Ordinarie Tentamen, fredagen den 4 juni 2010

Transkript

1 Ordinarie Tentamen, fredagen den 4 juni 2010 Fråga 1 (20 poäng) Det publika aktiebolaget Thorsson (nedan Thorsson) grundades 1987 och har alltid gått mycket bra. Alla aktier i bolaget är av samma slag och styrelsen skall enligt bolagsordningen bestå av fem till nio personer. I dagsläget består styrelsen av fem personer, av vilka Bella är en. Vd i bolaget är August (han sitter emellertid inte i styrelsen). Bolagets räkenskapsår följer kalenderåret och ordinarie bolagsstämma brukar hållas i början av maj varje år. Bolaget har två huvudägare, August och Bella, som vardera äger 35 procent av aktierna i bolaget. Resterande aktier är spridda på ett hundratal personer. August och Bella vill att bolaget skall ansöka om notering på Stockholmsbörsen och under våren 2009 omnämner de detta vid flera tillfällen för styrelsen och andra personer i bolagets ledning. Styrelsemedlemmarna Casper och Deborah uttrycker tidigt sin tveksamhet till nyttan med en börsintroduktion och nämner som motargument bl.a. riskerna för ökade kostnader till följd av en börsintroduktion. Styrelsemedlemmarna Erik och Fiona säger att de inte har någon åsikt i saken, utan att det måste vara aktieägarnas sak att avgöra om bolaget skall ansöka om en börsintroduktion eller inte; och i detta fall har ju aktieägarna (dvs. August och Bella) klargjort var de står i frågan. Inför ett styrelsemöte i oktober 2009, där även vd:n August deltar, har Bella tagit fram ett förslag för hur och när en börsintroduktion lämpligen kan genomföras. Förslaget, som delgivits övriga styrelseledamöter i rätt tid och på rätt sätt inför mötet, går i korthet ut på följande. Bolagets aktiekapital skall fördubblas genom emission av en ny aktieserie (kallad B) med en tiondels röst per aktie. Kvotvärdet skall sättas lika med de gamla aktiernas kvotvärde, men emissionskursen skall vara tio kronor högre. De nya B-aktierna skall riktas till allmänheten i samband med börsintroduktionen. För att inte de gamla aktieägarna skall känna sig förfördelade då deras företrädesrätt frångås, skall bolaget samtidigt emittera köpoptioner till innehavarna av de gamla aktierna (vilket numera kommer att kallas för A-aktier). Bolaget skall ta hjälp av emissionsinstitut så att optionsprogrammet får en utformning som är gynnsam för innehavarna av A-aktierna under förutsättning att börsintroduktionen blir en ekonomisk framgång för bolaget. Förslaget går vidare ut på att Bella tillsammans med styrelsens ordförande (Erik) skall kontakta Stockholmsbörsen för att inleda noteringsprocessen. Målsättningen är att introduktionen skall kunna ske under april Tidpunkten är vald med hänsyn till att bolagets årsredovisning då bör vara klar och, med hänsyn till bolagets goda ekonomi, styrelsen förslag till vinstutdelning på de nya B-aktierna bör kunna vara väl tilltagen. Förslaget resulterar i en livlig, och tidvis hätsk, diskussion där August och Bella låter förstå att detta möte inte är till för att diskutera den kommande börsintroduktionen, utan bara skall ses som ett informationsmöte, Casper och Deborah intar en öppen ifrågasättande attityd och Erik och Fiona agerar nickdockor till August och Bella. 1

2 Casper vill bland annat ha en förklaring till varför, och på vilket sätt, en börsintroduktions skulle kunna gynna bolaget. Han vill även veta vad Bella menar med att optionsprogrammet skall utformas så att det blir gynnsamt för ägarna till A-aktier under förutsättning att börsintroduktionen blir en ekonomisk framgång för bolaget. Casper menar att den formuleringen bara är nonsens såvida inte Bella definierar vad hon menar med ekonomisk framgång. Till detta kommer, menar Casper, att optionsprogrammet snarare borde utformas så att det kompenserar de gamla aktieägarna i Thorsson för det fall att börsintroduktionen inte blir ekonomiskt gynnsam för bolaget. Deborah håller i princip med Casper, men menar att problemen framförallt ligger i dels det korta tidsperspektivet och dels styrelsens skyldighet att värna om såväl alla aktieägares, som de anställdas och bolagsborgenärernas bästa. Om bolaget skall börsintroduceras måste väl ändå aktieägarna få såväl information som tillfälle att tycka till om saken. Och hur skall det egentligen gå till? Vidare måste ju, för det fall att börsintroduktionen blir av, allmänheten informeras på rätt sätt. Och hur ska det gå till? Bella besvara frågorna med att hänvisa till att antingen emissionsinstitutet eller Stockholmsbörsen kommer att ta fram alla uppgifter och svara på alla de frågor som Casper och Deborah har. Emedan hon och Erik kommer att ha fullt upp med själva noteringsprocessen, så har August lovat att ta kontakt med emissionsinstitutet. Och, tillägger hon vänd mot Fiona, jag räknar med att du ger August all hjälp han kan komma att behöva vid sina kontakter med emissionsinstitutet. Fiona nickar välvilligt till svar. Ett par dagar efter mötet kontaktar Casper och Deborah dig. Du vill att du gör en rättslig bedömning av det som förekommit på mötet. De vill få en ungefärlig uppfattning om vilka regler som är tillämpliga och vad dessa regler stipulerar med avseende på det ovan sagda. De vill även veta vad du tycker om det förslag som Bella lagt fram på mötet och ber dig kort förklara vilka olika parter, institut eller företag som kan, eller måste, bli inblandade i processen för det fall att börsintroduktionen blir av. De vill även veta något om de olika uppgifter som dessa parter har. Fråga 2 (12 poäng) Yasaman är en snart trettioårig civilekonom med jobb på Nordea här i staden. Hon har under hösten och vintern 2009/10 genom sin arbetsgivare fått möjlighet att ta en SwedSec licens och jobbar sedan början av april som rådgivare åt privatpersoner. Endast ett par veckor efter att hon tillträtt denna tjänst har hon ett möte inbokat med Torbjörn Axelsson, född När Torbjörn anländer inser Yasaman, med skräckblandad förtjusning, att denne Torbjörn inte är någon annan än Tobbe, hennes lärare i finansiell ekonomi och börsrätt på universitetet några år tidigare. Tobbe ger emellertid inte sken av att känna igen Yasaman, utan är fullt upptagen med att ursäkta sig för det faktum att han precis fått ett meddelande som gör att han inte hinner med någon rådgivning idag. Han ber därför om ett nytt möte så snart som möjligt och det blir bestämt att de skall träffas ett par dagar senare. Innan Tobbe rusar från mötet ber han 2

3 emellertid Yasaman utföra tre köporder åt honom avseende aktier noterade på Stockholmsbörsen. Han anger vilket konto som pengarna skall dras ifrån och rusar sedan ut ur bankens lokaler. Nästa möte med Tobbe blir avsevärt lugnare och Yasaman får tillfälle att påpeka att hon är en tidigare elev till Tobbe. Hon talar även om för Tobbe att hans engagemang som lärare och stora intresse för aktiemarknaden i allmänhet och finansiell ekonomi i synnerhet, varit starkt bidragande till att hon dag jobbar som just finansiell rådgivare. Tobbe ler generat och återgäldar komplimangen med att säga. Just de två terminer då du läste mina kurser var ovanliga i det att alla studenter deltog så aktivt i undervisningen. Kurserna har varken för eller senare varit lika bra. Jag tror inte att ni studenter alltid inser hur mycket en kurs styrs av gruppdynamiken och det är bara så mycket en lärare kan göra resten ankommer på studenterna. Yasaman bryr sig inte om att kommentera detta utan går istället över på att fråga Tobbe vad det är som har fått honom att boka detta möte. Tobbe lutar sig framåt i stolen och berättar följande. Du förstår, trots min yrkesutövning så har jag aldrig haft någon egentlig ekonomisk möjlighet att själv delta aktivt i aktiehandeln. Jag har ju varit änkeman sedan många år tillbaka och ensamt ansvarig för fyra pojkar. Ju äldre de blivit desto mer har de kostat och nu när de alla är i tonåren har jag faktiskt varit tvungen att låna av min syrra med jämna mellanrum för att få ekonomin att gå ihop. Men så gick min far bort strax före jul och jag är ensam arvinge. (Syrran och jag är rent juridiskt bara halvsyskon, vi har samma mamma, även om jag aldrig tänkt på oss som annat än helsyskon förrän nu). Hur som helst, gubbens hus och andra tillhörigheter har nu sålts, räkningarna har betalts, bouppteckningen är klar och registrerad och här sitter jag med närmare 6 Mkr som bara väntar på att bli investerade. Just nu finns pengarna på mitt vanliga lönekonto och där gör de väldigt lite nytta. Man skulle rent ut av kunna påstå att det är direkt farligt för mig att ha dem där, då jag alltid haft svårt att hålla i pengar. Så, nu vill jag investera merparten av dem någonstans där jag inte kan komma åt dem alltför lätt. Jag vill ha en hyfsat säker placering, men den får inte vara så säker att det i praktiken äter upp alla vinstchanser. Yasaman undrar hur hon skall göra. Plötsligt är allt hon har lärt sig om rådgivning som bortblåst. Vilka frågor behöver hon egentligen ställa till honom? Han är ju uppenbarligen inte någon typisk privatperson som söker finansiell rådgivning, utan har både mera kunskaper och mera pengar än vad som är normalt. Hon vill inte vara oförskämd och ställa alltför privata frågor särskilt inte om det är onödigt med hänsyn till Tobbes personliga förhållanden. Vid Tobbes första möte med henne, utgick han ju uppenbarligen ifrån att hon skulle utföra de tjänster som han bad henne om utan att hon först gjort någon bedömning av vare sig honom eller investeringen i fråga. Innebär detta att han uppfattar sig som en professionell kund? Och är detta i så fall en korrekt bedömning från hans sida? Hjälp Yasaman genom att a. tala om vilken kundprofil du tycker att Tobbe skall ha. Motivera varför och ange i möjligaste mån tillämplig rättskälla. 3

4 b. tala om ifall hon gjorde rätt eller fel när hon utförde den order som Tobbe gav i samband med hans första möte. Motivera varför och ange i möjligaste mån tillämplig rättskälla. c. tala om hur du tycker att hon skall agera vid det nu aktuella mötet. Motivera varför och ange i möjligaste mån tillämplig rättskälla. Fråga 3 (10 poäng) Inka jobbar på en välkänd advokatbyrå i Stockholm. Hennes avdelning arbetar uteslutande med svenska börsbolag och anses som landets främsta när det gäller att bistå bolagen i aktiemarknadsrättsliga frågor. Inka älskar sitt jobb, vilket är väldigt tur med tanke på att hon under de senaste fem åren jobbat i genomsnitt 70 timmar per vecka och hitintills aldrig utnyttjat alla sina semesterveckor. En som är mindre road av Inkas jobb är hennes sambo Kerstin, som under samma tidsperiod ensam tagit hand om hem och familj. Och visst, Inka vet att livet är mer än bara jobb, och hon skulle verkligen vilja ha mer tid tillsammans med Kerstin och deras tvåårige son, men det är inte så lätt alla gånger att få livspusslet att gå ihop. Det senaste halvåret har situationen på hemmaplan emellertid varit så dålig, att Inka inte sett någon annan utväg än att ta långledigt över påsk och lämna Sverige för varmare breddgrader tillsammans med Kerstin och sonen. Två dagar före avresan kallas Inka emellertid in till sin chef som låter meddela att Verdi AB (ett börsnoterat bolag) har bestämt sig för att lägga ett offentligt uppköpserbjudande på aktierna i Pro Lege AB (även det ett på Stockholmsbörsen noterat bolag). Inka har jobbat tillsammans med, och för, Verdi AB många gånger förr, och ledning i Verdi AB vill absolut att hon skall vara den jurist som sköter de juridiska frågorna i detta fall. Chefen, som känner till Inkas hemförhållanden och den planerade semesterresan, beklagar verkligen den uppkomna situationen, men påpekar samtidigt att alla jobb har sina för- och nackdelar; - och vill Inka ha en framtid som bolagsjurist med inriktning mot aktiemarknaden måste såväl hon som familjen förstå att klienternas intresse alltid kommer i första hand. Inka inser att chefen har rätt, och då hon är en driftig kvinna, ringer hon genast upp sin sambo och föreslår att de skall ta en kopp eftermiddagskaffe tillsammans på den intilliggande kaffebaren. Kerstin blir glad över förslaget och de gör upp om att träffas två timmar senare. Kerstin, som ringt dagis och meddelat att hon hämtar något senare än vanligt idag, kommer till kaffebaren i god tid. Det gör emellertid inte Inka, som (liksom alltid) har svårt att slita sig från arbetsplatsen. Detta gör att Kerstin är på ganska dåligt humör redan när Inka slår sig ner vid bordet. När Inka dessutom meddelar att skälet till denna kaffe-date är att hon tyvärr inte kan följa med på den inbokade semestern, sätter Kerstin bokstavligen talat kaffet i halsen. I ett lika fatalt som naivt försök att förklara för Kerstin varför Inka absolut måste jobba de kommande veckorna, berättar hon om Verdis planerade bud på Pro Lege och vikten av att just hon bistår Verdi AB i denna fråga. Kerstin har emellertid redan fått nog. Hon reser sig från sin plats och skriker Inka rakt i ansiktet Jag ger väl f-n i om det där jävla Verdi-bolaget tänker lägga ett bud på aktierna i Pro Lege eller inte varefter hon rusar ut från kaffebaren. Inka tittar sig genant omkring och förbannar sin eviga strävan efter tidsmaximering - vilket inte bara lett till att hon föreslog ett möte i den kaffebar som ligger närmast jobbet, utan nu 4

5 dessutom sitter med en mängs affärsbekanta runt sig som alla måste ha hört Kerstins utbrott. Vad hon dock inte vet ännu är att Kerstin, som hoppat in i en taxi för att ta sig till dagis, samtidigt ringt upp en gammal pojkvän för att söka tröst, beklaga sig och - inte minst - fråga om det verkligen kan vara så som Inka påstår, nämligen att just hon måste hjälpa Verdi AB med det planerade uppköpet på aktierna i Pro Lege. Att hon ringer till ex pojkvännen förklarar hon med att även han jobbar som bolagsjurist, men på en konkurrerande advokatbyrå, så han om någon borde ju kunna ge henne ett ärligt svar. Redan samma eftermiddag, innan börsen stänger för dagen, inträffar följande. Taxichauffören (som överhört Kerstins mobilsamtal) använder alla sina besparingar och köper aktier i Verdi AB. Av de personer som befann sig på kaffebaren är det bara tre personer som utnyttjar det de hört. Den förste är advokaten Brum som köper aktier i Pro Lege för sammanlagt 2 Mkr. Den andre är aktiemäklare Nilsén som ser till att sprida informationen om det inträffade, men med den tvisten att han säger sig ha hört att Verdi AB planerar att lägga ett bud på aktierna i Ramsells AB. Skälet till denna historieförfalskning är att Nilsén sitter på ett stort antal aktier i Ramsells som han under en längre tid har velat sälja, men där kursen varit sådan att han då riskerat att göra en förlustaffär. Nilsén hoppas sålunda att ryktet skall, åtminstone tillfälligt, öka kursen på aktierna i Ramsells så pass mycket att han kan bli av med sitt innehav till ett fördelaktigt pris. Den tredje personen som agerar utifrån informationen är Fru Mamsell som är gift med en i ledningen för Verdi AB. Inte för att hon vet mycket om sin mans arbete, men hon vet i alla fall så pass mycket som att kraven på sekretess alltid är mycket höga. Emedan hon sover när hennes man kommer hem för kvällen, blir det inte av att hon berättar för honom om det inträffade förrän till frukost dagen därpå. Gör en rättslig bedömning av det ovan sagda. Motivera dina bedömningar väl och hänvisa i möjligaste mån till gällande regler. Fråga 4 (8 poäng) Antag att scenariot ovan alltjämt gäller, men med den skillnaden att incidenten på kaffebaren aldrig inträffade. Inka tar sig an jobbet med att bistå Verdi AB i deras planer på att lägga ett bud på aktierna i Pro Lege AB. Hon föreslår att företrädare för Verdi AB skall kontakta ledningen i Pro Lege och höra sig för om möjligheterna att utföra en due dilligence - undersökning. Hon menar att detta är absolut nödvändigt om Verdi AB skall kunna upprätta ett korrekt erbjudandeprospekt. Det visar sig emellertid att ledningen för Pro Lege AB inte alls är pigga på att bistå budgivaren vid dennes planering och utformning av budet. a. Kan ledningen för Pro Lege AB vägra Verdi AB att genomföra en due dilligence - undersökning? b. I vilken utsträckning behöver pro Lege AB bistå budgivaren när denne skall upprätta en erbjudandehandling? c. Trots oviljan hos ledningen för Pro Lege AB väljer Verdi AB att lägga ett fientligt uppköpserbjudande på alla aktier i bolaget. I vilken utsträckning får styrelsen i Pro Lege AB använda bolagets pengar för att utvärdera det lagda budet? 5

6 Svarsanvisningar till ordinarie tentamen Fråga 1 (20 poäng) Ett fullständigt svar skall visa på att tentanden har en övergripande förståelse för (i) vilka föroch nackdelar som en börsintroduktion har för bolagets olika intressenter, (ii) vilka krav som ställs på bolaget inför en noteringsprocess, (iii) vilka de olika momenten i själva noteringsprocessen är och vem, eller vilka, personer som är ansvarig för dessa, samt slutligen (iv) vilka regler bolaget och dess företrädare har att ta hänsyn till vid bedömning av punkterna (i) till (iii) ovan. Om svaret kan i övrigt följande, mycket kortfattade anvisningar, ges. En rättslig bedömning av det som förekommit på mötet (och vilka regler som gäller för detta) ger följande. För det första finns det skäl att hänvisa till ABL:s regler om styrelsemöten, såsom ledamöternas rätt att få ut handlingar i tid för att kunna förbereda sig, styrelsens beslutsförhet, lojalitetsplikten gentemot bolaget (och således inte bara majoritets-aktieägarna och särskilt inte de majoritetsägare som även råka sitta i styrelsen, då de i denna roll bara är just styrelseledamöter).för det andra bör något om sägas om kraven på såväl information till aktieägarnas som marknaden i stort (ABL och LHF), som skälen för, och kraven på, att inte läcka information för tidigt (LVPM och marknadsmissbrukslagen). Till detta hör även frågorna om otillbörlig insiderhandel av dem som har information om den förestående introduktionen. För det tredje skall något sägas om varför, och på vilket sätt, en börsintroduktion kan gynna bolaget. Bellas förslag föranleder en diskussion av bl.a. följande frågor. För det första bör reglerna om emissioner i kap ABL diskuteras och för det andra skall tentanden ha diskuterat något runt frågan om vad som skall, eller kan, förstås med ekonomisk framgång för bolaget. Särskilt orden framgång och bolaget ger upphov till en rad olika tolkningar. Parter, institut och företag som blir inblandade i processen samt deras huvudsakliga uppgifter är bl.a. följande. De emissioner som planeras måste i något läge godkännas av bolagsstämman i Thorsson (även om styrelsen kan initiera dessa innan stämman hunnit ta ställning i frågan). Alla ändringar av bolagsordningen skall vidare inrapporteras till Bolagsverket. Emittenten (AB:t) skall genom sina företrädare (styrelsen), ansöka hos Stockholmsbörsens styrelse om initiering av noteringsprocessen. Börsen kommer då att utse en särskild börsrevisor som bistår bolaget vid detta arbete. Börsen kräver även att bolaget utser en advokat som är opartisk i förhållande till bolaget med uppgift att göra en legal granskning av bolaget. Vidare kommer det att krävas att bolaget är ett avstämningsbolag, vilket involverar ett kontoförande institut. Förmodligen kommer bolaget även att behöva ta hjälp av ett värdepappersinstitut för upprättandet av prospektet. Fråga 2 (12 poäng) Frågan berör bestämmelserna om finansiell rådgivning och svaret skall följaktligen ta upp bl.a. följande aspekter. 6

7 Yasaman skall vid mötet med Tobbe typiskt sätt kategorisera honom som professionell eller oprofessionell kund. Kategoriseringen skall ske med beaktande av bl.a. antalet affärer Tobbe tidigare genomfört, hans portföljstorlek, yrkeserfarenhet och allmänna kunskaper inom området. Personligen skulle jag klassa honom som oprofessionell, men andra bedömningar har accepterats om de varit välmotiverade. Svaret skall behandla betydelsen av kundkategoriseringen för såväl möte ett som möte två. För kunden är det normalt sätt bäst att bli kategoriserad som oprofessionell emedan han då omfattas av en rad skyddsregler. För rådgivaren innebär kategoriseringen som oprofessionell en ökad skyldighet vad gäller information, bedömning (passande- eller lämplighetsbedömning) samt krav på dokumentation. Även för det fall att Tobbe anses utgöra en oprofessionell kund så kan hans begäran till Yasaman om köp av aktier vid deras första möte vara okej. Detta följer nämligen av själva placeringens art (jfr VPML 15:11 och FFFS 2007:16). Vid Tobbes första besök på banken gav han order om köp av börsnoterade aktier. Dessa är att klassificera som okomplicerade (bra information finns, de är lätta att avyttra, deras rätt i bolaget är lätt att först, det är inga kombinerade produkter etc.) Vid köp av okomplicerade produkter behövs ingen passandebedömning göras för såvida inte Yasaman lämnade ett råd samtidigt och det gjorde hon ju inte (jfr VPML 8:25) Vid möte två ber Tobbe emellertid Yasaman om råd och i detta läge skall hon då göra en kundbedömning, vilken kan vara en så kallad passandebedömning (jfr. LVPM 8:24) eller lämplighets-bedömning (jfr LVPM 8:23). Syftet med denna är att försäkra sig om att kunden förstår den aktuella placeringens risker och även kan bära dessa. Mötet skall utmynna i en dokumentation av vilka uppgifter kunden lämnat samt vilka råd detta lett till. Om kunden inte lämnar tillräckligt med information kan Yasaman inte göra någon bedömning (jfr LVPM 8:24 3st). Fråga 3 (10 poäng) Frågan behandlar dels två typer av förfaranden som står i strid med marknadsmissbrukslagen, nämligen insiderfrågor och otillbörlig marknads-påverkan, och dels frågan om informationsgivning i överensstämmelse med Börsens regler för emittenter (närmare bestämt behovet av läckagemeddelande) - vilket endast en student upp-märksammat. Beträffande insiderfrågan kan inledningsvis följande konstateras. Insiderbrott kan begås av vem som helst (således även taxichauffören). Avgörande är i vilken mån vederbörande sprider ännu ej offentliggjord eller allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument (marknadsmissbrukslagen 1 1punkten). Informationen behöver således inte påverka kursen, men den typ av information som det är fråga om skall typiskt sätt göra det. Det skall dock vara fråga om väsentlig påverkan varför detaljinformation inte omfattas av reglerna. Vad gäller ett förestående offentligt uppköpserbjudande så är detta dock en händelse som, om information därom kommer ut, typiskt sätt påverkar priser på målbolagets, men inte budgivarens, aktier (jfr Pinkerton-fallet). 7

8 Taxichaufförens köp av aktier i Verdi AB är således eventuellt inte ett insiderbrott av denna anledning. Den som får insiderinformation och som för egen eller annans räkning utnyttjar denna vid handel på värdepappersmarknaden gör sig skyldig till insiderbrott (2 ) och detta är just vad advokat Brummer gör. Kerstin har emellertid inte utnyttjat informationen för handel på värdepappersmarknaden, utan hennes agerande är närmast att bedöma som obehörigt röjande av insiderinformation (7 ). Detsamma gäller för inka, som emellertid borde ha upplyst sin arbetsgivare och/eller klient om det inträffade så att Verdi AB kunde gå ut med ett läckagemeddelande. Kerstins ex pojkvän har förvisso fått insiderinformation, men om han varken sprider den vidare eller agerar utifrån den för egen del så har han inte begått något brott (man kan ju inte alltid styra vad andra människor säger till en). Med otillbörlig marknadspåverkan avses att någon vidtar åtgärder som är ägnade att påverka priset på finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument och det är just precis det som Nilsén gör. Läckagemeddelande borde som sagt lämnas av Verdi AB. Information om det som hänt på kaffebaren borde de i första hand få från Inka själv, men därtill gäller att även fru mamsells man borde ha förstånd nog att berätta för ledningen i Verdi vad han fått om läckaget genom sin fru. Fråga 4 (8 poäng) a. Styrelsen i målbolaget skall agera utifrån vad som är bäst för aktieägarna i detta bolag (ABL:s lojalitetsplikt för styrelseledamöter, ROE II.17) och detta kan variera från fall till fall, jfr ROE II.20, LOE 5:1 och t.ex. AMN 2006:55 b. Inget tvång alls, men om möjligt så skall budgivaren försöka få till ett samtal/samråd med målbolagets styrelse inför upprättandet, jfr ROE IV.1 Bristande medverkan från målbolaget6s styrelse får emellertid inte leda till att budet senareläggs eller återkallas, jfr kommentaren sista stycket. c. Risken är att en dylik åtgärd företas som en förtäckt motåtgärd och alla motåtgärder skall ha förankring hos stämman i målbolaget, jfr LOE 5:1 och ROE II.17. En utvärdering av budet är dock okej utan bolagsstämmans godkännande såvida kostnaderna för denna är sakligt motiverade och inte oskäliga, jfr t.ex. AMN 2007:10. 8

9 Omtentamen fredag den 27 augusti 2010 Del II Fråga 1 (19 poäng) Det publika, svenska, bolaget Swintos AB är registrerat hos, och har aktier upptagna till handel på, Stockholmsbörsen. Under våren 2010 lade Swintos AB ett bud på samtliga aktier i Privatios AB (även detta ett bolag med aktier inregistrerade vid Stockholmsbörsen). I erbjudandet, som offentliggjordes den 28 april, erbjöd Swintos sig att betala 56 kr per aktie i Privatio. En erbjudandehandling offentliggjordes den 3 maj och av denna framgick bl.a. följande. Erbjudandet var villkorat av att Swintos blev ägare till aktier i Privatios motsvarande minst 90 procent av det totala antalet aktier i detta bolag. Swintos förbehöll sig dock rätten att helt eller delvis frångå detta villkor vid en lägre acceptansgrad. Privatio var vid budets lämnande part i ett skadeståndsmål i USA och riskerade att ådra sig en omfattande betalningsskyldighet. Swintos räknade emellertid med att en förlikning mellan parterna var nära förestående. Även en förlikning skulle dock komma att påverka Privatios finanser negativt, varför erbjudandehandlingen innehöll utförlig information om såväl den beräknade storleken på förlikningsvederlaget som dess förmodade betydelse för kursen på aktierna i Privatio. Att acceptfristen löpte ut den 30 maj kl Den 2 juni offentliggjorde Swintos budets utfall och att man nu ägde sammanlagt 78 procent av aktierna i Privatios. Swintos förlängde samtidigt acceptfristen till och med den 14 juni kl Den 7 juni offentliggjorde Privatios i ett pressmeddelande att den pågående skadestånds-processen i USA avslutats och att parterna skrivit under ett förlikningskontrakt. Av pressmeddelandet framgick vidare att förlikningen kommit att kosta Privatio avsevärt mycket mindre än vad som angivits i erbjudandehandlingen den 3 maj. Förlikningen föranledde även Swintos att offentliggöra ett tillägg till erbjudandehandlingen den 9 juni, men utan att däri revidera det ursprungliga budet på 56 kr per aktie. Samtidigt med offentliggörandet av tillägget, spreds ett rykte som sa att Swintos avsåg att fullfölja erbjudandet oavsett den slutliga anslutningsgraden till budet. På grund av ryktet i fråga anmodade börsen Swintos att gå ut med ett pressmeddelande. Den 11 juni offentliggjorde således Swintos att Swintos har bestämt sig att fullfölja budet även för det fall att man inte blir ägare till nittio procent, eller mera, av aktiekapitalet i Privatio, emedan de redan gjorda accepterna om 78 procent räcker för att Swintos skall kunna vidta de förändringar i Privatios ledning och verksamhetsinriktning som man hoppats på. Pressmeddelandet innehöll aven följande rader. I och med att Swintos AB på detta sätt offentliggjort sin avsikt att fullfölja budet, kommer bolaget inte att lämna någon information om den sammanlagda anslutningsgraden förrän efter sommaruppehållet i augusti. Offentlig-görandet stötte genast på kraftig kritik från såväl börsen som media. 9

10 Svara på frågorna nedan. Ange alltid tillämplig rättskälla och var noga med att motivera dina svar väl. a. Vilka regelverk skall tillämpas på frågan och varför? Var hittar man information om hur dessa regler skall tillämpas i enskilda fall? b. Vari ligger skillnaden mellan det offentliggörande som skedde den 28 april och det som skedde den 3 maj? c. Varför brukar fullföljandevillkor vara utformat på det sätt som det är i frågan? d. Vad fanns det för skäl för Swintos att i sin erbjudandehandling redogöra för privatios skadeståndstvist? e. När och i vilken utsträckning måste en budgivare ange utfallet av ett bud? Tycker du att gällande regler är förnuftiga eller inte? f. På vilka grunder tror du att offentliggörandet den 11 juni kritiserade? g. I frågan handlar allt om de båda bolagen (de juridiska personerna) Swintos respektive Privatio, men hur påverkas egentligen situationen för de båda bolagens aktieägare under den aktuella perioden? Fråga 2 (15 poäng) I det på Stockholmsbörsen noterade läkemedelsföretaget MedRight AB har man under de två senaste decennierna haft stora framgångar med framtagandet av nya läkemedel. Då bolaget har fler än 200 anställda har det lokala facket en representant (Börje) som sitter i MedRight AB:s styrelse. Facket är ägare av sammanlagt aktier i bolaget, men detta innehav är mycket omdiskuterat bland fackstyrelsens medlemmar (varav Börje är en) och en majoritet har under längre tid lobbat för att pengarna istället borde investeras någonstans där de kunde vara till glädje för fackets medlemmar. Av bolagets olika avdelningar är forskningsavdelning den som har högst status och dess chef, Åsa, är en mycket inflytelserik chef inom företaget. Hon äger aktier i bolaget som hon köpte i samband med att hon tillträdde sin tjänst för åtta år sedan. Hon sitter emellertid inte i bolagets styrelse, men inbjuds ofta att delta i dess möten för att redogöra för sitt, och avdelningens, arbete. Den för tillfället viktigaste frågan rör utvecklingen av ett nytt vaccin mot depression, som om det lyckas, förväntas generera stora intäkter. Utvecklingsarbetet har än så länge pågått inom den medicinska fakulteten i Uppsala, men juridiskt torde de båda forskare som de facto ligger bakom forskningsresultaten ha upphovsrätt till resultaten. Åsa har ägnat det senaste halvåret åt att övertyga dessa båda om dels deras äganderätt till forskningen i fråga och dels fördelarna med att sälja sina resultat till MedRight AB. Än så länge har dock bara den ene av forskarna, Damir, visat något som helst intresse för Åsas apropåer - men endast under förutsättning av att han också anställs av bolaget. Vid forskningsavdelningen jobbar även sekreteraren Per. Han tillträdde sin tjänst för snart ett år sedan och köpte i samband med detta 200 aktier i bolaget emedan man vid anställningsintervjun gjorde klart för honom att all personal i bolaget förväntas visa sin tilltro till bolaget och dess ledning genom ett personligt, ekonomiskt engagemang i verksamheten. Då Per mycket gärna ville ha jobbet, var han inte sen med att köpa de aktuella aktierna. Under de senaste veckorna har han emellertid gått i säljtankar, emedan han skulle behöva pengarna 10

11 som kontantinsats vid ett bostadsköp. Förra veckan inträffade i tur och ordning följande händelser. På måndagen anlände en rapport till forskningsavdelningen som visade på att MedRight AB:s viktigaste produkt föranleder biverkningar i form av tidiga Alzheimer hos sina användare. Rapporten lämnades via bud i ett brunt kuvert som mottogs av Per. Per öppnade kuvertet för att diarieföra rapporten och lämnade den sedan genast till Åsa. När Åsa insåg vad rapporten innehöll gömde hon den omedelbart längst in i ett låsbart dokumentskåp. På tisdagen hade Åsa en lunch inbokad med de båda forskarna vid medicinska fakulteten, men bara Damir dök upp. Han beklagade sin kollegas ovilja till samarbete med MedRight AB, men intygade samtidigt att han själv alltjämt var mycket intresserad av ett samarbete. Han gjorde åter igen klart att han ingenting hellre önskade än att snarast få skriva på ett anställningsavtal med bolaget. Åsa, som visste att styrelsen skulle träffas redan nästa eftermiddag, sa att hon skulle ta upp frågan med dem. Hon menade dock att det skulle förbättra Damirs chanser till anställning om han kunde visa på att han redan nu hade ett personligt engagemang i bolaget. Styrelsen brukar nämligen förorda att alla anställda, inklusive de som hoppas på att bli anställda, skall äga aktier i företaget och hon kunde i detta syfte tänka sig att sälja sina aktier i MedRight AB till Damir. Genom att köpa mina aktier slipper du ju att betala courtage och därtill kan vi få allt ordnat redan efter lunchen genom att gemensamt gå till mitt kontor för upprättandet av ett kontrakt. Damir var inte sen att nappa på erbjudandet och väl på kontoret bad de Per om hjälp med att skriva kontraktet. Per passade då på att fråga Damir om han eventuellt var intresserad av att köpa även hans aktier i bolaget, vilket Damir visade sig vara, varför Per upprättade två säljkontrakt som båda skrevs under samma eftermiddag. På onsdagens hade styrelsen sitt möte som planerat. Åsa var som vanligt inbjuden för att redogöra för utvecklingen inom forskningsavdelningen. Först tog hon upp vikten av att anställa Damir (precis som hon lovat honom) och därefter berättade hon om rapporten som kommit dagen innan och som hon nu även hade med sig till mötet. Styrelsemedlemmarna menade att detta kom som en blixt från klar himmel och att alla måste få varsin kopia av rapporten för att på egen han, och i lugn och ro, ta ställning till vad detta kunde komma att innebära för företaget. Man beslutade således att skjuta upp denna fråga till ett nytt möte följande eftermiddag. På torsdagsmorgonen ringde vd:n (Hjalmar) in en säljorder på hälften av sina aktier i MedRight AB. Ungefär samtidigt beslutade styrelsen i den lokala fackklubben (vid ett möte där Börje var med) att deras aktier i bolaget skulle säljas och att pengarna istället skulle investeras i en fjällstuga för medlemmarnas rekreation. På eftermiddagens styrelsemöte i MedRight AB beslutas enhälligt att bolaget genast skall offentliggöra innehållet i rapporten. På fredagen hade innehållet i rapporten nått alla medier och kursen på bolagets aktier hade fallit hela 20 procent. Åsa, Per, Hjalmar och fackklubbens representanter var alla glada över de aktieförsäljningar de genomfört dagen innan. Damir däremot känner sig lurad och en stor ekonomisk oro över aktiekursens fortsatta utveckling en oro som han delade med många 11

12 andra ägare i MedRight AB. Gör en rättslig utredning av det som inträffat under den aktuella perioden. Ange alltid tillämplig rättskälla och motivera dina ställningstaganden väl. 12

13 Svarsanvisningar till omtentamen fredag den 27 augusti 2010 Del II Fråga 1 a. Det finns en särskild lag om offentliga uppköpserbjudanden (LOE). Denna lag bygger i sin tur på ett EU-direktiv. Lagstiftningen är speciell såtillvida att den praktiskt taget saknar materiella regler och i detta avseende hänvisar till de regler som gäller för den marknadsplats vid vilket målbolagets värdepapper finns noterade/registrerade; i detta fall Börsens regler om offentliga uppköpserbjudanden (ROE). Rätten att tolka och meddela undantag från reglerna tillkommer AMN, varför även dess uttalanden utgör en viktig del av gällande rätt på detta område. b. När någon beslutat att lämna ett offentligt erbjudande är det av hänsyn till bl.a. prisbildningen på aktierna (främst i målbolaget, men eventuellt även i det budgivande bolaget) av största vikt att huvuddragen i budet omedelbart offentliggörs. Offentliggörande den 28 april är ett offentliggörande i enlighet med ROE II.3. Budgivaren skall emellertid inom fyra veckor från erbjudandet upprätta en erbjudandehandling (prospekt) som skall godkännas (i formellt avseende) av finansinspektionen. Offentliggörandet den 3 maj avsåg en sådan handling (jfr ROE II.6). c. Svensk aktiebolagsrätt innehåller en bestämmelse om rätt till tvångsinlösen av minoritetsaktier för den som äger 90 procent eller mera av aktiekapitalet i ett annat bolag, ABL 22:1. Denna bestämmelse ger majoritetsaktieägare en praktisk möjlighet att få 100 procent av kapital och röster i det andra bolaget, vilket är en klar fördel associationsrättsligt (behöver ej iaktta generalklausul, likhetsprincipen eller jävsreglerna) och skatterättsligt. d. Det påverkar värderingen av aktierna i Privatios AB och är således en del i förklaringen till det värde/pris som Swintos AB åsatt aktierna i fråga. e. Privatios är bundna av Regelverk för emittenter, och enligt detta skall all kurspåverkande information genast offentliggöras, jfr punkten För Swintos del följer informationsskyldigheten av ROE IV.2, som hänvisar till 2a kap, lagen(1991:980) om handel med finansiella instrument. Av LHF 2a:11 följer att reglerna om tilläggsinformation i LHF 2:34 skall tillämpas även på erbjudandehandlingar som upprättas i samband med offentliga uppköpserbjudanden. När acceptfrisen gått till ända skall målbolaget snarast, dvs. så snart sammanräkningen avslutats, informera om utfallet av erbjudandet, ROE II.17. Egen kommentar! f. Det strider bl.a. mot bestämmelsen om omedelbart offentliggörande av erbjudandets utfall i ROE II.17. g. Aktieägarna i Swintos AB tjänar på att Swintos gör en god affär, så de torde ha varit mycket glada åt förlikningen i skadeståndsmålet, försåvitt det inte medförde att flertalet aktieägare i Privatios drog tillbaka sina accepter. För aktieägarna i Privatios är situationen den omvända. Det som förmodligen var ett bra pris initialt, kanske upplevs som ett underpris efter den 7 juni. Men, då har de ju möjlighet att återkalla sina accepter. Fråga 2 13

14 Frågan aktualiserar tillämpningen av marknadsmissbrukslagen och frågan om insiderhandel. Rapporten om biverkningar av MedRight viktigaste produkt utgör insider information, jfr 1 1 punkten (icke offentliggjord, ägnad att, väsentligen påverka priset på finansiella instrument). Emellertid är huvudregeln den att denna typ av brott bara kan ske vid handel på värdepappersmarknaden, jfr 2 1stycket. Vad som menas med värdepappersmarknaden framgår av 1 2 punkten. Enligt 6 1 punkten omfattas emellertid även förfaranden som inte föranleder handel på värdepappersmarknaden om förfarandet avser ett finansiellt instrument som är upptagen till handel på en reglerad marknad. Detta leder till att en prövning enligt MML blir aktuell för såväl de öppenbart brottsliga Åsa och Hjalmar som de mera tveksamma fallen Per och Facket. Då detta är en straffrättslig reglering krävs emellertid en individuell prövning av var och en av de fyra personernas faktiska vetskap, förståelse och uppsåt/oaktsamhet. Svaret bör diskutera deras respektive ansvar utifrån följande huvudpunkter. Att det är fråga om insiderinformation och att försäljningarna omfattas oavsett om de skett över marknadsplatsen eller inte framgår av det ovan sagda. Vad som då återstår är att ta reda på är (i) om personen i fråga kände till insiderinformationen (ii) förstod att det var insiderinformation och (iii) handlade medels uppsåt eller oaktsamhet (jfr svarsanvisningarna till ordinarie tentamen). Svaret på dessa frågor blir delvis olika i de fyra fallen. Åsa kände till informationen, förstod att den var kurspåverkande och sålde troligen aktierna för att skydda sin egen investering (dvs. uppsåt). Hon bör således dömas till insiderbrott (ev. grovt) enligt 2 1 eller 3 stycket. Detsamma torde gälla för Hjalmar. Per kände till rapporten, men hade han verkligen läst den eller hade han bara sätt dess rubrik? Det står att han diarieförde den, men sedan genast lämnade över den. Detta är en bevisfråga, men en inte oviktig sådan. I Pers fall gäller vidare att han, även om han sett något av innehållet, eventuellt inte förstod dess inverkan på aktiekurserna. Och han hade ju ändå tänkt sälja sina aktier men kan han bevisa det? Här har såväl hänvisning till MML 2 2st som 3 accepterats. Börje känner till informationen (han var ju med på mötet), men förstod han dess kurspåverkande effekt, han är ju facklig representant och inte vanlig företagsledare? Det nyss sagda är emellertid inget försvar då även arbetstagarledamöter lyder under samma regler som övriga ledamöter. Nu sålde visserligen inte Börje några egna aktier, utan medverkade bara vid det beslut som låg till grund för klubbens försäljning, men även den som för annans räkning säljer eller medels råd eller på annat sätt föranleder någon annan att avyttra aktier omfattas av MML enligt 21 1 stycket. Fackklubben hade emellertid, liksom Per, redan tidigare diskuterat en försäljning av aktierna i bolaget. Om detta finns intaget i ett styrelseprotokoll så kan det naturligtvis användas som bevisning till klubbens/börjes fördel. 14

15 Ordinarie tentamen 1 juni 2011 Fråga 1 (20 poäng) Så har det då blivit dags för tentamen av kursen Börs- och värdepappersrätt, 15 hp. De regler som behandlats under kursens gång handlar till stor del om transaktioner (köp och försäljning) av lös egendom (jo, värdepapper är att anse såsom lös egendom). Men trots detta faktum har vi inte tillämpat vare sig AvtL eller KöpL under kursens gång, utan de regler vi har studerat har alla varit särskilt anpassade till de speciella förhållanden som sammanhänger med att transaktionerna dels avser finansiella instrument och dels sker på särskilda, därför reglerade, marknadsplatser. Inledningsvis avser jag därför att testa dina kunskaper om, och din förståelse för, de faktorer som gör att det har ansetts nödvändigt med specialreglering på detta område. Delfrågorna under a) till d) nedan hänger ihop, så läs igenom alla frågeställningarna innan du börjar svara. Det är inte meningen att du skall använda samma argument, eller förklaringar, flera gånger, men däremot kan du ha glädje av att i svaret till uppgift b) bygga vidare på ditt svar till uppgift a), och i svaret till uppgift c) bygga vidare på ditt svar till uppgift b) osv. a. Aktiebolag är en juridisk konstruktion som, av många, anses vara en absolut förutsättning för utvecklingen av en modern marknadsekonomi. Vilka faktorer, eller egenskaper, är det som ger aktiebolaget denna unika ställning? b. Aktiebolagets framgång som företagsform är starkt kopplad till uppkomsten av särskilda marknadsplatser för riskvilligt kapital. Förklara vad som menas med en marknadsplats för riskvilligt kapital och på vilka sätt en sådan marknadsplats kan bidra till ett effektivt utnyttjande av samhällets resurser. c. Det svenska samhället är ingen renodlad marknadsekonomi, utan vad man brukar kalla en blandekonomi, dvs. i vårt samhälle finns såväl privat- som offentligt bedriven verksamhet. Regleringen av aktiebolag (ABL) hör till det vi brukar kalla för privaträttens, eller civilrättens, område och man kan således tycka att även handeln med aktier borde styras av privat- eller civilrättslig reglering. Till viss del är det också så, men det finns även stora inslag av offentligrättslig lagstiftning på detta område. Vad är skälet till den offentligrättsliga lagstiftningen på detta område eller, annorlunda uttryckt, varför är bestämmelserna om värdepappersmarknaden underkastad statlig kontroll. d. Börs- och värdepappersrätten är uppbyggd av bestämmelser med olika härkomst, såsom EU-direktiv, lagstiftning, föreskrifter från FI, bestämmelser som utarbetas av olika intresseorganisationer (jfr SwedSecs licensieringskrav och Bolagskoden) samt rena avtalsvillkor (t.ex. Börsens regler för emittenter). Förklara dels fördelarna med detta system och dels hur staten, trots den stora floran av olika regeltyper, ändå kan anses ha tillsyn och den slutgiltiga kontrollen över reglerna inom börs- och värdepappersrättens område. Fråga 2 (20 poäng) Esther, Mirjam och Rut är tre identiska, trillingsystrar på 28 år. Under uppväxtåren hemma i Växjö delade de allt rum, kläder, klasskamrater och pojkvänner (men det är det bara ett fåtal som känner till). Vid ett fåtal tillfällen utnyttjade de även möjligheten av att skriva varandras prov, men det är det ingen som vet (fast flertalet kamrater och lärare har nog misstänkt det). Efter studenten flyttad de tre systrarna till olika städer för att utbilda sig. Esther gick PA- 15

16 programmet i Göteborg, Mirjam läste juridik i Uppsala och Rut läste ekonomi i Stockholm. Alla tre lyckades väl med sina studier, men ingen trivdes särskilt väl med att bo ifrån sina båda systrar, varför det föll sig naturligt för dem att åter flytta in i samma lägenhet i Stockholm efter studiernas avslutande. Esther jobbar nu som personalansvarig på ett framgångsrikt, svenskt aktiebolag, Klon AB (nedan bolaget) vars aktier är upptagna till handel på Stockholmsbörsen (nedan Börsen). Mirjam jobbar som bolagsjurist på en stor och välrenommerad advokatbyrå i samma stad och Rut jobbar som redovisningskonsult på en internationell firma med kontor i Stockholm. Systrarna, som står varandra mycket nära, delar fortfarande det mesta med varandra såsom kläder, skor, intressen och tillfälliga pojkvänner (de är emellertid helt överens om att den dag som någon träffar Mr Right så skall de sluta med sin boyfriend swapping.) När det gäller deras respektive arbeten anser de sig dock vara mycket professionella och noga med att inte diskutera konfidentiella uppgifter med varandra. Trots detta lyckas de bli inblandade i nedan angivna händelser. Klon AB har utarbetat en metod som förenklar möjligheten att klona celler. Metoden, som man har fått patent på, hoppas man skall generera stora intäkter i framtiden. I november 2010 bildade Klon AB ett helägt aktiebolag (nedan Dotterbolaget) med ett aktiekapital på 2 Mkr, fördelat på A-aktier (med tio röster vardera) och B-aktier (med en röst vardera). I januari 2011 beslöt en extra bolagsstämma i Dotterbolaget att A-aktierna skulle överlåtas till några av de ledande befattningshavarna i Klon AB. En av dessa befattningshavare är Esther. Den 12 februari 2011 beslutar styrelsen i Klon AB att man skall ansöka om en upptagning av Dotterbolagets B-aktier på Stockholmsbörsen. Styrelsen är dock osäker på vad som kan vara ett korrekt pris vid börsintroduktionen och i detta syfte kontaktas det företag som Rut arbetar vid. Till saken hör att Rut kommer att ingå i den grupp som arbetar med att ta fram ett lämpligt introduktionspris på aktierna i fråga. Den 14 februari anlitar Klon AB även den advokatbyrå som Mirjam arbetar vid för att få hjälp med upprättandet av ett prospekt. Och, tro det eller ej, Mirjam kommer att ingå i den grupp som skall arbeta med framtagandet av prospektet. På kvällen den 15 februari äter systrarna middag tillsammans. Rut nämner då att hon fått i uppdrag att fastställa ett korrekt värde för B-aktierna i Dotterbolaget och att hon då insett att hennes egen syster, Esther, har köpt aktier till ett jättebra pris i detta bolag. Hon undrar om detta verkligen var okej eller om Esther nu har gjort något olagligt? Esther försvarar sig med att hon minsann betalt vad aktierna var värde vid tidpunkten i fråga, så hon har definitivt inte gjort något fel. Mirjam ber sina systrar hålla tyst, då hon menar att detta verkligen inte är information som bör spridas bland allmänheten. Rut tycker att Mirjam överreagerar, de är ju trots allt hemma och måste ju kunna prata om sina jobb. När Mirjam kommer till jobbet nästa dag funderar hon över det hon har hört. Är försäljningen av A-aktierna i Dotterbolaget sådan information som bör tas med i prospektet? Och vems är i så fall ansvaret för att den informationen kommer med. Mirjam kan ju inte gärna själv låtsas om att hon känner till det, då det skulle implicera att hon hade skaffat sig otillåten information! Den 22 februari har styrelsen i Klon AB fått in underlag från såväl Mirjams som Ruts företag och man beslutar sig då för att kontakta Stockholmsbörsen med en begäran om börsintroduktion av B-aktierna i dotterbolaget per den 1 mars. Stockholmsbörsens representant är dock inte alls särskilt välvilligt inställd till denna begäran. Gör en rättslig bedömning av händelserna ovan och ange vilka skäl som kan antas lika bakom den negativa inställningen från Stockholmsbörsens representant. 16

17 Fråga 3 (10 poäng) Fiona är mycket belåten över att ha blivit erbjuden en gratis träff med en rådgivare på ett stort värdepappersbolag. Han har nämligen nyligen ärvt omkring en halv miljon kronor och är mån om att placera dessa så tryggt och bra som möjligt. Just nu har han dem på ett konto som ger 0,5 procent i ränta. Rådgivaren rekommenderar Fiona att stoppa in pengarna i en av värdepappersbolagets högavkastande fonder. Kurvan som rådgivaren skissar upp ser väldigt attraktiv ut, och Fiona nappar tacksamt på erbjudandet. Fyra månader senare upptäcker hon att hennes fondandelar bara är värda kronor. Samtidigt läser han i tidningen att aktiemarknaden (och därmed alla fonder) har gått upp med 10 procent under motsvarande tid. Han ringer då upp rådgivaren som dock är oförstående till klagomålet: Det vet väl alla att det går upp och ner. Du kanske borde köpa en madrass på Myrorna och stoppa pengarna där i stället, haha. Fiona begär då att få en redogörelse för vad som hänt, och en sammanställning över de råd som han fått. Företaget, som hävdar att en sammanställning redan har lämnats till Fiona i samband med rådgivningen, lämnar motvilligt ett papper där följande står: Kundträff hölls med Fiona den 13 november Allmän information gavs om olika placeringsalternativ. Fiona bestämde sig för att satsa kronor i vår högriskfond Vision. Gör en rättslig bedömning av det inträffade. 17

18 Svarsanvisningar till tentamen 1 juni 2011 Fråga 1a Juridisk person som kan överleva längre än några fysiska personer Delägarnas frihet från personligt betalningsansvar möjliggör dels att många vågar investera och dels att investeringar kan ske utan krav på aktivt deltagande i förvaltningen av bolagets skötsel Aktierna är, i princip, fritt överlåtbara vilket dels gör investeringen likvid och dels möjliggör en, ur samhällets perspektiv, effektiv bolagsstyrning Sammantaget ger således reglerna om aktiebolag möjlighet till ett maximalt utnyttjande av ett lands resurser, jfr uppgift b. Fråga 1b För aktierna skall bli likvida krävs att det är möjligt att hitta köpare den dag då man vill sälja. Marknadsplatserna utgör härvid en samlingspunkt för alla de som har pengar över (efter det att mat, bostad etc. är betalt) och därtill är villiga att ta en viss risk (om bolaget inte klarar konkurrensen kommer det ju att gå i konkurs och investerarna, dvs aktieägarna, att förlora sina pengar). Om marknaden fungerar effektivt (jfr svaret till fråga c)) kommer de företag som har de bästa idéerna och den bästa ledningen även att vara de som det är mest populärt att investera i. Priset på aktierna i dessa bolag kommer då att stiga. Denna värdeökning kommer emellertid inte det emitterande bolaget till del. Man säger att handeln sker på sekundärmarknaden. För att det överskott av kapital som enskilda individer har skall komma de bästa företagen till del, krävs att bolagen emitterar nya aktier, eller delägarrätter. De som köper de nyemitterade aktierna betalar ju då (kontant eller med apport) direkt till bolaget ifråga. Handeln sker på primärmarknaden. Det emitterande bolaget kan sedan använda de nytillkomna tillgångarna till att utveckla verksamheten ännu mera med till gagn för hela samhället. Fråga 1c Det under svaret till fråga b) beskrivna förloppet kräver att marknaden uppfyller vissa minimikrav med avseende på riskeliminering (kapitalkrav, ägarkontroll, effektiva tekniska system etc.), information (mängd och kvalitet), likabehandling kontroll (tillståndsplikt, tillsyn, sanktioner) Värdepappersmarknaden utgör en del av det finansiella systemet, varför problem på denna 18

19 delmarknad riskerar att underminera hela det finansiella systemet Sammanfattningsvis brukar man säga att det är viktigt att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls Fråga 1d Svar saknas. Fråga 2 De båda bolag som frågan handlar om utgör en koncern enligt ABL 1:11. Överlåtelsen av aktierna i dotterbolaget till de ledande befattningshavarna i Klon faller in under reglerna i 16 kap ABL, jfr ABL 16:1 2 p, 16:2 2 p och 16:5. Beslutet att överlåta aktierna måste tas på stämman i såväl moder- som dotterbolaget, jfr 16:5 som hänvisar till 16:4 (i första stycket sägs att beslut skall tas på stämman i dotterbolaget och i andra stycket att beslut även måste tas på stämman i moderbolaget). Beslutet på stämman måste tas med särskilt kvalificerad majoritet, jfr ABL 16:8. Reglerna i 16 kap ABL finns till för att skydda aktieägarna inom en koncern mot det informationsövertag som ledningen typiskt sätt har. En notering av B-aktierna får ske efter ansökan hos Stockholmsbörsen, som därvid har att tillämpa sitt eget Regelverk för emittenter (RE-reglerna), jfr även VPML 152 och 3. De krav som ställs på bolaget, dess ledning samt det finansiella instrumentet vilket är föremål för ansökan om upptagande till handel framgår av RE-reglerna (i ett fullständigt svar bör dessa i viss utsträckning ha diskuterats). Klon anlitar en advokatbyrå för att få hjälp med upprättandet av ett prospekt. Det är dock styrelsen som har det yttersta ansvaret för att det materiella innehållet i prospektet är korrekt, jfr ABL 29:1 2st. Om/när finansinspektionen godkänner prospektet, jfr. LHF 2:25, så blir de ansvariga för att de formella kraven på prospektets utformning har följts. Advokatbyrån kan eventuellt bli ansvarig, men då på grund av innehållet i det avtal som ligger till grund för deras medverkan vid prospektets upprättande. Prospektet är ett s.k. introduktionsprospekt och skall upprättas i enlighet med reglerna i bl.a. 2 kap LHF. Värderingen av B-aktierna, som bl.a. Rut jobbar med, skall ske så att kursen motsvarar aktiernas verkliga värde (i ett korrekt svar skall innebörden av korrekt värde ha diskuterats). Alla tre systrar tycks befinna sig i en situation som gör att de besitter insiderinformation (def. Återfinns i MML 1 och rekvisiten skall diskuteras i svaret). Det räcker med att ett röjande av insiderinformation sker, för att brott skall anses begånget, jfr MML 2. Klon AB måste informera marknaden om all information som kan vara kurspåverkande. Detta medför att de måste informera marknaden om att en ansökan om börsintroduktion av dotterbolagets B-aktier är för handen, jfr RE 3.1 i kommentaren under rubriken information rörande dotter- och intressebolag. Likaså gäller att om någon av systrarna för vidare vad de hört runt matbordet, så kan det bli aktuellt att lämna ett läckagemeddelande i enlighet med RE Överlåtelsen av A-aktier till ledande befattningshavare i Klon skall absolut tas med i 19

20 prospektet, då det påverkar värderingen av företaget. Informationen går att få reda på via Bolagsverket och utgör således inte insiderinformation. Att Stockholmsbörsens representant inte verkar nöjd beror med all säkerhet på just överlåtelsen av A-aktierna i januari En introduktion kan nekas med stöd av RE Fråga 3 Nedan anges endast vilka aspekter som ska diskuteras i svaret. Ett fullständigt svar skall således innehålla såväl paragrafhänvisningar som diskussioner i nedan angivna frågor. Vi använder VPML och inte Rådgivningslagen (dels på grund av att endast VPML finns i regelsamlingen, dels på grund av att Rådgivningslagen endast gäller mot försäkringsbolag). De fel som begåtts är (i korthet): o Bristande kundkategorisdering o Ingen lämplighetsbedömning trots att Fiona ber om ett investeringsråd o Missat att anpassa placeringen till hennes riskbenägenhet o Bristande dokumentation o Eventuellt finns en intressekonflikt som inte har hanterats korrekt Rådgivaren har således brutit mot god rådgivningssed och omsorgsplikten. 20