Polisens statistik 56 Jämförelse av polisens och sjukvårdens statistik 59 Trafikantslag 61 Platstyp 64 Väg/vägomständigheter 65 Månadsvis statistik 66 Kön och ålder 66 Olyckor vid passage över gata 67 Räddningstjänsten olycksstatistik 68 Olycksstatistik vid trafiksignalanläggningar 69 Olycksdrabbade korsningar 69 Skadestatistik för hela kommunen 70 Jämförelse med andra kommuner 71 Samhällsekonomisk värdering 74 Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 74 Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 74 Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 75 Jämförelse av ekonomisk värdering åren

11 Bilagor Bilaga 1 Trafikflöden 2010 inom Eskilstuna tätort Karta 1 Trafikflöden 2010 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Trafikflöden 2010 inom Eskilstuna centrum Karta 3 Bilaga 2 Personskador 2010 inom Eskilstuna Karta 1 Personskador 2010 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 Personskador 2010 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 Personskador 2010 inom Skogstorp och Torshälla, oskyddade trafikanter Karta 4

12

13 1 1. Inledning Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på personer. Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. Stadsbyggnadsförvaltningens uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll av den offentliga miljön. Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA sjukvård (från 2007 års rapport som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information om kollektivtrafiken. Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande till ombyggnationer på specifika platser. Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 1 Statistiska centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2010 och befolkningsförändringar 2010

14 2 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010

15 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 3 2. Gång- och cykeltrafik Gångtrafik Räkning av fotgängare och cyklister sker samtidigt vid de större tillfarterna till centrum. Fotgängarräkning görs under 6 timmar kl och , se tabell 1 och diagram 1. Gående som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till ca totalt under en 6 timmars räkneperiod. Flest antal fotgängare, stycken passerar över Nybron. Tabell 1 Antal gående och cyklister i centrumtillfarterna under 6 timmar i maj Plats Gående Cyklister Totalt Nybron Rådhusbron Kyrkbron Gymnastikviadukten Västeråsviadukten Bild 1. Kyrkogatan Antal fotgängare och cyklister i centrumtillfarterna Antal trafikanter/dygn Cyklande Gående Totalt År Diagram 1. Antal fotgängare och cyklister i maj under 6 timmar i centrumtillfarterna

16 4 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Reflexanvändning Under några år har trafikavdelningen i oktober/november delat ut reflexer till medborgarna. Detta har skett tillsammans med trafiksäkerhetsrådets medlemmar. Syftet har varit att försöka minska fotgängarolyckorna och hjälpa fotgängarna att bli mer synliga under årets mörka årstider. Det har varit en uppskattad kampanj och från och med 2010 genomförs en undersökning i samband med reflexkampanjen. Genom årliga uppföljningar hoppas förvaltningen kunna se dels om kampanjen ger någon effekt på olyckorna och dels om fler medborgare väljer att använda reflex efter genomförd kampanj beställde trafikavdelningen reflexer till reflexkampanjen stycken av dessa delades ut. Ytterligare 500 stycken delades ut men dessa bekostades av en av de deltagande organisationerna. Totalt delades stycken reflexer ut. Reflexutdelningen genomfördes under ca 2 timmar och reflexerna delades ut på populära gångstråk i Eskilstuna centrum Innan utdelning av reflexer gjordes en föremätning (14/10 av antalet använda reflexer. Räkningen gjordes under två timmar på två centrala gångstråk i staden. En majoritet av de räknade fotgängarna använde inte reflex vid mättillfället. Endast 7 % använde reflex. Möjliga orsaker till den låga användningen generellt kan vara att det var tidigt på säsongen och att många inte har hunnit införskaffa reflex ännu. Det skulle också kunna bero att man inte har bytt till vinterjackan ännu eller att man anser att det inte har blivit tillräckligt mörkt. Tabell 2 Antal individer med och utan reflex Dag Antal kvinnor med reflex Antal kvinnor utan reflex Antal män med reflex Antal män utan reflex Antal barn/ungdomar med reflex Antal barn/ungdomar utan reflex 14/10 (Föremätning /10 (Mätning /1 (Eftermätning Tabell 3 Antal personer som använder reflex Dag Andel kvinnor med reflex Andel män med reflex Andel barn/ungdomar med reflex 14/10 (Föremätning 9,2 % 6,9 % 5,7 % 28/10 (Mätning 16,4 % 8,8 % 4,3 % 11/1 (Eftermätning 24,7 % 9,8 % 12,6 %

17 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5 Tabell 4 Antal räknade individer med och utan reflex Dag Antal räknade personer Antal med reflex Antal utan reflex Procent med reflex Procent utan reflex 14/10 (Föremätning ,4 92,6 28/10 (Mätning ,4 87,6 11/1 (Eftermätning ,6 82,4 Vid mätningstillfället den 28/10 var det endast 12 % som använde reflex. Det var dock ändå en ökning av antalet som använde reflex i jämförelse med första mätningen. Det var fler kvinnor än män som använde reflex. En eftermätning gjordes den 11/1 där andelen med reflex ökade till knappt 18%. Gruppen kvinnor har ökat sitt reflexanvändande markant under studien, från 9 % till 25 %. Ökningen är så pass stor att en rimlig slutsats att dra är att en reflexkampanj verkar ha haft en positiv inverkan på reflexanvändandet i den gruppen. I gruppen män verkar inte kampanjen ha haft någon effekt. Reflexanvändandet under de tre mätningarna var ungefär detsamma. Detsamma gäller gruppen ungdomar, där det i och för sig har skett en liten ökning mellan mätning två och tre men den är så liten att den bör ses som en tillfällighet. En rimlig slutsats är att reflexkampanjen verkar ge effekt på gruppen kvinnor men det behövs fler och andra insatser för att nå grupperna män och ungdomar. Bild 2. Så här såg reflexkampanjens eurosizeaffischer ut. Montage: Don Sjögren

18 6 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykeltrafik Cykeltrafiken räknas årligen i maj och september vid de 5 större tillfarterna till centrum, Nybron, Rådhusbron, Kyrkbron, Gymnastikviadukten samt Västeråsviadukten. Syftet med detta är att få en uppfattning om hur cyklandet förändras år från år. Antalet cyklister under en vardag i maj via centrum var ungefär lika många som 2009, dock minskade antal cyklister i september med i snitt 11 %. Antalet cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan cyklister/dag. I detta antal ingår också cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt via Faktoriholmarna, Kungsgatan, Gredbyvägen samt från Kyrkogatan. Antalsmässigt motsvarar räkning under 6 timmar i maj månad ca 50 % 1 av cykeltrafiken under ett vardagsdygn. I diagram 2 visas cykeltrafikens årliga variation vid centrumtillfarterna räknat under 6 timmar, förmiddag mellan kl och eftermiddag mellan kl för åren Antal cyklister per dag via centrum Vårvärden Höstvärden Antal cyklister År Diagram 2. Antal cyklister i centrumtillfarterna , räknat per dag. Hjälmundersökning av cyklister genomförs årligen samtidigt som cyklister räknas i centrumtillfarterna. Cykelhjälmsanvändningen ökade med 1,7 procentenheter från 13,9 % år 2009 till 15,6 % år Se diagram 3 överst på nästa sida. Sedan starten 2003 har antalet cyklister som använder cykelhjälm ökat med 7,6 procentenheter fram till år 2010, vilket är en positiv trend. Riksgenomsnittet för hjälmanvändningen år 2009 var 27 % 2. Trafikverket bedömer att den förväntade användningen av cykelhjälm 2010 var 33,6 % 3. År 2005 infördes lagen om att barn och ungdomar under 15 år ska använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade på en cykel. Cykelhjälmsanvändningen är också högre på cykelstråk som går utanför skolor och platser som har hög andel yngre cyklister och kan på sådana cykelstråk uppgå till %. 1 Trivector Rapport 2006:50, Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län 2 VTI:s observationsmätningar 3 Trafikverkets uppskattade värde 2010

19 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 7 Cykelhjälmsanvändning i procent % Hjälmanvändning cyklister Hjälmanvändning % ,9 15,6 13,9 11,8 11,7 12,1 9,6 8, År Diagram 3. Cykelhjälmsanvändning Cykelaktiviteter under 2010 Cykel och cykelhjälmskampanj Eskilstuna kommuns målsättning är att få fler människor att välja hållbara transporter i första hand vid korta resor. Att välja cykeln är billigt, miljövänligt och har en positiv effekt på människors hälsa. För att få fler människor att välja cykel arrangerades en cykel och cykelhjälmskampanj under maj månad. Kampanjen avslutades med en cykelns dag i slutet av maj på Fristadstorget i Eskilstuna. Bild 3. Hjälmen är huvudsaken.

20 8 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykla till jobbet Volvoanställda Förvaltningen har inlett ett samarbete med Volvo i Brunnsta med fokus på arbetspendling till och från arbetet. På Volvo arbetar cirka personer, 20 % är kvinnor och 80 % män. Av dessa bor ca hälften inom en radie av ca 5 km till arbetet. Det innebär att det finns möjlighet för anställda att välja cykel i första hand till och från arbetet. Bild 4. Utbildning på VOLVO. För att de anställda skulle få inspiration till att välja cykel så arrangerades inspirationsföreläsningar på olika platser på företaget. Föreläsningarna hade fokus på vardagsmotion, hälsoeffekter och konkreta tips och råd. Även andra informationsinsatser har genomförts, exempelvis trycktes foldrar upp och placerades på strategiska platser på företaget. Det har också funnits information på intranätet som alla anställda haft möjlighet att ta del av. 195 personer var med i cykla till jobbet kampanjen, det motsvarar ca 10 % av de anställda. Av dessa var 42 stycken kvinnor och 153 stycken män. Under fyra veckor cyklade deltagarna totalt ca 204 mil 1 (en sträcka motsvarande Eskilstuna Milano. De sparade även 544 kg koldioxid och 148,5 ton kol 2 genom att cykla till och från arbetet. Deltagarna gjorde även en hälsovinst, en ökad förbränning som i sin tur ledde till en total viktminskning av ca 98 kg. 3 Cykla i park Rothoffsparken, Fors kyrkopark, Rinmansparken, Stadsparken och Vasaplan har öppnats upp för cykling på fler stråk. Syftet med att tillåta cykling i större utsträckning har varit att skapa bättre tillgänglighet till parkerna och få ett genare och finmaskigare cykelvägnät. Cykling i parkerna förekom redan och genom att öppna upp skapas en tydlighet gentemot både gående och cyklister. En enkätstudie genomfördes på cykelns dag om vad Eskilstunas medborgare anser om att parkerna öppnat upp vissa stråk för cyklister. Det var 66 personer som besvarade enkäten, 32 kvinnor och 34 män. 86 % av dem som svarade tyckte att det var bra eller mycket bra. 8 % hade ingen åsikt och 6 % tyckte att det var mindre bra eller dåligt

21 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 9 Bild 5. Stadsparken Resultatet av enkäten visade att det var fler kvinnor än män som tyckte att det var mycket bra. Däremot visade det sig att det var dubbelt så många män än kvinnor som tyckte att det var bra. Det var inga män som tyckte att det var dåligt. Det visade sig att det var lika många män som kvinnor som inte hade någon åsikt. Cykelparkering Det finns behov av fler cykelparkeringar i centrum och en cykelparkering har installerats på J A Selanders gata. Den har plats för 32 cyklar och är utrustat med tak och belysning. Under juni månad var parkeringen utnyttjad till ca 80 % i snitt. En enkätstudie genomfördes på cykelns dag om vad Eskilstunas medborgare tycker om cykelparkeringar. Det var 66 personer som besvarade enkäten, 32 kvinnor och 34 män. Resultatet av enkäten visade att det var viktigt med tak, belysning och rymlighet med bra möjligheter att låsa fast cykeln. Det kom fram konkreta platser där det önskades cykelparkeringar, exempelvis kring centrum, gågatan och järnvägsstationen. Även köpcentrum och olika bostadsområden kom som förslag där det skulle kunna finnas fler cykelparkeringar. Bild 6. J A Selanders gata.

22 10 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 2, GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Bild 7. Östra torget i Torshälla. Luftpump Luftpumpar är ett populärt inslag för att underlätta för cyklister, rollatorer, barnvagnar och rullstolar. Under de senaste åren har vi installerat fyra luftpumpar i centrala Eskilstuna. Under maj månad har Torshälla fått sin första luftpump installerad på Östra torget.

23 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafik Nuläge Eskilstuna kommun är tillsammans med länets övriga kommuner, samt landstinget i Sörmland ägare av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken är huvudman för kollektivtrafiken i Sörmland. Veolia Transport AB är entreprenör för huvuddelen av den linjelagda kollektivtrafiken i Eskilstuna kommun. Trafik bedrivs på 14 stadsbusslinjer och 10 landsbygdslinjer. Eskilstunas stadstrafik har i flera år uppvisat ett, i jämförelse med befolkningsmässigt lika stora städer i Sverige, lågt användande av kollektivtrafiken. Ett traditionellt användande av bilen som transportmedel samt ett begränsat turutbud är faktorer som påverkar. En upphandling av kollektivtrafiken i Eskilstuna ägde rum under 2010 för perioden december 2011-december Veolia transport AB, som är Länstrafikens entreprenör för busstrafiken i Eskilstuna, vann upphandlingen även denna gång. I samband med trafikstarten av den nya upphandlingen kommer ett nytt linjenät att tas i bruk. Linjenätet har nuvarande linjenät som bas men linjedelarna kopplas ihop på ett sätt som gör trafiken mer effektiv, och förhoppningsvis även för medborgarna, mer attraktiv. Flera linjer planeras att få tätare turutbud även mitt på dagen. Ny kollektivtrafikmyndighet I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny kollektivtrafiklag där nuvarande trafikhuvudmän ska från och med 2012 ersättas med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Den nya lagstiftningen avreglerar kollektivtrafiken genom att underlätta för kommersiellt finansierad trafik. Kollektivtrafikmyndigheterna ska i en trafikförsörjningsplan ange vilken trafik som ska subventioneras genom skattemedel och vilken som ska regleras i en s.k. trafikplikt. Kollektivtrafikutskott Stadsbyggnadsnämnden beslutade att i januari 2010 tillsätta ett kollektivtrafikutskott. Syftet med utskottet är att öka dialogen och samråden när det gäller kollektivtrafiken samt att öka den politiska styrningen av kollektivtrafiken i Eskilstuna genom att vara beredande organ när det gäller beslut om kollektivtrafiken som ska tas i Stadsbyggnadsnämnden. Mål för kollektivtrafiken Den 9 juni 2010 antog stadsbyggnadsnämnden en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det fastslogs att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället i första hand ska utgå ifrån möjligheten att kunna använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. I avsiktsförklaringen har nämnden beslutat om tre mål för kollektivtrafiken; - En fördubbling av resor med kollektivtrafik ska ske fram till 2020 (vilket även är ett nationellt branschmål. - Samtliga bussar ska drivas med förnyelsebara drivmedel senast Tillgängligheten till kollektivtrafiken ska öka till 2020.

24 12 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK Analys av kollektivtrafiken 2010 För att klara målet om en dubblering av antalet resor under en tioårsperiod, från 2010 till 2020, ska resandet i Eskilstunas stadstrafik öka från 4,3 miljoner resor 2010 till 8,6 miljoner resor Detta motsvarar en resandeökning på cirka resor eller 10 % per år. Detta är inte en omöjlighet då Borås, som befolkningsmässigt är lika stor som Eskilstuna, passerat 7 miljoner resor i stadstrafiken. Resandet kommer dock inte av sig själv. För att klara målet måste antalet turer öka, restiden minska och informationen om trafiken öka. Det är avgörande att intäkterna i busstrafiken ökar då kommunens möjligheter att täcka de ökade kostnaderna med skattemedel, som en utbyggd trafik för med sig, är begränsade. Efter flera år av stillastående resandeutveckling i Eskilstunas stadstrafik ökade resandet under 2010 med cirka resor jämfört med 2009, från 4,1 till 4,3 miljoner resor vilket motsvarar en ökning på 4,4 %. Ungefär 50 % av resandeökningen var inom gruppen betalande resenärer och 50 % var skolelever med elevkort. Troligtvis är det den relativt stränga vintern som gjort att antalet resor med betalande resenärer ökat. På vissa turer har förstärkningar satts in på grund av fullsatta bussar. Gruppen färdtjänstberättigade och seniorer minskade totalt sitt resande med cirka 3 % 2010 jämfört med Eskilstunas stadstrafik antal resor jan 2006-dec Antal resor Totalt Betalande Skolelever Färdtjänstberättigade Seniorer jan 06- dec 07 aug 06 - jul 07 mar 07- feb 08 okt 07- sep 08 maj 08- apr 09 dec 09- nov09 jul 09- jun10 Period Diagram 4. Eskilstuna stadstrafik redovisad som årsstatistik. Totalt antal resor januari 2006-december (Källa: Länstrafiken 50 % av antalet resor genomförs av betalande resenärer och 50 % genomförs av resenärsgrupper inom projektet fria resor i december De biljettyper som har ökat är stadskort och SMS-biljetter medan kontantbiljetterna har minskat. Detta har sin naturliga förklaring i det kontantstopp som genomfördes i busstrafiken 2009 (då möjligheten att betala bussbiljetten med kontanter försvann. Det går fortfarande att betala enskilda resor med kontokort vilket i statistiken räknas som kontantbiljetter.

25 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK 13 Resande biljettyp Eskilstuna stadstrafik jan-dec Antal resor Biljettyp Diagram 5. Eskilstuna stadstrafik, olika biljettyper (Källa: Länstrafiken I Eskilstuna säljs det mycket lite kontantbiljetter och rabattbiljetter för skolungdomar vilket beror på projektet med elevkortet som redovisas under kolumnen skolkort. Kontantbiljetter för vuxna har stadigt minskat vilket har sin förklaring i att det inte längre går att köpa kontantbiljett på bussarna. Stadskortet har ökat från 2007 medan shoppingkortet minskat vilket troligen beror på införandet av seniorkortet. I kolumnen +1 ingår övergångar, ledsagare för färdtjänstberättigade och andra resor som inte går in i någon av de andra grupperna. Gruppen Special är färdtjänst- och seniorkortsresenärer. Även intäkterna från Eskilstunas stadstrafik har ökat, med 8,9 % från 35,5 Mkr 2009 till 38,7 Mkr Landsbygdstrafiken i Södermanlands län uppvisar dock en minskning när det gäller antalet resor med cirka 3,7 %. Det finns ingen tillgänglig statistik hur resandeutvecklingen i Eskilstunas landsbygdstrafik ser ut men det finns ingen anledning att tro att det ser annorlunda ut i Eskilstuna än i övriga länet. Antal vagnkilometer (totalt antal kilometer som bussarna kör i linjetrafiken i stadstrafiken är 2,4 miljoner vagnkilometer Antalet resor i stadstrafiken 2010 var 4,3 miljoner. Det innebär ett resande på 1,79 resor/vagnkilometer. Ett genomsnitt för befolkningsmässigt lika stora svenska städer ligger på 1,85 resor per vagnkilometer. Resandet per vagnkilometer i Eskilstuna ligger därför under snittvärdet Antalet invånare i Eskilstuna tätort är Med ett resande på 4,3 miljoner resor 2010 innebär detta i snitt 56 resor per invånare och år. Resandet har ökat med 19 resor per invånare och år sedan det nya linjenätet infördes Från och med 2011 ska bättre nyckeltal tas fram så att kollektivtrafiken på ett bättre sätt kan följas upp.

26 14 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 3, KOLLEKTIVTRAFIK Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka Bild 8. Affisch Ta bussen när du kan och bilen när du måste. Följande är exempel på åtgärder som genomförts under 2010 i syfte att få flera att åka kollektivt: Sju hållplatser har tillgänglighetsanpassats. Av dessa var två av modellen dubbel stopphållplats och två var av modellen enkel stopphållplats. Under 2010 har ett projekt med restränare startat och de resvärdar, som jobbar framför allt på Servicelinjen, tjänstgör även som restränare. Under 2010 har det bedrivits kampanjer dels för kommunens egna anställda och för anställda på Mälarsjukhuset. Kampanjen för kommunens anställda hade rubriken Ta bussen när du kan och bilen när du måste (se affischen ovan. Under 2010 har också ett projekt med testresenärer startat. Syftet med projektet har varit att låta ett antal inbitna bilister pröva på att åka buss under en period och samla in deras kunskaper och åsikter så att busstrafiken kan förbättras.

27 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Trafikmängder Biltäthet I Eskilstuna uppgick antalet personbilar till stycken vid årsskiftet 2010/2011, vilket är en ökning med 383 stycken jämfört med årsskiftet 2009/2010. Antalet lastbilar och bussar uppgick till stycken (en ökning med 158 stycken och antalet motorcyklar minskade med 8 stycken till stycken under samma period. Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 440 bilar/1000 invånare mot 339 bilar/1000 invånare året innan (årsskiftet 2009/2010. För hela riket var personbilstätheten 460 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2010/2011. Det totala antalet registrerade fordon i trafik i Eskilstuna var oförändrat, 486 fordon/1000 invånare årsskiftet 2010/2011. Att antalet registrerade fordon/1000 invånare inte har ökat trots att det blivit fler fordon i trafik beror på att Eskilstunas folkmängd har ökat under I diagram 6 visas personbilstätheten i Eskilstuna under perioden Biltäthet för personbilar i Eskilstuna Personbilar i trafik Personbilar/1000 invånare År Diagram 6. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna Bild 9. Gillbergavägen

28 16 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Personbilstrafik Trafikmätningar behövs för att se hur trafiken förändras år från år och är en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet och stadsplaneringen. Trafikmätningar 2010 Under 2010 genomfördes trafikmätningar vid totalt 134 platser i Eskilstuna. Av dessa är 16 stycken referenspunkter som mäts 2 ggr/år. Tabell 5 visar vilka gatusnitt som har haft de största trafikmängderna under året. Biltrafiken anges i enheten Åvdt (årsvardagsdygnstrafik, ett genomsnittligt vardagsdygn, mån-fre. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar som mäts. E 20 som går förbi Eskilstuna är en statlig väg och mäts av Trafikverket. Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av kommunen men är statliga vägar. Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. Tabell 5 Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna Gatusnitt/sträcka Åvdt 2008 Åvdt 2009 Åvdt 2010 Västergatan norr Torshällavägen Västeråsviadukten Gillbergavägen öster Gillbergaplan Västerleden norr Västeråsvägen Tullgatan söder Kungsgatan Nybron Kungsgatan väster Tullgatan Stålforsbron Biltrafiken ökade med 1,7 % totalt i Eskilstuna under Trafiken på Västerleden norr om Tuna Park sjönk med 5 %. Biltrafiken ökade dock på affärsgatan som går igenom Tuna Parks Köpcentrum. Västra centrumringen, delen mellan Kungsgatan och Västeråsviadukten redovisar en fortsatt ökad trafik under Torshällavägen samt Schröderstiernas väg redovisar en trafikminskning, vilket delvis kan bero på ombyggnaden av korsningen Torshällavägen-Schröderstiernas väg som pågått under året. Bild 10. Västermarksrondellen

29 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 17 Trafikmätningar I en analys av flödesförändringarna under de senaste 10 åren valdes 29 mätpunkter ut på huvudbilvägnätet eller i anslutning till Centrum, se karta. Kriterierna var att de skulle ha ett högt flöde och vara intressanta för förflyttningar genom staden. Eskilstunas befolkning har under åren 1999 till 2009 ökat från till invånare. Flödesförändringar Bild X. Flödesförändringar Bild Karta 1. X. Flödesförändringar Den tydligaste slutsatsen som går att dra, speciellt utifrån kartmaterialet, är att trafiken har Den förflyttats tydligaste från slutsatsen centrum till som de går större att dra, vägarna speciellt runt utifrån stadskärnan. kartmaterialet, är att trafiken har förflyttats från centrum till de större vägarna runt stadskärnan.

30 18 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Den tydligaste slutsatsen som går att dra, speciellt utifrån kartmaterialet, är att trafiken har förflyttats från centrum till de större vägarna runt stadskärnan. Mellan 1999 och 2009 minskade flödet på Tegelbruksgatan och Gymnastikgatan samtidigt som flödet på Kyrkogatan ökade, detta kan tyda på att trafiken har flyttat sig till den gata som enligt hastighetsplanen tillhör huvudbilvägnätet. Det är givetvis positivt att fler väljer de gator som klassas som huvudnät, men trots förändringen av flödet är det totala flödet fortfarande större på Tegelbruksgatan och Gymnastikgatan än på Kyrkogatan, så det är fortfarande möjligt att flytta mer av trafiken till Kyrkogatan. Över den tioårsperiod trafiken i centrum minskade skedde en minskning av trafiken även på Nybron och Skogstorpsvägen, detta bildar på kartan ett sammanhängande område med gröna punkter och kan betyda att minskningen av trafik i centrum beror på att genomfartstrafiken från Skogstorpsvägen genom centrum till Västergatan har minskat. Större påverkansfaktorer under 10-års perioden är på vägbyggnadssidan är Västerledens slutförande, omvandlingen av Hamngatan och Västergatan (infarten från E20. Etableringen av Tuna park (klart 2005 borde ha påverkat mer, men ändå uppvisar Västeråsvägen ett oförändrat resultat (mellan -300 till fordon. Lastbilstrafik Idag finns det ett stort behov av att mäta lastbilstrafikens andelar och därmed få vetskap om den tunga trafikens miljöpåverkan, vägslitage och framkomlighetskrav. Lastbilstrafiken ökade med 3,9 % totalt i hela riket under Mätningar visar att andelen lastbilar i Eskilstuna ökade med 1,1 % jämfört med Uppgiften kommer från fyra referensvägar som mäts årligen vilka är Carlavägen, Strängnäsvägen, Malmköpingsvägen samt Västerleden. I tabell 6 redovisas de lastbilsmätningar som genomförts under Värdena i tabellen är mätta som vardagsdygnstrafik (vadt vilket innebär att de inte är omräknade till ett årsvariationsvärde (åvdt. Bild 11. Gillbergavägen 1 Trafikverket Månadspublikation Trafikbarometern 2010

31 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 19 Tabell 6 Lastbilsmätningar 2010 Gatusnitt/sträcka Fordon /dygn vadt Lastbilar / dygn antal Lastbilsandel % Rinmansgatan ,0 % Mått Johanssons väg, östra sidan ,1 % Montörsgatan ,0 % Bolindervägen ,9 % Uttermarksgatan ,8 % Norrvallavägen ,6 % Torshällavägen ,2 % Västeråsvägen ,8 % Hällbyvägen ,7 % Mått Johanssons väg, västra sidan ,0 % Folkestavägen ,5 % Folkestaleden ,2 % Kjulavägen ,0 % Gillbergaleden ,2 % Skogstorpsvägen ,5 % Rosenforsvägen ,4 % Västeråsviadukten ,4 % Lv ,1 % Norra Hamn ,9 % Strandgatan ,5 % Västra Storgatan ,0 % Bredängsgatan ,4 % Carlavägen ,0 % Strängnäsvägen ,7 % Västerleden ,4 % Malmköpingsvägen ,5 % Hamngatan ,6 % Strandgatan ,2 % Stenkvistavägen ,3 %

32 20 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Gatukorsningar I tabell nedan redovisas de gatukorsningar som har flest ingående fordon, där Idunplan har varit den mest trafikbelastade korsningen under 2010 med totalt ingående fordon/dygn följt av korsningen Västeråsvägen/Västerleden med fordon/dygn. Alla gatuavsnitt för varje korsning kontrollmäts ej varje år på grund av resursbrist. Tabell 7 Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna Gatukorsningar Åvdt 2008 Åvdt 2009 Åvdt 2010 Idunplan Västeråsvägen / Västerleden Gillbergaplan Mått Johanssons väg / Västerleden Krongatan / Västeråsvägen Kungsgatan / Tullgatan Västergatan / Strandgatan Nybroplan Carlavägen / Intagsplan Bild 12. Torshällavägen-Schröderstiernas väg

33 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER 21 Centrumtrafik Biltrafikflödet vid centruminfarterna, Nybron, Rådhusbron, Kyrkogatan, Gymnastikviadukten, Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick till totalt fordon/årsvardagsdygn under 2010 vilket är en trafikökning med 4,7 % jämfört med En möjlig orsak till den ökade trafiken i centrum kan vara ombyggnationen av Kyrkogatan som pågått under 2009 till maj Se diagram 7. Förändringarna mellan åren Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna Antal fordon åvdt År Diagram 7. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna Bild 13. Drottninggatan

34 22 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 4, TRAFIKMÄNGDER Körsträckor Statistik från SCB angående körsträcka per invånare och år visar att körsträckorna över åren har ökat men att det viker starkt neråt under 2009 med den troliga förklaringen att det beror på det ekonomiska läget. Eskilstuna ligger lägre än snittet för både riket och länet. Eskilstuna ligger även under genomsnittet för Sveriges 30 största kommuner. Lund brukar ses som en föregångare vad gäller mobilitetsarbete (till exempel genom LundaMATs och jämfört med dem kör Eskilstunaborna cirka 60 mil mer om året per invånare. Körsträcka med personbil per invånare och år (mil/år Eskilstuna Riket Södermanland 30 största kommunerna Lund 650 Mil År Diagram 8. Körsträcka med personbil per invånare och år.

35 Kapitel 5, HASTIGHETER Hastigheter Eskilstuna kommun utför hastighetsmätningar som en del i tillståndsanalysen av stadens gator. Ju mer kunskap som finns om stadens verkliga hastighetsnivåer desto lättare blir det att göra rätt åtgärder som ökar acceptansen och efterlevnaden för stadens hastighetsbegränsningar. Konsekvensen av en trafikolycka är starkt kopplad till hastigheten (se digram 9 nedan och därför är det viktigt att känna till vilka gator där riskerna är högre för att bättre kunna prioritera de trafiksäkerhetsåtgärder som genomförs. Mätningar 2010 genomförde Stadsbyggnadsförvaltningen cirka 40 egna hastighetsmätningar. Krockvåldskurvan Diagram 9. Krockvåldskurvan (Lugna gatan!, Svenska kommunförbundet I diagram 9 ovan framgår det att för en oskyddad trafikant som blir påkörd i 30 km/ tim är risken cirka 10 % att avlida, medan det vid 50 km/tim ligger mellan % risk att avlida. Hastigheten har även stor betydelse för samspelet vid övergångsställen/passager mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Från 30 km/tim och uppåt blir bilister mycket sämre på att lämna fotgängare företräde. Bland annat dessa kunskaper visar på vikten av att inte tillåta motorfordon att köra i högre hastigheter än 30 km/tim på sträckor där oskyddade trafikanter vistas vid eller önskar korsa vägen.

36 24 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Mätsystematik Idag genomförs hastighetsmätningar oftast utifrån behovet av en tillståndsanalys på en viss sträcka eller inom ett visst område (initierat av externa eller interna synpunkter på hastighetsefterlevnaden eller som kunskap inför en trafikutredning. Den andra vanliga anledningen till en hastighetsmätning är behovet av före/eftermätningar vid fysiska åtgärder eller kampanjer/informationsinsatser riktade mot bilisters beteende. I framtiden kommer det att finnas ett ökat behov av kontinuerliga uppföljningar av de nya hastighetsbegränsningar som kommer att börja användas i Eskilstuna stort. Kommunens hastighetsplan antogs i mars 2011 och de nya hastighetsbegränsningarna kommer att införas successivt i staden. Mätplan 2011 kommer kommunens mätplan färdigställas där de punkter som skall mätas kontinuerligt (dygnet runt, året runt för biltrafiken beskrivs. Syftet är att skapa hastighetsprofiler över året samt referenskurvor till övriga hastighetsmätningar. Genomförda mätningar Hastighetsmätningarna genomförs som slangmätningar (där slangarna läggs cirka 1,0 meter isär med räknaren Marksman 410 och analyseras i dataprogrammet Count-On- Me. Huvudperioden för hastighetsmätningar är april november beroende på väderlek. Vårsopning av gatorna samt snöplogning gör att många slangar körs sönder och därför lämpar sig radarmätningar bättre för de årstiderna. Dessutom varierar hastigheterna mycket under vinterhalvåret vilket gör att en mätning bara ger ögonblicksbilder och det är därför svårt att dra generella slutsatser. Det finns en viss osäkerhet i slangmätningarna, vilket det gör i alla typer av mätningar. För slangmätningarna är vanliga felkällor att slangarna flyttas (t ex på grund av tunga fordon, att fordon åker snett över dem (och därför ger ett felaktigt värde eller att fordonen håller för låga hastigheter och därför inte registreras (exempelvis vid köbildning.

37 Kapitel 5, HASTIGHETER 25 Huvudvägnätet 17 sträckor mättes under 2010 (jämfört med 21 sträckor Mätplatserna kan ses i karta 2 på sid 27. Tabell 8 Medelhastigheter på huvudvägnätet. Medelhastigheter på huvudvägnätet Mätplats Mätnummer Hast begr Flöde Lastbilsandel Medelhast 85-percentil (km/tim (Åvdt (% (km/tim (km/tim Carlavägen Folkestaleden , Gillbergaleden , Hamngatan , Mått Johanssons väg ( , Mått Johanssons väg ( Stenkvistavägen , Torshällavägen , Västerleden , Västeråsvägen ( , Västeråsvägen ( , Strängnäsvägen , Folkestavägen , Länsväg , Malmköpingsvägen , Skogstorpsvägen , Medel - 50-sträcka 45,1 52,6 Medel - 60-sträcka Medel - 70-sträcka 67,5 76 Medelhastigheten för sträckorna är framtaget för att se var respektive gata ligger i förhållande till de övriga. Förutsättningarna i gatuutformning och trafikmängd är väldigt olika, men det är ändå intressant att se på vilka sträckor många bilister bryter mot hastighetsbegränsningar jämfört med de där acceptansen för hastighetsbegränsningen är hög. Den kan inte användas på så sätt att medelhastigheten på 50-sträckor i staden är ett visst antal km/tim. En indikator är att se hur många sträckor där medelhastighet och 85-percentil är över skyltad hastighet. Av tabell 8 kan vi se att på de uppmätta 50-sträckorna har 3 av 11 sträckor en medelhastighet över 50 km/tim och 5 av 11 en 85-percentil över 50 km/tim. Jämfört med 2009 (där 16 stycken 50-sträckor mättes hade 9 av 16 en medelhastighet över 50 km/tim och 13 av 16 en 85-percentil över 50 km/tim. Samma tendens finns för 70-sträckorna om man jämför mellan åren och mönstret återfinns även för 2007 och 2008, fast de siffrorna ligger närmare 2010 års värden. En försiktig tolkning är att acceptansen av hastighetsnivåerna i staden har ökat något, men att 2009 var ett år som stack ut med lite högre värden. Av de gator som mättes 2010 på huvudvägnätet har Folkestaleden, Hamngatan, Stenkvistavägen, Strandgatan, Västeråsvägen och Länsväg 900 en 85-percentil lägre än skyltat hastighet uppvisade Strandgatan samma resultat tillsammans med Tullgatan och Hamngatan (vilka inte mättes 2010.

38 26 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Lokalvägnätet 2009 redovisades 13 hastighetsmätningar på lokalvägnätet i Trafiken i Eskilstuna, 2010 har 23 gator mätts. Mätplatserna kan ses på karta 2 sid 27. Tabell 9 Medelhastigheter på lokalvägnätet. Medelhastigheter på lokalvägnätet Mätplats Mätnummer Hast begr Flöde Lastbilsandel Medelhast 85-percentil (km/tim (Åvdt (% (km/tim (km/tim Blåsargatan , Bredängsgatan , Granbarrsgatan , Gustafsvägen , Hällbyvägen , Klostergatan , Tallbergsvägen , Uttermarksgatan , Valhallagatan , Västra Storgatan , Östra Åsgatan , Bolindervägen , Gustafsvägen , Kjulavägen , Montörsgatan , Norra Hamn , Norrvallavägen , Rinmansgatan , Rosenforsvägen , Strandgatan , Torestavägen , Vagnmakarevägen , Medel - 30-sträcka 29,8 39,7 Medel - 50-sträcka 46,7 56,2 På 30-sträckorna har 7 av 11 gator en medelhastighet över 30 km/tim och 10 av 11 uppvisar en 85-percentil över 30 km/tim. Motsvarande för 50-sträckorna är 6/11 över skyltad hastighet och 9/11 har en 85-percentil över 50 km/tim. Granbarrsgatan, Norrvallavägen och Torestavägen är de enda gatorna på lokalvägnätet som har en 85-percentil lägre än skyltad hastighet. Trumpetvägen (vilken inte mättes 2010 var den enda gatan 2009 som uppvisade samma resultat. Det finns en mängd faktorer som gör att bilisterna är sämre på att hålla hastighetsbegränsningarna på lokalvägnätet jämför med huvudvägnätet; lägre upptäcksrisk, färre fordon vilket gör att du lättare bestämmer din egen hastighet, lokalkunskap (man anser sig kunna sin egen gata, 30 km/tim upplevs som väldigt sakta och efterlevs bara korta sträckor mm.

39 Kapitel 5, HASTIGHETER 27 Karta 2. Mätplatser på huvud- och lokalvägnätet.

40 28 TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2010 Kapitel 5, HASTIGHETER Fartvisare Trafikavdelningen har en radarmätare som visar motorfordonens hastigheter. Den är svår att jämföra mot andra typer av mätningar då ett fordon kan mätas flera gånger. Under 2009 användes fartvisaren på 15 sträckor (1 vecka per sträcka och under 2010 användes den på 9 sträckor. Anledningen till att det blev färre 2010 är att det under hösten 2010 blev ett fel i dataöverföringen vilket har inneburit att fartvisaren inte kunnat tömmas på mätdata. Under 2009 genomfördes 4 före/ eftermätningar på sträckorna där farvisaren användes och under 2010 genomfördes 3 före/eftermätningar (samtliga 7 tillfällen med slangmätning. Genomsnittssänkningen av medelhastigheten var 1,6 km/tim. 2 sträckor visade ingen ändring, Gunborg Nymans väg i nordostlig riktning och Uttermarksgatan i östlig riktning. Högst förändring visade Gunborg Nymans väg i sydvästlig riktning med en sänkning på 4 km/tim. För 85-percentilerna var medelsänkningen 3,6 km/tim. En indikation är att fartvisaren har en påverkan på dem som kör fortast, medan de bilister som ligger nära hastighetsbegränsningen inte sänker sin hastighet i samma utsträckning Bild 14. Fartvisare (radarmätare.

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar

Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning

Läs mer

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10

-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Trafikrapport 2010 -en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Förord Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har investeringar och infrastrukturförändringar

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Motion om säkrare gång- och cykelvägar 2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE 1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)

Läs mer

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008 till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan

E18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Cykelplan. Gävle 2010

Cykelplan. Gävle 2010 Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) 2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att

Läs mer

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp

Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp RAPPORT 2012 VERSION 1.0 Korttidseffekter av skyltsystem - SeeMe vid övergångsstället på Landskronavägen i Häljarp Hassan Baghdarusefi 2012 II Innehållsförteckning Sammanfattning... V 1. Inledning... 1

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm

Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Cykelhjälmsobservationer i Stockholm Resultat av observationer 1999-2002 Per-Åke Tjärnberg Juni 2002 2002 Rapport 0201 Förord Våld mot huvudet till följd av cykelolyckor är vanligt och dessutom ofta allvarligt.

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:

MILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: 1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län

2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken

Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken År 22 Fler rör sig i staden. Men färre skadas i trafiken TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 21 22 Rapport 2:29 Trafikkontoret Issn 113-153 Trafiksäkerhetsprogram för åren 21 22 har tagits fram av Trafikkontoret Göteborgs

Läs mer

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter

3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter 3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att

Läs mer

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs

Läs mer

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se

Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen. hakan.lockby@lund.se Därför jobbar Lunds kommun med fyrstegsprincipen hakan.lockby@lund.se Vad vill vi uppnå i staden? Bättre stadsmiljö med fler mötesplatser Minskad miljöpåverkan Dämpad trafikökning Förbättrad tillgänglighet

Läs mer

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen

Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24

Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 Verksamhetsplan 2011 NTF Jämtlands län Redigerad 2010-05-24 2011-03-24 MN 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ORGANISATION... 3 2. BASVERKSAMHET... 3 2.1 OPINION... 3 2.2 KUNSKAP... 3 2.3 INFORMATION... 3 3. NATIONELLA

Läs mer

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.

Bilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30

Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1

Läs mer

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM

KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM KOMPLETTERING AV TRAFIKPLANEN FÖR ÄNGELHOLM 2011-06-20 RAMBÖLL TRAFIK- OCH SAMHÄLLSPLANERING Helsingborg Uppdrag: Komplettering av trafikplanen Beställare: Kommunledningskontoret, Ängelholms kommun Konsult:

Läs mer

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.

Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen. VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.

Läs mer

TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12

TRAFIKUTREDNING. Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12 TRAFIKUTREDNING Röbäck - åtgärdsalternativ i och kring Röbäck Umeåprojektet, Västra länken, ny E12 delen Röbäck - Tvärvägen 2010-11-12 Innehåll Beställare Trafikverket Kontaktperson Leif Strinnholm 090-17

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12

TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsplan för Lomma kommun Version: 1.2 Beställare: Lomma kommun Konsult: Uppdragsnummer:

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor

Läs mer

Nationella hastighetsprojektet 2001

Nationella hastighetsprojektet 2001 Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse

Läs mer

Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch

Cyklisters synbarhet. Håkan Ter-Borch Cyklisters synbarhet Håkan Ter-Borch RAP. 11 Dec. 2005 SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...7 UTRUSTNING...7 SYFTE...8 METOD...8 TYP AV OBSERVATIONER...8 MÄTPLATSER:...8 Pendelstråk...8 Övriga cykelvägar...8

Läs mer

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen

Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning, förordning om vägdefinitioner och vägförordningen 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-11-25 Dnr Sbn 2013-445 Anna Wallroth Dnr KS 2013-749 Samhällsbyggnadsnämnden Svar på remiss från Näringsdepartementet: Ändring i trafikförordning, vägmärkesförordning,

Läs mer

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås

Trafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Ärendenr: TRV 2012/52688

Ärendenr: TRV 2012/52688 Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå

Trafiksäkerhetsarbete i Umeå Brödtext Punktlista nivå 1 Punktlista nivå 2 Brödtext Trafiksäkerhetsarbete i Umeå kommun Ur innehållet Underlag - Mångårigt samarbete med Norrlands universitetssjukhus - Trafiksäkerhetsprogram - Trafikdatarapport

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet

Trafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Trafiken i Eskilstuna

Trafiken i Eskilstuna TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 Trafiken i Eskilstuna 2011 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Cykelpassager och Cykelöverfarter Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020

HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020 HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

Trafikutredning Isabergstoppen

Trafikutredning Isabergstoppen 1980 1670 0 2830 2500 320 2830 2330 320 4140 TextFärger Olycka utan personskada Grön : eller okänd svårhetsgrad Gul : Lindrig olycka Röd : Svår olycka Svart: Dödsolycka Symboler Sjukhusrapport Polisrapport

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018

TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR

Läs mer

Stanna och parkera 1

Stanna och parkera 1 Stanna och parkera 1 Vad är stannande? Med att stanna menas att stå stilla med ett fordon, utom när man stannar 1. för att undvika fara, 2. för att trafikförhållandena kräver det, eller 3. för att parkera

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS

Läs mer

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28

Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 PROTOKOLL 1 (8) Dokumenttitel Dokumentdatum Skapat av 2014-08-28 Mikael Soto, EQC Karlstad Ev. ärendenummer Ev. dokumentid Uppdragsnummer 3013028 Protokoll från samråd med boende på orten 2014-08-28 Projektnamn

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08

Trygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08 Västermovägen på Brattberget 17 oktober 2013 2014-01-08 Innehåll 1 Bakgrund 2 1.1 Trygghetsundersökning... 2 2 Trygghetsvandring 3 2.1 Metod... 3 2.2 Trygghetsvandring kring Västermovägen på Brattberget...

Läs mer

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012 Referensgruppsmöte Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser 9 februari 2012 Slutrapport Innehåll Genomförande av nya hastighetsgränser, statlig väg och kommuner Effekter landsbygd - VTI Effekter

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Trafikmätningar i Kiruna

Trafikmätningar i Kiruna Trafikmätningar i Kiruna UPPDRAGSNUMMER 7000943004 [STATUS] [DOKUMENT NR] 2016-02-05 Society Innehåll Sammanfattning... 2 Kommunens trafikmätningspunkter... 2 Trafikmätning 2015... 2 Hastighetsmätning

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Trafiken i Eskilstuna

Trafiken i Eskilstuna Trafiken i Eskilstuna 2012 Trafikstatistik Trafikmängder och hastigheter Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Parkering Olyckor Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004

Effekt av belysningsåtgärder. Strandgatan Eskilstuna. VTI notat 32 2004. VTI notat 32-2004 VTI notat 32-2004 VTI notat 32 2004 Effekt av belysningsåtgärder på Strandgatan i Eskilstuna Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 50431 Projektnamn Uppdragsgivare Hans Thulin, Susanne Gustafsson

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)

Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses

Läs mer

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen

Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever

Läs mer

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna

Läs mer