Piteå. värt att veta om din kommun. maj Gruppinformation från Piteå kommun

Transkript

1 Piteå Gruppinformation från Piteå kommun maj 2009 värt att veta om din kommun Missa inte bilagan med information om EU-valet och EU-projekt nära dig Information om Europavalet den 7 juni

2 Piteå kommun och den ekonomiska krisen Den ekonomiska krisen drabbar oss alla. Runt om oss har kommunerna redan börjat spara och revidera sina budgetar. 100-tals kommunanställda får lämna sina anställningar. Genom att se om sitt hus under de goda åren har Piteå kommun skapat ett gott utgångsläge. Fram till nu har Piteå kommun inte behövt göra ytterligare besparingar på grund av lågkonjunkturen. Dessutom har kommunen under de senaste åren lyckats göra sig skuldfri och samtidigt stärka den egna kassan så att man nu står ekonomiskt solid inför de kommande krisåren. Den vårproposition som regeringen presenterade i april, följt av prognos för skatteintäkterna, har dock inneburit att även Piteå nu måste se över sina kostnader och kommande år kan det behövas besparingar. Plus blir minus Från årliga överskott i miljonersklassen de senaste åren kommer Piteå kommun inom några år att hamna på minus miljoner om inga åtgärder vidtas. Enligt regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, kommer Piteå att tappa hela 355 miljoner i skatteintäkt under åren Det ökade statsbidrag som regeringen presenterade i vårpropositionen ger Piteå under samma period plus 37 miljoner kronor det vill säga enbart cirka tio procent av tappet. Allvarligt läge i Piteå Till de minskande intäkterna kan läggas ökade kostnader för försörjningsstöd (socialbidrag) eftersom färre får ersättning och/eller lägre ersättning från A-kassan och försäkringskassan. Läget är därför allvarligt och vi måste redan nu börja vara extra återhållsamma med våra kostnader, säger Peter Roslund. Även om vi har ett relativt sett bra utgångsläge jämfört med många andra kommuner så klarar vi inte så stora tapp av intäkterna. Det är därför viktigt att vi alla hjälps åt genom återhållsamhet och vardagsbesparingar. Resultatet i år beräknas hamna på minus 17 miljoner kronor, och på några år kommer underskottet i kommunens finanser vara minus 68 miljoner om inte åtgärder vidtas. Det innebär att vi måste lägga nya åtaganden på hyllan och som det ser ut nu kan vi inte öka våra driftskostnader, säger Helena Stenberg. Viktigt investera i lågkonjunktur För 2009 finns 220 miljoner kronor avsatta till investeringar, vilket är avsevärt mer än ett normalår. Dessutom har kommunstyrelsen efterfrågat investeringsprojekt som kan tidigareläggas. Det är viktigt att investera i lågkonjunktur, dels för att stimulera den regionala marknaden och dämpa lågkonjunkturens svängningar, men också för att vi får mer för pengarna under en lågkonjunktur, säger Peter Roslund och poängterar att investeringar som sänker våra driftskostnader kommer att prioriteras. Historiskt köp Den största och viktigaste investeringen Piteå kommun gjort under många år är köpet av Vattenfalls 50-procentiga ägarandel av Pite- Energi. 238 miljoner kronor får Piteå kommun betala för att bli ensamägare av PiteEnergi. Det här är ett oerhört viktigt och långsiktigt beslut, säger Peter Roslund. Köpet innebär att vi blir ensamägare av den viktiga infrastrukturen, vilket är en klar fördel för framtiden. Ett beslut som blir till nytta för piteborna, framförallt för kommande generationer, fortsätter Roslund och påpekar att vi inte kan räkna med sänkta taxor. PiteEnergis vinstnivå måste fortsätta ligga på samma nivå som tidigare eftersom vi räknar med att använda den del av den årliga aktieutdelningen, som tidigare Vattenfall fått som avbetalning av köpet, avslutar Peter Roslund. Peter Roslund ordf. kommunstyrelsen (s) peter.roslund@klk.pitea.se Helena Stenberg vice ordf. kommunstyrelsen (s) helena.stenberg@klk.pitea.se Resultat och kvalitet Du kan följa kommunens kvalitetsarbete genom att gå in Detta nummer av Värt att veta om din kommun maj 2009 på För dig som inte har tillgång har producerats av Piteå kommuns informationsavdelning till internet är det möjligt att beställa material hos Piteå i samarbete med ekonomikontoret.tryck: RC Tryck kommuns ekonomikontor, tel

3 PiteåPanelen på plats med synpunkter och förslag Vi är duktiga på stora utvecklingsprojekt i vår kommun. Men vi behöver bli bättre på att jobba med miljöfrågorna i vardagen och det är den kunskapen som vi vill att ni ska bidra med. Det menade kommunalrådet Helena Stenberg vid den första träffen med PiteåPanelen i Stadshusets sessionssal. För att ytterligare vitalisera de olika verksamhetsgrenarna, har Piteå kommun beslutat sig för att dra nytta av den resurs som medborgarna utgör. Ytterst handlar det om att använda detta bränsle i arbetet med Energimyndighetens program Uthållig kommun. Det är viktigt att kunna samla in synpunkter och åsikter från medborgarna innan vi fattar de politiska besluten. På så vis gagnas vår kom- Läs mer om PiteåPanelen på munala verksamhet, sa Helena Stenberg och riktade sig till de femtiotal personer i PiteåPanelen som fanns på plats vid det första dialogmötet. I dagsläget ingår totalt 145 deltagare i panelen. Fem temafrågor Kvällens temafrågor var fem till antalet: mat, transporter, miljö och energi, trygghet samt avfall. Och engagemanget bland deltagarna var det inget fel på vid gruppdiskussionerna. Samtalsledarna hade fullt upp med att föra pennan och dokumentera synpunkter och förslag som snarast kommer att sammanställas i en rapport som ska presenteras för politikerna och sedan läggas ut på kommunens webbplats. Rapporten kommer att vara ett av underlagen till kommunens klimatoch energiplan.?! Här kan du ta del av några av deltagarnas synpunkter och förslag... Mat Varför måste alla kök beställa en vegetarisk rätt som alternativ, fast man vet att barnen inte äter den, eller kastar bort den? Handla lokalproducerat, miljö- och rättvisemärkt. Trygghet Samverkan är viktigt för att värna medborgarnas trygghet. Ökad prioritet av alkohol- och drogfrågor. Med en bra arbetsgivare minskar personalomsättningen. Transport, miljö och energi Stäng hela Storgatan i centrum för biltrafik. Bort med trafikljusen. Satsa på billigare kollektivtrafik och helst med morötter. Fler busslinjer för bättre service ute i byarna. Gör cykelåkandet säkert i hela staden. Avfall Bättre behållare för källsortering. Väg soporna så man får betala efter vikt. medborgardialog 3

4 Piteå kommun satsar på dialog med unga Piteå kommun arbetar med att utveckla dialogen för och med unga. De metoder som finns idag går under samlingsnamnet Unga i Piteå och innehåller fyra delar: Unga i Piteå tycker kommunen öppnar årligen under cirka fyra veckor en sida på sin webb där unga kan tycka till om vad de vill. Unga i Piteå projekt är en plats där kommunens alla verksamheter lägger ut olika projekt som på ett eller annat sätt berör unga klasser, föreningar eller andra grupper av unga kan anmäla sig att vara med och tycka till i frågan i ett tidigt skede. Unga i Piteå frågar en gång per år kan klasser, elevråd eller andra unga delta på ett kommunfullmäktigemöte och ställa de frågor de vill till politikerna. Unga i Piteå granskar Under 2009 medverkar klass 2 Klubbgärdet, klass 6A Solanderskolan, klass 8 Hortlax samt en grupp elever i klass 6B i Bergsviken. Läs mer på Det är ett roligt och spännande arbete att få delta och utveckla dessa metoder tillsammans med de unga, säger Anna Lena Pogulis som är ansvarig för arbetet. Jätteintressant. Självklart tar vi till oss ungdomarnas synpunkter. Däremot så är det inte vi i kommunstyrelsen som fastställer matsedeln. Men vi kommer att föra dialog med ansvarig enhet och vi inser också att vi måste fundera över val och tillagning av de vegetariska rätterna, säger Peter Roslund. Så himla kul. Det är viktigt att vi hittar en seriös dialogform med barn och unga. Och de resultat som de eleverna visat upp banar verkligen väg för det. Imponerande, säger Helena Stenberg. Unga i Piteå granskar skolmaten Dålig, äcklig eller god? Oavsett vilket så bjöds det på talang, vilja och mod när elever från grundskolan äntrade talarstolen i Stadshuset för att redovisa sina resultat om skolmaten inför kommunstyrelsen. Ja, att skolmaten berör och engagerar många är ingen nyhet, men att Unga i Piteå granskar fått i uppdrag av kommunstyrelsen att granska skolmaten är det nog inte alla som vet om. Unga i Piteå granskar är ett försök att utveckla dialogen för och med unga. Det fungerar så att kommunstyrelsen varje år lyfter en aktuell fråga som de ger i uppdrag till en eller ett par klasser att granska ur ett ungt perspektiv. De som vill delta anmäler intresse till Piteå kommun och redovisar sedan uppdraget till kommunstyrelsen genom en rapport, film, folder eller annat valfritt media. Vid premiärredovisningen i april var det pirrigt, både för eleverna och för kommunstyrelsens politiker. Genom olika enkäter och tillvägagångssätt levererade eleverna många gemensamma slutsatser från sina undersökningar. Här är några exempel: Bort med Lätta och lättmjölk. Återinför pizza och tacos, och gärna ett alternativ till den vegetariska maten tack. Härligt lagarbete Klass två från Klubbgärdsskolan bjöd på ett härligt lagarbete framme vid talarstolen. Tillsammans med sina lärare har eleverna planerat, funderat, fotat, ja till och med gjort en egen kortfilm. Och de hade frågat a l l a elever på sin skola. Allt har varit jätteroligt. Vi gjorde ju film också. Fröken Gunilla filmade medan vi var reportrar och ställde frågor framför kameran, säger en stolt Sara Larsgren. Och jag tycker det är bra att vi får säga vad vi tycker om maten, tillägger Hampus Vestberg innan de lämnar Stadshuset. Nyttiga erfarenheter Malin Pettersson och Oscar Andersson från klass 6B i Bergsviken bjöd på foton med beskrivande texter. Falukorv var ett exempel: Det här är våran korv, rå och bränd. Och ibland är dom gröna. Trots detta visade deras enkät att de flesta eleverna på deras skola gillar skolmaten. Efter presentation framme vid talarstolen var eleverna nöjda. Malin tycker att det har varit roligt och intressant samtidigt som man fått lära sig en massa saker, inte bara om skolmaten. Det har varit en bra övning att lära sig prata inför grupp, konstaterar hon. Och jag som inte kunde inte så mycket om Powerpoint innan, har lärt mig en hel del om det också tack vare det här, säger Oscar. Tar ni oss på allvar? Åttondeklassarna från Hortlax var sist ut vid den redovisningen och levererade också en hel del matnyttigt till kommunstyrelsen. De hade vidgat vyerna och besökt ett äldreboende för att höra vad de tycker om sin mat. Och de avslutade klokt och pedagogiskt med en uppmaning till politikerna i kommunstyrelsen: Det har varit roligt och intressant att jobba på det här viset. Stimulerande att få komma med egna idéer och vi har lärt oss jättemycket, inte minst att våga ta kontakt med personer vi inte känner. Men vi känner oss lite oroliga och hoppas verkligen att ni lyssnar och tar oss på allvar. Klockrent. Unga i Piteå granskar är en dialogform som ger mersmak, även om smaken om maten är delad. 4 medborgardialog

5 Piteå kommun informerar om Valet till Europaparlamentet 7 juni 2009

6 Ta vara på din rösträtt bäst i Norrbotten räcker inte för en pitebo Pitebor är bäst! Inte minst visar sig detta uttalande stämma om man ser till pitebornas engagemang när det gäller val. Vi går och röstar när det är val och vi tillhör alltid Norrbottens- och Sverigetoppen när det handlar om högt valdeltagande. Nu är det då dags för ett nytt val igen. Den 7 juni går vi till urnorna för att förrätta val till Europaparlamentet. För att alla skall ges möjligheten att nyttja sin självklara rätt att gå och rösta, så mobiliserar kommunen omkring 200 personer som skall hjälpa till med valförrättningen. På valdagen tas 32 lokaler i bruk som vallokaler och ytterligare nästan 30 lokaler ställs till ditt förfogande för att du skall kunna förtidsrösta. Kort sagt: Vill pitebon rösta så skall vi på alla de sätt vi kan tillhandahålla den möjligheten. Bäst i länet Förra Europaparlamentsvalet gick över 42 procent av röstberättigade pitebor till valurnorna. Med det var vi bäst i Norrbotten och bland de bästa i landet! Bäst i Norrbotten räcker aldrig för en pitebo! Vi tillhandahåller lokaler, personal och röstkort (om du förlorat ditt kort). Resten är upp till dig! Mats Johansson Valnämndens ordförande Piteå kommun Här kan du rösta den 7 juni Valdistrikt och vallokaler öppna söndag den 7 juni mellan Piteå Centrala Kyrkcenter Klubbgärdet Klubbgärdsskolan Piteå Västra Norrmalmsskolans matsal Pitholm Strömnäs Kyrka Piteå Östra Centrumlokalen Strömnäs Strömnässkolan Stadsön Backeskolan Roknäs EFS Roknäs Djupviken Norra Långskataskolan Svensbyn Svensbyskolan Djupviken Södra Budohuset (Djupviksskolan) Lillpite Gotishuset Lillpite Bergsviken 1 Furulundsgården Sjulnäs Infjärdens kyrka Bergsviken 2 Furulundsgården Bölebyn Skolan Bölebyn Hortlax Hortlax skola Sikfors Folkets Hus Sikfors Blåsmark Skolan Blåsmark Markbygden Nya Markbygdens Hemmingsmark Skolan Hemmingsmark Heldagsskola Jävre Skolan Jävre Alterdalen Alterdalens skola Munksund Norra Pitholmsskolan Rosvik Rosviks skola Munksund Södra Folkes Hus Munksund Sjulsmark Folkets Hus Sjulsmark Öjebyn Centrala Linnégården Porsnäs 1 Porsnässkolan Öjebyn Norra Solanderskolan Porsnäs 2 Porsnässkolan Öjebyn Södra Kullenskolan För mer information, kontakta Mats Johansson på tel

7 EU-miljoner till stöd för kommunala projekt Piteå kommun har under de senaste åren bedrivit, och driver fortfarande, flera projekt där EU-finansiering utgör en viktig del. EU-stödet för åren uppgår till drygt 47 miljoner kronor och omfattar projekt med kommunledningskontoret, barn och utbildning, arbetsmarknad och vuxenutbildning samt kultur och fritid. EU-stödet inom de kommunala verksamheterna hamnar på nästan åtta miljoner kronor på årsbasis, och räknat per kommunmedborgare handlar det om 192 kronor per år. Dessutom, vilket är viktigt att komma ihåg, pågår flera projekt i det privata näringslivet som i varierande utsträckning delfinansieras av EU. Eftersom EU-stödet omfattar fler projekt och fler miljoner på den privata sidan, innebär det att den totala summan av EU-finansierade projekt är aktningsvärd. Här beskrivs några av kommunens EU-finansierade projekt. Piteå kommun är även delaktig i ett antal utbyten med olika europeiska länder liksom i större projekt av regional karaktär. Solander Science Park Solander Science Park i Piteå är ett internationellt nätverk med världsledande forskning, avancerade demonstrationsanläggningar och en inspirerande utvecklingsmiljö. Här utvecklas framtidens skogs- och kemiindustri för produktion av förnyelsebara drivmedel, gröna kemikalier, grön el och värme m m. Solander Science Park är också namnet på ett EU-projekt med uppgift att stödja denna utveckling framför allt inom företagande, forskning och att utveckla mötesplatsen Solander Symposium. Solander Science Park hittar du vid Smurfit Kappa Kraftliner eller på Lokaler för förtidsröstning och institutionsröstning Kommunens röstningslokaler för förtidsröstning Biblioteket Hortlax Biblioteket Norrfjärden Biblioteket Rosvik Biblioteket Sjulnäs Biblioteket Öjebyn Framnäs Folkhögskola Grans Naturbruksgymnasium Gråträsk byagård/skola ICA Nära Fyren i Jävre Koler skola Markbygdens skola/logen Munksunds Folkets Hus Piteå Stadsbibliotek Stadshuset, reception/foajé Storsunds byagård Strömbackaskolan Kommunens lokaler för institutionsröstning Berggården Hortlaxgården Källbogården Mogården Munkberga Norrgården Piteå Älvdals Sjukhus Roknäsgården Rosågränd Öjagården Öjebyenheten Österbo/Kärnhuset Information om vilka datum och tider hittar du på kommunens webbplats För mer information, kontakta Mats Johansson på tel

8 EU-miljoner till stöd för kommunala projekt PITeå FöreTAgArceNTrUM Företagarcentrum gör det lite enklare att bli och vara företagare genom att tillhandahålla entreprenörsutbildning, rådgivning, temaseminarier, mentoroch coachprogram samt workshops. Intresserad? Då är du välkommen till Furunäset för ett besök eller titta in på Mötesplatsen Upplevelseindustrin En mötesplats för gränsöverskridande utveckling av upplevelser och idéer i hela regionen inom turism, media, musik där olika aktörer från Forskning, Utbildning, Näringsliv och Kultur agerar. Den fysiska mötesplatsen finns på Acusticum och den virtuella på KoMPAre (Kommunalt Partnerskap i regionen) Kompare är ett europeiskt socialfondsprojekt vars syfte är att utveckla idéer, metoder och arbetssätt som bidrar till att öka unga kvinnors och mäns möjligheter att ta ansvar för sin utveckling, bli självförsörjande och kunna erbjuda sin arbetskraft till arbetsgivare. Projektet sker tillsammans med 16 partners från Piteå, Skellefteå och Leuven i Belgien. KoMLär (Kommunala Lärandeplatser) KomLär är ett europeiskt socialfondsprojekt. Syfte är att genom samverkan mellan olika förvaltningar i kommunen underlätta ungdomars och andra gruppers etablering på arbetsmarknaden. Detta genom att matcha dem mot bristyrken som finns idag inom kommunen som en följd av generationsväxlingen. STeP out (STegeT UT) Step Out är ett Leonardo da Vincimobilitetsprojekt som är en del av programmet för livslångt lärande (LLP). 18 personer får möjlighet till en 3-veckors utlandspraktik och projektet vänder sig i första hand till personer som står långt från arbetsmarknaden och som inte har tidigare utlandserfarenhet. Praktiken förläggs till Belgien och England. ProMeT(H)eo Promet(h)eo är ett Grundtvigpartnerskapsprojekt inom ramen för Programmet för livslångt lärande (LLP) med deltagande länder som Norge, Sverige, Frankrike, Italien, Cypern och Spanien. Deltagare från de olika länderna träffas, utbyter erfarenheter och lär av varandras goda idéer och metoder inom språkinlärning och social integration för nyanlända flyktingar och invandrare. SerN SERN står för Sweden Emilia Romagna Network och är ett forum för svenskt-italienskt samarbete. Medlemmar i SERN kommer från kommuner, landsting, regioner, universitet, skolor, frivilligorganisationer etc. från båda länderna. SERN är ett forum för att utveckla projektidéer till konkreta projekt. Bland konkreta projekt kan nämnas ungdomsutbyten, seminarier och konferenser. NärINgSLIVeT Förutom kommunala projekt drivs det ett stort antal forskningsprojekt genom det privata näringslivet. Omfattningen är svår att uppskatta, men klart är i varje fall att de privata näringslivsprojekten är betydligt större, rent ekonomiskt, än Piteå kommuns. Lantbruken, och stöd till landsbygden, utgör också en del av den totala bilden över Piteås användning av Europeiska Unionen. LeADer Leader är i grunden en metod där ideell, privat och offentlig sektor samarbetar för att följa den strategi och nå de mål som tagits fram gemensamt av människor i ett specifikt område. Piteå kommun omfattas av två sådana områden: kust och landsbygd. Kustområdet i Bottenvikens övre del, från Skellefteå i söder till Haparanda i norr har bildat ett gemensamt leaderområde, Mare Boreale. Landsbygdens utveckling samlas under projektet Leader Spira Fyrkanten, som omfattar kommunerna Piteå, Älvsbyn, Boden och Luleå. UNgDoMSUTbyTeN Inom ramen för EUs Youthprogram har fyra ungdomar och en ledare varit i Grekland för ungdomsutbyte med länder som Grekland, Finland, Malta, Slovakien, Slovenien, Italien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien. I maj åker en grupp ungdomar med ledare till Forli, i Italien, för att delta i simtävlingar. I augusti åker en grupp ungdomar från olika sportklubbar i Piteå på ett erfarenhetsutbyte i Scandiano, Italien. Olimpiade del Tricolore. Information om eu-projekt Vill du veta mer om de EU-finansierade projekten i Piteå går det bra att kontakta följande personer: David Sundström, kommunens tillväxtkontor, Dan Berggren, arbetsmarknad och vuxenutbildning och Mona Lundberg kultur och fritid. Samtliga nås via Piteå kommuns växel,

9 Visst är du med på resan mot uthållig kommun? Piteå har nöjet att vara en av 64 kommuner som jobbar med Energimyndighetens program för att skapa uthålliga kommuner i Sverige. Det handlar om att spara energi och se över våra resurser. Allt för att vi ska kunna lämna över till kommande generationer, säger kommunalrådet Helena Stenberg. Målet med Uthållig kommun är att skapa förutsättningar så att människor känner sig trygga och kan göra bra val, både för den egna hälsan och för miljön. Det är viktigt att förstå att man genom små val tillsammans kan göra skillnad i världen. Tanken är att vi ska engagera hela Piteå, både näringslivet och piteborna, men vi börjar i vår egen organisation först. Och nu jobbar vi med att ta fram både en resepolicy och en energioch klimatplan som ska gälla för hela kommunkoncernen, säger Åsa Wikman som jobbar som koordinator för Uthållig kommun i Piteå. Några spontana tips till piteborna? Stäng av alla apparaturer där hemma så de inte går på stand-by lägen. Försök handla lokalproducerat och cykla, gå eller åk buss istället för att ta bilen när det handlar om kortare sträckor, säger Åsa. Kommunalrådet Helena Stenberg, som sitter med i styrgruppen för Uthållig kommun tycker det är viktigt med kunskap och insikt om att det faktiskt lönar sig att förändra även i det lilla. I Piteå har vi länge varit duktiga på stora energifrågor som vindkraft, svartlut och biodiesel. Men jag tror att vi kan bli betydligt duktigare på energi- och miljöfrågor även i mindre dimensioner, i det vardagliga livet. och vad gör ni på kommunen? Bland annat stänger vi av kommunens datorer klockan 18.00, vi har gått in i fas ett gällande energitjänst med syfte att spara energi och samtidigt förbättra inomhusklimatet i våra fastigheter, vi kommer att köpa in miljöklassade bilar, dricka rättvisemärkt kaffe och så den nya resepolicyn som kommer att påverka vårt sätt att resa. Nytt bostadsområde på Furunäset Planeringen av det nya bostadsområdet på Furunäset är också ett bra exempel. Det är viktigt att få med flera perspektiv när man planerar och bygger nytt, och det får vi här. Både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det handlar om allt från tillgänglighet, service, trivsel, trygghet, konstruktion och energieffektivitet, säger Helena. Det handlar om att vi ska lämna efter oss så små avtryck i miljön som möjligt och försöka bli bättre på att se helheten. Att vi värnar om miljön och lever klimatsmart. Ja, helt enkelt att människan och miljön lever i harmoni. Fyra fakta om Uthållig kommun Viktiga riktlinjer I Energimyndighetens program för uthållig kommun finns tre tydliga riktlinjer: det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Samverkan med andra Piteå jobbar i en samverkansgrupp tillsammans med Lycksele, Storuman, Åre och Örnsköldsvik. Styrgruppen i Piteå Politiker som sitter med i styrgruppen för Uthållig kommun i Piteå är förutom Helena Stenberg även Christer Lindström, Stig Rönnbäck och Anna-Karin Lundström. energimyndigheten.se Mer information om programmet Uthållig kommun hittar du på uthållig kommun 9

10 Grön Flagg engagerar och bidrar till bättre miljö Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett konkret verktyg för förskolor och skolor att strukturera sitt miljö- och naturarbete. I Norrfjärden är delaktighet ett honnörsord och a l l a i verksamheten ska känna att man bidrar. I Backgårds rektorsområde, i Norrfjärden, jobbar alla enheter med Grön Flagg. Och de har precis blivit certifierade inom Livsmiljö och hälsa. Det känns jättebra. Vi har jobbat med vår ute- och innemiljö under ett år, delat upp barnen i mindre grupper och genom det fått en lugnare och behagligare miljö både för barnen och personalen, säger Birgitta Strand, barnskötare på Helgenäs förskola. Vi har även infört kompismassage som är jättepopulärt bland barnen, friskvårdstimme för personalen och mindre socker i maten. Och så rör vi på oss mer. A l l a har varit med och bidragit, säger hon. Hur har ni synliggjort ert arbete för föräldrar och allmänhet? Via utställningar och bildspel på datorn. Vi presenterar Grön Flagg på föräldramöten och det är en stående punkt på våra förskoleråd, skolråd och elevråd. Närmiljön i fokus Nu är rektorsområdet i Norrfjärden på väg mot sitt nästa mål närmiljön. Och fem gemensamma delmål finns på deras agenda: 1. Allemansrätten, lära barnen vad den innebär och att vi som vuxna ska vara goda förebilder. 2. Använda skogen som pedagogiskt verktyg, all personal i hela rektorsområdet ska utbildas i äventyrspedagogik. 3. Använda naturens material i bild och form, visa upp olika alster. 4. Naturens kretslopp, synliggöra kretsloppet för barnen genom en egen maskodling och att sätta egna fröer. 5. Närmiljön gå runt, upptäcka och fotografera Norrfjärden tillsammans med barnen. Tävlar i att spara ström Helgenäs förskola är också en av deltagarna i tävlingen Elspararna. Den här tävlingen kom som handen i handsken för oss, säger Birgitta Strand. Även om vi försökt spara energi de senaste åren kändes det självklart att vara med. Vi kan ju alltid bli bättre. Många bäckar små Sedan den första mars stänger personalen av sina datorer direkt de vet att de är klara för dagen. Man behöver inte låta den stå på bara för att. Och vi har även börjat slå av perkulatorn direkt kaffet är klart och häller över det i en termos istället. Till hösten ska de köpa in timerar till personalens fyra motorvärmarstolpar, och även en till vagnsförrådet som hitills värmts upp dygnets alla timmar när det i praktiken räcker med ett par timmar. Vi har precis fått veta vår elförbrukning för april och den visar att vi hade sänkt förbrukningen med 21,7 procent jämfört med föregående år. Nästan en fjärdedel. Det känns jätteroligt att kunna bidra, säger Birgitta. Läs mer om Grön Flagg på 10 uthållig kkommu ommun

11 Rättvisemärkt kaffe? Koldioxidutsläppen minskar I arbetet med Uthållig kommun är påverkan av klimatet en viktig fråga som kräver åtgärder på alla nivåer. Därför har Piteå kommun under våren 2009 gjort en inventering och kartläggning av kommunens koldioxidutsläpp. Piteå vill bli diplomerad som en Fairtrade City, en utmärkelse som ges till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär bland annat att kunna handla fler och äta mer rättvisemärkta produkter. Och att det på fler arbetsplatser kommer att drickas rättvisemärkt kaffe. Dricker ni rättvisemärkt kaffe på ditt jobb? Hör av er till Åsa Wikman på Piteå kommun. När vi har 20 arbetsplatser i kommunen kan vi bli diplomerade. Sammanställningen bygger på fjolårets siffror och gäller Piteå kommun som organisation. De kommunala bolagen ingår inte i det här skedet, men i den klimat- och energiplan som håller på att tas fram kommer hela kommunkoncernen att ingå. När den första inventeringen gjordes 2006 var siffrorna för utsläpp betydligt högre. Men under de senaste två åren har koldioxidutsläppen för uppvärmning halverats tack vare att olja bytts ut mot bränslen som fjärrvärme och pellets. I motsats till uppvärmning där koldioxidhalten minskar så ser vi en ökning av utsläpp av växthusgaser från resor och transporter. Antalet transporter ökar generellt i samhället, i Piteå såväl som i övriga landet. Bil och flyg tillsammans med arbetsmaskiner står för ca 85 procent av kommunens koldioxidutsläpp. Och just därför har Piteå kommun nu påbörjat ett arbete med att ta fram en resepolicy för hela kommunkoncernen, allt för att utsläppen från transporterna ska minska, säger Helena Stenberg. Viktiga åtgärder Två viktiga åtgärder i resepolicyn är att införa en bilpool och utveckla distansöverbryggande teknik, så att möten kan genomföras på distans genom digital teknik, och därmed minska resorna ska alla kommunens leasingbilar vara miljöklassade. Enbart den åtgärden kommer att bidra till en minskning av koldioxidutsläppen i Piteå med 36 procent. PSG väljer rättvisemärkta fotbollar Pite Summer Games, som är en av Sveriges största fotbollsturneringar för ungdomar drar också sitt strå till stacken. Även här tänker man rättvisemärkt både när det gäller kaffe och fotbollar. De 250 fotbollar som slits ut under de tre dagar turneringen pågår kommer i år att vara rättvisemärkta. Det känns alldeles självklart idag, säger Kjell-Anders Johansson, ansvarig för turneringen, som påpekar att det är deras sätt att ta ställning mot barnarbete. Total mängd koldioxidutsläpp i kilo Lokaler förvaltade av fastighetskontoret (skolor, idrottshallar, serviceboenden och stadshuset) Lokaler förvaltade av andra förvaltningar (ex markvärme på torget, belysning, Norrstrandspoolen, Kvarnvallen, Vallsberget) Vägbelysning * 8 Arbetsmaskiner * Leasingbilar Tjänsteresor med egen bil Totalt exkl flyg Tjänsteresor med flyg (exkl anslutningar) * Totalt utsläpp Piteå kommun * uppgifter för 2006 har inte kunnat beräknas. För att kunna räkna ut koldioxidutsläppen har man använt sig av PiteEnergis siffror, som för elanvädning är 0,0013 g koldioxid per kilowattimme och för fjärrvärme 0,0086 kg koldioxid per kilowattimme. Elspararna en tävling som engagerar Elspararna 2009 är en tävling bland 17 av Piteås skolor och förskolor. Syftet med tävlingen är att barnen och personalen ska bli mer miljömedvetna och aktivt arbeta för att minska sin elförbrukning. Detta är ett led i att göra Piteå till en Uthållig kommun. Tävlingen pågår från den 1 mars till den 31 oktober Deltagarna får varje månad en rapport på hur mycket el de förbrukat i sin verksamhet jämfört med samma månad föregående år och den skola som procentuellt minskat sin elförbrukning mest till den 31 oktober vinner en grillkåta. Det delas även ut ett halvtidspris, t o m 31 maj, i form av en grillplats. uthållig kommun 11

12 Sommarens gatuarbeten Kommunen ansvarar för drift och underhåll av i stort sett alla gator inom planlagt område i tätorterna medan Vägverket ansvarar för det allmänna vägnätet utanför tätorterna. Piteå kommuns vägnät omfattar cirka 39 mil gator och vägar varav cirka åtta mil är gång- och cykelväg. Och i sommar kan du märka av gatuarbeten på bl a Sundsgatan, Munksundsvägen och i Rosvik. Sundsgatan etapp 3, delen Uddmansgatan Kyrkbrogatan Fortsatt ombyggnad av Sundsgatan till en trafiksäkrare och grönare stadsgata enligt tidigare etappers utformning. Fyra körfält minskas till två, ett på vardera sida av mittrefug. Nyanläggning av gång- och cykelväg samt trottoarer. Ombyggnad av tillfartsgata Olof Palmes gata, delen Sundsgatan Nygatan. Ombyggnad av Kyrkparkeringen med ändrad körriktning för in/utfart. Infart från Kyrkbrogatan och utfart mot Olof Palmes gata. Grönare gaturum med fler träd och planteringar byggstart i början av juni. Storgatan etapp 3, delen Uddmansgatan Lillbrogatan Ombyggnad av Storgatan enligt tidigare etappers utformning med markvärme, nytt ytskikt, ny belysning och möblering. byggstart i augusti. Munksundsvägen etapp 3, delen Torggatan Tistelvägen Ombyggnad av gata i syfte att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs Munksundsvägen, profilera samhället samt göra attraktivare gaturum i Munksund. Arbetet omfattar byggande av gång- och cykelväg parallellt med gatan samt cirkulationsplats i höjd med Tistelvägen. byggstart i juni. Aktuell information om pågående gatuarbeten i Piteå hittar du även på Ha en ri Rosvik Centrum, Lånegränd och Lekgränd Ombyggnad av gata, trottoarer och parkeringsytor med nytt ytskikt i samband med byautvecklingsprojekt. Rosvik har fått en miljon kronor från Piteå kommun för att göra Rosviks centrum mer attraktivt. byggstart maj. Gång- och cykelvägar Enligt plan för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet ska utbyggnad ske med cirka 1 km årligen byggs nya gång- och cykelvägar bl a parallellt med Abborrgatan i Djupviken samt i Furulund i samarbete med Vägverket. Tillgänglighetsåtgärder Åtgärder för att bygga bort brister enligt tillgänglighetsplanens åtgärdsprogram inventering och anpassning av viktiga gångpassager och gångstråk för att förbättra tillgänglighet och säkerhet för funktionshindrade i kommunen. Mindre ombyggnadsprojekt på gator och vägar Bergsviksvägen, delen Leden Backevägen Blåbärsstigen Laxstigen Ombyggnad av gator och vatten- och avloppsledningar i samarbete med Piteå Renhållning och Vatten AB Utgatan i Skuthamn byggstart maj Lövholmsvägen byggstart augusti Annelundsgatan byggstart oktober ktigt skön sommar!