Motioner. till distriktskongressen i Skellefteå 28 mars Socialdemokraterna i Västerbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner. till distriktskongressen i Skellefteå 28 mars 2015. Socialdemokraterna i Västerbotten"

Transkript

1 Motioner till distriktskongressen i Skellefteå 28 mars 2015 Socialdemokraterna i Västerbotten

2 Innehållsförteckning 1. Begränsning av bemanningsföretag Begränsning av bemanningsföretag En polis utan pistol En polis utan pistol Indexering av socialförsäkringarna Indexering av socialförsäkringarna Inget investeringsskydd Inget investeringsskydd Migration och missnöje är framtidsutmaningen Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting Dagens skepolitik måste genomgå en kraftig översyn Bygdeavgiftsmedel Transport på järnväg Vindelfjällens kommunikationsled Märkning av manipulerade bilder Märkning av manipulerade bilder Nyckeln till en ärlig chans på arbetsmarknaden Tillverkares ansvar för enheter uppkopplade mot datornätverk Utevistelse Återupprätta Sveriges försvar Förändrad beskning, samt miljöansvar för gruvdrift

3 23. Förändrad utbildning inom data & IT för grundskola och gymnasium En arbetssökande ska anses vara anställningsbar! Bekämpa könsstympningen Ökad satsning på samhällsvetenskap i skolan Ökad sk på skräpmat Allbolagen och ISDS (Investor-state dispute settlements) Makten över mitt liv Läkarbristen måste avskaffas Invandrarservice Rättshjälp vid skaderegleringen Det reformerade pensionssystemet Information från EU-parlamentet Hjälp till IS offer Nytt ersättningssystem till kommunerna Myndigheters regionalpolitiska ansvar

4 1. Begränsning av bemanningsföretag Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors Arbetarekommun DS föredragande: Helén Pettersson I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men med sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag. På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån när något är fel, gallras bort. Då är det bara säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi inte ha här, skicka någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit. Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra på sitt arbete. Man ska veta även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa så kraftigt reglera det moderna daglöneriet. Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland annat måste det bli förbjudet hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov, sen måste antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut minimum. Tillexempel så ska max 5 % eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal. Med anledning av ovanstående yrkar vi på distriktets riksdagsledamöter ska verka för Lagen om uthyrning av arbetskraft ändras så det blir förbjudet hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 1 Motion 1 och 2 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 2 2. Begränsning av bemanningsföretag Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Helén Pettersson I dag kan hela arbetsstyrkan på ett företag bli uppsagda på grund av arbetsbrist en dag för nästa dag återkomma på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare men med sämre lön och villkor då dom blivit anställda av ett bemanningsföretag. På det här sättet kan jobbiga anställda, dom som är fackligt aktiva eller bara säger ifrån 3

5 när något är fel, gallras bort. Då är det bara säga till bemanningsföretaget: Hen vill vi inte ha här, skicka någon annan. Och vips har den som klagat på bullernivån försvunnit. Det här är inte på något sätt värdigt den svenska arbetsmarknaden. Arbetare ska känna sig säkra på sitt arbete. Man ska veta även om jag är jobbig och kräver min rätt så har jag jobbet kvar imorgon. Därför måste vi om inte avskaffa, så kraftigt reglera det moderna daglöneriet. Det behövs regleringar när en arbetsgivare får använda sig av bemanningsföretag. Bland annat måste uppsagd personal ha företräde till jobben före bemanningsanställda, sen måste antalet bemanningsanställda hos en arbetsgivare begränsas till ett absolut minimum. Tillexempel så ska max 5% eller 2 st hos en arbetsgivare vara inhyrd personal. Med anledning av ovanstående yrkar jag på distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS så inhyrning jämställs med nyanställning när det gäller återanställning. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen: Motionen behandlar arbetsrätt och anställningstrygghet. Det som beskrivs i motionen har vi alldeles nyligen sett hända i vårt närområde, dvs hela arbetsstyrkan på ett företag kommer bli uppsagda på grund av arbetsbrist. Vissa av dem kan sedan komma erbjudas anställning på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter som tidigare, men då är de anställda via ett bemanningsföretag. Då kan arbetsgivaren fritt välja vilka som anställs. Det valet riskerar baseras på helt andra faktorer än de som regleras i LAS, vilket är djupt olyckligt. Det finns inget t ex som hindrar företaget bryter mot gällande diskrimineringslagstiftning. Att helt förbjuda arbetsgivare anställa via bemanningsföretag är knappast realistiskt, t ex vid tillfälliga produktionstoppar är det en nödvändighet för klara bemanningskraven. Däremot finns det skäl begränsa nyttjandet av bemanningsföretag, men det bör i första hand regleras av arbetsmarknadens parter via kollektivavtal. Det kan emellertid krävas förändringar i LAS som stöttar en sådan utveckling. Motionären yrkar på distriktets riksdagsledamöter arbetar för en förändring av LAS, så inhyrning jämställs med nyanställning när det gäller återanställning. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en begränsning av antalet inhyrd personal hos en arbetsgivare. Med anledning av ovanstående föreslår arbetsutskottet för Skellefteå Arbetarekommun representantskapet besluta anta motionens första -sats 4

6 avslå motionens andra -sats Repskapets beslut Motion 18: Begränsning av bemanningsföretag. Bifall till motionens första -sats, avslag till den andra -satsen. Skickas till DK som egen. Distriktsstyrelsens svar på motion 1 och 2 Med hänvisning av nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta bifalla första satsen i motion avslå andra satsen i motion 1 avslå motion 2 Bemanningsbranschen fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden men den måste regleras genom lag och kollektivavtal på ett sätt som motsvarar resten av arbetsmarknaden. Vi menar arbetsgivarens stadigvarande arbetskraftsbehov i normalfallet ska tillgodoses genom anställning av egen personal och inte genom inhyrning. Den som är inhyrd har sin trygghet och sina rättigheter i förhållande till sin arbetsgivare bemanningsföretaget endast i mycket begränsad omfning i förhållande till kundföretaget. I grunden är det en bra ordning men om bemanningsföretaget svarar för ett kundföretags stadigvarande arbetskraftsbehov kan det uppstår problematiska situationer. Till exempel har den inhyrde arbetstagaren inte rätt till information inför kommande omorganisationer i kundföretaget. Arbetsmiljöansvaret är också splittrat mellan bemannings- och kundföretaget. Vi socialdemokrater menar bestämmelser om ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare för tillgodose ett stadigvarande arbetskraftsbehov bör vara dispositiva för underlätta flexibla lösningar genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter i enlighet med den svenska modellen. Att lagstifta om ett generellt förbud utan disposivitet vore detaljstyra och begränsa parternas möjlighet till kollektivavtalslösningar. Att i lag begränsa antalet eller andelen av anställda i bemanningsföretag på en arbetsplats vore frångå de principer som utgör den svenska modellen. Den typen av detaljregleringar är inte rimliga göra på arbetsmarknaden. Det är parterna som genom kollektivavtal reglerar den stora delen av arbetsmarknaden, och vi ska vara mycket försiktiga med lagstifta i den typen av frågor. Företrädesrätten till återanställning enligt LAS ska inte kunna åsidosättas genom ett företag säger upp arbetstagare för sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma arbetsuppgifter. Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning inom nio månader. Vi socialdemokrater vill se en ordning där ett kundföretag inte får hyra in arbetstagare om arbetskraftsbehovet kan tillgodoses genom anställning av arbetstagare som har företrädesrätt i verksamheten enligt 25 LAS. 5

7 3. En polis utan pistol Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013 sköts 4 personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant förhöjning jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med Norge. I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det. Svensk polis har en tradition av vara beväpnad, må så vara det fram till 1950-talet var en slö sabel så var polisen beväpnad och så ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett elchocksvapen. Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller pepparspray. Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 3 Motion 3 och 4 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 4 4. En polis utan pistol Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund När det här skrivs har 3 personer skjutits ihjäl av svensk polis under 2014, under 2013 sköts 4 personer till döds. Internationellt sett kanske inte så höga siffror men en markant förhöjning jämfört med tidigare år under 2000 talet och extremt mycket högre jämfört med Norge. I Norge bär polisen i normalfallet ingen pistol. Sådan beväpning finns på polisstationen eller inlåst i bilen och kan användas om situationen kräver det. Svensk polis har en tradition av vara beväpnad, må så vara det fram till 1950talet var en slö sabel så var polisen beväpnad och så ska den fortsätta vara, men inte med explosionsvapen som standardvapen. Byt ut pistolen mot ett elchocksvapen. 6

8 Ett elchocksvapen ger samma resultat som en pistol, den som skjuts på blir oförmögen fortsätta hota allmänheten, sig själv eller polisen. Det ska däremot inte användas i samma utsträckning som en pistol, det är ett vapen som ska användas oftare och istället för batong eller pepparspray. Lås därför in polisens pistoler och ge dom ett elchocksvapen. Med anledning av ovanstående yrkar jag på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en avväpning av svensk polis enligt norsk modell och beväpning av svenskpolis med elchocksvapen. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar till motionen: " Poliser får skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårare våld som kan orsaka allvarlig skada, till exempel en person med kniv eller skjutvapen. Det kallas nödvärn - polisen skjuter för skydda sig själva eller andra" Polismyndigheten Svensk polis gör mer än 1,2 miljoner ingripanden per år. Av dessa används pistol omkring 200 gånger. Varningsskott avges ca 20 gånger och verkanseld ytterligare 20 gånger. När polisen tvingats använda verkanseld blir det stora nyheter i Sveriges media. Det är därför lätt få intrycket av det är vanligare än det är. Antalet som dödas i dessa ingripande varierar över åren. Sett över en längre period, som de senaste tjugo åren, har i genomsnitt en person per år omkommit. De högsta antalet avlidna var fyra och inträffade år År 1999 omkom tre personer vilket var det näst högsta antalet. Under åren 1996, 1997, 2007, 2008, 2012 omkom ingen. Elchockvapen har visat sig vara ett bra komplement till eldvapen men deras funktion är begränsad av avstånd och saknar, i många fall, möjligheten skjuta flera "skott" samt bristen av möjlighet till varningsskott. Polisen arbetar ständigt på förbättra utbildningen i användandet av vapen och hur man kan undvika situationer där det blir nödvändigt använda vapen. Alla sätt minska användningen av eldvapen är bra. Men det får inte ske på bekostnad av polisernas säkerhet. Arbetsutskottet stöder polisens arbete med utbildning och ser, samtidigt, gärna man övergår till andra metoder kuva våldsamma brottslingar/misstänkta. Men i dagsläget finns inga bra alternativ till de tjänstepistoler polisen utrustas med och yrkar därför motionen avslås. Arbetsutskottets förslag till beslut: Att motionen avslås Repskapets beslut Motion 17: En polis utan pistol. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild. Distriktsstyrelsens svar på motion 3 och 4 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionen Distriktsstyrelsen delar den uppfning som Skellefteå arbetarekommun har i sitt svar på motionen. Vill även göra ett litet tillägg som beskriver det behövs och det är det s.k. Loomis rånet mot en värdetransportdepå i Umeå den 24 maj Vi det tillfället hade det varit omöjligt för polisen klara upp rånförsöket utan vapen. 7

9 5. Indexering av socialförsäkringarna Motionär: Josefin Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Per-Erik Johansson Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag sa i absoluta tal. Det gör om dom inte höjs varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning. Innan akassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste räknas upp årligen. Det sker bäst genom sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för absoluta. Det relativa talet måste vara s mot något. För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med *% av berättigade ska ha *% av lönen. För akassans del blir det 90% av berättigade ska ha 90% av lönen i enlighet med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga ersättningar kan siffrorna kanske se annorlunda ut. Med anledning av ovanstående yrkar jag på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns svar på motionen: Sverige behöver en stark omställningsförmåga. I dagens globala konkurrens måste man snabbt kunna anpassa sig efter nya förutsättningar och ta till sig ny kompetens. Det kräver en rörlig arbetsmarknad och korta vägar från arbetslöshet till jobb. Då behövs en väl fungerande och solidariskt finansierade försäkringar. Nivåerna i de statliga försäkringarna har inte höjts på många år och dessutom så ändrade den borgerliga regeringen beräkningsgrunden för sjukpenningsgrundad inkomst. Arbetsutskottet anser indexera ersättningarna med dagens låga ersättningsnivåer skulle vara olämpligt utan först arbeta med höja taken. Arbetsutskottets förslag till beslut: Att: avslå motionen. Repskapets beslut Motion 16: Indexering av Socialförsäkringarna. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild. Distriktsstyrelsens svar på motion 5 Motion 5 och 6 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 6 8

10 6. Indexering av socialförsäkringarna Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Per-Erik Johansson Ersättningarna i socialförsäkringarna är idag sa i absoluta tal. Det gör om dom inte höjs varje år urholkas värdet på dom lite hela tiden. Då lönerna och priser stiger men ersättningen från socialförsäkringarna ligger kvar på samma ersättning. Innan a-kassan höjde i höstbudgeten var det 12 år sen sist. Alla socialförsäkringar måste räknas upp årligen. Det sker bäst genom sätta ersättningen i dessa till relativa tal istället för absoluta. Det relativa talet måste vara s mot något. För några av ersättningarna borde lämpligt index vara något i stil med *% av berättigade ska ha *% av lönen. För a-kassans del blir det 90 % av berättigade ska ha 90 % av lönen i enlighet med det beslut distriktskongressen tog på förra distriktskongressen. För övriga ersättningar kan siffrorna kanske se annorlunda ut. Med anledning av ovanstående yrkar vi på: distriktet riksdagsledamöter arbetar för en förändring av socialförsäkringarna där ersättningarna sätts i relativa tal mot lämpligt index. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 5 och 6 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionerna 5 och 6 Motionären föreslår socialförsäkringarnas ersättningar sätts i relativa tal mot lämpligt index. Vi har en stor mäng socialförsäkringar, allt från Bilstöd till handikappade till Tilläggspension för personer födda 1937 eller tidigare likväl som Sjukförsäkring och Arbetsskadeersättning. De närmare 30 socialförsäkringarna har olika bakgrund, målsättningar, konstruktion och utformning. En del är vi tillförsäkrade genom bosättning och en del genom arbete. Behoven av förbättra och utveckla våra olika socialförsäkringar ser därför av nödvändighet olika ut. Att binda länets socialdemokratiska riksdagsmän till EN lösning är varken lämpligt eller önskvärt. Förändringar av taken, ersättningsnivåer, beräkningsgrunder, karensregler och andra åtgärder är exempel på prioriteringar som i olika socialförsäkringar kan vara mer angelägna. Definitionen av lämpligt index behöver klargöras. I en situation med negativ tillväxt och deflation innebär det sannolikt sänkningar av nivåer i försäkringar som många gånger är till för skydda dem med svagast ställning och lägst inkomst. Det kan m a o få mots effekt mot vad motionären sannolikt tänkt sig. 9

11 7. Inget investeringsskydd Motionär: Robert Lindgren, Robertsfors arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kallas ISDS. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels- och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat för nyinförda bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära investeraren kompenseras ekonomiskt eller reformen/regleringen dras tillbaka. Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt Slovakien för man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien tilldömdes i en skiljedomstol betala holländska Achmea 22 miljoner euro. Ett annat är: Tobaksjätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av plain packaging av cigarett paket. Detta betyder företagen inte får ha sin logga på paketen, utan endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg. Resten av paketen utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår fortfarande. Men resultatet är Nya Zeeland som funderar på liknande lagstiftning väntar. Det kan bli för dyrt skydda den egna befolkningen mot tobakens skador. ISDS hör inte hemma i ett modernt och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan kommer om vi inte har råd åtgärda felet för några företag har investerat i nästa neurosedyn eller hormoslyr. Med anledning av ovanstående yrkar vi på distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress. Antagen som sin egen av Robertsfors arbetarekommun Distriktsstyrelsens svar på motion 7 Motion 7 och 8 behandlas gemensamt, se under motionssvar på motion 8 10

12 8. Inget investeringsskydd Motionär; Josefine Johansson, Skellefteå arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist EU förhandlar med USA och Kanada om ett frihandelsavtal, TTIP med USA och CETA med Kanada. Båda dessa avtal innehåller en tvistlösningsmekanism som kalas ISDS. ISDS är en tvistlösningsmekanism i internationella handels och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat för nyinförda bestämmelser som direkt eller indirekt påverkar nämnda investerares vinst. En fällande dom kan ex. innebära investeraren kompenseras ekonomiskt eller reformen/regleringen dras tillbaka. Ett exempel på vad som händer när ISDS finns är följande: Holländska Achmea har stämt Slovakien för man förbjudit privata vinster kopplat till välfärdssektorn. Slovakien tilldömdes i en skiljedomstol betala holländska Achmea 22 miljoner euro. Ett annat är: Tobaks jätten Philip Morris har stämt Australien för deras införande av plain packaging av cigarett paket. Detta betyder företagen inte får ha sin logga på paketen, utan endast tobaksbolagets namn får stå i en standardiserad neutral texttyp och färg. Resten av paketen utgörs av varningsbild samt varningstext. Stämningen pågår fortfarande. Men resultatet är Nya Zeeland som funderar på liknande lagstiftning väntar. Det kan bli för dyrt skydda den egna befolkningen mot tobakens skador. ISDS hör inte hemma i ett modern och fungerande samhälle. Tänk när nästa svarta svan kommer om vi inte har råd åtgärda felet för några företag har investerat i nästa nevrosedyn eller hormoslyr. Med anledning av ovanstående yrkar jag på distriktets riksdagsledamöter arbetar för ett stopp för framtida avtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. distriktets riksdagsledamöter röstar mot införandet av avtal med ISDS liknande skrivelser när dessa frågor kommer upp i riksdagen. distriktets riksdagsledamöter arbetar för en omförhandling alternativt avslutande av handelsavtal som innehåller ISDS liknande skrivelser. den ansvariga på distriktet framför vår negativa åsikt i frågan om ISDS till våra euparlamentariker och återrapporterar nästa distriktskongress. Josefin Johansson Skellefteå arbetarekommuns utlåtande över motionen: Motionären tar upp en aktuell och viktigt fråga som berör alla länder i EU. Förhandlingar pågår mellan EU och USA om ett investerings-och handelsavtal., TTIP. Den S-ledda regeringen såväl som den tidigare alliansregeringen är positiva till ett sådant avtal. Mer tveksamma är vi (S) till det sk ISDS- mekanismen (investor-state-dispute settlements) Dvs en tvistlösningsmekanism i internationella handels-och investeringsavtal, som ger en investerare rätt stämma en stat där man investerat, för ex.vis diskriminering eller nyinförda regler eller lagar i ett land som skulle 11

13 innebära försämrade villkor för den investerande staten. Om ISDS- avtal införs menar vi det i alla fall inte kan vara så utformade så riksdagsbeslut och Sveriges nationella suveränitet sätts ur spel. Det är ännu för tidigt säga om sådana klausuler ens kommer ingå. Samtidigt är ju själva syftet med handelsavtalet länder ska kunna investera och bedriva handelsutbyte på lika, rättvisa och långsiktiga villkor på båda sidor atlanten. För kunna visa ett investerande land har utss för felaktigheter och försämrade villkor under avtalstiden, måste det landet kunna visa allmänt accepterade principer i internationell rätt inte har respekterats. Arbetsutskottet menar vi i nuläget inte borde binda oss vid ett slutgiltigt ställningstagande om ISDS-liknande skrivningar och föreslår därför representantskapet besluta om avslag på motionen. Repskapets beslut Motion 15: Inget investeringsskydd. Avslag till motionen. Skickas till DK som enskild Distriktsstyrelsens svar på motion 7 och 8. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta avslå motionerna 7 och 8 Distriktsstyrelsen delar Skellefteå arbetarekommuns åsikter i deras motionssvar. 9. Migration och missnöje är framtidsutmaningen Motionär: Jamal Mouneimne, Lycksele arbetarekommun DS föredragande: Johan Söderling Migration är byte av hemland. Ordet är en samlande benämning på invandring och utvandring. I Sverige var utvandringen störst under 1800-talet, medan kraftig invandring skedde under 1970-talet. Mellan 1990 till och med idag har varit mer flyktingsinvandring till Sverige. Invandringen till Sverige har sett olika ut beroende på världshot. I framtiden kommer vi se mer Naturkatastrof- och klimatflyktingar, klimatproblem och den globala uppvärmningen kan förorsaka stora befolknings-förflyttningar. Socialdemokraterna har alltid haft den inriktning Sverige är ett friland för de svaga och kommer alltid vara, men de människor som Sverige tar emot måste politikerna ta ansvar för. En del av ansvaret ligger på samhället som helhet men inte minst som nyanländ också. Sverigedemokraterna har tredubblat sina röstsiffror senast EU-valet jämfört med valet innan trots den låga deltagande. I Riksdagsval har Sverigedemokraterna fått 49 platser, 20 platser mer jämfört med valet innan. Under Alliansens styre har högerextremismen ökat kraftigt, det beror på flera faktorer med de mest kända är orättvisa i samhället, ökad arbetslösheten m.m. För kunna prata, hantera och behandla migrationsfrågor i framtiden utan skapa missnöje eller klyfta mellan majoritet och minoritet som är så tydligt idag i vårt samhälle och som är grunden till den hypersegregation som råder inom bostads- och arbetsmarknaden liksom i skolans värld. Då krävs socialdemokraterna lyckas minska socioekonomiska ojämlikheter. Det krävs ett samhälle som föreställs mer solidariskt och jämlikt. Vi ska ta emot flyktingar men vi ska också berätta hur vi tar hand om dem. Därför jag föreslår regeringen tar fram en migrationsstrategi med insatsområdet för stärka det hållbara samhället ekonomiskt och socialt. 12

14 Jag föreslår distriktskongressen beslutar skapa en nationell migrationsstrategi med inriktning på ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle Jamal Mouneimne, Norrmalms s-förening Yttrande av Lycksele Arbetarekommuns styrelse Motionären tar upp en mycket viktig fråga, detta med invandring och hur samhället rustar sig för framtiden i denna mycket viktiga fråga. Tyvärr får vi nog konstatera socialdemokraterna inte har haft särskilt bra program och strategi i dessa frågor. Motionären säger "Vi skall ta emot flyktingar men vi skall också berätta hur vi tar hand om dem" Lycksele socialdemokratiska arbetarekommuns styrelse delar denna uppfning som motionären anför och har bifallit motionen. Lycksele representantskap beslutar på repskapet bifalla motionen och skicka den till Distriktskongressen. Distriktsstyrelsens svar på motion 9 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta anse motionen besvarad I motionen belyser motionären olika aspekter på migration och den historik med problem och utmaningar vårt land stått och står inför. Vidare framställs hur migrationsfrågan på senare år är extra aktuell dels genom ökad invandring på grund av många krig och oroligheter men också på grund av den ökande rasismen. Vårt land har under perioder tagit emot många som flytt. Dessa har beroende på konjunktur etablerats sig snabbt eller har som nu dessvärre stora svårigheter integreras i vårt samhälle. Under nuvarande lågkonjunktur och efter alliansens åtta år av omfördelningspolitik har situationen för våra flyktingar försvårats. Vårt samhälle med stora ökade klyftor innebär försämrade möjligheter för snabb integration. Vi socialdemokrater lägger stor vikt på människors lika värde och vill ta stort ansvar för humanism, solidaritet och utgöra en trygghet för de människor som behöver fly. Vi socialdemokrater behöver ta fram en strategi för bättre möta de utmaningar och möjligheter flyktingarna utgör. En snabb integration ger stora vinster för vårt land och våra invånare både socialt, ekonomiskt och kulturellt. Distriktskongressen kan dock inte skapa en nationell strategi, men vi kan istället jobba med inriktningen i motionen och därmed anser vi motionen besvarad. 13

15 10. Busslinjer inom Västerbottens fjällvärld Motionärer: Magnus Johansson, Vilhelmina Arbetarekommun DS föredragande: Peter Olofsson Västerbottens län är ett stort län med långa avstånd och har man inte möjlighet till egen bil så kan det medföra svårigheter förenat med stora kostnader för den enskilde medborgaren. Kollektivtrafik är dessutom en transportform som i dagens samhälle ligger i linje med alla goda miljömål som finns. Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle Vidare: För ett läns fortlevnad och utveckling är det viktigt med tillgång till strategiskt viktig samhällsservice såsom sjukvård, högre utbildning, gymnasieutbildning osv. Däremot kan ett fullskaligt utbud av förklarliga skäl inte finnas i alla delar av länet. Det är dock av vikt goda kommunikationer finns för medborgarna ska kunna ta del av samhällsservice på andra orter. :Kollektivtrafikplan VLL Sedan 2005 gäller en ny kostnads- och ansvarsfördelningsmodell för Länstrafiken, den s.k Västerbottensmodellen där bl. a: landstinget har ansvar för linjetrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuner, trafik till vissa viktiga turistmål i fjällvärlden samt sjukresor medan respektive kommun ansvarar för linjer huvudsaklig trafikuppgift inom kommunen samt färdtjänst och skolskjutsar. Idag är det endast fjällinjen upp till Tärnaby-Hemavan som ersätt fullt ut medan alla andra fjällinjer ersätts utifrån en procentsats baserad på nettokostnaderna. Linje 341 Ammarnäs Sorsele 25 procent Linje 417 Kittelfjäll Vilhelmina 16 procent Linje 420 Klimpfjäll Vilhelmina 50 procent Linje 436 Borgafjäll Dorotea 31 procent Denna s.k. Västerbottensmodell har dock medfört ökade kostnader för inlandskommunerna Sorsele, Vilhelmina och Dorotea samt även indragna linjer bl.a. kvällsturen Vilhelmina Klimpfjäll på fredagar. Målet är kollektivtrafiken ska erbjuda samhällsekonomiskt effektiva, raktiva och långsiktigt hållbara resmöjligheter för de som bor i, verkar i eller besöker länet. I Västerbottens läns landstings kollektivtrafikplan för åren finns läsa om visionen : Kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle och : Visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet delas av Västerbottens läns landsting och utgör en grund för landstingets arbete med tillhandahålla en raktiv, miljövänlig, trafiksäker och tillgänglig kollektivtrafik som bidrar till länets och regionens utveckling. Med detta yrkar jag 14

16 Landstinget tillskjuter medel under perioden för markant höja sin andel i finansieringen av de s.k. Fjäll-linjerna. vid nästa upprättande av kollektivtrafikplan för Västerbotten klassa de s.k. Fjälllinjerna till ingå i Västerbottens kollektiva stomlinjenät. Kultsjödalen /Magnus Johansson Distriktsstyrelsens svar på motion 10 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå motionen Landstinget har som motionären skriver ansvar för kollektivtrafik mellan länets kommuncentra och över kommungränserna, medan kommunerna ansvarar för trafiken inom respektive kommun. Det gör linjen till Tärnaby kommer behandlas på samma sätt som övriga fjällkommuner när nuvarande avtal löper ut. Den situation vi i dag har bygger på upphandlad trafik var på plats innan Västerbottensmodellen infördes. Vad gäller stödet från landstinget till fjällinjerna, kvarstår det i avvaktan på en utredning gällande om vi ska genomföra en skeväxling på hela länets kollektivtrafik. Det är viktigt framhålla ökade kostnader för kollektivtrafik kommer finansieras genom färre avgångar/turer, då vi inte ser möjlighet göra ytterligare besparingar inom sjukvården i länet. 11. Höjd reseersättning för sjukresor inom Västerbottens läns landsting Motionär: Magnus Johansson, Vilhelmina arbetarekommun DS föredragande: Peter Olofsson För befolkningen i Västerbottens inland och fjällvärld är det långa avstånd till och från de olika vårdinrättningar som finns. Är du eller nära anhörig i behov av tjänster från vårdapparaten så är egen bil till och från näst intill en nödvändighet då möjligheterna till kollektiva färdmedel begränsas allt mer. För den som har barn kan resor till t.ex. tandreglering bli ordentligt kostsamma, och skulle densamma få en tandställning som kräver månatliga resor kan det bli väldigt dyrt för en barnfamilj med begränsad ekonomi. Utöver detta tillkommer den tidsbortgång från arbetet och därmed inkomstbortfall som tillkommer för de timmar som åtgår till resor för eget eller nära anhörigs resa för sjuk/tandvård. From 1 januari 2013 försämrades reseersättningen inom VLL till bli nästintill obefintlig då egenkostnaden bl.a. höjdes. Den milersättning som betalas ut har ej räknats upp sedan på 90-talet och är ej i takt med tiden och dagens bilkostnader och bl.a. drivmedelspriser. Utifrån beskrivna bakgrund yrkar jag på: egenavgiften sänks från nuvarande nivå på 100 kr till förutvarande nivå på 60 kr. ersättningsnivån för färd med egen bil höjs från nuvarande 10 kr till 15 kr/mil efter egenavgiften räknats bort. 15

17 ersättningsnivån för följeslagare vid resa med privat bil om medicinskt behov är styrkt höjs från nuvarande 2 kr till 4 kronor/mil. för resa med kollektivtrafiken ersätts, mot uppvisat kvitto, den del som överstiger egenavgiften 60 kronor. Saxnäs Magnus Johansson Distriktsstyrelsens svar på motion 11 Med hänvisning till nedanstående föreslår distriktsstyrelsen kongressen besluta avslå första och fjärde -satsen anse andra och tredje -satsen besvarad Distriktsstyrelsen delar motionärens ambition om på sikt höja ersättningsnivåer för resor men ser för närvarande inte möjligheten göra detta på grund av landstingets ansträngda ekonomi. Vid bättre ekonomiska förutsättningar kommer prioritet läggas på höja milersättning och ersättning för följeslagare för de patienter som har längst resa till och från sjukvård, detta för skapa jämlikare förutsättningar inom länet. Därför avslår Distriktsstyrelsen -sats 1 och 4 som skulle ge ersättning till patienter som har närmare till vård. När det kommer till höja ersättningsnivåerna för färd med egen bil samt för följeslagare (sats 2 och 3) anser distriktsstyrelsen dessa besvarade med anledning av det redan finns i landstingets ambition höja ersättningsnivåerna när ekonomiska möjligheter ges. 12. Dagens skepolitik måste genomgå en kraftig översyn Motionär: Kennet Fjällström, Vilhelmina arbetarekommun DS föredragande: Lennart Holmlund Vi förstår mycket väl det skriande behovet av skemedel till statskassan, men det rättfärdigar inte man slår undan benen på tredje person. Man måste inse den beskning av varor och tjänster etc. som sker högre upp i kedjan, snabbt multipliceras och letar sig ned genom leden för slutligen hamna hos den enskilde och utse konsumenten. Vi som bor i glesbygden kämpar redan idag med betala högre priser för en begränsad service. De flesta varor och tjänster ligger många timmar och många mils avstånd härifrån. Dessa negativa och orättvisa omständigheter försvårar vardagen för alla som bor här och det begränsar möjligheten för alla andra, som skulle tänkas vilja flytta hit och skapa sig en framtid. Det känns extra betungande glesbygden som drabbats så hårt, både direkt och indirekt av dessa sker och extraavgifter inte får se mer än en liten bråkdel återinvesterade här i norr. 16

18 Tyvärr hamnar majoriteten av dessa pengar i södra Sverige där de genast öronmärks för diverse mångmiljardprojekt. Vi vill folk ska återfå framtidstron och glädjen med bo kvar här. Att lusten och intresset för människor kunna flytta hit, utvecklas och göra sig en framtid även i våra trakter. Det är dock något som inte kan bli verklighet så länge man väljer använda sig av ett snedvridet synsätt. Därför yrkar jag: sker och pålagor ska användas till glesbygdens utvecklande och inte dess avvecklande. glest befolkade delar av landet ska få ta betydligt större del av varje skekrona än idag. göra en rejäl översyn av dagens sker och pålagor så även glesbygdsbor gynnas. se över kommande sker och pålagor så även glesbygdsbor gynnas. Distriktsstyrelsens svar på motion 12 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta motionen i sin helhet avslås Motionären vill ha ett skesystem som gynnar glesbygden, men distriktsstyrelsen vill ha ett rättvist skesystem och ett system där människor ska kunna garanteras samma samhällsservice i hela landet om politiken vill det. Det finns många typer av olika sker som staten tar in pengar på. När det gäller kommunalsken är den lika stora oavsett inkomst, till skillnad från den statliga sken som är progressiv till viss del. Kommunalskerna slår därför hårdast mot de med låga inkomster. Av de medel som staten tar in används en del till generella statsbidrag men det finns även former av riktade statsbidrag som tyvärr blivit mer vanliga. Dessutom finns ett omfande utjämningssystem både för inkomsterna till kommunerna och en kostnadsutjämning som ska jämna ut kostnaderna mellan kommunerna. Om vi tar Bjurholm som ett exempel, så är 40 % av deras intäkter bidrag, och utan bidrag så skulle de behöva höja skaten med 17 kr. De har för 2015 drygt 35 miljoner i inkomstutjämning och knappt 25 i kostnadsutjämning och sedan några ytterligare mindre ersättningar. När det gäller inkomstutjämningen får alla kommuner i länet bidrag, till och med Umeå, och det beror på medelskekraften är låg och det beror på det är så många studenter som inte har någon inkomst. Varje kommun ska vara garanterad 115 % av medelskekraften. När det så gäller kostnadsutjämningen är Umeå kommun den som betalar mest per innevånare i hela landet och Umeåborna betalar 574 miljoner till kostnadsutjämningen, vilket är långt mer än vad länet i övrigt får. T.ex. höjdes utjämningen för kollektivtrafiken med 60 miljoner, pengar som främst går till kollektivtrafik i storstäderna som har många pendlare över kommungränser. Skellefteå har varit betalare till inkomstutjämningen men för 2015 får de

19 Om vi tittar till totalen d.v.s. både inkomst- och utjämningssystemet, regleringsavgift, strukturbidrag, införandebidrag och LSS utjämning får Skellefteå 742 miljoner, Umeå 446 milj. Bjurholm 55,5 milj. Dorotea 75, Lycksele 206,6 Malå 46, Nordmaling 116, Norsjö 81, Robertsfors 106, Sorsele 62, Storuman 128, Vilhelmina 182, Vindeln 93, Vännäs 137, Åsele 78,8. Då är det bara räkna ut hur mycket det blir för varje invånare Från S har vi alltid varit rädda för man ska ta bort dessa utjämningssystem som skulle gynna lågskekommunerna mycket. Visst kan man diskutera enskildheter i dessa system. När det sker förändring vilket det gjorde för ett par år sen, blir det alltid vinnare och förlorare och det beror på t.ex. demografin i en kommun ändras i förhållande till medelkommunen. Vi tror inte på några stora förändringar i skesystemen utan vi behöver ett system som ger kommunerna och landstingen någorlunda lika förutsättningar bedriva sin verksamhet. Det finns även ett inkomst- och kostnadsutjämningssystem för landstingskommunerna. Vissa sker kommer behöva höjas om vi ska klara välfärden, men en sk bör dock sänkas och det är pensionärssken som vi anser är åldersdiskriminerande, och kommunerna behöver ökade statsbidrag för klara välfärden 13. Bygdeavgiftsmedel Motionär: Martin Norehn, Malå arbetarekommun DS föredragande: Isak From Bestämmelserna om bygdeavgiftsmedel finns i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om venverksamhet, som främst reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Denna lag har sitt ursprung i den påverkan som venkraftsutbyggnaden skapade kring utbyggnaden av venkraften i våra älvar och det intrång den gjorde i bygderna. Nu har en liknande verksamhet uppstått i och med utbyggnaden av vindkraften i hela landet. Denna påverkan på det rörliga friluftslivet innebär stora landområden har av säkerhetsavstånd till verken och väg- och ledningsdragningar gjort stora delar av det rörliga friluftslivet har begränsats. Vidare har det haft stor inverkan på besöksnäringens utveckling och möjlighet vistas i naturen. Därför föreslår jag vindkraften omfas av liknande bestämmelser bygdemedel tillförs de områden som berörs av vindkraftsetableringar. Martin Norehn Malå arbetarekommun har behandlat motionen vid medlemsmöte den 26 november 2014 och beslutat anta den som sin egen. Distriktsstyrelsens svar på motion 13 Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta 18

20 avslå första satsen anse andra satsen besvarad De allra flesta av venkraftverken har prövats enligt gammal lagstiftning, många enligt gammal hävd. I Sverige har det i vendomarna ålagts kraftverksägarna motverka detta genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Även bygdeavgiftsmedlen är en form av kompensation till omlandet runt forsen som venkraftföretagen måste betala i samband med regleringen av älvarna, för minska eller gottgöra sådana skador som regleringen orsakat den berörda bygden. Sedan medel har avss för reglering av oförutsedda skador kan den årliga bidragssumman i övrigt fördelas av kommunen för ändamål som främjar näringsliv eller service i bygden eller annars är till nytta för denna. Miljödomstolarna beslutar i ärenden som gäller skadeersättning och länsstyrelserna om användningen i övrigt. Bestämmelserna gällande vindkraften finns i miljöbalken (1998:808) samt lagen med särskilda bestämmelser om venverksamhet (1998:812). Den ersättning som vindkraftsbolagen ibland betalar ut i trakter där vindkraft etableras brukar allmänt benämnas bygdepeng. Begreppet är hämtat från den reglering som gäller för venkraft. Det finns inget regelverk som styr bygdepeng för vindkraftsprojekt, överenskommelser om bygdepeng bygger på frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsbolag och omkringboende, till exempel lokala föreningar, markägare och andra sakägare. På Energimyndighetens hemsida kan man läsa: Frågan om bygdepeng bör hållas avskilt från beslut om tillstyrkan. Detta för beslutet inte ska strida mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. Den socialdemokratiska uppfningen är vindkraft ska byggas i områden där den stör minst, det är också därför vi socialdemokrater särskilt driver på om utbyggt havsbaserad vindkraft. Det är också därför som det kommunala planmonopolet är starkt i frågan. Det går alltså inte bygga ny vindkraft om kommunen säger nej. Det gör naturligtvis kommunen nogsamt måste väga för och emot. Den jämförelse som motionären gör låter vid första anblicken självklar men venkraftsforsen är som mineral fyndighet, den ligger där den ligger. Blåser gör det också av varierande grad det är också därför som bl.a. Malå och Norsjö kommuner noga vägt för och emot innan man upprättade sina vindkraftsplaner. 14. Transport på järnväg Motionär: Sören Israelsson, Storumans arbetarekommun DS föredragande: Erik Bergkvist Transport på järnväg är det miljövänligaste sättet transportera varor, gods och människor på land. Därför är det rimligt bygga en järnväg mellan Storuman och Norge. I dagsläget transporteras allt på landsväg och bl.a. planerna på gruvor kan ytterligare öka transporterna. Då det produceras både ven- & vind-el i Storumans kommun är det rimligt även elektrifiera bansträckningen. Kenny Störsjös examensarbete från Luleå tekniska universitet kan visa hur en bansträckning kan bli. 19

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org

European Union. IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org IT Västerbotten Eva-Marie Marklund, projektsamordnare www.itvasterbotten.org Så här var det då Lokala nät Telefoni Sorsele Robertsfors Telia Malå Norsjö Skellefteå Token Ring Landstinget Umeå Nordmaling

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten

Vinster med samverkan. Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten Vinster med samverkan Magnus Rudehäll, Lars Eriksson Region Västerbotten www.regionvasterbo.en.se Vinster med samverkan - kring e. gemensamt regionalt verksamhetsstöd Västerbo)en 1/8 del av Sveriges yta.

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Bygg Växjös framtid. Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist

Bygg Växjös framtid. Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist Motion 1 Styrelsens föredragande: Rose-Marie Holmqvist Bygg Växjös framtid Många står idag i kö för bostad i Växjö och inte minst ungdomar lider av detta. Det leder till att unga vuxna tvingas bo kvar

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001

Bilaga 2. Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige 2001 Bilaga 2 Tabellbilaga till opinionsundersökningen Reformopinionen i Sverige Tabell 1: Vad tycker Du? Hur stort är behovet av förändringar i dagens Sverige? Procent Mycket stort 18 Ganska stort 53 Ganska

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten

Regelförenkling på kommunal nivå. Västerbotten Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Ja 75% Nej 12% Nej 25% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Ett bättre Gotland. För alla.

Ett bättre Gotland. För alla. Ett bättre Gotland. För alla. Socialdemokraterna F R A M T I D S PA R T I E T Valprogram 2014.indd 1 2014-07-19 11:35:15 För oss socialdemokrater har ordet rättvisa alltid haft en speciell betydelse. Det

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ. Motioner till Distriktskongress 2015

SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ. Motioner till Distriktskongress 2015 SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ Motioner till Distriktskongress 2015 Representantskapsmöte 27 november 2014 1. Rättshjälp vid skaderegleringen Motionär: Per-Erik Johansson, IF Metall s-förening 1988 togs rättshjälpen

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län

Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Sammanställning över kommunala regelverk för anslag till studieförbunden i Västerbottens län Vilken rapportering krävs av studieförbund? Vilka handlingar ska skickas när och till vem? Särskilda syften

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

SKOGSBASERADE NÄRINGAR SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare

1 maj 2013 Älmhult Gott folk och bästa mötesdeltagare 1 maj 2013 Älmhult Lennart Värmby (V), gruppledare landstinget Kronoberg Gott folk och bästa mötesdeltagare vare sig ni är infödda Älmhultabor eller utsocknes som jag, så är det med glädje vi samlas här

Läs mer

Distriktskongress 2013

Distriktskongress 2013 Distriktskongress 2013 Lördagen den 27 april Ronneby Motioner jämte utlåtanden 2 (8) Motion nr 1 En trygg och modern A-kassa En trygg och modern a-kassa är en viktig del av den svenska modellen. Den svenska

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare,

Frågor. o Verksamheten på vårdcentralen/hälsocentralen fortsätter som vanligt tills vidare, Frågor Stänger verksamheten direkt? o Nej, verksamheten fortsätter att drivas vidare som ett konkursbo. Hur länge, det kan vi inte svara på. Konkursförvaltaren bestämmer om han/hon skall försöka att sälja

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2015/2144/Ee Yttrande över Energimyndighetens rapport Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Bakgrund

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga

Maj 2010. Turordningsreglerna missgynnar unga Maj 2010 Turordningsreglerna missgynnar unga Innehåll Sammanfattning och bakgrund... 3 Unga upplever att turordningsreglerna missgynnar... 4 Så gjordes undersökningen... 4 Slutsatser och policydiskussion...

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Vi Socialdemokraterna vill sätta stopp för nedskärningar i den skånska sjukvården. VI SOCIALDEMOKRATER VILL:

Vi Socialdemokraterna vill sätta stopp för nedskärningar i den skånska sjukvården. VI SOCIALDEMOKRATER VILL: DET ÄR KRIS I DEN SKÅNSKA VÅRDEN Orsaken är ständiga nedskärningar och dålig politisk ledarskap. Sjukvården har tvingats till kraftiga besparingar som drabbat stora delar av vården. Flera besparingar är

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27

A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 A-KASSAN (AKA) Motionerna AKA 1 AKA 27 MOTION AKA 1 Byggnads MellanNorrland Då A-kassans regelverk p.g.a. den s.k. alliansens arbetarfientliga politik stramats åt, kan vi inte ens neka ett jobb i ett företag

Läs mer

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting

Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-18 LS 1406-0753 Landstingsstyrelsen Motion 2014:12 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bli ett skatteparadisfritt landsting Föredragande

Läs mer

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62) 2013-01-18 Rnr 89.12 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2012/3134/ARM) Uppsägningstvister - en översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare (SOU 2012:62)

Läs mer

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen.

Motionen har behandlats vid styrelsemöte 2014-08-08, som beslutade att bifalla motionen. Motion nr 233 Kommunala pensionärsråd och Landstings/Region pensionärsråd PRO Ale Norra - Ale, Norra Älvsborg ID529 Pensionärsråden inom landsting och kommun har under många år knappast genomsyrats av

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet

Civilutskottets betänkande 2014:CU1. Frågor om bostäder och könskvotering. Motion 2014:CU1. Utskottet Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar

Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING. PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland. Område: PRO:s organisation Underområde: Försäkringar Motion nr 205 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO Haga-Malmaberg - Västerås, Västmanland ID574 Utveckla PRO:s HEMFÖRSÄKRING PRO: medlemsförsäkringar är till delar unika i sin omfattning. Olycksfallsförsäkringen

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30.

11 Nordmaling Umeå Tur med avgång kl 06.35 från Vasaplan tidigareläggs och avgår kl 06.30. Information från Länstrafiken i Västerbotten. #3.2014 Sid 1 (December 2014) Ny tidtabell Från och med den 14 december byter vi som bekant tidtabell. Nedan följer ett urval av de viktigaste förändringarna

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Motormännens valmanifest 2014

Motormännens valmanifest 2014 Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande

Läs mer

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap.

Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. MOTION 23 Förbundsstadgar och föreningsstadgar angående medlemskap. Inlämnad av: Patrick Nyfors Förening: Ledarna inom Energi & Teknik Då problematik har uppstått kring rekrytering till dagens Ledarförbund

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer