STIFTELSEN FÖR VÄRMETEKNISK FORSKNING. Predikterande Emissionsmätsystem (PEMS) för emissionskontroll i biobränsleeldade förbränningsanläggningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STIFTELSEN FÖR VÄRMETEKNISK FORSKNING. Predikterande Emissionsmätsystem (PEMS) för emissionskontroll i biobränsleeldade förbränningsanläggningar"

Transkript

1 l SE9607S30 SVF--5V5 STIFTELSEN FÖR VÄRMETEKNISK FORSKNING OST! Predikterande Emissionsmätsystem (PEMS) för emissionskontroll i biobränsleeldade förbränningsanläggningar Henrik Harnevie, Laszlo Sarközi, Sophia Trenkle vuu 2 8 ti 0 4 STER MILJÖTEKNIK 575

2 Predikterande Emissionsmätsystem (PEMS) för emissionskontroll i biobränsleeldade förbränningsanläggningar Predictive Emission Monitoring System (PEMS) for emission control in biomass fired plants Henrik Harnevie, Laszlo Sarközi, Sophia Trenkle STIFTELSEN FÖR VÄRMETEKNISK FORSKNING STOCKHOLM - TEL 08/ Augusti 1996 ISSN

3 DISCLAIMER Portions of this document may be illegible in electronic image products. Images are produced from the best available original document

4 Förord Denna studie har på olika sätt finansierats av Kungsbacka Energi, Naturvårdsverket, Nutek, Trätek, Vattenfall och Värmeforsk. Till projektet har hört en referensgrupp som under projektperioden sammanträffat fyra gånger. Medlemmar i referensgruppen har varit; Börje Borgström Lars Guldbrand Torsten Hammar Erik Larsson Peter Liebscher LeifLiinanki Lars Wrangensten Kenneth Wulff Tomas Öberg Naturvårdsverket Nutek Kungsbacka Energi Svenska Fjärrvärmeföreningen Trätek Vattenfall Utveckling Värmeforsk Vattenfall Energisystem Bergström & Öberg Vi vill tacka hela referensgruppen för givande diskussioner och synpunkter. Vi vill även tacka samtliga finansiärer samt personalen vid Skinnskatteberg Trä och Kungsbacka Energi för stor hjälp i samband med de mätinsatser som genomförts inom projektet. Vattenfall Utveckling och Vattenfall Energisystem

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 SUMMARY 2 1. BAKGRUND 3 2. MÅLSÄTTNING 3 3. GENOMFÖRANDE METOD OCH TEORI (MULTTVARIAT DATAANALYS) SKINNSKATTEBERG Anläggningsbeskrivning Instrumentering Modellerande mätning Långtidsuppföljning Verifierande mätning KUNGSBACKA Anläggningsbeskrivning, Hammargårdverket Instrumentering Modellerande mätning Långtidsuppföljning Verifierande mätning RESULTAT SKINNSKATTEBERG KUNGSBACKA DISKUSSION OCH SLUTSATSER VAD BÖR BEAKTAS FÖR ATT IMPLEMENTERA EN PEMS-FUNKTION UPPSKATTADE KOSTNADER FÖR PEMS RESPEKTIVE CEMS REFERENSER 46

6 SAMMANFATTNING En alternativ metod för bestämning av miljöavgifter på utsläpp av kväveoxider från biobränsleeldade pannor har studerats. Metoden, "Predikterande Emissionsmätsystem" (PEMS), innebär att en matematisk funktion skapas. Funktionen uttrycker de samband som finns mellan kväveoxidutsläppet och olika driftoch omgivningsparametrar. I denna studie har användbarheten för PEMS studerats för två fastbränslepannor av typ rörlig snedrost De viktigaste resultaten från studien är; PEMS-metodik är användbart för kontroll av emissioner från vissa typer (exempelvis rörliga snedrostar) av biobränsleeldade pannor. Detta även om de eldas med varierande bränslefukthalt. I de flesta fall torde det räcka med att funktionen baseras på syrehalt respektive panneffekt. För att beakta fluktuationer i bränslets fukthalt erfordras dock även ugnstemperatur och kanske rökgastemperatur. Samtliga dessa parametrar mäts ofta normalt varvid investering av nya instrument ej blir nödvändigt. Åtskilliga parametrar (exempelvis spjällägen) visade sig ej ha någon märkbar inverkan på NO x -bildningen. Ett PEMS-samband är enbart användbart för en specifik anläggning och för ett visst giltighetsområde. Funktionen bör konstrueras så att ett så stort antal driftfall som möjligt inryms i giltighetsområdet. Byte av bränsle eller driftjusteringar kan enbart göras inom funktionens giltighetsområde. Stabila förbränningsbetingelser är en grundförutsättning för att PEMS skall vara användbart. Innan PEMS-funktionen byggs upp bör således erforderliga förbränningstekniska åtgärder vidtagas så att en jämn förbränning med minimala emissionsnivåer uppnås. I anläggningar med kraftigt varierande förbränningsförhållanden, exempelvis fasta rosterpannor, är det troligt att PEMS ej kan användas. För att utarbeta en relevant PEMS-funktion bör bland annat följande punkter beaktas; Förberedelser med val av mätparametrar Försöksplanering Driftoptimering och modellerande mätning Utvärdering av modellerande mätningar Verifiering Rapportering Validering Kostnaden för att skapa ett användbart PEMS-samband och beakta dessa punkter uppskattas till mellan 50 och 70 % jämfört med ett konventionellt mätsystem räknat på en tioårsperiod. Nyckelord: CEM, PEM, kväveoxider, prediktering, miljöavgifter

7 SUMMARY An alternative method for estimation of NO x -emissions from biomass fired plants has been investigated. The method, "Predictive Emission Monitoring" (PEMS), implicates the creation of a mathematical formula. The formula expresses the relations between NO x -emissions and various operating and external parameters, such as flue gas temperature, excess combustion air and heat load. In this study the applicability of PEMS has been tested for two plantsboth of type travelling stokers. The most important results of the study are: PEMS is suitable for emission monitoring for some types of biomass fired plants (for example travelling stokers) even if the plant is fired with fuel with varying water content. In most cases it should be sufficient if the relation is based on oxygen level in the flue gas and plant load, with the possible addition of flue gas temperature and/or furnace temperature rate. These parameters are usually measured in any case, which means that no additional investment in instrumentation is necessary. In this study many measured parameters (for example the throttle levels) did not affect the NO x -emissions. A PEMS relation is only applicable for a specific plant and for a fixed validity range. Thus the function should be performed in such a way that it covers the limits of the operating parameters of the plant. Usage of different fuels or drift optimation can only be done within the validity range. Good combustion conditions could be necessary to receive a usable PEMS-function. Before creating the PEMS-function the combustion and the emission levels must be optimized. In plants with very fluctuated combustion, for example fixed stokers, it is possible that PEMS leads to not satisfying results. In order to create a PEMS relation the following should be considered: Preparations Experimental design Measurements Evaluation of measurements Verification Output Validation The total cost for a PEM-function can be calculated to be about % compared to a CEM during a period of a decade. Key words: CEM, PEM, nitrous oxides, NOx fee, nitrous oxides, emissions

8 Predikterande Emissionsmätsystem (PEMS) för Emissionskontroll i Biobränsleeldade Förbränningsanläggningar 1. Bakgrund Avgiftsplikten för kväveoxidutsläpp vid energiproduktion kommer att utökas till att omfatta pannor med en årlig produktion överstigande 25 GWh. Den nya lagen (referens 1) träder succesivt i kraft med gränsen 40 GWh/år från 1 januari 1996 och 25 GWh/år från 1 januari Den ekonomiska och praktiska konsekvensen, för de anläggningar som framförallt under 1997 inkluderas i miljöavgiftsystemet, blir jämförelsevis större än för de anläggningar som tidigare omfattats av avgiftsystemet. En alternativ, mindre kostnadskrävande, metod för miljöavgiftsbestämning jämfört med konventionella kontinuerliga emissionsmätsystem (CEMS) har därför studerats. Metoden, "Predikterande Emissionsmätsystem" (PEMS), har tidigare med bra resultat bl.a. testats på en oljeeldad panna, referens 2. Huruvida metoden har potential att kunna användas på biobränsleeldade pannor har dock varit en obesvarad fråga. Ett antal företag och organisationer initierade och/eller finansierade av denna anledning detta projekt där PEMS har studerats för biobränsleeldning. Principen för PEMS är att uttrycka de samband som finns mellan kväveoxidutsläpp och olika drift- och omgivningsparametrar (exempelvis temperatur, luftöverskott och tillförd effekt) som en matematisk funktion. Att det finns samband mellan kväveoxidutsläpp och dessa driftparametrar är väl dokumenterat sedan tidigare. 2. Målsättning Målet med denna studie var att undersöka om det för biobränsleeldade pannor är möjligt att utifrån mätning av olika driftparametrar få fram ett för miljöavgiftsbestämning användbart samband mellan dessa driftparametrar och emissionen av kväveoxider. Det vill säga ett samband som kan definieras uppfylla Naturvårdsverkets prestandakrav. Vidare var målet att ge råd om hur dylika samband bör utformas och implementeras samt beskriva något om deras begränsningar. I en kommande Värmeforskstudie kommer mer konkret validering och kvalitetssäkring av prediktionsmodeller för NO x -mätningar att behandlas.

9 3. Genomförande De primära parametrar som är av intresse för att kunna "prediktera" NO x -utsläppet från en biobränsleldad panna är; Förbränningstemperatur Luftöverskott Luftfördelning (prim/sek/tert) Bränslekvalitet (fukthalt, kvävehalt etc.) Nyttig/tillförd effekt Uppehållstiden i eldstaden En PEMS-funktion måste således optimalt beakta samtliga dessa parametrar. Det går dock att istället, i funktionen, inkludera andra parametrar (indikatorer) som påverkas av eller påverkar den primära parametern. För att PEMS skall vara ett kostnadseffektivt alternativ till konventionella mätmetoder är det viktigt att de parametrar som PEMS-funktionen baseras på är enkla och "billiga" att mäta. Exempel på dylika är; Rökgastemperatur Nyttig effekt Syrehalt Spjällägen Fläktvarvtal Exempel på indikatorer (parametrar med koppling till de primära parametrarna) är; Förbränningstemperaturen: (rökgastemperatur, syrehalt, nyttiggjord effekt, rökgasflöde) Luftöverskottet: (syrehalt, nyttiggjord/tillförd effekt, rökgasflöde, förbränningsluftflöde) Bränslefukthalten: (syrehalt, rökgasflöde, förbränningsluftflöde, nyttiggjord effekt, rökgastemperatur) Primär/sekundär/tertiärluft: (nyttiggjord/tillförd effekt, spjällägen/fläktvarvtal) Rökgasflödet: (fläktvarvtal/spjällägen, nyttiggjord/tillförd effekt, ugnstryck, tryckfall över rökgasfläkten) Uppehållstiden: (nyttiggjord/tillförd effekt, fläktvarvtal).

10 Det finns således flera möjligheter att återspegla de primära parametrarnas inverkan på NO x -bildningen genom att studera andra parametrar, som är enklare och billigare att mäta. Studeras indikatorparametrarna inses att flera av dem återkommer som indikatorer för flera mer "svårmätta" parametrar. Antalet parametrar i en PEMSfunktion torde därför kunna begränsas till ganska fa parametrar som ändå återspeglade variationer av NO x -utsläpp pga ändring av andra "mer svårmätta" parametrar. En dylik parameter som är speciellt intressant för biobränsleeldade anläggningar är bränslekvaliteten, vilken ofta kan kopplas samman med bränslets fuktinnehåll. En förhoppning i denna studie är att exempelvis syrehalten, rökgasflödet, förbränningsluftflödet, nyttiggjord effekt eller rökgastemperaturen kan användas som indikatorer på bränslefukthalten. Mot bakgrund av detta resonemang inleddes studien med att fa klart med vilka pannor som skulle utvärderas. De pannor som valdes var två rosterpannor; dels en som ägs av Kungsbacka Energi dels en i Skinnskatteberg, ägd av ASSI Domän. Kravet på anläggningarna var att de dels ställdes till förfogande under en inledande och en verifierande mätkampanj dels att det fanns erforderlig plats för en del instrument (referens-cems) under långtidsuppföljningarna. Det var vidare nödvändigt att anläggningarna var utrustade med viss instrumentering så att signaler från exempelvis uteffekt och helst även syrehalt fanns tillgängliga. Mätning av dessa båda parametrar erfordras oavsett om CEMS eller PEMS används för miljöavgiftsbestämningen. Det var slutligen också nödvändigt att signaler för vissa fläktvarvtal, spjällägen och temperaturer kunde erhållas från respektive anläggning. Kravet är ju att PEMS-metodik skall vara så billig som möjligt. Anläggningar där det av praktiska skäl är svårt/dyrt att montera erforderlig instrumentering är kanske mer lämpade för CEMS. Genomförandet av denna studie omfattade en mängd moment för varje anläggning, varav de viktigaste kan beskrivas enligt; Förberedelser; Val av instrumentering, programvara samt dataöverföringsmetod. Instrumenteringen som användes under mätkampanj erna användes dels för kontinuerlig mätning av anläggningsparametrar som förmodades kunna vara användbara för att få fram önskade samband dels för mätning av referensparametrar.

11 Försöksmatris; Skapandet av en försöksmatris anpassad efter styr- och reglerramarna för respektive panna. Principen som användes för designen av försöksmatrisen var reducerade faktorförsök. Detta för att antalet försök skulle bli hanterbart under de enskilda mätinsatserna. Programvarorna som användes var "Modde" och "Unscrambler" (se kapitel 3.1). Modellerande mätning; För att erhålla en modell som beskriver sambandet mellan NO x -halten eller NO x -utsläppet och olika driftparametrar genomfördes inledande mätkampanjer, framöver betecknas dylika mätinsatser för "Modellerande mätningar". Pannans drift varierades enligt de utarbetade försöksmatriserna. Samtliga mätsignaler loggades under de modellerande mätningarna som minutmedelvärden. Referensmätsystemet kalibrerades (med certifierad kalibrergas) innan mätningarna påbörjades och kalibreringskontrollerades (kalibrergas tillfördes utan några korrigeringar) därefter minst två gånger dagligen. Uppmätta gashalter korrigerades i förekommande fall för instrumentdrift. Dagligen uttogs även minst tre bränsleprov, vilka senare analyserades främst map fukt men i några fall även map elementarsammansättning. Utvärdering av modellerande mätningar; Uppmätta minutmedelvären omräknades till försöksmedelvärden. Utifrån dessa utarbetades PEMSfunktionen. Både försöksmatris och utvärdering gjordes med s.k. multivariat dataanlys. Programvaran som användes i denna studie var "Unscrambler". Långtidsuppföljning; Syftet med långtidsuppföljningarna var att kontrollera hur de framtagna modellerna under en längre tid (~ 3-4 månader) klarade av att prediktera NO x -utsläppet. Detta genom jämförelser mellan PEMS-funktionerna och konventionella emissionsmätsystem. På samma sätt som under den modellerande mätningen (kalibreringskontroller och kalibreringar) kontrollerades referensmätsystemen regelbundet under långtidsmätningarna. Samma uppsättningar av kalibrergastuber användes för samtliga kalibreringar och kalibreringskontroller på respektive ställe (Kungsbacka respektive Skinnskatteberg).

12 Insamlad mätdata medelvärdesbildades till timmedelvärden. Utifrån timmedelvärdena beräknades predikterade NO x -halter för respektive timma. De framräknade NO x -halterna jämfördes därefter med NO x -halterna för samma tidsperioder uppmätta med referensmätsystemet. Uppmätta NO x -halter korrigerades för variationer i omgivningstrycket med lufttrycksdata från SMHI:s mätstation i Säve (Kungsbacka) eller Ställdalen (Skinnskatteberg) och i förekommande fall för eventuell instrumentdrift. Observera att anläggningarnas syreanalysatorer, båda är så kallade zirkoniumoxidceller, ej är känsliga för variationer i omgivningstrycket. Det uttogs vidare en mängd bränsleprover under långtidsuppföljningen, dessa analyserades framförallt med avseende på fuktinnehåll. Två prover från Kungsbacka och totalt sex från Skinnskatteberg analyserades även med avseende på elementarsammansättning och värmevärde. Fukthalter och elementarsammansättningar redovisas i bilaga 1. Verifierande mätning; Genomförandet av försök på samma sätt som under de modellerande mätningarna. Utvärdering av verifierande mätningar; Utarbetandet av PEMS-funktioner utifrån de verifierande mätningarna. Dessa utvärderingar gjordes på analogt vis som utvärderingen av de modellerande mätningarna. Verifieringarna gjordes för att kontrollera om det var möjligt att reproducera de PEMS-samband som erhölls från de modellerande mätningarna. I kapitel 3.2 respektive 3.3 redogörs för hur ovannämnda punkter behandlats för de båda anläggningarna; Kungsbacka och Skinnskatteberg. Principen för programvaran som använts för utvärderingen redovisas i kapitel Metod och teori (Multivariat dataanalys) Den metod som användes var den så kallade PLS-metoden (Partial Least Square). Metoden bygger på att inverkan från ett flertal variabler och samverkan mellan dessa ofta kan uttryckas enklare om "variabelkoordinatsystemet" ersätts med ett koordinatsystem baserat på så kallade principalkomponenter. Utgående från principalkomponenterna genereras en approximativ modell av processen, som sedan

13 kan användas för att studera olika processvariablers betydelse för valda utparameterar. Multivarat modellering är ett kraftfullt hjälpmedel for att studera komplexa processer där många parametrar är inblandade. På marknaden finns programvaror (exempelvis Unscrambler och Simca) som kan användas till ovan beskriven applikation. Notera att PLS-metoden enbart genererar matematiskt konstruerade samband, vilket innebär att erhållna funktioners struktur egentligen inte har någon rent fysikalisk innebörd. Detta innebär i praktiken att den erhållna funktionen är anpassad till processvariabler inom ett väl definierat giltighetsområde (är användbar inom en viss domän) och att storleken på de utparametrar som beräknas utifrån modellen kan bli orimliga om modellens giltighetsområde överskrids. För att fä fram en beskrivande modell är det nödvändigt att genomföra en serie mätningar där ett urval parametrar mäts kontinuerligt samtidigt som de parametrar som kan varieras och bedöms påverka exempelvis kväveoxidutsläppet varieras enligt en förbestämd försöksmatris. I princip kan alltså sägas att kväveoxidutsläppet från en viss anläggning "kalibreras" med hjälp av en dylik modellering och att ett samband mellan "predikterad"'no x och uppmätta driftparametrar därmed erhålls. Principen medför att modellen blir känslig för relativa (tillfälliga) mätfel hos de parametrar som ingår i ett erhållet samband. Eventuella systematiska mätfel har däremot ingen betydelse förutsatt att de även uppträdde under "kalibreringen". I denna studie konstruerades samtliga funktioner enligt principen; Antag att samtliga uppmätta driftparametrar under den modellerande mätningen är x- parametrar och att NO X är y-parametrar. Därmed erhålls strax över 20 x-parametrar per anläggning (dessa redovisas i kapitel och 3.3.2). Den använda programvaran klarar av att hantera samtliga dessa x-parametrars signifikans på y- parametern samtidigt. I första steget genomfördes selekteringar med samtliga x-parametrar, det erhölls således ett samband på y-parametern baserat på samtliga x-parametrarna. Därefter studerades respektive parameters "viktade " påverkan på y-parametern dvs NO X. Med utgångspunkt från dessa viktade påverkningsgrader selekterades de parametrar med låg eller ingen viktad påverkan på y-parametern bort. Detta gjordes i etapper tills enbart cirka 5 parametrar fanns kvar. Generellt kan sägas att samtliga parametrar som

14 påverkade NO X mindre än cirka 5-10 % av den parameter med störst viktad påverkan avlägsnats. I nästa steg bildades kvadrat och korstermer av de kvarvarande parametrarna. En korsterm är en indikation på de samverkaneffekter mellan olika driftparametrar som förekommer i komplicerade processer. På samma sätt som tidigare reducerades även kors- och kvadrattermer med låg eller ingen viktad påverkan på y-parametern bort. När detta steg genomförts återstod de PEMS-funktioner som redovisas i rapporten, kapitel 3.2.3, 3.2.5, och Därmed inses att samtliga loggade parametrar studerats men att enbart parametrarna med störst inverkan på NO X finns kvar i de slutliga funktionerna. 3.2 Skinnskatteberg Anläggningsbeskrivning Sågverket "Skinnskatteberg Trä" ägs av "ASSIDomän". Fastbränslepannan används för produktion av hetvatten till sågverkets torkar. Den är tillverkad av Nordfab Weiss och har förbränningskapaciteten 7000 kg bränsle/timme. Pannan är av typ rörlig snedrost (med fyra zoner) och eldas med sågverksavfall (bark, spån, flis) med fukthalter varierande mellan %. Rosterhastigheten varieras efter fyra förinställda driftlägen som beror av pannans belastning. Pannans belastning styrs sedan av ett angivet börvärde på framledningstemperaturen på hetvattnet. Förbränningsluften tillsätts med separata primär- och sekundärluftfläktar genom tre luftregister; primärluft, undre sekundärluft och övre sekundärluft (tertiärluft). Samtliga luftregister är försedda med motordrivna reglerspjäll. Förbränningsluften förvärms till cirka 160 C. Reglering sker antingen med de tidigare nämnda fördefinierade lastfallen eller via O 2 -styrning (detta dock enbart på sekundärluftsidan). De fyra lastfallen definieras genom att manuellt ange hörvärden på olika driftparametrar i pannans driftdator. Exempel på dylika hörvärden är; rosterhastighet, bränsleinmatning samt luftfördelning. För att hålla hörvärdet på hetvattnets framledningstemperatur växlar pannan som tidigare nämnts mellan de fyra olika lastfallen. När pannan körs på lägsta nivån och hörvärdet uppnås stannar således pannan. Det vill säga roster och fläktar stoppas för

15 10 att sedan åter starta när framledningstemperaturen sjunkit under det inställda hörvärdet. Detta innebär att O 2 -styrningen ej fungerar och att pannan körs manuellt (hörvärden anges i driftdatorn), med avseende på inställning av förbränningsluft. Rökgaserna passerar genom luftförvärmare, multicyklon och elektrofilter. Rökgasfläkten är varvtalsstyrd och varvtalen styrs av undertrycket i eldstaden. I figur 3.1 visas en schematisk skiss över anläggningen samt referensmätsystemets placering. Fläkt lör förbränningslun Bränsleirmatning Flygaska Bottenaska Figur 3.1 Primärspjäll f Primar/sekundarlördelningsspjäll Anläggningsbeskrivning, Skinnskatteberg (Schematic sketch, Skinnskatteberg) Instrumentering De driftparametrar (anläggningsparametrar) som registrerades kontinuerligt var; Eldstadens undertryck (-mm vp) Eldstadstemperatur 1 ( C) Eldstadstemperatur 2 ( C) Eldstadstemperatur 3 ( C) Eldstadstemperatur 4 ( C) Rökgastemperatur efter panna ( C) O 2 -halten (0-25 vol%fg) Läge, O r reglering spjäll 7 = sekundärluftspjäll (0 - %)

16 11 Läge, O 2 -reglering spjäll 8 = sekundärluftspjäll (O - %) Läge, primärluft huvudspjäll, reglerar primär- och sekundär-luftförhållandet (0 - %) Läge, sekundärluft huvudspjäll (0- %) Läge, blandspjäll = spjäll som reglerar andelen förbränningsluft som passerar genom luftförvärmaren (0- %) Panneffekt (MW) Förbränningsluftens temperatur för luftförvärmaren ( C) Förbränningsluftens temperatur efter luftförvärmaren ( C) Rökgasfläktens hastighet (0 - %) Som referensmätsystem användes ett extraktivt kondenserande provtagningssystem samt gasanalysatorer för analys av följande komponeter; O 2 -halt(0-25%tg) CO 2 -halt (0-20 % tg) CO-halt (0-0 ppm tg) NO x -halt (0-500 ppm tg) NO-halt i torr rökgas (0-500 ppm tg) Den använda O 2 -analysatorns analysprincip var baserad på paramagnetism, NOanalysatorns på UV-absorption medan övriga analysatorers analysprinciper var baserade på absorption i IR-området. NO x -analysatorn var kompletterad med en C/Mb-baserad konverter Modellerande mätning Den modellerande mätkampanjen i Skinnskatteberg genomfördes vecka enligt den i förväg utarbetade försöksmatrisen. Turordningen på de olika försöken ändrades något från den som den använda programvaran rekommenderade. Matrisen omfattade variationer i de parametrar som var möjliga att variera i pannans driftdator som bedömdes påverka NO x -utsläppet. Dessa var; prirnärluftspjäll (1-5) sekundärluft spjäll (1-3) blandningstemperaturen i luftförvärmaren rosterns hastighet

17 12 Det var även möjligt att variera huvudspjället för primärluften, vilket reglerar förhållandet mellan primär- och sekundärluft. Detta kan dock enbart göras manuellt med driftdatorns automatik bortkopplad. Inga dylika manuella ändringar genomfördes på grund av att det i stort sätt alltid är driftdatorns reglersystem som är aktiverat. Det gjordes heller inga faktorförsök med varierande rosterhastighet. Den tillåtna regleringsramen för denna parameter är tämligen osäker. Dock genomfördes en del kortare försök med varierande rosterhastighet. Utöver nämnda reglerparametrar varierades även bränslets kvalitet, detta genom att upprepa samtliga driftändringar för två skilda bränsletyper (gran och tall bark/flis). Speciellt bränslets fuktinnehåll kunde därmed varieras. Max- och mininställningar av de olika spjällägena för respektive effektläge (trin-läge) redovisas i tabell 3.1. Tabell 3.1 Variationer i spjällägen under den modellerande mätningen (Throttle levels during the modelating measurement) PrimärtuftspjSH 1 PrimärhiÖspjäll 2 PrimärluftspjäJ13 Primärhiftspjäll 4 PrimärhiftspjäH 5 Sekundäriuftspjäll 1 Sekundärfuftspjäll 2 Sekundäriuftspjäll 3 Trinl 0-3 % 1-12 % 4-12 % 1-5 % 0-2% 0-2 % 1-5 % 0-1 % Trin2 1-6 % 2-15% 6-15% 2-10% 0-3 % 1-5 % 2-9 % 0-1 % Trin3 2-10% 5-18% 8-18% 4-12 % 0-5 % 7-18% 8-25 % 1-5 % Trin % % 18-40% % 1-7 % 11-30% 14-40% 7-25 % I övrigt varierades blandningstemperaturen (reglerar blandspjället) mellan 165 och 195 C. Som tidigare nämnts styrs pannans last av fyra lastnivåer. Respektive lastnivå aktiveras utifrån hetvattnets framledningstemperatur som styrs av torkarnas hetvattenbehov. Detta innebär, i praktiken, att panneffekten varierar i cykler och ej går att hålla konstant. Det går därmed ej att direkt ha med pannans last som en variationsvariabel i försöksmodellen. För att få indata till det fortsatta utvärderingsarbetet som även beaktade panniastens inverkan på NO x -utsläppet valdes att bearbeta respektive försök så att sekvenser med de högsta respektive de lägsta mätvärdena map panneffekt erhölls. Samtidigt medelvärdesbildades respektive försöksperiod. Därmed erhölls indata till den fortsatta datautvärderingen som både omfattade direkta medelvärden samt mätvärden vid max- och minlast.

18 13 Utifrån dessa indata skapades, med hjälp av programvaran "Unscrambler" en matematisk modell för bestämning av NO x -halten. I inledningsskedet studerades samtliga registrerade parametrars (utom CO 2 och NO) inflytande på NO x -halten. Genom att studera respektive driftparameters inflytande och hur de passade in i modellen reducerades successivt de ursprungliga parametrarna. Parametrar som påverkade modellen negativt eller hade låg signifikans selekterades bort. Den slutliga modellen kan uttryckas med funktionen; där ko till IC4 är konstanter, O 2 = syrehalt i våt rökgas (vol %), T rg = rökgastemperatur före lufrförvärmaren ( C), T ugn 4 = ugnstemperatur 4 ( C) samt P n = panneffekten (MW). I tabell 3.2 redovisas konstanternas värden. Tabell 3.2 Konstanternas storlek för funktionen PEMS-NO X (Values of the constants used in the function PEMS-NOJ PEMS-NO X h 1,591-3,469 0,163 h 0, ,635 Hur de med funktionen predikterade NO x -halterna förhåller sig till halter uppmätta med CEMS redovisas i kapitel 4.1, exempelvis figur 4.1 och 4.2. Inledningsvis utvecklades, på analogt sätt, även en funktion som predikterade halten normerad till 6 % O 2. Denna funktion överensstämde dock sämre med den NO x -halt (normerad till 6 % O 2 ) som parallellt erhölls utifrån uppmätta halter med referensmätsystemet Långtidsuppföljning Långtidsuppföljningen gjordes mellan v46-95 och vi 1-96 och omfattade kontinuerlig mätdatainsamling av tidigare redovisade parametrar, kapitel Under långtidsuppföljningen loggades mätdatan som femminutersmedelvärden och hämtades dagligen via modem.

19 14 Nedan redovisas en sammanställning av de instrumentproblem som uppstod under långtidsmätningen. NO x -analysatorn installerades v I utvärderingen till och med installationen korrigerades den uppmätta NO-halten med en faktor. Mellan v47 och v var anläggningens syremätare ur funktion. Under samma period var det även problem med referensmätsystemets syremätare. Den uppmätta CO 2 -halten samt en relevant korrigeringsfaktor används tillfälligt i utvärderingen. Det var inledningsvis problem med referensmätsystemets gasberedningssystem. Mätsystemet fungerade inte helt perfekt förrän v Strömavbrott v7-96. Vid återstart hade NO-mätaren drivit kraftigt. NO-mätaren uppvisade under större delen av mätperioden tendens till instabilitet. Det viktigaste instrumentet, NO x -analysatorn, fungerade dock synnerligen bra Verifierande mätning Den verifierande mätningen genomfördes, vi Mätningarna genomfördes enligt en försöksmodell analog med den som användes under den modellerande mätningen. Enda undantaget var att det ej fanns möjlighet att genomföra mätningar med två skilda bränsletyper. Utifrån de nya försöksvärdena (medel-, max- och minvärden enligt beskrivning i kapitel 3.2.3) skapades på analogt vis med det tidigare nämnda tillvägagångssättet en ny PEMS-funktion. Den nya modellen (verifierande) kan matematisk uttryckas enligt; PEMS^NO^ko + k, * O 2 + k 2 * T rg + k 3 * T ugn4 + k4 * P n där ko till k4 är konstanter, O 2 = syrehalt i våt rökgas (vol %), T rg = rökgastemperatur före luftförvärmaren ( C), T ugn 4 = ugnstemperatur 4 ( C) samt P n = panneffekten (MW). Konstanternas värden presenteras i tabell 3.3.

20 15 Tabell 3.3 Konstanternas storlek för funktionen PEMS ver -NO x (Values of the constants used in the Junction PEMS ver -NOy) PEMS ver -NO x -24,005 ki -3,313 *x 0,223 k 3 0, ,769 Om konstanterna i tabellen jämförs med de konstanter som erhölls utifrån den modellerande mätningen (tabell 3.2) märks att framförallt värdena på konstanten ko skiljer sig åt. Som nämnts tidigare (kapitel 3.1) genererar PLS-metoden enbart matematiskt konstruerade samband, vilket innebär att erhållna funktioner inte har någon fysikalisk innebörd. Detta innebär att konstanterna i dylika funktioner markant kan variera men att ändå predikterade värden i stort blir identiska. I figur 4.3 och 4.4 {kapitel 4) jämförs PEMS-NO X med PEMS ver -NO x. Samtliga försöksdata som använts som inparametrar till de datautvärderingar som genomförts (utvärdering av modellerande och verifierande mätningar) redovisas i bilaga Kungsbacka Anläggningsbeskrivning, Hammargårdverket Hammargårdverket levererar fjärrvärme till Kungsbacka stad och ägs av Kungsbacka Energi. Anläggningen består av tre stycken värmepumpar, två oljepannor, en elpanna samt en fastbränslepanna med tillhörande rökgaskylare. Fastbränslepannan är tillverkad av EUROTHERM och är av typ rörlig snedrost. Dess maximala effekt är 8 MW och årlig drifttid cirka 5000 timmar (september - maj). Som bränsle används huvudsakligen skogsavfall. Rökgaskylarens effekt är cirka 2 MW. En gemensam fläkt används för tillförseln av primär- och sekundärluften. Primärluften tillförs sedan under rosten genom sex spjäll. Det finns även ett spjäll som reglerar andelen sekundärluft samt en separat tertiärluftfläkt. Förbränningsluften förvärms till cirka C.

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Jämförande mätning Hovhultsverket

Jämförande mätning Hovhultsverket utfärdat av ackrediterat laboratorium Uppdragsnr: Dokumentnr: REPORT issued by an Accredited Laboratory Jämförande mätning 2011 - Hovhultsverket Uddevalla Energi AB, Uddevalla Upprättad av: Daniel Nilsson

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; beslutade den XX månad

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätutrustning för bestämmande av miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion; Utkom från trycket den

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp av kväveoxider och svaveloxider till luft från förbränning i fasta anordningar;

Läs mer

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181

NO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181 Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Gunnar yquist 005-05-04 O x -föreskriftens krav enligt FS 004:6 och SS-E 48 Krav på mätningarna av utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

1. Identifikation Baxi Bonus Light

1. Identifikation Baxi Bonus Light 2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011

Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Alingsås Kyrkogårds- och fastighetsförvaltning Nolby krematorium Mätning av kvicksilver maj 2011 Mikael Kronström FORCE TECHNOLOGY SWEDEN AB Dokumenttyp Dokumentnummer Rev Rev.datum Uppdragsnummer RAPPORT

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

ITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning

ITM-rapport 115. Flödesmätningar med pitotrör. Provningsjämförelse 2002. Gunnar Nyquist. Institutet för tillämpad miljöforskning ITM-rapport 115 Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse 2002 Gunnar Nyquist Institutet för tillämpad miljöforskning Institute of Applied Environmental Research Flödesmätningar med pitotrör Provningsjämförelse

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN Ett samarbete mellan: Publikationer H. Hofgren et. al Measurements of some characteristics of thermal radiation in a 400 kw grate fired

Läs mer

www.pianoflygelservice.com

www.pianoflygelservice.com PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet

Läs mer

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse 2009. Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM-rapport 184 Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse 2009 Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science Beräkning av rökgasflöde Provningsjämförelse

Läs mer

Osby PB2 350 till 3000 kw

Osby PB2 350 till 3000 kw Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:

Bioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes

Läs mer

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB

Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor. Vattenfall Research and Development AB Utvärdering av drift och miljö med hjälp av kamerabaserad flamfrontsstyrning i rosterpannor Daniel Nordgren Åse Myringer Monika Bubholz 1 Projektets referensgrupp Elisabet Blom Harald Svensson Tobias Söderlund

Läs mer

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Innehåll Vanliga problem Orsaker Att ta reda på förhållanden i en eldstad Fall från verkligheten Vad kan vi göra och vad har vi gjort 2 Vanliga problem

Läs mer

ITM rapport 166. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Rökgasmätningar vid Igelstaverket, Södertälje. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

ITM rapport 166. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Rökgasmätningar vid Igelstaverket, Södertälje. Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM rapport 166 Provningsjämförelse 2007 Rökgasmätningar vid Igelstaverket, Södertälje Gunnar Nyquist Institutionen för tillämpad miljövetenskap Department of Applied Environmental Science ITM rapport

Läs mer

KALIBRERINGS MENY. För att komma tillbaka till Mätfunktionerna håll inne M -knappen 3s. eller vänta 1 min. 1 =MOD. 9.6 KBaud

KALIBRERINGS MENY. För att komma tillbaka till Mätfunktionerna håll inne M -knappen 3s. eller vänta 1 min. 1 =MOD. 9.6 KBaud 1 (6) FUNKTION HDH-C kalibrerings/konfigureringsverktyg behövs för drifttagning av HDH-M transmittrarna. Med HDH-C kan följande utföras: - Modbus inställningar - Regulator parametrar - Mät kalibrering

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

TIAP-metoden för statusbestäming

TIAP-metoden för statusbestäming TIAP-metoden för statusbestäming Höjer lönsamheten på din anläggning Anna Pernestål, anna.pernestal@tiap.se, Life Cycle Profit och TIAP-metoden TIAP-metoden bygger på helhetssyn av drift och underhåll

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Instrumentbeskrivning FK203

Instrumentbeskrivning FK203 Instrumentbeskrivning FK203 Generella data. *Mått front 75 x 33,5 mm, djup 62 mm *Spänning 230 Vac *Programmering sker från instrumentets framsida *3 reläer 1 x 10A / 250Vac Kompressor 2 x 8A / 250Vac

Läs mer

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden 1 (14) inför kursen Injustering av luftflöden 1. I vilken skrift kan man läsa om de mätmetoder som normalt skall användas vid mätningar i ventilationsinstallationer? 2. Ange vad de tre ingående parametrarna

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden

Vedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden

MG-4000. O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser. Dat ablad: MDS-1243/97. Zirkoniumdioxidsensor. Små dimensioner på mätsonden O2-mätare Dynamisk syremätare för rökgaser Dat ablad: MDS-1243/97 MG-4000 Zirkoniumdioxidsensor Direkt mätning irökgaser Ingen referensgas erfordras Kalibreras iomgivningsluft Små dimensioner på mätsonden

Läs mer

Mätning av gaskvalitet

Mätning av gaskvalitet Mätning av gaskvalitet Bo Winberg Gasdagarna 2012 Varför ska vi mäta gaskvalitet? Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning av gas Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning

Läs mer

www.kylkom.se info@kylkom.se EVCO Instrumentbeskrivning EVK241

www.kylkom.se info@kylkom.se EVCO Instrumentbeskrivning EVK241 EVCO Instrumentbeskrivning EVK241 Generella data *Mått front 75 x 33 mm, djup 59 mm *Spänning 230 VAC *Programmering sker från instrumentets framsida *Styr kompressor 16A/250VAC *Mätområde NTC 40.0 till

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions:

Grafisk teknik IMCDP IMCDP IMCDP. IMCDP(filter) Sasan Gooran (HT 2006) Assumptions: IMCDP Grafisk teknik The impact of the placed dot is fed back to the original image by a filter Original Image Binary Image Sasan Gooran (HT 2006) The next dot is placed where the modified image has its

Läs mer

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L

Discovery FSQ, IAA Utgåva/Edition 11. SE Habo. Klass 2 IAA FSQ-I 26W. 4 mm c c mm N L Discovery FQ, IAA E - 566 80 Habo 3 4 4 mm c c mm 5 IAA Klass FQ-I 6W För armatur klass II,eller armatur för IAA/FQ-I 6W skall medföljande skyddsslang användas. For luminaire of Class II,or luminaire for

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:2 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra

Läs mer

Handbok för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181 Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem RAPPORT F2007:02 ISSN 1103-4092

Handbok för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181 Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem RAPPORT F2007:02 ISSN 1103-4092 Handbok för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181 Kvalitetssäkring av automatiska mätsystem RAPPORT F2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Europastandarden EN 14181 antogs av CEN i november 2003. Den

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2016:11 Utkom från trycket den 29 mars 2016 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

EVCO instrumentbeskrivning EVK242

EVCO instrumentbeskrivning EVK242 EVCO instrumentbeskrivning EVK242 Generella data *Mått front 75 x 33 mm, djup 59 mm *Spänning 230Vac eller 12-24Vac *Programmering sker från instrumentets framsida *Två relä, 16A/250VAC och 8A/250VAC *Mätområde

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)

1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p) UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant

Läs mer

Rotronic CP11 CO2-logger

Rotronic CP11 CO2-logger Rotronic CP11 CO2-logger Teknisk data Mätområde, noggrannhet: Koldioxid 0...5000ppmCO2 ± 30ppmCO2 ± 5% av mätvärdet Relativ fukt 0.1...99.95%RF ± 2,5%RF (10...90%RF) Temperatur -20...60 C ± 0,3 C (vid

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2006:5 Utkom från trycket 2006-07-21 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Kondenserande gaspanna. Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet. ecocraft exclusiv

Kondenserande gaspanna. Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet. ecocraft exclusiv Kondenserande gaspanna Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet ecocraft exclusiv ecocraft exclusiv gaspanna Kraftfull gaspanna för de stora uppdragen i sex effektstorlekar

Läs mer

Jämförande mätning. Handbok om kontroll av mätutrustning enligt NOx-avgiftslagen

Jämförande mätning. Handbok om kontroll av mätutrustning enligt NOx-avgiftslagen Jämförande mätning Handbok om kontroll av mätutrustning enligt NOx-avgiftslagen HANDBOK 2004:3 UTGÅVA 1 DECEMBER 2004 Jämförande mätning Handbok om kontroll av mätutrustning enligt NOx-avgiftslagen NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:5) om vattenmätare Ändring införd: t.o.m. STAFS 2011:20 Författningen upphävd

Läs mer

Isolda Purchase - EDI

Isolda Purchase - EDI Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language

Läs mer

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral

Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral 1 (5) Kopplingsprinciper för anslutning av värmepump mot fjärrvärmecentral Oavsett kopplingsprincip skall en installation av värmepump mot fjärrvärmecentral alltid granskas och godkännas av Södertörns

Läs mer

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01

Bruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01 Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Sid 1 (9) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 9.00-12.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:

Läs mer

JEFF SE92NTC och Ni-1000. Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet

JEFF SE92NTC och Ni-1000. Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet JEFF SE92NTC och Ni-1000 Slavenhet med tre reläutgångar, två digitala 230Vac ingångar och två temperaturingång för RD80- och RD90-systemet INSTALLATION OCH ANSLUTNING Funktionell beskrivning Innehållsförteckning

Läs mer

web: www.injektor.com 2003-09-12 e-mail: info@injektor.com fax: 0709 66 78 96 tel: kontor 08-753 00 04, Toby Edmundsson mobil: 0704 38 01 99, Jan

web: www.injektor.com 2003-09-12 e-mail: info@injektor.com fax: 0709 66 78 96 tel: kontor 08-753 00 04, Toby Edmundsson mobil: 0704 38 01 99, Jan Quick-Start Manual TempRecord Temprecord är ett välbeprövat system för att ta in mätdata och möjliggöra senare analys av dessa. Företaget har funnits en längre tid på marknaden och borgar för god kvalitet.

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

5.4.4 Funktionsspecifikation

5.4.4 Funktionsspecifikation 5.4.4 Funktionsspecifikation 9786 Anammoxreaktor Klagshamn ARV 5.4.4 1(13) Författad av VA Syd / Ivelina Dimitrova Signatur Datum 2016-01-13 Författad av Signatur Datum Författad av Signatur Datum REVISIONSHISTORIK

Läs mer

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni

Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Nedan följer statusrapport av projektet Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen som bedrivs av North Environment

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Urban Holmdahl. Optimation AB

Urban Holmdahl. Optimation AB Reglerteknik i Kraftvärme Urban Holmdahl Optimation AB Värme och Kraftföreningen Södertälje -4/2 2010 Optimation AB Inledande formuleringar Reglerbristkostnader är onödiga kostnader som kan relateras till

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare Äfab rapport 2-12 Utvärdering/test av ViessmannVitola2 med BlueFlame pelletsbränare Bengt- Erik Löfgren; Äfab Benny Windestål; Äfab 22-1-21 Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2 Metod och genomförande

Läs mer

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND

Bohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Exempel PI reglering med SMV frekvensomriktare.

Exempel PI reglering med SMV frekvensomriktare. 2008-08-21 V1.1 Page 1 (6) Exempel PI reglering med SMV frekvensomriktare. Typexempel fläktapplikation. Luft sugs in igenom luftintaget från utsidan in i luftkanelen med hjälp av motorn/fläkten. Luften

Läs mer

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT

säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT säkerhetsutrustning / SAFETY EQUIPMENT Hastighetsvakt / Speed monitor Kellves hastighetsvakter används för att stoppa bandtransportören när dess hastighet sjunker under beräknade minimihastigheten. Kellve

Läs mer

2.1 Minitab-introduktion

2.1 Minitab-introduktion 2.1 Minitab-introduktion Betrakta följande mätvärden (observationer): 9.07 11.83 9.56 7.85 10.44 12.69 9.39 10.36 11.90 10.15 9.35 10.11 11.31 8.88 10.94 10.37 11.52 8.26 11.91 11.61 10.72 9.84 11.89 7.46

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING

PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-06186-13/SE 6.9.2013 ÖVERSÄTTNING PROVNINGSRAPPORT NR VTT-S-6186-13/SE 6.9.213 Funktionsprovning av luftvärmepumpen SCANVARM SVI12 + SVO12 vid låga uteluftstemperaturer och med en värmefaktor som inkluderar avfrostningsperioderna - maskinens

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer