Kronofotografi och taylorism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kronofotografi och taylorism"

Transkript

1 Trond Lundemo Filmen och gesternas kartläggning Hur hänger filmens konstgrepp som närbild och slow motion ihop med taylorismen? Vad förbinder biometriska identifieringsmetoder med filmen Avatar? Filmvetaren Trond Lundemo undersöker uppkomsten av och sambanden mellan olika tekniker för att klassificera rörelse, och pekar på deras biopolitiska implikationer. Precis som Giorgio Agamben har hävdat är filmen en gestens konstform, eftersom den är knuten till, och spelar en viktig roll för, den fas av moderniteten då gester omdanas av industriella maskiner. 1 Tidig film är full av nervösa beteenden och tics Charlie Chaplins emblematiska figur är kanske det tydligaste exemplet och det är svårt att urskilja när filmen endast dokumenterar befintliga gester och när den själv börjar producera dem. Filmen blev en väsentlig del av de industriella teknologier som gav upphov till uppbrutna, ryckiga rörelser. Agamben påpekar att medan nervösa beteenden ofta framhölls i filmens begynnelse så finns få eller inga anmärkningar kring dessa gestiska avvikelser från och med början av förra seklet och fram till 1970 talet. Han tolkar det som att de var så vanligt förekommande under denna period att de helt enkelt inte utmärkte sig. De sammanföll med de omgivande teknologiernas rörelser. Och om de åter började uppmärksammas under 1970 talet är det troligtvis för att samhället då ändrat rytm, att gestiska tics inte längre stod i samklang med samhällets rörelser. Om det är sant att filmen är en gestens konstform tycks det kanske inte så märkligt att även många filmteoretiska projekt har undersökt den rörliga bildens möjlighet att förvara, arkivera och klassificera gester. Mer intressant är det att just 1970 talet är den tid då filmteorin åter börjar ta sig an frågor om representationen av rörelse. Om filmen, som Raymond Bellour hävdat, är en "oåtkomlig text", är det på grund av att man inte kan citera den utan att frysa bilden. 2 Hur skulle man kunna "citera" och isolera gesten och samtidigt behålla dess rörelse? Om de gestiska avvikelserna åter börjar uppmärksammas vid denna tid är det på grund av att bildens rytm har förändrats. Uppkomsten av frågan om rörliga bilders "citerbarhet" under 1970 talet skulle mycket väl kunna anses svara mot uppkomsten av ett annat rörelsemodus i bilder, i analog och digital video. Kronofotografi och taylorism Analysen av rörelser spelar en avgörande roll för filmens utveckling och avsikten med kronofotografi var att undersöka de gestiska rörelser som undflyr våra vardagliga sinnesintryck. I syfte att analysera kroppsliga rörelser konstruerades kameror som kunde fånga ögonblick av rörelser i snabb följd. Genom att bryta upp en gest kunde dess inre delar benas ut de kronofotografiska analyserna gjorde klipp och snitt i tiden. När kameran An article from 1/7

2 används för att analysera kroppar i rörelse underordnas kroppen tiden. Kamerans tidsbestämda ekvidistansmekanik dess sätt att mäta och reglera tidsskillnaden mellan exponeringarna är autonom i förhållande till den kropp som fotograferas, vilket innebär att ögonblicken i tiden relateras till varandra och inte till kroppen som rör sig. Brytningspunkten mellan en representationslogik och en strävan att underordna kroppen maskinens logik, personifieras av de två protagonisterna i utvecklingen av ögonblicksfotografin. Den brittisk amerikanske fotografen Eadweard Muybridge fotograferade hästar och människor med separata kameror för varje position och framställde på det viset serier av rörelseögonblick i rummet. Här var teknologin ännu underordnad kroppens rörelse eftersom den saknade medel att säkerställa exakta tidsintervall mellan exponeringarna. Serien av tagningar bestämdes istället av vissa bestämda moment i en rörelse. Det är detta Henri Bergson kallade den kinematografiska illusionen av rörelse. Den franske fysiologen Étienne Jules Marey, som ägnade sitt liv åt inskriptionen av "osynliga" kroppsliga rörelser i kartor och grafer, uppfann en teknik för en enskild kamera med en inre mekanism som säkerställde exakta tidsekvidistanser mellan exponeringarna. Henri Bergson kallade det för "ett ögonblick vilket som helst". 3 Till skillnad från de serier av ögonblicksfotografier som kartlade rörelse med hjälp av kroppens egen rörelsebana, kunde tidsekvidistansmekaniken istället göra kroppen till föremål för tiden och dess mått. Detta gjorde det möjligt att kartlägga kroppen på radikalt nya sätt. Marey utförde sina kronofotografiska studier på en enkel glasskiva, innan filmremsan gjordes tillräckligt stark för att kunna vevas snabbt framför linsen. På det senare sättet kunde varje ögonblick av en kroppslig rörelse fångas i en separat bildruta. Detta är anledningen till att Mareys rörelsestudier på film kan visas med en projektor, medan Muybridges verk endast kan åskådliggöras som ett slags tecknad film, genom teckningar och klipp & klistra tekniker. Tvärtemot vad många forskare tror ansträngde sig Marey mycket för att framställa en fungerande projektor i syfte att kunna åter syntetisera sina rörelsestudier. Även om det inte råder någon tvekan om att Marey var ointresserad av att reproducera samma rörelser som kan uppfattas direkt av ögat, argumenterade han för slow motion studier, time lapse fotografi och loopade upprepningar av rörelse. 4 Presentationen av rörelsestudierna var inte bara beroende av studiet av en enstaka rörelses position på en glasskiva eller en filmremsa, utan även av avvikelser från den obrutna rörelsens vanemässiga former. Denna tekniks tidsekvidistanser förflyttade fokus från enskilda exponeringar till intervallet mellan dem och kunde därmed kartlägga kroppen i enlighet med en yttre logik bestämd av maskinen, istället för av kroppen själv. Mareys kronofotografiska studier, i form av kartlagda rörelser, sammanställdes och klassificerades såväl efter art som efter inskriptionsteknik. Det var emellertid aldrig Mareys mål att skapa en encyklopedisk klassificering av rörelser, hans publicerade verk är mer upptagna av tekniska problem och deras lösningar än av de bilder tekniken resulterade i. Den kronofotografiska metoden vidareutvecklades icke desto mindre till andra klassificeringsprojekt. I ett projekt som ligger mycket nära den kartläggning av nervösa beteenden som Agamben nämner, utvecklade Albert Londe ett medicinskt arkiv av gestiska störningar på Jean Martin Charcots klinik La Salpêtrière. Londe använde kronofotografiska studier av hysteri och krigsneuroser för att framställa en typologi över psykiska sjukdomar, eftersom Charcot, till skillnad från sin student Sigmund Freud, trodde att man kunde uppfinna ett botemedel mot sjukdomarna genom observationer av symptomen. Londes arbete utgör det An article from 2/7

3 första av många medicinska visuella arkiv baserade på symptom, sjukdomar och botemedel som etablerades i början av 1900 talet. 5 Mareys arbete hade även mycket stor betydelse för den industriella erans arbetsstudier och för taylorismens metoder i synnerhet. Frederick Winslow Taylors tidsstudier fick ett kronofotografiskt komplement när den amerikanske ingenjören Frank Bunker Gilbreth utvecklade sin "'micro motion' metod" i syfte att effektivisera arbetsprocessen. Gilbreth förnekade alltid varje tänkbart inflytande från Mareys arbete, men hans egna bidrag till studiet av rörelser är i själva verket i hög grad beroende av detta. 6 År 1913 patenterade Gilbreth kronocyklografen (the chronocyclograph), en kamera kopplad till ett stort antal små glödlampor. Dessa lampor kunde sedan placeras utspridda på en kropp i rörelse, i syfte att kartlägga hur positionerna i den utförda rörelsen oftast en arbetsprocess följer på varandra. Denna process har, som vi snart kommer att se, haft enorm betydelse för utvecklingen av datoranimering. Genom studiet av gestens alla inbördes olika ögonblick, kunde de överflödiga rörelser som slösar tid och energi (och i kapitalistisk produktion, pengar) identifieras och rationaliseras bort. Kronocyklografen kunde identifiera de gestiska rörelser som var för små eller för snabba för att kunna uppfattas med blotta ögat. Frank Gilbreth skapade matriser för korrekta sätt att utföra givna arbetsuppgifter och kunde utifrån dessa modeller utvärdera individuella arbetares prestationer samt reglera och disciplinera deras kroppar. Genom att jämföra en kartlagd rörelse med en matris för varje enskilt arbetsmoment i en viss industriell produktionsprocess, kunde rörelser klassificeras som felfria eller bristfälliga enligt ett arkiv av rörelsemodeller. Encyklopedi En filmisk analys ger med hjälp av närbilder, slow motion, upprepning och frusen rörelse tillgång till det "optiskt omedvetna". Jean Epsteins och Walter Benjamins teoretiska arbeten betonar att film är en inventering av de rörelser som våra ögon inte kan se och att den därmed utgör en visuell motsvarighet till det omedvetna. 7 Om det omedvetna, enligt Freuds förståelse av psyket, är det förflutnas lagerutrymme, är filmen ett gesternas arkiv. Idén om filmen som en inventarieförteckning över gester är även viktig för flera filmskapare och deras verk. I sin film Der Ausdruck der Hände [Händernas uttryck] från 1997, frågar Harun Farocki varför det aldrig skapats något lexikon över alla handrörelser dokumenterade på film. Hans verk är i sig ett slags kompilationsfilm, en samling närbilder på olika händers gester samt de skilda roller och betydelser dessa åtbörder kan anta i filmer. Verket väcker tanken om ett visuellt uppslagsverk över gester och undersöker möjligheten att sortera bilder enligt ikoniska kriterier istället för lingvistisk indexering. Liksom Farockis Arbetarna lämnar fabriken (Arbeiter verlassen die Fabrik, 1995), kretsar denna film kring möjligheten att låta ett visuellt topos utgöra montagets strukturella princip. Detta sätt att närma sig filmen som ett arkiv sysselsatte i hög grad filmare redan på 1920 talet. I Mannen med filmkameran (Chelovek s kinoapparatom, 1929) kartlägger den sovjetiske regissören Dziga Vertov händernas gester under den industriella eran. Vertov erbjuder även i en text som skulle kunna betraktas som en förberedelse för filmexperiment som kretsar kring ett enda topos, inte olikt Farockis arbeten ett databas orienterat sätt att närma sig närbilderna på händer. 8 Sekvensen av deskriptiva närbilder organiseras seriellt tagningar av sysslolösa och borgerliga händer följs av händer som begår brott, som följs av arbetande händer, för att sedan avslutas med händer sysselsatta med att skapa film. Dessa kartläggningstekniker vittnar om det An article from 3/7

4 säregna i Vertovs förhållningssätt, han betraktar film som just en metod för inskriptionen och klassifikationen av rörelser. Den kanske viktigaste teoretiska principen för rörelserna och rytmerna i Vertovs filmer är människans och teknologins ömsesidigt bestämmande krafter, som kännetecknar den industriella erans apparaturer. Vertovs filmer kan sägas utforska de biopolitiska aspekterna av denna sammansättning av människa och maskin. I filmhistorien har det funnits åtskilliga försök att skapa encyklopediska samlingar av semantiskt meningsfulla element i film. De tidiga teoretiska ansatserna att betrakta film som ett universellt språk försökte på olika sätt och med skilda resultat definiera de grundläggande elementen i ett sådant språk. Det högst originella kapitlet om hieroglyfen i den amerikanska författaren Vachel Lindsays bok The Art of the Moving Picture från 1915 är exempelvis ett sådant försök att tillskriva vissa motiv en grundläggande mening. 9 Lindsays system bygger på klassificering av centrala motiv i filmer och tolkning av vad deras mening och roll skulle kunna vara. Ett annat exempel på en avancerad språkutopi är den estniske lingvisten Jakob Lintsbachs försök från året därpå att definiera elementära ikoner i det mänskliga medvetandet i syfte att, med hjälp av en reducerad animeringsteknik, låta dem utgöra grunden för ett ikoniskt, filmiskt språk. 10 I den långa raden av vetenskapliga taxonomier och arkivpraktiker inom filmen, från Marey fram till idag, återfinns ett av de mest intressanta exemplen på klassifikation genom film i Encyclopaedia Cinematographica. 11 Encyclopaedia Cinematographica var ett projekt som initierades 1952 av det tyska institutet för vetenskaplig film (Institut für Wissenschaftlichen Film, IWF) och syftade till att inrätta ett arkiv av fysiska rörelseprocesser hos djur och objekt. Det encyklopediska tillvägagångssättet bestod i den systematiska kartläggningen av olika rörelser art för art. För en särskild sorts fisk skulle arkivet exempelvis återge hur den äter, hur den parar sig, hur den simmar, etc. För en särskild fågelart rörde det sig om en annan uppsättning relevanta gester, hur den flyger och jagar, och för ett däggdjur som till exempel en häst handlade det om ännu en annan typ av rörelser, som att springa, stå, äta, etc. Projektet var inte bara inriktat på djur utan även på växter, etnografiska studier och tekniska processer. Arkivets klassifikationssystem bygger på att huvudkategorin art kopplas samman med en underkategori bestämd av artens rörelse. Den encyklopediska ambitionen bestod i att arkivet skulle innehålla varje möjlig rörelse hos respektive art. På så vis skulle det bilda ett inventarium av alla rörelser på planeten. Det som återstår av projektet idag är ungefär 4000 filmer, var och en cirka två minuter lång. Projektet stötte på en del organisatoriska, men framför allt metodologiska och tekniska, problem när det 1992 pågått i 40 år, och är idag en sluten filmsamling som inte längre används. Syftet med varje Kinematogramme, som filmerna i arkivet kallades, var att skapa en objektiv beskrivning av hur en art rör sig när den utför en specifik handling. Varje fotografisk bild av en springande hund var emellertid tvungen att porträttera just den specifika hunden, i den specifika kontexten. Överflödet av information i den fotografiska inskriptionen består även när yttre faktorer som variation i ljus, bakgrund och bana utesluts i de laboratorieliknande miljöerna. En hund kan vara ung eller gammal, en backe kan stiga eller slutta, en linje vara krökt eller rak, etc. Sedan tillkommer problemet med kameraposition, filmhastighet, ljussättning och kamerarörelser. Dessa ansträngningar har alla konfronterats med problemet rörande relationen mellan det universella och det partikulära. Som filmsemiologin på 1960 och 1970 talen insåg är varje handling på film utförd av en partikulär kropp i en specifik tid och på en specifik plats. Detta An article from 4/7

5 demonstreras av datavetaren Claus Pias när han lyfter fram och kommenterar ett datorexperiment utfört i Östtyskland En endast tre sekunder lång tagning från Walter Heynowskis och Gerhard Scheumanns dokumentär Der Lachende Mann [Den skrattande mannen] från 1966 som visar när den före detta försvarsofficeren Siegfried Müller, kallad "Kongo Müller" och som då arbetade som legosoldat i Afrika, röker en cigarett analyserades i syfte att katalogisera beståndsdelarna i en sådan enkel rörelse. Analysen som bygger på igenkänning av former samt hur de skiljer sig mellan olika positioner, liksom på rörelsens hastighet, nådde den oundvikliga slutsatsen att endast Kongo Müller, och ingen annan, röker en cigarett på detta sätt. 12 Universell klassificering av gester med hjälp av film tycks stöta på sina gränser i varje möte med det partikulära i vilken enskild handling som helst, i vilken specifik kontext som helst. Det är precis dessa problem som kronofotograferna konfronterades med långt tidigare. För att kunna förvandla det kronofotografiska studiet av en gående eller springande man till en klassificerbar generalitet utförde Marey rörelsestudier där subjekten kläddes i svarta dräkter med vita ränder längs ärmar och ben och fotograferades mot en svart bakgrund. På så vis kunde han fånga rörelsemönstret utan att rörelsens subjekt syntes. Målet var att reducera överflödet av information i den fotografiska bilden i syfte att uppnå ett abstrakt rörelsemönster. Det var exakt samma partikularitetsproblem som fick Jakob Lintsbach att bygga sitt universella, ikonbaserade språk på ritade mönsters mycket reducerade animerade rörelser, istället för på fotografiska detaljer. Även Frank Gilbreth var tvungen att göra rörelsemodellen i arbetsprocessen allmän och universell: genom att utesluta händernas synliga kännetecken, objekten som hanterades och all annan visuell information, framträdde endast glödlampornas ljusmönster mot den svarta bakgrunden. Att fånga gesten Hur förhåller sig dessa inskriptions och klassifikationssätt till analysen av rörelser inom det digitalas domän? I den digitala videoövervakningens biometri den elektroniska mätning av vissa kroppsdelar som används bland annat för personidentifiering fortsätter analysen av gester att vara ett avgörande problem för automatiserad mönsterigenkänning. Med digitaliseringen av bilden, som inleddes på 1990 talet, har intresset för analys och indexering av bilder enligt ikoniska kriterier fått en renässans. Det finns en rad svårigheter kopplade till dessa så kallade QBIC tekniker (Query by Image Content), eftersom en bilds vinkel, skala, färg och bakgrund försvårar matchningen av ikoniska former. Tekniken fungerar förvisso i viss utsträckning för en automatiserad igenkänning av ansikten eftersom den är anpassad för övervakning, men det sker på bekostnad av bildens rörelse. För att kunna känna igen ett ansikte måste det vara orörligt, mimiken måste vara frusen. När det gäller den mer omfattande frågan rörande automatiserad mönsterigenkänning av objekt i givna banor blir problemen nästan oöverstigliga. De digitala verktygen för automatiserad mönsterigenkänning av rörelsesekvenser måste reducera rörelsen till en nivå där den blir tillgänglig för teknologin. En sökning på ikoniska kriterier i exempelvis närbilder av händer kan inte urskilja analogier mellan gester eftersom händernas rörelser inte kan inkluderas i sökkriterierna. Kronofotografins lösning på problemet med de gestiska rörelsernas oåtkomlighet bestod i att minimera tidsintervallen mellan de ögonblick som isolerades av kameran. Mareys svarta dräkter med vita ränder och Gilbreths glödlampor abstraherade rörelsen genom att eliminera den An article from 5/7

6 fotografiska detaljen och specificiteten. Gilbreths speciella teknik att förvandla en rörelsebana till ljusmönster är likaså viktig för den digitala inskriptionen av rörelse. Motion capture är en teknik som vidareutvecklar abstraktionen av gesten till en universell mönsterrörelse inom det digitalas domän. Med motion capture är det möjligt att endast registrera rörelsen och inte det utförande subjektets visuella drag. Motion capture har liksom kronofotografi, och till viss del film, som mål att analysera kroppar i rörelse men uppnår det genom ett annat tidsligt bildmodus. Det rör sig om en speciell teknik för inspelning av rörelse som kan tillhandahålla en ny förståelse av vissa av de tidsliga förändringar som den digitala bilden representerar i förhållande till filmisk rörelse. Idag används ett flertal olika motion capture tekniker och de flesta fungerar genom att så kallade markers (tex lysdioder) monteras på en skådespelare för att registrera kroppsliga rörelser och ansiktsuttryck. Motion capture analyserar rörelsen oberoende av kroppens visuella framträdande. Genom att endast registrera rörelse och låta den utgöra grunden för animeringen av en karaktär, öppnar motion capture för möjligheten att diskutera en teknisk princip som är tillämpbar på de flesta digitala rörliga bilder: standardformatet för digital videokomprimering (mpeg) delar upp bilden i sektioner där endast några delar av bilden uppdateras från en "bildruta" till nästa. Komprimeringstekniken utgör en del av de automatiserade verktygen för mönsterigenkänning som används i övervakningssystem och bilddatabaser. Videokomprimeringstekniken tjänar även till att reducera rörelseinformationen och göra den lättare att lagra. För filmarkiv och inom filmdistribution utgör dock förlusten av information i videokomprimeringen och kostnaden för de enorma filerna fortfarande begränsningar i utvecklingen mot en konvergens mellan medier i det digitala. Motion capture kan underlätta framtagningen av nya verktyg för att spåra rörelse, och teknikens sätt att särskilja rörelsen från den synliga kroppen kan även ge upphov till nya kopplingar mellan rörelsespårning och visuell mönsterigenkänning. Motion capture lösgör gesten från det ikoniskt partikulära vilket innebär att det partikulära blir utbytbart mellan kroppar och därmed når en ny nivå av universalitet. Särskiljandet mellan rörelsen och det synliga leder oss alltså till att fokusera på digital rörelse oberoende av visuell indexikalitet. När motion capture tekniken blir tillämpbar utanför laboratorier och studiomiljöer och på sikt gör det möjligt att spåra kroppar i rörelse i vardagliga miljöer, kommer nya dimensioner av övervakning att öppna sig. I och med motion capture sluts en historisk cirkel beträffande kartläggningen och indexeringen av gesten eftersom denna teknik använder kronofotografins metoder för att abstrahera rörelsen från subjektets visuella närvaro. Gilbreths kronocyklograf använde sig också av stereografiska kartläggningstekniker och kan därmed anses ha föregripit användningen av motion capture i 3D animationer, som exempelvis i fallet Avatar (James Cameron, 2009). Rörelsetypen är emellertid något annorlunda eftersom digitala rörliga bilder, som nämnts, oftast är beroende av att endast vissa segment av bilden uppdateras, medan kronofotografin istället använder intervallen mellan exponeringarna för att kartlägga rörelsen. Om Mareys och Gilbreths studier syftade till att klassificera gester och rörelser i form av kartor och modeller, öppnar motion capture i huvudsak för billiga animeringstekniker. Det verkar trots alla dessa skillnader som att Agambens påstående fortfarande är sant: den rörliga bilden är den konstform som inskriver gesten. Att göra dessa gester klassificerbara och tillgängliga förblir emellertid ett problem i vår An article from 6/7

7 digitala tidsålder eftersom det partikulära måste offras för det universella. Att kartlägga gesten förblir ett ömsesidigt uteslutande val mellan rörelsen och den fotografiska detaljen. 1 Giorgio Agamben, Means without End. Notes on Politics, University of Minnesota Press, Raymond Bellour, "Den oåtkomliga texten", Konst och film texter efter 1970, Skriftserien Kairos 9:2, red Trond Lundemo, Raster förlag, 2004, s Henri Bergson, L'évolution créatrice [1907], Quadrige/PUF, 1986, s Étienne Jules Marey, Le mouvement [1894], Jacqueline Chambon, Trond Lundemo, Bildets oppløsning. Filmens bevegelse i historisk og teoretisk perspektiv, Spartacus, 1996, s Gunnar Iversen, "Arbeiderne forlater fabrikken", Og bakom larmer fabrikkene, NTNU og Norges Forskningsråd (skriftserien Fabrikken), 2000, s Jean Epstein, "Grossissement" [1921], Écrits sur le cinéma, tôme 1 ( ), Seghers, 1974, s 94. Walter Benjamin, "Konstverket i den tekniska reproduktionens tidsålder", Bild och dialektik, övers Carl Henning Wijkmark, Bo Cavefors Bokförlag, Yuri Tsivian föreslår att denna text i själva verket är Vertovs svar på Rodchenkos förslag till en film estetik knuten till tidningen LEF [Left Front of the Arts/Levy Front Iskusstv]. Se Dziga Vertov, "Hands", Lines of Resistance. Dziga Vertov and the Twenties, red Yuri Tsivian, Sacile, Porde none: Le Giornate del Cinema Muto, 2004, s Vachel Lindsay, "Hieroglyfer", Konst och film texter före 1970, Skriftserien Kairos 9:1, red Trond Lundemo, Raster Förlag, 2004, s Yuri Tsivian, "Jakov Lintsbach as Film Semiotician", Elementa nr 4 (1998), s Christoph Keller, "Archives as Objects as Monuments", Suchbilder. Visuelle Kultur zwischen Algorithmen und Archiven, red Wolfgang Ernst, Stefan Heidenreich, Ute Holl, Kadmos, 2003, s Claus Pias, "Ordnen, was nicht zu sehen ist", Suchbilder. Visuelle Kultur zwischen Algorithmen und Archiven, red Wolfgang Ernst, Stefan Heidenreich, Ute Holl, Kadmos, 2003, s Published Original in English Translation by Hedvig Härnsten Contribution by Glänta First published in Glänta 1/2011 (Swedish version); Eurozine (English version) Trond Lundemo / Glänta Eurozine An article from 7/7

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski

Fotografens öga. En analys av fotografiet enligt John Szarkowski Fotografens öga En analys av fotografiet enligt John Szarkowski John Szarkowski (1925-2007) var chef för den fotografiska avdelningen på The Museum of Modern Art i New York. I sin bok The Photographers

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kristian Pettersson Feb 2016

Kristian Pettersson Feb 2016 Foto Manual Kristian Pettersson Feb 2016 1. Inledning Det viktigaste om vi vill bli bra fotografer är att vi tycker att det är kul att ta bilder och att vi gör det ofta och mycket. Vi kommer i denna kurs

Läs mer

Panorama och VR teknik

Panorama och VR teknik Panorama och VR teknik Malin Persson VKM07 Examensarbete i Hypermediavetenskap Handledare: Tyronne Martinson Högskolan i Skövde Innehåll Inledning... 1 Syfte och metod... 2 Process... 2 Diskussion och

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER

GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Barnfilmskolan presenterar

Barnfilmskolan presenterar Barnfilmskolan presenterar ABCEN SERIE ÖVNINGAR KAMERANS 1 A FÖRSTA ÖVNINGEN: KOM IGÅNG 2 Kom igång! Första övningen handlar om vad som krävs för att komma igång med att arbeta pedagogiskt med kameran.

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det

Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Skillnaden mellan att göra en uppdragsbild eller en egen bild är väldigt enkel för mig. Med mina egna bilder är jag uppdragsgivare, det är min egen berättelse

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

POWER TO YOUR NEXT STEP Fånga varje tillfälle

POWER TO YOUR NEXT STEP Fånga varje tillfälle POWER TO YOUR NEXT STEP Fånga varje tillfälle you can 2 Vår resa börjar Surfs up! Dags för surflektioner Fördelen med digitala systemkameror Byt objektiv, se allt på ett annat sätt Med utbytbara objektiv

Läs mer

Experiment med företagsdemokrati

Experiment med företagsdemokrati CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

EFFEKTIVA PRESENTA- TIONER ARBETSBOK

EFFEKTIVA PRESENTA- TIONER ARBETSBOK EFFEKTIVA PRESENTA- TIONER ARBETSBOK Copyright Lorensbergs Organisationskonsulter AB Version LBG 5.1 SWE 2012 All rights reserved. No portion of this publication may be reproduced, distributed, stored

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Digital bildbehandling Bild & föreställning del 1.

Digital bildbehandling Bild & föreställning del 1. Digital bildbehandling Bild & föreställning del 1. Johan Bodén & Carljohan Orre Vardag Bildagboken ikoner Symboler Perspektiv på betraktaren Ikoner och symboler föreställning & förnimmelse känner, tänker,

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter

5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter 5 Relationer mellan individens utvecklingsnivå, olika verktyg och användning av olika produkter Individens utvecklingsnivå har stor betydelse för hur han beter sig med, undersöker eller använder ett verktyg.

Läs mer

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio

1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Malin Pettersson Öberg 2011

Malin Pettersson Öberg 2011 S T E R E O S K O P I S K Malin Pettersson Öberg 2011 S C E N O G R A F I Stereoskopisk scenografi är en textil installation bestående av femton motivmålade ridåer, 150 x 340 cm, som kan hängas i olika

Läs mer

Bildlagring och kommunikation

Bildlagring och kommunikation Bildlagring och kommunikation Struktur Digital bild Lagring av insamlad data Nödvändig information för att kunna återskapa en bild Nödvändig patientinformation Nödvändig information om studien Behovet

Läs mer

404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER

404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER SVENSKA SWEDISH 404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER Tillägg till ARCHOS 404 Användarmanual Version 1.1 Var god besök www.archos.com/manuals för att ladda ner den senaste versionen av denna manual.

Läs mer

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se

Fokus. Mirjam HY, Hovåsskolan F- 9, Hovås www.lektion.se Fokus När man tar en bild är motivet i fokus, ofta är bakgrunden då suddig. Ibland tar det lite tid att få till ett bra fokus, ge inte upp, om du tar kort med mobilen; testa att backa lite och gå fram

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS

Läs mer

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett

Uppgift 3 - Bildstafett! Johan Möller Bildstafett Bildstafett Den första bilden jag skulle jag skulle tolka och fortsätta på var Kent Lundgrens bild. Orden han använde var Överblicka, ställa frågor Jag tolkar bilden samt hans ordval till reflektion och

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Artisten Eagle-Eye Cherry.

Artisten Eagle-Eye Cherry. Artisten Eagle-Eye Cherry. Kamera&Bild Nr2 Ulf Lundell, artist och författare, fotograferad 1990. Porträttören Utan knussel fångar Ulla Montan en bit av en människas själ i sina porträtt. Hon äger styrkan

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Berättandet genom olika gestaltande språk

Berättandet genom olika gestaltande språk Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del

Läs mer

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM Lek för livet Att leka är inte bara en lek. Det är faktiskt en hel vetenskap. Sedan 1948 har HAGS gett barn världen över möjligheten att leka och ha roligt. När vi

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

Att lära sig se med filmen som redskap

Att lära sig se med filmen som redskap Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls

Läs mer

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

BASKET FÖR UNGA SPELARE

BASKET FÖR UNGA SPELARE 106 BASKET FÖR UNGA SPELARE 4 COACHEN PÅ TRÄNING 107 Coachen på träning Jose María Buceta Konstruktiv attityd Att leda övningar Använda förebilder Instruktioner och kommentarer Frågor och påminnelser Att

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Det handlar om vision

Det handlar om vision KAPITEL 1 Det handlar om vision VISIONEN ÄR FOTOGRAFERINGENS A OCH O. Det är den som får dig att ta fram kameran, och den avgör vad du tittar på och vad du ser när du gör det. Den bestämmer hur du fotograferar

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter Fotografera under vattnet Likheter och olikheter Att dyka med kamera Visa hänsyn. Koraller mm är ömtåliga så bra avvägning är en förutsättning för att ta bilder under vatten. Lär dig kamerahuset på land,

Läs mer

Porträtt. Om du undrar något, hör av dig till Karolina, konstpedagog på Falsterbo konsthall. karolina.rashwane@vellinge.se, eller 040-42 55 02

Porträtt. Om du undrar något, hör av dig till Karolina, konstpedagog på Falsterbo konsthall. karolina.rashwane@vellinge.se, eller 040-42 55 02 Porträtt Detta är ett utlåningsmaterial från Falsterbo konsthall på tema porträtt. Syftet med mappen är inspirera till att betrakta, upptäcka, prata och skapa. Det finns inget rätt eller fel, bara oändliga

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö

Läs mer

Med filmen som språk Metodhandledning

Med filmen som språk Metodhandledning Med filmen som språk Metodhandledning Grav språkstörning Vad innebär det att ha grav språkstörning? Grav språkstörning är en språklig funktionsnedsättning där den språkliga förmågan är nedsatt på olika

Läs mer

Digitalfotografering för alla

Digitalfotografering för alla HARRY PERONIUS D Digitalfotografering för alla! Lär dig fotografera digitalt!! Bearbeta bilderna i datorn! Visa dina bilder som bildspel eller som papperskopior 2 Ett grundläggande tips är att i alla fotograferingssituationer

Läs mer

{crowdsourcing} NOIR < Love Beyond Recognition >

{crowdsourcing} NOIR < Love Beyond Recognition > {crowdsourcing} NOIR < Love Beyond Recognition > Ett process baserat verk bestående av en skulpturell installation och en Internet baserad live stream av konstnär Josefina Posch. De två delarna kräver

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild..

Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. Att behärska ljuset, är vägen till en bra bild.. 1. Inledning Som du kanske har märkt handlar mycket av fotografin om ljus. Det finns ganska mycket matematik och fysik involverat, inte minst kring hur

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING

RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING RIKTLINJER FÖR GRANSKNING AV GEMENSKAPSVARUMÄRKEN VID KONTORET FÖR HARMONISERING INOM DEN INRE MARKNADEN (VARUMÄRKEN OCH MÖNSTER) DEL C INVÄNDNING AVSNITT 2 IDENTITET OCH FÖRVÄXLINGSRISK KAPITEL 5 DOMINERANDE

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Filip och båten. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Filip och båten Introducera boken Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande uppgift innan gruppen/eleven får bekanta sig med själva boken. Visa en detalj av pärmbilden på OH eller smartboard.

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Härliga hörselskydden Hilma

Härliga hörselskydden Hilma Härliga hörselskydden Hilma Styla hörselskydden med lysande antenner! Se en film på produkten: http://youtu.be/o21ps-3j4qo Vilket material behöver man? Hörselskydd Både kraftig och tunn ståltråd Eltejp

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Det önskvärda barnet. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Inledning. Spelets regler (fem spelare) För 3-4 spelare

Inledning. Spelets regler (fem spelare) För 3-4 spelare Målarkonstens ismer Inledning Ni är anställda på varsitt museum. På era museer ska det vara utställningar med tavlor från några av de vanligaste konst- ismerna. Problemet är att många av de tavlor som

Läs mer

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR

SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR ORDNA OCH BEVARA SÅ VÅRDAR VI VÅR HISTORIA - RÅD OCH ANVISNINGAR I SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR HISTORIK Vid mitten av 1960-talet togs initiativet till bildandet av ett folkrörelsearkiv i Jönköpings

Läs mer

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner -

Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - 1 Kardinal Synd Umeå - Inspelningsinstruktioner - Vill förvarna om att det ser ut att vara mycket mer jobb än det egentligen är speciellt med tanke på att det inte krävs några speciella riggar eller ljussättning.

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation.

* Den synkrona, bestående i att ett medvetande i varje ögonblick uppvisar en viss enhetlighet och organisation. 1 SJÄLVET OCH JAGET ALA PETRI Jaget eller Självet, är upplevelsen av att vara en levande, kännande och handlande varelse skild från andra och från annat. Detta existentiella själv anses börja byggas upp

Läs mer

EN URBAN TIDSÅLDER FOTOGRAFER HAR I

EN URBAN TIDSÅLDER FOTOGRAFER HAR I Galleri sid Kamera&Bild Nr 6 EN URBAN TIDSÅLDER Med imponerande bilder av asiatiska storstäder vill den tyske fotografen Peter Bialobrzeski berätta livet här och nu. Jag vill inte förbättra världen på

Läs mer

Om översattandets konst

Om översattandets konst Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som

Läs mer

Pass 3 Bygga ett samhälle

Pass 3 Bygga ett samhälle Kursplaner åk 1 3 Pass 1 Vad är ett samhälle? Samhällskunskap Att leva i närområdet Centrala samhälls funktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Yrken och verksamheter i närområdet.

Läs mer

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas, - - - 1 2 kap. Definitioner I dessa föreskrifter avses med aktivitet arkiv arkivredovisning databärare förvaringsenhet förvaringsmedel handling handlingstyp handlingsslag inventarium klassificeringsstruktur

Läs mer