Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?"

Transkript

1 Linn Henriksson och Johanna Karlsson Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? - En studie av de fyra största byggföretagen i Sverige What are the influences for the construction companies of IFRIC 15? - A study of the four largest construction companies in Sweden Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2010 Handledare: Hans Lindkvist

2 Förord Vi har skrivit vår C-uppsats under vårterminen 2010 inom företagsekonomi vid Handelshögskolan, Karlstad Universitet. Vi har satt oss väl in i ämnet redovisning och fått en djupare förståelse för ämnet. Vi vill tacka de respondenter som ställde upp på intervju. Slutligen vill vi tacka vår hjälpsamma handledare Hans Lindkvist för alla tips, råd och den stöttning vi har fått under skrivandets gång. Karlstad juni 2010 Linn Henriksson Johanna Karlsson

3 Sammanfattning Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolkningsföreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.

4 Förkortningar IASB = International Accounting Standards Board IAS = International Accounting Standards IFRS = International Financial Reporting Standards IASCF = International Financial Reporting Interpretations Committee IFRIC = International Financial Reporting Interpretations Committee ÅRL = Årsredovisningslagen

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Frågeställningar Syfte Avgränsning Metod Ansats Undersökningsmetod Primär och sekundärdata Intervju Genomförande av datainsamling Källkritisk analys Referensram Redovisningens syfte God redovisningssed och rättvisande bild Internationella redovisningsstandarder Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Intäktsredovisning Redovisningsprinciper Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Realisationsprincipen Pågående arbete IAS 18 Intäkter IAS 11 Entreprenadavtal Successiv vinstavräkning IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet Empiri Skanska Allmän företagsinformation Skanskas förväntade effekter av IFRIC

6 4.2. NCC Allmän företagsinformation NCC:s förväntade effekter av IFRIC Peab Allmän företagsinformation Peab:s förväntade effekter av IFRIC JM Allmän företagsinformation JM:s förväntade effekter av IFRIC Analys Slutsats Egna reflektioner Förslag på vidare studier Källförteckning... 41

7 1. Inledning Vi inleder detta kapitel med en kort bakgrund för att sedan komma fram till vår frågeställning och syftet med uppsatsen. Avslutningsvis beskriver vi den avgränsning vi valt Bakgrund En grundläggande redovisningsprincip är periodisering vilket innebär att intäkter och kostnader hänförs till rätt redovisningsperiod. Intäkter samt kostnader skall redovisas den period då de faktiskt intjänas respektive uppstår. Syftet är att ge ett så rättvisande och jämförbart resultat som möjligt. Svårigheter kan dock uppstå vid redovisning av pågående arbete vilket handlar om projekt för annans räkning som kan löpa över flera redovisningsperioder. Enligt Nationalencyklopedin skall det utförda arbetet redovisas som en omsättningstillgång på balansdagen, vilket skall värderas med hjälp av lägsta värdets princip (Nationalencyklopedin 2010). Noterade koncerner redovisar sedan år 2005 enligt internationella redovisningsstandarder som utfärdas av IASB. De internationella standarder som reglerar intäktsredovisningen är IAS 11, Entreprenadavtal och IAS 18, Intäkter. Den vanligaste metoden har tidigare varit successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter redovisas löpande under projektets gång med hänsyn till färdigställandegraden. Den andra metoden som kan tillämpas innebär att intäkter redovisas först vid färdigställandet och överlämnande till slutkund (Sundgren et al. 2009). Vilken metod som har använts samt vilka IAS regler som tillämpats har varierat mellan företag och länder. För att uppnå en harmonisering och jämförbarhet länder emellan har IFRIC gett ut en ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, som skall vägleda och förtydliga när intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas (Kommissionens förordning nr 636/2009). IFRIC är en tolkningskommitté inom IASB vars uppgift är att tolka IASB:s standarder. Den nya och högst aktuella tolkningsföreskriften, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, skall tillämpas av byggföretag från och med januari Den behandlar huruvida intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas enligt IAS 11, Entreprenadavtal eller IAS 18, Intäkter. Med hjälp av IFRIC 15 skall en tydligare vägledning ges. 6

8 1.2. Frågeställningar Vilka metoder används inom byggbranschen för intäktsredovisning och när får vinstavräkning göras? Vilka effekter hos byggföretagen kan komma uppstå från den nya lagtolkningen IFRIC 15? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används vid redovisning av pågående arbete inom byggbranschen och vilka effekter de nya redovisningsprinciperna förväntas få. Vi vill undersöka om det finns likheter eller skillnader angående företagens förväntningar Avgränsning Vi har valt att studera de fyra största byggföretagen i Sverige, Skanska, NCC, Peab och JM då dessa påverkas mest av den nya regeln. Det är också lätt att hitta information om dessa företag då det finns lättillgängliga finansiella rapporter och annan information. 7

9 2. Metod I metodkapitlet beskrivs vårt metodval och tillvägagångssätt vid insamling av data. Avslutningsvis förs en källkritisk analys. Vid empiriska undersökningar är det viktigt att göra ett noga övervägt val av metod för att hitta den mest lämpliga till frågeställningen som skall undersökas. Med hjälp av metodkunskap kan en kritisk bedömning göras för att se om resultatet av undersökningen ger en verklighetsbild eller har påverkats av metodvalet (Jacobsen 2002) Ansats Induktion och deduktion är två olika metoder som kan användas för att dra slutsatser. Den induktiva ansatsen bygger på empiri. Genom att samla in relevant information helt utan förväntningar, kan sedan teorier formuleras. Allmänna och generella slutsatser tas fram baserade på empiriska fakta (Thurén 1991). Den deduktiva ansatsen bygger på logik. Genom att skaffa sig vissa förkunskaper och förväntningar kan empiri därefter samlas in för att se om förväntningarna överensstämmer med verkligheten. Förväntningarna kommer därmed att baseras på tidigare teorier (Jacobsen 2002). Till vår frågeställning är den deduktiva metoden mest lämplig att använda. Vi inledde vårt uppsatsarbete med att samla på oss information och studera den teori som fanns, för att sedan kunna undersöka empirin. Vi studerade först redovisningsprinciper, regler och lagförändringar för att sedan undersöka de förväntade effekterna från lagtolkningen IFRIC 15 hos byggbolagen Undersökningsmetod Det finns två olika undersökningsmetoder som man kan arbeta med, kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvalitativ metod lämpar sig bäst då man har en explorativ frågeställning och fokuseringen ligger på ett fåtal enheter för att se på detaljer och det unika i fenomenet. Den kvantitativa metoden lämpar sig bäst då undersökningens syfte är att få en bredd på frågeställningen. Ett stort 8

10 urval görs för att se omfattning och vidd av ett fenomen och för att kunna dra generella slutsatser (Jacobsen 2002). Vårt metodval landar på den kvalitativa ansatsen eftersom vi anser att den är mest lämplig för vårt syfte samt till vår explorativa frågeställning, där vi undersöker få enheter och effekter av en relativt ny lagändring. En kvantitativ metod hade inte varit lämplig då vi inte undersöker kvantifierbar data. Vi vill inte dra generella slutsatser utan gå in på djupet och se unika förhållanden för bolagen. En nackdel med den kvalitativa metoden är att den är resurskrävande. Exempelvis kan intervjuer ta lång tid och man får då nöja sig med få antal respondenter (Jacobsen 2002) Primär och sekundärdata Primärdata är den information som fås direkt från den primära informationskällan. Datainsamlingen blir speciellt utformad för den specifika frågeställningen. Exempel på metoder för att få fram primärdata är genom intervjuer, enkäter och observationer. Sekundärdata baseras däremot på data som är insamlat av andra. Datat har då tidigare samlats in i ett annat syfte än det som forskaren direkt vill undersöka. Kvalitativ sekundärdata kan samlas in genom texter där befintlig information studeras och analyseras (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen (2002) är det lämpligt att tillämpa både primär- och sekundärdata för att styrka utfall och resultat från en undersökning. Det vill säga att om båda typer av data används kan de kontrollera och ge stöd åt varandra. Vår uppsats bygger på både primär- och sekundärdata. Primärdata har vi erhållit genom telefonintervjuer samt mail medans sekundärdata har tagits fram genom årsrapporter och annan skriftlig information Intervju Intervjuer är en lämplig datainsamlingsmetod när ett begränsat antal enheter skall undersökas. Då kan vi också se hur den enskilde respondenten svarar och 9

11 se dennes tolkningar, uppfattningar samt inställning till ett speciellt fenomen. Vid en begränsad budget lämpar sig telefonintervju bäst eftersom resekostnader då undviks. Nackdelar med intervju är att de är ganska tidskrävande. Förberedelser tar oftast lika lång tid som själva genomförandet. Om respondenterna befinner sig på andra orter är det också tidskrävande att få till intervjuer ansikte mot ansikte. En annan nackdel är att vi får en väldigt stor och omfattande datamängd som kan vara svår att sammanställa och få en klar överblick över. En nackdel vid telefonintervju är att det är svårare att skapa en personlig kontakt och respondenten kan ha svårt att diskutera känsliga ämnen. Respondenten har en tendens att lättare tala osanning vid telefonintervju. Ett personligt möte är att föredra då ett mer givande och öppet samtal kan föras (Jacobsen 2002) Genomförande av datainsamling Inledningsvis samlade vi vår data från årsrapporter för att skapa en grund om byggföretagens ekonomiska ställning samt förhållande till IFRIC 15. Genom att skapa grundläggande kunskaper kunde sedan intervjufrågor formuleras för ytterligare fördjupning och kompletterande frågor. I huvuddrag har samma frågor ställts till företagen men på grund av skillnader i verksamhetsstruktur samt information i årsrapporter gällande förväntade effekter från IFRIC 15, har vissa frågor skiljt sig något mellan företagen. Detta för att skapa en djupare förståelse för hur effekterna kommer att påverka de enskilda byggföretagen. Svårigheter uppstod då respondenter skulle hittas. Eftersom vi har avgränsat oss till att studera stora koncerner var det svårt att hitta respondenter med rätt kunskaper för vårt ämne. Lagändringen som har studerats är relativt ny och det finns stora osäkerheter om hur den skall hanteras. Ett av företagen som vi kontaktade valde till och med att avstå intervju på grund av bristande kunskaper och hänvisade istället till befintlig offentlig finansiell information. Respondenter på lokal ort med de rätta kunskaperna fanns inte och därmed fick vi söka oss till huvudkontoren. På grund av att de respondenter vi har intervjuat har befunnit sig på andra orter i Sverige och då vi endast ville ställa kompletterande frågor till årsrapporter, ansåg vi att telefonintervjuer var mest lämpliga för vår datainsamling. 10

12 Vissa företag fick frågor i förväg via mail för att kunna förbereda sig. En av respondenterna insåg då att de rätta kunskaperna inom ämnet inte fanns och valde därmed att avstå. Vi uppskattade att respondenten avböjde så att vi undvek en intervjusituation där de rätta svaren inte kom fram. Vi fick då istället vända oss till en annan person inom samma företag med bättre kunskaper inom området. NCC svarade på våra frågor via mail. En telefonintervju var planerad vid ett senare tillfälle, men vi ansåg att respondenten hade svarat så utförligt på våra frågor i mailet att det inte var nödvändigt. Vid intervjutillfället användes en högtalartelefon där respondenten blev inspelad. Det hade i förväg tillfrågats respondenten om godkännande till detta. Enligt Jacobsen (2002) är det fördelaktigt med bandinspelning då det är lättare att få ett flyt i samtalet och en naturlig diskussion. Anteckningar behöver inte föras så noggrant och det är lättare att fokusera kring diskussion och frågeställning. Vid bandinspelning kan dessutom ordagranna citat erhållas Källkritisk analys Källkritik handlar om att bedöma trovärdigheten i en källa. En källa är det som vi baserar vår kunskap på och kan vara både skriftlig och muntlig. Det finns fyra kriterier för att bedöma dess trovärdighet. För det första skall källan vara äkta, det vill säga den skall vara det den utger sig för att vara. Andra kriteriet handlar om tidssamband mellan en händelse och källans information om den inträffade händelsen. Ju längre tid som går från händelsens tidpunkt tills den berättas desto mindre trovärdig blir källan. Det tredje kriteriet innebär att källan skall vara oberoende och inte exempelvis vara referat av en annan källa. Slutligen skall det finnas tendensfrihet, vilket betyder att misstanke om falska verklighetsbilder på grund av personliga, ekonomiska eller andra intressen inte skall finnas (Thurén 2005). Vi anser att våra källor har en hög tillförlitlighet. Vi har använt oss av skriftlig information från bland annat regelverk och lagförordningar vilka är stiftade utifrån ett oberoende perspektiv. Byggföretagens årsrapporter som vi har studerat visar på en hög tillförlitlighet eftersom de har blivit kritiskt granskade av revisorer. När det gäller våra muntliga källor har vi varit i kontakt med personer med hög befattning inom företagen, som visat på goda kunskaper och har kommit med ärliga svar på våra frågor. Telefonintervjuer har förts med dessa vilket kan leda till onaturlig samtalssituation där det kan vara svårt 11

13 att föra djupa diskussioner och se hur respondenten reagerar på vissa frågor. Ett personligt möte hade varit att föredra. 12

14 3. Referensram Detta kapitel inleds med en beskrivning av den externa redovisningens syfte och vi kommer beröra några redovisningsprinciper. Vi kommer sedan in på intäktsredovisning och pågående arbete och har fördjupat oss i IAS-rekommendationerna 11 samt 18. Avslutningsvis förklarar vi innebörden av den nya lagtolkningen IFRIC Redovisningens syfte Den externa redovisningens främsta syfte är att bistå intressenter med information angående företagets ekonomiska förhållande. Dessa intressenter kan bestå av aktieägare, leverantörer, banker, kunder, medarbetare samt statliga myndigheter. Med hjälp av den externa redovisningen skall företagen uppfylla informationsbehov som kan se olika ut för olika typer av intressenter (Sundgren et al. 2009). De problem som kan finnas vid informationsklyftor benämns adverse selection samt moral hazard. Den förra problembenämningen handlar om de informationsproblem som kan finnas vid ingående av avtal om tillförlitlig information saknas. Till exempel måste banker kunna förlita sig på den information som ges ut. Den senare problematiken handlar om att det efter avtalsingående kan uppstå problem angående information och uppföljning. Till exempel så kan en företagsledare som sålt ut alla aktier i bolaget bli mindre motiverad att driva företaget mot ett så vinstgivande resultat som möjligt, då vinsten ändå inte tillfaller företagsledaren. Om dessa två begrepp tar överhand så kan detta leda till att en effektiv marknad upphör att fungera (Sundgren et al. 2009) God redovisningssed och rättvisande bild I Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kapitel 2 beskrivs följande: Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed har utvecklats för att redovisningen skall anpassas efter en ständigt föränderlig omvärld. Bokföringslagen och årsredovisningslagen innehåller endast generella bestämmelser angående bokföring och redovisning och är så kallade ramlagar. I situationer där det 13

15 saknas specifika lagbestämmelser skall istället god redovisningssed tillämpas vilket kan beskrivas som praxis för bokföringsskyldiga samt rekommendationer och uttalanden från expertis. Anledningen till bristfälliga lagregler beror på att lagstiftarna samt remissinstanserna i vissa fall inte har haft möjlighet att ta in speciella stadganden och det kan ha funnits oenigheter gällande praxis. En annan orsak till bristfälliga lagar kan vara snabb utvecklingstakt (Thomasson et al. 2006). Årsredovisningen skall på ett lättförståligt vis ge en rättvisande bild angående företagets ekonomiska situation. Detta skall göras i enlighet med god redovisningssed, men om företaget avviker från god redovisningssed för att kunna visa en rättvisande bild måste upplysning om detta lämnas i not. Vad som är en rättvisande bild beror på företagets speciella förhållanden och kan se olika ut för olika företag (Thomasson et al. 2006) Internationella redovisningsstandarder För alla börsnoterade bolag inom EU ges fortlöpande internationella redovisningsstandarder ut av International Accounting Standards Board (IASB). Detta är en privat finansierad, fristående samt icke vinstdrivande organisation och reglerna som utfärdas benämns International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare hette detta regelverk International Accounting Standards (IAS). Processen med att utveckla nya standarder övervakas av International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF). International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) är en kommitté som ger ut tolkningsföreskrifter till IFRS (Sundgren et al. 2009). År 2005 blev de internationella redovisningsstandarderna obligatoriska för svenska börsnoterade bolag och då gällande för koncernredovisningen. Större, ej börsnoterade bolag, så kallade K3-företag, får välja om de vill följa IAS/IFRS eller Årsredovisningslagen. Väljer K3-företag att redovisa enligt IAS/IFRS måste företagen konsekvent använda sig av dessa regler och kan därmed inte ändra till att följa ÅRL. Främsta anledningen till att internationella redovisningsstandarderna har utformats är för att redovisningen enkelt ska kunna jämföras mellan bolag i olika länder (Sundgren et al. 2009). Wagenhofer (2009) anser att harmoniseringen av standardiserade redovisningsregler kan vålla problem eftersom standarderna inte är optimala 14

16 för alla typer av miljöer såsom olika branscher, länder etc. Görs ingen harmonisering kan det leda till oönskade normer samt svårigheter för IASB att få sina redovisningsstandarder accepterade världen över. Med tanke på detta så är ett ensamt monopolnormgivande organ inte det bästa sättet att reglera den finansiella rapporteringen globalt. Ett sätt att komma till rätta med problematiken är att företag själva får välja vilka normer de vill tillämpa utifrån sina individuella resultat. Så småningom kommer marknaden snarare än internationella standarder kunna reda ut vilka standarder som är mer användbara än andra. Konkurrens mellan standarderna skulle även kunna generera data som i efterhand kan användas empiriskt för att studera de ekonomiska effekterna av de olika standarderna. Artikelförfattaren förtydligar att ett monopolnormgivande organ såsom IASB, bör arbeta utifrån att forma standarderna och försöka vinna så stor acceptans som möjligt och att det senare borde vara myndigheter som bör anta eller rekommendera IFRS (Wagenhofer 2009). Det finns några viktiga egenskaper som enligt IASB ska beaktas vid redovisning. Dessa är begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet Begriplighet En viktig egenskap hos den information som lämnas i finansiella rapporter är att den är lättbegriplig för användarna. Härvid förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet. (IASB:s Föreställningsram p. 25) Viktig information får dock inte uteslutas med anledningen att den kan vara för svår för vissa läsare (Sundgren et al. 2009) Relevans För att vara av värde måste informationen vara relevant för användarna som beslutsunderlag. Informationen är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. (IASB:s Föreställningsram p. 26) Informationen är alltså enligt föreställningsramen relevant om årsredovisningen bekräftar de vinstprognoser som analytiker satt upp. 15

17 Balansräkningen som visar ekonomisk vinst samt ett företags värde är därför den mest relevanta delen av redovisningen om denna består av korrekt värderade värden (Sundgren et al. 2009) Tillförlitlighet För att vara användbar måste information vara tillförlitlig. Information är tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. (IASB:s Föreställningsram p.31) Enligt Sundgren et al. (2009) kan därför en avvägning vara nödvändig mellan relevans och tillförlitlighet. Informationen kan vara relevant men så osäker att de finansiella rapporterna riskerar att bli vilseledande om informationen läggs till grund för att redovisa poster i balans- och resultaträkningen. (IASB:s Föreställningsram p. 32). Ett sätt att motverka icke tillförlitliga värderingar är att ta in stadganden i redovisningsstandarderna som skall reglera att prognoser görs på så rättvisa grunder som möjligt (Sundgren et al. 2009) Jämförbarhet Användarna måste ges möjlighet att bilda sig en uppfattning om trender i företags resultat och finansiella ställning, genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar. (IASB:s Föreställningsram p. 39). Företag bör av den anledningen konsekvent år från år använda samma värderingsprinciper samt presentationstekniker så att informationen redovisas på ett likartat sätt. Läsarna skall informeras om vilka redovisningsprinciper som använts, ändringar av sådana samt effekter av sådana ändringar. Syftet är att kunna identifiera skillnader mellan olika perioder samt underlätta för jämförelsen mellan olika företag. Jämförelseuppgifter från tidigare perioder används flitigt i årsrapporter (Sundgren et al. 2009) 16

18 3.4. Intäktsredovisning En intäkt är en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna. (IASB:s Föreställningsram p. 70 a) Det finns alltså två sätt att avgöra om en intäkt har uppstått, antingen genom att en inbetalning existerar eller att en värdeökning på tillgångar har skett. Vid redovisning av intäkter är det viktigt att bestämma vid vilken tidpunkt själva intäkten skall redovisas. Eftersom finns olika principer att följa vid intäktsredovisning kan det uppstå problem framför allt vid årsredovisningen då det kan hända att intäkter redovisas vid skilda räkenskapsår (Sundgren et al. 2009). Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kap 4 får endast under räkenskapsårets konstaterade intäkter tas upp i resultaträkningen. Det finns dock undantag från denna princip i IAS-reglerna (Sundgren et al. 2009) Redovisningsprinciper Några principer som kan vara viktiga att tänka på vid redovisning av intäkter är försiktighetsprincipen, matchningsprincipen och realisationsprincipen Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att de bedömningar som måste göras under osäkerhet görs med viss försiktighet så att tillgångar och intäkter inte överskattas och skulder och kostnader inte underskattas. (IASB:s Föreställningsram p. 37). Det kan vara svårt att göra tillförlitliga prognoser om framtida händelser som påverkar priset på tillgångar och skulder. Finns en sådan osäkerhet är det alltså mer lämpligt att redovisa ett lägre resultat. Synen på försiktighetsprincipen idag är att vid värdering ska man beakta hur stor sannolikheten är för att det uppkommer en förlust. Det får heller inte avsiktligt skapas dolda reserver (Ingblad 2010). 17

19 Matchningsprincipen Innebörden av matchning är att kostnader och intäkter ska matchas mot varandra under samma räkenskapsår, vilket kan vara svårt att hitta en lämplig metod för. När man kan relatera kostnader till intäkter gäller det därefter att värdera dessa. Det kan vara bra att dela in kostnader i direkta och indirekta kostnader. Genom att bestämma de direkta kostnaderna för en vara kan dessa lätt matchas direkt till varuintäkterna i den period som varan sålts. Administrationskostnader och andra kostnader som inte kan hänföras till produkter skall relateras till rätt period då dessa gett företaget nytta, för att kunna matchas (Artsberg 2003). Enligt Paton och Littleton grundas matchningsprincipen på historiska värden, (Paton & Laton 1940 refererad i Artsberg 2003). Artsberg (2003) menar dock att detta inte är en helt korrekt värderingsmetod. Inom matchningsprincipen talas det om orsak och verkan och det vore då mer lämpligt att matcha nukostnader mot intäkter då dessa är uttryckta i nuvärden. Användningen av historiska eller aktuella värden på kostnader har inte något med själva matchningen att göra utan handlar snarare om vilka redovisningsmodeller som används (Artsberg 2003) Realisationsprincipen Realisationsprincipen används för att avgöra när en intäkt skall realiseras i redovisningen. Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen (2 kap. 4 första stycket 3a). Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen. (2 kap. 4 första stycket 4). Principen syftar på att inkomsten skall redovisas som en intäkt först när uppdraget är slutfört. Det finns två olika synsätt inom realisationsprincipen, form- eller substanssynsätt. Enligt formsynsättet så krävs att ett avtal har slutförts för att en intäkt skall upptas. Substanssynsättet säger däremot att en allmängiltig värdeökning på marknaden av en tillgång är tillräckligt för att redovisa intäkten (Artsberg 2003). 18

20 3.6. Pågående arbete I branscher där man arbetar med projekt genom tjänste- och entreprenadavtal är det vanligt att arbetet löper över flera redovisningsperioder. Man talar om pågående arbeten för annans räkning. Detta är framför allt vanligt inom byggbranschen. Vid redovisning av pågående arbete kan det uppstå problem eller svårigheter angående intäktsredovisning och vinstavräkning. Det finns två alternativ för att redovisa en vinst, antingen genom fast pris eller löpande räkning (Thomasson 2004) IAS 18 Intäkter IAS 18 reglerar redovisning av intäkter som uppkommer vid varuförsäljning, utförande av tjänsteuppdrag, räntor, royalty eller utdelning (IAS 18 p. 1). Regeln behandlar tidpunkten för intäktsföring samt vilka värden som skall tas upp. En intäkt skall redovisas när det är troligt att företaget kommer att få ekonomiska fördelar samt att dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 18). Enligt IAS 18 p. 14 a. får inte intäkter från varuförsäljning redovisas innan väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet, har överförts från säljaren till köparen. Intäkter ska värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. (IAS 18 p. 9) Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 4 kap 9 3 st. så avses med verkligt värde försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. När det handlar om redovisning av intäkter från tjänsteuppdrag så gäller IAS 18 inte för entreprenadavtal då dessa regleras i IAS 11 (IAS 18 p. 4). Enligt IAS 18 p. 20 får redovisning av inkomster från ett tjänsteuppdrag göras då det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna det ekonomiska utfallet. Man tar då hänsyn till färdigställandegraden på balansdagen. Enligt IAS 18 p. 20 finns följande krav för att kunna beräkna utfallet tillförlitligt: 1) Inkomsten skall på ett tillförlitligt sätt kunna beräknas. 2) De ekonomiska vinster som är relaterade till uppdraget kommer sannolikt att tillfalla företaget. 3) Färdigställandegraden skall kunna beräknas tillförlitligt på balansdagen. 19

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Anders Bengtsson, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av intäkter BFNAR 2003:3 beslutade

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Bokslutskommuniké 2009

Bokslutskommuniké 2009 Bokslutskommuniké Olle Ehrlén Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer NCC AB 2010-02-09 1 Sollentuna Centrum, Stockholm i korthet Resultat och marknad Orderingång och orderstock

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7

Intäkter, periodisering och eget kapital. Anna Karin Pettersson Lektion 7 Intäkter, periodisering och eget kapital Anna Karin Pettersson 2016-05-09 Lektion 7 1 Litteratur: Marton kapitel 4 och 5 FARs samlingsvolym Jonäll och Lumsden kapitel 4 och 7 (+ motsvarande kapitel i övningsboken).

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

PRESSRELEASE. Ny segmentsredovisning och nya redovisningsprinciper för Skanska-koncernen. Segmentsredovisning. Skanska AB. 2010-04-19 Kl.

PRESSRELEASE. Ny segmentsredovisning och nya redovisningsprinciper för Skanska-koncernen. Segmentsredovisning. Skanska AB. 2010-04-19 Kl. Skanska AB PRESSRELEASE 2010-04-19 Kl. 13:00 Post 169 83 SOLNA Besök Råsundavägen 2 Telefon 010-448 8900 Fax 08-755 12 56 Webb www.skanska.com Säte Solna Org nr 556000-4615 Bolaget är publikt (publ) Ny

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport januari juni 2006 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av den nya institutsstrukturen genom behovsmotiverad

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

14 Entreprenader och liknande uppdrag

14 Entreprenader och liknande uppdrag Entreprenader och liknande uppdrag, Avsnitt 14 171 14 Entreprenader och liknande uppdrag Tillämpningsområde Definitioner Ett eller flera uppdrag 14.1 RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag I RR 10 anges

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006

DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 1 DELÅRSRAPPORT 1 januari 30 September 2006 Delårsrapporten i korthet Omsättningen uppgick till 364,4 MSEK (249,0), en ökning med 46%. Rörelseresultatet ökade med 80% till 25,7 MSEK (14,3), vilket ger

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013

Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Halvårsrapport för NCC Treasury AB (publ) 1 januari - 30 juni 2013 Verksamheten NCC Treasury AB (publ) är ett helägt dotterföretag till NCC AB (publ), org.nr. 556034-5174, med säte i Solna. Företaget är

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012

Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från

Läs mer

Tentamen i FEG C24 Externredovisning, 11 hp

Tentamen i FEG C24 Externredovisning, 11 hp Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet Tentamen i FEG C24 Externredovisning, 11 hp Datum: Måndagen den 7 maj 2012 Tid: 08.15-12.15 Lärare: Charlotte Hemmingson, ankn. 1366

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar REKOMMENDATION 18.1 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar September 2009 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation.

Läs mer

www.qicon.se Årsredovisning 2011

www.qicon.se Årsredovisning 2011 www.qicon.se www.qicon.se Årsredovisning 2011 Styrelsen och verkställande direktören för QI Construction AB (556521-7352) får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2011. Förvaltningsberättelse

Läs mer

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg.

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg. ISRN-nr IFRIC D21 Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion Tobias Andersson Johanna Byberg Vårterminen 2008 Handledare: Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2010:1514 Utkom från trycket den 10 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Externredovisning. Det ekonomiska kretsloppet

Externredovisning. Det ekonomiska kretsloppet Externredovisning Redovisningen syfte Balanskontot dess sidor och logik Redovisningen som process registrering, periodisering och rapportering BR, RR och KFA Redovisningens reglering lagstiftning, normbildare

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Östergarn-Gammelgarn Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2016

Delårsrapport januari - juni 2016 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I Januari Juni Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick till Resultatet efter

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2011

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2011 Delårsrapport 1 januari-31 mars 2011 Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Sollentuna Centrum 2011-05-05 NCC AB 1 Agenda Resultat och avkastning Orderingång och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Bolaget bedriver energi- och miljöteknik, speciellt konstruktion, tillverkning och installation av förbränningsanläggningar.

Bolaget bedriver energi- och miljöteknik, speciellt konstruktion, tillverkning och installation av förbränningsanläggningar. Sid 1 Styrelsen och verkställande direktören för Petrokraft AB får härmed avgiva årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 1 juli 2010-30 juni 2011 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolaget bedriver

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2014. Press- och analytikerpresentation 25 april 2014

Delårsrapport januari mars 2014. Press- och analytikerpresentation 25 april 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Press- och analytikerpresentation 25 april 2014 Koncernen Intäkter: 12,9 mdkr Balansomslutning: 11,2 mdkr Antal byggrätter: 27 700 Antal anställda: 2 169 Börsvärde: 18,0

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JULI-MARS 2006/2007 Unlimited Travel Group UTG AB (publ) DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007

DELÅRSRAPPORT JULI-MARS 2006/2007 Unlimited Travel Group UTG AB (publ) DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 DELÅRSRAPPORT JULI MARS 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 31 MARS (Q1, Q2 och Q3) 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 98,6* (82,1) MSEK, en ökning med

Läs mer

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0).

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0). Q2 Delårsrapport januari juni 2011 Koncernen Januari - Juni April - Juni Nettoomsättning 236,4 Mkr (232,8) Nettoomsättning 113,4 Mkr (117,7) Resultat före skatt 41,2 Mkr (38,7) Resultat före skatt 20,2

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 september 2015

Delårsrapport 1 januari - 30 september 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 september Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Kungliga Musikhögskolan, Stockholm -11-06 NCC AB 1 i korthet Orderingång 13,0 Mdr SEK

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2015

Delårsrapport januari - september 2015 Delårsrapport januari - Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till Bruttoresultatet för perioden uppgick

Läs mer

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,

Läs mer

Bokslutkommuniké Press- och analytikerpresentation 10 februari 2012

Bokslutkommuniké Press- och analytikerpresentation 10 februari 2012 Bokslutkommuniké 2011 Press- och analytikerpresentation 10 februari 2012 Koncernen Intäkter: 12 mdkr Balansomslutning: 11,3 mdkr Byggrätter: 27 200 st Antal anställda: 2 370 16 % 1 % Börsvärde: 11,0 mdkr

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2014

Delårsrapport januari - september 2014 Delårsrapport januari - I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari September Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (61,6) MSEK Bruttoresultatet för perioden uppgick till - (23,3)

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport Januari Mars 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första tre månader omsatte koncernen 139,6

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

Delårsrapport januari september Press- och analytikerpresentation 24 oktober 2014

Delårsrapport januari september Press- och analytikerpresentation 24 oktober 2014 Delårsrapport januari september 2014 Press- och analytikerpresentation 24 oktober 2014 Koncernen Intäkter: 13,4 mdkr Balansomslutning: 11,1 mdkr Antal byggrätter: 28 400 Antal anställda: 2 187 Börsvärde:

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2016

Delårsrapport januari - mars 2016 Delårsrapport januari - 2016 Provinsfastigheter II AB (publ) Stående obligationslån 8,0 % Allokton II 2016 Januari Mars 2016 Nettoomsättningen för perioden uppgick till - (-) MSEK Bruttoresultatet för

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om redovisning och revision av överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning; SFS 2000:671 Utkom från trycket den 18 juli 2000 utfärdad den 6 juli

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 Delårsrapport 1 januari 31 mars Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Rådhuset, Kristianstad -04-29 NCC AB 1 Q1 i korthet Orderingång 13,4 Mdr SEK (13,2) Orderstock

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2010-09-01-2011-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2012

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2012 Delårsrapport 1 januari-31 mars 212 Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Station Triangeln, Malmö 212-4-27 NCC AB 1 Agenda Q1 i korthet Marknad, order och projekt

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET

RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning

Läs mer

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 D 12 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn A-sons uppdrag i ett aktiebolag (nedan benämnt entreprenadbolaget eller bolaget)

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2010

Delårsrapport 1 januari 30 september 2010 Delårsrapport 1 januari 30 september Olle Ehrlén Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Tvärbanan, Stockholm Januari-september i korthet Resultat och marknad Orderingång och orderstock

Läs mer

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ)

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma våren 2010 SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma räkenskaper är framtagna för att ge vägledning om hur det nya SBC:s balansräkning och därmed finansiella ställning kan komma att

Läs mer

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda

Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda Effekter av ändringar i IAS 19 Ersättningar till anställda Nobia har till och med den 31 december tillämpat den sk korridormetoden redovisning av koncernens pensionsskuld. Den uppdaterade standarden IAS

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JUL SEP 2012

DELÅRSRAPPORT JUL SEP 2012 DELÅRSRAPPORT JUL SEP 2012 Fortnox International AB (publ) Fortnox International Box 10, 351 06 Växjö +46 470-32 20 00 info@fortnoxinternational.se www.fortnoxinternational.se Tredje kvartalet 2012 > Nettoomsättningen

Läs mer

All time high. Perioden oktober-december. Perioden januari december

All time high. Perioden oktober-december. Perioden januari december All time high Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 70,3 MSEK (57,6), vilket motsvarar en tillväxt med 21,9 % Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (3,7) vilket ger en rörelsemarginal om

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Malmbergs Elektriska AB (publ)

Malmbergs Elektriska AB (publ) Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Tillägg 2016:1 till grundprospekt avseende L E Lundbergföretagen AB (publ) MTN-program.

Tillägg 2016:1 till grundprospekt avseende L E Lundbergföretagen AB (publ) MTN-program. Finansinspektionens diarienummer: 16-12748 Stockholm 16 september 2016 Tillägg 2016:1 till grundprospekt avseende L E Lundbergföretagen AB (publ) MTN-program. Tillägg till grundprospekt avseende L E Lundbergföretagen

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ)

DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) DELÅRSRAPPORT FÖR FENIX OUTDOOR AB (publ) -01-01 -09-30 Koncernens nettoomsättning uppgick till 577,8 (506,1) Mkr, en ökning med 14%. Koncernens rörelseresultat uppgick till 78,4 (63,7) Mkr, en ökning

Läs mer

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö 2008-09-01 2009-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer