Nya Moderaternas Verksamhetsplan och budget Sigtuna kommun

Transkript

1 Nya Moderaternas Verksamhetsplan och budget Sigtuna kommun

2 Bes lu t s s at s er 1. Skattesatsen fastställs till 19,83 procent. 2. Investeringsramen för 2012 skall uppgå till 187,3 mkr. 3. Kommunstyrelsen och övriga nämnder medges möjlighet till omprioritering av budgeterad driftsverksamhet 2012 inom givna mål, anslagsram och reglemente. Detta gäller dock inte förändringar av väsentlig art. 4. Till kommunstyrelsen delegeras att reglera nämndernas ramar för 2012 med hänsyn till vissa förändringar av teknisk art (internhyror, kapitaltjänst, löneavtal, indexhöjningar m.m.) 5. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska senast i december 2011 fastställa detaljbudget, samt styrkort med nämndmål. 6. Kommunstyrelsen ska i sin prövning av respektive nämnds ekonomiska utveckling även granska den ekonomiska realismen i beslutade detaljbudgetar, göra månatliga uppföljningar och vid behov föreslå nödvändiga åtgärder, allt i syfte att säkerställa den ekonomiska balansen. 7. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ska se till att verksamhetens mål och ekonomiska resultat följs upp regelbundet och att omedelbara åtgärder vidtas om negativa avvikelser och risk för budgetöverdrag föreligger. 8. Nämnderna ska, till kommunstyrelsen, redovisa genomförd månatlig ekonomisk uppföljning samt de beslut och åtgärder nämnden gör med anledning av uppföljningen. 9. Under 2012 ska kommunstyrelsen till kommunfullmäktige lämna en delårsrapport per den 30 april med betoning på ekonomi samt en delårsrapport per den 31 augusti som omfattar såväl verksamhet som ekonomi. 10. Under 2012 ska kommunstyrelsen med extern hjälp genomföra en genomlysning och jämförande studie av kommunens ekonomi med avseende på kostnadseffektivitet. 11. Nya ägardirektiv för AB Sigtunahem ska antas mot bakgrund av lagen 2009/10:185. 1

3 12. Införa lagen om valfrihet och finna förutsättningar att införa valfrihetsmodeller för boende, hemtjänst och daglig verksamhet. 13. Nämnd- och förvaltningsorganisationen ska omprövas. Parlamentarisk kommitté inrättas för att genomföra översyn. 14. Antagande av partistöd och arvoden ska ske i god tid innan valet 2014, efter framställan från en parlamentariskt tillsatt kommitté. 15. Kommunstyrelsen ska besluta om budgetprocess för utarbetande av nästa verksamhetsplan, för , samt därefter lämna förslag till kommunfullmäktige till anvisningar för den nya verksamhetsplanen. 16. Från och med vårterminen 2012 föreslås att den gemensamma prislistan för Stockholms län ska användas vid ersättning till Sigtunas egna gymnasieskolor 17. Kommunens internränta för 2012 ska vara 4,0 procent. 18. Under 2012 återlånas de pensionsmedel som avsätts inom KAP-KL (kompletterande ålderspension m.m.) och till garanti- och visstidspension. 19. Utdelning på aktieinnehavet i AB Sigtunahem motsvarande 1,6 miljoner kronor begärs för år Förändrad taxa inom kultur- och fritidsnämndens område ska gälla från och med den 1 januari 2012 enligt bilaga 1 i majoritetens förslag. 21. Reviderat reglemente avseende ersättning till kommunalt förtroendevalda fastställs enligt bilaga 2 i majoritetens förslag. 22. I övrigt föreslås att bifogade förslag antas till verksamhetsplan för

4 P olit is k in r ik t n in g Nya Moderaterna är vår tids arbetarparti och vill ge människor större frihet med möjlighet att stå på egna ben. Det ska löna sig att utbilda sig och arbeta. Vi slår vakt om vår gemensamma välfärd och att fler ska känna trygghet och delaktighet i samhället. Individen går alltid före kollektivet. Det innebär att vi vill skapa förutsättningar för att alla människor ska kunna förverkliga drömmar av egen kraft. I vårt Sverige lämnas ingen efter. P olit is k a u t gå n gs p u n k t er Lagstiftning, myndighetsutövning och offentligt stöd ska präglas av likabehandling och utgå från individens rätt och skyldighet att så långt som möjligt ta ansvar för sitt eget liv. När offentligt stöd blir nödvändigt ska det vara kraftfullt och ges med respekt för individens unika behov. Målet ska alltid vara varje människas fulla deltagande i samhället. Kommunens uppgift är att tillhandahålla sådana samhällstjänster som kräver myndighetsutövning, har karaktär av kollektiva nyttigheter eller som är väsentliga för medborgarnas grundläggande trygghet. Det är vad vi kallar kommunens kärnverksamheter. I dessa ingår planläggning, infrastruktur, barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, arbetsmarknadsfrågor, folkhälsofrågor, kultur, stöd till ungdomars fritid, miljötillsyn och socialt stöd. Tjänsteproduktion som är nödvändig för att upprätthålla dessa funktioner kan utföras i kommunal regi eller tillhandahållas av fristående aktörer genom pengsystem eller upphandling. Näringsverksamhet skall normalt inte skötas av kommunen. Resultatet blir valfrihet som ger medborgarna möjlighet att välja tjänster anpassade till sina behov. Konkurrens mellan olika aktörer ger bättre kvalitet i verksamheten, samtidigt som det också ger lägre och mer förutsägbara kostnader. Medarbetarna får dessutom möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare. I Sigtuna kommun ska alla medborgare kunna påverka sin livssituation, förverkliga drömmar, känna delaktighet och ges möjlighet att växa utifrån sina unika förutsättningar och behov. Verksamheter i kommunal regi ska i princip ha samma villkor som de fristående aktörerna. Samma kvalitetskrav och kontrollsystem ska gälla. Även med 3

5 kommunal regi ska det finnas stor frihet att anpassa verksamheten efter brukarnas krav och intressen. Kommunen finns till för medborgarna inte tvärtom. Genom ett modernt hållbarhetsperspektiv som inbegriper både miljö, ekonomi och social utveckling finns det goda möjligheter att skapa en kommun med hög befolkningstillväxt och stark ekonomisk utveckling som samtidigt värnar unika historiska värden och skyddar natur/miljö för framtiden. Nya Moderaterna ser ett grundläggande fel i att dagens beslutsfattare skjuter över kostnader på kommande generationer. En allt större del av skattepengar går till räntor och lån istället för skola, vård och omsorg. Kommunen måste anpassa investeringarna till de finansiella resurserna. Sigtuna kommun ska ha ett hållbarhetsperspektiv som omfattar både ekonomi, miljö och social struktur. För två år sedan, när konjunkturläget var mycket bekymmersamt, presenterade majoriteten en strategi med namnet en bro över mörka vatten. Den innebar att engångsintäkter från markförsäljningar användes för att överbrygga konjunkturen. I den svåraste ekonomiska situationen sedan 30-talet proklamerade majoriteten sänkt skatt, kraftiga satsningar och inga besparingar. Det är en mycket kortsiktig och oansvarig politik. Kostnaderna i Sigtuna kommun har tillåtits skena utan tillräckligt fokus på kvalitet, effektivitet och produktivitet. Utan ständiga krav på rationaliseringar skapas över tid ett strukturellt underskott. Utrymmet för medvetna satsningar och reformer är därför begränsade. Hade Nya Moderaternas budgetförslag tidigare år antagits skulle utrymmet för offensiva reformer varit mycket större idag. Sigtuna är en mångfacetterad kommun. Här blandas stadspuls med orörd natur, tillväxt med småskalighet och forntid med framtid. Variationerna i kommundelarna berikar och skapar goda villkor för att möta olika människors behov. Kommunen ligger mitt i tillväxtregionen Stockholm-Uppsala och utgör en betydande del av Mälardalen med välbesökta turistattraktioner och ett starkt näringsliv. E4:an är vår viktigaste kommunikationsled och tillsammans med Arlanda flygplats för den världen närmare. Vårt läge är unikt och våra förutsättningar goda för att bli en av Sveriges mest attraktiva kommuner. Sigtuna kommun har en stor nettoinpendling. Många som arbetar på, till exempel, Arlanda flygplats har valt att bo i någon av våra grannkommuner. Ett skäl till detta är att skattesatsen i Sigtuna kommun är högre än i många andra kommuner. Den som väljer att bo i en av våra grannkommuner 4

6 betalar cirka en krona mindre per tjänad hundralapp. För en genomsnittsfamilj med två inkomsttagare betyder det mer än kronor per år i hushållsbudgeten. Jämfört med hela länet är vår skattesats 1,60 procent högre. För en genomsnittsfamilj innebär det hela kronor per år. För att Sigtuna kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, verka och leva i, med fortsatt stark tillväxt fordras det att skattesatsen stegvis anpassas till den nivå som gäller i grannkommunerna. Ett långsiktigt hållbart samhälle med minimal miljöpåverkan bygger på att människor kan bo och arbeta på samma ort. Det är inte möjligt att på kort sikt rätta till den stora skillnaden i kommunalskatt mellan Sigtuna och grannkommunerna. Men det är nödvändigt att påbörja förändringen omedelbart och att planera för en stegvis anpassning från nuvarande 19,98 procent ner till under 19 procent. I SKL:s jämförelse mellan kommunerna i Stockholm län för år 2010 framgår det att Sigtuna kommun får i genomsnitt kr mer i statsbidrag per invånare. Trots högre statsbidrag och hög kommunal skattesats har Sigtuna kommun inte en bättre kommunal service. Särskilt anmärkningsvärt är det att kommunens kostnader för utbildning är högre än genomsnittet i länet med tanke på att resultaten i Sigtunas skolor är bland de sämsta i hela landet. Sigtuna kommun har per invånare ett mindre eget kapital än tvärsnittet i länet. Skuldbördan är också klart högre än genomsnittet. Kommunens totala skulder är närmare kr större per invånare än medeltalet i Stockholms län. Den nuvarande majoriteten har låtit ekonomin försämras steg för steg. Det är absolut nödvändigt att återskapa en stark finansiell ställning. Nyupplåningen måste stoppas omedelbart om inte blir bördan av räntor och amorteringar en kvarnsten om halsen på kommande generationer. Till följd av ökat antal invånare och större skatteunderlag stiger Sigtuna kommuns samlade intäkter med drygt 60 miljoner kronor per år. Det är rimligt att en stor del av denna årliga intäktsökning används till att upprätthålla en bra kommunal service och att säkerställa en löneutveckling för kommunens anställda. Men en liten del av intäktsökningen måste också användas till en stegvis sänkning av den kommunala skattesatsen. Kommunens röda majoritet bygger in långsiktiga strukturella problem i ekonomin. Visserligen har vi sett några år av budgetbalans och till och med överskott i kommunens budget, men detta beror på att majoriteten systematiskt använt 5

7 engångsintäkter för att bekosta driften. Utan dessa extra ordinära intäkter hade Sigtuna kommun gjort betydande underskott under flera år det senaste decenniet. I den utsträckning kommunen får exploateringsintäkter kan detta skapa extra utrymme för antingen investeringar eller avbetalning på lån. Det är nödvändigt att kommunens investeringsbudget snarast anpassas till det finansiella utrymme som skapas genom avskrivningar och eventuella exploateringsvinster. Principen för framtiden bör vara att varje år fastställa en investeringsram som initialt endast svarar mot de avskrivningar som budgeterats i driftsbudgeten. Till en sådan ram kan föras hela eller delar av årets exploateringsvinster. Varje enskild investering avräknas sedan mot ramen och inga nya lån tas upp för investeringar. Vi räknar med att en modell med investeringsram kommer innebära att investeringarna hålls inom det utrymme som blir helt självfinansierat. I majoritetens förslag till VHP väntas låneskulden öka dramatiskt de följande åren. Dagens investeringar medför kraftigt höjda räntekostnader och påverkar därigenom kommunens räkenskaper en lång tid framöver. I vissa fall upp till 40 år. Detta är pengar som istället skulle kunna användas till att höja kvaliteten i den kommunala kärnverksamheten. Det handlar om vilka prioriteringar man gör. Majoriteten har genomfört en försäljning av kommunala fastigheter motsvarande 1,7 miljarder kronor. Det har man tvingats till som en konsekvens av den oansvariga politiken. Försäljningen är ett brutet vallöfte och en politisk kovändning. Resultatet är ökad konkurrens och stärkt ekonomi, både för Sigtuna kommun och AB Sigtunahem. Det krävs dock att man byter politik även mellan klippen. Annars är vi snart tillbaka med samma ekonomiska bekymmer. Då med betydligt mindre tillgångar att avyttra. Till sist har Sigtuna kommun en betydligt högre andel verksamhet i egen regi i jämförelse med genomsnittet i Stockholms län. Det är ett helt rimligt antagande att en stor del av kommunens höga kostnadsläge kan förklaras av detta. Nya Moderaterna vill öka valfrihet, mångfald och konkurrens genom att släppa in fler aktörer som kan leverera och utveckla välfärden. 6

8 En ek on om i i balan s bär fru k t för fram tiden Inte bara budgetdisciplin på kort sikt utan även en hållbar ekonomisk politik på lång sikt är nödvändig. Ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna är att överföra egenregiverksamhet till fristående utförare genom pengsystem eller upphandlad entreprenadverksamhet. Det ger både besparingar och kostnadskontroll. Erfarenhet visar att privata utförare klarar att sänka kostnaderna med bibehållen kvalitet på ett sätt som man sällan lyckas med i kommunala organisationer. Vidare kommer privata företag sällan och begär mer pengar mitt under verksamhetsåret. Det finns inga samband mellan höga kostnader och kvalitet i offentlig verksamhet vid de kostnadsnivåer som gäller i svenska kommuner. Sigtuna kommun är idag en synnerligen centraliserad kommun där de olika nämnderna har begränsat inflytande. Makten är koncentrerad till kommunledningen. I Stockholms län är Sigtuna en av de mest ålderdomliga kommunerna när det gäller ledarskap. Att makt ligger samlad långt från verksamheterna är kostnadsdrivande eftersom de kunskaper som finns hos organisationens medarbetare utnyttjas dåligt. Nya Moderaterna anser att ett mer modernt och decentraliserat sätt att styra kommunen bör införas. Det är också påtagligt hur den politiska majoritetens detaljstyrning tränger undan de professionella medarbetarna. Det mycket auktoritära ledarskapet hämmar starkt utvecklingen. Många medarbetare och chefer i Sigtuna kommun vågar inte utmana gällande ordning. Är det inte tillåtet att misslyckas kommer ingen att våga försöka. Som framgår ovan föreslår vi åtgärder för att på ett ansvarsfullt sätt stabilisera kommunens ekonomi och på sikt minska kostnaderna. Erfarenheterna säger dock att det tar tid innan besparingsåtgärder får full effekt. Det dröjer också innan effekterna av socialdemokraternas oansvariga investeringsiver ebbat ut. Sänkt skatt är en viktig välfärdsfråga och vår ambition är att sakta men säkert öka utrymmet för att låta invånarna behålla mer av sin lön. Redan från 2012 ser vi möjligheten att påbörja denna förändring. 7

9 Öv ergripan de politisk a förbättrin gar En m oder n t or ga n is er ad k om m u n Politikernas uppgift är att sätta mål, granska kvalitet och jämföra resultat. Kommunens verksamheter bör därför vara målstyrda och ha en hög grad av självständighet för att kunna anpassa sig till medborgarnas krav. Dagens centrala detaljstyrning är inte bara demokratiskt tvivelaktig utan även ineffektiv. Verksamheterna bör ha rätt att ta med sig över- och underskott mellan verksamhetsåren och i högre utsträckning styra sina investeringar. Lika villkor ska gälla oavsett om utförarna är fristående eller ingår i den kommunala organisationen. Därför ska tjänsteproduktion och granskning hållas isär. För att uppnå detta föreslår Nya Moderaterna att ett kvalitetskontor inrättas. Detta har majoriteten anammat, vilket vi välkomnar. Det handlar om att samla befintliga tjänster inom kommunen som redan idag arbetar med kvalitetsuppföljning. För att samordna detta föreslår vi att en ny tjänst inrättas. Majoriteten föreslår däremot oförändrad ram. Vackra ord om kvalitetsuppföljning riskerar att inte bli mer än just vackra ord. I Sigtuna kommun ska den politiska organisationen vara effektiv, funktionell och tydlig. De kommunala nämnderna ska fatta väl underbyggda beslut och driva utvecklingen framåt. Utan att göra avkall på demokratins behov av insyn och förankring ska ärenden avgöras så snabbt och effektivt som möjligt. Onödig byråkrati ligger inte i medborgarnas intresse. Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige ska ges möjlighet att delta i beslut som berör deras egna villkor att fullfölja demokratiska åtaganden. På samma sätt ska öppenhet och inflytande vara utmärkande för politiken och den kommunala nämndorganisationen. Nämndstruktur och partistöd är följaktligen två frågor av partiöverskridande karaktär som lämpligen bör diskuteras och avhandlas innan valet. Struktur för hur partistöd och arvoden utformas ska omarbetas inför varje val med ambition att, genom konsensus, skapa goda förutsättningar för de politiska partierna att verka. Likaså är en överläggning kring nämndorganisation angeläget i syfte att nå hållbara och effektiva lösningar med bred enighet oavsett valresultat och kommande majoritet. 8

10 V alf r ih et o ch m ån gf ald I Sigtuna kommun är valfriheten och mångfalden begränsad. Här tar man inte hänsyn till människors olika förutsättningar och behov. Genom upphandlingar och kundvalsmodeller ökar valfrihet, mångfald, konkurrens och den enskildes inflytande över sin vardag. Det är också så vi skapar en serviceinriktad kommun med kvalitet och utbud som motsvarar människors efterfrågan och förväntningar. Människor har olika drömmar, förutsättningar och behov. Den utgångspunkten är avgörande för oss. Det handlar om att få behålla mer av sin inkomst, få större inflytande över de skattefinansierade tjänsterna och rätten att få välja till exempel skola eller äldreomsorg. Men det handlar också om att erbjuda de som arbetar inom dessa sektorer att kunna välja mellan flera olika arbetsgivare. Med en mångfald av utförare och olika profiler ökar inte bara valfriheten och möjligheten för var och en att komma till sin rätt. Det innebär också ökad konkurrens, bättre resursutnyttjande och höjd kvalitet. Det är i ett sådant samhälle det finns bäst förutsättningar för växande välstånd. Hållbarh et o ch k v alit et i f ler a dim en s ion er Hållbarhet är ett begrepp som förknippas med traditionellt miljöarbete. I dag talar man dock om hållbarhet även när det gäller ekonomi, sociala frågor, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Det mest avgörande är dock vilket samhälle vi lämnar efter oss för kommande generationer i form av ekonomiska villkor, klimatförändringar och livsförutsättningar. Vi vill att det ska finnas ett styrsystem för hållbarhets- och kvalitetsarbete på kommunledningsnivå. Genom detta kan man granska, formulera mål och söka effektiviseringspotential för samtliga nämnders och förvaltningars arbete. För medborgare och förtroendevalda ökar då kontrollmöjligheten och utsikten att värdera effekten av varje skattekrona. Sigtuna kommun ska vara en serviceorganisation som arbetar i medborgarnas tjänst. Här ska kvalitet och god service vara i fokus. Det uppdraget ska genomsyra alla verksamheter och förvaltningar. För att säkerställa en tillgänglig och öppen service krävs dock att vi vågar ompröva gamla sanningar, utvecklar nya idéer och jämför oss med framgångsrika kommuner. Det som är bra ska vi utveckla, det som är mindre bra ska vi göra annorlunda. Brukarundersökningar, kundnöjdhetsundersökningar, personalenkäter och liknande verktyg vägleder beslutsfattare och ska därför återkommande användas för att jämföra Sigtuna 9

11 med andra kommuner och även över tiden. Helhetssyn är viktig. All verksamhet som bekostas med skattemedel ska omfattas. Kvalitetskontoret ska samla kompetens om upphandlingar, kvalitetskontroller, styrsystem, information och kommunikation. Syftet är att ge förtroendevalda skarpt beslutsunderlag, ge verksamhetsföreträdare underlag för utveckling och medborgarna enkel insyn i hur kommunens kvalitet utvecklas. Medborgarper s pek t iv o ch s er v icean da Politiker och tjänstemän i Sigtuna ska alltid vara medvetna om att medborgarna är deras uppdragsgivare som betalar deras arvoden eller löner. För medborgare som behöver stöd av kommunen ska det alltid finnas ett socialt skyddsnät. Varje medborgare ska bemötas av en professionell och respektfull attityd med hög tillgänglighet. Det är oacceptabelt att det inte går att nå beslutsfattare och tjänstemän. När man är otillgänglig ska det finnas en hänvisning och möjlighet att lämna ett meddelande. E-post och annan korrespondens ska besvaras snabbt. För att göra den kommunala verksamheten enkel, lättillgänglig och begriplig föreslås en välfärdslots via kommunens hemsida. Där ska medborgarna kunna jämföra och bedöma välfärdstjänsternas kvalitet och innehåll. Både kommunala och fristående aktörer välkomnas. Tillgä n gligh et Människor med funktionshinder ska ha samma möjlighet att utnyttja kommunal service som övriga medborgare. Kommunen ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet. För övriga samhällsaktörer ska efterföljden av den existerande lagstiftningen om tillgänglighet bli bättre genom skärpt tillsyn. Utbildning, boende och deltagande på arbetsmarknaden ska säkras på de funktionshindrades egna villkor. För att stimulera till ökad tillgänglighet föreslår Nya Moderaterna att en tillgänglighetsinventering påbörjas av offentliga lokaler. Resultatet ska synliggöras och göras sökbart på kommunens hemsida. Inrättningar med hög tillgänglighet ska också uppmärksammas, exempelvis genom diplom och/eller en dekal. 10

12 Dem ok r at i I formell mening är all kommunal verksamhet till 100 procent demokratiskt styrd. Vad som däremot kan brista är det reella medborgarinflytandet i sakfrågor och insynen i beslutsprocessen. Den tidigare demokratinämnden och rådslagsmodellen har inte visat sig vara lösningen på detta problem. De har båda karaktär av artificiell arena med svag koppling till det verkliga beslutsfattandet. Arbetsformerna i den politiska organisationen bör totalt sett utvecklas med exempelvis temadebatter i fullmäktige och medborgardialog baserad på modern teknik i syfte att öka nyfikenheten, tillgängligheten och spridningen. Kvalitetskontoret har en viktig roll i att redovisa resultat och öka tillgängligheten till offentliga handlingar. I Sigtuna kommun finns det stora brister i demokratin. Majoriteten väljer konsekvent att ge minsta möjliga tidsramar och underlag för opposition och allmänhet att sätta sig in i beslutsförslag. Ett målande exempel är den nyligen genomförda fastighetsaffären där kommunen och AB Sigtunahem säljer egendom för 1,7 miljarder kronor. Information om att detta extremt omfattande och komplicerade ärende var på gång lämnades med en veckas framförhållning. Det finns ytterligare exempel med försäljningar och borgensåtaganden där nödvändigt underlag som exempelvis riskanalyser och marknadsmässighet har saknats. Knapphändiga beslutsunderlag är alltså ett återkommande problem. Samma sak gäller inslaget av förkortningar utan förklaringar, vilket ytterligare försvårar medborgarnas möjlighet att ta del av handlingar. I bästa fall är bristerna ett utslag av att majoriteten förutsätter att alla människor förstår. I sämsta fall är bristerna i beslutsunderlagen och den korta framförhållningen ett sätt att medvetet försvåra för allmänhet och opposition att granska den förda politiken. Det finns exempel där majoritetens företrädare uttalat att så är fallet. Men även inom majoriteten finns det omfattande kritik till de slutna beslutsprocesserna. E- t jän s t er Beslut och handlingar ska finnas tillgängliga för medborgarna digitalt med tydlig struktur och goda sökfunktioner. När beslutsunderlag tas fram ska medborgarperspektivet vara i fokus. Det handlar om att ge individen möjlighet till insyn, delaktighet och påverkan. Ansökningar till skola, förskola, äldreomsorg och liknande ska enkelt kunna göras på nätet. Kvalitetsutvärderingar och andra 11

13 jämförelser ska finnas tillgängliga. Inte minst som ett stöd för en allt mer utvecklad valfrihet. Detta får dock inte leda till att äldre, människor med funktionshinder eller de som av andra skäl inte har möjlighet att nyttja modern teknik får försämrad service. För denna grupp är tillgängligheten extra viktig. K om m u n en s om a r bet s giv are Sigtuna kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Alla ska känna delaktighet och få stimulans till att utvecklas. Möjligheterna till professionell utveckling och karriär ska i princip vara tillgängliga för alla medarbetare oavsett yrkeskategori eller befattning. Individuell lönesättning och tydliga krav ger den enskilde kontrollen över sin situation och skapar incitament till förbättringar. I en verksamhet som styrs av politiker är det viktigt med en tydlig och professionell gräns mellan politiker och tjänstemän. Det är viktigt att inte tjänstemännen tillåts styra politiska processer. Lika viktigt är det att politiker låter tjänstemännen styra och driva verksamheten utifrån sin kompetens. Den politiska majoriteten i Sigtuna kommun visar inte respekt för de olika rollerna. Det begränsar ledande tjänstemäns möjlighet att fullt ut använda sin kompetens. Lekmäns taktik och kortsiktighet är ett skäl till varför Sigtuna kommun lever över sina tillgångar och misslyckas att leverera en välfärd med kvalitet. Större inslag av fristående utförare av kommunal service bidrar till att ge medarbetarna ökad valfrihet. Som regel bör ingen känna sig hänvisad till kommunen som arbetsgivare på grund av sitt yrkesval. Närin g s liv s k lim at För att kommunens verksamhet ska bli mer effektiv bör privata utförare ha rätt att lämna förslag om förbättringar och kostnadsbesparingar. Dessa förslag ska beredas och tas upp i kommunstyrelsen. Om det konstateras att förslagen är realistiska startas en upphandling av den aktuella tjänsten. Detta ger en möjlighet för kommunens medarbetare att påbörja en avknoppningsprocess där de kan utnyttja sina kunskaper om verksamheten inom ramen för marknadsmässiga villkor. Företag och entreprenörer ska alltid känna sig välkomna till Sigtuna. Det är därför viktigt att politiker och förvaltningar har ett positivt och kundorienterat perspektiv i sina kontakter med företag. Beslut om exploatering, tillståndsgivning och liknande ska fattas snabbt och vara robusta. Målet one-stop shop, det vill 12

14 säga att företag som regel bara ska behöva ha kontakt med en person på kommunen och därefter omedelbart få veta vad som krävs när det gäller kriterier, handlingar och tillstånd. K om m u n ala bolag Sigtuna kommun ska i princip inte bedriva näringsverksamhet. Undantag ska bara motiveras av synnerliga skäl och präglas av öppenhet och marknadsmässiga villkor. Kommunen ska ställa samma avkastningskrav som en privat ägare. Det handlar om att skapa en bättre fungerande bostadsmarknad och medverka till sund konkurrens. För att anpassa verksamheten till den nya lagen om allmännyttiga bostadsbolag krävs nya ägardirektiv för AB Sigtunahem. Det bostadssociala arbetet som syftar till att motverka segregation och bidrar till att kommunens bostadssociala ambition förverkligas ska ske genom upphandling. Trots att AB Sigtunahem nyligen avyttrat ett stort fastighetsbestånd omfattande bostäder har bolaget i dag en allt för dominerande ställning på bostadsmarknaden. En viktig anledning är den höga investeringstakten och andelen nyproduktion de senaste åren. Utbyggnadstakten har varit högre än vad som är finansiellt försvarbart. Sigtunahem lånar till 100 procent av sina nyinvesteringar vilket urholkar bolagets soliditet. Att låta andra aktörer äga och förvalta fastigheter ger kommunen större flexibilitet och handlingsmöjligheter. Majoriteten har tvingats till de omfattande avyttringarna. Utan dem klarar man inte av underhåll och renovering. Försäljningen är en väg till stärkt ekonomi som vi länge pekat på. Den omfattande försäljningsintäkt som kommunen och AB Sigtunahem får ger förutsättningar att lösa ett antal stora bekymmer. Det ger också kraft att utveckla verksamheten. Inom ramarna för en långsiktigt god ekonomisk förvaltning av bostadsbeståndet och gällande regelverk bör de av Sigtunahems hyresgäster som önskar, erbjudas att friköpa sina lägenheter. En n y plan f ö r Sig t u n a k om m u n Sigtuna kommun har en hög investeringstakt, ett expansivt näringsliv och en stark befolkningsutveckling. Det är i grunden bra. En kommun som växer har goda förutsättningar att möta människors olika behov. Dessvärre sker byggandet mer eller mindre planlöst, utan hänsyn och respekt för varje kommundels särart. Beslut har fattats om en aktualisering av nuvarande översiktplan. Det är otillräckligt 13

15 eftersom den nuvarande är tio år gammal och bygger på fakta och idéer från 1990-talet. Vi hade hellre påbörjat arbetet med en helt ny översiktsplan i enlighet med vårt eget förslag. Bara så skapas goda förutsättningar att möta dagens och framtidens behov av långsiktighet, hållbarhet och tillväxt. Nya Moderaterna har höga ambitioner med Sigtuna kommun. Kulturskatter, grönytor och historiska värden ska skyddas, medan vi på andra håll ska satsa på en expansiv politik för bostäder och företag. I nära dialog med medborgarna vill vi söka svar på framtidens utmaningar och hur vi tillsammans kan göra Sigtuna kommun bättre. Därför vill vi inleda ett visionsarbete med sikte på Sigtuna ska vara en modern och attraktiv kommun, som förändras och utvecklas i takt med sin omvärld. Det handlar om en strävan att möta medborgarnas individuella förutsättningar och behov. Men också om att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle där bland annat god sysselsättning, tillväxt, trygghet och utbildning gör det möjligt för människor att förverkliga sina livsdrömmar. För att Sigtuna ska bli en kommun där alla människor kommer till sin rätt måste vi våga utmana och ompröva gamla sanningar. Medborgarna är vår enskilt största resurs i ett sådant visionsarbete. De vet bäst hur kommunen ska formas och utvecklas. Vi ska ta tillvara på medborgarnas kunskaper, idéer och kreativitet. Det är en viktig del i det politiska uppdraget. Sigt u n a i v är lden Sigtuna kommun är i allt högre utsträckning en lokalt förankrad serviceorganisation i ett samhälle som är betydligt större än någon kommun. I dag sträcker sig arbetsmarknadsregionen kring Mälaren som Sigtuna är en del av över flera länsgränser. Inte bara arbetsmarknaden utan många kommunala verksamhetsområden är i dag kommunöverskridande. Merparten av de beslut som fattas i Sigtuna kommunfullmäktige är påverkade av både Sveriges Riksdag och EU. Sigtuna måste vara representerat på alla de arenor där det fattas beslut som påverkar kommunen. Grundprincipen för vårt arbete bör vara att bevara den kommunala självständigheten i de frågor som enbart berör oss samt finansieringsprincipen när vi åläggs uppgifter bör också finansiering följa. 14

16 P olitisk a förbättrin gar på näm ndn iv å Sk ola Resultaten i Sigtuna kommuns skolor är idag under all kritik. Såväl Sveriges kommuner och landsting som de båda lärarfacken har i sina respektive granskningar underkänt resultaten grovt. Framför allt handlar kritiken om kärnan i skoluppdraget. Att varje elev ska nå, och helst överträffa, målen i läroplanen. Stora brister finns också i den faktiska och upplevda tryggheten. Kunskapsöverföring ska vara skolans viktigaste uppgift. Eftersom alla elever är olika krävs mångfald när det gäller pedagogik och organisation. Friskolorna är i dag en viktig kraft för mångfald och utveckling och bör därmed vara en central del av Sigtunas skolutbud. Misslyckandet av att erbjuda en bra skola är det mest allvarliga resultatet av majoritetens politik. Under många år förnekades problemen. Nu finns en medvetenhet om skolkrisen även inom majoriteten. Handlingskraften är dock anmärkningsvärt begränsad. Nya Moderaterna har de allra högsta ambitionerna för Sigtuna kommuns skolor. De ska kännetecknas av både en gemensam grundsyn och stor frihet för skolledare och personal att utforma verksamhet och profil. Skolledare och personal ska känna att de ingår i en sammanhållen personalgrupp som omfattar helheten och gemensamt utveckla verksamheten. Skolpolitiken i Sigtuna kommun har präglats av yta och politisk korrekthet. Resurserna ligger över snittet för jämförbara kommuner och lärarlönerna är bland de högsta i landet. Politiken detaljstyr skolan genom att ålägga uppgifter som inte har med kunskapsuppdraget att göra. För varje ny politiskt korrekt reform har fokus på kunskap trängts undan. Kommunledningen har också lastat skolorna med en stor börda genom att man inte målmedvetet arbetar förebyggande med sociala frågor. Lärarnas tid går i för liten utsträckning till undervisning. Istället går tiden till att hålla ordning. På flera skolor i kommunen är denna situation ett akut problem. Nya Moderaternas inriktning för skolan är att lärare måste få vara lärare. Det är också avgörande att öka lönespridningen i lärarkåren. Bra lärare ska ha bra betalt. Det är viktigt att politiker, pedagoger och skolpersonal tar till sig av goda exempel från andra kommuner, sätter upp tydliga kunskapsmål, ger varje elev särskilt stöd, säkerställer att läroplanen följs och involverar vårdnadshavarna. Bara så skapar vi en skola i toppklass. Hos majoriteten finns det ett motstånd till detta eftersom de föregångskommuner som finns inom skolan är borgerligt styrda. 15

17 Allt som oftast är det också fristående verksamheter som står för utvecklingen. Dessa behandlas som regel styvmoderligt av Socialdemokraterna. Rektorer ska främst ägna sig åt pedagogisk utveckling inte administration. Stödet från förvaltningen ska vara tydligt, liksom kvalitetskraven. Modern teknik i skolan ska tillvaratas. Nära kontakter mellan skola, föräldrar, universitet och näringsliv är en viktig del av utvecklingsarbetet. Alla som lämnar grundskolan i Sigtuna ska ha förutsättningar att studera vidare i gymnasieskolan. Det förutsätter inte bara rätt stöd utan även att kunskap mäts. Men inte bara eleverna ska utvärderas. Även lärarna ska genomgå återkommande utvärdering och ges möjligheter till kompetensutveckling. Äntligen har vi en regering som kraftfullt skapar förutsättningar för en bättre skola. Kravet på lärarlegitimation är ett bra exempel på det. Individuella utvecklingsplaner och Skolportal på internet ska vara ett självklart inslag i skolan. Föräldrarna ska ha tillgång till snabb information om sina barns skolgång och deras engagemang ska uppmuntras. Det är dock viktigt att påpeka att elevernas prestationer inte ska vara beroende av föräldrarnas förmåga. Skolans uppgift är att ge alla elever förutsättningar för ett bra och framgångsrikt liv oavsett bakgrund. Skolk ska redovisas i betyget och mobbning motarbetas genom evidensbaserade program. I sista hand ska den som mobbar inte den som blir mobbad förflyttas. Dagens situation med en relativt hög andel brott inom skolan är inte acceptabel och ska alltid följas av en polisanmälan. Att vända resultaten i skolan tar tid. Det passiva agerandet från majoriteten gör eleverna till de stora förlorarna. Ett och ett halvt år efter erkännandet av krisen har vi fått en bra, men allt för grund, genomlysning av skolan. Den har främst inriktat sig på organisatoriska frågor. Nu har en styrgrupp bildats för att ta nästa steg. När Sigtunas skolor kan se konkret förändring återstår att se. Resurser är avgörande för att skolan ska ha möjligheter att bedriva bra verksamhet. En resurs som används allt för lite är föräldrar och andra som är närstående till barnen i skolan. Det finns många vuxna som gärna bidrar till skolans verksamhet. Inte minst när det gäller ökad trygghet. En stor utmaning för framtiden handlar om att tillvarata det stora samhällsengagemang som finns. Men ideella krafter och ökad effektivitet löser inte alla problem. Här krävs ordentliga satsningar med ekonomiska instrument för att, både på kort och lång sikt, komma till rätta med de alarmerande skolresultaten. Den insikten är Nya 16

18 Moderaterna väl medvetna om. Därför avsätter vi 15 mkr mer till skolan än vad majoriteten gör. Skolmaten är avgörande för att eleverna ska kunna prestera bättre i klassrummet. Maten som erbjuds i Sigtuna kommuns skolor ska vara god, näringsrik och hålla hög kvalitet. Bortsett från att eleverna är gladare och piggare, stimulerar god kosthållning också till ökat kreativt tänkande och bättre inlärningsförmåga. B arn om s or g Även inom barnomsorgen ska en positiv attityd till fristående alternativ kombineras med högsta ambitioner för egenregiverksamheten. Kvaliteten på kommunens olika förskolor varierar kraftigt. Därför är det en viktig utmaning att, genom uppföljning av resultat och verksamhetsutveckling, säkerställa att alla förskolor lever upp till målen. Sedan många år har begreppet förskola en konkret innebörd genom att det finns en särskild läroplan för denna skolform och insikt om att även små barn har stor förmåga och lust att lära. Kvalitetskrav och utvärderingar ska därför omfatta förskolan i samma utsträckning som den vanliga skolan. Medarbetarna ska självklart ges möjligheter till karriär och kompetensutveckling. Det politiska engagemanget har allt för ensidigt handlat om barngruppernas storlek. Det är viktigt att det finns hög pedagogtäthet i förskolan men hur man indelar arbetet vet pedagogerna bäst. Politiken ska genom målstyrning och uppföljning säkerställa att läroplanen efterlevs. Det handlar mer om innehållet och varje barns förutsättningar att utvecklas och vara trygg. Mindre om detaljstyrning. Äldreom s o r g De äldre i samhället är ingen enhetlig grupp. Det finns stora skillnader i behov, möjligheter och önskemål. Målet för den största gruppen i denna kategori torde vara att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt men att därefter ha möjlighet att finna omvårdnadsboenden av god kvalitet. Valfrihet och självbestämmande bör vara utgångspunkten för både hemtjänsten och omvårdnadsboenden. Ett sätt att göra vården och omsorgen mer effektiv, mer tillgänglig och samtidigt öka valfriheten är att låta fler entreprenörer etablera sig i kommunen och ge de äldre möjlighet att välja utförare, såväl kommunal som fristående, med olika profil och inriktning. Möjligheten att göra egna livsval 17

19 efter individuella förutsättningar och behov tillhör kärnan i vår politik. Det handlar dels om att möta kraven på tillgänglighet, trygghet, service och kvalitet, i ett samhälle där den äldre och inte systemen sätts i fokus. Men det handlar också om att underlätta vardagen och inte sätta krokben på den som vill vara självständig och gå sin egen väg i livet. Nya Moderaterna respekterar olikheter och välkomnar fler utförare i Sigtuna kommun. Mångfald och valfrihet leder till ökad konkurrens, vilket i sin tur främjar kvalitet och service. Därför föreslås att Sigtuna kommun inför LOV, Lagen Om Valfrihet, i verksamheten för vård och omsorg. Anhörigvårdare ska kunna få avlastning och äldre i behov av information ska vägledas av en kommunal vårdguide. Att motverka isolering och främja sociala kontakter för ensamboende äldre är viktigt. Initiativ i den riktningen ska uppmuntras. Medborgare med andra modersmål än svenska bör, i så stor utsträckning som möjligt, kunna få hjälp av personal som talar deras eget språk. För personer i hög ålder bör trygghetsboenden utan behovsprövning införas. Höga kvalitetskrav och god kontroll är centralt. Både äldre och anhöriga ska känna sig trygga. Kvalitetskontrakt med konkreta omsorgsgarantier bör införas. Särskilda åtgärder krävs för att säkra kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen. Medarbetarna bör erbjudas möjligheter till karriär och kompetensutveckling. In div id och f am ilj Kommunens socialtjänst ska främja kommuninvånarnas strävan och förmåga att på egen hand skapa sig ett självständigt liv med goda levnadsförhållanden och ett positivt socialt samspel med andra. Detta ska göras med utgångspunkt från varje individs egna förutsättningar och mot bakgrund av de lagar och förordningar som reglerar det sociala området. För barn och unga som far illa har hjälp och stöd ofta satts in alltför sent. Därför är det förebyggande arbetet väsentligt. Här gör vi en extra satsning med 1 mkr. Att arbeta brett med förebyggande åtgärder på ett tidigt stadium är nödvändigt för att bearbeta de sociala problem som uppstår i Sigtuna kommun. 18

20 K u lt u r o ch t u r is m Biblioteken är av tradition kärnan i den offentliga kulturverksamheten och en viktig del av utbildningssystemet. Sigtunas tre bibliotek fungerar bra. Modern teknik kan ge rationaliseringar som medger förbättrade öppettider utan högre kostnader. Det är viktigt att biblioteken följer med sin tid och utvecklar sin förmåga att locka besökare. Samtidigt bör fokus vara böcker, läsning, kunskapsinhämtning och eftertanke. Bibliotek ska inte onödigtvis konkurrera med bokhandeln, videobutiken eller internetcaféet. Det är viktigt att nå nya ungdomar och bredda intresset att besöka biblioteket men det innebär inte att biblioteken bör få karaktär av fritidsgård eller värmestuga. Litteraturarvet, tillgången till referenslitteratur och avgiftsbelagda databaser är bibliotekens kärnverksamhet. Sigtuna museum är värdefullt, men dess potential utnyttjas inte till fullo. Samarbete med universitet och näringsliv bör öka för att säkerställa framtida utveckling. Sigtunas unika historia och fornlämningar bör utnyttjas bättre för att göra kommunen mer attraktiv för turism. Sigtuna har möjlighet att bli Sveriges centrum för forskning om tidig medeltid. Huvudinriktningen ska vara att verksamheten i första hand utvecklas på nuvarande plats, det vill säga centralt i Sigtuna stad. För en vidareutveckling av Sigtuna Museum behöver förvaltningen snarast inleda en förprojektering med sikte på att skapa en ny utställningshall och nya kontor i nära anslutning till nuvarande byggnad. För denna förprojektering avsätter vi 0,5 miljoner kronor under Kommunen har lokaler som är väl lämpade för olika former av kulturevenemang som exempelvis konserter och teaterföreställningar. Det är viktigt att de rörliga kostnaderna för sådana arrangemang täcks genom inträdesavgifter och inte till någon del av kommunala skattemedel. Fr it idsv er k s am h et Inriktningen på kommunens fritidsverksamhet bör vara barn, ungdomar och gamla. Friska vuxna ska betala sina fritidsintressen själva. Utnyttjandet av den skattesubventionerade fritidsverksamheten fördelar sig mycket ojämnt mellan olika barn och ungdomar i kommunen. Det gäller idrott och annan verksamhet med starkt subventionerade anläggningar. Men det gäller också barn och föräldrar med olika intressen av musik, teater och annan kulturell verksamhet. 19

21 Några vill delta i verksamheter för nöjes skull. Andra har stort fokus på exempelvis instrumentundervisning med en musikerkarriär som mål. En fritids- och kulturpeng för barn och ungdom bör utredas i syfte att ge möjlighet att välja mellan fristående utförare som kommunen har godkänt. Hur detta ska genomföras ska utredas närmare i samråd med berörda parter. En viktig utgångspunkt är att fritidsanslagen ska fördelas mer rättvist och stimulera fler barn och ungdomar. Nya Moderaterna vill verka för att, i så stor utsträckning som möjligt, låta föreningar driva de kommunala idrottsanläggningarna. Vi är också positiva till att låta föreningar köpa anläggningarna. Gym, relaxavdelningar och café ska inte drivas av kommunen om det inte finns synnerliga skäl för detta. Sponsring bör i större utsträckning utnyttjas som ett sätt att få bättre ekonomiska förutsättningar. Namnen på de kommunala idrottsanläggningarna är med vårt förslag till salu. Midgårdsbadet ska vara öppet under de månader då efterfrågan är som störst. Det bedöms vara mellan 1/6 31/8. Övrig tid ska resurser frigöras för annan kultur- eller fritidsverksamhet. Sigtuna kommun har ett rikt idrottsliv. Det gäller både ungdoms- och elitverksamhet, det är något som vi ska ta tillvara och utveckla. Skånela IF skördar idag stora framgångar i handbollsallsvenskan och ett avancemang till elitserien är inom räckhåll. Men Vikingahallen uppfyller inte Svenska handbollsförbundets krav och reglemente på god standard. Faciliteterna är undermåliga och säkerhetsaspekten bristfällig. Här bör föreningen tillsammans med Sigtuna kommun och det lokala näringslivet hitta en gemensam lösning. För att inleda ett utredningsarbete kring en ny arena avsätts 100 tkr. Att Skånela IF skulle spela sina hemmamatcher utanför kommunen är ingen bra lösning. Miljö- o ch h äls os k y dd Kommunens miljöarbete bör ha högre ambitioner än att bara följa lagens krav. Framför allt när det gäller energieffektivisering är samarbete med näringslivet verkningsfullt. Sigtunahem har en viktig roll vid både nyproduktion, exempelvis genom att bygga energieffektiva hus, och för att utnyttja de möjligheter som finns att effektivisera i befintliga byggnader genom exempelvis solfångare, källsortering och förbättrade styr och reglersystem. Villor och bostadsrättsföreningar har stor potential som kan tas tillvara genom enkla informationsinsatser. 20

22 En betydande del av miljöarbetet styrs genom nationell lagstiftning och EU. Inte minst gäller det vattenfrågorna som genom EU:s vattendirektiv har stor aktualitet. Detta tillhör kommunens kärnverksamhet med stora inslag av myndighetsutövning. Det samma gäller inspektionsverksamhet och hälsoskydd. Dock bör organisationen ses över för att säkra effektivitet och kundperspektiv. Avgiftssystemet ses över med målet att inspektionsverksamheten ska vara självfinansierande. Sigtuna kommun kommer inte att klara EU:s vattendirektiv med den inventeringstakt som nu planeras. Inventering och åtgärder av vatten och avlopp är ett viktigt steg för att säkerställa ekologisk hållbarhet i sjöar och vattendrag. Nya Moderaterna ger därför miljökontoret extra resurser för att målet ska kunna flyttas fram från 2019 till Ar bet s m ark n a d, u t bildn in g o ch in t eg r at io n Det viktigaste verktyget för att bryta bidragsberoende är att arbetslösa snabbt kommer i arbete. Det gäller inte minst ungdomar och personer som är nyanlända till Sverige. Erfarenheter från andra kommuner visar att samarbete med näringslivet är mycket effektivt när det gäller att få människor i arbete. Om kommunens tjänstemän har goda kontakter med företag kan matchningen mellan arbetssökande och tillgängliga arbeten bli mycket snabb. Så kallad förlängd anställningsintervju där den arbetssökande arbetar på en arbetsplats en kort tid med försörjningsstöd minskar arbetsgivares osäkerhet och leder ofta till anställning. Det lokala närings- och föreningslivet kan tillsammans med kommunen göra betydande insatser för att stärka sammanhållning och motverka utanförskap. Men det måste bli enklare och mer attraktivt att ta ett ökat samhällsansvar. Nya Moderaterna vill införa ett premieringssystem med syfte att belöna företag och ideella krafter som hjälper socialt eller ekonomiskt utsatta människor. Bland annat vill vi förbättra infrastrukturen, servicen, göra upphandlingsprocessen mer rättvis och konkurrensutsätta all verksamhet som inte är myndighetsutövning. Det är tillväxt, entreprenörskap och innovationskraft som skapar vårt gemensamma välstånd. Verksamheten inom Svenska För Invandrare (SFI) måste vara flexibel och nivågrupperad. Alla kan inte läsa svenska på dagtid och olika invandrare har radikalt olika förutsättningar och behov när det gäller att lära sig svenska. All 21

23 vuxenutbildning ska vara upphandlad med fokus på kvalitet och valfrihet. Det ska råda ett intimt samarbete mellan vuxenutbildning, arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och integrationsarbete. Genom ett aktivt och individuellt arbete med arbetslösa kan en stor del av dem ges möjlighet till arbete. De täta och återkommande kontakterna mellan kommunen och de som är bidragsberoende minskar också möjligheterna till missbruk av bidragssystemen och passivitet. Friska vuxna ska arbeta eller delta aktivt i verksamheter som leder till arbete. Det är aldrig acceptabelt att friska vuxna är passiva och långsiktigt bidragsberoende. Den som bor i Sigtuna kan inte alltid räkna med att få ett arbete i kommunen. Kraven på att söka anställning måste omfatta arbetstillfällen i hela Stockholmsregionen. Regeringen har under flera år fört en aktiv arbetsmarknadspolitik i syfte att bekämpa utanförskap. Dels har man gjort det billigare och enklare att anställa, men man har också gjort det mer lönsamt att arbeta. Kombinationen har varit framgångsrik och Sverige har idag stabila offentliga finanser samtidigt som fler människor har gått ifrån beroende och maktlöshet till arbete och egen försörjning. Mycket återstår ändå att göra. Inte minst på kommunal nivå. I Sigtuna kommun måste tröskeln mellan skola och arbete minska. Här krävs en total genomlysning. Förvaltningen ska därför ta fram en åtgärdsplan för att få fler människor i arbete. Jobben får däremot inte vara av artificiell karaktär utan ska vara samhällsnyttiga med riktig lön. Den typ av pysselsättning som majoriteten föreslår ska inte erbjudas av Sigtuna kommun. Jobben ska syfta till att öka kunskapen om yrket och bygga broar för framtiden, men också vara meningsfulla och leverera en efterfrågad samhällstjänst. Det är skillnad på arbetslinje och bidraglinje. Gy m n a s ies k olan Sigtuna kommun bör snarast gå med i den gemensamma prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län. Den ekonomiska effekten under budgetperioden är svårbestämd men bedöms att bli betydligt gynnsammare än vad kommunen hittills redovisat. Ett fortsatt utanförskap gagnar inte kommunens gymnasieskola eller dess elever. I kommunen finns fyra gymnasieskolor med en mängd olika profiler. Störst är det kommunala Arlandagymnasiet som står inför viktiga utmaningar de kommande 22

24 åren. Arlandagymnasiet måste kunna erbjuda attraktiva program och genomföra dessa med hög kvalitet för att en större del av 16-åringarna ska söka till kommunens egen gymnasieskola. Idag drivs ett antal program med mycket höga kostnader och få elever. En aktiv marknadsföring utanför Sigtuna kommun skulle förmodligen generera fler elever och andra intressenter. Som det ser ut idag är det inte ekonomiskt försvarbart att driva dessa program. De yrkesförberedande programmen ger inte längre högskolebehörighet och vid intagningen 2011 har därför betydligt fler elever valt högskoleförberedande program. Arlandagymnasiet måste ges resurser att möta denna förändring med den kompetens och service som krävs för bättre studieresultat och nöjda elever. Det handlar om alltifrån ökat pedagogiskt fokus för rektorer och lärare, vidareutbildning av lärare, lokalanpassning för en mer funktionell schemaläggning, till bättre skolmat. Arlandagymnasiet bör ha en så självständig ställning som möjligt för att kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Vi anser att skolan bör etableras som självständig kommunal gymnasieskola. Exempel på detta finns i flera kommuner, bland annat i Uppsala. Tr y ggh et Skydd mot brott är en av statens och myndigheternas viktigaste uppgifter. Kommunen ska skapa en miljö som ger faktisk, men också upplevd, trygghet. Det finns i dag stora kunskaper om hur boende- och stadsmiljöer kan göras tryggare. Gatubelysningen bör förbättras, snår och buskage tas bort och platser som tenderar att bli tillhåll byggas om. Kameraövervakning kan vara ett redskap för att skapa större trygghet på särskilt utsatta platser. I uppdraget att erbjuda en trygg och trivsam stad ingår att bekämpa klotter. Det är en ständigt pågående kamp som vi inte kommer att ge upp. Den kommunala klotterväggen försvårar polisens arbete och sänder fel signaler. Ideella krafters engagemang är en viktig grundbult för ett tryggt och säkert samhälle. Därför ska till exempel nattvandringar med föräldrar och ett aktivt föreningsliv stödjas och uppmuntras av kommunen. Sigtuna ska vara en trygg kommun, fri från hot, våld och kränkningar. Här ska råda nolltolerans mot mobbing och alla former av förtryck. Ingen människa ska behöva styras av andras fördomar eller förutfattade meningar. 23