Slutrapport för projektet Utbildningsnätverk Södra Lappland

Transkript

1 Slutrapport för projektet Utbildningsnätverk Södra Lappland Projektnamn Utbildningsnätverk Södra Lappland Projektnummer CFL 2006/344 Organisation med huvudansvar Kultur och utbildningsnämnden i Vilhelmina Medsökande organisationer Dorotea kommun, Lycksele kommun, Malå kommun, Norsjö kommun, Sorsele kommun, Storuman kommun, Åsele kommun.

2 Sammanfattning Projektet har fyra övergripande målsättningar. - Att skapa långsiktiga strategier för vuxenutbildningen i regionen och driva fram en specialisering mot vissa typer av utbildning inom varje kommun. - Att projektet ska verka för att de studerande fritt ska kunna välja studieort, utan att stöta på formella hinder, av typ interkommunala ersättningar. - Att utveckla det redan existerande Lapplandsvuxkonceptet så att fler kurser än idag har internetstöd och kontinuerlig antagning och att kurser anordnas i alla kommuner - Att utveckla nya och bättre gemensamma rutiner för marknadsföring och administration. Sammantaget måste projektet anses lyckat. Vår kanske största framgång är att vi lyckats skapa ett strategidokument för vuxenutbildningen i projektregionen och dessutom fått det godkänt av respektive kommuns berörda politiska nämnd. Samarbetet i regionen har på det hela taget stärkts och vi har kommit en bra bit på väg mot samtliga målsättningar vi hade i starten, även om vi inte nått ända fram på alla punkter. En viktig och oförutsedd konsekvens av projektet är också att alla kommuner har för avsikt att fortsätta och fördjupa samarbetet i ett nytt projekt där näringslivet involveras, nämligen projekt Lärande Regioner. Uppnådda mål Det första målet i vår projektansökan kallade vi långsiktiga strategier för vuxnas lärande. Målsättningen var att ta fram ett dokument med gemensamma strategier för vuxenutbildningen i regionen. Detta mål har uppnåtts under projekttiden. Nu finns ett gemensamt strategidokument som dessutom är politiskt förankrat. Politikerna i respektive projektkommuns facknämnd har godkänt strategierna och därigenom förbundit sig att arbeta i den riktning de anger. Dessa strategier är en viktig och stor del av projektets resultat. Kan strategierna efterlevas har projektregionen kommit långt i sitt nätverkssamarbete. Dokumentet är även i sig en slags garant för att samarbetet fortsätter. På namnet hörs att det är fråga om ett kontinuerligt samarbete för framtiden som dokumentet syftar till. När vi nu står inför den stora förändring som frivux kommer att innebära, tror vi att en samsyn på inriktningen av vuxenutbildningen i regionen kan vara av stort värde. Det skulle kunna innebära att vi kan fastställa ett gemensamt kursutbud som blir avsevärt bredare än om varje kommun var för sig skulle göra ett utbud. Dessutom kan kommunerna i projektregionen undvika att konkurrera med varandra om de studerande. Naturligtvis är innehållet i dokumentet det viktigaste och de olika punkterna förutsätter ett långtgående samarbete och en bred samsyn mellan projektets kommuner. Det första övergripande målet i projektansökan innefattade även att kommunerna skulle nischa in sig mot olika yrkesutbildningsområden. Här har vi till skillnad mot arbetet med strategierna inte kommit speciellt långt. Tanken var att utforma modeller för yrkesutbildning som fungerar i glesbygd. Det handlar om att utnyttja resurserna på bästa sätt och samtidigt göra utbildningarna tillgängliga och attraktiva för presumtiva studerande. Någon uttalad nischning finns ännu inte i projektregionen, men vissa tendenser kan ändå skönjas. Vilhelmina har av tradition varit duktiga på vårdutbildningar. Under hösten 07 har man startat en Kvalificerad yrkesutbildning, Avancerad omvårdnad i hemmet. Storuman har å sin 2

3 sida startat en KY- utbildning inom processteknik, som ligger inom det område man där har kompetens och intresse för. Att vi ville underlätta för de studerande att läsa kurser oberoende av kommungränser var ett annat uttalat mål inför projektstarten. Vi kallade målet gränslösa studier och skrev att vi ville införa en modest interkommunal ersättning för alla gymnasiala kurser. Det som konkret har hänt när projektet nu har avslutats är att inom Lapplandsvux d v s kärnämneskurser i projektregionen är den interkommunala ersättningen 35 kronor per poäng. För yrkesutbildningar varierar ersättningen mellan kommunerna. Vilhelmina har dock genomfört samma ersättning som för kärnämneskurser, alltså 35 kronor per poäng. Just yrkesutbildningarna är utmanande, eftersom de kan vara mycket dyra och också variera mycket i kostnad. Tanken är dock att det ska gagna hela regionen om man genom en låg interkommunal ersättning kan underlätta för studerande att skaffa utbildning i en annan kommun än hemkommunen. I förlängningen kan vi behålla fler studerande och det driver i sin tur på utvecklingen i regionen. Lapplandsvux var ett samarbete som fanns före Utbildningsnätverk Södra Lappland. Lapplandsvux erbjuder gymnasiala kurser i kärnämnen och allmänna ämnen på distans. Samverkan sker idag mellan komvux/lärcentra i åtta inlandskommuner i Västerbotten. De kommuner som ingår i utbildningsnätverket. Lapplandsvux startade 2001med Vilhelmina och Storumans kommuner, och hade till början av 2006 utökats till att innefatta även Lycksele, Sorsele, Dorotea och Åsele. Utbildningsanordnare var i regel Vilhelmina, Storuman och Lycksele som med egna gymnasieskolor hade lärarresurser delat mellan gymnasieskolorna och komvux, och kunde täcka upp ett trettiotal kurser. Med detta kunde den studerande ges helt nya förutsättningar till studier, genom att ett större utbud blev tillgängligt och att distansmodellen passade även de som bodde långt från anordnarkommunen. Under det första utbildningsåret provades distansmodellen ut, kurstider kortades och antalet närträffar begränsades. Studiehandledningar och uppgifter delades ut via kursmappar i First Class. Storuman genomförde vissa träffar via ISDN-videokonferens, vilket blev mycket uppskattat bland de studerande. Att åka till kursanordnaren 7 mil bort var ett hinder och trots begränsningar i bandbredd föredrog studenterna videolektioner framför att åka iväg till närträffar. I början på 2000-talet skedde en snabb utbyggnad av bredbandsnätet i Västerbottens inland och när kommunerna fick del av infrastrukturmedel för vuxnas lärande, gjordes ett gemensamt inköp av ny videokonferensutrustning. Fler kommuner blev nu delaktiga i Lapplandsvux-samarbetet och antalet kurser ökade till drygt 40 per läsår. Antalet heltidsstuderande minskade drastiskt efter Kunskapslyftets slut och istället kombinerade många arbete med studier. Lycksele kom med i samarbetet 2003/04 och erbjöd lå 05/06 ett par enstaka kurser utan närträffar. Kursutbudet hade nu blivit ett smörgåsbord med kurser såväl med gruppintag som löpande antagning, kurser att läsa på en termin eller ett år, och kurser på dagtid och vissa på kvällstid. Utbildningsnätverk Södra Lapplands mål var att utveckla det redan befintliga samarbetet inom Lapplandsvux ytterligare. Uttalade målsättningar var att anordna fler kurser med internetstöd, 3

4 att anordna fler kurser med löpande antagning och att kurser ska erbjudas i alla kommuner. Om man jämför listan över anordnade kurser läsåret 05/06 med samma lista från läsåret 07/08 borde man få en ganska klar bild över hur målen har uppfyllts. Läsåret 05/06 gavs det totalt 42 kurser inom Lapplandsvux. Av dem hade tio kurser löpande antagning. Två kurser använde sig av Internet. Huvudorter för kurserna var Lycksele, Storuman och Vilhelmina. Vad har då hänt läsåret 07/08? Detta läsår ges 50 kurser inom Lapplansvux. Av dem har 23 stycken löpande antagning. Åtta kurser använder sig av Internet. Sju kurser ges helt på Internet, medan en kombinerar några fysiska träffar med Internetbaserad undervisning. Huvudorterna för utbildningarna är nu utom Lycksele, Storuman och Vilhelmina också Malå och Norsjö. Jämförelsen visar alltså att utvecklingen har gått i den riktning målen för projektet angav. Utbudet av kurser totalt har dessutom ökat, vilket måste anses vara positivt, även om det inte var ett uttalat mål inom projektet. Det kan dock inte uteslutas att det ökade utbudet av kurser är en bieffekt av projektsamarbetet, eftersom det har intensifierat kontakterna mellan Lapplandsvuxkommunerna. Till sist hade vi en målsättning som löd samverkan kring fler utbildningsinsatser där vi fokuserade på marknadsföring och administration. Konkret ville vi utveckla rutiner för att marknadsföra utbildningen i regionen genom t ex annonsering, affischer och broschyrer. Det andra konkreta målet var att utveckla de administrativa rutinerna. Där tog vi upp som exempel att alla kommuner bör ha relevanta checklistor för samtliga utbildningar i regionen. Tanken med dessa checklistor var att viktig information för de studerande skulle finnas samlad på ett papper, så att det skulle vara enkelt för personalen på det lokala lärcentret att ge svar på frågor. En av svårigheterna med distansutbildning är ju just att personer på den egna orten vet för lite om en utbildning som ges i en annan kommun. Ett schabloniserat dokument med det viktigaste de studerande behöver veta och naturligtvis information om ansvarig lärare underlättar betydligt. För att tanken ska fungera måste checklistor på alla distanskurser finnas på alla lärcentra i området. De måste hållas aktuella, d v s gamla plockas bort och nya hela tiden komma till för varje ny kurs som ska starta. Dessutom måste det bli en rutin för personalen på respektive lärcentrum att använda sig av dem. Checklistor har skapats och spritts till projektkommunerna under projekttiden. En sådan finns också att ta del av som bilaga 1. Tyvärr måste sägas att checklistorna ännu inte används i någon större omfattning. I Vilhelmina där listorna har tagits fram används de, men i övriga kommuner tar det längre tid att anamma den nya rutinen. Förändring tar ofta tid. Det viktiga är att inte ge upp en god idé, utan fortsätta att arbeta för den. Det är ingen tvekan om att det har skapats både affischer och annonserats om utbildningar i regionen. En aptitlig affisch om Lapplandsvux utbud 2006 finns som bilaga 2. Det finns också en liten broschyr om Lapplandsvux, med telefonnummer och e-postadresser (se bilaga 3). Inom nätverket växte det fram en tanke om en gemensam webbportal. Lycksele har gjort ett förslag till en webbsida där det finns inledande information om Lapplandsvux till intresserade och blivande studerande.(adressen på nätet är: Där finns också aktuell information om kursutbudet. Hur webbsidan konkret ska användas och fogas in i det övriga webbutbudet från kommunerna är ännu inte diskuterat. En webbsida behöver bli välkänd och lättåtkomlig för att bli välbesökt och den nöten återstår att knäcka. 4

5 En annan administrativ samverkan är att lärcentrum arbetar för att få till stånd en spegling av skolornas first class-servrar. Detta ingick inte uttryckligen i projektmålen, men måste ändå anses ingå som en del av den övergripande målsättningen. En spegling av servrarna innebär att de studerande bara behöver logga in på sitt lärcentrums first class och sedan har tillgång till all information om en kurs som anordnas av en annan kommun. Det är en avsevärd förenkling och informationsvinst för de studerande. I skrivande stund är speglingen ännu inte genomförd, men respektive lärcentrums tekniker arbetar för att överbrygga de tekniska snårigheterna och göra verklighet av den ambitionen. Arbets- och tidsplan I projektansökan inför projektet hade vi inte strukturerat mer än att vi skulle ha ett upptaktsmöte och sedan ett möte i månaden under projekttiden. Så här i efterhand kan vi summera att vi kanske inte riktigt har haft ett möte i månaden, men inte långt ifrån. Vi kan med gott samvete säga att vi haft tillräckligt täta kontakter för att arbetet i projektet hela tiden skulle flyta på och vi har fått angelägna saker att hända. Vi har inte alltid haft fysiska möten, utan ofta tagit tekniken till hjälp och träffats via Marratech. Det har i sig varit givande, eftersom vi själva provat på hur distansteknik kan fungera, den teknik som vi vill öka i våra kursutbud. I slutet av projektåret ansökte vi om en förlängning av projekttiden och fick den beviljad till december Att vi ville förlänga tiden berodde på att så mycket var på gång och det skulle helt enkelt ha känts som att rumphugga projektet om vi hade strukit ett streck när den ordinarie tiden var slut. Min åsikt är att det inte berodde på en dålig planering. Vi var ett stort nätverk i vårt projekt, åtta kommuner, som ska arbeta tillsammans. Det är inte särskilt svårt att förstå att det kan vara lite tungrott. Men å andra sidan har det fungerat lite som en snöboll i rullning. När vi väl hade fått igång aktiviteten hände många saker samtidigt och med kraft. Vi hade inte uppnått samma goda resultat med projektet om vi hade slutat ett halvår tidigare. Vi kände att vi just hade satt snöbollen i rullning och att jag som projektledare kunde luta mig lite tillbaka och så att säga låta gravitationen göra jobbet. När det gäller de åtgärder som vidtagits känns de överlag som relevanta. Som jag tidigare nämnde har vi fått saker att hända i projektet och alla åtgärder har på olika sätt fört oss närmare projektmålen. Fortlevnad efter projekttiden De åtta kommuner som har ingått i nätverksprojekt Södra Lappland gjorde under 2007 en ansökan om medel till ett nytt projekt, Lärande regioner Ett av skälen till detta var att samarbetet under nätverksprojekt Södra Lappland upplevdes som så givande att man ville försäkra sig om att hålla ihop projektkommunerna även för framtiden. Ett annat skäl var att projektet Lärande regioner passade kommunerna så väl. Det kändes som en naturlig fortsättning på den intensiva samverkan som inletts, att också involvera näringslivet i samarbetet. Vi blev beviljade medel till det nya projektet som fick namnet Region Södra Lappland. De målsättningar som vi satte upp i projektansökan fungerar utmärkt att referera under denna rubrik. 5

6 Följande stycken är hämtade ur projektansökan för Lärande Regioner 2007 Bakgrund Kommunerna i vår region har en liten folkmängd, spridd över en stor yta, vilket gör det svårt för enskilda kommuner att kunna erbjuda ett attraktivt utbud av vuxenutbildning på egen hand. De åtta kommunerna tillsammans har däremot en folkmängd på drygt personer, och det ger bättre underlag för att starta kurser. Den demografiska utvecklingen resulterar i att allt fler går i pension under de närmaste åren, medan de ungdomskullar som kommer ut på arbetsmarknaden är för små för att fylla luckorna. Detta innebär att fler vuxna måste vidareutbilda sig för att matcha arbetsmarknadens behov. Var för sig har kommunerna små resurser, både ekonomiskt och personellt. Om regionen anordnar kurser tillsammans kan såväl lärarresurser som ekonomiska medel användas mer rationellt. Tanken är att de specialistkunskaper och kompetensområden som finns etablerade i de olika kommunerna ska komma hela regionen till del. Vi har en regional arbetsmarknad där näringslivet hämtar arbetskraft från flera kommuner. Därför är det också naturligt att utbilda med fokus på hela regionens utveckling. Varje kommun bör lägga egna kortsiktiga intressen åt sidan till förmån för regionens långsiktiga nytta och medborgarnas behov. Sammantaget uttrycker denna bakgrund en anda av samsyn som har möjliggjort vårt redan goda samarbete i Cfl:s nätverksprojekt Utbildningsnätverk Södra Lappland. Vi ser detta nya projekt som en möjlighet att fördjupa samarbetet för vuxenutbildningen i vår region. Lika viktigt är dock att få möjlighet att bredda samverkan till att också omfatta näringslivets aktörer i våra respektive kommuner. En optimalt fungerande utbildningsinstans står i ständig kontakt med det omgivande samhället, i vilket näringslivet har en framskjuten plats. Sammanfattning av projektet Åtta kommuner i Västerbottens inland, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina samt Åsele vill skapa kontaktytor och utveckla rutiner för att tillgodose näringslivets behov av utbildning. Kommunerna har sedan tidigare ett fungerande samarbete genom Lapplandsvux, och har fördjupat sina kontakter i projektet Utbildningsnätverk Södra Lappland. I detta projekt vill kommunerna bredda samarbetet. Ambitionen är ett helhetsgrepp runt näringslivets behov av utbildning i regionen. Projektets mål Vårt mål med projektet är att utvidga samarbetet inom Utbildningsnätverk Södra Lappland till att också omfatta arbetsmarknadsorganisationen, näringskontoren och näringslivet i hela regionen. Vi vill skapa kontaktytor och utveckla rutiner för att tillgodose näringslivets behov av utbildning. 6

7 Arbets- och tidsplan Arbetet inleds med att varje kommun träffar det lokala näringslivet och visar på de möjligheter som finns med ett regionalt utbildningssamarbete. Lokala träffar med arbetsförmedlingen om samarbete. De kommunala företrädarna i projektet samlas med nyckelpersoner från det regionala näringslivet. Diskussioner förs om de utbildningsbehov som framkommit i samband med lokala näringslivsträffar. Samtal förs även om strategier för samordning av resurser och insatser. I respektive kommun förs diskussioner om att vuxenutbildningen medverkar som en resurs vid etableringsträffar på orten. Regionalt samverkansmöte med företrädare för komvux/lärcentra, politik, arbetsförmedling, näringslivskontor och företagarorganisationer där strategier för utbildning utarbetas tillsammans med en plan för genomförande. Förväntat resultat Vi vill på ett bättre och effektivare sätt än idag synliggöra utbildningsbehov och utbildningsmöjligheter i regionen. Nätverksbyggande Vårt nätverk är stort, närmare bestämt bestående av representanter från åtta kommuner. Jag nämnde tidigare i rapporten att ett sådant stort nätverk kan vara tungrott. Det är nackdelen med att vara så många. Mycket tid går åt till att hålla alla uppdaterade och det krävs också ibland mer tid för att få alla att dra åt samma håll. Alla medlemmar i nätverket hade mycket annat i sin agenda, så projektet hade mycket att konkurrera med. Detta har en del att göra med projekttiden, som jag har berört under rubriken arbets- och tidsplan. Ett så stort nätverk som vårt behöver tid. Det krävs en tid av, ska vi kalla det motiveringsarbete, innan nätverket fungerar bra. Men när alla förstår hur viktig samverkan är och vilka vinster som kan göras börjar samarbetet flyta. Ytterligare en erfarenhet som kan vara värd att nämna är att det kan vara lätt att hamna i sandlådekrig. Samarbete och samverkan innebär både ett givande och ett tagande och ibland kan man trampa på ömma tår, kanske helt utan att vara medveten om det. Tänker man sig inte för då är risken att det skapas onödiga konflikter. Detta är naturligtvis allas ansvar. Att hålla en öppen dialog med varandra, samtidigt som man bemödar sig om att försöka tolka varandra positivt är viktigt. Kan man dessutom ständigt hålla de långsiktiga målen i sikte och tänka på vad som betyder något i ett längre perspektiv och överse med smärre motgångar, är förutsättningarna för ett bra samarbete goda. Nästan överflödigt känns det att nämna vikten av att skapa personliga relationer mellan nätverksmedlemmarna. Man kan inte ha ett djupare samarbete om man inte har hittat ett personligt förtroende för varandra. Organisationer består av människor och nätverk består av dessa människor med olika erfarenheter och behov. Ett fungerande nätverk måste utgå från personerna samtidigt som det hela tiden måste ha nätverkets målsättningar på näthinnan. Den stora fördelen med ett stort nätverk som vårt är då den effekt som det har. När så många arbetar tillsammans mot samma mål skapas en avsevärd kraft. Vi har i projektet kunnat se 7

8 resultatet av vårt arbete. Det är ju också vad som behövs för att sporra till ytterligare ansträngningar. Ett bevis på att alla har upplevt samarbetet som givande är att alla åtta kommuner redan har gått in i ett nytt gemensamt projekt, som ytterligare kommer att befästa nätverket. Utvärdering När vi skrev vår projektansökan diskuterade vi bland annat just utvärdering. Tillsammans kom vi fram till att eftersom Cfl skulle göra en egen utvärdering, lägger vi inga stora resurser på just den delen av projektarbetet. I denna rapport görs en jämförelse mellan det läge som rådde i projektstarten och hur det ser ut nu, efter projektets slut. Det är en form av måluppfyllelseutvärdering. Erfarenhetsspridning I vårt arbete med att ta fram och befästa strategidokumentet har det ingått en avsevärd informationsspridning. Strategierna för vuxnas lärande har, som tidigare framgått, antagits av berörda nämnder i alla åtta projektkommunerna. Samtidigt som vi har uppnått målet att skapa och förankra strategier, har vi på köpet gjort många medvetna om vad vårt projekt har arbetat med. Vi har till och med tagit oss ett steg länge då vi har politiken med oss när det gäller att arbeta för en utveckling av vuxnas lärande enligt strategidokumentet. I den egna organisationen har information och förankring av projektet skett på de lokala arbetsplatsträffarna. Cfl s projektträffar har bidragit till att sprida erfarenheter och information till andra delar av landet. Det har varit värdefullt att träffa medlemmar från andra projektnätverk och utbyta erfarenheter, information och idéer. Kontakt med CFL Jag som projektledare upplever kontakten med CFL som helt tillfredsställande. Relevant information har kommit ut på projektwebben eller via mail. En stor anledning till min positiva inställning är våra projektmentorer som varit enkla och snabba att komma i kontakt med. De har också kunnat ge svar på frågor och varit professionella, alltid en glad röst i luren eller en trevlig hälsning på mailen. Conny Karlsson är ytterligare en anledning till att vara nöjd med CFL. Han var ett värdefullt stöd och gav goda råd när det gällde hur vi skulle tänka kring målsättningarna för projektet. Ekonomi Totalt Intäkter Löner projektledning Administration Utvärdering och rapporter Resor, möteskostnader Övriga kostnader Projektkommunernas egeninsatser Totalt Kostnader i projektet För transaktioner, se filen ekonomi Utbildningsnätverk Södra Lappland.xls 8

9 Övrigt Till slut vill vi poängtera hur viktigt det är med den typ av projekt som detta nätverksprojekt är ett exempel på. Att kunna ansöka om projektpengar från en fristående nationell myndighet har gett goda effekter och erfarenheter för våra nätverkskommuner. Det innebär flera fördelar, som vi ser det. Även små kommuner med begränsade resurser kan genomföra liknande projekt som större, resursstarka kommuner, eftersom projektpengarna beviljas utifrån en ansökan och är öronmärkta. Man är inte lika beroende av politikernas välvilja och börs som blir fallet om man ska slåss om kommunens pengar i konkurrens med alla andra kommunala intressen. Dessutom blir man som projektarbetare sedd av Cfl, en organisation med lång erfarenhet och stort kunnande. Genom Cfl kommer man också i kontakt med andra regioner i landet och de människor som arbetar i projekt där, och får möjligheter till kunskapsutbyten. Dessa fördelar är enligt vår mening betydande, och ett sådant projekt som Utbildningsnätverk Södra Lappland med de faktiska resultat som det har lett till hade inte blivit verklighet utan projektmedel från Cfl. 9