Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 10 Hushållning och kvalitet 13 Ekonomisk översikt och analys 22 Medarbetarredovisning, Personalredovisning 27 Miljöredovisning 33 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 38 Individ- och familjeomsorg 39 LSS-verksamhet 40 Hälsa, vård och omsorg 42 För- och grundskoleverksamhet 44 Gymnasieskola och vuxenutbildning 46 Kostverksamhet 47 Fritidsverksamhet 48 Kulturverksamhet 49 Teknisk verksamhet skattefinansierad 50 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 52 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Räddningstjänst 53 Plan- och byggverksamhet 54 De kommunala bolagen 55 RÄKENSKAPERNA Resultaträkning, Kassaflödesanalys 60 Balansräkning 61 Noter 62 VA-verksamhetens förvaltningsberättelse och resultaträkning 68 VA-verksamhetens balansräkning och noter 69 Redovisningsprinciper 71 Drift-, invensterings- och exploateringsredovisning 72 Ordlista 77 Revisionsberättelse 78 INLEDNING 3

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET De ekonomiska omvärldsförutsättningarna var från början mycket svåra inför 2010 men Sverige klarade sig bättre än de flesta länder och Lomma kommun kunde avsluta med ett starkt resultat. Även om 2010 blev ett ekonomiskt mycket gott år, får vi inte glömma att utjämningssystemen samt nya och utökade behov ökar våra kostnader varje år och det är endast tack vare idogt utvecklingsarbete som vi kan kombinera god ekonomi med en bra verksamhet. Trots det starka resultatet måste vi uppmärksamma den stora investeringsvolymen som kan få en negativ påverkan på nämndernas verksamhetsmedel. Lomma är en av de kommuner i Sverige som har den största ökningen av folkmängden i förhållande till sin storlek. Får man utmärkelsen Sveriges bästa boendekommun 2006 och 2009 och Sveriges näst bästa boendekommun 2007 och 2010 samt bästa skolkommun totalt tre gånger är det logiskt att detta också avspeglas i ett mycket stort intresse av att bo här. Fler invånare ställer emellertid också krav på utbyggd kommunal service och utbyggnaden av framför allt barnomsorgen blir därför också fortsatt mycket stor. Några projekt som påbörjades under året och särskilt bör uppmärksammas är Brohus förskola, Fladängskolan i Lomma samt Montessoriskolan i Borgeby. Den nya matsalen på Pilängskolan färdigställdes under året. Idrottshallen i Borgeby som invigdes januari 2011 kommer att till viss del tillgodose behovet av lokaler för våra föreningar. Arbetet med att utveckla Lomma Centrum fortsatte under 2010 bland annat genom att rivningen av centrumhuset och ombyggnad av Centrumgatan genomfördes. Andra projekt som bör uppmärksammas är våra energieffektiviseringsåtgärder, vårt marina naturmiljöprogram, renoveringar av våra lekplatser och vår satsning på e-tjänster för att förenkla kontakten med kommunen för våra medborgare. Under året genomfördes en verksamhetsövergång där skötsel av gata och park lades ut på entreprenad och ett nytt avfallshanteringssystem infördes. Dessa åtgärder har inneburit inkörningsproblem som medfört berättigad kritik. Vi arbetar med att komma tillrätta med detta. Lommas utvecklingsarbete är föremål för stort intresse av vår omvärld och vi har fått många positiva omdömen. Förutom de priser vi fick för bästa boendekommun, fick vi under året en utmärkelse i PRO:s Äldrebarometer som gällde våra satsningar inom tillgänglighet i miljö och boende för våra äldre och funktionshindrade. Bjärehovskolans kök fick en hedersam andraplacering i utnämningen Årets Stora Skolkök. De viktigaste bekräftelserna på vår kvalité får emellertid vår personal varje dag i mötet med elever, föräldrar, vårdtagare och anhöriga. Det är få kommuner som kan uppvisa så god verksamhet inom alla viktiga sektorer. Visst finns det fel, brister och tillkortakommanden, men personalens förmåga att ta sig an dessa och nya utmaningar ger anledning till glädje och tillförsikt. Detta motiverar en stor eloge till all kommunens personal, alla uppdragstagare och alla nämnder för en mycket bra genomförd verksamhet! INLEDNING Anders Berngarn, Kommunstyrelsens ordförande 4

4 ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunkoncernen omfattar Lomma kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Som dotterföretag i kommunkoncernen räknas företag som kommunen på grund av röstandelsmajoritet har ett bestämmande inflytande över (mer än 50 %). Företag där kommunen äger minst 20 % och högst 50 % är att betrakta som intresseföretag. I kommunkoncernen ingår Lomma kommun, Lomma Servicebostäder AB med 100 %, Lomma Uthyrningsfastigheter AB med 100 %, Lomma Varmbadhus AB med 100 % och Kommunupphandling Syd AB med 25 %. Ej konsoliderade organisationer Kommunen har även inflytande i fler företag och föreningar. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande organisationer inte skall räknas med i den sammanställda redovisningen: AB Malmöregionens Avlopp 40,00 % Sydvästra Skånes Avfalls AB 3,50 % Sydvatten AB 2,58 % Kraftringen AB 2,11 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,88 % Föreningen Företagshälsan Arlöv-Lomma Revision Kommunfullmäktige M S Fp C MP SD Kd Spi Överförmyndare Kommunstyrelsen Nämnder Bolag Valnämnd Lomma Servicebostäder AB 100 % Barn- & utbildningsnämnd Lomma Uthyrningsfastigheter AB 100 % Kultur- & fritidsnämnd Lomma Varmbadhus AB 100 % Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö- & byggnadsnämnd Kommunupphandling Syd AB 25 % INLEDNING 5

5 VART GICK SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR Avgifter 16 % Finansiella intäkter 1 % 83 % kommer från skatter och utjämningsbidrag. 16 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 1 % är finansiella intäkter. Skatter och generella statsbidrag 83 % OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2010 SÅ HÄR: 37,09 kronor till för- och grundskoleverksamhet 15,53 kronor till hälsa, vård och omsorg 14,08 kronor till teknisk verksamhet 10,24 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 6,80 kronor till kommunövergripande verksamhet 5,05 kronor till årets överskott 3,04 kronor till LSS-verksamhet 2,60 kronor till individ- och familjeomsorg 1,92 kronor till fritidsverksamhet 1,84 kronor till kulturverksamhet INLEDNING 0,99 kronor till räddningstjänst 0,54 kronor till plan- och byggverksamhet 0,28 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet 6

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav år varav 65 år och äldre Skattekraft, % * Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,12 0,12 0,17 0,17 0,17 Begravningsavgift Lomma, kr 0,19 0,19 0,19 0,19 0,19 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 679,1 740,8 800,1 824,1 897,5 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 621,1 713,4 794,9 835,1 856,0 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 32,0 35,6 38,9 39,6 39,7 Nämndernas budgetavvikelser, mnkr 40,5 8,7-14,8-14,3-9,2 Finansnetto, mnkr 18,9 3,9-13,3 26,2 1,4 - varav pensionsförvaltning 18,4 5,7-13,5 27,8 5,2 Årets resultat kommunen, mnkr 76,9 31,3 111,8 15,2 42,9 Årets resultat koncernen, mnkr 79,1 31,5 82,2 15,1 42,8 Balansnivå kommunen, % 109,6 103,6 101,1 99,7 104,1 Balans Nettoinvesteringar, mnkr 128,8 100,1 200,2 187,7 126,1 Låneskuld, mnkr 32,3 100,6 15,6 170,0 260,0 Borgensåtaganden, mnkr 181,5 179,8 110,5 111,0 104,9 Personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal årsarbetare * prognos INLEDNING 7

7

8 FÖRVALTNINGSberättelse

9 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt är hämtad från MakroNytt nr 1/2011 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ljusare internationell utveckling Världsekonomin fortsätter att stärkas efter den djupaste nedgången i modern tid. Det är liksom tidigare främst de asiatiska ekonomierna som svarar för tillväxten i den globala ekonomin. Trots en viss dämpning i den kinesiska ekonomin hamnar ändå tillväxttakten kring 9 procent de närmaste åren. Men också från väst kommer indikationer på bättre fart i ekonomin. I USA växte BNP med cirka 3 procent i årstakt det fjärde kvartalet Efterfrågan och inte minst stämningsläget har stärkts bland annat till följd av att skattestimulanserna har förlängts. Det stora budgetunderskottet måste dock hanteras förr eller senare. Europa hämmas av skuldproblem, men bilden är tudelad med en betydligt bättre situation i norra Europa än i södra. Förutom den svenska ekonomin har den tyska visat på styrka. Södra Europa präglas starkt av den kraftiga budgetsanering som pågår och PIIGS-ländernas (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) BNP faller eller ligger kring noll i år. Tillväxten i Euroområdet beräknas bli 1,5 2 procent. Sammantaget bedöms tillväxten globalt öka till närmare 4,5 procent 2011 och 2012, marginellt svagare än Sverige Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. Till följd av detta beräknas sysselsättningen öka vilket bidrar positivt till skatteunderlaget. BNP beräknas under 2011 öka med 4,3 procent samtidigt som sysselsättningen (mätt i antal arbetade timmar) förväntas stiga med 1,8 procent. Även under 2012 beräknas BNP öka mer än 3 procent. Befolkning Vid årsskiftet 2010/2011 uppgick antalet invånare i Lomma kommun till Folkmängden ökade under år 2010 med 494 (år 2009: 616) personer. Detta är betydligt mera än den genomsnittliga tillväxttakten som under den senaste 20-årsperioden ligger på strax över 200 personer per år. Sett över en femårsperiod är Lomma den kommun i landet som ökar relativt sett mest. Befolkningsökningen i kommunen under år 2010 motsvarar 2,3 %, vilket kan jämföras med den totala ökningen i Skåne län på 1,0 %. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,8 %. Befolkningsutveckling i Lomma kommun Antal invånare År I kommunen är det i första hand Lomma tätort som växer, men även Bjärred ökar sin befolkning. I tätorten Bjärred inräknas även samhällena Borgeby och Haboljung. Lomma är sedan ett antal år tillbaka den största tätorten i kommunen. Befolkningsutveckling Tätort Bjärred Lomma Flädie Landsbygden Totalt Under år 2010 föddes 233 barn. Födelsetalen i kommunen visar en minskande trend, vilket är tvärt emot utvecklingen totalt i hela landet. Antalet avlidna under året uppgick till 133 personer, vilket är det lägsta antalet döda på sju år trots ett ökat antal äldre personer i kommunen. Under år 2010 flyttade drygt personer till kommunen och strax över 950 från kommunen, vilket innebär ett överskott på ungefär 400 personer. Kommunen har ett stort inflyttningsöverskott sedan många år, vilket är en direkt konsekvens av det omfattande bostadsbyggandet. De största åldersgrupperna i kommunen är 0 9 år och år. Åldersgrupperna år är särskilt små. Medelåldern i kommunen är 40,4 år, vilket är något lägre än i Skåne län och riket som helhet. Vid en jämförelse i olika åldersgrupper finns det stora skillnader mellan kommunen respektive länet och riket. 10

10 Befolkningsfördelning 2010 Ålder kvinnor män Fördelat per ålderskategori Befolkning-2010.indd Antalet barn i förskoleåldern, 0 5 år, i kommunen har ökat något jämfört med föregående år, från till Andelsmässigt är denna åldersgrupp mycket större i kommunen (8,9 %) än i länet (7,3 %) och riket (7,1 %). arbetskraften. Motsvarande andel i länet var 4,1 % och i riket 3,6 %. Bostadsmarknad I kommunen finns idag totalt drygt bostäder. Av dessa utgör 67 % småhus med äganderätt, 25 % lägenheter med bostadsrätt och 8 % lägenheter med hyresrätt. Under 2010 färdigställdes i kommunen strax över 150 bostäder. Bostadsbyggande i Lomma kommun Antal bostäder Antalet skolbarn har också ökat under år Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6 15 år till (2 849 vid årsskiftet 2009/2010). Andelen skolbarn är betydligt större i kommunen jämfört med i länet och i landet som helhet. Lomma är den kommun i Skåne som har den största andelen ungdomar i åldersgruppen 0 17 år, 25,3%. Ålderspensionärernas andel av befolkningen är något större i Lomma kommun (19,7 %) än i länet (18,3 %) och riket (18,5 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med nästan 0,5 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt under framför allt de allra närmaste åren. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förväntas att öka i antal, men störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna. Näringsliv och sysselsättning Lomma är en typisk utpendlarkommun. Mer än tre av fyra förvärvsarbetande kommuninvånare arbetar utanför kommunen, främst i Malmö och Lund. En viss inpendling finns också till kommunen. Den lokala arbetsmarknaden omfattar drygt arbetstillfällen. Störst arbetsgivare är Lomma kommun med strax över anställda. Näst störst är Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med drygt 300 anställda. Inom lantbruksuniversitet studerar också närmare personer. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar är ungefär I Lomma kommun finns cirka registrerade företag representerande många olika branscher. Tjänstesektorn är mycket dominerande med bland annat många företag som sysslar med konsultverksamhet, service och handel. Lomma kommun har länets lägsta arbetslöshet. Vid årsskiftet 2010/2011 var 1,6 % (1,9 % vid föregående årsskifte) öppet arbetslösa år i förhållande till hela År I området Lomma Hamn fortsatte utbyggnaden i den västra delen där totalt 60 lägenheter med bostadsrätt färdigställdes i kvarteret Kompassen under I den östra delen, direkt nordväst om den nya bron, blev Skanskas tre första åvillor med äganderätt färdiga för inflyttning. I den norra delen av Brohusområdet färdigställde CA-fastigheter sex radhus vid ombyggnaden av de tidigare arbetarbostäderna. I början av året färdigställde Skanska Oscarshus (bostadsrätt) som är ett så kallat. seniorboende för åldersgruppen över 55 år. I området Östervång med Skanska som byggentreprenör blev 22 småhus med äganderätt klara för inflyttning under Åtta av de totalt 12 lägenheterna i ombyggnadsprojektet Karstorps gård blev också klara för inflyttning under året. Totalt tillkom 135 nya bostäder i kommundelen Lomma. I den norra kommundelen färdigställdes 16 småhus med äganderätt i exploateringsområdet vid Rutsborgsvägen i Borgeby. Totalt ökade bostadsbeståndet i kommundelen Bjärred med 23 stycken nya hus. Bostadsbyggandet i den södra delen av kommunen kommer även framöver att vara omfattande. Detta beror framförallt på det stora omvandlingsområdet Lomma Hamn. En relativt sett stor andel av byggandet i tätorten Lomma blir flerbostadshus. I Lomma planeras även hyresrättslägenheter bland annat i Lomma centrum och i Lomma Hamn samt vid Alnarpsvägen. Efterfrågan bedöms vara stor på alla typer av bostäder, och i alla delar av kommunen. I den norra kommundelen med Bjärred och Borgeby kommer bostadsbyggandet att vara mycket begränsat under de närmaste åren. Detta är en medveten åtgärd från kommunens sida för att minska trycket på förskolor och skolor i denna del av kommunen. Det enda större projektet i Bjärred är det pågående seniorboendet med totalt 46 bostäder i flerbostadshus och småhus. Detta kommer att vara färdigt för inflyttning under FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

11 Infrastruktur Infrastrukturen är i huvudsak väl utbyggd i Skåne, men för att klara av den alltmer ökande trafiken krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnäten framöver. Viktiga projekt är utbyggnad till fyra spår av järnvägen mellan Malmö och Lund, kapacitetsförstärkning av Lommabanan och byggande av ett godstågsspår utanför tätorterna i regionen. Införandet av persontågstrafik på Lommabanan är enligt den nya nationella infrastrukturplanen inte aktuellt förrän efter år På vägsidan behöver en ny trafikplats anläggas mellan Lomma tätort och Åkarp. Enligt Trafikverket behöver E6 byggas ut till sex filer från åtminstone trafikplats Löddeköpinge och söderut till Malmö. I den norra delen av kommunen planerar Trafikverket utbyggnad och ombyggnad av väg 16/913 Lund trafikplats Flädie Bjärred med en första etapp mellan Lund och E6 inklusive trafikplatsen. Skånetrafiken har föreslaget att en stor pendlingsstation anläggs längs södra stambanan i Burlövs kommun. Om en sådan anläggning genomförs kan den komma att påverka både vägsystemet och kollektivtrafiken i Lomma kommun. Den pågående planperioden för investeringar i väg- och järnvägsnäten omfattar perioden De ekonomiska ramarna för långtidsplanerna är avsevärt snävare än de bedömda behoven. Krav ställs nu också på medfinansiering från kommunerna för projekt, som tidigare i princip har finansierats av staten. Det gäller till exempel utbyggnad av Lommabanan för persontågtrafik. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: Känslighetsanalys Händelse Förändring +/- 10 öres förändring av kommunalskatten 4,3 mnkr Förändrat invånarantal med 100 4,1 mnkr Avgiftsförändring med 1 % 0,8 mnkr Löneförändring med 1 %, inkl PO 5,0 mnkr Prisförändring med 1 % 3,4 mnkr Förändrad upplåning med 10 mnkr 0,4 mnkr 10 heltidstjänster 4,6 mnkr Även oförutsedda händelser kan således ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

12 HUSHÅLLNING OCH KVALITET Ekonomisk styrning och kontroll Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Kommunens styrning utgår från det styr- och kvalitetssystem som fastställts av Kommunfullmäktige. I mars 2007 fattades beslut om ett nytt styr- och kvalitetssystem som omfattar styrnings- och uppföljningsprocesser, intern kontroll, politiker- och tjänstemannaroller, olika styrdokuments förhållande till varandra, medborgar- och brukarhänsyn, säkerhetsfrågor samt miljö- och naturhänsyn. Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument, Övergripande mål och riktlinjer, för mandatperioden antogs i juni Dokumentet uttrycker bland annat mål för verksamhetens inriktning och hushållning med resurser. En grundläggande förutsättning för hushållningen är att skattesatsen inte skall höjas. Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker sex gånger per år. Utgångspunkten för den ekonomiska analysen skall ha sin grund i den helårsprognos nämnden anger i kvartals- och delårsrapporter. Förutom att beskriva om det finns avvikelser när det gäller de ekonomiska resurserna är det också viktigt att redogöra för om nämnden klarar av sitt uppdrag att tillgodose kommuninvånarna utlovad service. Analysen görs vid varje tillfälle för såväl ekonomi som verksamhet. kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunen har successivt utvecklat och förbättrat internkontrollarbetet. Under 2007 fastställdes ett nytt reglemente för intern kontroll. Fokus har bland annat lagts på att ta fram ett bättre underlag för bedömning av vilka områden som ska granskas. Detta görs via så kallade väsentlighets- och riskanalyser. Varje nämnd ska årligen anta en handlingsplan för intern kontroll som avlämnas samtidigt som budgeten för kommande år. Därigenom uppnås en tydligare koppling mellan den verksamhet som ska bedrivas och den interna kontrollen av densamma. Nämnderna skall senast i samband med årsredovisningens upprättande till Kommunstyrelsen rapportera resultatet av den interna kontrollen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning De övergripande målen vad gäller god hushållning med finansiella resurser som återfinns i Övergripande mål och riktlinjer har brutits ned i fem styrnyckeltal. Nyckeltalen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt (en djupare analys av nyckeltalen återfinns under avsnitt Ekonomisk översikt och analys): Styrnyckeltal 1: Årets samtliga intäkter dividerat med årets samtliga kostnader. Mål: Måttet ska uppgå till lägst 101 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 104,1 %. Styrnyckeltal 2: Utgående eget kapital per uppräknas årligen med nettoprisindexförändringen. Verkligt eget kapital jämförs med detta värde för att kontrollera konsolideringsgraden. Mål: Verkligt eget kapital vid utgången av mandatperioden skall överstiga eget kapital uppräknat med nettoprisindex. Realisation av dolda övervärden skall räknas bort. Målet är uppfyllt. Konsolideringsgraden uppgår till 3,7 %. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

13 Styrnyckeltal 3: Värdet av medel avsatta i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsskuld. Mål: Kvoten mellan avsättning och skuld ska uppgå till lägst 50 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 54,2 %. Styrnyckeltal 4: Samtliga skulder, exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet och värdet av medel avsatta till pensionsförvaltning, dividerat med skatteintäkterna. Mål: Kvoten skall högst uppgå till 71 %. Målet är inte uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 74,9 %. Styrnyckeltal 5: Samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen till helägda kommunala bolag. Mål: Dessa borgensförbindelser skall inte överstiga nivån per Målet är inte uppfyllt. Ovannämnda borgensförbindelser uppgår till 38,9 mnkr, vilket är 0,4 mnkr högre än nivån vid utgången av Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning är inriktat på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har lyft fram vissa mål som anses vara speciellt viktiga att följa upp ur ett fullmäktigeperspektiv. Urvalet av mål har gjorts med utgångspunkt i begreppet god ekonomisk hushållning och anses således vara sådana som har betydelse för utvecklingen av denna. Måluppfyllelsen av dessa mål sammanfattas sist i detta avsnitt. Målen återfinns under respektive verksamhetsberättelse på sidorna Dessutom har Kommunfullmäktige fastställt tolv kommungemensamma nämndmål som ska gälla för samtliga verksamheter. Målen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt: Medborgarsamverkan Kommuninvånarna skall uppleva att tillgängligheten är hög i Lomma kommun. Svarsfrekvensen skall vid utgången av 2010 uppgå till minst 80 % avseende enkla frågor via telefon till kommunens handläggare. Målet är inte uppfyllt. Svarsfrekvensen varierar mellan förvaltningarna. På övergripande nivå ligger resultatet på 52 % Kommunen ska fortsatt utvecklas mot s.k. 24-timmars myndighet för att bättre kunna möta medborgares och företagares behov. Målet är uppfyllt. Hushållning med personalresurser Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. År 2010 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. År 2011 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Målet är uppfyllt. Den totala frisknärvaron 99 % frisk ska öka. För år 2010 skall andelen personer med frisknärvaro uppgå till minst 75 % och för år 2011 minst 75 %. Målet är inte uppfyllt är frisknärvaron 67,5%, en höjning med 3,1 % jämfört med Kommunens rehabiliteringsarbete skall bedrivas med syftet att ge medarbetarna hjälp att återvinna sin arbetsförmåga. Minst 40 % av andelen personer som varit i REHAB-åtgärd under året skall ha återgått i arbete. Målet är uppfyllt. Hushållning med naturresurser Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Energiförbrukning skall 2010 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till Målet är uppfyllt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

14 All kommunal verksamhet ska präglas av arbetet för en långsiktig, hållbar utveckling. Målet bedöms vara uppfyllt. Arbete pågår ständigt. Kommunens mål i dessa avseenden kan bland annat avläsas i miljömålsarbetet och i olika dokument. Tillväxt och dynamik Vid planering och försäljning av mark ska, vid sidan av prioriteringen av personalintensiva företag, inom kommunen redan verksamma företag prioriteras. Målet är uppfyllt. Lomma skall vara en företagandevänlig kommun. Målet är uppfyllt. Omvärlden Kommunen skall aktivt utveckla samarbetet med de övriga 4 YES kommunerna och andra kommuner i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. Målet är inte uppfyllt. De flesta av utvecklingsprojekten som utretts inom 4 YES har av olika skäl inte fullföljts. En översyn av arbetsformer vad gäller samarbete pågår. Övriga verksamhetsmål och sammanfattning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från angiven inriktning i Övergripande mål och riktlinjer ska respektive nämnd varje år fastställa en nämndsplan som anger vad man skall åstadkomma och när detta ska ske. Nämndsplanen definierar också uppdraget till verksamhetsorganisationen. Vissa mål i nämndsplanen är ur fullmäktiges perspektiv extra viktiga. Det är dessa mål som följs upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Måluppfyllelse av fullmäktigemålen redovisas nedan och återfinns under respektive verksamhet på sidorna Måluppfyllelse av fullmäktigemål Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Kommunstyrelse Socialnämnd 1-3 Barn- och 4-1 utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt Det finns således både mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt så kallade fullmäktigemål för vad som ska åstadkommas under verksamhetsåret. I nedanstående tabell sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven. Sammanfattning av måluppfyllelsen Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Mål enligt god ekonomisk hushållning - finansiella mål verksamhetsmål Fullmäktigemål Graderingen avseende måluppfyllelse är följande: Målet är uppfyllt, Målet bedöms vara uppfyllt samt Målet är inte uppfyllt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

15 Jämfört med 110 kommuner 2007 Genomsnittligt resultat i 3 år 5 Kontroll Resultat före extraord. poster Jämfört med 140 kommuner 2008 Genomsnittligt resultat i 3 år Kontroll Skattefinansiering av investeringar Resultat före extraord. poster Budgetföljsamhet Skattefinansiering av investeringar Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Skattesats Kassalikviditet 4 Skattesats 3 Kassalikviditet 5 2 Soliditet 1 0 Soliditet Risk Finasiella nettotillgångar Risk Finasiella nettotillgångar Finansiell ställning jämfört med andra kommuner Syftet med den här analysen (modellen har tagits fram av Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid Handelshögskolan i Göteborg) är att ur ett extern-redovisningsperspektiv redovisa var Lomma kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under åren i förhållande till riket. Värdet av de 150 kommuner som ingår i profilen 2009 bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Diagrammet innehåller dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga för en kommuns finansiella utveckling. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje axel i polärdiagrammet graderas och ju längre ut på axeln kommunen ligger desto bättre. Lomma kommun har under perioden redovisat en försvagad resultatnivå och en mycket hög investeringsvolym. Trots detta har kommunens långsiktiga handlingsberedskap i form av soliditet kunnat hållas oförändrad. Förklaringen till detta var att intäkter från försäljningen av kommunens bostadsbolag har kunnat finansiera den höga investeringsvolymen. Detta utrymme är nu borta och varje investering som ska finansieras måste finansieras med skatteintäkter, annars försvagas kommunens långsiktiga handlingsberedskap. Lomma har dock en god soliditet, men frågan är dock vilken nivå den behöver ligga på i framtiden. Om kommunen kan hålla sig på en resultatnivå runt 2 % och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att hållas oförändrad inför framtiden. Med rådande konjunkturläge blir det dock en utmaning att lyckas med detta under 2011, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Lomma kommun goda möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jämfört med 150 kommuner 2009 Genomsnittligt resultat i 3 år Kontroll Resultat före extraord. poster Skattefinansiering av investeringar Budgetföljsamhet Lång sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet Skattesats Kassalikviditet Soliditet Risk Finasiella nettotillgångar De stora investeringarna kommer att påverka avskrivningsvolymen och nivån på räntekostnaderna. Frågan är hur stor investeringsvolym kommunen orkar med finansiellt under kommande år? 16

16 Kvalitet och utveckling Styr- och kvalitetssystemet Kommunens styr- och kvalitetssystem är ett dokument som beskriver styrningen och ledningen i kommunen och vilka verktyg som ska användas i medborgardialogen. Under 2010 påbörjades ett långsiktigt arbete med att förenkla styrsystemet genom att revidera planeringsoch uppföljningsreglerna. Medborgardialog Medborgarna i Lomma kommun är en viktig del av styrningen i vår kommun. Nedan presenteras exempel på hur Lomma kommun arbetat med medborgarinflytande under LommaPanelen Lommapanelen består av 63 medborgare som tillfrågas i olika kommunala frågor. Under våren 2010 inbjöds panelen att samlas för att diskutera utveckling av e-tjänster. Barn- och ungdomsdialog Barn och ungdomar är en grupp medborgare som Lomma kommun har haft svårt att nå i medborgardialogen. Den politiska styrgruppen för barn- och ungdomsdialog har beslutat att inrätta ungdomsombud i varje förvaltning och nämnd, som ska fungera som lotsar i de olika verksamheterna. Målgruppen under 2011 är högstadieelever och representanter för denna målgrupp ska regelbundet träffa politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott under En annan utmaning är att få våra unga medborgare att använda sig av synpunkts- och klagomålssystemet Lukas. Medborgarservice Det ska vara enkelt att komma i kontakt med de olika verksamheterna, nämnderna och beslutsfattare och servicen ska uppfattas som snabb och modern. Under 2010 har en utredning om hur framtidens medborgarservice ska utformas, resulterat i ett beslutsunderlag som ligger till grund för politiskt beslut under våren Synpunkts- och klagomålshantering LUKAS Under 2010 har det inkommit totalt ärenden (2009: 725 st), vilket innebär att det i genomsnitt inkommit 101 ärenden per månad. Detta är en ökning med 42 % från föregående år och det högsta antalet ärende sedan starten Synpunkterna ska leda till förbättringar och användas i styrningen av verksamheterna. Inom tekniska nämnden är det främst verksamheterna gator och vägar samt parker och grönytor som är berörda av synpunkter/klagomål. Antal ärenden per förvaltning 2010 Antal Totalt ärenden antal per förvaltning Totalt antal Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret Miljö- och byggförvaltningen Socialförvaltningen Utbildning, kost, kultur och fritidsförvaltningen 964 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

17 Strategiska framtidsfrågor För att kunna arbeta med ständiga förbättringar och för att kunna möta medborgarnas behov är de strategiska frågor som Lomma kommun ska arbeta med de närmaste åren identifierade. Genomgående för detta arbete är att hitta nya och moderna former för de olika uppdragen. Här följer en kort beskrivning av dessa: Medborgarservice Olika grupper av medborgare har skiftande behov av kommunal service. Som förälder, företagare, skolungdom eller boende på ett av Lomma kommuns särskilda boende har man kontinuerlig kontakt med olika verksamheter. Som besökande eller boende i Lomma kommun nyttjar man vägar, stränder och grönområden. För att i framtiden bli ännu bättre i att möta alla dessa skiftande och individuella behov måste servicen effektiviseras och moderniseras på olika sätt. Medborgarna ska involveras i arbetet, bland annat genom Lommapanelen, och organisationen ska lära sig av goda exempel i omvärlden. Under 2011 ska det genomföras servicemätningar av olika slag för att kunna sätta tydliga mål för utvecklingsarbetet. Organisation Under 2010 har förvaltningsorganisationen genomlysts för att effektivare organisationsformer med ett tydligare medborgarperspektiv ska identifieras. Arbetet har pågått under hela 2010 och beslut om eventuella förändringar kommer att fattas under våren Internt miljöarbete Lomma kommuns mål är att vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling, därför startar under 2011 ett arbete med att förbättra det interna miljöarbetet. Till ex- FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

18 empel ska arbetet med energisparåtgärder, avfallshantering och transporter vidareutvecklas. Nätverk och omvärld En av grundpelarna i utvecklingsarbetet är att vara aktiva i olika nätverk och att bevaka och analysera samhällsutvecklingen. Beroendet av hur omvärlden och samarbetspartners uppfattar Lomma kommun ökar i olika sammanhang. En del i förbättrings- och utvecklingsarbetet är att lyssna på och lära av andra. Därför ska Lomma kommun under 2011 ta fram en systematik i omvärldsanalysen och agera på både nationella och internationella arenor, exempelvis genom SKL, Region Skåne, EU. Möjligheterna att utveckla mellankommunala samarbetsformer ska undersökas, det vill säga utveckla och fördjupa samarbetet med andra kommuner, för att bli effektivare. Styrsystem För att styrningen och ledningen i en organisation ska fungera optimalt, måste styrsystemet genomlysas regelbundet och revideras med jämna mellanrum. Under 2010 har det bland annat uppstått ett behov av att bli effektivare i styrningen och tydliggörande av målkedjan. Därför kommer styrsystemet att revideras i flera olika delar under 2011 och På så vis kan Lomma kommun bättre möta förändringar i omvärlden som på olika sätt påverkar ekonomin och verksamheterna. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

19 Välfärd och effektivitet I detta avsnitt presenteras resultat som sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att belysa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att leva i. Redovisning sker utifrån fyra olika områden: Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare Måtten är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet. Det är fjärde året som mätningar och jämförelser i projektet har genomförts. Totalt är det 130 kommuner som ingår i projektet och det ger möjligheter till jämförelser mellan kommuner och ett erfarenhetsutbyte för förbättringar. Trygghet Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index Sämsta resultat En extern mätning av kommunens hemsida ger sammantaget ett mycket bra resultat och en stark förbättring i förhållande till tidigare mätning. Mätningen sker genom ett informationsindex, som inte är heltäckande, men ändå ger en uppfattning om en grundnivå för information till medborgarna. Indexet består av 190 frågor och svaret på varje fråga ska kunna hittas på kommunens hemsida inom två minuter för att resultatet skall vara godkänt. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 85 Bästa resultat 92 TENDENS å Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? % Sämsta resultat 20% 58% Bästa resultat 77% Index Sämsta resultat Bästa resultat TENDENS å TENDENS Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarundersökning 2009 och visar att flertalet av kommuninvånarna känner sig trygga i kommunen. Resultatet har förbättrats sedan förra undersökningen Dock kan resultatet bli ännu bättre och kommunen fortsätter att arbeta för att Lomma kommun ska upplevas som en trygg plats att bo och leva på. Ny mätning genomförs under Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? å Mätningen sker med hjälp av ett medborgarindex som visar på en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation och dialog med medborgarna. Lomma ligger klart över medelvärdet och har förbättrats sedan förra mätningen. Lomma kommun arbetar just nu med att förbättra medborgardialogen med barn och unga. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Index Sämsta resultat 31 Bästa resultat Antal personer Bästa resultat 4 personer 17 personer Sämsta resultat 24 personer TENDENS ä FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE TENDENS å Resultatet är knappt godkänt men har förbättrats en aning sedan förra mätningen För äldre med behov av omsorg är kontinuitet och trygghet viktigt. Personer som har mer än en hemtjänstinsats per dag möter i genomsnitt 17 personer under en 14-dagars period. Detta är ett högt antal. Frågan är föremål för djupare undersökning av socialförvaltningen och målsättningen är att förbättra resultatet ytterligare. I SCB:s Medborgarundersökning ingår ett index som kallas Nöjd-Inflytande-Index, som baseras på de frågor som ställs i undersökningen kring områdena tillgänglighet, information/öppenhet, påverkan/inflytande samt förtroende. Indexet visar enkelt uttryckt medborgarnas betyg på sitt inflytande i kommunen. Kommunens mål är att resultatet i medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2009, inte skall understiga 52, det finns således mer att göra för att utveckla inflytandet. Nästa mätning genomförs

20 Kostnadseffektivitet Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till andra kommuner? Bästa resultat 1 2 Resultatet är en stark förbättring i förhållande till föregående mätning och innebär en mycket bra nivå och föranleder inga särskilda åtgärder. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? Index Ranking kommuner Sämsta resultat Bästa resultat 85 Sämsta resultat 283 TENDENS å Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimat i kommunen? Bästa resultat 3 63 Sämsta resultat Ranking kommuner TENDENS å Företagsklimatet i Lomma är enligt Svenskt Näringslivs mätningar godkänt. Måttet utgår från den undersökning som görs årligen över företagsklimatet i landets kommuner av Svenskt Näringslivs kommunranking. Mätmetoderna har stora svagheter, varför oförklarliga förändringar från år till år kan trots klimatbegreppets långsiktiga definition förekomma. SCB försöker åstadkomma en bättre modell, som kan ersätta Svenskt Näringslivs mätning. Resultatet föranleder bland annat åtgärder i hur vi samverkar inom kommunen för att hantera frågan TENDENS å Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? Kommunen har haft ett omfattande arbete med att höja kvaliteten inom hemtjänsten. Resultatet är godkänt med en svag förbättring från förra mätningen, men ambitionen är högre. Socialnämnden och dess förvaltning arbetar långsiktigt och målmedvetet på att öka vårdtagarnas nöjdhet med verksamheten. Kommunen som samhällsutvecklare Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? Hälsotal Bästa resultat 14,3 17,1 Sämsta resultat 55, TENDENS å Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpeng med mera divideras med befolkningen år. Hälsotillståndet i kommunen är mycket bra, näst bäst bland alla Sveriges kommuner, och mätningen föranleder inga särskilda åtgärder. % Sämsta resultat 60 Bästa resultat TENDENS å Sysselsättningen är hög och arbetslösheten låg, men med en svag försämring sedan förra året. De huvudsakliga förklaringarna till den höga sysselsättningsgraden är vårt geografiska läge med närhet till många arbetsplatser inom många branscher samt medborgarnas höga utbildningsnivå. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

Årsredovisning 2009. Lomma kommun

Årsredovisning 2009. Lomma kommun Årsredovisning 2009 Lomma kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Avesta kommun April 2009 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun

Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun www.pwc.se Inger Andersson Certifierad kommunal revisor Daniel Johansson godkänd revisor Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Marks kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2010 Nynäshamns kommun Mars 2011 Anders Hägg Ramona Numelin Richard Vahul Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer