Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?"

Transkript

1 Linn Henriksson och Johanna Karlsson Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? - En studie av de fyra största byggföretagen i Sverige What are the influences for the construction companies of IFRIC 15? - A study of the four largest construction companies in Sweden Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2010 Handledare: Hans Lindkvist

2 Förord Vi har skrivit vår C-uppsats under vårterminen 2010 inom företagsekonomi vid Handelshögskolan, Karlstad Universitet. Vi har satt oss väl in i ämnet redovisning och fått en djupare förståelse för ämnet. Vi vill tacka de respondenter som ställde upp på intervju. Slutligen vill vi tacka vår hjälpsamma handledare Hans Lindkvist för alla tips, råd och den stöttning vi har fått under skrivandets gång. Karlstad juni 2010 Linn Henriksson Johanna Karlsson

3 Sammanfattning Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolkningsföreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.

4 Förkortningar IASB = International Accounting Standards Board IAS = International Accounting Standards IFRS = International Financial Reporting Standards IASCF = International Financial Reporting Interpretations Committee IFRIC = International Financial Reporting Interpretations Committee ÅRL = Årsredovisningslagen

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Frågeställningar Syfte Avgränsning Metod Ansats Undersökningsmetod Primär och sekundärdata Intervju Genomförande av datainsamling Källkritisk analys Referensram Redovisningens syfte God redovisningssed och rättvisande bild Internationella redovisningsstandarder Begriplighet Relevans Tillförlitlighet Jämförbarhet Intäktsredovisning Redovisningsprinciper Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Realisationsprincipen Pågående arbete IAS 18 Intäkter IAS 11 Entreprenadavtal Successiv vinstavräkning IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet Empiri Skanska Allmän företagsinformation Skanskas förväntade effekter av IFRIC

6 4.2. NCC Allmän företagsinformation NCC:s förväntade effekter av IFRIC Peab Allmän företagsinformation Peab:s förväntade effekter av IFRIC JM Allmän företagsinformation JM:s förväntade effekter av IFRIC Analys Slutsats Egna reflektioner Förslag på vidare studier Källförteckning... 41

7 1. Inledning Vi inleder detta kapitel med en kort bakgrund för att sedan komma fram till vår frågeställning och syftet med uppsatsen. Avslutningsvis beskriver vi den avgränsning vi valt Bakgrund En grundläggande redovisningsprincip är periodisering vilket innebär att intäkter och kostnader hänförs till rätt redovisningsperiod. Intäkter samt kostnader skall redovisas den period då de faktiskt intjänas respektive uppstår. Syftet är att ge ett så rättvisande och jämförbart resultat som möjligt. Svårigheter kan dock uppstå vid redovisning av pågående arbete vilket handlar om projekt för annans räkning som kan löpa över flera redovisningsperioder. Enligt Nationalencyklopedin skall det utförda arbetet redovisas som en omsättningstillgång på balansdagen, vilket skall värderas med hjälp av lägsta värdets princip (Nationalencyklopedin 2010). Noterade koncerner redovisar sedan år 2005 enligt internationella redovisningsstandarder som utfärdas av IASB. De internationella standarder som reglerar intäktsredovisningen är IAS 11, Entreprenadavtal och IAS 18, Intäkter. Den vanligaste metoden har tidigare varit successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter redovisas löpande under projektets gång med hänsyn till färdigställandegraden. Den andra metoden som kan tillämpas innebär att intäkter redovisas först vid färdigställandet och överlämnande till slutkund (Sundgren et al. 2009). Vilken metod som har använts samt vilka IAS regler som tillämpats har varierat mellan företag och länder. För att uppnå en harmonisering och jämförbarhet länder emellan har IFRIC gett ut en ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, som skall vägleda och förtydliga när intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas (Kommissionens förordning nr 636/2009). IFRIC är en tolkningskommitté inom IASB vars uppgift är att tolka IASB:s standarder. Den nya och högst aktuella tolkningsföreskriften, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, skall tillämpas av byggföretag från och med januari Den behandlar huruvida intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas enligt IAS 11, Entreprenadavtal eller IAS 18, Intäkter. Med hjälp av IFRIC 15 skall en tydligare vägledning ges. 6

8 1.2. Frågeställningar Vilka metoder används inom byggbranschen för intäktsredovisning och när får vinstavräkning göras? Vilka effekter hos byggföretagen kan komma uppstå från den nya lagtolkningen IFRIC 15? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används vid redovisning av pågående arbete inom byggbranschen och vilka effekter de nya redovisningsprinciperna förväntas få. Vi vill undersöka om det finns likheter eller skillnader angående företagens förväntningar Avgränsning Vi har valt att studera de fyra största byggföretagen i Sverige, Skanska, NCC, Peab och JM då dessa påverkas mest av den nya regeln. Det är också lätt att hitta information om dessa företag då det finns lättillgängliga finansiella rapporter och annan information. 7

9 2. Metod I metodkapitlet beskrivs vårt metodval och tillvägagångssätt vid insamling av data. Avslutningsvis förs en källkritisk analys. Vid empiriska undersökningar är det viktigt att göra ett noga övervägt val av metod för att hitta den mest lämpliga till frågeställningen som skall undersökas. Med hjälp av metodkunskap kan en kritisk bedömning göras för att se om resultatet av undersökningen ger en verklighetsbild eller har påverkats av metodvalet (Jacobsen 2002) Ansats Induktion och deduktion är två olika metoder som kan användas för att dra slutsatser. Den induktiva ansatsen bygger på empiri. Genom att samla in relevant information helt utan förväntningar, kan sedan teorier formuleras. Allmänna och generella slutsatser tas fram baserade på empiriska fakta (Thurén 1991). Den deduktiva ansatsen bygger på logik. Genom att skaffa sig vissa förkunskaper och förväntningar kan empiri därefter samlas in för att se om förväntningarna överensstämmer med verkligheten. Förväntningarna kommer därmed att baseras på tidigare teorier (Jacobsen 2002). Till vår frågeställning är den deduktiva metoden mest lämplig att använda. Vi inledde vårt uppsatsarbete med att samla på oss information och studera den teori som fanns, för att sedan kunna undersöka empirin. Vi studerade först redovisningsprinciper, regler och lagförändringar för att sedan undersöka de förväntade effekterna från lagtolkningen IFRIC 15 hos byggbolagen Undersökningsmetod Det finns två olika undersökningsmetoder som man kan arbeta med, kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvalitativ metod lämpar sig bäst då man har en explorativ frågeställning och fokuseringen ligger på ett fåtal enheter för att se på detaljer och det unika i fenomenet. Den kvantitativa metoden lämpar sig bäst då undersökningens syfte är att få en bredd på frågeställningen. Ett stort 8

10 urval görs för att se omfattning och vidd av ett fenomen och för att kunna dra generella slutsatser (Jacobsen 2002). Vårt metodval landar på den kvalitativa ansatsen eftersom vi anser att den är mest lämplig för vårt syfte samt till vår explorativa frågeställning, där vi undersöker få enheter och effekter av en relativt ny lagändring. En kvantitativ metod hade inte varit lämplig då vi inte undersöker kvantifierbar data. Vi vill inte dra generella slutsatser utan gå in på djupet och se unika förhållanden för bolagen. En nackdel med den kvalitativa metoden är att den är resurskrävande. Exempelvis kan intervjuer ta lång tid och man får då nöja sig med få antal respondenter (Jacobsen 2002) Primär och sekundärdata Primärdata är den information som fås direkt från den primära informationskällan. Datainsamlingen blir speciellt utformad för den specifika frågeställningen. Exempel på metoder för att få fram primärdata är genom intervjuer, enkäter och observationer. Sekundärdata baseras däremot på data som är insamlat av andra. Datat har då tidigare samlats in i ett annat syfte än det som forskaren direkt vill undersöka. Kvalitativ sekundärdata kan samlas in genom texter där befintlig information studeras och analyseras (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen (2002) är det lämpligt att tillämpa både primär- och sekundärdata för att styrka utfall och resultat från en undersökning. Det vill säga att om båda typer av data används kan de kontrollera och ge stöd åt varandra. Vår uppsats bygger på både primär- och sekundärdata. Primärdata har vi erhållit genom telefonintervjuer samt mail medans sekundärdata har tagits fram genom årsrapporter och annan skriftlig information Intervju Intervjuer är en lämplig datainsamlingsmetod när ett begränsat antal enheter skall undersökas. Då kan vi också se hur den enskilde respondenten svarar och 9

11 se dennes tolkningar, uppfattningar samt inställning till ett speciellt fenomen. Vid en begränsad budget lämpar sig telefonintervju bäst eftersom resekostnader då undviks. Nackdelar med intervju är att de är ganska tidskrävande. Förberedelser tar oftast lika lång tid som själva genomförandet. Om respondenterna befinner sig på andra orter är det också tidskrävande att få till intervjuer ansikte mot ansikte. En annan nackdel är att vi får en väldigt stor och omfattande datamängd som kan vara svår att sammanställa och få en klar överblick över. En nackdel vid telefonintervju är att det är svårare att skapa en personlig kontakt och respondenten kan ha svårt att diskutera känsliga ämnen. Respondenten har en tendens att lättare tala osanning vid telefonintervju. Ett personligt möte är att föredra då ett mer givande och öppet samtal kan föras (Jacobsen 2002) Genomförande av datainsamling Inledningsvis samlade vi vår data från årsrapporter för att skapa en grund om byggföretagens ekonomiska ställning samt förhållande till IFRIC 15. Genom att skapa grundläggande kunskaper kunde sedan intervjufrågor formuleras för ytterligare fördjupning och kompletterande frågor. I huvuddrag har samma frågor ställts till företagen men på grund av skillnader i verksamhetsstruktur samt information i årsrapporter gällande förväntade effekter från IFRIC 15, har vissa frågor skiljt sig något mellan företagen. Detta för att skapa en djupare förståelse för hur effekterna kommer att påverka de enskilda byggföretagen. Svårigheter uppstod då respondenter skulle hittas. Eftersom vi har avgränsat oss till att studera stora koncerner var det svårt att hitta respondenter med rätt kunskaper för vårt ämne. Lagändringen som har studerats är relativt ny och det finns stora osäkerheter om hur den skall hanteras. Ett av företagen som vi kontaktade valde till och med att avstå intervju på grund av bristande kunskaper och hänvisade istället till befintlig offentlig finansiell information. Respondenter på lokal ort med de rätta kunskaperna fanns inte och därmed fick vi söka oss till huvudkontoren. På grund av att de respondenter vi har intervjuat har befunnit sig på andra orter i Sverige och då vi endast ville ställa kompletterande frågor till årsrapporter, ansåg vi att telefonintervjuer var mest lämpliga för vår datainsamling. 10

12 Vissa företag fick frågor i förväg via mail för att kunna förbereda sig. En av respondenterna insåg då att de rätta kunskaperna inom ämnet inte fanns och valde därmed att avstå. Vi uppskattade att respondenten avböjde så att vi undvek en intervjusituation där de rätta svaren inte kom fram. Vi fick då istället vända oss till en annan person inom samma företag med bättre kunskaper inom området. NCC svarade på våra frågor via mail. En telefonintervju var planerad vid ett senare tillfälle, men vi ansåg att respondenten hade svarat så utförligt på våra frågor i mailet att det inte var nödvändigt. Vid intervjutillfället användes en högtalartelefon där respondenten blev inspelad. Det hade i förväg tillfrågats respondenten om godkännande till detta. Enligt Jacobsen (2002) är det fördelaktigt med bandinspelning då det är lättare att få ett flyt i samtalet och en naturlig diskussion. Anteckningar behöver inte föras så noggrant och det är lättare att fokusera kring diskussion och frågeställning. Vid bandinspelning kan dessutom ordagranna citat erhållas Källkritisk analys Källkritik handlar om att bedöma trovärdigheten i en källa. En källa är det som vi baserar vår kunskap på och kan vara både skriftlig och muntlig. Det finns fyra kriterier för att bedöma dess trovärdighet. För det första skall källan vara äkta, det vill säga den skall vara det den utger sig för att vara. Andra kriteriet handlar om tidssamband mellan en händelse och källans information om den inträffade händelsen. Ju längre tid som går från händelsens tidpunkt tills den berättas desto mindre trovärdig blir källan. Det tredje kriteriet innebär att källan skall vara oberoende och inte exempelvis vara referat av en annan källa. Slutligen skall det finnas tendensfrihet, vilket betyder att misstanke om falska verklighetsbilder på grund av personliga, ekonomiska eller andra intressen inte skall finnas (Thurén 2005). Vi anser att våra källor har en hög tillförlitlighet. Vi har använt oss av skriftlig information från bland annat regelverk och lagförordningar vilka är stiftade utifrån ett oberoende perspektiv. Byggföretagens årsrapporter som vi har studerat visar på en hög tillförlitlighet eftersom de har blivit kritiskt granskade av revisorer. När det gäller våra muntliga källor har vi varit i kontakt med personer med hög befattning inom företagen, som visat på goda kunskaper och har kommit med ärliga svar på våra frågor. Telefonintervjuer har förts med dessa vilket kan leda till onaturlig samtalssituation där det kan vara svårt 11

13 att föra djupa diskussioner och se hur respondenten reagerar på vissa frågor. Ett personligt möte hade varit att föredra. 12

14 3. Referensram Detta kapitel inleds med en beskrivning av den externa redovisningens syfte och vi kommer beröra några redovisningsprinciper. Vi kommer sedan in på intäktsredovisning och pågående arbete och har fördjupat oss i IAS-rekommendationerna 11 samt 18. Avslutningsvis förklarar vi innebörden av den nya lagtolkningen IFRIC Redovisningens syfte Den externa redovisningens främsta syfte är att bistå intressenter med information angående företagets ekonomiska förhållande. Dessa intressenter kan bestå av aktieägare, leverantörer, banker, kunder, medarbetare samt statliga myndigheter. Med hjälp av den externa redovisningen skall företagen uppfylla informationsbehov som kan se olika ut för olika typer av intressenter (Sundgren et al. 2009). De problem som kan finnas vid informationsklyftor benämns adverse selection samt moral hazard. Den förra problembenämningen handlar om de informationsproblem som kan finnas vid ingående av avtal om tillförlitlig information saknas. Till exempel måste banker kunna förlita sig på den information som ges ut. Den senare problematiken handlar om att det efter avtalsingående kan uppstå problem angående information och uppföljning. Till exempel så kan en företagsledare som sålt ut alla aktier i bolaget bli mindre motiverad att driva företaget mot ett så vinstgivande resultat som möjligt, då vinsten ändå inte tillfaller företagsledaren. Om dessa två begrepp tar överhand så kan detta leda till att en effektiv marknad upphör att fungera (Sundgren et al. 2009) God redovisningssed och rättvisande bild I Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kapitel 2 beskrivs följande: Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed har utvecklats för att redovisningen skall anpassas efter en ständigt föränderlig omvärld. Bokföringslagen och årsredovisningslagen innehåller endast generella bestämmelser angående bokföring och redovisning och är så kallade ramlagar. I situationer där det 13

15 saknas specifika lagbestämmelser skall istället god redovisningssed tillämpas vilket kan beskrivas som praxis för bokföringsskyldiga samt rekommendationer och uttalanden från expertis. Anledningen till bristfälliga lagregler beror på att lagstiftarna samt remissinstanserna i vissa fall inte har haft möjlighet att ta in speciella stadganden och det kan ha funnits oenigheter gällande praxis. En annan orsak till bristfälliga lagar kan vara snabb utvecklingstakt (Thomasson et al. 2006). Årsredovisningen skall på ett lättförståligt vis ge en rättvisande bild angående företagets ekonomiska situation. Detta skall göras i enlighet med god redovisningssed, men om företaget avviker från god redovisningssed för att kunna visa en rättvisande bild måste upplysning om detta lämnas i not. Vad som är en rättvisande bild beror på företagets speciella förhållanden och kan se olika ut för olika företag (Thomasson et al. 2006) Internationella redovisningsstandarder För alla börsnoterade bolag inom EU ges fortlöpande internationella redovisningsstandarder ut av International Accounting Standards Board (IASB). Detta är en privat finansierad, fristående samt icke vinstdrivande organisation och reglerna som utfärdas benämns International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare hette detta regelverk International Accounting Standards (IAS). Processen med att utveckla nya standarder övervakas av International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF). International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) är en kommitté som ger ut tolkningsföreskrifter till IFRS (Sundgren et al. 2009). År 2005 blev de internationella redovisningsstandarderna obligatoriska för svenska börsnoterade bolag och då gällande för koncernredovisningen. Större, ej börsnoterade bolag, så kallade K3-företag, får välja om de vill följa IAS/IFRS eller Årsredovisningslagen. Väljer K3-företag att redovisa enligt IAS/IFRS måste företagen konsekvent använda sig av dessa regler och kan därmed inte ändra till att följa ÅRL. Främsta anledningen till att internationella redovisningsstandarderna har utformats är för att redovisningen enkelt ska kunna jämföras mellan bolag i olika länder (Sundgren et al. 2009). Wagenhofer (2009) anser att harmoniseringen av standardiserade redovisningsregler kan vålla problem eftersom standarderna inte är optimala 14

16 för alla typer av miljöer såsom olika branscher, länder etc. Görs ingen harmonisering kan det leda till oönskade normer samt svårigheter för IASB att få sina redovisningsstandarder accepterade världen över. Med tanke på detta så är ett ensamt monopolnormgivande organ inte det bästa sättet att reglera den finansiella rapporteringen globalt. Ett sätt att komma till rätta med problematiken är att företag själva får välja vilka normer de vill tillämpa utifrån sina individuella resultat. Så småningom kommer marknaden snarare än internationella standarder kunna reda ut vilka standarder som är mer användbara än andra. Konkurrens mellan standarderna skulle även kunna generera data som i efterhand kan användas empiriskt för att studera de ekonomiska effekterna av de olika standarderna. Artikelförfattaren förtydligar att ett monopolnormgivande organ såsom IASB, bör arbeta utifrån att forma standarderna och försöka vinna så stor acceptans som möjligt och att det senare borde vara myndigheter som bör anta eller rekommendera IFRS (Wagenhofer 2009). Det finns några viktiga egenskaper som enligt IASB ska beaktas vid redovisning. Dessa är begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet Begriplighet En viktig egenskap hos den information som lämnas i finansiella rapporter är att den är lättbegriplig för användarna. Härvid förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet. (IASB:s Föreställningsram p. 25) Viktig information får dock inte uteslutas med anledningen att den kan vara för svår för vissa läsare (Sundgren et al. 2009) Relevans För att vara av värde måste informationen vara relevant för användarna som beslutsunderlag. Informationen är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. (IASB:s Föreställningsram p. 26) Informationen är alltså enligt föreställningsramen relevant om årsredovisningen bekräftar de vinstprognoser som analytiker satt upp. 15

17 Balansräkningen som visar ekonomisk vinst samt ett företags värde är därför den mest relevanta delen av redovisningen om denna består av korrekt värderade värden (Sundgren et al. 2009) Tillförlitlighet För att vara användbar måste information vara tillförlitlig. Information är tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. (IASB:s Föreställningsram p.31) Enligt Sundgren et al. (2009) kan därför en avvägning vara nödvändig mellan relevans och tillförlitlighet. Informationen kan vara relevant men så osäker att de finansiella rapporterna riskerar att bli vilseledande om informationen läggs till grund för att redovisa poster i balans- och resultaträkningen. (IASB:s Föreställningsram p. 32). Ett sätt att motverka icke tillförlitliga värderingar är att ta in stadganden i redovisningsstandarderna som skall reglera att prognoser görs på så rättvisa grunder som möjligt (Sundgren et al. 2009) Jämförbarhet Användarna måste ges möjlighet att bilda sig en uppfattning om trender i företags resultat och finansiella ställning, genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar. (IASB:s Föreställningsram p. 39). Företag bör av den anledningen konsekvent år från år använda samma värderingsprinciper samt presentationstekniker så att informationen redovisas på ett likartat sätt. Läsarna skall informeras om vilka redovisningsprinciper som använts, ändringar av sådana samt effekter av sådana ändringar. Syftet är att kunna identifiera skillnader mellan olika perioder samt underlätta för jämförelsen mellan olika företag. Jämförelseuppgifter från tidigare perioder används flitigt i årsrapporter (Sundgren et al. 2009) 16

18 3.4. Intäktsredovisning En intäkt är en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna. (IASB:s Föreställningsram p. 70 a) Det finns alltså två sätt att avgöra om en intäkt har uppstått, antingen genom att en inbetalning existerar eller att en värdeökning på tillgångar har skett. Vid redovisning av intäkter är det viktigt att bestämma vid vilken tidpunkt själva intäkten skall redovisas. Eftersom finns olika principer att följa vid intäktsredovisning kan det uppstå problem framför allt vid årsredovisningen då det kan hända att intäkter redovisas vid skilda räkenskapsår (Sundgren et al. 2009). Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kap 4 får endast under räkenskapsårets konstaterade intäkter tas upp i resultaträkningen. Det finns dock undantag från denna princip i IAS-reglerna (Sundgren et al. 2009) Redovisningsprinciper Några principer som kan vara viktiga att tänka på vid redovisning av intäkter är försiktighetsprincipen, matchningsprincipen och realisationsprincipen Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att de bedömningar som måste göras under osäkerhet görs med viss försiktighet så att tillgångar och intäkter inte överskattas och skulder och kostnader inte underskattas. (IASB:s Föreställningsram p. 37). Det kan vara svårt att göra tillförlitliga prognoser om framtida händelser som påverkar priset på tillgångar och skulder. Finns en sådan osäkerhet är det alltså mer lämpligt att redovisa ett lägre resultat. Synen på försiktighetsprincipen idag är att vid värdering ska man beakta hur stor sannolikheten är för att det uppkommer en förlust. Det får heller inte avsiktligt skapas dolda reserver (Ingblad 2010). 17

19 Matchningsprincipen Innebörden av matchning är att kostnader och intäkter ska matchas mot varandra under samma räkenskapsår, vilket kan vara svårt att hitta en lämplig metod för. När man kan relatera kostnader till intäkter gäller det därefter att värdera dessa. Det kan vara bra att dela in kostnader i direkta och indirekta kostnader. Genom att bestämma de direkta kostnaderna för en vara kan dessa lätt matchas direkt till varuintäkterna i den period som varan sålts. Administrationskostnader och andra kostnader som inte kan hänföras till produkter skall relateras till rätt period då dessa gett företaget nytta, för att kunna matchas (Artsberg 2003). Enligt Paton och Littleton grundas matchningsprincipen på historiska värden, (Paton & Laton 1940 refererad i Artsberg 2003). Artsberg (2003) menar dock att detta inte är en helt korrekt värderingsmetod. Inom matchningsprincipen talas det om orsak och verkan och det vore då mer lämpligt att matcha nukostnader mot intäkter då dessa är uttryckta i nuvärden. Användningen av historiska eller aktuella värden på kostnader har inte något med själva matchningen att göra utan handlar snarare om vilka redovisningsmodeller som används (Artsberg 2003) Realisationsprincipen Realisationsprincipen används för att avgöra när en intäkt skall realiseras i redovisningen. Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen (2 kap. 4 första stycket 3a). Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen. (2 kap. 4 första stycket 4). Principen syftar på att inkomsten skall redovisas som en intäkt först när uppdraget är slutfört. Det finns två olika synsätt inom realisationsprincipen, form- eller substanssynsätt. Enligt formsynsättet så krävs att ett avtal har slutförts för att en intäkt skall upptas. Substanssynsättet säger däremot att en allmängiltig värdeökning på marknaden av en tillgång är tillräckligt för att redovisa intäkten (Artsberg 2003). 18

20 3.6. Pågående arbete I branscher där man arbetar med projekt genom tjänste- och entreprenadavtal är det vanligt att arbetet löper över flera redovisningsperioder. Man talar om pågående arbeten för annans räkning. Detta är framför allt vanligt inom byggbranschen. Vid redovisning av pågående arbete kan det uppstå problem eller svårigheter angående intäktsredovisning och vinstavräkning. Det finns två alternativ för att redovisa en vinst, antingen genom fast pris eller löpande räkning (Thomasson 2004) IAS 18 Intäkter IAS 18 reglerar redovisning av intäkter som uppkommer vid varuförsäljning, utförande av tjänsteuppdrag, räntor, royalty eller utdelning (IAS 18 p. 1). Regeln behandlar tidpunkten för intäktsföring samt vilka värden som skall tas upp. En intäkt skall redovisas när det är troligt att företaget kommer att få ekonomiska fördelar samt att dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 18). Enligt IAS 18 p. 14 a. får inte intäkter från varuförsäljning redovisas innan väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet, har överförts från säljaren till köparen. Intäkter ska värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. (IAS 18 p. 9) Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 4 kap 9 3 st. så avses med verkligt värde försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. När det handlar om redovisning av intäkter från tjänsteuppdrag så gäller IAS 18 inte för entreprenadavtal då dessa regleras i IAS 11 (IAS 18 p. 4). Enligt IAS 18 p. 20 får redovisning av inkomster från ett tjänsteuppdrag göras då det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna det ekonomiska utfallet. Man tar då hänsyn till färdigställandegraden på balansdagen. Enligt IAS 18 p. 20 finns följande krav för att kunna beräkna utfallet tillförlitligt: 1) Inkomsten skall på ett tillförlitligt sätt kunna beräknas. 2) De ekonomiska vinster som är relaterade till uppdraget kommer sannolikt att tillfalla företaget. 3) Färdigställandegraden skall kunna beräknas tillförlitligt på balansdagen. 19

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

14 Entreprenader och liknande uppdrag

14 Entreprenader och liknande uppdrag Entreprenader och liknande uppdrag, Avsnitt 14 171 14 Entreprenader och liknande uppdrag Tillämpningsområde Definitioner Ett eller flera uppdrag 14.1 RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag I RR 10 anges

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg.

ISRN-nr IFRIC D21. Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion. Tobias Andersson Johanna Byberg. ISRN-nr IFRIC D21 Den nya intäktsredovisningen vid försäljning av fastigheter under produktion Tobias Andersson Johanna Byberg Vårterminen 2008 Handledare: Arne Fagerström Redovisning/Ekonomprogrammet

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET

RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET RR 10 ENTREPRENADER OCH LIKNANDE UPPDRAG REDOVISNINGSRÅDET JULI 1999 1 Innehållsförteckning INLEDNING 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 ETT ELLER FLERA UPPDRAG 4 UPPDRAGSINKOMST 4 UPPDRAGSUTGIFTER

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30

Arsredovisning ror rakenskapsaret 2015-02-18-2015-04-30 1(8) A Group Of Retail Assets Sweden AB Org nr 5594-3641 Arsredovisning ror rakenskapsaret 215-2-18-215-4-3 Styrelsen och verkstallande direktoren avger fdljande arsredovisning. Innehall forvaltningsberattelse

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012

Fortnox International AB (publ) - Bokslutskommuniké januari - december 2012 Fortnox International AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 212 Fjärde kvartalet 212 Nettoomsättningen uppgick till 41 (453) tkr Rörelseresultatet uppgick till 9 65 (1 59) tkr Kassaflödet från den

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Fortsatt stark försäljning och förbättrat resultat

Fortsatt stark försäljning och förbättrat resultat Delårsrapport JANUARI JUNI 2005 JM-KONCERNEN Fortsatt stark försäljning och förbättrat resultat Nettoomsättningen ökade med 10 procent till 4 592 mkr (4 165) och antal sålda bostäder uppgick till 2 124

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Aula Östensjöveien Medica, Stockholm 27, Oslo -04-29 NCC AB 1 Q1 i korthet Orderingång 13

Läs mer

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2012

Delårsrapport 1 januari-31 mars 2012 Delårsrapport 1 januari-31 mars 212 Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Station Triangeln, Malmö 212-4-27 NCC AB 1 Agenda Q1 i korthet Marknad, order och projekt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2014. Press- och analytikerpresentation 25 april 2014

Delårsrapport januari mars 2014. Press- och analytikerpresentation 25 april 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Press- och analytikerpresentation 25 april 2014 Koncernen Intäkter: 12,9 mdkr Balansomslutning: 11,2 mdkr Antal byggrätter: 27 700 Antal anställda: 2 169 Börsvärde: 18,0

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

JANUARI - SEPTEMBER 2005, JM-KONCERNEN. Fortsatt stark försäljning och ökad lönsamhet

JANUARI - SEPTEMBER 2005, JM-KONCERNEN. Fortsatt stark försäljning och ökad lönsamhet Delårsrapport JANUARI - SEPTEMBER 2005, JM-KONCERNEN 3/05 Fortsatt stark försäljning och ökad lönsamhet Nettoomsättningen ökade med 17 procent till 7 011 mkr (5 970) och antal sålda bostäder uppgick till

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014

org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 org.nr. 769623-3357 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Östergarn-Gammelgarn Fiber ekonomisk förening får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ)

Pro forma våren 2010. Pro forma. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma våren 2010 SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB (publ) Pro forma räkenskaper är framtagna för att ge vägledning om hur det nya SBC:s balansräkning och därmed finansiella ställning kan komma att

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2007 Starkt tredje kvartal med ökad omsättning och rörelseresultat Omsättningen tredje kvartalet ökade med 50% och uppgick till 217,3 MSEK (144,9). Rörelseresultatet

Läs mer

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. QBNK Company AB 556653-3070. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för QBNK Company AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2014

Delårsrapport 1 januari 30 september 2014 Delårsrapport 1 januari 30 september Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Triangeln, Sweden -10-24 NCC AB 1 Q3 i korthet Orderingång 12 383 (12 160) MSEK Orderstock

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om redovisning och revision av överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning; SFS 2000:671 Utkom från trycket den 18 juli 2000 utfärdad den 6 juli

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2004:1175 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad den 2 december 2004.

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3)

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Upprättande av årsredovisning (K3) Utkast Inledning... 12 Kapitel 1 Tillämpning... 13 Definitioner... 13 Vilka företag ska tillämpa detta allmänna råd?... 13 Tillämpning av

Läs mer

Halvårsrapport. 1 januari 30 juni 2013. Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer.

Halvårsrapport. 1 januari 30 juni 2013. Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer. Halvårsrapport 1 januari 3 juni Peter Wågström Vd och koncernchef Ann-Sofie Danielsson Chief Financial Officer Isbjerget, Århus -8-16 NCC AB 1 Q2 i korthet Orderingång 17 798 (15 453) MSEK Nettoomsättning

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 1(9) Ideonfonden AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 1 av 8 DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 JUNI 2007 Omsättningstillväxt och stärkt varumärke Omsättningen uppgick till 341,2 MSEK (219,5), en ökning med 55%. Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (11,7), motsvarande

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 21 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)...

Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5. EU-förordningar... 9. International Financial Reporting Standards (IFRS)... Förteckning över standarder med tillhörande tolkningar... 5 EU-förordningar... 9 International Financial Reporting Standards (IFRS)........................... 71 International Accounting Standards (IAS)......................................

Läs mer

Delårsrapport januari-september 2006

Delårsrapport januari-september 2006 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2006 Delårsrapport januari-september 2006 Nettoomsättningen för årets första nio månader uppgick till 7,5 MSEK (8,2 MSEK för helår 2005) Rörelseresultat -24,5 MSEK (-32,7

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06

IAS 11. Successiv vinstavräkning i koncerner. UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 UPPSALA UNVERSITET Företagsekonomiska institutionen C-uppsats Vt-06 IAS 11 Successiv vinstavräkning i koncerner Författare: Konstantin Belogorcev Huseyin Demirel Peter Holmgren Handledare: Mats Karén INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Enlight i linje med förväntningarna

Enlight i linje med förväntningarna Enlight i linje med förväntningarna Dataföreningen outsourcar drift och tjänster kring Datakörkortet till Enlight. Rörelseresultat efter avyttring av KPS -1,4 MSEK för kvartalet och 15,9 MSEK för rapportperioden.

Läs mer

Surveillance Stockholm

Surveillance Stockholm Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information

Läs mer

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31

Årsredovisning för. PRfekt Kontor AB 556735-8014. Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Årsredovisning för PRfekt Kontor AB Räkenskapsåret 2009-09-01-2010-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Årsredovisning. för. BRF Översten inom Kvibergs Terrass. Räkenskapsåret

Årsredovisning. för. BRF Översten inom Kvibergs Terrass. Räkenskapsåret Årsredovisning för BRF Översten inom Kvibergs Terrass 769619-4013 Räkenskapsåret 2009-07-09 2010-12-31 1 769619-4013 Förvaltningsberättelse Styrelsen fi3r Bostadsrättsföreningen Översten inom Kvibergs

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av intäkter

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Redovisning av intäkter Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Redovisning av intäkter Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Skatterätt... 2 Annan svensk normgivning... 2 Lagregler... 2 Allmänt råd... 3

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS

HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS HALVÅRSRAPPORT 2014/2015 FÖR NOVUS Kvartalet oktober -- december 2014/2015 -Nettoomsättningen uppgick till ksek 12 826 (11 958) -Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 355 (1 566) -Rörelseresultat efter

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Resultatet före skatt minskade till 342 mkr (374). Resultat efter skatt minskade till 261 mkr (283)

Resultatet före skatt minskade till 342 mkr (374). Resultat efter skatt minskade till 261 mkr (283) Delårsrapport 1/ 215 JM-KONCERNEN JANUARI MARS 215 GOD EFTERFRÅGAN PÅ JMs HUVUDMARKNADER OCH STARK FÖRSÄLJNING Enligt segmentsredovisningen ökade intäkterna till 3 417 mkr (3 37) och rörelseresultatet

Läs mer

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret

Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret Ny ekonomisk redovisning av exploateringsprojekt Fastighetskontoret 90 medarbetare Fastighetsförvaltning och exploatering Intäkter 2011, drygt 1 miljard kr Peter Olmårs,chef mark-och exploatering, fastighetskontoret,

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer