INLEDNING 2. Långsiktighet 3. Produktionskostnad 6. Kvalitet 7. Den moderna trästaden 9. Industriellt träbyggande 11. Flerbostadshus i trä 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING 2. Långsiktighet 3. Produktionskostnad 6. Kvalitet 7. Den moderna trästaden 9. Industriellt träbyggande 11. Flerbostadshus i trä 13"

Transkript

1 RESOLUTION

2 I N N E H Å L L INLEDNING 2 BOENDETS VÄRDEN Långsiktighet 3 Produktionskostnad 6 Kvalitet 7 ATT BYGGA I TRÄ Den moderna trästaden 9 Industriellt träbyggande 11 Flerbostadshus i trä 13 SAMHÄLLSBYGGNAD OCH DEMOKRATI Planering i förändring 15 Idén som generator 19 Det offentliga rummets roll 20 INLEDNING VäxjöSamtalet 2004 genomfördes den 4-6 februari med 300 personer på deltagarlistan. Initiativet om ett samtal kring boendets värden, att bygga i trä och samhällsbyggnad och demokrati togs våren 2003 av Växjö universitet, Växjö kommun och Växjö Kommunfastigheter AB. Bland deltagande yrkesgrupper, som kom från hela landet, deltog arkitekter, politiker, samhällsplanerare, entreprenörer och företrädare för träindustrin och näringslivet i övrigt. Könsfördelningen var betydligt fler män än kvinnor men en hyfsat bra åldersfördelning. Samtalsformen med gruppvisa indelningar i lämpligt stora grupper och med delvis givna frågeställningar var det som i första hand gjorde att många kom till VäxjöSamtalet. Genom en kommunikationsanalys blev det tydligt att många personer längtar efter just samtal i symposieform kring vår tids samhällsbyggnadsfrågor. Lika tydligt framhölls i analysen vikten av att resultatet från symposiet skulle gå vidare. Det blev också en sammanhållen resolution från VäxjöSamtalet 2004 som härmed föreligger. VÄXJÖ, MARS

3 BOENDETS VÄRDEN Långsiktighet Vem äger frågan om det svaga flerbostadsbyggandet? Stat, kommun, byggherrar, arkitekter och entreprenörer har för vana att skylla på varandra istället för att sitta tillsammans i det goda samtal som skulle kunna leda framåt och spela en roll i tillväxten. Det räcker dock inte att säga att vi har ett gemensamt ansvar för att det byggs för lite. Det är lika viktigt att kunna utkräva ett konkret ansvar av dem som deltar i hela plan- och byggprocessen. För detta krävs en gemensam arena. På denna arena är det helt nödvändigt att staten deltar och tar sin del av ansvaret. Likaså måste kommunerna ta ett större ansvar för samhällsplaneringen. Det gäller att ha ett tydligare stadsbyggnadsperspektiv när vi planerar våra samhällen. Funktionella och vackra bostäder och hus är viktigt, men vi måste också tänka på helheten på utemiljön och husens placering och utformning i förhållande till varandra och den övriga miljön. Vi bygger inte bara hus vi måste ta större ansvar för att bygga samhällen. Vi tillbringar stora delar av vårt liv i bostaden och bostadsområdet. Boendet präglar mycket av vår identitet. Det är viktigt att få känna stolthet över vårt boende. En förklaring till det svaga bostadsbyggandet är de skenande produktionskostnaderna. Byggherrarna måste ta större ansvar för upphandlingen och kostnadskontrollen. Vi måste utnyttja delad entreprenad i större utsträckning. Då kan även de mindre entreprenörerna vara med och konkurrensen stärks. Lagen om offentlig upphandling måste ändras för att det ska gå att utnyttja konkurrensen på ett bättre sätt. Beställarkompetensen måste bli bättre! Kraven på kvalitet måste lyftas fram och vi måste tydligare ange vad det är för kvalitet vi vill ha. Samtidigt måste produktionskostnaderna sänkas, men med tydliga krav på långsiktighet.. Det kan bli väldigt dyrt att välja billiga material och förenkladekonstruktioner. Vilka krav bör vi ställa på byggmetoder och val av material för att åstadkomma ekonomiskt hållbara hus och bostäder? Livscykelperspektivet är avgörande för hur dyrt eller billigt det blir. Gör det möjligt att ha arkitekten med i byggskedet för att tillsammans med byggherren bli en garant för att den kvalitet man beställer också blir resultatet. Livscykelkostnaderna måste med i allt vi bygger såväl nyproduktion som ombyggnad. I ett litet allmännyttigt bostadsbolag Eksta bostads AB i Kungsbacka, har man lyckats väl med att bygga in långsiktighet genom medvetet val av material och system. Hela organisationens kunskap och kompetens måste utnyttjas i upphandlingsfasen. Viktigt att de system vi bygger in i våra hus och bostäder är så utformade att de samverkar positivt sett över tiden

4 Det krävs längre garantitider. Gäller såväl nyproduktion som ombyggnad. Boverket måste ta ökat ansvar för att utforma råd och anvisningar när det gäller kraven på miljömässig uthållighet. Alla byggare bör ha en röd-lista när det gäller val av material och system som vi skall undvika att bygga in i våra hus och bostäder. Den som inför nya produktionsmetoder och nya material måste ta ett ökat ansvar för att de inte påverkar hälsan negativt på kort och lång sikt. Det är också viktigt att vi tar ökat ansvar för skyddet mot olyckor i synnerhet gäller det risken för brand. För att åstadkomma ökad ekonomisk och ekologisk hållbarhet är det också viktigt att kunna mäta vatten- och elförbrukning individuellt. Vi måste få tillbaka en bättre kontroll av hela byggprocessen. Vi behöver få tillbaka en fungerande byggkontroll! Vilka åtgärder behövs för att öka bostädernas och bostadsområdenas långsiktiga tillgänglighet? Tillgänglighetsanpassning är avgörande om vi ska klara de äldres möjligheter till kvarboende i framtiden och är minst lika viktig i det äldre beståndet som i nyproduktionen. I ljuset av den demografiska utvecklingen i Sverige är ingen tillväxt möjlig om inte tillgänglighetsfrågorna får en ökad tyngd. Det gäller hissar, men det gäller också frågan om tillgängligheten i t ex våra hygienutrymmen. Det krävs också att staten och kommunerna tar ett ökat ansvar för utvecklingen mot ökad tillgänglighet genom att krav, råd och rekommendationer är tydliga. Dock är det viktigt att stat och kommuner deltar ekonomiskt för att stimulera tillkomsten av fler hissar i det befintliga beståndet. Bostäderna och bostadsområdena måste göras tillgängliga för barns lekar och särskilda behov. Tekniska installationer och belysningssystemen måste utformas så att tillgänglighet och trygghet kan tillgodoses. Det räcker inte med bara fysiska åtgärder för att öka tillgänglighet och trygghet i boendet. Det är också viktigt att utveckla servicen till de boende, t ex genom bonära tjänster. Sådan service kommer att bli ett allt viktigare konkurrensmedel inom boendet. Exempel på sådan verksamhet finns hos många fastighetsägare. Riksbyggen har sin boendeservice och i HSB finns bonära tjänster. Också en del allmännyttiga bostadsföretag har utvecklat sin boservice till sina hyresgäster, t ex Vidingehem AB. Vidingehem är också ett mycket gott exempel på hur man fullödigt arbetar med tillgänglighetsfrågorna. Men också samhället i form av stat och kommun måste ta sitt ansvar för utvecklingen av enklare former av boendeservice som ökar tillgänglighet och trygghet i boendet. I Linköpings kommun har alla över 80 år möjlighet till en timmas kostnadsfri hjälp utan särskild biståndsbedömning per vecka. Staten borde bidra genom stimulanser till sådana tjänster på samma sätt som man ger ROT-bidrag. Vad betyder skönhet och arkitektur för boendets långsiktiga hållbarhet? Vilka krav bör vi ställa för att bostaden och grannskapet ska bidra till gemenskap såväl som privat familjeliv? Skönheten i sig är samhällsekonomiskt lönsam. Forskningen är entydig när det gäller barns självtillit som en direkt följd av viljan och möjligheten att identifiera sig med och känna stolthet över sitt bostadsområde. Arkitekturen handlar inte bara om det sköna lika viktigt är att åstadkomma ekonomisk, social och ekologisk uthållighet

5 God arkitektur innebär att skönhet kombineras med genomtänkta val av material, avvägd ekonomi och funktion. Snabba modenycker bör vi undvika. Så långt möjligt bör vi eftersträva att arkitekturen återspeglar den tid man lever i. Det gäller även att vid ombyggnad och behov av tillgänglighetsanpassning så långt som möjligt bevara de ursprungliga kvaliteterna. Beställarrollen är ofta undervärderad, också av beställarna själva. Tryggheten är för varje boende det viktigaste kravet. Detta gäller även utomhusmiljön. Viktigt att utomhusbelysningen utformas så att vi kan känna oss trygga och att grönytorna utformas så att de gör gemenskap utomhus möjlig. Viktigt är också att bostaden utformas så att störningar i möjligaste mån kan undvikas. Människor är lika stora inomhus som utomhus (Jan Gel, dansk arkitekt) det betyder att det är viktigt med skalan hos de miljöer vi rör oss i. Ett alltmer tilltagande hot mot bostadsområdenas långsiktiga ekonomiska och sociala hållbarhet är segregationen. Det är viktigt att vi bygger bostadsområden med blandade upplåtelseformer vilket stimulerar integration och skapar ökad samhörighet. I det befintliga beståndet handlar det om att komplettera med de minst förekommande upplåtelseformerna. I grunden handlar detta om stadsplanering. Det är viktigt att ha ett mål med samhällsplaneringen som stimulerar den sociala samhörigheten mellan olika grupper. Det är också viktigt att planeringsprocessen präglas av mångfald I samhällsplaneringen måste även de sociala frågorna stå högt på dagordningen. Det är helt otillfredsställande om bara stadsbyggnadsfolket och tekniska förvaltningen är inblandad även t.ex. socialförvaltningen och skolförvaltningen måste bidra med sina kunskaper och erfarenheter. Och samhällsplaneringsfrågan måste ges rollen av att vara en av kommunstyrelsens viktigaste arbetsuppgifter. Vi föreslår att: En gemensam arena upprättas där olika aktörer antar sin del av ansvaret för det svaga flerbostadsbyggandet. Här är statens och kommunernas närvaro av utomordentligt stor betydelse. Utan detta kan aktörerna fortsätta att skylla på varandra. Med en gemensam arena kan också ansvar utkrävas för det som inte utförts. Byggherrarna måste ta större ansvar för upphandling och kostnadskontroll. Beställarkompetensen måste förbättras. Byggherrarna måste också ta större ansvar för livscykelkostnaderna. Nya upphandlingsformer och förändringar av LOU är nödvändiga. Längre garantitider för såväl nyproduktionen som ombyggnad. Kraven på byggkontroll stramas upp. Kraven på giftfria material skärps. Staten stimulerar utbyggnaden av hissar för att göra kvarboendet möjligt. Stat och kommuner tar ett ökat ansvar för göra bonära tjänster möjliga. Alla nya bostadsområden byggs med blandade upplåtelseformer i små delmängder och att det äldre bostadsbeståndet kompletteras med den minst förekommande upplåtelseformen

6 Produktionskostnader Olikheterna i godkända hyresnivåer i samband med investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätt motsvaras inte av kostnadsskillnader för tomtmark mellan storstäder och övriga orter. Om man vill ha neutralitet mellan storstäder och övriga områden måste en justering av regelsystemet ske. Om man ska hitta rationella och prisvärda produktionssätt behövs ett närmare och tidigare samarbete mellan beställare, arkitekt och entreprenör. För att underlätta detta menar vi att en översyn av LOU-lagstiftningen bör göras. Eller att byggkostnadsforum visar på pilotprojekt om partnerskap inom LOU. Förslag: Vid exploatering av mark måste momsfrågan göras kostnadsneutral. Det skall inte kosta olika om en privat entreprenör eller kommunalt bolag exploaterar mark kontra om kommunen gör det. Olika offentliga institutioner måste ta initiativ till kraftfulla fortbildningsinsatser för att höja beställarkompetensen vad gäller upphandling av nybyggnadsprojekt samt om- och tillbyggnader. Skillnader i upphandlingsformer avgör inte den slutliga kostnaden utan det är beställarkompetensen som är avgörande. Byggbranschen centralt måste ta initiativ till att det finns FoU pengar inom branschen. Avsaknaden av produktutveckling/standardisering inom bostadsproduktionen är en viktig delförklaring till höga kostnader. För att pressa byggpriser är upprepning nödvändigt. Konkurrenslagstiftningen måste ses över för att möjliggöra fler aktörer i olika storlekar på byggmarkanden. Vissa värdekedjor måste brytas. Analyser behövs av hinder för utländska aktörer att komma in på den svenska marknaden. Informationsnätverk och standardisering av kostnadsredovisning av olika projekt måste skapas antingen via Boverket eller annan myndighet inkl metoder för utvärdering och uppföljning av projekt. Om en kommun önskar att olika upplåtelseformer skall finnas i nyproduktionen bör en differentiering av markpriserna beroende på respektive upplåtelseforms betalningsförmåga övervägas. Vid all försäljning av kommunal mark till olika exploatörer skall exploateringsavtalet vara tidsbegränsat. Kommunförbundet bör få i uppdrag att visa olika exempel för att skapa förståelse och delaktighet från kommunernas sida för vad olika taxor, markpriser och avgifter betyder för byggkostnaden. Det är orimligt att taxor och avgifter år efter år skall tillåts öka mer än samhällets övriga kostnader. Goda exempel finns från bl.a. Trollhättan där fullmäktige tar initiativ till att utreda de taxebundna kostnadernas utveckling. En taxeombudsman som bevakar konsumenternas intresse bör övervägas

7 Kvalitet Begreppet kvalitet blandas ofta ihop med standard. En tolkning är att kvalitet är det som upplevs av en kund, en boende, och att standard är det som levereras av exempelvis ett bostadsföretag. I vårt samtal diskuterade vi kvalitet som ett mått på värden och goda egenskaper i en bostad. Grundläggande kvaliteter för bostaden är: Bostaden har en basal funktion för människan. Bostaden har därför en helt annan betydelse än andra varor typ bilen eller andra prylar. Grundkvaliteter är att bostaden skall kännas trygg och ge goda förutsättningar att kunna skapa ett hem. Det är viktigt att känna tillhörighet med sitt bostadsområde. Bostadens grannskap är viktigt ur kvalitetsaspekter. Platsen själ, likväl som inarbetade sociala strukturer, påverkar bostadens attraktivitet. Bostadsområdets status är viktig. Kvalitet är en förutsättning en rättighet - för bostaden och boendet. Bostaden växer i betydelse, barn vistas timmar per dygn i bostaden. Det måste finnas plats. Det finns olika aspekter på kvalitet De mätbara kvaliteterna såsom tillgänglighet, möblerbarhet, akustik, luftomsättningar etc. är funktionella och tekniska grundläggande kvaliteter. Kvaliteter som kan definieras av boende likväl som byggherrar och förvaltare. De omätbara kvaliteterna, ljus, trygghet, status, rumssamband, materialval och utförande är generella och individuella. I de omätbara kvaliteterna finns också en konstnärlig kvalitet. Utöver detta finns personliga relationer till olika aspekter på boendet och bostaden. Kvalitet är att väcka emotionella värden. Drömmar hämtade från tidskrifter eller minnen från barndomen. Det finns också viktiga kvaliteter knutna till förvaltningsskedet. Exempelvis att uppmärksamma boende och visa stor respekt för uppkomna problem. Olika tider värderar olika, en kvalitet som uppskattas av en tid eller generation kan vara omodern eller alltför allmänt förekommande för att uppfattas som någonting extra i en senare tid. Somliga kvaliteter, t ex material, blir omoderna och sedan moderna igen. Kvalitet i boendet är beroende av: Platsen Tiden Funktioner och teknik. Förväntningar och drömmar. Processen är avgörande för kvalitet. I processen skall de olika aktörerna medverka. Hur förhåller sig dagens allt snabbare produktionsprocess med ökad grad av prefabricering till kvalitet? Det skall finnas gott om tid. Varje projekt måste få sin egen process. De medverkande aktörerna bör ha kunskap, kompetens, kunna visa respekt för de övrigas kunskap. Med risktagandet följer ett behov av helhetsmässigt ansvar. Det måste finnas en avsiktsförklaring

8 Okunskap är kvalitetens fiende och därmed en viktig barriär att komma förbi. Vem skall och vem bör ta ansvar, exempelvis i nya villaområdens yttre miljöer? Många hämtar i dag referenser för kvalitet i svensk tradition. Som exempel nämner gruppen skillnaden i de projekt som utgick från de boende, i exempelvis tidig HSB produktion, med 1960-talets produktionsstyrda byggande. Det förstnämnda har bibehållen attraktivitet, det senare upplevs i dag oattraktivt. Samtidigt visar det sig i undersökningar att många är nöjda med boendet i Miljonprogrammet. Goda bostadskvaliteter kan inte sammanställas i manualer. Boverkets publikation Bra bostadsutformning visar en del mindre bra exempel på bostadsutformning. Detta är mycket olyckligt. Det är viktigt för kvalitetsutvecklingen att Bra bostadsutformning inte blir föreskrivande utan en del i ett samtal. Det är viktigt att bland annat kraven på tillgänglighet ses i ett större sammanhang. Särskilt kan sovrumskraven sida 99 får konsekvenser som begränsar de boendes egna val av rumsanvändning och tolkningsmöjligheter. Kostnad och kvalitet Kvalitet behöver inte kosta extra. Kundnytta och olika önskemål är olika för olika individer. Varför fokusera endast på produktionskostnaderna då det är helhetsbilden, kostnaderna över en lång tid, som är avgörande? Endast 1/3 av kostnaden ligger i produktionen och resterande i underhåll och drift. Livscykelkostnader bör redovisas. SABO-världen bör visa mer ekonomisk långsiktighet. Vem tar ansvar för ett uthålligt samhälle? Medvetenheten om bostadskvaliteter kontra kostnader har ökat. Medvetenheten om kvalitet måste öka bland brukarna. Vad är kvalitet i förvaltningen? Det är viktigt att också våra politiker omfattas av detta synsätt. Uttalanden: Bostaden har en basal funktion för människan. Insikt om detta är grundläggande för kvalitetsbegreppet. Kvalitet är olika för individen, platsen, situationen och förändras över tid. Genomförandet processen är avgörande för kvalitet. De medverkande aktörerna måste ha kunskap och kompetens. Respekt för de övrigas kunskap är avgörande för processens framgång. Okunskap är kvalitetens fiende. Goda bostadskvaliteter kan inte sammanställas i manualer, vilket Boverkets publikation Bra bostadsutformning visar. Livscykelkostnadsanalyser går hand i hand med kvalitetsutveckling

9 BYGGA I TRÄ Den moderna trästaden De tekniska förutsättningarna för att bygga en modern trästad finns vad gäller brand, ljud, stabilitet m.m. Dock behövs ett större utbud av olika lösningar på marknaden. Tekniska lösningar som sprinkling av bostäder kan ha betydelse för stadsplaneringen eftersom detta gör det möjligt att placera husen närmare varandra. Den moderna trästaden tillåter ändringar av husets utformning under hela bruksskedet. Ett sätt att få fart på träbyggandet är att arrangera arkitekttävlingar i enlighet med de förslag som lagts fram inom ramen för det nationella träbyggnadsprogrammet. För att säkerställa att projekt som t.ex Välle Broar i Växjö blir framgångsrikt krävs att det genom hela projektet pågår ett samtal mellan de olika aktörerna. I de tidiga skedena av projektet är samtalet mellan olika inblandade arkitekter särskilt viktigt. En modern trästad, är en stad som utnyttjar de nya villkoren i material och normer, som tar fasta på att trä i grunden är ett eftertraktat och miljömässigt sunt material. En modern trästad innebär, t ex: Bostäder i marknära bebyggelse och flervåningshus, där stadsplanen utgör en helhet. Offentliga och kommersiella byggnader och lokaler. Interiöra produkter och möbler. Infrastruktur såsom broar, bullerskärmar, parkeringshus. Trädgård, lek, rekreation och upplevelser. Fritidsbebyggelse. Livaktig GDS-aktivitet (Gör det själv). Den moderna trästaden kännetecknas av uthålliga lösningar när det gäller miljö, teknik, drift och underhåll samt gestaltning. Här utnyttjas trämaterialets tekniska och ekonomiska fördelar i bärande konstruktioner samt materialets utseende och taktila egenskaper i formgivningen. Vid behov samverkar träet på ett intelligent sätt med andra material. I bygget tas såväl trämaterialets systemmöjligheter som dess flexibilitet i anspråk. Via bl a en långtgående kvalitetssäkring garanteras en sund miljö i bostäder, lokaler och omgivning. En modern trästad kan uppnås genom kompetens- och teknikutveckling i hela kedjan från råvara till färdiga konsumentprodukter med ökat förädlingsvärde och i samverkan med många aktörer nationellt och internationellt. I uppförandet av staden och i driften och underhållet samverkar professionella aktörer och gör-det-självbyggare

10 Viktiga insatsområden för att förverkliga den moderna trästaden är bland annat: Fuktsäkert träbyggande med avseende på konstruktion, projektering, byggteknik och logistik. Säkert och sunt boende med avseende på brand, intrång, akustik/buller, olycksfall och luftkvalitet; där emissioner, ventilation och effektiv energianvändning är avgörande. Metoder och tekniska lösningar för att balansera kostnader och miljöbelastning under driftsskedet med avseende på beständighet, underhåll samt resurs- och energianvändning. Materialsamverkan; trä i kombination med glas, sten, stål, betong, polymerer etc, Engineered Wood Products och träkomfositer. Produkter och teknik för flexibel formgivning av interiör och exteriör hos träbyggnader med långt driven systemutveckling för den bärande konstruktionen. Formgivning, förädling och konfektionering av ämnen, komponenter och produkter för GDS-segmentet och professionella byggare. Gruppen konstaterar sammanfattningsvis att: En modern trästad, är en stad som utnyttjar de nya villkoren i material och normer, som tar fasta på att trä i grunden är ett eftertraktat och miljömässigt sunt material. De tekniska förutsättningarna för att bygga en modern trästad finns. En modern trästad innebär, t ex bostäder i marknära bebyggelse och flervåningshus, offentliga och kommersiella byggnader och lokaler, infrastruktur såsom broar, bullerskärmar, parkeringshus m.m. Den moderna trästaden kännetecknas av uthålliga lösningar när det gäller miljö, teknik, drift och underhåll. Gruppen föreslår att: det görs ett nytt avstamp i arkitekturen och stadsplaneringen som karaktäriseras av: Utnyttjande av träs naturliga egenskaper som ett mjukt och estetiskt tilltalande material med goda taktila egenskaper. En kombination av trä och andra material. Att det arrangeras arkitekttävlingar i enlighet med de förslag som lagts fram inom ramen för det nationella träbyggnadsprogrammet i syfte att få fart på träbyggandet. Att samtalet som arbetsmetod tillämpas i projekt som t.ex Välle Broar för att säkerställa en helhetssyn i stadsplaneringen, dvs att enskilda byggnader ges en unik utformning, men att de ändå passar in i en helhet

11 Industriellt träbyggande Utgångspunkt för samtalet är Mer trä i byggandet, Underlag för en nationell strategi för att främja användning av trä i byggandet, Näringsdepartementet Ds 2004:1. Systemtänkande öppna system En avgörande fråga, samtidigt svårlöst, är att det krävs långsiktiga perspektiv och insikt om att samverkan på sikt leder till bättre affärer än revirbevakning. Konkurrens och kommersiella intressen måste samtidigt respekteras, det gäller att hitta standardiserade förutsättningar för systembyggande. Rekommendation: Samla tunga representanter för alla involverade aktörer. En samverkansnivå som inte förkväver konkurrens kanske är rätt ambitionsnivå. Eftersträva en överenskommelse kring standardiserade förutsättningar för systembyggande. Skapa en commitment-känsla. Låt inte standards och systemtänkande gå så långt så att trämaterialets inbyggda flexibilitet en konkurrensfördel - går förlorad. Industriellt träbyggande. Rekommendation: Dra nytta av industriellt produktionskunnande i andra branscher, t ex verkstadsindustrin. Studera metoderna i andra länder som kommit långt i industriellt byggande, t ex England och Skottland. Standards och harmonisering inom Europa Gruppen konstaterade att anpassning till regionala byggregler (t ex Tyskland) och ett intensifierat arbete med harmonisering måste samexistera under lång tid (kanske 10 år). Önskvärt är en allt ökande harmoniserad volym, minskande specialbyggande och mindre regionala byggregler. Vidare är tanken att uppnå ökad press på det europeiska standardiseringsarbetet genom nordisk samverkan riktig men det förutsätter att vi först sopar rent framför de egna dörrarna, som i vissa fall inte är belägna längre bort än kommungränsen. Trä som material Gruppen underströk som kommentar till nästan varje punkt i strategin, att det är den avsedda funktionen som är det helt avgörande; om den uppnås bäst med en kombination av trä och ett annat material är det precis vad vi ska eftersträva att ge kunden. Volymer Gruppen konstaterade att så länge vi bygger under lägenheter per år så degenererar det svenska bostadsbeståndet; jfr produktion de senaste åren på bara lägenheter

12 Kostnadsreduktioner vid träbyggande Konstaterades: Att industriellt träbyggande har stor potential. Att besparingarna dock inte beror på att trämaterialet är billigare utan på att helt andra byggprocesser, andra logistiklösningar etc blir möjliga. Att detta kräver ett interdisciplinärt angreppssätt hela vägen, från FoU och grundutbildning till produktion och organisation. De planerade utbildningssatsningarna riskerar att misslyckas om de inte stöds av: Referensobjekt med bred spännvidd. Utvärdering, med vetenskaplig kvalitet, av färdigställda objekt. Förtroendeingivande dokumentation. En tät interaktion av alla berörda aktörer underskatta inte uppförsbacken! Gruppen konstaterade att påståenden om kostnadsfördelar blir slag i luften om de inte: Kan härledas till ett rimligt stort antal referensobjekt. Belyser byggnadens hela livscykel. Bygger på ett verifierbart kalkylstöd. Konstaterades att enbart de förhållandena att Sverige har träliberala byggregler och utomordentliga både förutsättningar och incitament att bygga mer i trä, inte är någon garanti för att vi också blir ledande inom forskningsområdet träbyggnadsteknik (vilket i viss mån är utredningens utgångspunkt). Tvärtom krävs mycket stora, målinriktade och samordnade satsningar för att nå dit. Concept cars fungerar som inspirationskälla, idégivare och media-attraktion när det gäller bilar. Varför inte bygga concept houses i trä? Träets miljöfördelar: gruppen understöder kraftfullt förslaget att låta en oberoende instans, t ex naturvårdsverket, utreda och dokumentera träbyggandets miljökonsekvenser i ett livscykelperspektiv

13 Samordnarfunktionen Noterades att: Föreslagna åtgärder är förankrade men inte färdigförhandlade. En rad ytterliggare åtgärder kommer att aktualiseras under resans gång, initierade av olika involverade aktörer. Gruppen rekommenderade att: En representant från beställarledet tas in i styrgruppen. Samordnarfunktionen, utöver sina pådrivande arbetsuppgifter, i stor utsträckning kommer att fungera som nätverksbyggare. Denna del av uppgiften kan underlättas och förstärkas av en vänförening, som ytterligare kan bredda kontaktytan och fungeras som dörröppnare. Sammanfattning Förutsättningarna för mer trä i byggande är utomordentliga. Hot är framför allt: Underskattning av konkurrenterna och av andra länders kapacitet och kompetens. Brist på samverkan inom FoU-organ, mellan FoU-organ och mellan FoU och industrin. Att kraven på en interdisciplinär ansats, i alla led, inte beaktas. Underlåtenhet att dra nytta av kunskap och erfarenhet inom andra branscher, med lång erfarenhet av industriell produktion. Ett misslyckande när det gäller att hitta praktiska förutsättningar för ett öppet systembyggande. Flerbostadshus i trä Hur kan miljöfördelarna bidra till att fler beställare överväger flerfamiljshus i trä? Argumenten för trähusbyggande behöver stärkas och klargöras. Vägen för att uppnå detta kan gå över tre steg: Bildandet av en grupp av olika aktörer, som samlas och sammanställer miljöargumenten. Politiskt steg: politiska beslut och formulerade riktlinjer för miljökrav och ett ställningstagande avseende miljörelaterade argument för trä (klimatfrågan och förnybara resurser). Företagens ansvar: varje företag har att följa de krav som ställs av politiker och beställare. Att produkten inte innehåller några farliga ämnen och att skogsråvaran kommer från ett uthålligt skogsbruk

14 Hur undanröja fördomar mot trä? Huvudproblemen som behöver angripas är fördomarna om: Ljud; man hör grannen. Brand; trä brinner. Vibration; störningar från grannen. Stabilitet; höga höjder. Industrin måste informera och övertyga konstruktörer om material, teknik, lösningar, prestanda. Träindustrin måste vara villig att ta risken vid utveckling av nya produkter. Utbildningen på träområdet måste stärkas både för arkitekter och konstruktörer. Det bör bildas en referensgrupp med representanter från leverantörer, beställare, föreskrivande håll, konstruktörer, arkitekter, installatörer, entreprenörer, forskning-utveckling. Vad kan göras åt byggare som är fastinvesterade i annan materialteknik? Den nationella strategins ansats om specialutbildande av 800/300 är bra, men behöver kompletteras med mjukvaror, avancerat handboksmaterial, anpassat material för olika aktörer/målgrupper. Träguiden är en bra utgångspunkt men måste särskilt fördjupas avseende flerbostadsbyggande. Samlad handbok med generella principer och beräkning metoder för att tillgodose ljudkrav, vibrationer, mm. Trä ska in som en naturlig del i grundutbildningen vid universitet och högskolor, där stål och betong redan finns representerat. Även här ska hjälpmedel för att föreskriva trä in som en naturlig del. Hur ska Sverige bli världsledande inom området storskalig, modern träbyggnadsteknik i flerbostadshus? Målsättningen bör omformuleras till att Sverige ska bli en ledande aktör i världen. Innan världsmarknaden kan äntras bör den nationella marknaden stärkas genom stärkande av den egna komponenttillverkningen. En viktig målsättning är att trä ska bli ett ledande byggnadsmaterial i Europa och där de nordiska länderna samarbetar inbördes för att nå den europeiska marknaden. Som leverantör av högförädlade komponenter har svensk träindustri goda förutsättningar. Vissa konkurrensfördelar kan även skönjas för svensk teknik i fråga om t ex. akustik och brand. På den svenska marknaden måste statliga myndigheter gå före och initiera, och realisera symbolobjekt, stora projekt att sedan marknadsföra industrin med. Alternativ i trä bör tas fram vid varje statligt byggprojekt. Vad krävs för att småhustillverkare också kan gå in på flerbostadshusmarknaden? Den tekniska kompetensen finns, men ekonomiskt incitament för utvidgning av småhusindustriernas verksamhet saknas över lag. Verksamheten är på flera håll igång, men småhustillverkningen prioriteras pga. bättre avkastning. Fördelarna med prefabricering av träbaserade flervåningshus bör tydliggöras. Vid exempelvis. förtätning av befintlig bebyggelse i stadsregioner ställes höga krav på korta etableringstider och låg störningsnivå. Då lämpar sig industriellt träbyggande synnerligen väl

15 Gruppen konstaterar att: Argumenten för trähusbyggande behöver stärkas och klargöras. Sverige har goda förutsättningar för att utveckla en stark. komponenttillverkning, både för konkurrens med annan materialindustri och för export. Industrin tar de ekonomiska riskerna som utvecklingen av träbyggnadstekniken innebär. Gruppen föreslår att: Politiska initiativ tas för uppförande av referensobjekt i trä som goda exempel. Den nationella strategin för att främja användningen av trä i byggandet följs upp utan fördröjning. Industrins och brukarnas erfarenheter från hittills uppförda flerbostadshus i trä samt industrins nya teknisk lösningar sammanställs, utvärderas och sprids. SAMHÄLLSBYGGNAD OCH DEMOKRATI Planering i förändring Hur fungerar demokratiprocessen? Demokrati tar tid. Bra planering tar också tid. Samhällets krav på snabba planprocesser står i konflikt med PBLs nödvändiga långsamhet. Det är viktigt att tänka efter före; hur ska den här platsen utvecklas? Vems är den, vilka använder den? Vilka är vi vem får vara med och diskutera? Att definiera sakägare som markägare är alltför snävt och föder protektionism och NIMBY-reaktioner (Not in my backyard). Staden används av många andra än fastighetsägarna, t ex av dem som arbetar där. De bör vara med i planprocessen. De som hyr måste ha möjlighet att påverka planprocessen direkt. Detta är viktigt för att höja statusen på hyresboendet. I dag måste man vara med i någon förening för att komma med i processen, men intresset för föreningar har minskat, särskilt bland ungdomar. En ny generation med andra krav på mobilitet kräver nya former för kommunikation. Planen ska kommunicera med många olika aktörer, samma dokument kan knappast tala till alla, det behövs mer pedagogik i planeringen. PBLs demokratiprocess blir för medborgarna snarast ett nedslag. Planerarna har oftast redan format ett konkret förslag. Tjänstemännen processar sedan förslaget i enlighet med PBL och har på så vis i lagens mening tagit hänsyn till allmänintresset. Politikerna representerar allmänheten men använder ibland sitt mandat för att besluta mot det allmänna lokala intresset

16 Vem planerar vi egentligen för? Förr var det goda livet lika med PV WC och TV men nu är vi ett mångkulturellt samhälle och allmänintresset är betydligt mer svårdefinierat. Vilka gruppers värderingar skall man planera efter? PBL processen är kommunberoende. Det utvecklas lokala kulturer, på gott och ont. Vad är det vi kommunicerar? Att få vara med och bestämma hur det skall se ut är lika viktigt som att få påverka vad som skall byggas. I dag är planillustrationen inte alls bindande vilket är svårbegripligt för allmänheten; var det verkligen detta vi var med och beslutade? Sånt föder misstro mot planeringen. Opinionen är nästan alltid negativ hur får man med de positiva i processen? NIMBY är fullt begripligt. Folk har flyttat till en plats för att de gillar den, då vill de givetvis inte ha stora förändringar. Men det allmänna måste ta ansvar för det allmänna, det är politikens och planeringens ansvar att fördela de gemensamma bördorna/olägenheterna. Politikerna äger demokratifrågan, de borde vara mer aktiva. Det är också viktigt att sortera vilka frågor som ska processas med allmänheten och vilka som inte ska det. Fel frågor på fel plats ger skendemokrati eftersom planeringen då i slutändan inte kan ta hänsyn till det som framförs. Sånt föder också misstro mot planeringen. Stödjer PBL och MB integration och stadsliv? Förtätning och integration av funktioner är konfliktfyllt och politikerna vill ha konfliktfria planer. Men den demokratiska förankringen måste tillåta konflikter, annars kan vi bara bygga nya områden på jungfrulig mark. I Gårdsten utgick planeringen från de som bor där och de värden de upplevde i sitt bostadsområde. Resultatet anses allmänt lyckat men omdaningen har inte påverkat segregationen nämnvärt. De flesta trivs där de bor, det är inte det som är problemet, segregationen definieras inte inifrån bostadsområdet, utan utifrån. Det är andra som skapar bilden av ett område. Vad är det som gör att folk inte önskar flytta från andra områden till t ex Gårdsten? Det är den fråga planeringen bör ställa. PBL är tillkommen för modernismens stad, med fasta funktioner, ändamål, och med reglerad åtskillnad mellan funktioner. Miljöbalken värnar om naturen i staden. Detta motverkar idéer om förtätning och en integrerad stad. Avstånd försvårar stadslivet och förvärrar segregationens konsekvenser; ju större geografiskt avstånd mellan befolkningsgrupper, desto mindre förståelse för varandras kulturer

17 Hur påverkar samhällsorganisationen stadsutvecklingen? Kommunerna sitter idag var för sig och ser till att de ska fungera, de konkurrerar om företagsetableringar, externhandel, studenter mm. Det krävs samarbete på regional nivå för att nå en bra utveckling i hela arbetsmarknadsregionen bl a genom att fördela service och handel så att det totala trafikarbetet minskar. Men regionerna har en svag ställning. Gruppen ifrågasatte om det kommunala planmonopolet verkligen i alla lägen är ett effektivt verktyg, regionen bör få större tyngd. Länsstyrelsen har för lite resurser och är, trots sitt ansvar för mellankommunala frågor, inget planerande organ. Vad är en god organisation för att ta emot incitament? En organisation är skapad för vissa arbetsuppgifter och tankestrukturer, hur tas nya tankar och metoder emot? Som hot? Hur kan långsiktigt hållbara strukturer planeras? De mjuka och hårda frågorna hänger samman. Hållbarhet är även social och ekonomisk hållbarhet, men det ligger utanför den fysiska planeringens kompetensområde. Till de olika hållbarhetsvärdena skall läggas skönhetsvärdet, vackert är hållbart, inte bara teknik. Inventering av värden, också mjuka, i en platsanalys är viktigt, men hur finansieras det? Tekniska och sociala förvaltningar bör jobba mera samman i planprocessen. Ingenting i PBL hindrar detta, det finns gott om utrymme inom lagen att använda områdesbestämmelser eller program för att processa idéer och värden med berörda. I programmet kan även mjuka frågor behandlas. Det finns inget formellt hinder att upprätta kommunatlas som i Danmark, eller stedsanays som i Norge. Vi måste samtala om den gemensamma viljan innan det finns konkreta förslag. Idag initieras inte planerna förrän det finns en intressent som kan betala kalaset. När så sker har kommunen inte alltid beredskap i form av konkreta visioner för platsen. Intressenten kommer med sitt förslag, det är så han vill bygga, inget annat. En snabb process ger sedan inte utrymme för ordentliga platsanalyser. Detta är inte förutseende planering. Är t ex önskan att skapa arbetstillfällen inom byggsektorn ett långsiktigt hållbart motiv för att göra plan? Vad är egentligen värdet med långsiktig planering? Är långsiktig planering bra på alla nivåer? Miljonprogrammet är t ex en mycket långsiktigt hållbar struktur, så gott som omöjlig att förstöra. I dagens föränderliga värld ifrågasätts om det finns långsiktiga svar, en kortare planering kanske undviker att visioner slår fel? Långsiktighet är flexibilitet, anpassbarhet till tider bortom mandatperioden. Vilken del av planeringen är det som ska vara fast/hållbar? Och vilken skall vara flexibel/hållbar? Det behövs beredskap för framtidens växlingar. Strukturer för långsiktighet är att planera för det oförutsedda. Vissa orter har minskande efterfrågan, de retarderar. I en kommun där det byggs lite är det svårt att uppfylla en långsiktig vision. Där gäller det mera att inte backa fel/riva på fel ställen. Och att peka ut viktiga objekt att satsa på/värna om. Man har t ex rivit i miljonprogrammet i Göteborg utan att analysera vilka hus är viktiga att bevara ur stadsbyggnadssynpunkt. Avgörande har varit vilka hus som vid tillfället hade flest tomma lägenheter. Resultatet är att den rumsliga otydligheten har ökat

18 De geografiska förutsättningarna formar planeringskulturen. Att det är ont om mark i EU skapar en starkare regional planering. I Sverige är endast 4% av ytan detaljplanelagd, vi behöver inte spara mark. Men Agenda 21 säger till oss att vi inte får åka ikring i våra bilar så vi bör bygga samlat ändå. Hur skall det gå till när de flesta vill bo i eget hus? Hur många planerare sitter med i agenda 21-grupperna? Där pratas bara om kompostering och sopsortering. Hur och var kommer planeringen in? Det är svårare och mer kontroversiellt att hävda de sociala frågorna än de ekologiska. Var finns stadsbyggnadskonsten? Det estetiska prioriteras ofta bort i planarbetet, estetik är inte utvecklat i tekniska termer som t.ex. trafik. Det blir därför svårare att mäta och processa estetiska värden, trots att den blivande miljöns utseende intresserar befolkningen mycket. Detaljplaneprocessen är bra på att ta död på goda idéer, kvaliteter från ursprungsförslag försvinner, det blir minsta gemensamma nämnaren kvar. Samtidigt måste vi ibland mala ner idéer för att få en bra helhet i staden. Det är inte bara husen som skall vara vackra, staden skall också vara vacker. Kan man använda stadsplaner för att få en helhetsbild i en lagom skala? Gammalt begrepp med nytt innehåll? Mellanrummen bör behandlas i stadsbyggandet. Nu ska vi förtäta i mellanrummen vilket ofta innebär att parkmark ianspråktas. Det offentliga rummet tenderar att bli mindre, då måste värdet av de offentliga ytorna öka. Det går att tydligare hävda estetiska och arkitektoniska värden i planering och byggande med hänvisning till de nya estetikformuleringarna i PBL och t.ex. anpassning till stads-och landskapsbild. Det är dock viktigt att låta många kompetenser samsas om samhällsbyggandet, det finns många andra yrkesgrupper som diskuterar frågan och arkitekterna måste bli bättre lyssnare, inte minst med erfarenheten från miljonprogrammet, då arkitekter försvarade sina egna misstag, trots andra yrkesgruppers tidiga påpekade. Det är ett problem att Sverige har en av världens kortaste arkitektutbildningar. Förslag: Förstärk programskedet. Fokusera inte så starkt på själva plandokumentet, analysera mera och rita mindre. Diskutera istället vad vill vi? Kommunicera visioner/programfasen på ett öppnare sätt. I mötet med marknaden är det staden/kommunen/regionen som har ansvar för att de långsiktiga sociala målen beaktas. En viktig fråga är bevarande kontra planering, vi är bra på att bevara det museala men hur bevarar vi föränderligheten? Kommunerna är i dag för stora för att invånarna skall få överblick och orka engagera sig i utvecklingen, samtidigt är de för små att klara sina infrastrukturella problem. Organisera om landsting, regioner och kommuner till två nivåer. Storkommunen/arbetsmarknadsregionen bör hantera bl a infrastruktur och vara framför allt den representativa demokratins domän. Kommundelarna kan vara lika med en eller flera stadsdelar och lagom stora för den enskilde att engagera sig i. Det bör vara den lokala demokratins spelplan

19 Idén som generator Har kommunen förmåga att inbjuda allmänheten till att med idéer medverka i samhällsbyggandet? Gruppen fann att så är fallet: Under förutsättning att konkreta frågor ställs till allmänheten i deras egenskaper av specialister som brukare av den urbana miljön. Med realistiska förutsättningar där vision, idé, projekt och åtgärder länkar in i vart annat. När medborgarna bjuds in till en demokratiska process med konkreta problemställning som grund för samtalet. Förutsatt att alla är medvetna att det konkreta förslaget inte är en slutgiltig produkt. Om politiker, tjänstemän och specialister har förmåga till lyhördhet. Hur kommer idéerna in i samhällsbyggnadsprocessen? Kommunen skall enligt lag hantera beslutsprocessen men hur idéprocessen skall hanteras är inte reglerat. Oaktat det förutsätter planering såväl visioner som idéer. Sådana finns överallt i samhället och de kan spela avgörande roll för samhällets framtida gestaltning. Problemet är att fånga dem. Gruppen fann att det kan ske: Genom att kommunen öppnar organisationen mot omvärlden och inbjuder till kreativa diskussioner i former och grupperingar som är generösa gentemot dem som är engagerade och vill deltaga. Genom att inte undertrycka idéer som inledningsvis kan synas ovidkommande. Om den som vill tala också får göra det. Om omgivningen (allmänhet, entreprenörer, politiker och sammanslutningar) har tillträde tidigt i planeringsprocessen. Om reviren i samtalet mellan politiker, tjänstemän och specialister suddas ut. Genom att kommunen skapar en kreativ miljö. Har politiken utrymme för idéer i stadsbyggandet? Gruppen fann att så är fallet om: Stadsbyggandet ses som en demokratisk fråga som inte nödvändigtvis är partipolitisk. Genom att se idéer som möjligheter för utveckling framåt. Inte som kostnader utan snarare investeringar där politiken inte behöver finansiera allt. Har vi rätt tid och metod för att utveckla idéer? Den ena verkligheten är sällan den andra lik. Varje projekt kräver sin tid och sin rytm. En tidsrymd om fem år är en rimligt lång period för att medge utrymme för idéer, dynamik, produktion, intressenter och kvalitet; en tidsrymd som faller mellan stolarna i PBL-systemet. Överdriven beslutspotens pressar tiden för samtal och idéer och hotar kvaliteten. Ettårsbudgetperspektivet på grundval av kortsiktiga ekonomiska bedömningar dödar effektivt varje ansats till framåtsyftande idébildning. Att våga säga ja till idéer är en god metod att vidga samtalet och därigenom bättra beslutsunderlaget. Acceptera att det krävs tid mellan idé och beslutsprocess!

20 Hur kreativ är PBL? Det ligger en uppenbar risk att lagsystemet styr även processer som det inte omfattar. PBL beaktar emellertid inte det som föregår den juridiska beslutsprocessen och är därför inte i kreativ i idégivande mening. PBL är vad den är och det gäller för kommunen att se upp så att: Inte planmonopolet också blir ett idémonopol. Tillämpningen inte blir restriktivitetsplanering utan kreativitetsplanering. Sammanfattande slutsats Ett framtida samhälle kanske skall formas med andra instrument än de idag etablerade planerings- och verkställighetsformerna. Det är kanske inte självklart att kommunen skall planera från ax till limpa. Kommunen kan identifiera problem och behov. Låt därefter även andra aktörer bidra med infallsvinklar och lösningar som annars inte förmår tränga in i gängse kommunal process. Det är möjligt att marknaden har förmåga att fånga idéer i samhället som är möjliga att realisera på den spelplan som kommunen kan tillhandahålla. Planerarna skall inte abdikera till förmån för marknaden men ge större utrymme för ett bredare spektrum av idéaktörer. När idéer och förslag väl kommer vidtar den formella processen. Grunden är dock samtal, inte slutenhet. Kommunen måste öppna sig för idéflödet utifrån samt finna fler fora för att lyssna och samtala. När exploateringsidéer kommer måste tid ges för eftertanke, reflektioner och samtal med andra aktörer. I takt med samhällets allt ökade tempo är risken för förlust av ordning och reda stor. Visioner, idéer och kvalitet måste tillåtas ta tid. Därigenom grundläggs en snabb beslutsprocess. Det offentliga rummets roll Det offentliga rummets betydelse för demokratin Vår tid kännetecknas av globalisering, skalförstoring men även en oro för att lokal identitet, demokrati och sociala värden riskeras. Världen invaderar vardagen, den privata skaparkraften riskeras. Samtidigt ökar behovet av samtal, möten fester etc. Mycket av diskussionen på talet känner vi igen idag. En oro för vad nya familjekonstellationen skulle göra för den sociala upplösningen. Stadens offentliga rum spelar en viktig roll som motkraft till ekonomisk, social, och etnisk segregation; det är här som samhället syns. Att värna om stadens offentliga rum som en oinskränkt och neutral zon är nödvändigt för att hålla demokratin vid liv. En god medborgare formas inte i isolerade miljöer utan i offentliga mötesplatser som genom sin rumsliga struktur uppmuntrar till samtal och social interaktion. Staden framstår som en triumf för människans möjlighet att samverka och samarbeta. Vad är det offentliga rummet? Det offentliga rummet är en nödvändighet och grundläggande för demokratin, där vi möts och konfronteras med det annorlunda. Det offentliga rummet en plats vi vistas i för att se, bli sedda, interagera tillsammans eller parallellt med varandra. Det kan vara ett torg, en gata, en park, en glänta, en offentlig byggnad

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping

Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Träbyggnadsstrategi Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN

KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

egna erfarenheter av samverkansprojekt

egna erfarenheter av samverkansprojekt egna erfarenheter av samverkansprojekt Kommuner Fastighetsägare Allmännyttiga fastighetsbolag Privata fastighetsbolag Byggherrar Invånare Föreningar Kommunens analys av intressenter gjordes tidigt i processen

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

SnABbT, snyggt och hållbart

SnABbT, snyggt och hållbart Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun

Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Marktilldelning av bostäder inom Linköping kommun Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2010-05-26 M a r k t i l l d e l n i n g a v b o s t ä d e r i n o m L i n k ö p i n g k o m m u n Innehållsförteckning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2016-01-15 Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Bostäder att bo kvar

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Förtätningen. Pär Eliaeson. Arkitektur / kritik KRITIK #36

Förtätningen. Pär Eliaeson. Arkitektur / kritik KRITIK #36 Arkitektur / kritik KRITIK #36 Förtätningen Pär Eliaeson Människan har sina idéer. En generellt välgrundad sådan är förtätningen, föreställningen att vi kan och bör komplettera våra städer med ny bebyggelse

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Riktlinjer för kommunala markanvisningar

Riktlinjer för kommunala markanvisningar Riktlinjer för kommunala markanvisningar Framtagen av: Antagen av kommunfullmäktige: 2017-04-12 54 Innehåll... 3 Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar... 3 Syfte... 3 Handläggningsrutiner och

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION 2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,

Läs mer

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration

POLICY. Integrationspolicy. Utbildning Arbete Integration POLICY Integrationspolicy Utbildning Arbete Integration POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede

Indikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23 T R Ä BYG G N A D SST R AT E G I Eksjö kommun Dnr: 07-KLK003. Antagen 08--5 Kf 3 SAMMANFATTNING Trä är ett byggmaterial med positiva egenskaper ur ett hållbarhetsperspektiv ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Läs mer

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016. Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat

Läs mer

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig

Läs mer

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Åtgärder för en effektivare byggprocess Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna

Byggherrarnas syn på takras. Mats Björs, vd Byggherrarna Byggherrarnas syn på takras Mats Björs, vd Byggherrarna Definition iti av byggherre Enligt PBL: Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten Enligt Byggherrarna:

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss

Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss Dnr Sida 1 (6) 2018-05-03 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till Exploateringsnämnden 2018-05-24 Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss Exploateringskontoret får som

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2018-10-04 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2018-754 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB

REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER, S2014/5195/PBB 2014-09-23 1 (5) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSVAR FÖRORDNING OM RIKTVÄRDEN

Läs mer

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Värdekedja Biobaserat byggande

Värdekedja Biobaserat byggande Värdekedja Biobaserat byggande 2013-11-26 Per-Erik Eriksson, SP Trä Erik Serrano, Linnéuniversitetet Värdekedja Biobaserat byggande Bred definition alla aktiviteter från skogen till slutprodukter med högt

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Medborgardialog med unga

Medborgardialog med unga 10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett

Läs mer

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

PROGRAM för markanvändning

PROGRAM för markanvändning PROGRAM för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal Dokumentets syfte Programmet anger grunden för hur kommunen ska använda sitt markinnehav för att utveckla Nacka som

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 01054 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-30 RS180706 Miljö- och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Region Halland

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Hållbar förtätning. - Att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer

Hållbar förtätning. - Att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer Hållbar förtätning - Att skapa nya värden utan att förstöra befintliga kvalitéer förtätningsplaner MASTERPLAN FÖR CHALMERS CAMPUS LINDHOLMEN Varför ska vi förtäta? Förtäta inte om det blir dåligt. Förtäta

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår

Läs mer

OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING

OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING INLEDNING Enligt Boverket ska det byggas 700 000 bostäder fram till 2025. Många av dessa bostäder kommer att byggas på redan tätbefolkade

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Design i det industrialiserade byggandet 2005-05-18. Diskussionsfrågor och svar

Design i det industrialiserade byggandet 2005-05-18. Diskussionsfrågor och svar t 2005-05-18 Diskussionsfrågor och svar 1 Inledning...3 1.1 Vilka förväntningar har ni på dagen?...3 2 Hur måste arkitektens roll förändras?...5 3 Vad har du lärt dig idag?...7 3.1 Nu har vi haft snack,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07) Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07) Dir. 2014:130 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Vöfabs uppförandekod

Vöfabs uppförandekod Vöfabs uppförandekod Vöfabs uppförandekod Vår vision Vi ska vara ledande på verksamhetsmiljöer med offentligt uppdrag genom: Framgångsrika verksamhetsmiljöer Optimal leverans Unik kompetens Starkt varumärke

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter

VERKSAMHETSPROGRAM. Sveriges Arkitekter VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2019-2020 Vår vision Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för arkitekturen och arkitekten. Här är visionen uppdelad i fyra olika delar gör skillnad i samhället

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer