Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 10 Hushållning och kvalitet 13 Ekonomisk översikt och analys 22 Medarbetarredovisning, Personalredovisning 27 Miljöredovisning 33 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 38 Individ- och familjeomsorg 39 LSS-verksamhet 40 Hälsa, vård och omsorg 42 För- och grundskoleverksamhet 44 Gymnasieskola och vuxenutbildning 46 Kostverksamhet 47 Fritidsverksamhet 48 Kulturverksamhet 49 Teknisk verksamhet skattefinansierad 50 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Räddningstjänst 53 Plan- och byggverksamhet 54 De kommunala bolagen 55 RÄKENSKAPERNA Resultaträkning, Kassaflödesanalys 60 Balansräkning 61 Noter 62 VA-verksamhetens förvaltningsberättelse och resultaträkning 68 VA-verksamhetens balansräkning och noter 69 Redovisningsprinciper 71 Drift-, invensterings- och exploateringsredovisning 72 Ordlista 77 Revisionsberättelse 78 INLEDNING 3

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET De ekonomiska omvärldsförutsättningarna var från början mycket svåra inför 2010 men Sverige klarade sig bättre än de flesta länder och Lomma kommun kunde avsluta med ett starkt resultat. Även om 2010 blev ett ekonomiskt mycket gott år, får vi inte glömma att utjämningssystemen samt nya och utökade behov ökar våra kostnader varje år och det är endast tack vare idogt utvecklingsarbete som vi kan kombinera god ekonomi med en bra verksamhet. Trots det starka resultatet måste vi uppmärksamma den stora investeringsvolymen som kan få en negativ påverkan på nämndernas verksamhetsmedel. Lomma är en av de kommuner i Sverige som har den största ökningen av folkmängden i förhållande till sin storlek. Får man utmärkelsen Sveriges bästa boendekommun 2006 och 2009 och Sveriges näst bästa boendekommun 2007 och 2010 samt bästa skolkommun totalt tre gånger är det logiskt att detta också avspeglas i ett mycket stort intresse av att bo här. Fler invånare ställer emellertid också krav på utbyggd kommunal service och utbyggnaden av framför allt barnomsorgen blir därför också fortsatt mycket stor. Några projekt som påbörjades under året och särskilt bör uppmärksammas är Brohus förskola, Fladängskolan i Lomma samt Montessoriskolan i Borgeby. Den nya matsalen på Pilängskolan färdigställdes under året. Idrottshallen i Borgeby som invigdes januari 2011 kommer att till viss del tillgodose behovet av lokaler för våra föreningar. Arbetet med att utveckla Lomma Centrum fortsatte under 2010 bland annat genom att rivningen av centrumhuset och ombyggnad av Centrumgatan genomfördes. Andra projekt som bör uppmärksammas är våra energieffektiviseringsåtgärder, vårt marina naturmiljöprogram, renoveringar av våra lekplatser och vår satsning på e-tjänster för att förenkla kontakten med kommunen för våra medborgare. Under året genomfördes en verksamhetsövergång där skötsel av gata och park lades ut på entreprenad och ett nytt avfallshanteringssystem infördes. Dessa åtgärder har inneburit inkörningsproblem som medfört berättigad kritik. Vi arbetar med att komma tillrätta med detta. Lommas utvecklingsarbete är föremål för stort intresse av vår omvärld och vi har fått många positiva omdömen. Förutom de priser vi fick för bästa boendekommun, fick vi under året en utmärkelse i PRO:s Äldrebarometer som gällde våra satsningar inom tillgänglighet i miljö och boende för våra äldre och funktionshindrade. Bjärehovskolans kök fick en hedersam andraplacering i utnämningen Årets Stora Skolkök. De viktigaste bekräftelserna på vår kvalité får emellertid vår personal varje dag i mötet med elever, föräldrar, vårdtagare och anhöriga. Det är få kommuner som kan uppvisa så god verksamhet inom alla viktiga sektorer. Visst finns det fel, brister och tillkortakommanden, men personalens förmåga att ta sig an dessa och nya utmaningar ger anledning till glädje och tillförsikt. Detta motiverar en stor eloge till all kommunens personal, alla uppdragstagare och alla nämnder för en mycket bra genomförd verksamhet! INLEDNING Anders Berngarn, Kommunstyrelsens ordförande 4

4 ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunkoncernen omfattar Lomma kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Som dotterföretag i kommunkoncernen räknas företag som kommunen på grund av röstandelsmajoritet har ett bestämmande inflytande över (mer än 50 %). Företag där kommunen äger minst 20 % och högst 50 % är att betrakta som intresseföretag. I kommunkoncernen ingår Lomma kommun, Lomma Servicebostäder AB med 100 %, Lomma Uthyrningsfastigheter AB med 100 %, Lomma Varmbadhus AB med 100 % och Kommunupphandling Syd AB med 25 %. Ej konsoliderade organisationer Kommunen har även inflytande i fler företag och föreningar. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande organisationer inte skall räknas med i den sammanställda redovisningen: AB Malmöregionens Avlopp 40,00 % Sydvästra Skånes Avfalls AB 3,50 % Sydvatten AB 2,58 % Kraftringen AB 2,11 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,88 % Föreningen Företagshälsan Arlöv-Lomma Revision Kommunfullmäktige M S Fp C MP SD Kd Spi Överförmyndare Kommunstyrelsen Nämnder Bolag Valnämnd Lomma Servicebostäder AB 100 % Barn- & utbildningsnämnd Lomma Uthyrningsfastigheter AB 100 % Kultur- & fritidsnämnd Lomma Varmbadhus AB 100 % Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö- & byggnadsnämnd Kommunupphandling Syd AB 25 % INLEDNING 5

5 VART GICK SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR Avgifter 16 % Finansiella intäkter 1 % 83 % kommer från skatter och utjämningsbidrag. 16 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 1 % är finansiella intäkter. Skatter och generella statsbidrag 83 % OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2010 SÅ HÄR: 37,09 kronor till för- och grundskoleverksamhet 15,53 kronor till hälsa, vård och omsorg 14,08 kronor till teknisk verksamhet 10,24 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,80 kronor till kommunövergripande verksamhet 5,05 kronor till årets överskott 3,04 kronor till LSS-verksamhet 2,60 kronor till individ- och familjeomsorg 1,92 kronor till fritidsverksamhet 1,84 kronor till kulturverksamhet INLEDNING 0,99 kronor till räddningstjänst 0,54 kronor till plan- och byggverksamhet 0,28 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav år varav 65 år och äldre Skattekraft, % * Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,12 0,12 0,17 0,17 0,17 Begravningsavgift Lomma, kr 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 679,1 740,8 800,1 824,1 897,5 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 621,1 713,4 794,9 835,1 856,0 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 32,0 35,6 38,9 39,6 39,7 Nämndernas budgetavvikelser, mnkr 40,5 8,7-14,8-14,3-9,2 Finansnetto, mnkr 18,9 3,9-13,3 26,2 1,4 - varav pensionsförvaltning 18,4 5,7-13,5 27,8 5,2 Årets resultat kommunen, mnkr 76,9 31,3 111,8 15,2 42,9 Årets resultat koncernen, mnkr 79,1 31,5 82,2 15,1 42,8 Balansnivå kommunen, % 109,6 103,6 101,1 99,7 104,1 Balans Nettoinvesteringar, mnkr 128,8 100,1 200,2 187,7 126,1 Låneskuld, mnkr 32,3 100,6 15,6 170,0 260,0 Borgensåtaganden, mnkr 181,5 179,8 110,5 111,0 104,9 Personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal årsarbetare * prognos INLEDNING 7

7

8 FÖRVALTNINGSberättelse

9 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt är hämtad från MakroNytt nr 1/2011 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ljusare internationell utveckling Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarar för tillväxten i den globala ekonomin. Trots en viss dämpning i den kinesiska ekonomin hamnar ändå tillväxttakten kring 9 procent de närmaste åren. Men också från väst kommer indikationer på bättre fart i ekonomin. I USA växte BNP med cirka 3 procent i årstakt det fjärde kvartalet Efterfrågan och inte minst stämningsläget har stärkts bland annat till följd av att skattestimulanserna har förlängts. Det stora budgetunderskottet måste dock hanteras förr eller senare. Europa hämmas av skuldproblem, men bilden är tudelad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i södra. Förutom den svenska ekonomin har den tyska visat på styrka. Södra Europa präglas starkt av den kraftiga budgetsanering som pågår och PIIGS-ländernas (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) BNP faller eller ligger kring noll i år. Tillväxten i Euroområdet beräknas bli 1,5 2 procent. Sammantaget bedöms tillväxten globalt öka till närmare 4,5 procent 2011 och 2012, marginellt svagare än Sverige Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. Till följd av detta beräknas sysselsättningen öka vilket bidrar positivt till skatteunderlaget. BNP beräknas under 2011 öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (mätt i antal arbetade timmar) förväntas stiga med 1,8 procent. Även under 2012 beräknas BNP öka mer än 3 procent. Befolkning Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick antalet invånare i Lomma kommun till Folkmängden ökade under år 2010 med 494 (år 2009: 616) personer. Detta är betydligt mera än den genomsnittliga tillväxttakten som under den senaste 20-årsperioden ligger på strax över 200 personer per år. Sett över en femårsperiod är Lomma den kommun i landet som ökar relativt sett mest. Befolkningsökningen i kommunen under år 2010 motsvarar 2,3 %, vilket kan jämföras med den totala ökningen i Skåne län på 1,0 %. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,8 %. Befolkningsutveckling i Lomma kommun Antal invånare År I kommunen är det i första hand Lomma tätort som växer, men även Bjärred ökar sin befolkning. I tätorten Bjärred inräknas även samhällena Borgeby och Haboljung. Lomma är sedan ett antal år tillbaka den största tätorten i kommunen. Befolkningsutveckling Tätort Bjärred Lomma Flädie Landsbygden Totalt Under år 2010 föddes 233 barn. Födelsetalen i kommunen visar en minskande trend, vilket är tvärt emot utvecklingen totalt i hela landet. Antalet avlidna under året uppgick till 133 personer, vilket är det lägsta antalet döda på sju år trots ett ökat antal äldre personer i kommunen. Under år 2010 flyttade drygt personer till kommunen och strax över 950 från kommunen, vilket innebär ett överskott på ungefär 400 personer. Kommunen har ett stort inflyttningsöverskott sedan många år, vilket är en direkt konsekvens av det omfattande bostadsbyggandet. De största åldersgrupperna i kommunen är 0 9 år och år. Åldersgrupperna år är särskilt små. Medelåldern i kommunen är 40,4 år, vilket är något lägre än i Skåne län och riket som helhet. Vid en jämförelse i olika åldersgrupper finns det stora skillnader mellan kommunen respektive länet och riket. 10

10 Befolkningsfördelning 2010 Ålder kvinnor män Fördelat per ålderskategori Befolkning-2010.indd Antalet barn i förskoleåldern, 0 5 år, i kommunen har ökat något jämfört med föregående år, från till Andelsmässigt är denna åldersgrupp mycket större i kommunen (8,9 %) än i länet (7,3 %) och riket (7,1 %). arbetskraften. Motsvarande andel i länet var 4,1 % och i riket 3,6 %. Bostadsmarknad I kommunen finns idag totalt drygt bostäder. Av dessa utgör 67 % småhus med äganderätt, 25 % lägenheter med bostadsrätt och 8 % lägenheter med hyresrätt. Under 2010 färdigställdes i kommunen strax över 150 bostäder. Bostadsbyggande i Lomma kommun Antal bostäder Antalet skolbarn har också ökat under år Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6 15 år till (2 849 vid årsskiftet 2009/2010). Andelen skolbarn är betydligt större i kommunen jämfört med i länet och i landet som helhet. Lomma är den kommun i Skåne som har den största andelen ungdomar i åldersgruppen 0 17 år, 25,3%. Ålderspensionärernas andel av befolkningen är något större i Lomma kommun (19,7 %) än i länet (18,3 %) och riket (18,5 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med nästan 0,5 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt under framför allt de allra närmaste åren. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förväntas att öka i antal, men störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna. Näringsliv och sysselsättning Lomma är en typisk utpendlarkommun. Mer än tre av fyra förvärvsarbetande kommuninvånare arbetar utanför kommunen, främst i Malmö och Lund. En viss inpendling finns också till kommunen. Den lokala arbetsmarknaden omfattar drygt arbetstillfällen. Störst arbetsgivare är Lomma kommun med strax över anställda. Näst störst är Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med drygt 300 anställda. Inom lantbruksuniversitet studerar också närmare personer. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar är ungefär I Lomma kommun finns cirka registrerade företag representerande många olika branscher. Tjänstesektorn är mycket dominerande med bland annat många företag som sysslar med konsultverksamhet, service och handel. Lomma kommun har länets lägsta arbetslöshet. Vid årsskiftet 2010/2011 var 1,6 % (1,9 % vid föregående årsskifte) öppet arbetslösa år i förhållande till hela År I området Lomma Hamn fortsatte utbyggnaden i den västra delen där totalt 60 lägenheter med bostadsrätt färdigställdes i kvarteret Kompassen under I den östra delen, direkt nordväst om den nya bron, blev Skanskas tre första åvillor med äganderätt färdiga för inflyttning. I den norra delen av Brohusområdet färdigställde CA-fastigheter sex radhus vid ombyggnaden av de tidigare arbetarbostäderna. I början av året färdigställde Skanska Oscarshus (bostadsrätt) som är ett så kallat. seniorboende för åldersgruppen över 55 år. I området Östervång med Skanska som byggentreprenör blev 22 småhus med äganderätt klara för inflyttning under Åtta av de totalt 12 lägenheterna i ombyggnadsprojektet Karstorps gård blev också klara för inflyttning under året. Totalt tillkom 135 nya bostäder i kommundelen Lomma. I den norra kommundelen färdigställdes 16 småhus med äganderätt i exploateringsområdet vid Rutsborgsvägen i Borgeby. Totalt ökade bostadsbeståndet i kommundelen Bjärred med 23 stycken nya hus. Bostadsbyggandet i den södra delen av kommunen kommer även framöver att vara omfattande. Detta beror framförallt på det stora omvandlingsområdet Lomma Hamn. En relativt sett stor andel av byggandet i tätorten Lomma blir flerbostadshus. I Lomma planeras även hyresrättslägenheter bland annat i Lomma centrum och i Lomma Hamn samt vid Alnarpsvägen. Efterfrågan bedöms vara stor på alla typer av bostäder, och i alla delar av kommunen. I den norra kommundelen med Bjärred och Borgeby kommer bostadsbyggandet att vara mycket begränsat under de närmaste åren. Detta är en medveten åtgärd från kommunens sida för att minska trycket på förskolor och skolor i denna del av kommunen. Det enda större projektet i Bjärred är det pågående seniorboendet med totalt 46 bostäder i flerbostadshus och småhus. Detta kommer att vara färdigt för inflyttning under FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

11 Infrastruktur Infrastrukturen är i huvudsak väl utbyggd i Skåne, men för att klara av den alltmer ökande trafiken krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnäten framöver. Viktiga projekt är utbyggnad till fyra spår av järnvägen mellan Malmö och Lund, kapacitetsförstärkning av Lommabanan och byggande av ett godstågsspår utanför tätorterna i regionen. Införandet av persontågstrafik på Lommabanan är enligt den nya nationella infrastrukturplanen inte aktuellt förrän efter år På vägsidan behöver en ny trafikplats anläggas mellan Lomma tätort och Åkarp. Enligt Trafikverket behöver E6 byggas ut till sex filer från åtminstone trafikplats Löddeköpinge och söderut till Malmö. I den norra delen av kommunen planerar Trafikverket utbyggnad och ombyggnad av väg 16/913 Lund trafikplats Flädie Bjärred med en första etapp mellan Lund och E6 inklusive trafikplatsen. Skånetrafiken har föreslaget att en stor pendlingsstation anläggs längs södra stambanan i Burlövs kommun. Om en sådan anläggning genomförs kan den komma att påverka både vägsystemet och kollektivtrafiken i Lomma kommun. Den pågående planperioden för investeringar i väg- och järnvägsnäten omfattar perioden De ekonomiska ramarna för långtidsplanerna är avsevärt snävare än de bedömda behoven. Krav ställs nu också på medfinansiering från kommunerna för projekt, som tidigare i princip har finansierats av staten. Det gäller till exempel utbyggnad av Lommabanan för persontågtrafik. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: Känslighetsanalys Händelse Förändring +/- 10 öres förändring av kommunalskatten 4,3 mnkr Förändrat invånarantal med 100 4,1 mnkr Avgiftsförändring med 1 % 0,8 mnkr Löneförändring med 1 %, inkl PO 5,0 mnkr Prisförändring med 1 % 3,4 mnkr Förändrad upplåning med 10 mnkr 0,4 mnkr 10 heltidstjänster 4,6 mnkr Även oförutsedda händelser kan således ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

12 HUSHÅLLNING OCH KVALITET Ekonomisk styrning och kontroll Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Kommunens styrning utgår från det styr- och kvalitetssystem som fastställts av Kommunfullmäktige. I mars 2007 fattades beslut om ett nytt styr- och kvalitetssystem som omfattar styrnings- och uppföljningsprocesser, intern kontroll, politiker- och tjänstemannaroller, olika styrdokuments förhållande till varandra, medborgar- och brukarhänsyn, säkerhetsfrågor samt miljö- och naturhänsyn. Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument, Övergripande mål och riktlinjer, för mandatperioden antogs i juni Dokumentet uttrycker bland annat mål för verksamhetens inriktning och hushållning med resurser. En grundläggande förutsättning för hushållningen är att skattesatsen inte skall höjas. Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker sex gånger per år. Utgångspunkten för den ekonomiska analysen skall ha sin grund i den helårsprognos nämnden anger i kvartals- och delårsrapporter. Förutom att beskriva om det finns avvikelser när det gäller de ekonomiska resurserna är det också viktigt att redogöra för om nämnden klarar av sitt uppdrag att tillgodose kommuninvånarna utlovad service. Analysen görs vid varje tillfälle för såväl ekonomi som verksamhet. kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunen har successivt utvecklat och förbättrat internkontrollarbetet. Under 2007 fastställdes ett nytt reglemente för intern kontroll. Fokus har bland annat lagts på att ta fram ett bättre underlag för bedömning av vilka områden som ska granskas. Detta görs via så kallade väsentlighets- och riskanalyser. Varje nämnd ska årligen anta en handlingsplan för intern kontroll som avlämnas samtidigt som budgeten för kommande år. Därigenom uppnås en tydligare koppling mellan den verksamhet som ska bedrivas och den interna kontrollen av densamma. Nämnderna skall senast i samband med årsredovisningens upprättande till Kommunstyrelsen rapportera resultatet av den interna kontrollen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning De övergripande målen vad gäller god hushållning med finansiella resurser som återfinns i Övergripande mål och riktlinjer har brutits ned i fem styrnyckeltal. Nyckeltalen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt (en djupare analys av nyckeltalen återfinns under avsnitt Ekonomisk översikt och analys): Styrnyckeltal 1: Årets samtliga intäkter dividerat med årets samtliga kostnader. Mål: Måttet ska uppgå till lägst 101 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 104,1 %. Styrnyckeltal 2: Utgående eget kapital per uppräknas årligen med nettoprisindexförändringen. Verkligt eget kapital jämförs med detta värde för att kontrollera konsolideringsgraden. Mål: Verkligt eget kapital vid utgången av mandatperioden skall överstiga eget kapital uppräknat med nettoprisindex. Realisation av dolda övervärden skall räknas bort. Målet är uppfyllt. Konsolideringsgraden uppgår till 3,7 %. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

13 Styrnyckeltal 3: Värdet av medel avsatta i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsskuld. Mål: Kvoten mellan avsättning och skuld ska uppgå till lägst 50 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 54,2 %. Styrnyckeltal 4: Samtliga skulder, exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet och värdet av medel avsatta till pensionsförvaltning, dividerat med skatteintäkterna. Mål: Kvoten skall högst uppgå till 71 %. Målet är inte uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 74,9 %. Styrnyckeltal 5: Samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen till helägda kommunala bolag. Mål: Dessa borgensförbindelser skall inte överstiga nivån per Målet är inte uppfyllt. Ovannämnda borgensförbindelser uppgår till 38,9 mnkr, vilket är 0,4 mnkr högre än nivån vid utgången av Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning är inriktat på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har lyft fram vissa mål som anses vara speciellt viktiga att följa upp ur ett fullmäktigeperspektiv. Urvalet av mål har gjorts med utgångspunkt i begreppet god ekonomisk hushållning och anses således vara sådana som har betydelse för utvecklingen av denna. Måluppfyllelsen av dessa mål sammanfattas sist i detta avsnitt. Målen återfinns under respektive verksamhetsberättelse på sidorna Dessutom har Kommunfullmäktige fastställt tolv kommungemensamma nämndmål som ska gälla för samtliga verksamheter. Målen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt: Medborgarsamverkan Kommuninvånarna skall uppleva att tillgängligheten är hög i Lomma kommun. Svarsfrekvensen skall vid utgången av 2010 uppgå till minst 80 % avseende enkla frågor via telefon till kommunens handläggare. Målet är inte uppfyllt. Svarsfrekvensen varierar mellan förvaltningarna. På övergripande nivå ligger resultatet på 52 % Kommunen ska fortsatt utvecklas mot s.k. 24-timmars myndighet för att bättre kunna möta medborgares och företagares behov. Målet är uppfyllt. Hushållning med personalresurser Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. År 2010 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. År 2011 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Målet är uppfyllt. Den totala frisknärvaron 99 % frisk ska öka. För år 2010 skall andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 % och för år 2011 minst 75 %. Målet är inte uppfyllt är frisknärvaron 67,5%, en höjning med 3,1 % jämfört med Kommunens rehabiliteringsarbete skall bedrivas med syftet att ge medarbetarna hjälp att återvinna sin arbetsförmåga. Minst 40 % av andelen personer som varit i REHAB-åtgärd under året skall ha återgått i arbete. Målet är uppfyllt. Hushållning med naturresurser Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Energiförbrukning skall 2010 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till Målet är uppfyllt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

14 All kommunal verksamhet ska präglas av arbetet för en långsiktig, hållbar utveckling. Målet bedöms vara uppfyllt. Arbete pågår ständigt. Kommunens mål i dessa avseenden kan bland annat avläsas i miljömålsarbetet och i olika dokument. Tillväxt och dynamik Vid planering och försäljning av mark ska, vid sidan av prioriteringen av personalintensiva företag, inom kommunen redan verksamma företag prioriteras. Målet är uppfyllt. Lomma skall vara en företagandevänlig kommun. Målet är uppfyllt. Omvärlden Kommunen skall aktivt utveckla samarbetet med de övriga 4 YES kommunerna och andra kommuner i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. Målet är inte uppfyllt. De flesta av utvecklingsprojekten som utretts inom 4 YES har av olika skäl inte fullföljts. En översyn av arbetsformer vad gäller samarbete pågår. Övriga verksamhetsmål och sammanfattning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från angiven inriktning i Övergripande mål och riktlinjer ska respektive nämnd varje år fastställa en nämndsplan som anger vad man skall åstadkomma och när detta ska ske. Nämndsplanen definierar också uppdraget till verksamhetsorganisationen. Vissa mål i nämndsplanen är ur fullmäktiges perspektiv extra viktiga. Det är dessa mål som följs upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Måluppfyllelse av fullmäktigemålen redovisas nedan och återfinns under respektive verksamhet på sidorna Måluppfyllelse av fullmäktigemål Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Kommunstyrelse Socialnämnd 1-3 Barn- och 4-1 utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt Det finns således både mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt så kallade fullmäktigemål för vad som ska åstadkommas under verksamhetsåret. I nedanstående tabell sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven. Sammanfattning av måluppfyllelsen Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Mål enligt god ekonomisk hushållning - finansiella mål verksamhetsmål Fullmäktigemål Graderingen avseende måluppfyllelse är följande: Målet är uppfyllt, Målet bedöms vara uppfyllt samt Målet är inte uppfyllt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

15 Jämfört med 110 kommuner 2007 Genomsnittligt resultat i 3 år 5 Kontroll Resultat före extraord. poster Jämfört med 140 kommuner 2008 Genomsnittligt resultat i 3 år Kontroll Skattefinansiering av investeringar Resultat före extraord. poster Budgetföljsamhet Skattefinansiering av investeringar Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Skattesats Kassalikviditet 4 Skattesats 3 Kassalikviditet 5 2 Soliditet 1 0 Soliditet Risk Finasiella nettotillgångar Risk Finasiella nettotillgångar Finansiell ställning jämfört med andra kommuner Syftet med den här analysen (modellen har tagits fram av Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid Handelshögskolan i Göteborg) är att ur ett extern-redovisningsperspektiv redovisa var Lomma kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under åren i förhållande till riket. Värdet av de 150 kommuner som ingår i profilen 2009 bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Diagrammet innehåller dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga för en kommuns finansiella utveckling. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje axel i polärdiagrammet graderas och ju längre ut på axeln kommunen ligger desto bättre. Lomma kommun har under perioden redovisat en försvagad resultatnivå och en mycket hög investeringsvolym. Trots detta har kommunens långsiktiga handlingsberedskap i form av soliditet kunnat hållas oförändrad. Förklaringen till detta var att intäkter från försäljningen av kommunens bostadsbolag har kunnat finansiera den höga investeringsvolymen. Detta utrymme är nu borta och varje investering som ska finansieras måste finansieras med skatteintäkter, annars försvagas kommunens långsiktiga handlingsberedskap. Lomma har dock en god soliditet, men frågan är dock vilken nivå den behöver ligga på i framtiden. Om kommunen kan hålla sig på en resultatnivå runt 2 % och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att hållas oförändrad inför framtiden. Med rådande konjunkturläge blir det dock en utmaning att lyckas med detta under 2011, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Lomma kommun goda möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jämfört med 150 kommuner 2009 Genomsnittligt resultat i 3 år Kontroll Resultat före extraord. poster Skattefinansiering av investeringar Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Skattesats Kassalikviditet Soliditet Risk Finasiella nettotillgångar De stora investeringarna kommer att påverka avskrivningsvolymen och nivån på räntekostnaderna. Frågan är hur stor investeringsvolym kommunen orkar med finansiellt under kommande år? 16

16 Kvalitet och utveckling Styr- och kvalitetssystemet Kommunens styr- och kvalitetssystem är ett dokument som beskriver styrningen och ledningen i kommunen och vilka verktyg som ska användas i medborgardialogen. Under 2010 påbörjades ett långsiktigt arbete med att förenkla styrsystemet genom att revidera planeringsoch uppföljningsreglerna. Medborgardialog Medborgarna i Lomma kommun är en viktig del av styrningen i vår kommun. Nedan presenteras exempel på hur Lomma kommun arbetat med medborgarinflytande under LommaPanelen Lommapanelen består av 63 medborgare som tillfrågas i olika kommunala frågor. Under våren 2010 inbjöds panelen att samlas för att diskutera utveckling av e-tjänster. Barn- och ungdomsdialog Barn och ungdomar är en grupp medborgare som Lomma kommun har haft svårt att nå i medborgardialogen. Den politiska styrgruppen för barn- och ungdomsdialog har beslutat att inrätta ungdomsombud i varje förvaltning och nämnd, som ska fungera som lotsar i de olika verksamheterna. Målgruppen under 2011 är högstadieelever och representanter för denna målgrupp ska regelbundet träffa politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott under En annan utmaning är att få våra unga medborgare att använda sig av synpunkts- och klagomålssystemet Lukas. Medborgarservice Det ska vara enkelt att komma i kontakt med de olika verksamheterna, nämnderna och beslutsfattare och servicen ska uppfattas som snabb och modern. Under 2010 har en utredning om hur framtidens medborgarservice ska utformas, resulterat i ett beslutsunderlag som ligger till grund för politiskt beslut under våren Synpunkts- och klagomålshantering LUKAS Under 2010 har det inkommit totalt ärenden (2009: 725 st), vilket innebär att det i genomsnitt inkommit 101 ärenden per månad. Detta är en ökning med 42 % från föregående år och det högsta antalet ärende sedan starten Synpunkterna ska leda till förbättringar och användas i styrningen av verksamheterna. Inom tekniska nämnden är det främst verksamheterna gator och vägar samt parker och grönytor som är berörda av synpunkter/klagomål. Antal ärenden per förvaltning 2010 Antal Totalt ärenden antal per förvaltning Totalt antal Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret Miljö- och byggförvaltningen Socialförvaltningen Utbildning, kost, kultur och fritidsförvaltningen 964 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

17 Strategiska framtidsfrågor För att kunna arbeta med ständiga förbättringar och för att kunna möta medborgarnas behov är de strategiska frågor som Lomma kommun ska arbeta med de närmaste åren identifierade. Genomgående för detta arbete är att hitta nya och moderna former för de olika uppdragen. Här följer en kort beskrivning av dessa: Medborgarservice Olika grupper av medborgare har skiftande behov av kommunal service. Som förälder, företagare, skolungdom eller boende på ett av Lomma kommuns särskilda boende har man kontinuerlig kontakt med olika verksamheter. Som besökande eller boende i Lomma kommun nyttjar man vägar, stränder och grönområden. För att i framtiden bli ännu bättre i att möta alla dessa skiftande och individuella behov måste servicen effektiviseras och moderniseras på olika sätt. Medborgarna ska involveras i arbetet, bland annat genom Lommapanelen, och organisationen ska lära sig av goda exempel i omvärlden. Under 2011 ska det genomföras servicemätningar av olika slag för att kunna sätta tydliga mål för utvecklingsarbetet. Organisation Under 2010 har förvaltningsorganisationen genomlysts för att effektivare organisationsformer med ett tydligare medborgarperspektiv ska identifieras. Arbetet har pågått under hela 2010 och beslut om eventuella förändringar kommer att fattas under våren Internt miljöarbete Lomma kommuns mål är att vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling, därför startar under 2011 ett arbete med att förbättra det interna miljöarbetet. Till ex- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

18 empel ska arbetet med energisparåtgärder, avfallshantering och transporter vidareutvecklas. Nätverk och omvärld En av grundpelarna i utvecklingsarbetet är att vara aktiva i olika nätverk och att bevaka och analysera samhällsutvecklingen. Beroendet av hur omvärlden och samarbetspartners uppfattar Lomma kommun ökar i olika sammanhang. En del i förbättrings- och utvecklingsarbetet är att lyssna på och lära av andra. Därför ska Lomma kommun under 2011 ta fram en systematik i omvärldsanalysen och agera på både nationella och internationella arenor, exempelvis genom SKL, Region Skåne, EU. Möjligheterna att utveckla mellankommunala samarbetsformer ska undersökas, det vill säga utveckla och fördjupa samarbetet med andra kommuner, för att bli effektivare. Styrsystem För att styrningen och ledningen i en organisation ska fungera optimalt, måste styrsystemet genomlysas regelbundet och revideras med jämna mellanrum. Under 2010 har det bland annat uppstått ett behov av att bli effektivare i styrningen och tydliggörande av målkedjan. Därför kommer styrsystemet att revideras i flera olika delar under 2011 och På så vis kan Lomma kommun bättre möta förändringar i omvärlden som på olika sätt påverkar ekonomin och verksamheterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

19 Välfärd och effektivitet I detta avsnitt presenteras resultat som sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att belysa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att leva i. Redovisning sker utifrån fyra olika områden: Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare Måtten är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet. Det är fjärde året som mätningar och jämförelser i projektet har genomförts. Totalt är det 130 kommuner som ingår i projektet och det ger möjligheter till jämförelser mellan kommuner och ett erfarenhetsutbyte för förbättringar. Trygghet Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index Sämsta resultat En extern mätning av kommunens hemsida ger sammantaget ett mycket bra resultat och en stark förbättring i förhållande till tidigare mätning. Mätningen sker genom ett informationsindex, som inte är heltäckande, men ändå ger en uppfattning om en grundnivå för information till medborgarna. Indexet består av 190 frågor och svaret på varje fråga ska kunna hittas på kommunens hemsida inom två minuter för att resultatet skall vara godkänt. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 85 Bästa resultat 92 TENDENS å Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? % Sämsta resultat 20% 58% Bästa resultat 77% Index Sämsta resultat Bästa resultat TENDENS å TENDENS Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarundersökning 2009 och visar att flertalet av kommuninvånarna känner sig trygga i kommunen. Resultatet har förbättrats sedan förra undersökningen Dock kan resultatet bli ännu bättre och kommunen fortsätter att arbeta för att Lomma kommun ska upplevas som en trygg plats att bo och leva på. Ny mätning genomförs under Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? å Mätningen sker med hjälp av ett medborgarindex som visar på en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Lomma ligger klart över medelvärdet och har förbättrats sedan förra mätningen. Lomma kommun arbetar just nu med att förbättra medborgardialogen med barn och unga. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Index Sämsta resultat 31 Bästa resultat Antal personer Bästa resultat 4 personer 17 personer Sämsta resultat 24 personer TENDENS ä FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE TENDENS å Resultatet är knappt godkänt men har förbättrats en aning sedan förra mätningen För äldre med behov av omsorg är kontinuitet och trygghet viktigt. Personer som har mer än en hemtjänstinsats per dag möter i genomsnitt 17 personer under en 14-dagars period. Detta är ett högt antal. Frågan är föremål för djupare undersökning av socialförvaltningen och målsättningen är att förbättra resultatet ytterligare. I SCB:s Medborgarundersökning ingår ett index som kallas Nöjd-Inflytande-Index, som baseras på de frågor som ställs i undersökningen kring områdena tillgänglighet, information/öppenhet, påverkan/inflytande samt förtroende. Indexet visar enkelt uttryckt medborgarnas betyg på sitt inflytande i kommunen. Kommunens mål är att resultatet i medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2009, inte skall understiga 52, det finns således mer att göra för att utveckla inflytandet. Nästa mätning genomförs

20 Kostnadseffektivitet Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till andra kommuner? Bästa resultat 1 2 Resultatet är en stark förbättring i förhållande till föregående mätning och innebär en mycket bra nivå och föranleder inga särskilda åtgärder. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Index Ranking kommuner Sämsta resultat Bästa resultat 85 Sämsta resultat 283 TENDENS å Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimat i kommunen? Bästa resultat 3 63 Sämsta resultat Ranking kommuner TENDENS å Företagsklimatet i Lomma är enligt Svenskt Näringslivs mätningar godkänt. Måttet utgår från den undersökning som görs årligen över företagsklimatet i landets kommuner av Svenskt Näringslivs kommunranking. Mätmetoderna har stora svagheter, varför oförklarliga förändringar från år till år kan trots klimatbegreppets långsiktiga definition förekomma. SCB försöker åstadkomma en bättre modell, som kan ersätta Svenskt Näringslivs mätning. Resultatet föranleder bland annat åtgärder i hur vi samverkar inom kommunen för att hantera frågan TENDENS å Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? Kommunen har haft ett omfattande arbete med att höja kvaliteten inom hemtjänsten. Resultatet är godkänt med en svag förbättring från förra mätningen, men ambitionen är högre. Socialnämnden och dess förvaltning arbetar långsiktigt och målmedvetet på att öka vårdtagarnas nöjdhet med verksamheten. Kommunen som samhällsutvecklare Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? Hälsotal Bästa resultat 14,3 17,1 Sämsta resultat 55, TENDENS å Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpeng med mera divideras med befolkningen år. Hälsotillståndet i kommunen är mycket bra, näst bäst bland alla Sveriges kommuner, och mätningen föranleder inga särskilda åtgärder. % Sämsta resultat 60 Bästa resultat TENDENS å Sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg, men med en svag försämring sedan förra året. De huvudsakliga förklaringarna till den höga sysselsättningsgraden är vårt geografiska läge med närhet till många arbetsplatser inom många branscher samt medborgarnas höga utbildningsnivå. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Årsredovisning 2009. Lomma kommun

Årsredovisning 2009. Lomma kommun Årsredovisning 2009 Lomma kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008-06-30 Krokoms kommun 3 september 2008 Anneth Nyqvist 2008-09-08 Anneth Nyqvist Maj-Britt Åkerström Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och

Läs mer

Årsredovisning 2014 LOMMA KOMMUN

Årsredovisning 2014 LOMMA KOMMUN Årsredovisning 2014 LOMMA KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Periodens större händelser 6 Vart gick skattepengarna? 8 Fem år i sammandrag

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Carlsson Mattias Bygghammar Karin Johansson Granskning av delårsrapport 2015 Vara Kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Delårsrapport Krokoms kommun Anneth Nyqvist Revisionsrapport 2010-06-30 Anneth Nyqvist 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 2.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 www.pwc.com/se Linda Yacoub Sofia Nylund Susanna Collijn Oktober 2013 Översiktlig granskning av delårsrapport 2013 Vaxholms stad Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning s. 3 Delårsrapportens

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Maj 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Delårsrapport Hallstahammars kommun Utarbetad av Komrev inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2010-10-19 Granskningen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Årsredovisning 2012 LOMMA KOMMUN

Årsredovisning 2012 LOMMA KOMMUN Årsredovisning 2012 LOMMA KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 215 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: 82,3 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar Kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer