TIO GODA SKÄL ATT ÄTA SVENSKT KÖTT. goda skäl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TIO GODA SKÄL ATT ÄTA SVENSKT KÖTT. goda skäl"

Transkript

1 TIO GODA SKÄL ATT ÄTA SVENSKT KÖTT 10 goda skäl

2 goda skäl att äta svenskt kött Kunskapen om maten ökar och allt fler vill göra medvetna val, både för sin egen hälsas skull och för miljön. I dag är trenden att allt fler svenska konsumenter köper råvaror som har ett tydligt ursprung och som representerar värden som man kan stå för. Undersökningar visar att sju av tio konsumenter letar efter svenskt kött i matbutiken. Märket Svenskt kött är vårt sätt att hjälpa till. Kött är lättlagat, enkelt att variera och passar lika bra i vardagslag som till fest, dessutom ger det en bra uppsättning av näringsämnen som vi människor behöver. Därför har köttet sin självklara plats på matbordet tillsammans med grönsaker och rotfrukter. Märket Svenskt kött betyder att 100 procent av all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får eller lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige. Vår uppfattning är enkel: ät bra kött när du äter kött. Med bra kött menar vi svenskt kött. Det kostar lite mer, men vi får mycket gott på köpet. Här har vi samlat tio goda skäl! Källor: LRF.SE. SLV: Svenska Näringsrekommendationer SLV: Livsmedelsdatabasen. Attityder Kött. YouGov, februari 2012

3 Öppna landskap 1 Tack vare betande djur finns det hagmarker i Sverige. Hagarna ger ett öppet landskap som är vackert att se på och gör naturen mer lättillgänglig. I hagmarkerna finns det växter som gynnar insektsoch djurlivet. Många av dessa växter och djur är hotade, men kan räddas om landskapet fortsätter att hållas öppet. I Sverige är 85 procent av alla nötkreatur och får ute och betar under sommaren. Det är bara unga mjölkraskalvar och tjurar, som får vara inne eftersom de är svåra att ha ute på ett säkert sätt. 85% I Sverige är procent av alla nötkreatur och får ute och betar under sommaren.

4 2 Friskare djur I Sverige är djuren friskare än i många andra länder. Svensk lagstiftning för hur djuren ska tas om hand är den mest omfattande i världen. Alla djur i Sverige som hålls av människor omfattas av den svenska djurskyddslagen. Den ska fungera förebyggande och målet är att djuren ska vara friska, ha det bra och kunna bete sig naturligt. I Sverige har grisarna knorren kvar. Svenska grisar får strö och deras utrymme är större än vad som är lagstadgat inom EU. Svenska suggor får gå lösa. Inom EU är normen att suggorna hålls instängda i så kallade fixeringsbås under en stor del av året. Nötkreatur och får har det också bra här. Sverige är det enda landet i världen där mjölkkor och nötkreatur över 6 månaders ålder har lagstadgad rätt att gå på bete (kravet omfattar inte tjurar av säkerhetsskäl). Kor som går på sommarbete, suggor som går lösa och grisar med knorr. Det är några av de saker som du bidrar till när du väljer svenskt kött och chark. Anna Kristoffersson och hennes familj föder upp kor och lamm på gården i Veberöd. 4

5 Svensk köttproduktion ger mångfald 3 Tack vare det öppna, betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva. Annan matproduktion är beroende av den mångfalden; bin och andra insekter gör i sin tur nytta på till exempel rapsfälten. De betande djuren är en del av ett hållbart jordbruk. De omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Djuren omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Svenskt kött är en efterfrågad råvara. Men uppfödningen är liten om vi jämför med många andra länder. Svensk slaktdjursuppfödning omfattar cirka 2,8 miljoner grisar, nötkreatur och får och lamm. Det motsvarar cirka 1 procent av grisuppfödningen inom EU, cirka 2 procent av nötkreatursuppfödningen och 0,5 procent av får- och lammuppfödningen. 5

6 4 Friska djur behöver mindre medicin Sverige har en lång tradition av förebyggande hälsoarbete för djur. Genom sunda djurhållningssystem, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning har vi blivit av med många sjukdomar som fortfarande är vanliga i övriga EU. Detta ger friskare djur och bidrar till en låg förbrukning av antibiotika inom djurhållningen samt låg förekomst av antibiotikaresistens. Försäljning av antibiotika till djursektorn mg/kg levande vikt One health är ett begrepp som används mer och mer. Det symboliserar att djurs och människors hälsa hänger ihop. Smittas den ena riskerar även den andra att drabbas. Förutom ett onödigt lidande för våra husdjur riskerar även människor att drabbas. Den ökande antibiotikaresistens som ses i många delar av världen är ett mycket allvarligt problem. En ökad antibiotikaresistens riskerar att skapa en situation där vi för vissa sjukdomar kan komma att stå utan verksamma antibiotika, såväl för människor som för djur NL FR CZ CH UK DK FI SE NO Svenska animaliska livsmedel är fortsatt fria från antibiotika, hormoner och gifter. Det visar den kontroll Livsmedelsverket gjorde under Läs mer på slv.se. 53 Källa: Tabell 6 i Trends in sales of veterinary antimicrobial agents in nine European countries,

7 Sverige var först i världen (1986) med att förbjuda användning av all antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU och saknas fortfarande utanför EU.

8 5 Stenhård salmonellakontroll Svenskt kött är i princip fritt från salmonella tack vare det effektiva kontrollprogram som pågått sedan 1950-talet. Risken att få salmonella från svenskt kött är mycket liten. Hela produktionen kontrolleras: avelsdjur, djurhållning, foder och slakt. Personer som blir sjuka av salmonella i Sverige har oftast blivit smittade utomlands eller av importerad mat. Salmonellabakterierna dör vid upphettning till 60 grader. Det är tack vare den stränga salmonellakontrollen som vi kan smaka på sockerkakssmeten eller göra smörkräm med råa äggulor. I många andra länder riskerar man att bli sjuk. Den svenska grundidén är att djuren ska ges möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt. Den enkla idén och böndernas noggranna arbete skapar tillsammans en unik produkt. Djur som mår bra smakar också bra. 8

9 Naturlig näring 6 Kött ger dig många viktiga näringsämnen. Kött innehåller högvärdigt protein, järn, andra mineraler och vitaminer. Genom att äta allsidigt och varierat får du en bra balans i kosten. Kött tillsammans med grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd och andra näringsrika råvaror är mat som du mår bra av. Proteinrik mat ger större mättnadskänsla än den som är rik på kolhydrater. Grönsaker, rotfrukter och sallad, potatis och pasta det finns många bra smakkompisar till kött och chark. På svensktkott.se hittar du massor av inspiration och recept. 9

10 7 Protein av hög kvalitet Kött är laddat med protein, en portion* ger dig cirka 30 gram protein. Det är ungefär hälften av dagsbehovet för en vuxen. Kroppens celler behöver proteiner för att bygga bland annat muskler och hud. Kött innehåller högvärdigt protein, det är ett slags finprotein som är lätt för kroppen att ta upp. Köttets protein gör också att du tar upp mer av de proteiner som finns i grönsaker och bröd under samma måltid. Att äta kött och annan mat som innehåller mycket proteiner är effektivt när man vill gå ner i vikt eller hålla vikten. Proteinrik mat ger större mättnadskänsla än den som är rik på kolhydrater. Med mer protein i måltiderna känner man sig mätt under längre tid. En portion kött ger dig halva dagsbehovet av protein. Proteinet bidrar även till ökad energiförbrukning, det betyder att du förbränner fler kalorier. *1 portion: cirka 150 gram, otillagad vikt 10

11 Näringsinnehåll kött och chark NÅGRA EXEMPEL Protein, g Vitamin, B12, µg Järn, mg Selen, µg FETT, g Vitamin D, µg magnesium, mg Nötkött, ryggbiff, 100 g* 22 3,9 1,4 0,5 2,2 22 9,0 Nötfärs, 10 % fett, 100 g* 20 7,6 1,2 0,5 2,4 18 8,0 Griskött, kotlett med 2 mm fettkant, 100 g* ,6 0,6 1, Lammstek, 100 g* 20 5,9 1,2 0,4 1,8 17 1,4 Rökt skinka, pålägg, 25 g 6 1,5 0,2 0,2 0,2 6 1,5 Leverpastej, 24 % fett, 25 g 3 5,9 4,6 0,2 1,9 5 4,5 Rekommenderad mängd per dag för en vuxen** Kvinna ca 80 ca 70 2,0 7,5 15 / 9 *** ,0 Man ca 105 ca 90 2,0 7, ,0 * Otillagad vikt. ** Ålder: år enligt svenska näringsrekommendationer. *** 15 mg/dag rekommenderas för fertila kvinnor, efter klimakteriet rekommenderas 9 mg. µg = mikrogram Källa: Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas version samt SNR Tallriksmodellen Tallriksmodellen visar hur du komponerar en bra måltid. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden. Potatis, pasta, ris, bulgur och bröd, välj i första hand fullkornsvarianterna. För den som behöver mycket energi kan denna del göras ännu större. Grönsaker, rotfrukter och frukt. Denna del är lika stor som den förra. Den som är överviktig kan låta denna del bli upp till hälften av tallriken. Kött, fisk, ägg eller baljväxter, exempelvis bönor.

12 8 Fullt med vitaminer och mineraler Kött innehåller många av de vitaminer och mineraler som kroppen behöver, till exempel B-vitaminer, järn, zink och magnesium. Kroppen behöver energi och en bra blandning av näringsämnen för att fungera. Det är smartast om vitaminerna och mineralerna kommer från mat istället för vitamintabletter. Livsmedelsverket slår fast att en allsidig och balanserad kost ger mer än tillräckligt av näringsämnen och att extra kosttillskott inte är motiverat för de allra flesta. 100 % svenskt från bondgård till butik. 7 av 10 svenskar vill kunna se på förpackningen att det är svenskt kött och svensk chark. Märket Svenskt kött är vårt sätt att hjälpa till. Titta efter det i din butik! 12

13 Järn och köttfaktorns betydelse 9 Kött innehåller järn som kroppen behöver. Järnet i kött är extra bra, det kallas för hemjärn och är en typ av järn som kroppen lätt tar upp. I kött finns det dessutom ett ämne som kallas för köttfaktorn, det gör att man även tar upp mer järn ur grönsakerna och pastan på samma tallrik. C-vitaminet som finns i grönsaker och frukt ökar också upptaget av järn. Det är mer järn i mörkt än i ljust kött. För att få i dig lika mycket järn som det är i en biff behöver du äta två liter hackad persilja. En kvinna behöver 15 mg järn per dag. En man behöver 9 mg. Järnbrist är den vanligaste näringsbristen i Sverige. Det är speciellt kvinnor som äter mindre järn än vad som rekommenderas. Järn ingår i de röda blodkropparna och om det finns för lite så tar de upp mindre syre. Därför känner man sig trött när man har järnbrist. Järn mg/100 g tillagad vikt Blodpudding 19,0 Leverpastej 8,0 Högrev (av nöt) 3,4 Rostbiff (av nöt) 3,0 Griskött (fläskkarré) 2,3 13

14 10 Lättlagat Kött kan lagas på några minuter över en het grill eller i en stekpanna, eller kokas mört och mustigt i flera timmar tillsammans med grönsaker och buljong till en värmande köttgryta. Kött kan marineras, kryddas, rökas, torkas och saltas. Och kött kan malas till köttfärs som kan kryddas och stekas eller användas till att göra egen korv eller paté. Grönsaker, rotfrukter och sallad passar bra till kött i soppor, grytor, wok eller grillat. Kött är också en smaksättare; charkprodukter som rökt skinka, korv och bacon passar utmärkt i sallader eller grytor. Viktor Westerlind, medlem i Svenska kocklandslaget och Årets Kock 2009, har skapat recept på goda charkrätter, som passar till fredagsmys, förrätt eller som drinktilltugg. Recepten hittar du på svensktkott.se. 14

15 Resursklokt Allt fler upptäcker nya styckningsdetaljer hos nöt, gris och lamm. Oxkind och flankstek är två exempel. Nose to tail-trenden betyder att det är resursklokt att ta tillvara så mycket som möjligt av de olika köttdetaljerna för att minska svinnet. Att stoppa egen korv är ett resultat av den trenden. På svensktkott.se kan du ladda ner styckningsscheman och hitta tillagningstips för alla som vill lära sig mer om de nya detaljerna. Kött i lagom mängd är en del av en balanserad kost. Internationella experter på samband mellan kost och hälsa från World Cancer Research Fund (WCRF) har bedömt att 500 gram (tillagad vikt) rött kött per vecka är en rimlig mängd med utgångspunkt från aktuella forskningsresultat. De flesta av WCRF:s råd stämmer väl med de kostråd som Livsmedelsverket redan har för svenska levnadsförhållanden. Verkets sammanställning av livsstilsråd för att förebygga cancer handlar till exempel om att undvika att bli överviktig, begränsa konsumtionen av socker och fett, vara återhållsam med alkohol och äta en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. 15

16 Oktober Version 2 Märket Svenskt kött introducerades under 2011 på svenska charkprodukter. Från och med 2012 börjar även svenska köttprodukter förses med märket Svenskt kött. Mer än 150 svenska företag använder märket på sina produkter för att du ska kunna hitta rätt i charkoch köttdisken. Märket Svenskt kött betyder att 100 procent av all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får eller lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige. Läs mer på svensktkott.se. Följ oss på Facebook och Twitter! Svenskt Kött, Stockholm,

Protein hur mycket är lagom?

Protein hur mycket är lagom? Protein hur mycket är lagom? Innehåll Protein hur mycket är lagom? 03 Protein i praktiken 04 Olika sorters protein 05 Olika stort proteinbehov 06 Protein och träning 07 Protein för vegetarianer 08 Bröd

Läs mer

Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över

Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:a reviderade upplagan Hur man äter S.M.A.R.T. Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över 2:a reviderade upplagan STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter. Nyttiga fakta om ägg & näring. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter. Nyttiga fakta om ägg & näring. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är smart mat! 1 ägg är mer än 4 morötter Nyttiga fakta om ägg & näring Fakta om ägg från Svenska Ägg Förord Den här skriftens titel Ett ägg är mer än fyra morötter är ett sätt att säga att ägg är mer

Läs mer

Äta, röra sig och må bra. handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet

Äta, röra sig och må bra. handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet Äta, röra sig och må bra handledning för personal i gruppbostad & daglig verksamhet Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin tillhör Stockholms läns landsting, och har ett nära samarbete med Karolinska

Läs mer

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten

SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT. En guide för den medvetne konsumenten SÅ MÅR DJUREN SOM GER OSS VÅR MAT En guide för den medvetne konsumenten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Att handla djurvänligt 3 Stora skillnader mellan djurskyddslagar 4 Mat som märks och inte märks 6 Nötkött

Läs mer

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050?

Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? ett diskussionsunderlag om vad vi äter i framtiden Foto: Shutterstock Foto: Shutterstock Foto: Ulf Nylén Foto: Shutterstock Varför har

Läs mer

Råd om mat till dig som är gravid

Råd om mat till dig som är gravid Råd om mat till dig som är gravid LIVSMEDELS VERKET Under graviditeten börjar många fundera över sina matvanor. Kanske gäller det även dig. Tidigare har du bara behövt tänka på dig själv. Nu ska du bry

Läs mer

Det smarta köket. Klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar

Det smarta köket. Klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar Det smarta köket Klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar Carola Magnusson Carola Magnusson är en prisbelönt ekokock som brinner för att alla ska få äta ren god mat som också är bra

Läs mer

Vad är nyttigt och onyttigt fett?

Vad är nyttigt och onyttigt fett? Vad är nyttigt och onyttigt fett? Innehåll Vad är nyttigt och onyttigt fett? 03 Nyttigt och onyttigt fett i praktiken 04 Smörgåsfett 07 Ost 08 Mjölk, fil och yoghurt 09 Vad står på menyn? 10 Pålägg 11

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Mat, vikt och fysisk aktivitet

Mat, vikt och fysisk aktivitet Mat, vikt och fysisk aktivitet Informationshäfte från Nordic Sugar Mat, vikt och fysisk aktivitet 1 Informationshäftet Mat, vikt och fysisk aktivitet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright tillhör Nordic

Läs mer

fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar

fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar fysisk aktivitet och vikt InformatIonshäfte från nordic sugar Informationshäftet är utarbetat av Nordic Sugar. Copyright-rättigheterna tillhör Nordic Sugar. Kopiering är tillåten om källan anges. Text

Läs mer

Vanliga frågor och svar om gastric by pass

Vanliga frågor och svar om gastric by pass Vanliga frågor och svar om gastric by pass Generella frågor Hur kan jag förbereda mig? Vad är målet med operationen? Hur får jag stöd i min omgivning för viktminskningsarbetet? Hur högt BMI måste man ha

Läs mer

6-12 månader ålder. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Barnmat del 1

6-12 månader ålder. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Barnmat del 1 Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Barnmat del 1 6-12 månader ålder Centrala Barnhälsovården Borås Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg Reviderad april 2012, Julia Backlund Innehållsförteckning

Läs mer

VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING VAD HJÄLPER MOT FETMA? FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INNEHÅLL Inledning I. VEM DRABBAS OCH HUR? Sida Stämmer det att allt fler drabbas? 6 Varför blir så många tjocka?

Läs mer

Kostinformation Gastric bypass

Kostinformation Gastric bypass Kostinformation Gastric bypass Ida Evertsson Leg. dietist 046-12 88 37 dietist.skane@aleris.se 2 Viktnedgång inför Gastric bypass-operation I samband med ditt första besök hos oss har du och kirurgen kommit

Läs mer

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr

Äp9Bi 2013. Innehåll... Sid nr Innehåll... Sid nr Inledning... 2 Bedömningsanvisning Delprov A... 4 Bedömningsanvisning Delprov B... 20 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning... 24 Innehållsmatris... 25 Bedömningsmatris... 26

Läs mer

En rapport om: Att köpa in och ställa krav på mat och måltider

En rapport om: Att köpa in och ställa krav på mat och måltider En rapport om: Att köpa in och ställa krav på mat och måltider Innehållsförteckning Förord Samarbete är nyckeln till hållbara måltider...3 Kapitel 1 Om Fazer Food Services arbete...4 Målet är smakupplevelser

Läs mer

Anna Hegestrand ÄR DET SÅ HÄR VI SKA ÄTA?

Anna Hegestrand ÄR DET SÅ HÄR VI SKA ÄTA? Anna Hegestrand ÄR DET SÅ HÄR VI SKA ÄTA? XX Är det så här vi ska äta? VECKA 1 MARS 20 TORSDAG Jag har alltid sett mig själv som en hälsosam och kostmedveten person. När Life hörde av sig och frågade

Läs mer

Kontrollhandbok för storhushåll. Del I Olika typer av storhushåll, processer, hälsofaror och redlighet

Kontrollhandbok för storhushåll. Del I Olika typer av storhushåll, processer, hälsofaror och redlighet Kontrollhandbok för storhushåll Del I Olika typer av storhushåll, processer, hälsofaror och redlighet Information om riskvärdering, kontrollmetoder och kontrollområden finns i handbokens del 2. En sammanvägning

Läs mer

Hållbart är det normala

Hållbart är det normala Hållbart är det normala Lika bra vi säger det nu: Hållbart är det normala. Vår planet har byggt upp sig i årtusenden genom att skapa hållbara processer, ekotjänster, som skapar välfärd. Det är helt normalt

Läs mer

Bra mat på vår LSS-bostad

Bra mat på vår LSS-bostad Bra mat på vår LSS-bostad En informationsbroschyr till dig som är anställd på en LSS-bostad i Skärholmens stadsdelsförvaltning. SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/skarholmen INLEDNING Bra

Läs mer

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV

ÖVERVIKT. - den nya folksjukdomen KONSEKVENSERNA AV HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ÖVERVIKT - den nya folksjukdomen APRIL 2007 Sveriges folkkäraste artist Kikki Danielsson genomgick en förvandling i programmet Du är vad du äter. Foto:

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion

Hållbar köttkonsumtion Hållbar köttkonsumtion Vad är det? Hur når vi dit? landsbygdsaspekten kött och hälsoaspekter smittskydd och antibiotikaresistens hos djur miljö- och klimatpåverkan djurskydd global livsmedelsförsörjning

Läs mer

Balanserade, hälsosamma och hållbara matval för Frankrike, Spanien och Sverige Rapportsammanfattning

Balanserade, hälsosamma och hållbara matval för Frankrike, Spanien och Sverige Rapportsammanfattning WORKING TOGETHER FOR HEALTHY PEOPLE AND A HEALTHY PLANET Balanserade, hälsosamma och hållbara matval för Frankrike, Spanien och Sverige Rapportsammanfattning Friska människor, frisk planet. WWF-UK Prairie

Läs mer

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt

1 Vikt och hälsa. Veckans vikt 1 Vikt och hälsa Du som har gått med i kursen Viktkontroll har gjort ett hälsosamt val. Övervikt kan orsaka en mängd sjukdomar och problem och därför är viktkontroll en förutsättning för att du ska hålla

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag

Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Livsmedelskontroll - vårt uppdrag Utbildningsmaterial från Livsmedelsverket - grundkunskaper om livsmedelskontroll Livsmedelsverket, oktober 2014 ISBN: 978 91 7714 2342 4 Layout: Merethe Andersen Foto:

Läs mer

Ann Fernholm. Ett sötare blod. om hälsoeffekterna av ett sekel med socker. Natur & Kultur

Ann Fernholm. Ett sötare blod. om hälsoeffekterna av ett sekel med socker. Natur & Kultur Ett sötare blod Ann Fernholm Ett sötare blod om hälsoeffekterna av ett sekel med socker Natur & Kultur info@nok.se www.nok.se Förlaget påminner om att varje form av kopiering av text och bild ur denna

Läs mer