Kommunal 2008 Verksamhetsberättelse Årsredovisning

Transkript

1 Kommunal 2008 Verksamhetsberättelse Årsredovisning

2

3 Verksamhetsberättelse 2008

4 Vår vision Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många olika medlemmar är en en stark kraft i utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet på arbetsplatserna och samhörighet i en föränderlig värld. Vägen fram Kommunals medlemmar tar ansvar för människor, djur, byggnader och natur. Kommunalarnas arbete medverkar till att skapa det framtida samhället. Kommunal kämpar för ett rättvist och jämställt samhälle. Där har alla människor lika värde och får den vård, omsorg och andra välfärdstjänster som de behöver. Kommunal är en attraktiv organisation som hörs och syns i samhällsdebatten. Beslutsfattare frågar Kommunal. Kommunal kämpar för ett tryggare och mer utvecklande arbetsliv för varje individ. Kommunals medlemmar har hög yrkesstatus och rättvisa löner. Alla har en arbetsmiljö där ingen riskerar sin hälsa vare sig på lång eller kort sikt och där alla kan använda sin yttrandefrihet. Alla kan få individuell utveckling av kompetens, yrkeskunskap och ansvarstagande. Medlemmar frågar Kommunal. Kommunal når sina mål genom att sluta avtal, genom kampanjer och aktioner, och genom att samverka med arbetsgivare och andra som är viktiga för oss. Kommunal använder politisk påverkan och opinionsbildning. Kommunal är öppen för och använder dialog. Intresseorganisationer och grupper frågar Kommunal. Kommunal.

5 VISION Kommunal skall arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och och sociala villkor villkor i samhället i samhället och deras och delaktighet deras delaktighet i ett rikt i kulturliv. ett rikt kulturliv. Kommunal skall också verka för en samhälls-utveckling Kommunal på demokratisk skall också socialistisk verka för en grundval, samhälls-utveckling innebärande på demokratisk social rättvisa, socialistisk generell grundval, välfärdsinnebärande politik, full sysselsättning, social rättvisa, jämställdhet generell välfärds-politik, kvinnor full sysselsättning, och män samt jämställdhet internationell mellan facklig kvinnor mellan och solidaritet. män samt internationell facklig solidaritet. Vi har ett tydligt ställningstagande om hur välfärdssamhället Kommunal tar tydlig bör ställning organiseras till och hur vi i en hur alltmer välfärdssamhället internationaliserad bör organiseras ekonomi, och både hur vi här i en hemma alltmer och internationaliserad i andra länder, kan ekonomi, skapa materiella hemma och sociala och i värden. andra länder, Alla människor kan skapa har mate- sina både här riella grundläggande och sociala politiska värden. och Alla sociala människor rättigheter har sina grundläggande tillgodosedda. Globala politiska gemensamma och sociala rättigheter resurser fördelas på ett hållbart Globala och gemensamma rättvist sätt. resurser Omvärlden för- tillgodosedda. delas frågar på Kommunal. ett hållbart och rättvist sätt. Omvärlden frågar Kommunal. Meningen med föreningen Meningen Kommunals uppgift med föreningen är att tillvarata medlemmarnas intressen uppgift på arbetsmarknaden är att tillvarata och medlemmar- i samhälls- Kommunals nas livet intressen i övrigt. på arbetsmarknaden och i samhällslivet Kommunal i övrigt. skall arbeta för goda anställningsvillkor Kommunal och arbetsförhållanden, skall arbeta goda för god anställningsvillkomiljö, samt och arbetsförhållanden, inflytande, utbildning för god och arbets- utveck- arbetsmiljölingsmöjligheter samt för inflytande, för medlemmarna. utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Vad vi står för -Alla människors lika värde Frihet Rättvisa Solidaritet Demokrati Vi är: Kamporganisation. Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas. Varmhjärtade. Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster. Öppna och tillgängliga. Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och inåt men också lätta att nå i hela landet. Effektiva. Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap.

6 Innehåll Vår vision, sid 4 Ordföranden har ordet, sid 7 Medlemskapet, sid 13 Löner och arbetsvillkor, sid 27 Välfärd, sid 39 Internationell solidaritet, sid 47 Organisation och kommunikation, sid 53 Slutord, sid 61 Ekonomi årsredovisning, sid 63 Bilagor, sid 88

7 Ordföranden Ytterst handlar har ordet regeringens politik om att slå hål på den svenska modellen och försvaga löntagarna." 7

8 Vi kommer att vara en nagel i ögat på dem som förespråkar orättvisor. Vi kommer inte att ge upp." Ylva Thörn, ordförande

9 Ordföranden har ordet 2008 var på många sätt ett tufft och arbetsamt år. Ett år som präglades av konflikten på bussområdet och effekterna av regeringens politik för förbundets medlemmar. Medlemsminskningen och flykten från a-kassan har påverkat vardagen för oss alla. Som ordförande i Kommunal är jag stolt över att vi har klarat av att möta utmaningarna. Jag är övertygad om att det hänger samman med vårt gemensamma, stora engagemang. Det ger kraft och näring och utvecklar oss som facklig organisation. Det ger oss styrka inför framtiden. Medlemsvärvning Arbetet med medlemsrekrytering har gått vidare. Mycket tyder på att vi har vänt den negativa trenden, men fortfarande återstår mycket att göra. Arbetet måste fortsätta och intensifieras under Det är dags för alla att lämna skrivbordet, kavla upp ärmarna och ge oss ut för att värva medlemmar. Vid två tillfällen under 2009 ska därför alla på förbundskontoret lägga de ordinarie arbetsuppgifterna åt sidan och vara medlemsrekryterare under en dag! Vi kan tala hur mycket som helst om antalet medlemmar, men det allt annat överordnade är och förblir organisationsgraden. En stark organisation förutsätter en hög organisationsgrad på medlemmarnas arbetsplatser. Det är avgörande för hur vi kan företräda och driva medlemmarnas villkor på jobbet och i samhället. Den frågan äger vi alla. Att rekrytera och behålla medlemmar är kärnan i allt vi gör. Utan medlemmar, inget förbund. Utan förbund, inga medlemmar. Ett bra bussavtal Under några sommarveckor gjorde busskonflikten att Kommunal stod i fokus för medias intresse. I början av konflikten gjorde arbetsgivarna sitt bästa för att måla ut strejken som en lyxstrejk, men ju mer tiden led, desto tydligare blev det att vi hade allmänhetens sympatier på vår sida. Ytterst handlade det om att medlemmar i samma yrken ska ha likvärdiga avtal. Att vi aldrig kan acceptera att privatanställda medlemmar ska ha sämre villkor än kommunalt anställda. Vi hade kampvilja och med allmänhetens stöd i ryggen fick vi till slut igenom ett riktigt bra avtal. I oktober presenterade förbundet en rapport om hot och våld i kollektivtrafiken. Var fjärde bussförare i storstäderna har utsatts för hot om våld under det senaste året. Nästan hälften av medlemmarna är rädda för att råka ut för hot eller våld i sitt arbete. Våld och hot är vanligare bland förarna i storstäderna än i övriga landet. Bara var tredje förare anser att arbetsgivaren har beredskap för att stötta dem i dessa frågor. Ingen ska behöva uppleva hot och våld på jobbet. Därför kräver nu Kommunal en rad åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Det handlar bl a om att kontanthanteringen och visering av färdbevis ska försvinna, vi vill ha fler övervakningskameror och mer personal. Hot och våld förekommer inom många av medlemmarnas arbetsmiljöer och i många arbetssituationer. Därför måstet vi fortsätter bevaka och synliggöra detta på ett bra sätt och skapa opinion. Kamp för rättvisa Varje torsdag sedan november 2007 har Kommunal stått på Mynttorget och protesterat mot högerregeringens orättfärdiga politik. En politik som ofta slår hårt mot medlemmarna. Varje torsdag och en 9

10 gång i månaden runt om i landet, oavsett väder och vind, har vi manifesterat under parollen Kamp för rättvisa. Vi kommer att fortsätta att stå där ända tills den borgerliga regeringen ändrar sin orättfärdiga politik. Vi kommer att fortsätta att granska den förda politiken ur ett tydligt klass- och könsperspektiv. Vi kommer att vara en nagel i ögat på dem som förespråkar orättvisor. Vi kommer inte att ge upp. Ett exempel på en orättvisa som har väckt berättigad vrede och som har mobiliserat många är sjukskrivnas villkor. Vi ser nu hur arbetsgivarna försöker köpa ut de långtidssjukskrivna,. Den sjuke får ett antal månadslöner i handen och sedan är det good bye. Arbetsgivarna plockar in unga friska sjuka ska ut och nya friska in. Ett annat exempel är den begränsning av antalet ersättningsdagar för deltidsarbetslösa som trädde i kraft vid årsskiftet. Detta har fått till följd att många medlemmar måste välja mellan att försöka klara sig på lönen från deltidsarbetet eller säga upp sig och bli heltidsarbetslösa. En fullständigt oacceptabel situation. Ett kongresstätt år Under våren 2008 var vi flitiga besökare i Folkets Hus i Stockholm. Vi har klarat av såväl vårt förbundsmöte som LO-kongressen. Förbundsmötet i maj blev två dagar fyllda av spänstiga diskussioner. Fyllda av självförtroende, engagemang och vilja att påverka. Villkoren i arbetslivet kom att prägla förbundsmötet. Det handlade om rätten till heltid. Det handlade om arbetet med mönsterarbetsplatsen. Det handlade om kampen för kollektivavtalen. Det handlade om de vikande medlemssiffrorna. Vi genomförde ett EU-seminarium där Wanja Lundby- Wedin deltog och som handlade om konsekvenserna av Lavaldomen. Diskussionerna gjorde det tydligt att EU-frågorna har blivit till hemmafrågor som på ett påtagligt sätt påverkar vår vardag. På LO-kongressen var temat Världens bästa jobb och 108 av de 300 ombuden var kommunalare. Kommunals yrkande om samordning av en särskild jämställdhetspott inom LO gick tyvärr inte igenom. Frågan ska i stället diskuteras inför varje ny avtalsrörelse. Kongressen höll med om att det behövs ett aktivt arbete med att lyfta låglöneyrkena, men det ska skötas av förbunden inför varje avtalsrörelse och inte beslutas av LOs kongress. Det kanske inte var det utfall som vi hade hoppats på, men vi fortsätter att driva frågan. Vi har alltid jämställdheten på agendan. Inte bara när det är avtalsrörelse. LO-kongressen slog också fast att en hög ersättningsnivå i försäkringssystemen är det bästa sättet att hålla nivåerna uppe i kollektivavtalen. Man beslutade att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en stark omställningsförsäkring som ska ge de allra flesta arbetslösa 80 procent i inkomstrelaterad ersättning. Det långsiktiga målet är 90 procent. Kongressen beslutade också att LO ska verka för att taket i sjukförsäkringen ska höjas till 90 procent och att karensdagen ska avskaffas. Personligen är jag särskilt nöjd med att vi fick med oss resten av LO på kravet på rätt till heltid. Ett beslut som fick uppmärksamhet i media och som föregicks av långa diskussioner handlade om hanteringen av Lissabonfördraget. Efter ganska heta diskussioner enades kongressen om en kompromiss som gick ut på att LO kräver att riksdagen inte ska ratificera fördraget förrän den så kallade Lavalutredningen är avslutad. Lavalutredningen Lavalutredningen handlar om vilka villkor som ska gälla för utländska företag som är tillfälligt verksamma i Sverige. Lavaldomen är en utmaning för den svenska modellen och vi har under hela hösten tydligt påpekat riskerna för utredaren Claes Stråth. Jag tycker att det är bra att Stråth vill bygga vidare på kollektivavtalsmodellen. Samtidigt är jag kritisk till 10

11 att det blir mycket svårt att kontrollera om företagen verkligen betalar minimilön och har minimivillkor. Det försvårar själva kärnan i det fackliga arbetet. Vår uppfattning är att regeringen tydligt måste värna den svenska modellen. Fackliga rättigheter måste alltid gå före kapitalets frihet. Migration Migrerande arbetskraft är en viktig faktor i globaliseringen. Den skapar både goda möjligheter och stora utmaningar för dem som flyttar liksom för de länder och regioner som berörs. Vi inom facket måste förhålla oss till detta. Det handlar till exempel om att människor exploateras och om illegala anställningar. Jag anser att vi måste bli bättre på att sprida information om facklig verksamhet och vilka villkor som gäller på svensk arbetsmarknad. Men det räcker inte. Vi måste hitta konkreta former för hur vi bäst kan hjälpa dem som tillfälligt arbetar i Sverige. Mycket handlar om att vi ska finnas där. Både fysiskt och med information som verkligen är tillgänglig för de berörda. Det är ute på fältet och genom kontroll av företag som det går att upptäcka och avslöja oseriösa arbetsgivare som utnyttjar migranternas utsatta position. Vårt uppdrag är att sprida information på de berördas eget modersmål. Detta är en viktig uppgift. Vi har ju verktygen. Inte minst har vi en ofta alltför outnyttjad resurs i form av de medlemmar som har utländsk bakgrund I våras öppnade ett fackligt center i Stockholm som ska ge råd och stöd till papperslösa. Det har startats på initiativ av flera fackliga organisationer och föreningen Papperslösa Stockholm. Syftet är att hindra papperslösa och asylsökande från att utnyttjas på arbetsmarknaden och att stödja dem som råkat illa ut. Jag tycker att det är viktigt att vi, tillsammans med andra, gör vad som är möjligt för att förhindra att människor exploateras på arbetsmarknaden. Alla former av exploatering strider ju mot den grundläggande fackliga idén om likabehandling och ickediskriminering. Men det är också så att övriga löntagare drabbas på sikt om vi skulle acceptera en press nedåt på löner och arbetsvillkor. Jag tror och hoppas att centret kommer att bli framgångsrikt. Klimatet i fokus I september arrangerade Kommunal och Socialdemokraterna Det gröna folkhemmet en klimatkonferens i Stockholm. Det var en gåva till Göran Persson i samband med hans avgång som partiordförande. Bland talarna fanns, förutom jag själv och Mona Sahlin, även Ricardo Lagos, FNs generalsekreterares speciella sändebud i klimatfrågor, och Majora Carter från Bronx i New York. Hon är grundare av Sustainable South Bronx som förändrat sopstationer till gröna parker, skapat gröna jobb och förvandlat den fattiga stadsdelen till ett grönare Bronx. Klimatfrågan hänger ihop med kommunalarnas vardag både på jobbet och privat. Vi vill synliggöra det här sambandet. Att lära oss att se klimatet i allt vi gör. För kommunalarna har stor erfarenhet och kunskap som både politiker och arbetsgivare har nytta av och borde använda mer. Det handlar om sopåkare och deponiarbetare som lär allmänheten avfallshantering, om bussförare som kör klimatsmart i biogasbussar, om vaktmästare på sjukhus som tar hand om riskavfall och, inte minst, om kokerskor som vill laga närproducerad mat i skolkök. Varje dag serveras 1,3 miljoner luncher på svenska skolor och lägg därtill de måltider som serveras på sjukhus och äldreboenden, då inser man att det handlar om en verklig möjlighet att påverka klimatet. Det här handlar om människor som arbetar i yrken som historiskt sett har haft låg status, som ofta inte ens har en riktig yrkestitel. Men nu ökar 11

12 insikten om hur viktiga deras arbetsuppgifter är. Återvinningsarbetaren som sorterar miljöfarligt avfall på någon av landets många återvinningsanläggningar gör inte bara en insats för en bättre miljö utan även för en säkrare värld och våra barns framtid! Vi måste helt enkelt synliggöra den kunskap som finns och utmana både medlemmar och andra att använda den i sin vardag. De gröna näringarna I juni överlämnade generaldirektör Matz Hammarström sitt betänkande Mångfald som möjlighet Åtgärder för ökad integration på landsbygden till jordbruksminister Eskil Erlandsson. Utredningens syfte var att lägga fram förslag på hur integrationen inom de gröna näringarna kan öka. Kommunal är i allra högsta grad berört med medlemmar i de gröna näringarna, bland annat inom jordbruk och trädgårdsodling. Det är bra med ökad mångfald. Men redan i dag arbetar många säsongsanställda med utländsk bakgrund inom jordbruk och trädgårdsodling. Inte sällan drabbas de av oseriösa arbetsgivare som betalar dåliga löner. De säsongsanställda får ibland arbeta 16 timmar om dagen för en lön som skulle vara oanständigt låg även vid en arbetsdag på 8 timmar. Dessa arbetsgivare låter ofta sina säsongsanställda bo i dåliga bostäder, och drar av kost och logi på lönen. Kommunal säger nej till lönedumpning och etnisk diskriminering i arbetslivet. På sikt hotar detta medlemmarnas levnadsstandard och urholkar gemensamma överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Finanskris och lågkonjunktur Hösten 2008 var omtumlande: Varje dag fylldes tidningarna av svarta krisrubriker. Börserna föll handlöst, räntorna var högre än på många år och varslen duggade tätt. Hittills har vi mest sett hur varslen drabbar industrin, men alla vi som har varit med ett tag och upplevt tidigare kriser, vet att det som i första läget drabbar industrin, slår stenhårt mot den gemensamma sektorn i nästa steg. Ofta handlar det då om tysta varsel. Att arbetsgivaren låter bli att förlänga tidsbegränsade anställningar. Det syns inte i statistiken, men är ofta lika förödande för den som drabbas. Arbetslösheten kommer att öka även bland Kommunals medlemmar. Varslen har redan börjat komma. Detta ökar kraven på oss som fackliga företrädare. I den otrygga situation som medlemmarna befinner sig måste de känna att vi förmår att hantera frågor på ett sätt som känns både kraftfullt och professionellt. Det kräver engagemang. Det kräver nytänkande. Internationellt Den fackliga solidariteten känner inga gränser. Ett exempel på det är vårt stöd till de strejkande sockerrörsarbetarna i Colombia. Tack vare den fackliga solidariteten kunde 14 timmar långa arbetsdagar, sju dagar i veckan, till extremt låga löner ändras till löneökningar på 15 procent, 8 timmars arbetsdag och en rad sociala förbättringar var också året då USA valde en ny president. En president som ser facket som en resurs och en samarbetspartner i arbetet för ett bättre samhälle. Jag gläds med våra fackliga kamrater i USA. Ylva Thörn Förbundsordförande 12

13 Medlemskapet 13

14 Under hösten har Kommunal ägnat särskild uppmärksamhet år medlemmar som gått ur förbundet med riktade återvärvningsaktiviteter. Resultatet var bra." Man kan inte tvinga folk att gå med. En del har ju ändå en annan utgångspunkt, andra värderingar. Men det är positivt att Kommunal hörs mycket idag. Jag tror också att informationen utåt spelar en väldig roll när vi ska värva medlemmar i framtiden. Media, reklam, allt sånt får folk att haja till. Därför måste vi fortsätta att ta plats, bli en viktig del av samhället, av debatten. Maja Falk, arbetsplatsombud och undersköterska

15 Medlemskapet Kommunal satsar på att rekrytera fler medlemmar. Det gäller både att nå ut till nyanställda ungdomar och att få före detta medlemmar att komma tillbaka. Den stora minskningen av medlemsantalet som orsakades av regeringens drastiska höjning av a-kasseavgiften började under året att klinga av. För att bli ännu bättre som fackförening har Kommunal under året sjösatt ett nytt fackligt verktyg, Arbeta rätt. Medlemsutveckling Medlemsantalet har fortsatt sjunka under 2008, även om antalet utträden stadigt minskat sedan februari. Vid årets början hade Kommunal medlemmar och vid årets slut , dvs minus (minus 3,13 procent), att jämföras med 2007 då tappet var medlemmar personer har under året gått ur a-kassan, medan studerandemedlemmarna har blivit fler och dubblerats till antal, i december Den avdelning som har minst minskning är Örebro län, minus 1,25 procent, och Värmland har störst, minus 4,12 procent. De vanligaste orsakerna till att medlemmarna lämnar förbundet är bristande betalning (12 695), övergång till annat förbund (12 637) och att man begärt utträde (9 514). Jämfört med 2007 har antalet inom samtliga kategorier minskat avsevärt. En viktig anledning till att förbundet fortsätter minska är att antalet inträden har minskat stadigt fick Kommunal drygt nya medlemmar och nu ligger antalet under Årets nya medlemmar är ändå en liten ökning jämfört med års satsning på medlemsrekrytering övergick under 2008 till att vara en del av det reguljära linjearbetet med värvning. För att få kontinuitet i arbetet fortsatte de regelbundna videokonferenserna med avdelningarna. Flertalet avdelningar har redovisat månadsstatistik över genomförda arbetsplatsbesök i sektionerna. Ökad satsning på skolinformation och studerandemedlemmar Kommunal har många potentiella studerandemedlemmar på gymnasieskolans barn- och fritids-, omvårdnads- samt naturbruksprogram. Sedan kongressen 2007 beslutade om gratis medlemskap för gymnasieungdomar har antalet studerandemedlemmar i Kommunal ökat stadigt. Skolan är en viktig mötesplats där Kommunal kan ta del av framtida medlemmars förväntningar och behov. Ungdomssatsningen som inleddes 2007 har fortsatt och fördjupats. Bland annat har skolinformationen utvecklats, både organisatoriskt och med nya material för unga. Kommunal lanserade en ny webbplats i slutet av april med målgruppen gymnasieungdomar och unga medlemmar. Den ska även vara ett komplement för skolinformatörerna och vara fördjupning till förbundets material som används i skolorna. Under våren anordnades en konferens om skolinformation och medlemsvärvning. Syftet var att utbyta erfarenheter och öka avdelningarnas och sektionernas kontakter med gymnasieskolorna och potentiella unga medlemmar. Ungas attityd För att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom unga människors inställning till facket har Kommunal, tillsammans med LO, HRF, SEKO och Handels, genomfört två attitydundersökningar bland unga mellan 18 och 30 år. 15

16 Antal avdelningar och medlemmar år År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl År Avd Medl Avdelningarnas medlemsantal 31 december 2008 Avdelning Män Kvinnor Summa Stockholms län Uppsala län Sörmland Östergötland Jönköpings län Kronoberg Kalmar län Gotland Blekinge Skåne Halland Väst Avdelning Män Kvinnor Summa Älvsborg Skaraborg Värmland Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Z-Jämtlands län Västerbotten Norrbotten Summa

17 Resultatet visar att unga människor ofta tycker att facket är bra men inte är något de själva behöver, eftersom de ser sig själva som sin egen fackförening. Många ungdomar talar inte om att de skulle ha gemensamma intressen med sina arbetskamrater, utan perspektivet är individuellt den anställde och dennes behov i relation till arbetsgivaren. Återvärvning Under hösten har Kommunal ägnat särskild uppmärksamhet åt medlemmar som gått ur förbundet med riktade återvärvningsaktiviteter. Resultatet var bra, de begärda utträdena har halverats sedan årsskiftet. Kommunal måste ha fortsatt fokus på hur utträdena utvecklar sig. Värvning handlar både om att rekrytera nya medlemmar och att behålla medlemmar. Arbetsplatsbesök Sektionerna har gjort ett stort antal arbetsplatsbesök inom ramen för medlemsvärvningen. Besöken har blivit allt viktigare, men det är svårare att värva. Huvuddelen av avdelningarnas arbetsplatsbesök sker inom kommuner och landsting. Fortfarande genomförs inte tillräckligt många besök på de privata arbetsplatserna, i manligt dominerade yrken, hos små arbetsgivare, och inom teknik och jordbruk. Även om en viss uppryckning skett inom de tekniska områdena, så måste besöken på de privata arbetsplatserna öka. Medlemmarna där har lika stor rätt till sin fackförening som andra, och här finns det stor potential att värva nya medlemmar. Trafikprojektet För att stödja avdelningarnas arbete inom trafikområdet tillsatte förbundsstyrelsen ett särskilt projekt med resurspersoner för värvning inom trafiken. De kan branschen och de har varit lyckosamma med att få medlemmar att stanna kvar i Kommunal. Goda argument för medlemskap är bland annat Kommunals insatser för förarnas arbetsmiljö: Åldersfördelningen bland medlemmarna 2008 Antal män 0 <2 år 2-3 år 3- år - år > år kontanthantering, hot och våld, förarplatsens konstruktion mm. Medlemsvärvningen intensifierades inför årets avtalskonflikt och över 1200 nya medlemmar skrevs in i förbundet. Enbart i Stockholm blev det över 700 nya medlemmar. Den varslade konflikten fick många felorganiserade medlemmar i Transport att strömma över till Kommunal, vilket ger en starkare facklig organisation. Fackligt lärande Medlemsutbildning Kvinnor Att medlemmarna har goda kunskaper om sin fackförening är en förutsättning för engagemang och delaktighet i verksamheten. Avdelningar och sektioner erbjuder studiecirklar kring de material som finns i Kunskapslagret t ex Bättre Betalt, Schyssta schemat, men också i andra kurser. De senaste fem åren har medlemsutbildningen varit prioriterad i samarbetet mellan LO och ABF. Stipendiefonden som inrättades 2002 är en god stimulans för avdelningarna att öka deltagandet. 17

18 Fonden har bidragit till en ökad förståelse för vikten av fackligt lärande. I december publicerade LO ett nytt studiematerial för dessa utbildningar, Medlem i facket. Kvalitetssäkring för arbetsplatsombud Föregående år beslutade förbundsstyrelsen att grundutbildningen för arbetsplatsombud ska kvalitetssäkras och vara gemensam för alla avdelningar i Kommunal. I april 2008 kom de tre material som grundutbildningen ska baseras på, nämligen 1. Kommunals värdegrund och vision, 2. Kollektivavtalet det skrivna löftet och 3. Fackligt aktiv på arbetsplatsen. I april deltog ett 80-tal arbetsplatsombuds- och studieansvariga på ett seminarium på Runö folkhögskola om Kommunals pedagogiska grundsyn, samtalsmetodik och pedagogik för handledare samt om den nya grundutbildningen för arbetsplatsombud. LO-kurser för kvalificerad utbildning De förtroendevalda deltar i LOs centrala utbildningar i samma utsträckning som förra året. Trenden med minskat deltagande i arbetsmiljö-utbildningarna har fortsatt. Detta sedan statsbidragen drogs in och arbetsgivarna själva ska stå för utbildningskostnaderna. Den fackligt ideologiska utbildningen Insikter har fått betydligt fler deltagare. En orsak till detta är regionalisering av kurserna men även satsningen på den grundläggande arbetsplatsombudsutbildningen. Nätskolan Nätskolan som Kommunal har tillsammans med fem andra LO-förbund avslutades i sin grundform vid årsskiftet. Nu kommer utbudet att koncentreras till fackligt lärande och kurserna ska ligga mer öppet. De kan öppnas direkt från Kommunals hemsida utan att man behöver användarnamn och lösenord. Allt fler medlemmar använder dessa självstudiekurser. Förbundskurser Förbundskontoret har genomfört 16 förbundskurser för sammanlagt 286 deltagare: Ordförandekurs för sektions- och klubbordförande Kurs i avancerad mötesteknik och mötesordning Medieutbildningar StudS-utbildning internt Pedagogik och personliga lärstilar Handledarutbildning Mäns våld mot kvinnor Avtalsutbildning Kompetens 08 HÖK Avtalsutbildning Kompetens 08 Avtal med föreningen Vårdföretagarna, branscherna E och F Utbildning om arbetsskade- och sjukförsäkringsärenden Grundutbildning för kassörer och revisorer, steg 1 Grundutbildning för kassörer och revisorer, steg 2 Påbyggnadsutbildning, steg 3 för revisorer Skatte- och deklarationskurs för avdelningskassörer och ekonomiadministrativ personal Visma Control Brush up, anläggningsredovisning för ekonomiadministrativ personal Pensions- och försäkringskonferens Funktionsutbildning Den sedvanliga utbildningen för lokalombudsmän genomfördes vid ett tillfälle under hösten. Årets tema var diskriminering. JämO och DO gav grundläggande fakta samt bidrog med erfarenheter från tvister som drivits. Juristerna från LO-TCO Rättsskydd AB gav deltagarna det arbetsrättsliga perspektivet och förbundet redogjorde för ärendehanteringen inom organisationen. Ombudsmännen på enheten för arbetsrätt och kollektivavtal fick under året en tvådagars fortbildning i socialförsäkringsrätt, detta för att öka rättssäkerheten för medlemmarna. Samma utbildning erbjöds senare sex lokala avdelningar och genomfördes med bra resultat. 18

19 Under året genomfördes en tvådagars utbildningskonferens för avdelningarnas försäkringsansvariga, med inriktning på avtalsförsäkringarna inom KLområdet. En tredagars pensions- och försäkringskonferens genomfördes för avdelningarnas försäkringsansvariga och för förtroendevalda som aktivt arbetar inom området. En veckolång pensions- och försäkringsutbildning genomfördes för förbundets nya ombudsmän Under året genomfördes en kvalificerad utbildning för avdelningarna under tolv dagar i Kommun- och Landstingsavtalet, HÖK 07, uppdelad på tre kurstillfällen. En liknande utbildning i E- och F- avtalet med Vårdföretagarna genomfördes med samma uppläggning. Utbildningarnas första del behandlade de allmänna anställningsvillkoren och den andra behandlade lönebestämmelserna. Värdet av kollektivavtal, bakgrunden till de aktuella avtalsregleringarna och förbundets avtalspolitik belystes. Utvärderingen visade att utbildningarna var mycket uppskattade av deltagarna. Fackliga internationella studier Inom det internationella utvecklingssamarbetet som Kommunal bedriver är fackliga studier alltid en viktig del. I en del fall syftar projekten till att utbilda resurspersoner för den lokala eller regionala utbildningen. I andra projekt är målet att utbilda i medlemsrekrytering, jämställdhetsarbete, arbetsmiljö, hiv/aids, ledarskap eller arbetsmarknadslagar. I ökad utsträckning arrangeras också mer branschanknutna aktiviteter som seminarier kring vatten som en mänsklig rättighet. Det är viktigt att Kommunals förtroendevalda och anställda känner till sambandet nationellt internationellt när det gäller fackligt arbete. Insikterna om detta har förbättrats genom ett antal aktiviteter som avdelningar arrangerat under året. Därför har också studiematerialet EU i vår vardag uppdaterats för att mer passa in i dagens diskussioner om EU. Utredning om facklig utbildning Företaget Apel fick i uppdrag att genomlysa den fackliga utbildningen i Kommunal. Studierna omsätter årligen mer än 80 miljoner kronor registrerades i StudS utbildningstillfällen med sammanlagt deltagare. Utredningen skulle utvärdera utbildningarnas betydelse för den fackliga verksamheten och för förverkligandet av mål och prioriterade områden. Utvärderingen pekar ut sex områden för kritisk analys. De handlar bl a om likvärdighet och kvalitetssäkring, en pedagogisk grundsyn som genomsyrar alla utbildningar, vikten av att hela utbildningsverksamheten hanteras i StudS, förståelsen av det fackliga uppdraget, distansmetodik i facklig utbildning samt möjligheterna att mäta effekter av utbildningsinsatserna. Apel föreslår en mängd utvecklingsinsatser. Några exempel är metodstöd och strategier för dem som arbetar med studier. Lärande måste bli en integrerad del av verksamheten. För att utbildningen ska sättas in i ett sammanhang behöver kvalitetssäkring, ledarskap och delaktighet utvecklas. Apel rekommenderar också ett ökat samarbete med högskolor och andra. Yngre medlemmar måste påverka mer för att vi ska få nya impulser till arbetet med studier. Utvärderingen har diskuterats vid ett analysseminarium, i förbundsstyrelsen och vid konferenser för avdelningarnas ordförande och studieansvariga. StudS StudS har förbättrats under året vilket underlättar användandet. Bland annat har informationstexter och dialogrutor förbättrats, det finns en påminnelse om Tillstyrk ansökan, mm 19