KSKF 2015:283. Förslag till. Bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun. Eskilstuna den stolta Fristaden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KSKF 2015:283. Förslag till. Bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun. Eskilstuna den stolta Fristaden"

Transkript

1 KSKF 2015:283 Förslag till Bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun

2 Eskilstuna kommun Innehåll 1 Inledning Syfte och innehåll Förutsättningar Tidigare bredbandsstrategis inriktning Bidragsmöjligheter Kommunala begränsningar Översiktsplan ADSL-nedläggning Aktörer fibernät Eskilstuna Energi & Miljös stadsnät Övriga marknadsaktörer fibernät Byalag och deras stödbehov Elnätsägare Kartläggning tillgänglighet bredbandsinfrastruktur Översikt fast bredbandsinfrastruktur Kartläggning tillgänglighet till fast bredband Kartläggning tillgång till mobilt bredband Mobilt bredband ersätter ännu inte fast bredband Behov av större tillgänglighet till fast bredband Utbyggnadstakt fast bredband Kommunen som tjänsteleverantör Kommunkoncernen som bredbandsanvändare Utmaningar och hot Strategier Aktiviteter Organisation och förvaltning av planen Kommunstyrelsen Eskilstuna Energi & Miljö / FIBRA Kommunens alla kontor/avdelningar/enheter Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad samt IT Kommunledningskontoret, Näringslivsenheten Stadsbyggnadsförvaltningen/Mark- och exploateringsenheten, ESEM 32

3 KSKF 2015:283 1 Inledning Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Med ett bra bredband blir det möjligt att jobba hemifrån och att driva företag. Samhällsviktig information, banktjänster och nyheter finns bara några klick bort. Ett bra bredband kan dessutom användas även för telefoni och tv. Kommunernas huvudroll enligt regeringens Bredbandsstrategi för Sverige från november 2009 är att kommunen rekommenderas att hålla sina ITinfrastrukturprogram uppdaterade så att regionala och nationella planeringsfunktioner har ett gott beslutsunderlag att utgå ifrån för bl a bidragsansökningsbedömningar. Regionförbundet och länsstyrelsen har under 2014 tagit initiativ till länsstrategin Digitalt innanförskap en vision om bredband i Sörmland för att stimulera utbyggnadstakten i länet. 90 procent av sörmlänningarna ska enligt den ha tillgång till 100 Mbit/s år 2020, utifrån samma målnivå som den nationella strategin har. Tanken är att strategin ska var ett stöd för kommunerna att förverkliga regeringens ambition. Eskilstuna kommun har anslutit sig till den regionala strategin. Denna bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun beskriver kommunens strategiska mål och insatser för perioden Den utgår ifrån Översiktsplan 2030 som beskriver utvecklingen för kommunen från nuvarande invånare mot uppemot invånare år har 62 % av Eskilstuna kommuns alla invånare tillgång till 100 Mbit/s eller mer. Eskilstuna har gått från 45% till 62% under de senaste 5 åren enligt PTS årliga kartläggning. Det statliga delmålet för 2015 är att 40 % av hushåll och företag har minst 100 Mbit/s, vilket Eskilstuna kommun, liksom riket i helhet, klarar. Tillgång till effektiva digitala tjänster och infrastruktur har snabbt utvecklats till en konkurrensfördel för attraktivitet och utveckling av regionen. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är många gånger en förutsättning för att uppnå effektiviseringar inom förvaltningen. Inom fyra Mälarstadssamarbetet ses IKT som en viktig samhällsinfrastruktur likställd annan infrastruktur som hållbara transportsystem eller boende. För att utveckla och koordinera regionens satsningar inom IKT har en särskild grupp bildas, 4M-IKT, vilket består av kommunernas IT-ansvariga. Övergripande finns dessa mål för bredband som medel, inte ett mål i sig. Strategisk inriktning är att en aktiv bredbandsstrategi stöttar tillgängligheten till god uppkoppling. Infrastrukturen är ett viktigt medel för samhällstjänster.

4 Eskilstuna kommun (32) Eskilstuna kommuns bredbandsstrategi utgår från dessa och nationella och regionala mål och formulerar följande mål: 1. Tillgänglighet till fast och mobil bredbandsinfrastruktur ska öka. 90 % av invånarna har tillgång till minst 100 Mbit/s fast bredband till år % tillgång till mobilt bredband år 2020 av 3G och 4, vilket verifieras av egna mätningar. 2. Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster för att effektivisera sin verksamhet med bibehållen kvalitet samt ge mervärden för användarna och öka nyttan av bredbandsinfrastrukturen. 100 % av dem som har tillgång till det öppna stadsnätet ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband innan år % av dem som har tillgång till andra operatörsstyrda nät ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband innan år Antalet digitala välfärdstjänster som erbjuds via bredband ska ha ökat till år Syfte och innehåll Kommunstyrelsen har i maj 2015 gett kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag på ny bredbandsstrategi för Eskilstuna kommun. Den nuvarande Strategi för bredband på landsbygden antogs av Kommunfullmäktige i juni Bredbandsstrategin ska nu omfatta hela kommunens yta, inte enbart landsbygd, vilket strategin från 2010 var avgränsad till. Strategin ska visa på kommunens ambitioner och roll i att skapa förutsättningar för bredbandsinfrastruktur. Strategin ska vara gemensam med Strängnäs kommun i tillämpliga delar. Deras strategi var färdig beslutshandling i september 2015 och samverkan har skett under framtagandet av respektive strategi. Strategin ska klargöra förutsättningarna för det av kommunen ägda stadsnätet, dels i områden med kommersiell utbyggnad, dels övriga områden. Strategin ska leverera underlag till och samspela med den regionala bredbandsstrategin. Strategidokumentets innehåll: Beskriva önskat läge ifråga om fast och mobil bredbandsinfrastruktur Kartlägga nuvarande tillgång till mobil och fast bredbandsinfrastruktur Identifiera behovet av ytterligare mobil och fast bredbandsinfrastruktur i kommunen för offentlig verksamhet, privatpersoner och företag utifrån nuläge och önskat läge.

5 Eskilstuna kommun (32) Beskriva förutsättningar ifråga om aktörer, principer för utbyggnad, aktuella bidragsmöjligheter mm. Beskriva utmaningar och svårigheter för att nå önskat läge. Definiera kommunens roll i sammanhanget. Beskriva kommunens strategiska ställningstaganden Handlingsplan för kommunens aktiviteter enligt strategin 2 Förutsättningar 2.1 Tidigare bredbandsstrategis inriktning Den av Kommunfullmäktige i juni 2010 antagna Strategi för bredband på landsbygden hade denna inriktning: Kommunen stöder enbart allmänna ortssammanbindande nät. Aktuella bidragsmöjligheter ska utnyttjas. Spridningsnät från ortssammanbindande nät är en uppgift för byalag etc. Kommunstyrelsen får i uppdrag att organisera funktionen bredbandssamordnare med uppgift att samordna och informera bl a byalag, nätägare mfl. Kommunen tog rollen att stå för ortssammanbindande nät som inte skulle komma till stånd kommersiellt, dvs fortsatte på linjen från IT-infrastrukturplanen Detta innebar stöd till utbyggnad av fibernät till Alberga samt Näshulta, vilket genomfördes fram till Samtliga orter och de flesta småorter har nu en ortsnod för anslutning av spridningsnät till. 2.2 Bidragsmöjligheter 2015 Kanalisationsstöd max 50% Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges till projekt där man anlägger tomrör (kanalisation) för IT- infrastruktur. Stödet kan sökas av kommuner, företag, samfällighetsförening, ekonomisk förening eller privatpersoner. Tidigare har det krävts att rören läggs ner i samband med utbyggnad av annan kanalisation som till exempel el eller vatten. Sedan 2010 gäller inte det kravet. Ansökan om projektstöd skickas till Länsstyrelsen. Stödet betalas ut i efterhand när projektet är avslutat kr finns kvar i oktober Landsbygdsprogram EU via Länsstyrelsen. Under perioden finns 110 Mkr att fördelas till projekt i Södermanlands län, med bidragsandel 60%. Offentlig medfinansiering är inte längre tillåten, om kommunalt ägda stadsnätsbolag kan få stöd är ännu oklart. Ansökningar har tagits emot sedan 2014, men beslut om tilldelning ska starta i november Poängsystemet premierar stora byalag över 200 permanentbostäder (dvs fler än 440 invånare). Utbyggnaderna får dock inte omfatta tätortsbebyggelse, dvs enligt SCB:s tätortsdefinition med fler än 200 invånare i sammanhållen bebyggelse. ROT-bidrag för arbete på egen fastighet, t ex grävning för fibernät på tomten.

6 Eskilstuna kommun (32) Redundanta nät mellan kommunhuvudorter, kan sökas av nätägare med nät att koppla ihop, bidrag ges av PTS. Särskilda bredbandskoordinatorer ska införas i varje län. Bredbandskoordinatorerna ska under perioden arbeta för bredbandsutbyggnad i det egna länet. Regeringen har också gett Bredbandsforums kansli på PTS i uppgift att ge stöd till de regionala bredbandskoordinatorerna. De regionala bredbandskoordinatorerna ska enligt regeringsbeslutet verka för övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor samt fungera som kontaktpunkt för sådana frågor i respektive län för såväl offentliga som privata aktörer. De ska även stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor, samt det arbete som bedrivs av landets fiberföreningar. För 2015 satsar regeringen totalt 15 miljoner kronor på bredbandskoordinatorer, varav högst 2 miljoner kronor ska gå till PTS för att upprätthålla den nationella stödfunktionen. Respektive län beviljas kronor för I de län där länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret ges dessa i uppdrag att upprätthålla funktionen som regional bredbandskoordinator. I övriga län erbjuds landsting, kommun och samverkansorgan med regionalt utvecklingsansvar att upprätthålla funktionen. Hur detta ska organiseras i Södermanlands län är inte klarlagt i november Diskussioner pågår mellan Regionförbundet och Länsstyrelsen. Regionförbundet bedömer att koordinatorernas uppdrag i stort följer handlingsplanen för den regionala bredbandsstrategin för Södermanland, dvs omfattas av redan planerad verksamhet. 2.3 Kommunala begränsningar Kommunen är starkt begränsad i sina möjligheter att ekonomiskt stödja bredbandsutbyggnader. Kommunallagen styr den sk kommunala kompetensen, dvs var och hur kommunen får verka och den omfattar inte bredbandsstöd. Regler om begränsningar av statsstöd och konkurrensprinciper är annat som hindrar kommunala insatser inom bredband. Att marknaden fritt ska sköta denna verksamhet är den allmänna utgångspunkten i juridiken. Bland annat kommunallagen skulle behöva ändras för att möjliggöra kommunala stöd till bredbandsutbyggnad, vilket senaste kommunallagsutredningen inte ville hantera. Nu är frågan istället uppe i den pågående Landsbygdsutredningen. Att så mycket tryck läggs på kommunerna att förverkliga bl a statens ambitioner på bredbandsområdet är motsägelsefullt utifrån de nu rådande juridiska förutsättningarna, vilka begränsar kommunernas möjligheter, något som staten hittills inte velat ändra på. De idéer om kommunala stödformer som funnits under arbetet med denna bredbandsstrategi har fått avfärdats av olika juridiska skäl efter diskussioner med bl a SKL:s förbundsjurist i ämnet.

7 Eskilstuna kommun (32) 2.4 Översiktsplan 2030 Eskilstuna kommuns översiktsplan 2030 har ett antal utpekade stråk och noder för utveckling för olika former av bebyggelse. I kartan nedan, Figur 1, är de stråken lagda över befintligt ortssammanbindande allmänt fibernät. Figur 1. Översiktsplan 2030 med utvecklingsstråk- och noder samt nuvarande ortssammanbindande kommunalt ägt fibernät. Den visar att kommunalt ägt fibernät finns i samtliga stråk utom till Bälgviken. Andra aktörer har också fibernät i dessa och många andra sträckningar, men deras kartunderlag har vi inte tillgång till på samma vis som för det kommunalt ägda stadsnätet. Bälgviken har idag ADSL. Fibernät ägt av Trafikverket finns längs järnvägen. Tillgänglighet till fast bredband för Bälgviken behöver dock säkras. Spridningsnät fram till varje bostadsfastighet saknas däremot i stor utsträckning, vilket syns i att fibertillgången för kommunen som helhet enligt PTS var 62 % i december ADSL-nedläggning 2015 Quadracom, dotterbolag till Telia, beslutade att lägga ner sju ADSL-stationer i Eskilstuna kommun 30 juni Angivna skäl var bristande lönsamhet samt utdöende teknik. Stationerna var ett resultat av de statliga bredbandssatsningarna fram till 2005, vilka Telia till stor del byggde ut stationer parallellt med, men inte till dessa sju lägen. De nedlagda stationerna fanns i Hällberga, Jäderön/Sundbyholm, Jäderön/Hyvena, Mälarbaden, SörmlandsVallby/Dybacken, Stora Sundby och Västermo. Kunderna

8 Eskilstuna kommun (32) fick infobrev ca tre månader före nedstängning. Detta berörde ca 430 kunder, hushåll och företag. De tidigare ADSL-kunderna har olika förutsättningar ifråga om alternativ. I Alberga, Hällberga, Mälarbaden och Sundbyholm tätorter samt runt Västermo finns fibernät. På landsbygd är det sämre förutsättningar ifråga om fibernät, utan mobilt bredband eller satellit är det som finns att tillgå. Figur 2. Översikt de sju nedlagda ADSL-stationernas läge samt ortssammanbindande allmänt fibernät.

9 Eskilstuna kommun (32) Figur 3. ADSL-täckningen i Eskilstuna kommun enligt PTS bredbandskartan vid utgången av juli 2015 var de röda områdena fler då 428 ADSL-kunder blev av med sin tjänst. Kommunen med sitt kommunledningskontor samt kommunalråden har under våren 2015 försökt förbättra förutsättningarna till bredbandsuppkoppling efter ADSLnedläggningen. Dels genom en dialog med Telia om fortsatt drift av ADSL som en övergångslösning, dels med stadsnätet/fibra om detsamma samt för att undersöka förutsättningar för stadsnätsutbyggnad. Av de sju ADSL-stationerna var sex anslutna till stadsnätet, medan Jäderön/Hyvena kommunicerade med radiolänk. Denna nedläggning är ett tydligt exempel på sårbarheten för en idag grundläggande infrastruktur. En marknadsaktör kan lägga ner driften med kort varsel och ställa invånare som tidigare hade god bredbandsuppkoppling i ett mycket sämre läge.

10 Eskilstuna kommun (32) Tabell 1. Sammanställning av antal tidigare ADSL-kunder per station och möjligheter till fibernätsanslutning. Station Antal totalt Redan Fibraanslut na Kan ansluta till Fibra Kan ansluta till Telia Summa fibermöjl ighet Summa utan fibermöjl ighet Andel utan fibermöjl ighet ADSL-station Jäderön/Sundbyholm % Mälarbaden/Svärds väg % Stora Sundby/Alberga Centrum % Västermo/Råby % Hällberga/Tegelslagarvägen % Sörmlands Vallby/Dybacken % Jäderön/Hyvena % Summa % 3 Aktörer fibernät Fibernät är en oreglerad verksamhet i en relativt ny marknad, dvs utan likheter med det allmänna mycket reglerade monopol med obligatorisk anslutning och betalningsskyldighet som allmänt vatten- och avloppsnät utgör eller en nätägare per nätområde som det handlar om för elnäten. Fibernät byggs där och så marknadsaktörerna ser det som mest lönsamt utifrån sina investeringsprinciper. I tätare bebyggelse som stadskärnor och flerbostadsområden finns ofta parallella nät såväl utanför som inuti husen, men i villaområden är kunderna glesare så där har det hittills i Eskilstuna kommun inte byggts mer än ett fibernät i varje delområde. Detta innebär en dåligt fungerande marknad för villaägarna. Den aktör som kommer först får antingen nog många intresserade kunder för sin kalkyl eller inte vid sin införsäljningskampanj. Bygger denna aktör så kommer ingen annan aktör att bygga något nät, dvs ett lokalt monopol uppstår. Fastigheter byter ägare, familjesituationer och ekonomi ändras, så efterfrågan på fibernät i ett område ändras över tid. Att då kunna efteransluta till ett rimligt pris till det enda nät som finns i området är mycket viktigt, annars kommer fibernätsmöjligheter att saknas för dessa invånare. 3.1 Eskilstuna Energi & Miljös stadsnät Eskilstuna kommuns stadsnät är det nät som ägs av Eskilstuna kommun via det av kommunen helägda bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB. Stadsnätet har byggts ut sedan 1998, först till kommunala verksamheter och sedan 2002 till privata bostäder. Eskilstuna Energi & Miljö som nätägare har ingått delägarskap i den regionala kommunikationsoperatören FIBRA med effektiv verkan från maj Övriga kommuner som medverkar är Strängnäs, Västerås, Arboga och Hallstahammar. De fem kommunerna fortsätter att äga stadsnäten (fibernätverket)

11 Eskilstuna kommun (32) på respektive ort medan FIBRA, på sina ägares uppdrag, hyr näten för att driva och utveckla respektive stadsnät för både tätorter och glesbygd. Totalt är cirka hushåll och företag anslutna till detta regionnät. Ett större nät har möjlighet att lättare attrahera tjänsteleverantörer och priser och bindningstider kan pressas. Nätet är öppet och tjänsteleverantörerna konkurrerar om slutkunderna på lika villkor. Vidare har FIBRA ett dotterbolag, SAMKOM, som enbart har i uppdrag att erbjuda kommunikationstjänster till kommunernas förvaltning. I dag driver Strängnäs kommun ett eget datanät baserat på stadsnätets fiberanslutningar. Eskilstuna kommun Eskilstuna Energi & Miljö Eskilstuna stadsnät Fibra Figur 4. Översikt ägarförhållanden kring Eskilstuna stadsnät. Eskilstuna Energi & Miljö äger fibernätet och är delägare i Fibra tillsammans med två andra stadsnät och två kommuner. Fibra hyr stadsnätet och driver det. De grundläggande förutsättningar som Eskilstuna kommuns stadsnät har är att utbyggnad ska ske på affärsmässiga villkor. Inga skattemedel ges till utbyggnaden och ägaren kommunen har avkastningskrav på Eskilstuns kommunföretag där Eskilstuna Energi & Miljö med stadsnätsverksamheten ingår. I områden med kommersiella förutsättningar, dvs där privata aktörer är aktiva, är några andra villkor otänkbara utifrån konkurrenssynpunkt. Det finns därför inga skäl att ändra på dessa villkor för stadsnätets verksamhet. Det som idag begränsar stadsnätets utbyggnad är investeringsvolymen, vilket sätts av den ekonomiska styrningen i kommunkoncernen, samt avtalskonstruktionen mellan Eskilstuna Energi & Miljö och Fibra. Anslutningar: st Aktiva anslutningar: st Standardpris för en villakundsanslutning är ca kr inkl moms med möjlighet till delbetalning. Stadsnätet läggs i regel i kommunal gata och byggs fram till samtliga fastigheter (tomtgräns), även till dem som inte beställt anslutning, som förberedelse för kommande efteranslutningar. Eskilstuna Energi & Miljö har lagt tomrör för fiber i samband med anläggande av el-, VA- eller fjärrvärmenät i relativt stor omfattning. Dessa tomrör är intressanta att kunna nyttja för fler fibernätsaktörer, bl a byalag.

12 Eskilstuna kommun (32) 3.2 Övriga marknadsaktörer fibernät Svensk infrastruktur är en ny aktör i regionen, som tidigare varit aktiva främst i Stockholmsområdet. Företaget har kampanjat i de flesta av Eskilstunas och omkringliggande tätorters villaområden inte har fiberanslutning sedan i april 2015, totalt ca 7000 fastigheter och bygger nät fram till ca 5500 fastigheter under De startade de första grävningsarbetena i juli och driftsatte den första nätdelen i Torshälla i september Bredbandsbolaget bearbetar enstaka villaområde i närheten av sedan tidigare anslutna flerfamiljshus. Telia har några nätområden i kommunen, men ingen pågående kampanj under Deras dotterbolag Zitius arbetar bl a med byalagsanslutningar och som kommunikationsoperatör i byalagsnät. IP Only har hittills inte varit aktiva i någon större omfattning i Eskilstuna kommun.

13 Eskilstuna kommun (32) 3.3 Byalag och deras stödbehov Inom Eskilstuna kommun har flera byalag framgångsrikt byggt ut fibernät i sina områden under det senaste decenniet. För närvarande är det tre mycket aktiva byalag som planerar utbyggnad och ett antal till är under formering. Det är mycket krävande att starta, driva och genomföra byalagsprojekt och det skulle gå att göra mycket för att stödja och framförallt rationalisera arbetet genom att återanvända kunskap och erfarenheter istället för som nu att varje byalag ska lära och genomföra processen för första och enda gången. De särskilda bredbandskoordinatorerna som inrättas på regional nivå med statligt stöd är ett utslag av insikten av byalagens stödbehov. Att projektstöden i denna omgång av Landsbygdsprogrammen än tydligare fokuserar på byalagen och främst stora byalag som mottagare accentuerar deras behov av stöd. Enligt Länsstyrelsen och Regionförbundet i Södermanlands län kommer dock det statliga stödet till bredbandskoordinatorer inte göra någon större skillnad för byalagen i Södermanland, utan stödet kommer i princip att användas till befintlig verksamhet hos Länsstyrelsen och Regionförbundet. Inom samarbetet fyra Mälarstäder (Västerås, Enköping, Strängnäs, Eskilstuna) finns utifrån detta ett förslag om att inrätta en gemensam projektstödsfunktion för byalag. Tanken är att funktionen ska delas mellan de fyra kommunerna och bestå av en senior och en mer junior person. Dessa ska kunna bistå byalagen i praktiskt och operativt arbete, dela mallar för upphandling, ute i fält diskutera utformning av nät mm. I villkoren för stöd till byalag står tydligt att näten ska vara öppna och ickediskriminerande. Hur möjligheterna till efteranslutning beaktas är också viktigt för boende vid dessa nät. Figur 5. Översikt byanät byggda och planerade i oktober Ringarnas storlek och läge är mycket ungefärligt markerade.

14 Eskilstuna kommun (32) 3.4 Elnätsägare Inom Eskilstuna kommun finns fyra olika nätägare för elnäten. Det är Eskilstuna Energi och Miljö i stadsbygden samt Svalboviken, SEVAB i nordöst, Tekniska verken Katrineholm nät i sydväst och Vattenfall i övriga delen av kommunen, se Figur 6. Möjligheter till samarbete kring fiberdragning finns med dessa nät. Vattenfall har t ex uttryckt att de gärna samarbetar med fiberutbyggnad. På vissa sträckor skulle fiberkanalisation kunna hängas upp i luftledningar och på andra sträckor skulle det kunna samschaktas. EEM SEVAB Vattenfall Tekniska Verken EEM Figur 6. Nätområden Eskilstuna kommun. Nätområden.se. Grön linje kommungräns. Röd linje nätområdesgräns. Källa natomraden.se

15 Eskilstuna kommun (32) Kartläggning tillgänglighet bredbandsinfrastruktur 3.5 Översikt fast bredbandsinfrastruktur Figur 7. Översikt interregionala nät som ägs av större operatörer i Södermanlands län från Länsstyrelsens kartläggning Interregionala nät som ägs av större operatörer. Figur 8. Översikt interregionala nät som ägs av större operatörer inom Eskilstuna kommun från Länsstyrelsens kartläggning 2010.

16 Eskilstuna kommun (32) Figur 9. Översikt stadsnätsområde med allmänt ägt ortssammanbindande nät. Figur 10. Regionförbundets målnät för den planerade utbyggnad av fibernät Det är intressant att jämföra utbyggt fibernät 2015 med Regionförbundets målnät som det skissades Till stora delar är målnätet utbyggt med undantag av kopplingarna över kommungräns till Flen och Strängnäs. Sträckan längs TGOJbanan via Bälgviken finns inte liksom inte Kjula-Björsund och Björsund-

17 Eskilstuna kommun (32) Sundbyholm. Björsund är ett område där VA-försörjningen behöver ordnas, vilket kan ge möjligheter till samförläggning av fibernät. Figur 11. Översikt befintlig fiberinfrastruktur i Eskilstuna kommun från Regionförbundets kartläggning Blå linje betecknar Eskilstuna stadsnät. Rosa linje är Trafikverkets fibernät längs järnvägarna. Röd linje Telia. Grön linje Vattenfall.

18 Eskilstuna kommun (32) 3.6 Kartläggning tillgänglighet till fast bredband Hela riket Sörmland Strängnäs Eskilstuna Västerås Enköping Figur 12. Total tillgång till 100 Mbps bredband i olika kommuner fördelat på bostäder och arbetsställen enligt PTS bredbandskartläggning Strängnäs Eskilstuna Västerås Enköping Befolkningstäthet, individer per kvkm Andels i % som bor i glesbygd 19 % 10 % 6 % 29 % Post- och telestyrelsen genomför årligen (oktober) en kartläggning av tillgång till olika typer av bredband, vilket presenteras i deras Bredbandskarta. Regeringens bredbandsmål är satt till att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år Delmål för 2015 är 40 % andel. Eskilstuna kommun klarar delmålet genom att 62 % av Eskilstuna kommuns invånare hade 100 Mbit/s 2014.

19 Eskilstuna kommun (32) Figur 13. Översikt tillgång till 100 Mbit/s i kommunerna i Mälardalen, PTS Mörkt grönt mer än 90% av invånarna, grönt 55-90%, gult 40-55%, orange 10-40%, rött mindre än 10%. Varje ruta med sidan 250 m med antingen fast boende eller arbetsställe finns redovisad i kartan och beroende på tillgång till bredband får rutan sin färg. Grönt i två olika skalor betyder fler än 55%, gult 10-55% och rött 0-10%. Figur 14. Bredbandskartan över Eskilstuna kommun med redovisning av tillgång till fiber till fast boende. (PTS, 2015)

20 Eskilstuna kommun (32) Tabell 2. PTS bredbandskartläggning 2015 med redovisning för Eskilstuna kommun. Hastighet Tillgång totalt Inom tätort eller småort Saknar bredband 0%* 0%* 0%* 1 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 3 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 10 Mbit/s eller mer 100%* 100%* 100%* 30 Mbit/s eller mer 82% 90% 14% 100 Mbit/s eller mer 62% 68% 11% Utanför tätort och småort Av kommunens invånare bor ca 90 % i tät- och småorter och av dem har förutom de 68 % med tillgång till 100 Mbit/s, ytterligare 15 % nära till fibernät utan att vara anslutna. Figur 15. Inzoomning i Bredbandskartan (fiber) över stadsbygden och norra kommundelen.

21 Eskilstuna kommun (32) Tabell 3. Fördelning av teknik uppdelat på orter och utanför orter. Redovisningen av mobilt bredbands omfattning har sina brister då PTS utgår ifrån operatörernas täckningskartor. (PTS) Totalt Fiber 59% Kabel 48% xdsl 99% VDSL 23% 3G 100%* 4G (LTE) 100%* Tätort & småort Utanför tätort och småort *Alla siffror i tabellen är avrundade. Det innebär att i ett område där 0% saknar bredband eller 100% har tillgång till en bredbandsteknik eller hastighet kan det finnas hushåll och företag som saknar bredband med den tekniken eller hastigheten.

22 Eskilstuna kommun (32) Tabell 3 kan kommenteras med att tillgången på bredband via kabel-tv-nät är relativt hög i Eskilstunas tätorter, vilket är en viktig faktor för den totala tillgången på bredband i kommunen. xdsl är idag en mycket stor del av bredbandsinfrastrukturen och dess framtida fortsatta avveckling som förutses innebär en avsevärd utmaning för tillgång till bredbandsinfrastruktur framöver. 3.7 Kartläggning tillgång till mobilt bredband Under 2014 har kartläggning av mobiltäckning gjorts med hjälp av Täckningskollens utrustning som placerats i en sopbil. Resultatet skulle kunna användas för att se de olika operatörernas täckning i respektive nät, dvs 2G, 3G och 4G. Tyvärr misslyckades mätningarna till viss del då utrustningen inte var rätt inställd hela tiden. Mätningarna ska därför göras om, men utrustningen delas med Strängnäs och Katrineholms kommuner varför vi får vänta till 2016 på nästa chans. I bilaga 1 visas resultaten av mätningarna som utförts under 2014 och Behov av förbättringar kan utifrån detta inte beskrivas i nuläget pga bristande underlag. 3.8 Mobilt bredband ersätter ännu inte fast bredband På grund av fast- och mobilt bredbands skillnader både tekniskt och kommersiellt anser PTS tills vidare att mobilt bredband och fast bredband inte kan ersätta varandra och inte heller har samma slutkundsmarknad, så kallat substitution 1. Även om båda infrastrukturerna tekniskt kan anses leverera bredband så skiljer sig kunderbjudandet åt med: Kapaciteten för mobilt bredband varierar med avstånd till mast, terräng samt antal användare av en radiocell. Responstid, hur snabbt ett meddelande förmedlas vilket är en viktig faktor för realtidstjänster såsom spel. Mobilt bredband har normalt längre responstid. Tillgänglighet och stabilitet. Dessutom skiljer sig prismodellen åt där priset för mobilt bredband baseras på viss mängd överförd data medan de fasta näten har ett fast pris för bredbandshastigheten och inte mängden data. Med stigande efterfrågan på både kapacitet och mängd överförd data talar det till fördel för fast bredband ur konsumentens synvinkel. 1

23 Eskilstuna kommun (32) På grund av dessa skillnader kommer PTS tills vidare att anse att fast- och mobilt bredband inte kan ersätta varandra. Samtidigt ska det understrykas att behovet av mobilt bredband ökar hos både privatpersoner, företag och kommunala verksamheter genom den ökande användningen av smarta telefoner och läsplattor inomhus och utomhus. Vidare är mobilt bredband ändå ett viktigt komplement till fast infrastruktur, särskilt i glesbygd. 4 Behov av större tillgänglighet till fast bredband Spridningsnät saknas till olika stor grad i samtliga tätorter, även om en omfattande utbyggnad pågår och planeras för närvarande. Tillgång till huvudstråk att ansluta spridningsnät till saknas främst i dessa områden utifrån tillgängliga uppgifter om befintlig infrastruktur: Nordöstra kommundelen norr om Kjula-Björsund-Sundbyholm Bälgviken Längs riksväg 53 söderut Längs E20 från Kjula över kommungränsen till Strängnäs finns bara interregionala nät med begränsade/kostsamma anslutningsmöjligheter.

24 Eskilstuna kommun (32) 5 Utbyggnadstakt fast bredband På statlig nivå har regeringen genom den nationella bredbandsstrategin Bredbandsstrategi för Sverige från 2009 valt att sätta målet till att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet har också understrukits och utvecklats i den digitala agendan It i människans tjänst, en agenda som fokuserar på hur möjligheterna som finns med den digitala tekniken kan realiseras. Regeringens bredbandsstrategi är en del av den digitala agendan och har som målsättning för bredbandstillgången att: 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Staten har tillsatt ett bredbandsforum med uppgift att verka för dessa målsättningar, men det finns inga statliga medel för de investeringar som krävs för att förverkliga målen. Den utbyggnaden anses i huvudsak att ske på kommersiell grund genom den fria marknaden. De bidrag som delas ut inom ramen för landsbygdsprogrammet kommer från EU. Ett räkneexempel på vilken utbyggnadstakt som behövs för att statens målsättning ska nås för de boende i Eskilstuna kommun visas i Tabell 4.

25 Eskilstuna kommun (32) Tabell 4. Redovisning av räkneexempel behov av utbyggnadstakt för att staten ska nå sin målsättning i Eskilstuna kommun. Nuvarande fiberförutsättningar, antaganden om fördelning av målnivåer med resulterande utbyggnadstakt. Bedömt investeringsbehov är beräknat med två olika antaganden om kostnader för att ge ett intervall. Totalt Tätort & småort Utanför tätort och småort Boende andel 100 % 89,5 % 10,5 % Boende antal Mbit/s % 68 % 11 % Antal 100 Mbit/s Mål andel 100 Mbit/s 90 % 95 % 47 % Mål antal Återstår antal ,22 st/bostad, antal bostäder Antal per år, 5 år, bostäder Nära fiber ej ansluten 15 % 8 % Antal nära fiber, boende Antal nära bostäder Antal per år, 5 år, bostäder nära fiber Återstår antal, ej nära, bostäder Antal per år, 5 år, bostäder ej nära Bedömt investeringsbehov 10/15 tkr nära, 20/30 kr/övr 32 (12+20 mkr/år) 48(18+30) mkr/år Målet om 90 % till alla bostäder har här översatts direkt till alla invånare även om det inte är helt samma sak. I detta räkneexempel har målnivån 90 % fördelats som 95 % inom tät- och småort samt 47 % till övrig del av kommunen. Det skulle kräva en höjning från nuvarande 68 % i orterna och från 11 % utanför orterna. Med ett antagande om att det bor 2,22 människor per bostad (enligt SCB) i de nu underförsörjda områdena (flerfamiljsbostäderna i tätorterna med fler småhushåll är i huvudsak bredbandsförsörjda) är det totalt bostäder som behöver anslutas, i orterna och ca utanför. Fördelat på fem år tills målet ska vara nått innebär det bostäder att ansluta årligen i orterna och 350 utanför. För att ha en uppfattning om vilken investeringsnivå det kan innebära enbart för tätorterna, där det alls går att använda överslagsmässiga siffror (10-15 tkr för bostäder nära fiber, tkr för övriga bostäder), så handlar det om ca mkr årligen

26 Eskilstuna kommun (32) 6 Kommunen som tjänsteleverantör I dagsläget använder inte den kommunala verksamheten i Eskilstuna i direkt mening bredbandsnäten som en strategisk resurs för att erbjuda samhällsnyttiga tjänster. Det är möjligt att använda nya e-tjänster som ökar äldres möjligheter till tryggt kvarboende i sin bostad eller som gör att en elev kan nå digitala pedagogiska material eller digitala lärverktyg från hemmet. Nya tjänster inom detta område kan skapa både höjd livskvalitet och ökad service samtidigt som omedelbara effektiviseringar uppstår. Ett ökat kvarboende kan tillexempel vägas mot att erbjuda en plats i ett någon form av omsorgsboende. Nyckeltal för e-hemtjänst som nyligen införts i Västerås visar att en satsad krona på e-hemtjänst ger fyra sparade att använda till annan utveckling och kvalitetshöjning av verksamheten. En viktig faktor att ta med är att de mest resurskrävande personerna med störst behov av tjänster är de som minst har tillgång till bredband. Eskilstuna kommun bör därför införa tjänsten Välfärdsbredband. Välfärdsbredband är en anpassad bredbandsanslutning kopplat till en välfärdstjänst och bara för den/de tjänster brukaren har. Individen själv behöver inte fatta beslut om ett bredbandsabonnemang utan Välfärdsbredbandet medföljer tjänsten och belastar inte kunden med en extra kostnad. Kommunen bör ge SAMKOM i uppdrag att utveckla en tjänsteportfölj av välfärdstjänster som kommunens förvaltningar eller privata utförare av omsorg (på uppdrag av kommunen via biståndsbeslut) kan avropa. För andra operatörsägda nät (där Stadsnät och SAMKOM inte når) bör kommunen vidare ge SAMKOM i uppdrag att aktiv föra dialog och skapa leveransavtal för att via dessa tredjeparts-nät också kunna erbjuda Välfärdsbredband. På denna anslutning kan sedan kommunen leverera sina tjänster men det sker via ett och samma avtal med SAMKOM. Nyligen gjorda studier visar att det både kompetensmässigt, resursmässigt och ekonomiskt kommer att vara svårt framöver för kommunen som vårdgivare. En studie visar att antalet åldringar kommer att öka kraftigt och betyder att kommunerna behöver höja skatten med 13 kr för att kunna bibehålla nuvarande nivåer även år De senaste 10 åren har kostnaden för hemtjänsten ökat med över 80% i Eskilstuna, från kr/år/brukare till kr/år/brukare. Under samma period har befolkningen i kommunen ökat med 10%. I en av Statens offentliga utredningar SOU 2014:21 kan man läsa följande. Enligt Acreos beräkningar kan en glesbygdskommun med invånare göra årliga nettobesparingarna på mellan 2,4 och 4 miljoner kronor om 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala tjänster. Motsvarande årlig nettobesparing för en mellanstor stad med invånare beräknar Acreo till mellan 16 och 25 miljoner kronor. Enligt Acreos beräkningar kan en storstad med invånare göra årliga nettobesparingar på mellan 42 och 63 miljoner kronor om 10 procent av hemtjänsttagarna använder digitala

27 Eskilstuna kommun (32) tjänster. Men välfärdsteknologi innebär att man behöver tillgång till en robust, välfungerande elektronisk infrastruktur med kapacitet för t.ex. video. Bristande kunskaper om utbudet av välfärdsteknologiska lösningar kan vara en anledning till att det tycks svårt för sådana lösningar att få genomslag i kommunerna, trots att de är lönsamma för kommunerna och för samhällsekonomin. För Eskilstuna kommun innebär det en potential för effektiviseringar enbart inom hemtjänsten med miljoner kronor per år (10-100%). Är detta verkligen möjligt? Ja, men det kräver både nya arbetssätt, processer och teknik (arbetsverktyg och kommunikation). Det finns ett allt mer växande behov av WiFi i kommunala anläggningar. Idag råder dock ofta kapacitetsproblem för att kunna öka spridningen till fler användare. 7 Kommunkoncernen som bredbandsanvändare Kommunkoncernen med anställda i åtta förvaltningar och fem bolag är en stor användare av fast och mobil bredbandsinfrastruktur. Detta ger möjligheter att utnyttja sin roll på marknaden strategiskt för att driva utvecklingen av t ex mobil bredbandsinfrastruktur i önskvärd riktning. När lokaler hyrs av externa fastighetsägare är det viktigt att hänsyn tas till behovet av IT-infrastruktur vid planeringen av lokalsamordnarna på förvaltningarna. Kvalitet och kostnadseffektivet är viktigt att beakta i detta arbete. Inom kommunkoncernens olika bolag saknas samordning av IT-infrastrukturen, vilket bl a innebär att två olika organisationer (förvaltning och bolag eller olika bolag) i samma fastighet ofta har varsin, dvs parallella, infrastrukturer. Detta innebär onödiga merkostnader, vilket det saknas rationella motiv för.

28 Eskilstuna kommun (32) 8 Utmaningar och hot Fortsatt ADSL-nedläggning. Alternativet är i regel enbart mobilt bredband vilket inte har samma prismodell (mycket dyrare att köpa lika stor datamängd), sämre kapacitet och stabilitet. Byalagsutbyggnaden styrs av poängsättningen i utvärderingsmodellen till enbart mycket stora byalag, vilket förutsätter en relativt stor bebyggelse i samma område utan att till någon del samtidigt vara tätort. För max poäng i utvärderingssystemet i Landsbygdsprogrammet krävs fler än 200 möjliga anslutningar med permanentboende hushåll. Antal personer per hushåll ska antas till 2,22 vilket innebär att det krävs fler än 444 permanent boende invånare i området som samtidigt inte får vara en tätort med fler än 200 invånare i samlad bebyggelse. Detta styr antagligen stödmedlen till stora öppna slättlandskap och mycket professionell projektledning. Många tänkbara byalag i Eskilstuna kommun kommer att ha svårt att konkurrera om stödmedlen pga dessa villkor. Mindre bebyggelsegrupper med färre än 20 permanenthushåll har inte möjlighet att söka stöd från Landsbygdsprogrammet. Andra stödformer än ROT-avdrag för arbete på egen fastighet saknas i princip, då kanalisationsstödet är nära nog slut. Marknadsaktörer som inte bygger sina fibernät så att det är möjligt att efteransluta till näten mer än i begränsad omfattning. Detta riskerar att utestänga en stor del av villakunderna från fibernät under lång tid framöver. Marknadsaktörer som lägger sina nät till största del på privata villafastigheter utan ledningsrätt eller upplåten nyttjanderätt, dvs ej inskrivet och dokumenterat i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Detta innebär ett nät extra sårbart för driftavbrott. Ett stadsnätsbolag som inte kan användas för strategiskt viktiga frågor eller fyller sitt syfte är av begränsad nytta för kommuninvånarna att äga. Bolagets syfte, dvs ändamålet med verksamheten enligt bolagsordningen, är att främja tillgången till bredband för boende och företag inom ägarkommunerna. Att investeringar gjorda i tomrör av det kommunala energibolaget inte utnyttjas samhällsekonomiskt effektivt genom att kunna hyras ut konkurrensneutralt till alla fiberaktörer.

29 Eskilstuna kommun (32) 9 Strategier Eskilstuna kommun ser som sin viktigaste roll att vara en möjliggörare för utbyggnad av fast och mobil bredbandsinfrastruktur. Vi vill underlätta för marknadens aktörer att bygga ut infrastrukturen för de boendes, företagens och samhällets nytta. Figur 16. Olika förhållningssätt enligt den regionala strategin Digitalt innanförskap Kommunkoncernen har också en roll som leverantör av samhällsnyttiga tjänster samt stor bredbandsanvändare vilket också ska tillvaratas för önskad utveckling. De strategier för respektive mål som föreslås är: 1. Mål: Tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur ska öka Mått: 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år Årlig uppföljning baserat på PTS kartläggning. Glesbygd och tätort 1. Utnyttja samförläggning och samutnyttjande av kanalisation med andra ledningsslag och fiberaktörer i högre utsträckning. 2. Möjliggöra tillträde till bredbandsinfrastruktur, som finansierats av offentliga medel som ägs av kommunen (via EEM), för marknadens operatörer till konkurrenskraftiga villkor. 3. Infrastrukturen ska vara robust och säker.

30 Eskilstuna kommun (32) Glesbygd 4. Underlätta för byalag att genomföra sina projekt, b la genom inrättande av projektstödsfunktion gemensamt inom 4M. 5. Säkra tillgänglighet till fiber i samtliga ÖP-utvecklingsstråk. 6. Aktuella bidragsmöjligheter beskrivs och kommuniceras. 7. Bevaka konsekvenser av kommande ADSL-nedläggningar 8. Utveckla förslag till alternativa anslutningsmetoder för ekonomiskt svårtillgängliga hushåll och arbetsställen. Anslutningen kan istället till exempel ske via radiolänk. Tätort 9. Öka attraktiviteten för investeringar i fibernät i Eskilstuna kommun 10. Utveckla samverkan med marknadsaktörer. 11. Bidra till att de fibernät som byggs ut går att ansluta till av samtliga fastigheter i området, dvs möjliggöra efteranslutningar. 12. Förtätning och utbyggnad till nära-till-fiber -fastigheter. 13. Utveckla konsumentupplysning för bredband och fibernätsanslutning. 2. Mål: Tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur ska öka Mått: 100% tillgång till mobilt bredband år 2020 av 3G och 4, vilket verifieras av egna mätningar. 1. Öka attraktiviteten för investeringar i Eskilstuna kommun hos aktörerna. 2. Utveckla samverkan med marknadsaktörer. 3. Kommunkoncernen utnyttjar sin roll som köpare av mobila bredbandstjänster strategiskt för att främja ökad tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur. 3. Mål: Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster Mått: 100 % av dem som har tillgång till det öppna stadsnätet ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband år senast % av dem som har tillgång till andra operatörsstyrda nät ska vid behov ges tillgång till ett Välfärdsbredband senast år Antalet digitala välfärdstjänster som erbjuds via bredband ska ha ökat till år Utveckla fler och bättre e-tjänster i den kommunala verksamheten, marknadsför dem för att visa på nyttan med god bredbandsuppkoppling och därigenom öka efterfrågan på fibernätsanslutning. 2. Pröva välfärdsbredbandsmodellen för att effektivisera verksamheten.

31 Eskilstuna kommun (32) 10 Aktiviteter 1. Mål: Tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur ska öka Revidera schaktanvisningarna så att t ex sk fiberfräsning tillåts, samt göra känt detta för aktörerna. Ansvar: SBF, gatuavdelningen. Status: Pågår Årliga dialogmöten med de olika aktörerna inom fast bredband. Ansvar: KLK/MoS/IT. Status: Inlett. Utred förutsättningar och affärsmodell för uthyrning av plats i EEM:s tomrör samt fiberkapacitet till marknadsmässigt konkurrenskraftiga villkor för ett samhällsekonomiskt bättre nyttjande av anläggningen och främjande av tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur. Ansvar: KLK/EEM/övriga fibernätsägare Utveckla rutiner för att utnyttja samförläggningsmöjligheter ännu bättre Ansvar: SBF/Fibra/EEM/övriga fibernätsägare Utred förutsättningar för tillgänglighet till fast bredbandsinfrastruktur i Bälgviken och över kommungräns mot Strängnäs Ansvar: KLK/MoS och EEM. Kampanjer efteranslutningar Ansvar Fibra/EEM/övriga fibernätsägare Undersök förutsättningar för att inrätta projektsstödsfunktion för byalag gemensamt inom 4 Mälarstäder. Ansvar: KLK/IT/. Status: 2. Mål: Tillgänglighet till mobil bredbandsinfrastruktur ska öka Årliga dialogmöten med de olika aktörerna inom mobilt bredband. Ansvar: KLK/MoS/IT. Status: Inlett. Kommunkoncernen beaktar god tillgång till mobila bredbandstjänster över hela kommunens yta vid upphandling av mobiltelefonitjänster. Ansvar: KLK/IT. Status: Inlett. Kartlägg tillgången till mobilt bredband via oberoende källor såsom egen mätning samt olika tillgängliga Internettjänster. Ansvar: KLK/MoS/EEM. Status: Inlett.

32 Eskilstuna kommun (32) 3. Mål: Kommunen som tjänsteleverantör ska öka utbudet och användandet av e-tjänster Utveckling och marknadsföring av e-tjänster i samverkan med övriga myndigheter. Ansvar: enligt Handlingsplan för e-utvecklingen Status: Inlett Importera modell för sk välfärdsbredband och genomför samt utvärdera testprojekt. Ansvar: KLK/IT/. Status: Inlett 11 Organisation och förvaltning av planen Bredbandsstrategin beskriver kommunens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet under perioden och är styrande för kommunkoncernen. Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige beslutar om planens mål och strategiska inriktning medan genomförandet och förverkligandet av planen huvudsakligen sker via marknaden aktörer. Eskilstuna Energi & Miljö och FIBRA hör till marknaden medan kommunen och dess verksamheter stöttar målen via riktade insatser i samverkan med regionen, andra kommuner, Länsstyrelsen och Regionförbundet. Förvaltning av planen delegeras till kommunens bredbandsstrateg som har huvudansvar för att koordinera planens insatser. I uppdraget ingår att planens huvudmål och strategier tydligt kommuniceras till hela kommunkoncernen. Bredbandsstrategen rapporterar årligen planens måluppfyllnad till kommunstyrelsen samt bedömer eventuellt behov av justering på grund av förändrade förutsättningar i marknaden Kommunstyrelsen Ansvarig för vision, mål, ställningstaganden och strategisk inriktning samt uppföljning av mått till målen 11.2 Eskilstuna Energi & Miljö / FIBRA Eskilstuna Energi & Miljö (EEM), med delägarskap i FIBRA, har en särskilt framskjuten roll i förverkligandet i planen dels genom inriktning i ägardirektiv om krav på aktivt utbyggnad av bredband samt dels genom den kompetens bolaget besitter kring bredbands- och infrastrukturfrågor. Bolaget ska använda kompetensen till att aktivt stödja kommunen i dess planeringsarbete samt att undanröja hinder. EEM ska bedriva sin verksamhet utifrån affärsmässiga principer. Kommunen ska agera neutralt och icke exkluderande mot marknadens övriga aktörer.

33 Eskilstuna kommun (32) 11.3 Kommunens alla kontor/avdelningar/enheter Utveckla den egna verksamhetens förmåga att strategiskt använda bredbandsinfrastrukturen som en möjliggörare för att erbjuda hållbara digitala tjänster, e-förvaltning. Detta ställer krav på att förändra och digitalisera arbetssätt. Utveckla den egna verksamhetens förmåga att strategiskt använda bredbandsinfrastrukturen som en möjliggörare för att erbjuda digitala och hållbara tjänster som leder till minskad miljöbelastning. Detta ställer krav på verksamheten att utveckla, erbjuda samt ställa krav på hållbara digitala tjänster. Utveckla intern rutin, t ex checklista, för att säkra att IT-förutsättningar klargörs mellan IT-avdelningen och lokalsamordnarna vid extern lokalanskaffning. Ansvar: KLK/ekonomi med lokalsamordnare, Kou IT som stöd. Ta fram en riktlinje med ett standardiserat utbud med olika tilläggstjänster för att tillgodose olika verksamheters behov. Ansvar: KLK/IT/Lokalsamordnarna Inventering av uppkopplingsmöjligheter via fastighetsnät i verksamhetslokaler för kommunen (såväl i egen ägo som externt hyrda) Ansvar: Kfast/Avtalsansvariga. Direktiv om samarbete inom kommunkoncernen ifråga om infrastruktur till och i fastigheter för kostnadsbesparing. Inför gemensam karta som steg 1. Ansvar: KLK/IT/Lokalsamordnarna 11.4 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad samt IT Dialog med marknadens aktörer, nätägare och operatörer av fast och mobila bredbandsnät. Underlätta för och vägleda investerare i bredbandsinfrastruktur i kontakter med kommunen. Säkerställa aktuell kartläggning av brister och behov fast/mobilt bredband vilket samlas och presenteras för potentiella kunder och marknad publikt och i digital form. Samverkan med andra kommuner med fokus på kommunerna inom 4M. Samverkan med Länsstyrelsen och Regionförbundet. Säkerställa att glesbygdens fiberföreningar får god information om processen samt tillgängliga stödmedel och villkor. Resurssätta uppdraget/insatserna med funktionen projektstöd för byalag. Rollen ska delas som resurs med 4M kommunerna för att både skapa en

34 Eskilstuna kommun (32) dialog med marknaden utifrån ett större marknadsområde och en större kundefterfrågan, men även ur ett kompetens- och effektiviseringsperspektiv Kommunledningskontoret, Näringslivsenheten Samla näringslivets behov och brister och kanalisera dessa till Miljö och samhällsbyggnad som i sin tur informerar marknaden. Kommunicera planer om utbyggnad till näringslivet och stötta i informationsspridning och marknadsföring av erbjudanden Stadsbyggnadsförvaltningen/Mark- och exploateringsenheten, ESEM (SBF) Sammanställ planer och kunskap om utbyggnad av ledningsnät och kanalisera behov KLK/MoS som i sin tur informerar marknaden i god tid. (ESEM) Sammankalla till grävsamordningsmöten för att uppmärksamma möjligheten till samförläggning av bredbandskanalisation. (SBF) Säkerställ snabb och effektiv tillståndshantering av grävtillstånd, bygglov för master etc. (Alla) Ha tydliga och opartiska villkor och regelverk som påverkar offentliga och privata aktörers utbyggnad av bredbandsinfrastruktur. (SBF) Ha rimliga och attraktiva villkor för exempelvis återställningskrav och att tillåta fiberfräsning i syfte att göra Eskilstuna attraktivt att investera i för marknadens aktörer. (SBF) Ställ krav vid nybyggnation av byggnader att dessa ska ha tillgång till fiberkanalisation.

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

DU VILL VÄL VARA MED! Skålleruds fiberförening

DU VILL VÄL VARA MED! Skålleruds fiberförening Varför fiber? Fiber är framtidssäker för Internet, telefon, TV och en rad samhällstjänster bland annat larm och tjänster för vård i hemmet. Fiber har mycket hög kapacitet. Möjliggör att olika tjänster

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Örebro den 21 januari 2016 Kristina Lindbom Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur

Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Morgondagens samhälle behöver snabb och säker infrastruktur Göteborg den 26 januari 2016 Åsa Möller Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att: att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal

Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Nästa steg i Gotlands Fibersatsning: Ett redundant och robust nät med en samhällskanal Bakgrund Gotland antog sin andra bredbandsstrategi 2010. Målet var att med hjälp av socken-modellen anlägga ett fibernät

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Sammanträdesdatum. Remissvar - Statens bredbandsinfrastruktur som resurs SOU 2016:1

Sammanträdesdatum. Remissvar - Statens bredbandsinfrastruktur som resurs SOU 2016:1 Kristianstads kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-05-11 1 (2) KSAU 129 Remissvar - Statens bredbandsinfrastruktur som resurs SOU 2016:1 Änr KS 2016/158 Beslut

Läs mer

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun

Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Bredbandsstrategi Bollebygds kommun Förslag mars 2015 2(10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Bredbandsstrategi för Sverige...3 1.4 Bredbandsstrategi

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum. Mars 2016 (rev. 2)

Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum. Mars 2016 (rev. 2) Kommunernas bredbandsstrategier och modeller för bredbandsutbyggnad Bredbandsforum Mars 2016 (rev. 2) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund och syfte... 4 1.2. Målgrupp

Läs mer

Fibergruppen En helhetslösning. www.fibergruppen.se

Fibergruppen En helhetslösning. www.fibergruppen.se Fibergruppen En helhetslösning Fiber till Gärdala Vilka är Fibergruppen? Fibergruppen är en partner till Telia och Skanova Access. Vi hjälper till med hela fiberprocessen, från administration och ekonomi

Läs mer

26 Bredbandsstrategin RS150307

26 Bredbandsstrategin RS150307 Ärende 26 RS 2015-11-25 26 Bredbandsstrategin RS150307 Ärendet Regeringens mål för Sverige är att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

Läs mer

Bredband till bygden Helgenäs och Vråka

Bredband till bygden Helgenäs och Vråka Bredband till bygden Helgenäs och Vråka Anmäl din fastighet på kommunens hemsida! Bredband - För idag och imorgon Läs igenom folderns och anmäl ert intresse på kommunens hemsida. Det är viktigt att så

Läs mer

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014

Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 Statusförändringar oktober 2013 februari 2014 nr förslag Ny status Kommentar 15 Standardisera anläggningstekniker för bredbandsinfrastruktur. 13 Dokumentera och kartlägg befintlig infrastruktur. 14 Kvalitetsklassa

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun

Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Sandlund Kommunstyrelsen Bredbandsutbyggnad i Söderköpings kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att - godkänna projektorganisation

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM

Bredband Gotland. Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Bredband Gotland Bredband Till Alla 2013-08-08 ASM Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 INLEDNING Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT

KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT KOMMUNERNA NYCKELSPELARE I UTBYGGNADEN AV FIBERNÄT Crister Mattson Acreo Swedish ICT AB www.acreo.se Kommunerna nyckelspelare i utbyggnaden av fibernät Acreo rapport: Författare: acr060836 Crister Mattsson,

Läs mer

Bredbandsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00

Bredbandsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00 Bredbandsstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-30, 126 Dnr 2013:37/00 Bredbandsstrategi Gagnefs kommun 2 (15) 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Organisation 3 1.4 Målgrupper 3 2 Om bredband

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet?

Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? Hur är det ställt med bredbandsnätet i länet? IT Västerbotten Programledning Roland Lundqvist Eva-Marie Marklund Fokusområden IT-infrastruktur IT-kompetensutveckling IT-tjänster Intressenter Landsting

Läs mer

Månadsbrev augusti 2015

Månadsbrev augusti 2015 Datum 2015-09-15 Månadsbrev augusti 2015 Många klagar på att det inte har varit någon bra sommar men jag måste säga att det nog har varit en av de bästa semestersomrarna jag haft på länge. Jag gick mer

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49

Bredbandsstrategi för Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-49 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2012-06-26 201 Bredbandsstrategi för. Dnr KS 2012-49 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4255 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Sara Meunier Anders Nordh Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Katarina Svärdh Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun

Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun Bredbandsstrategi för Norrtälje kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bredbandsstrategins syfte och målgrupper... 4 Nationella och regionala strategier för bredband... 5 Bredbandsstrategi för

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Mikael Lindfors (S) ordförande Camilla Hedlund (C) vice ordförande Roger Albertsson (S) Aina Sjölin Ekman, sekreterare. Aina Sjölin Ekman, sekreterare

Mikael Lindfors (S) ordförande Camilla Hedlund (C) vice ordförande Roger Albertsson (S) Aina Sjölin Ekman, sekreterare. Aina Sjölin Ekman, sekreterare NORSJÖ KOMMUN PROTOKOLL 1 Plats och tid Kommunförvaltningen, Björnens sammanträdesrum kl. 08.30 - Beslutande Mikael Lindfors (S) ordförande Camilla Hedlund (C) vice ordförande Roger Albertsson (S) Övriga

Läs mer

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad

Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer

Läs mer

1. Val av justerare Ulrika Landergren (FP)

1. Val av justerare Ulrika Landergren (FP) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-10-13 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträde 20 oktober 2015 klockan 10 i Kungsbacka rummet, stadshuset. Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare Ulrika Landergren

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Dorotea kommun. Upprättad av Dorotea kommun i samarbete med AC Net. Rev: 2014 08 30

Bredbandsstrategi. för Dorotea kommun. Upprättad av Dorotea kommun i samarbete med AC Net. Rev: 2014 08 30 Bredbandsstrategi för Dorotea kommun 2014 2020 Upprättad av Dorotea kommun i samarbete med AC Net Rev: 2014 08 30 INNEHÅLL 1 Sammanfattning... 4 2 Syftet med bredbandsstrategin... 6 3 Övergripande visioner

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

UBit arbetsmöte. 2 mars 2016 kl 09:30 16:00. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur.

UBit arbetsmöte. 2 mars 2016 kl 09:30 16:00. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. UBit arbetsmöte 2 mars 2016 kl 09:30 16:00 Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3, Göteborg UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 2 mars 2016 Bordet runt Senaste nytt om Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Motion från Paul Brännlund (SD) om testning av mobiltäckning i Kristinehamn kommun

Motion från Paul Brännlund (SD) om testning av mobiltäckning i Kristinehamn kommun IT-avdelningen Stellan Sjögren,0550-88 020 stellan.sjogren@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum 2015-09-04 Ks/2015:103 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Motion från Paul Brännlund (SD)

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2015-2020 för Bergs kommun

Bredbandsstrategi 2015-2020 för Bergs kommun Sida 1 av 22 Bredbandsstrategi 2015-2020 för Bergs kommun Sida 1 Sida 2 av 22 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Målgrupp... 5 2 Bakgrund... 5 2.1 Bredbandsstrategi för Sverige...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur

Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Sida 1(4) Datum 2015-06-26 Värmlands län, del 1 - Behovskartläggning regionala strukturfondsprogrammet Norra Mellansverige avseende investeringar i bredbandsinfrastruktur Behovskartläggningens syfte och

Läs mer

Inledning. By keeron Published: 2007-10-20 19:13

Inledning. By keeron Published: 2007-10-20 19:13 Inledning Published: 2007-10-20 19:13 Förutsättningarna för tillväxt på Säffles landsbygd är goda. Här finns entreprenörsanda, kreativitet och kompetens. Här finns också en god livsmiljö. För att ta tillvara

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna?

Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Datum: 212-2-16 DISKUSSIONSMATERIAL Namn: Patrik Sandgren Patrik.sandgren@pts.se Framtidens bredband en prioriterad fråga för länen och regionerna? Sammanfattning: 16 av 22 län och regioner prioriterar

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Se om dina grannar anmält intresse

Se om dina grannar anmält intresse I SAMARBETE MED BACKNEJLIKEGATAN ANSLUTEN ENGELSKA VÄGEN INTRESSE Se om dina grannar anmält intresse Just nu bygger vi ut fibernätet över kommunen så fort det bara går! För att på bästa sätt använda de

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Inga digitala tjänster utan bredband!

Inga digitala tjänster utan bredband! Inga digitala tjänster utan bredband! Bredbandsforums arbetsgrupp Samordnad efterfrågan för framtidssäkert bredband Maj 2015 1 Sammanfattning Att använda digitaliseringens möjligheter är själva syftet

Läs mer

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se

Fibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Nu bygger vi bort bredbandsklyftan

Nu bygger vi bort bredbandsklyftan Nu bygger vi bort bredbandsklyftan Bygg bort bredbandsklyftan nu! Sveriges nya fibernät Målet: 100 % fiber till alla! Just nu splittras det svenska samhället upp i två delar. Vi som har fungerande bredband,

Läs mer

Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband

Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband Slutrapportering för Arbetsgrupp I Finansieringsmöjligheter för Bredband Patrik Sandgren Stockholm 2011 05 31 2010-11-25 ARBETSMATERIAL Leverans och resultat Leverans Traditionell slutrapport av enkelt

Läs mer

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske.

2. Får jag bestämma var ni ska gräva? Ja, om det finns något känsligt i vägen vid grävning kan ni påverka var grävning ska ske. Vanliga frågor Anslutning 1. Ska ni gräva på min tomt eller gör jag det själv? Om det finns behov av grävning så gör vi det. Grävning och återställning ingår i kampanjerbjudandet. Finns det tomrör som

Läs mer

FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET

FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET FIBERNÄT STEGET TILL SNABBARE OCH STÖRRE FRIHET C4 Energi Fibernät C4 Energi leverar fiberkabel till de som vill ha ett snabbt, framtidssäkrat och öppet nät. Nätet växer kontinuerligt och allt fler ges

Läs mer

Eva Marklund, sekreterare

Eva Marklund, sekreterare Plats och tid Centrumhuset, Robertsfors 2015-03-09, kl 13.00-14.25 Beslutande Samtliga ledamöter med undantag av: Gun Ivesund (s), ersättare Samuel Lindgren Åsa Andersson (s), ersättare Vera Pettersson

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1

UBit arbetsmöte. 5 oktober 2015. Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3. UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur. Page 1 UBit arbetsmöte 5 oktober 2015 Länsstyrelsen, Södra Hamngatan 3 UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 5 oktober 2015, förmiddag 09:30 Status runt bordet. 11:00 Uppföljning från

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758. Till Finansroteln. Svar på remiss från Finansroteln (Dnr 001-812/2013).

Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758. Till Finansroteln. Svar på remiss från Finansroteln (Dnr 001-812/2013). Remissvar Dnr 2013/3.2.2/89 Sid. 1 (15) 2013-06-04 Handläggare: Susanna Höglund, 08-508 29 758 Till Finansroteln Yttrande över EU-kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnader

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

VARFÖR FIBER? Dagens fiberbaserade bredband innehåller vad man kallar Tripple play. Detta innebär att man kan välja att ringa, surfa på internet samt titta på tv via fibern. Här nedan kommer några argument

Läs mer

Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 1 Oktober 2014, kl 9.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Delårsrapport 2014

Läs mer

Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden

Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden Version 21 mars 2016 Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden Innehåll Bilaga Aktörer och roller i bredbandsutbyggnaden... 1 1 Det offentligas roll i bredbandsutbyggnaden... 2 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Välkommen till Fiberriket.

Välkommen till Fiberriket. Välkommen till Fiberriket. Kampanjpris 21 900 kr fr 393 kr/mån * ord. pris 34 900 kr Öppen Fiber oppen-fiber_kampanj_16n3_1_dr1_21900_tdr-4701_1-1601.indd 1 2016-02-04 10:43 oppen-fiber_kampanj_16n3_1_dr1_21900_tdr-4701_1-1601.indd

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER!

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN EMMABODA FIXAR FIBER! VARFÖR SKA DU SKAFFA FIBER? I Emmaboda kommun ska det i princip vara möjligt att få tillgång till bredbandskapacitet och tjänster på lika villkor, oavsett

Läs mer

www.bredbandgotland.se

www.bredbandgotland.se www.bredbandgotland.se Bakgrund Region Gotland hade tidigare ett avtal med det lokala energibolaget, GEAB, där man gemensamt fick tillstånd en 98% bredbandstäckning av ön med hjälp av FWA radio samt genomförde

Läs mer

Bredband till Fler - Bredbandsutbyggnad 2016-2020. Möte med Landsbygdsrådet i Vännäs den 3 februari 2016

Bredband till Fler - Bredbandsutbyggnad 2016-2020. Möte med Landsbygdsrådet i Vännäs den 3 februari 2016 Bredband till Fler - Bredbandsutbyggnad 2016-2020 Möte med Landsbygdsrådet i Vännäs den 3 februari 2016 Vilka är vi? Roger Fagerdal Bredbandsstrateg IT-kontoret Vännäs kommun Mikael Larsson Projektledare

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer