Motioner. till distriktskongressen i Skellefteå 28 mars Socialdemokraterna i Västerbotten

Transkript

1 Motioner till distriktskongressen i Skellefteå 28 mars 2015 Socialdemokraterna i Västerbotten

2 Innehållsförteckning 1. Begränsning av bemanningsföretag Begränsning av bemanningsföretag En polis utan pistol En polis utan pistol Indexering av socialförsäkringarna Indexering av socialförsäkringarna Inget investeringsskydd Inget investeringsskydd Migration och missnöje är framtidsutmaningen Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting Dagens skepolitik måste genomgå en kraftig översyn Bygdeavgiftsmedel Transport på järnväg Vindelfjällens kommunikationsled Märkning av manipulerade bilder Märkning av manipulerade bilder Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden Tillverkares ansvar för enheter uppkopplade mot datornätverk Utevistelse Återupprätta Sveriges försvar Förändrad beskning, samt miljöansvar för gruvdrift

3 23. Förändrad utbildning inom data & IT för grundskola och gymnasium En arbetssökande ska anses vara anställningsbar! Bekämpa könsstympningen Ökad satsning på samhällsvetenskap i skolan Ökad sk på skräpmat Allbolagen och ISDS (Investor-state dispute settlements) Makten över mitt liv Läkarbristen måste avskaffas Invandrarservice Rättshjälp vid skaderegleringen Det reformerade pensionssystemet Information från EU-parlamentet Hjälp till IS offer Nytt ersättningssystem till kommunerna Myndigheters regionalpolitiska ansvar

4 1. Begränsning av bemanningsföretag Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun DS föredragande: Helén Pettersson I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men med sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag. På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån när något är fel, gallras bort. Då är det bara säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi inte ha här, skicka någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit. Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra på sitt arbete. Man ska veta även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa så kraftigt reglera det moderna daglöneriet. Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland annat måste det bli förbjudet hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov, sen måste antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut minimum. Tillexempel så ska max 5 % eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal. Med anledning av ovanstående yrkar vi på distriktets riksdagsledamöter ska verka för Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så det blir förbjudet hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 1 Motion 1 och 2 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 2 2. Begränsning av bemanningsföretag Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Helén Pettersson I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men med sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag. På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån 3

5 när något är fel, gallras bort. Då är det bara säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi inte ha här, skicka någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit. Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra på sitt arbete. Man ska veta även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa, så kraftigt reglera det moderna daglöneriet. Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland annat måste uppsagd personal ha företräde till jobben före bemanningsanställda, sen måste antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut minimum. Tillexempel så ska max 5% eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal. Med anledning av ovanstående yrkar jag på distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS så inhyrning jämställs med nyanställning när det gäller återanställning. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen: Motionen behandlar arbetsrätt och anställningstrygghet. Det som beskrivs i motionen har vi alldeles nyligen sett hända i vårt närområde, dvs hela arbetsstyrkan på ett företag kommer bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Vissa av dem kan sedan komma erbjudas anställning på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare, men då är de anställda via ett bemanningsföretag. Då kan arbetsgivaren fritt välja vilka som anställs. Det valet riskerar baseras på helt andra faktorer än de som regleras i LAS, vilket är djupt olyckligt. Det finns inget t ex som hindrar företaget bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning. Att helt förbjuda arbetsgivare anställa via bemanningsföretag är knappast realistiskt, t ex vid tillfälliga produktionstoppar är det en nödvändighet för klara bemanningskraven. Däremot finns det skäl begränsa nyttjandet av bemanningsföretag, men det bör i första hand regleras av arbetsmarknadens parter via kollektivavtal. Det kan emellertid krävas förändringar i LAS som stöttar en sådan utveckling. Motionären yrkar på distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS, så inhyrning jämställs med nyanställning när det gäller återanställning. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Med anledning av ovanstående föreslår arbetsutskottet för Skellefteå Arbetarekommun representantskapet besluta anta motionens första -sats 4

6 avslå motionens andra -sats Repskapets beslut Motion 18: Begränsning av bemanningsföretag. Bifall till motionens första -sats, avslag till den andra -satsen. Skickas till DK som egen. Distriktsstyrelsens svar på motion 1 och 2 Med hänvisning av nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta bifalla första satsen i motion avslå andra satsen i motion 1 avslå motion 2 Bemanningsbranschen fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden men den måste regleras genom lag och kollektivavtal på ett sätt som motsvarar resten av arbetsmarknaden. Vi menar arbetsgivarens stadigvarande arbetskraftsbehov i normalfallet ska tillgodoses genom anställning av egen personal och inte genom inhyrning. Den som är inhyrd har sin trygghet och sina rättigheter i förhållande till sin arbetsgivare bemanningsföretaget endast i mycket begränsad omfning i förhållande till kundföretaget. I grunden är det en bra ordning men om bemanningsföretaget svarar för ett kundföretags stadigvarande arbetskraftsbehov kan det uppstår problematiska situationer. Till exempel har den inhyrde arbetstagaren inte rätt till information inför kommande omorganisationer i kundföretaget. Arbetsmiljöansvaret är också splittrat mellan bemannings- och kundföretaget. Vi socialdemokrater menar bestämmelser om ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare för tillgodose ett stadigvarande arbetskraftsbehov bör vara dispositiva för underlätta flexibla lösningar genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter i enlighet med den svenska modellen. Att lagstifta om ett generellt förbud utan disposivitet vore detaljstyra och begränsa parternas möjlighet till kollektivavtalslösningar. Att i lag begränsa antalet eller andelen av anställda i bemanningsföretag på en arbetsplats vore frångå de principer som utgör den svenska modellen. Den typen av detaljregleringar är inte rimliga göra på arbetsmarknaden. Det är parterna som genom kollektivavtal reglerar den stora delen av arbetsmarknaden, och vi ska vara mycket försiktiga med lagstifta i den typen av frågor. Företrädesrätten till återanställning enligt LAS ska inte kunna åsidosättas genom ett företag säger upp arbetstagare för sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter. Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning inom nio månader. Vi socialdemokrater vill se en ordning där ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare om arbetskraftsbehovet kan tillgodoses genom anställning av arbetstagare som har företrädesrätt i verksamheten enligt 25 LAS. 5

7 3. En polis utan pistol Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013 sköts 4 personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant förhöjning jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med Norge. I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det. Svensk polis har en tradition av vara beväpnad, må så vara det fram till 1950-talet var en slö sabel så var polisen beväpnad och så ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett elchocksvapen. Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller pepparspray. Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 3 Motion 3 och 4 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 4 4. En polis utan pistol Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013 sköts 4 personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant förhöjning jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med Norge. I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det. Svensk polis har en tradition av vara beväpnad, må så vara det fram till 1950talet var en slö sabel så var polisen beväpnad och så ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett elchocksvapen. 6

8 Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller pepparspray. Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen. Med anledning av ovanstående yrkar jag på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar till motionen: " Poliser får skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen. Det kallas nödvärn - polisen skjuter för skydda sig själva eller andra" Polismyndigheten Svensk polis gör mer än 1,2 miljoner ingripanden per år. Av dessa används pistol omkring 200 gånger. Varningsskott avges ca 20 gånger och verkanseld ytterligare 20 gånger. När polisen tvingats använda verkanseld blir det stora nyheter i Sveriges media. Det är därför lätt få intrycket av det är vanligare än det är. Antalet som dödas i dessa ingripande varierar över åren. Sett över en längre period, som de senaste tjugo åren, har i genomsnitt en person per år omkommit. De högsta antalet avlidna var fyra och inträffade år År 1999 omkom tre personer vilket var det näst högsta antalet. Under åren 1996, 1997, 2007, 2008, 2012 omkom ingen. Elchockvapen har visat sig vara ett bra komplement till eldvapen men deras funktion är begränsad av avstånd och saknar, i många fall, möjligheten skjuta flera "skott" samt bristen av möjlighet till varningsskott. Polisen arbetar ständigt på förbättra utbildningen i användandet av vapen och hur man kan undvika situationer där det blir nödvändigt använda vapen. Alla sätt minska användningen av eldvapen är bra. Men det får inte ske på bekostnad av polisernas säkerhet. Arbetsutskottet stöder polisens arbete med utbildning och ser, samtidigt, gärna man övergår till andra metoder kuva våldsamma brottslingar/misstänkta. Men i dagsläget finns inga bra alternativ till de tjänstepistoler polisen utrustas med och yrkar därför motionen avslås. Arbetsutskottets förslag till beslut: Att motionen avslås Repskapets beslut Motion 17: En polis utan pistol. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild. Distriktsstyrelsens svar på motion 3 och 4 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionen Distriktsstyrelsen delar den uppfning som Skellefteå arbetarekommun har i sitt svar på motionen. Vill även göra ett litet tillägg som beskriver det behövs och det är det s.k. Loomis rånet mot en värdetransportdepå i Umeå den 24 maj Vi det tillfället hade det varit omöjligt för polisen klara upp rånförsöket utan vapen. 7

9 5. Indexering av socialförsäkringarna Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Per-Erik Johansson Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag sa i absoluta tal. Det gör om dom inte höjs varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning. Innan akassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste räknas upp årligen. Det sker bäst genom sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för absoluta. Det relativa talet måste vara s mot något. För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med *% av berättigade ska ha *% av lönen. För akassans del blir det 90% av berättigade ska ha 90% av lönen i enlighet med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga ersättningar kan siffrorna kanske se annorlunda ut. Med anledning av ovanstående yrkar jag på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen: Sverige behöver en stark omställningsförmåga. I dagens globala konkurrens måste man snabbt kunna anpassa sig efter nya förutsättningar och ta till sig ny kompetens. Det kräver en rörlig arbetsmarknad och korta vägar från arbetslöshet till jobb. Då behövs en väl fungerande och solidariskt finansierade försäkringar. Nivåerna i de statliga försäkringarna har inte höjts på många år och dessutom så ändrade den borgerliga regeringen beräkningsgrunden för sjukpenningsgrundad inkomst. Arbetsutskottet anser indexera ersättningarna med dagens låga ersättningsnivåer skulle vara olämpligt utan först arbeta med höja taken. Arbetsutskottets förslag till beslut: Att: avslå motionen. Repskapets beslut Motion 16: Indexering av Socialförsäkringarna. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild. Distriktsstyrelsens svar på motion 5 Motion 5 och 6 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 6 8

10 6. Indexering av socialförsäkringarna Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Per-Erik Johansson Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag sa i absoluta tal. Det gör om dom inte höjs varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning. Innan a-kassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste räknas upp årligen. Det sker bäst genom sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för absoluta. Det relativa talet måste vara s mot något. För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med *% av berättigade ska ha *% av lönen. För a-kassans del blir det 90 % av berättigade ska ha 90 % av lönen i enlighet med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga ersättningar kan siffrorna kanske se annorlunda ut. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 5 och 6 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionerna 5 och 6 Motionären föreslår socialförsäkringarnas ersättningar sätts i relativa tal mot lämpligt index. Vi har en stor mäng socialförsäkringar, allt från Bilstöd till handikappade till Tilläggspension för personer födda 1937 eller tidigare likväl som Sjukförsäkring och Arbetsskadeersättning. De närmare 30 socialförsäkringarna har olika bakgrund, målsättningar, konstruktion och utformning. En del är vi tillförsäkrade genom bosättning och en del genom arbete. Behoven av förbättra och utveckla våra olika socialförsäkringar ser därför av nödvändighet olika ut. Att binda länets socialdemokratiska riksdagsmän till EN lösning är varken lämpligt eller önskvärt. Förändringar av taken, ersättningsnivåer, beräkningsgrunder, karensregler och andra åtgärder är exempel på prioriteringar som i olika socialförsäkringar kan vara mer angelägna. Definitionen av lämpligt index behöver klargöras. I en situation med negativ tillväxt och deflation innebär det sannolikt sänkningar av nivåer i försäkringar som många gånger är till för skydda dem med svagast ställning och lägst inkomst. Det kan m a o få mots effekt mot vad motionären sannolikt tänkt sig. 9

11 7. Inget investeringsskydd Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kallas ISDS. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat för nyinförda bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära investeraren kompenseras ekonomiskt eller reformen/regleringen dras tillbaka. Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt Slovakien för man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien tilldömdes i en skiljedomstol betala holländska Achmea 22 miljoner euro. Ett annat är: Tobaksjätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av plain packaging av cigarett paket. Detta betyder företagen inte får ha sin logga på paketen, utan endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg. Resten av paketen utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår fortfarande. Men resultatet är Nya Zeeland som funderar på liknande lagstiftning väntar. Det kan bli för dyrt skydda den egna befolkningen mot tobakens skador. ISDS hör inte hemma i ett modernt och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan kommer om vi inte har råd åtgärda felet för några företag har investerat i nästa neurosedyn eller hormoslyr. Med anledning av ovanstående yrkar vi på distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 7 Motion 7 och 8 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 8 10

12 8. Inget investeringsskydd Motionär; Josefine Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kalas ISDS. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat för nyinförda bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära investeraren kompenseras ekonomiskt eller reformen/regleringen dras tillbaka. Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt Slovakien för man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien tilldömdes i en skiljedomstol betala holländska Achmea 22 miljoner euro. Ett annat är: Tobaks jätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av plain packaging av cigarett paket. Detta betyder företagen inte får ha sin logga på paketen, utan endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg. Resten av paketen utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår fortfarande. Men resultatet är Nya Zeeland som funderar på liknande lagstiftning väntar. Det kan bli för dyrt skydda den egna befolkningen mot tobakens skador. ISDS hör inte hemma i ett modern och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan kommer om vi inte har råd åtgärda felet för några företag har investerat i nästa nevrosedyn eller hormoslyr. Med anledning av ovanstående yrkar jag på distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns utlåtande över motionen: Motionären tar upp en aktuell och viktigt fråga som berör alla länder i EU. Förhandlingar pågår mellan EU och USA om ett investerings-och handelsavtal., TTIP. Den S-ledda regeringen såväl som den tidigare alliansregeringen är positiva till ett sådant avtal. Mer tveksamma är vi (S) till det sk ISDS- mekanismen (investor-state-dispute settlements) Dvs en tvistlösningsmekanism i internationella handels-och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat där man investerat, för ex.vis diskriminering eller nyinförda regler eller lagar i ett land som skulle 11

13 innebära försämrade villkor för den investerande staten. Om ISDS- avtal införs menar vi det i alla fall inte kan vara så utformade så riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur spel. Det är ännu för tidigt säga om sådana klausuler ens kommer ingå. Samtidigt är ju själva syftet med handelsavtalet länder ska kunna investera och bedriva handelsutbyte på lika, rättvisa och långsiktiga villkor på båda sidor atlanten. För kunna visa ett investerande land har utss för felaktigheter och försämrade villkor under avtalstiden, måste det landet kunna visa allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats. Arbetsutskottet menar vi i nuläget inte borde binda oss vid ett slutgiltigt ställningstagande om ISDS-liknande skrivningar och föreslår därför representantskapet besluta om avslag på motionen. Repskapets beslut Motion 15: Inget investeringsskydd. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild Distriktsstyrelsens svar på motion 7 och 8. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motionerna 7 och 8 Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarekommuns åsikter i deras motionssvar. 9. Migration och missnöje är framtidsutmaningen Motionär: Jamal Mouneimne, Lycksele arbetarekommun DS föredragande: Johan Söderling Migration är byte av hemland. Ordet är en samlande benämning på invandring och utvandring. I Sverige var utvandringen störst under 1800-talet, medan kraftig invandring skedde under 1970-talet. Mellan 1990 till och med idag har varit mer flyktingsinvandring till Sverige. Invandringen till Sverige har sett olika ut beroende på världshot. I framtiden kommer vi se mer Naturkatastrof- och klimatflyktingar, klimatproblem och den globala uppvärmningen kan förorsaka stora befolknings-förflyttningar. Socialdemokraterna har alltid haft den inriktning Sverige är ett friland för de svaga och kommer alltid vara, men de människor som Sverige tar emot måste politikerna ta ansvar för. En del av ansvaret ligger på samhället som helhet men inte minst som nyanländ också. Sverigedemokraterna har tredubblat sina röstsiffror senast EU-valet jämfört med valet innan trots den låga deltagande. I Riksdagsval har Sverigedemokraterna fått 49 platser, 20 platser mer jämfört med valet innan. Under Alliansens styre har högerextremismen ökat kraftigt, det beror på flera faktorer med de mest kända är orättvisa i samhället, ökad arbetslösheten m.m. För kunna prata, hantera och behandla migrationsfrågor i framtiden utan skapa missnöje eller klyfta mellan majoritet och minoritet som är så tydligt idag i vårt samhälle och som är grunden till den hypersegregation som råder inom bostads- och arbetsmarknaden liksom i skolans värld. Då krävs socialdemokraterna lyckas minska socioekonomiska ojämlikheter. Det krävs ett samhälle som föreställs mer solidariskt och jämlikt. Vi ska ta emot flyktingar men vi ska också berätta hur vi tar hand om dem. Därför jag föreslår regeringen tar fram en migrationsstrategi med insatsområdet för stärka det hållbara samhället ekonomiskt och socialt. 12

14 Jag föreslår distriktskongressen beslutar skapa en nationell migrationsstrategi med inriktning på ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle Jamal Mouneimne, Norrmalms s-förening Yttrande av Lycksele Arbetarekommuns styrelse Motionären tar upp en mycket viktig fråga, detta med invandring och hur samhället rustar sig för framtiden i denna mycket viktiga fråga. Tyvärr får vi nog konstatera socialdemokraterna inte har haft särskilt bra program och strategi i dessa frågor. Motionären säger "Vi skall ta emot flyktingar men vi skall också berätta hur vi tar hand om dem" Lycksele socialdemokratiska arbetarekommuns styrelse delar denna uppfning som motionären anför och har bifallit motionen. Lycksele representantskap beslutar på repskapet bifalla motionen och skicka den till Distriktskongressen. Distriktsstyrelsens svar på motion 9 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta anse motionen besvarad I motionen belyser motionären olika aspekter på migration och den historik med problem och utmaningar vårt land stått och står inför. Vidare framställs hur migrationsfrågan på senare år är extra aktuell dels genom ökad invandring på grund av många krig och oroligheter men också på grund av den ökande rasismen. Vårt land har under perioder tagit emot många som flytt. Dessa har beroende på konjunktur etablerats sig snabbt eller har som nu dessvärre stora svårigheter integreras i vårt samhälle. Under nuvarande lågkonjunktur och efter alliansens åtta år av omfördelningspolitik har situationen för våra flyktingar försvårats. Vårt samhälle med stora ökade klyftor innebär försämrade möjligheter för snabb integration. Vi socialdemokrater lägger stor vikt på människors lika värde och vill ta stort ansvar för humanism, solidaritet och utgöra en trygghet för de människor som behöver fly. Vi socialdemokrater behöver ta fram en strategi för bättre möta de utmaningar och möjligheter flyktingarna utgör. En snabb integration ger stora vinster för vårt land och våra invånare både socialt, ekonomiskt och kulturellt. Distriktskongressen kan dock inte skapa en nationell strategi, men vi kan istället jobba med inriktningen i motionen och därmed anser vi motionen besvarad. 13

15 10. Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld Motionärer: Magnus Johansson, Vilhelmina Arbetarekommun DS föredragande: Peter Olofsson Västerbottens län är ett stort län med långa avstånd och har man inte möjlighet till egen bil så kan det medföra svårigheter förenat med stora kostnader för den enskilde medborgaren. Kollektivtrafik är dessutom en transportform som i dagens samhälle ligger i linje med alla goda miljömål som finns. Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle Vidare: För ett läns fortlevnad och utveckling är det viktigt med tillgång till strategiskt viktig samhällsservice såsom sjukvård, högre utbildning, gymnasieutbildning osv. Däremot kan ett fullskaligt utbud av förklarliga skäl inte finnas i alla delar av länet. Det är dock av vikt goda kommunikationer finns för medborgarna ska kunna ta del av samhällsservice på andra orter. :Kollektivtrafikplan VLL Sedan 2005 gäller en ny kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken, den s.k Västerbottensmodellen där bl. a: landstinget har ansvar för linjetrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuner, trafik till vissa viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor medan respektive kommun ansvarar för linjer huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst och skolskjutsar. Idag är det endast fjällinjen upp till Tärnaby-Hemavan som ersätt fullt ut medan alla andra fjällinjer ersätts utifrån en procentsats baserad på nettokostnaderna. Linje 341 Ammarnäs Sorsele 25 procent Linje 417 Kittelfjäll Vilhelmina 16 procent Linje 420 Klimpfjäll Vilhelmina 50 procent Linje 436 Borgafjäll Dorotea 31 procent Denna s.k. Västerbottensmodell har dock medfört ökade kostnader för inlandskommunerna Sorsele, Vilhelmina och Dorotea samt även indragna linjer bl.a. kvällsturen Vilhelmina Klimpfjäll på fredagar. Målet är kollektivtrafiken ska erbjuda samhällsekonomiskt effektiva, raktiva och långsiktigt hållbara resmöjligheter för de som bor i, verkar i eller besöker länet. I Västerbottens läns landstings kollektivtrafikplan för åren finns läsa om visionen : Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle och : Visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet delas av Västerbottens läns landsting och utgör en grund för landstingets arbete med tillhandahålla en raktiv, miljövänlig, trafiksäker och tillgänglig kollektivtrafik som bidrar till länets och regionens utveckling. Med detta yrkar jag 14

16 Landstinget tillskjuter medel under perioden för markant höja sin andel i finansieringen av de s.k. Fjäll-linjerna. vid nästa upprättande av kollektivtrafikplan för Västerbotten klassa de s.k. Fjälllinjerna till ingå i Västerbottens kollektiva stomlinjenät. Kultsjödalen /Magnus Johansson Distriktsstyrelsens svar på motion 10 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionen Landstinget har som motionären skriver ansvar för kollektivtrafik mellan länets kommuncentra och över kommungränserna, medan kommunerna ansvarar för trafiken inom respektive kommun. Det gör linjen till Tärnaby kommer behandlas på samma sätt som övriga fjällkommuner när nuvarande avtal löper ut. Den situation vi i dag har bygger på upphandlad trafik var på plats innan Västerbottensmodellen infördes. Vad gäller stödet från landstinget till fjällinjerna, kvarstår det i avvaktan på en utredning gällande om vi ska genomföra en skeväxling på hela länets kollektivtrafik. Det är viktigt framhålla ökade kostnader för kollektivtrafik kommer finansieras genom färre avgångar/turer, då vi inte ser möjlighet göra ytterligare besparingar inom sjukvården i länet. 11. Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting Motionär: Magnus Johansson, Vilhelmina arbetarekommun DS föredragande: Peter Olofsson För befolkningen i Västerbottens inland och fjällvärld är det långa avstånd till och från de olika vårdinrättningar som finns. Är du eller nära anhörig i behov av tjänster från vårdapparaten så är egen bil till och från näst intill en nödvändighet då möjligheterna till kollektiva färdmedel begränsas allt mer. För den som har barn kan resor till t.ex. tandreglering bli ordentligt kostsamma, och skulle densamma få en tandställning som kräver månatliga resor kan det bli väldigt dyrt för en barnfamilj med begränsad ekonomi. Utöver detta tillkommer den tidsbortgång från arbetet och därmed inkomstbortfall som tillkommer för de timmar som åtgår till resor för eget eller nära anhörigs resa för sjuk/tandvård. From 1 januari 2013 försämrades reseersättningen inom VLL till bli nästintill obefintlig då egenkostnaden bl.a. höjdes. Den milersättning som betalas ut har ej räknats upp sedan på 90-talet och är ej i takt med tiden och dagens bilkostnader och bl.a. drivmedelspriser. Utifrån beskrivna bakgrund yrkar jag på: egenavgiften sänks från nuvarande nivå på 100 kr till förutvarande nivå på 60 kr. ersättningsnivån för färd med egen bil höjs från nuvarande 10 kr till 15 kr/mil efter egenavgiften räknats bort. 15

17 ersättningsnivån för följeslagare vid resa med privat bil om medicinskt behov är styrkt höjs från nuvarande 2 kr till 4 kronor/mil. för resa med kollektivtrafiken ersätts, mot uppvisat kvitto, den del som överstiger egenavgiften 60 kronor. Saxnäs Magnus Johansson Distriktsstyrelsens svar på motion 11 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå första och fjärde -satsen anse andra och tredje -satsen besvarad Distriktsstyrelsen delar motionärens ambition om på sikt höja ersättningsnivåer för resor men ser för närvarande inte möjligheten göra detta på grund av landstingets ansträngda ekonomi. Vid bättre ekonomiska förutsättningar kommer prioritet läggas på höja milersättning och ersättning för följeslagare för de patienter som har längst resa till och från sjukvård, detta för skapa jämlikare förutsättningar inom länet. Därför avslår Distriktsstyrelsen -sats 1 och 4 som skulle ge ersättning till patienter som har närmare till vård. När det kommer till höja ersättningsnivåerna för färd med egen bil samt för följeslagare (sats 2 och 3) anser distriktsstyrelsen dessa besvarade med anledning av det redan finns i landstingets ambition höja ersättningsnivåerna när ekonomiska möjligheter ges. 12. Dagens skepolitik måste genomgå en kraftig översyn Motionär: Kennet Fjällström, Vilhelmina arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund Vi förstår mycket väl det skriande behovet av skemedel till statskassan, men det rättfärdigar inte man slår undan benen på tredje person. Man måste inse den beskning av varor och tjänster etc. som sker högre upp i kedjan, snabbt multipliceras och letar sig ned genom leden för slutligen hamna hos den enskilde och utse konsumenten. Vi som bor i glesbygden kämpar redan idag med betala högre priser för en begränsad service. De flesta varor och tjänster ligger många timmar och många mils avstånd härifrån. Dessa negativa och orättvisa omständigheter försvårar vardagen för alla som bor här och det begränsar möjligheten för alla andra, som skulle tänkas vilja flytta hit och skapa sig en framtid. Det känns extra betungande glesbygden som drabbats så hårt, både direkt och indirekt av dessa sker och extraavgifter inte får se mer än en liten bråkdel återinvesterade här i norr. 16

18 Tyvärr hamnar majoriteten av dessa pengar i södra Sverige där de genast öronmärks för diverse mångmiljardprojekt. Vi vill folk ska återfå framtidstron och glädjen med bo kvar här. Att lusten och intresset för människor kunna flytta hit, utvecklas och göra sig en framtid även i våra trakter. Det är dock något som inte kan bli verklighet så länge man väljer använda sig av ett snedvridet synsätt. Därför yrkar jag: sker och pålagor ska användas till glesbygdens utvecklande och inte dess avvecklande. glest befolkade delar av landet ska få ta betydligt större del av varje skekrona än idag. göra en rejäl översyn av dagens sker och pålagor så även glesbygdsbor gynnas. se över kommande sker och pålagor så även glesbygdsbor gynnas. Distriktsstyrelsens svar på motion 12 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta motionen i sin helhet avslås Motionären vill ha ett skesystem som gynnar glesbygden, men distriktsstyrelsen vill ha ett rättvist skesystem och ett system där människor ska kunna garanteras samma samhällsservice i hela landet om politiken vill det. Det finns många typer av olika sker som staten tar in pengar på. När det gäller kommunalsken är den lika stora oavsett inkomst, till skillnad från den statliga sken som är progressiv till viss del. Kommunalskerna slår därför hårdast mot de med låga inkomster. Av de medel som staten tar in används en del till generella statsbidrag men det finns även former av riktade statsbidrag som tyvärr blivit mer vanliga. Dessutom finns ett omfande utjämningssystem både för inkomsterna till kommunerna och en kostnadsutjämning som ska jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Om vi tar Bjurholm som ett exempel, så är 40 % av deras intäkter bidrag, och utan bidrag så skulle de behöva höja skaten med 17 kr. De har för 2015 drygt 35 miljoner i inkomstutjämning och knappt 25 i kostnadsutjämning och sedan några ytterligare mindre ersättningar. När det gäller inkomstutjämningen får alla kommuner i länet bidrag, till och med Umeå, och det beror på medelskekraften är låg och det beror på det är så många studenter som inte har någon inkomst. Varje kommun ska vara garanterad 115 % av medelskekraften. När det så gäller kostnadsutjämningen är Umeå kommun den som betalar mest per innevånare i hela landet och Umeåborna betalar 574 miljoner till kostnadsutjämningen, vilket är långt mer än vad länet i övrigt får. T.ex. höjdes utjämningen för kollektivtrafiken med 60 miljoner, pengar som främst går till kollektivtrafik i storstäderna som har många pendlare över kommungränser. Skellefteå har varit betalare till inkomstutjämningen men för 2015 får de

19 Om vi tittar till totalen d.v.s. både inkomst- och utjämningssystemet, regleringsavgift, strukturbidrag, införandebidrag och LSS utjämning får Skellefteå 742 miljoner, Umeå 446 milj. Bjurholm 55,5 milj. Dorotea 75, Lycksele 206,6 Malå 46, Nordmaling 116, Norsjö 81, Robertsfors 106, Sorsele 62, Storuman 128, Vilhelmina 182, Vindeln 93, Vännäs 137, Åsele 78,8. Då är det bara räkna ut hur mycket det blir för varje invånare Från S har vi alltid varit rädda för man ska ta bort dessa utjämningssystem som skulle gynna lågskekommunerna mycket. Visst kan man diskutera enskildheter i dessa system. När det sker förändring vilket det gjorde för ett par år sen, blir det alltid vinnare och förlorare och det beror på t.ex. demografin i en kommun ändras i förhållande till medelkommunen. Vi tror inte på några stora förändringar i skesystemen utan vi behöver ett system som ger kommunerna och landstingen någorlunda lika förutsättningar bedriva sin verksamhet. Det finns även ett inkomst- och kostnadsutjämningssystem för landstingskommunerna. Vissa sker kommer behöva höjas om vi ska klara välfärden, men en sk bör dock sänkas och det är pensionärssken som vi anser är åldersdiskriminerande, och kommunerna behöver ökade statsbidrag för klara välfärden 13. Bygdeavgiftsmedel Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun DS föredragande: Isak From Bestämmelserna om bygdeavgiftsmedel finns i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om venverksamhet, som främst reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Denna lag har sitt ursprung i den påverkan som venkraftsutbyggnaden skapade kring utbyggnaden av venkraften i våra älvar och det intrång den gjorde i bygderna. Nu har en liknande verksamhet uppstått i och med utbyggnaden av vindkraften i hela landet. Denna påverkan på det rörliga friluftslivet innebär stora landområden har av säkerhetsavstånd till verken och väg- och ledningsdragningar gjort stora delar av det rörliga friluftslivet har begränsats. Vidare har det haft stor inverkan på besöksnäringens utveckling och möjlighet vistas i naturen. Därför föreslår jag vindkraften omfas av liknande bestämmelser bygdemedel tillförs de områden som berörs av vindkraftsetableringar. Martin Norehn Malå arbetarekommun har behandlat motionen vid medlemsmöte den 26 november 2014 och beslutat anta den som sin egen. Distriktsstyrelsens svar på motion 13 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta 18

20 avslå första satsen anse andra satsen besvarad De allra flesta av venkraftverken har prövats enligt gammal lagstiftning, många enligt gammal hävd. I Sverige har det i vendomarna ålagts kraftverksägarna motverka detta genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Även bygdeavgiftsmedlen är en form av kompensation till omlandet runt forsen som venkraftföretagen måste betala i samband med regleringen av älvarna, för minska eller gottgöra sådana skador som regleringen orsakat den berörda bygden. Sedan medel har avss för reglering av oförutsedda skador kan den årliga bidragssumman i övrigt fördelas av kommunen för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna. Miljödomstolarna beslutar i ärenden som gäller skadeersättning och länsstyrelserna om användningen i övrigt. Bestämmelserna gällande vindkraften finns i miljöbalken (1998:808) samt lagen med särskilda bestämmelser om venverksamhet (1998:812). Den ersättning som vindkraftsbolagen ibland betalar ut i trakter där vindkraft etableras brukar allmänt benämnas bygdepeng. Begreppet är hämtat från den reglering som gäller för venkraft. Det finns inget regelverk som styr bygdepeng för vindkraftsprojekt, överenskommelser om bygdepeng bygger på frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsbolag och omkringboende, till exempel lokala föreningar, markägare och andra sakägare. På Energimyndighetens hemsida kan man läsa: Frågan om bygdepeng bör hållas avskilt från beslut om tillstyrkan. Detta för beslutet inte ska strida mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Den socialdemokratiska uppfningen är vindkraft ska byggas i områden där den stör minst, det är också därför vi socialdemokrater särskilt driver på om utbyggt havsbaserad vindkraft. Det är också därför som det kommunala planmonopolet är starkt i frågan. Det går alltså inte bygga ny vindkraft om kommunen säger nej. Det gör naturligtvis kommunen nogsamt måste väga för och emot. Den jämförelse som motionären gör låter vid första anblicken självklar men venkraftsforsen är som mineral fyndighet, den ligger där den ligger. Blåser gör det också av varierande grad det är också därför som bl.a. Malå och Norsjö kommuner noga vägt för och emot innan man upprättade sina vindkraftsplaner. 14. Transport på järnväg Motionär: Sören Israelsson, Storumans arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist Transport på järnväg är det miljövänligaste sättet transportera varor, gods och människor på land. Därför är det rimligt bygga en järnväg mellan Storuman och Norge. I dagsläget transporteras allt på landsväg och bl.a. planerna på gruvor kan ytterligare öka transporterna. Då det produceras både ven- & vind-el i Storumans kommun är det rimligt även elektrifiera bansträckningen. Kenny Störsjös examensarbete från Luleå tekniska universitet kan visa hur en bansträckning kan bli. 19