Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Nr:3 Henånskolan, Orust

Transkript

1 Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Nr:3 Henånskolan, Orust Ordernr: AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Folke Bernadottes väg Ramlösa Tel Fax E-post info@akkonsult.com Webb Org nr

2 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Rev nr. Antal sidor Antal bilagor Rapport Uppdragsnamn Upprättad av Henånskolan Kjell Wader och Michael Nilsson Beställare Orust kommun Verksamheten för Samhällsutveckling Henån Granskad av Mathias Lindskog och Jan Kristensson Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Perolof Melin till Michael Nilsson och Kjell Wader Sammanfattning En sammanställning av resultat från utförda kemiska analyser visas i tabell nedan. Tabell 1, sammanställning av utförda kemiska analyser av golvmattor, betong och spackel Analys Pegasus, pumpat luftprov med exsickatorlock. Pegasus kvotberäkningar TVOC på uttagna prov. Kvotberäkningar beräkningsmässigt omvandlade till Nordtest, FLEC. Gasanalysator B&K 1302 mot lim/spackel. Enligt Nordest mot lim/spackel. Kemisk emissionsanalys av mattprover. Bedömning, kemskada Hög kemisk emission från lim/spackel Avvikande mängd kemikalier i betong 8 av 10 provställen har förhöjda kemikalienivåer. Höga emissioner indikerar på skada Plan 1 ligger över gränsvärdet för höga kemiska emissioner. Höga egenemissioner från icke limmad matta Bedömning ej kemskada Plan 2, strax under gränsvärdet för höga emissioner. Stansmetoden mot lim/spackel. Inga kemiska skador. Pegasus Betongprofil. Låga nivåer av 1- butanol. Vi kan konstatera att golvkonstruktionen blivit högemitterande. Det verkar ej heller ha någon större betydelse med nuvarande fuktnivå för de kemiska emissionerna. Jan Kristensson kan genom att studera 1-butanol och glykoletrar få fram att limfukten kan ha orsakat dessa förhöjda kemnivåer. Kritisk nivå för limmet under de PVC-fria mattorna är 85 % RF och vi mäter i en mätpunkt 89 % RF i maj Då vi ej vet vilka ämnen från golven som ger upphov till upplevda hälsoproblem är den säkraste åtgärden att åtgärda golv med Linoleum och PVC-fria mattor i sin helhet. 2(65)

3 Innehållsförteckning UPPDRAG... 6 BAKGRUND OCH RESONEMANG ANGÅENDE UNDERSÖKNINGARNA... 6 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR... 7 METODER... 8 BEDÖMNINGSGRUNDER LUKTKARAKTÄRISERING PEGASUS, KEMISKA EMISSIONER FRÅN MATERIALPROVER KEMISKA KVOTBERÄKNINGAR TOLKNING AV KEMISKA EMISSIONER FRÅN MATERIALPROVER OCH KVOTBERÄKNINGAR EMISSIONSMÄTNING AV TOC MED GASMONITOR BRÜEL & KJAER MÄTNING MED FLEC MOT GOLV ENLIGT NORDTEST NT BUILD 484 SAMT UTTAGNA MATTPROVER STANSMETODEN KEMISK BETONGPROFIL KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING LUKTBEDÖMNING TOLKNING AV ANALYSRESULTAT AVSEENDE KEMIKALIER UNDER MATTA BEDÖMNING AV EMISSIONSAVKLINGNING MOT UPPSKUREN MATTA ANALYS AV KEMISKA EMISSIONER FRÅN MATTPROVER FUKTCOMS BEDÖMNING JÄMFÖRELSE IVL:S BEDÖMNING MOT PEGASUS EMISSIONSMÄTNING UNDER MATTOR MED GASANALYSATOR B&K VÅNING VÅNING PP80 OCH PP85 KOMPLETTERANDE MÄTNINGAR MED ANDRA MÄTMETODER KOMMENTAR NORDTESTMETODEN, NORDTEST NT BUILD JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTNING MED FLEC NORDTEST OCH EXSICKATORLOCK NYA KONSTRUKTIONSINGREPP PROVPUNKT 63 OCH 49, GOLV PLAN PROVPUNKT 64, GOLV PLAN (65)

4 PROVPUNKT 65 OCH, 41 GOLV PLAN PROVPUNKT 66, GOLV PLAN PROVPUNKT 67, GOLV PLAN 1, MASSIVT TRÄGOLV PROVPUNKT 68, GOLV PLAN 1, MASSIVT TRÄGOLV PROVPUNKT 69, GOLV PLAN 1, FRI AVJÄMNING PROVPUNKT 70, GOLV PLAN 1, FLYTANDE PARKETT PROVPUNKT 71, GOLV PLAN 2, UNDER MELLANVÄGG PROVPUNKT 72, GOLV PLAN 2, FLYTANDE PARKETT PROVPUNKT 73, GOLV PLAN 2, FLYTANDE PARKETT PROVPUNKT 74, GOLV PLAN 1, KLINKER PROVPUNKT 75, GOLV PLAN 1, KLINKER PROVPUNKT 76, GOLV PLAN 1, MASSIVT TRÄGOLV PROVPUNKT 77, GOLV PLAN 1, MASSIVT TRÄGOLV BERÄKNADE EMISSIONSKVOTER FRÅN KAMMARANALYSEN KOMMENTAR PÅ OMVANDLING FRÅN KVOT TILL TVOC- FLEC BETONGPROFIL KOMMENTAR TOLKNING AV DE OLIKA KEMISKA ANALYSERNA KOMMENTAR KOMMENTARER PÅ KAMMARANALYS OCH BERÄKNADE EMISSIONSKVOTER LINOLEUMMATTOR PVC-FRI MATTA PARKETTGOLV MASSIVA TRÄGOLV, PLAN KLINKER, PLAN OBEHANDLAD AVJÄMNING, PLAN ALIFATISKA KOLVÄTEN ÖVRIGT ANGÅENDE AVJÄMNINGEN ÅTGÄRDSFÖRSLAG GOLV INNERVÄGGAR ÖVRIGT (65)

5 BILAGOR (65)

6 Uppdrag I uppdraget ingår att utreda innemiljöproblem i byggnad 1-2 samt att redovisa resultatet i en skriftlig rapport. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varför en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund och resonemang angående undersökningarna AK-konsult har tidigare utfört en inledande utredning av rapporterade innemiljöproblem daterad samt fortsatta undersökningar daterad och , se rapporter med uppdragsnummer för att erhålla en komplett bakgrund. Denna rapport får ses som ett komplement till den fortsatta undersökningen, daterad och Kritik har framförts av externa konsulter anlitade av entreprenören NCC. Dessa menar att luftprovtagningarna med exsickatorlock enligt Pegasuslab s metod ej utgör någon standardiserad metod och att man därför anser sig ha svårt att tolka resultaten. De externa konsulterna anser sig även ha svårt att tolka Pegasuslab s kemiska analyser. Kontakt har tagits med Jan Kristensson (JK) på Chemik Lab som har stor farenhet av luftoch materialanalyser i byggnader. JK s råd var följande: Mätning utförs med den standardiserad mätcellen FLEC (Field and Laboratory Emission Cell). Mätningarna utförs enligt standardiserad metod Nordtest NT Build 484. Tidsmässigt sköljer man FLEC-cellen med renad luft under en timme varefter provtagningen sker under 30 minuter. I denna mätning använder man s.k. Tenaxrör för att pumpa igenom luften och samla upp avgivna emissioner. Pegasuslab använder sig av kolrör för uppsamling av emissioner, vilka kräver en längre provtagningstid än vad som gäller vid ovannämnda Nordtestmetod med Tenaxrör. Följande mätningar rekommenderas av JK: Nordtest NT Build 484 på 10x10 cm utskuren matta. Nordtest NT Build 484 på helt utskuren matta. SP skall enligt JK ha tillgång till referensmaterial för denna typ av analys. IVL analyserar Tenaxrören och JK tolkar analyssvaren och jämför resultaten mot Pegasuslab s analyssvar. Vi har även beslutat att utföra följande kompletterande mätningar. Mätning utförs även mot intakt matta enligt Nordtestmetoden. Avklingning över tid av emissioner från avjämning och lim. De uppmätta nivåerna beror på var i avklingningskurvan man gör sina mätningar. AK-konsult har stor erfarenhet av emissionsmätningar med Brüel & Kjaer Direktregistrerande mätning utförs på ett antal mätpunkter med exsickatorlock. Mätningen utförs med exsickatorlock mot intakt matta och mot utskuren matta. 6(65)

7 Pegasus har en enklare provtagning för halten 1-butanol och 2-etyl-1-hexanol i betong kallad Betongprofil. Då halterna av 2-etyl-1-hexanol är låga är det nivåerna på 1-butanol som skall kontrolleras. På samma punkter där mätningarna utförs enligt rekommendationer från JK kommer emissionsmätningar att även utföras med Stansmetoden som beskrivs av Jörgen Grantén i rapport SBUF-PROJEKT NR:11427 Fuktsäkerhet vid limning på lågalkalisk avjämning. Mätcell FLEC används vid Stansmetoden. Ett 25 mm hål stansas i mattan. Man sköljer mätcellen med ren luft under 10 minuter och provtager under efterföljande 10 minuter. Tidigare har enligt Pegasuslab s bedömning, höga emissioner konstaterats från lim och avjämning under Linoleummattor och i PVC-fria mattor i hela byggnaden. Det fanns ett prov under parkett i PP45 där avjämningen av Pegasus bedömdes lätt avvikande. När Pegasuslab senare gjorde en kvotberäkning av emissionerna bedömdes kvoterna höga. Detta är motsägelsefullt och fler provtagningar behövs under parkett. Denna rapport omfattar utökade provtagningar i golvkonstruktion för kemisk analys. Det som skall försöka klarläggas nu är följande: (Vissa av frågeställningarna har ställts av uppdragsgivare och entreprenör.) Hur långt ned i betongbjälklagen har kemikalierna vandrat. Är problemen liknande i hela skolan. Finns det risk att kemikalierna i mellanbjälklaget transporteras ut i bjälklagets hålrum och påverkar inomhusmiljön. Om man väljer en åtgärd där innerväggarna lämnas kvar, finns då risk att kemikalier i avjämningen avges via innerväggarna. Kemisk profil fastställs genom provtagning på samtliga djup i en provpunkt. Kemisk status mäts under parkettgolv. Kemisk profil fastställs genom provtagning på samtliga djup i en provpunkt. I två ytterligare provpunkter analyseras betong- /spackelytan under parkett. Kemisk status mäts under klinkergolv. Betong-/spackelytan under klinker analyseras i två provpunkter. Kemisk status mäts under massiva trägolv. Betong-/spackelytan under klinker analyseras i två provpunkter. Förekomst av ev. mikrobiella skador analyseras i homogena trägolv. Tillgängliga handlingar Diverse plan och sektionsritningar. 7(65)

8 Metoder Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN Hygromette Uni1 med tillhörande elektrostatisk givare B50 samt teleskopgivare LB70. Materialprover på avjämning och betong har analyserats på Pegasus lab där man med hjälp av kammaranalys kan konstatera vilka kemiska emissioner dessa material avger. Kemiska kvotberäkningar utförs av Pegasus för att kunna jämföra mängden kemikalier på olika djup. Pegasus beskrivning av mätning av emissioner från betongprover visas nedan: Betongprover är analyserade med en kvalitativ analysmetod, dvs. en metod som i första hand används för att identifiera kemiska ämnen i emissioner från material. Provtagning och analys av emissioner: gram av provet finfördelas för att vägas in i en 100 ml glaskolv. Kolven sätts i vattenbad med temperaturen 50-60ºC. Luft pumpas från kolven med en peristaltisk pump med flöde 0,02-0,07 l/min under minuter genom en koladsorbent (Anasorb 747). De emissioner som samlats upp på adsorbenten extraheras med 1 ml diklormetan. Extraktet analyserad med GC/MS (scan). Rapportering av resultat: Innehållet i provet identifieras med hjälp av masspektrabibliotek och andelar av ämnen/ämnesgrupper beräknas då andelarna är 5% eller högre. För att kunna jämföra innehållet i prover som är analyserade vid samma tillfälle beräknades kvoter. Kvoter rapporteras vanligtvis inte. Vid önskemål kan jämförelser mellan prover göras som provkommentarer till analysresultat. Kvot = (A1*x) / (provvikt*luftvolym*as) A1=instrumentrespons (TIC)för totala emissionen eller för valt ämne (1-butanol eller 1-penten-3-ol) x = faktor för att anpassa efter instrumentets kondition (100 eller 20) Provvikt = betongprovets vikt (gram) Luftvolym = volymen av den luft som provtagits från kolven (liter) AS= instrumentrespons (TIC) för extern standardlösning (totala emissionen räknas mot toluen, 1-butanol och 1-penten-3-ol räknas mot 1-butanol) Emissionsmätning av TOC med gasmonitor Brüel & Kjaer Mätprincipen i B&K 1302 bygger på fotoakustisk spektrometri. Instrumentet var vid mättillfället utrustat med tre optiska filter vilket möjliggör mätning i tre olika våglängdsområden samtidigt. Mätning sker vid våglängder som motsvarar ammoniak (totalhalt aminer), TOC (total kolvätemängd med referens metan) samt vattenånga. Mätningarna är ej direkt jämförbara med gaskromatografi. Vi har sedan 1990 mätt med detta instrument i ett stort antal objekt, med problem respektive utan problem, och förfogar över ett omfattande referensmaterial. Erhållna värden bör jämföras med våra referensvärden. 8(65)

9 Emissionen av kolväten respektive ammoniak från frilagd betongyta, skillnad mellan rumsluft och uppmätt halt i exsickatorlock, bör erfarenhetsmässigt ej överstiga ca 5-10 ppm som metan. Detta värde motsvarar ganska väl emissionen från en ej spackelbelagd och torr betongyta belagd med limmad PVC-matta. Mätning av emissioner från frilagd betongyta med FLEC (Field Laboratory Emission Cell). Detta har bl.a. utförts med enligt Nordtest NT Build 484 mot helt uppskuren matta och enligt stansmetoden. Vid Nordtestmetoden sköljer man mätcellen under en timme med ren luft för att därefter provta under 30 minuter. Stansmetoden beskrivs nedan: Betong/avjämningsmassa friläggs genom att ett runt hål med 25 mm diameter stansas ut i mattan. Provtagning sker med pumpad luft över en Tenax-adsorbent under 10 minuter. Adsorbenten analyseras sedan på ett laboratorium med GC-MS. Vid mätning enligt stansmetoden mäts halten av ämnen som avgår från limskiktet då detta friläggs. Mätningen ger ett mått på limmets kemiska status och vilken relativ förändring som skett. Metoden har använts under tio års tid på golv i olika inomhusmiljöer som undersökts och i vissa fall åtgärdats. På detta sätt har riktvärden tagits fram som av erfarenhet visat sig ge en rimlig bedömning av vad golvlimmet avger vid normala förhållanden. Mest användbara resultat vid utvärderingen är de båda karakteristiska ämnena 2-etylhexanol och n-butanol som ökar vid alkalisk nedbrytning av lim pga. fukt och betong med högt ph. Även TVOC, totalhalten flyktiga organiska ämnen, utgör underlag för bedömningen. Borrmjöl har tagits ut för Pegasuslab s analys kallad Betongprofil. Denna mäter halterna av 2-etyl-1-hexanol och 1-butanol. Om dessa är höga och tyder detta på alkalisk nedbrytning av lim/matta. 9(65)

10 Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. Pegasus, kemiska emissioner från materialprover Vid mätning av kemiska emissioner från uttagna materialprover, sker detta i en mätkammare där proverna får komma i jämvikt med omgivande luft. Därefter analyserar Pegasuslab ämnesprofilen i absorbentrör genom vilka luft pumpats. Metoden är den samma för rumsluft, luft som har passerat strax över golvytan under ett exsickatorlock samt för luft som passerat ett provrör med uttaget material från exempelvis golvspackel eller betong. Den sistnämnda mätningen utförs på laboratorium. Analysen detekterar bl.a. restprodukter från alkalisk nedbrytning av mjukgörare i plastmattor och lim. Karakteristiska ämnen som bildas är framför allt 1-butanol och 2-etyl- 1-hexanol. Följande bedömningar tillämpas Normal Lätt avvikande Avvikande Laboratoriets referensmaterial från skadade och oskadade konstruktioner ligger till grund för bedömningen av uppmätta halter. I denna analys bestäms ej totalhalterna utan man undersöker vilka ämnen som förekommer i provet och procentandelen för vissa ämnen. Prover som bedöms vara avvikande riskerar kunna påverka inomhusmiljön negativt. Dock innebär ej resultatet avvikande per automatik att det är fråga om en kemikaliepåverkan som kräver en åtgärd. Kemiska kvotberäkningar För att kunna jämföra totalmängden och vissa delmängder har Pegasuslab beräknat kvoter på totala emissioner, 1-butanol och 1-penten-3-ol. Detta har gjorts från de olika provtagningarna PP41 (13 prover) till PP49, PP63-66 (20 prover) och PP67 till PP75 (21 prover). Dessa jämförs mot skattade normalnivåer för betongprover. Normalnivåerna kan dock variera vid de olika analystillfällena. Skattade normalnivåer för betongprover Totalemissioner: Ca butanol: Ca 1-10 eller ca penten-3-ol: ca 1 10(65)

11 Tolkning av kemiska emissioner från materialprover och kvotberäkningar Analyserna från Pegasuslab kan således bedömas utifrån två olika bedömningsgrunder: Provet kan dels bedömas som avvikande pga. av något enskilt ämne dominerar procentuellt, dels att kvoterna överstiger de skattade normalnivåerna. Halten av ett enskilt ämne kan således bedömas avvikande eller ej och kvoterna bedöms oberoende av detta efter jämförelse med nämnda skattade normalnivåer. Av detta följer att de båda resultaten inte nödvändigtvis överrensstämmer med varandra. Emissionsmätning av TOC med gasmonitor Brüel & Kjaer 1302 Totala kolvätehalten i rumsluft bör enligt vår erfarenhet ej överstiga 3-4 ppm (utryckt som metan). Detta korrelerar väl med diskuterade börvärden för VOC-halten kring 300 µg/m 3 (utryckt som toluenekvivalenter). Emissionen av kolväten från golvmaterial, d.v.s. skillnad mellan uppmätt halt i rumsluft och i exsickatorlock, bör erfarenhetsmässigt ej överstiga ca 1 ppm som metan. Emissionen av kolväten från frilagd spackelyta, d.v.s. skillnad mellan uppmätt halt i rumsluft och i exsickatorlock, bör erfarenhetsmässigt ej överstiga ca 5-10 ppm som metan. Detta värde motsvarar tämligen väl emissionen från en inte spackelbelagd och torr betongyta belagd med limmad PVC-matta. Emissionen av ammoniak från spackelytan, d.v.s. skillnad mellan uppmätt halt i rumsluft och i exsickatorlock, bör erfarenhetsmässigt ej överstiga ca 5-10 ppm. Det kan nämnas att vid sanering av flytspackelytor, genom bilning eller luftning, eftersträvas en ammoniakhalt på mindre än 4-5 ppm innan ny ytbeläggning appliceras. Mätning med FLEC mot golv enligt Nordtest NT Build 484 samt uttagna mattprover Jan Kristensson tolkar analyssvaret och IVL används som laboratorium. Materialprover konditioneras i en kammare vid rumstemperatur, c:a 23 C, i tre timmar innan ett luftprov tas ur kammaren. Enligt JK skall alla kammarmetoder betraktas som semikvantitativa. Den gräns, som används praktiskt för TVOC i materialprover enligt den använda metoden, är μg/m 3. Även för materialprover är ämnesfördelningen av stor betydelse för bedömningen. Stansmetoden Riktvärdena på skada är 3000 μg/m 3 eller över för TVOC och 500 μg/m 3 för vardera 2- etyl-1-hexanol och 1-butanol. 11(65)

12 Kemisk betongprofil Man kontrollerar uttagna provbitar från betongen med avseende på restprodukter från mjukgörare från plastmattor och lim. Man analyserar betongen med avseende på 1-butanol och 2-etyl-1-hexanol. Enligt uppgift från Pegasuslab, Maria Nilsson, gäller följande: Ett normalt värde för 1- butanol är maximalt 3 μg/g. 1-butanol är ganska flyktigt och avges med tiden så att värden < 1 μg/g är ej ovanligt. Ett normalt värde för 2-etyl-1-hexanol i ytskiktet är < 20 μg/g och längre ner i betongen är värden mellan 0 och 1 μg/g normala men strax under ytskiktet kan värden på upp mot 10 μg/g anses vara normalt. Kommentar av JK: 1-butanol är mindre flyktigt än vatten (kokpunkt 112 C), dessutom är 1-butanol polärt. Detta gör att det är svårare att bli av med 1-butanol från betong än att bli av med vatten. 12(65)

13 Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerad byggnad i två plan. Undersökt område Figur 1, planskiss plan 1 med markerat undersökt område Figur 2, planskiss plan 2 med markerat undersökt område 13(65)

14 Kortfattad byggnadsbeskrivning 2-plans skolbyggnad som är uppförd Den höra delen benämns som byggnad 1 och den vänstra delen byggnad 2. Grundläggningen är utförd med platta på mark med underliggande värmeisolering samt en mindre del med källare. Väggstommen är utförd med prefabricerade betongelement med mellanliggande cellplastisolering samt stålbalkar. Bjälklag till plan 2 och takbjälklag är utfört med HDF-betongbjälklag. Följande uppgifter har erhållits: Golvbeläggning består mestadels av 2,5 mm Linoleummattor av fabrikat Tarkett med benämningen Veneto xf. I vissa utrymmen, typ korridorer finns stegljudsdämpare på undersida Linoleum och mattan heter då Tarkett Acoustic xf. I våtutrymmena finns en PVC-fri plastmatta Upofloor Lifeline. Linoleummattorna är limmade med CascoLin Solid De PVC-fria plastmattorna är limmade med CascoProff Extreme. I vissa rum finns parkettgolv. I entréer och vissa rum finns klinkerplattor. Alla golvytor är flytspacklade med avjämningsmassa av fabrikat Maxit. På ovanvåningen finns först en grövre avjämningsmassa varpå en finkornigare avjämningsmassa har applicerats. Totaltjockleken är ca 40 mm. På bottenvåningen finns den finare avjämningsmassan med en skikttjocklek på ca 20 mm. 14(65)

15 Ventilationen är utförd som s.k. naturlig ventilation (WindowMaster som bygger på självdragsprincip) via frånluftsschakt samt fönster som öppnas automatiskt och styrs av temperatur och koldioxidhalt i rum. Vissa rum som ej har kontakt med yttervägg har mekanisk tilluft. Denna tilluft tas in via en kulvert under mark. I andra rum som ej har kontakt med ytterväggar, trycks uteluft ned i schakt genom specialhuvar monterade på tak. Evakuering med hjälp av mekanisk frånluft sker på wc, förråd och liknande utrymmen. Uppvärmning sker via ett vattenburet värmesystem och vägghängda radiatorer. Luktbedömning Vid vårt platsbesök noterades inga skaderelaterade lukter i lokalerna. Tolkning av analysresultat avseende kemikalier under matta Det finns olika angreppsätt angående bedömningen av kemikalier under golvmattor. Det finns sakkunniga som ej rekommenderar provtagningar under matta då deras mätningar visar på en stor spridning av resultaten och att man ej bor under mattorna. Andra sakkunniga har tagit fram olika provtagningsrutiner för att mäta under mattor och menar att detta är det riktiga. Dock kan olika provtagningsmetoder ej direkt jämföras med varandra. Provtagningarna som skall jämföras måste göras på exakt samma sätt utan avvikelser varmed man under lång tid kan bygga upp en erfarenhetsbank för att bedöma förekomst av skador eller ej. Mäter man kemiska emissioner ovanpå mattorna går det knappast att påvisa att limmet under är fuktpåverkat. Har det varit en hög fuktnivå under mattor är kopplingen till hälsobesvär fastställd i olika forskningsrapporter. Man vet dock ej vilka ämnen som ger en hälsopåverkan. De indikatorämnen som vanligtvis blir förhöjda under mattorna vid höga fuktnivåer är 2-etyl- 1-hexanol främst från mjukgörare i mattor och 1-butanol främst från polymerer i lim. Dock har tillverkarna av lim och mattor under senare år ändrat komponenter så att dessa indikatorämnen blir lägre. Limmet bryts troligen ändå ned av hög fuktnivå men det blir svårare att påvisa en fuktrelaterad skada då fuktindikatorerna är reducerade. Det som är av största vikt är hur tidigt efter friläggning av lim/spackel och hur länge man mäter mot utskuren matta. Den kemiska emissionen från ytan avtar kraftigt under de första timmarna för att sedan klinga av långsammare. 15(65)

16 ug/m3 Bedömning av emissionsavklingning mot uppskuren matta Detta gjordes vid PP23 och mätningarna gjordes med exsickatorlock enligt rapport Fortsatt undersökning av innemiljöproblem. Mattan under exsickatorlocket skars dock ut i sin helhet. Mätningarna utfördes i serie med följande intervall 90 min, 90 min, 90 min, 920 min och 90 min. Inomhusluftens värden uppmättes vid hela mätperioden. Värdena i inomhusluften är låga och har tagits bort från de redovisade värdena. [TVOC FRÅN LIM/AVJÄMNING] Uppmätt TVOC Minuter Diagram 1, uppmätt avklingning av TVOC Emissionsfaktor Då Bornehag gjorde sina mätningar efter att mattan luftats 1 dygn kan det vara intressant att kontrollera emissionsfaktorn vid sista mätningen som är efter 20 timmar. Area exsickatorlock = 0,0227 m 2 Mättid = 1,5 timmar Pumpad luftvolym= 43,2 liter EF=(960x(43,2/1000))/(0,0227x1,5))=1218 ug/m 2 timme Detta stämmer väl med tidigare framräknad EF i PP23. 16(65)

17 ug/m3 [1-BUTANOL FRÅN LIM/AVJÄMNING] Uppmätt 1-Butanol Minuter Diagram 2, uppmätt avklingning av 1-Butanol Emissionsfaktor Då Bornehag gjorde sina mätningar efter att mattan luftats 1 dygn kan det vara intressant att kontrollera emissionsfaktorn vid sista mätningen som är efter 20 timmar. Area exsickatorlock = 0,0227 m 2 Mättid = 1,5 timmar Pumpad luftvolym= 43,2 liter EF=(42x(43,2/1000))/(0,0227x1,5))=53 ug/m 2 timme Detta är endast ca 1/3 av tidigare framräknad EF i PP23. Se även fullständig analys i bifogad bilaga. 17(65)

18 Analys av kemiska emissioner från mattprover Efter samtal med Jörgen Grantén som forskat på avjämningsmassor och testat en metod, s.k. stansmetoden för analys av kemiska emissioner under mattor, framkom förslaget att man skulle analysera nya mattprover och jämföra med uttagna. Grantén menar att det är svårt att påvisa skador eftersom mattlimmets kemi är så designad att halten av 1-butanol blir låg även vid fuktpåverkan. Eventuellt kan andra ämnen visa en fuktpåverkan. Mattprover har tagits ut för ca 7-11 månader sedan på plan 1. Proverna har varit väl förslutna i aluminiumfolie och i tätslutna plastpåsar. Vi har även av golvläggaren erhållit mattprover av linoleummatta med stegljudsdämpare från samma mattrullar som de som lades i skolan. Linoleummattan utan stegljudsdämpare är dock från rullar som inhandlats för reparation av befintliga golv. Dessa har legat tillsammans i icke tätslutande plastpåse. Mattproverna skickades till Jörgen Grantén, Fuktcom som använder IVL som lab. Mattproverna skickades även till Pegasuslab. Följande är från Fuktcoms rapport: Fuktcoms bedömning Resultat: Matta utan stegljudsdämpare: Prov 1. PP11, enligt uppgift från torrt underlag. Prov 2. PP12, enligt uppgift från fuktigt underlag. Prov 3: PP78, från mattrulle. Matta med stegljudsdämpare: Prov 4. PP23, enligt uppgift från torrt underlag. Prov 5. PP79, från mattrulle. Nedan har halter med värden gråmarkerats med ljus ton då halten är något förhöjd och med mörk ton då halten är förhöjd. 18(65)

19 Analysresultat Bedömning: Proverna avger relativt höga totalhalter (riktvärde 3000 μg/m 3 vid förhöjd totalhalt). Halten av n-hexanal dominerar proverna och bedöms vara onormalt hög. Ämnet kommer från naturliga trämaterial och/eller linoleummattor. Högst totalhalt och halt av n-hexanal är från mattprov taget från rulle, som enligt uppgift aldrig lagts in i skolbyggnaden. Anmärkningsvärt är att provet som enligt uppgift utsatts för störst fuktpåverkan, prov 2, uppvisar låg totalhalt och lägst halt av n-hexanal. Därmed bedöms förhöjda halter bero på egenemissioner och inte på grund av uppkomna skador av fukt. Proven innehåller endast låga halter av ämnen som brukar komma från golvvårdsprodukter. Ingen nedbrytning på grund av alkalisk fukt från underlaget har påvisats, då halten av indikeringsämnena 2-etylhexanol och n-butanol är låga. Hur provens förvaring i plastpåse påverkat mattproven går inte att fastställa. Dock finns en risk att uppkomna halter av n-hexanal uppkommit efter provtagning då mattprover i normalfallet inte avger så höga värden. Orsaken till uppkomna höga halter av framförallt n-hexanal i proven kan bero på flera saker såsom: - Hög avgivning av egenemissioner från aktuell linoleummatta. - Påverkan av förvaring i folie och plastpåse under 7 respektive 11 månader. - Matta som skadats av fukt från underlaget. - Matta som skadats av fukt från felaktiga städmetoder. Då mattprov taget från rulle har högst totalhalt och förhöjd halt av n-hexanal kan det antas att förhöjda halter inte uppkommit efter inläggning av mattan i skolbyggnaden. Fuktcoms rapport redovisas i sin helhet i bifogad bilaga. 19(65)

20 Jämförelse IVL:s bedömning mot Pegasus Pegasus har beräknat kvoter som gör halten på emissioner kan jämföras. Tabell 2, jämförelse IVL/Pegasus angående TVOC och Hexanal Mätpunkt TVOC(ug/m 3 )/kvot Hexanal(ug/m 3 )/kvot Linoleum utan stegljudsdämpare PP78 från rulle 3872/ /6600 PP11 torrt 2874/ /9000 PP12 fuktigt 1449/ /8300 Linoleum utan stegljudsdämpare PP79 från rulle 1208/ /4900 PP23 torrt, med stegljudsdämpare 1278/ /7800 Pegasus analys bifogas i sin helhet i bilagorna. Kommentar Nivåerna på kemiska emissioner avviker mellan proverna från de båda laboratorierna. IVL konditionerar provet i kammare med temperaturen ca 23 grader under 3 timmar före provet tas. Pegasus placerar provet i en kolv som ligger i ett vattenbad med temperaturen grader och pumpar luft under ca 20 timmar. De olika provtagningssätten kommer att ge olika resultat. Det som kan fastslås är att det finns mycket egenemissioner från Linoleummattorna taget från rulle. IVL:s resultat visar på högsta emissioner från rulle. Pegasus provtagning visar att det är lägsta emissioner från rulle och högst från fuktig Linoleummatta. 20(65)

21 Emissionsmätning under mattor med gasanalysator B&K 1302 Mätningen är direktvisande och utförs med gasanalysator och exsickatorlock. Det som registreras är våglängder som motsvarar TVOC, ammoniak- och ånghalter. I de flesta provpunkterna har mätning även utförts på intakt Linoleummatta. Värdena mot mattorna gav oftast liknande värden som mot rumsluft. TOC halten från 10x10 cm blottlagt lim och spackel bör erfarenhetsmässigt ej överstiga 10 ppm. Ett högre värde indikerar på kemisk skada. TOC-halten från matta bör ej överstiga ca 1 ppm. Ammoniakhalten bör ej överstiga ca 5-10 ppm. Skillnaden i ånghalt mellan inneluft och mot uppskuren matta ger en indikation om fuktnivån i spackelskiktet. I de flesta provpunkterna har mätning även utförts på Linoleummatta. Värdena mot mattorna gav oftast liknande värden som mot rumsluft. I PP80 blev dock avgivningen från mattan 3,5 ppm, vilket är avvikande. Våning Provpunkter i golv Figur 3, planskiss plan 1 med markerade provpunkter, B&K (65)

22 Tabell 3, TVOC, ammoniak och ångtillskott Prov punkt Typ av matta TOC mot matta (ppm) TOC mot 10x10 cm uppskuren matta (ppm) Ammoniak (ppm) Ångtillskott (g/m 3 ) 80 Linoleum med 3,5 38 * 1,4 3,1 stegljudsdämpare 81 PVC-fri matta ,5 5,7 82 Linoleum ,4 2,8 83 Linoleum ,9 2,3 84 Linoleum ,8 1,7 * Emission överstigandes 20 ppm bedöms som en klar skada, mellan ppm bedöms som gränsfall, med referens till AK-konsult metodbeskrivning. Kommentar våning 1 TOC mot lim och avjämning är långt över gränsvärdet 10 ppm med ett medelvärde på 31 ppm. Detta indikerar på kemisk skada under samtliga mattor. I provpunkt 81 med PVC-fri matta indikeras förhöjd ammoniakkoncentration och ett högre ångtillskott. Under mattan uppmättes med Vaisalagivare 89 % RF, vilket ligger över kritisk fuktnivå som är 85 % RF. Betongplattan är bred vid denna del av huset. Det kan vara så att en värmekudde byggts upp under huset. Temperaturen under isoleringen ökar varvid ånghalten och fuktpåverkan ökar. Våning Provpunkter i golv Figur 4, planskiss plan 2 med markerade provpunkter, B&K (65)

23 Tabell 4, TVOC, ammoniak och ångtillskott Mätpunkt Typ av matta TVOC mot matta (ppm) TVOC mot 10x10 cm uppskuren matta (ppm) Ammoniak (ppm) Ångtillskott (g/m 3 ) 85 Linoleum med 0 14 * 0,8 3,0 stegljudsdämpare 86 Linoleum ,7 1,4 87 Linoleum ,2 1,4 89 Linoleum ,6 1,6 90 PVC-fri matta ,3 1,5 * Emission överstigandes 20 ppm bedöms som en klar skada, mellan ppm bedöms som gränsfall, med referens till AK-konsult metodbeskrivning. Kommentar våning 2 TOC mot lim och avjämning är över gränsvärdet 10 ppm med ett medelvärde på 18 ppm. Detta indikerar på kemisk skada i PP 87 (Linoleum) och 90 (PVC-fri) samt gränsfall under de övriga mattor. PP80 och PP85 kompletterande mätningar med andra mätmetoder Mätningarna har gjorts med mätcell FLEC enligt Nordtest NT Build 484 samt enligt Stansmetoden. Mätningarna har gjorts där tidigare provtagningar utförts i provpunkt 23 och 26 enligt Pegasus metod med exsickatorlock, provtagningstiden har då varit ca timmar. TVOC nedan har sorten μg/m 3. EF nedan har sorten μg/m 2 h. Tabell 5, TVOC och 1-butanol med olika metoder Provpunkt 80, tidigare PP23 TVOC/EF 1-butanol/EF PP23, Pegasus, exsickatorlock 1930/ /185 Mot matta, FLEC 99/34 2/0,7 10x10 cm utskuret, FLEC 2699/ /173 Mot lim, avjämning, FLEC 3175/ /109 Stansmetoden, FLEC Tabell 6, TVOC och 1-butanol med olika metoder Provpunkt 85, tidigare PP26 TVOC/EF 1-butanol/EF PP26, Pegasus, exsickatorlock 760/992 43/111 Mot matta, FLEC 160/54 5/1,7 10x10 cm utskuret, FLEC 2339/ /84 Mot lim, avjämning, FLEC 2837/ /108 Stansmetoden, FLEC (65)

24 Kommentar Skillnad i mätningarna beror i stort sett på mätperioden. Det som skiljer vid våra tidigare mätningar med exsickatorlock är att vi då mätte en ganska hög avgivning från mattan. Avgivningen från mattan är nu avsevärt lägre. Nordtestmetoden, Nordtest NT Build 484 Följande enligt Jan Kristensson och IVL: Tolkning och kommentarer. I proverna finns en störning vid 22,0 min. Denna störning har inte tagits med i beräkningarna. Provserierna från PP 80 och PP 85 innehåller inbördes i stort sett samma ämnen, men halterna varierar, vilket är förväntat. Proverna märkta Riktad mätnig mot matta har låga totalhalter. Proverna märkta Riktad mätnig mot uppskuren matta har förhöjda totalhalter, men totalhalterna är under den gräns som används praktiskt av IVL/Chemik. Proverna märkta Riktad mätnig mot avjämning har ännu lite högre totalhalter. För dessa mätningar är totalhalten i provet märkt PP 80 över den gräns som används praktiskt medan provet märkt PP 85 är strax under gränsen. Proverna märkta FLEC stans har lägre totalhalter än proverna mot uppskuren matta och provet mot avjämningen. I proverna från både PP 80 och PP 85 finns en serie med lättflyktiga alifatiska kolväten (4,0 min, 4,9 min och 7,5 min). Alifatiska kolväten är oftast lösningsmedel i olika produkter. I detta fall har vi inga förslag på trolig källa. I proverna finns också flera lösningsmedel, som också är vanligt förekommande i vattenspädbara produkter metyl-etylketon (MEK 6,8 min), metyl-propylketon (8,6 min), metyl-isobutylketon (MIBK 9,4 min), n-butanol (13,5 min) dessutom finns flera högre alkoholer och ketoner (11,8 min, 14,0 min, 15,1 min, 16,8 min, 18,9 min och 19,5 min). Dessa lösningsmedel skulle kunna komma från det använda limmet eller mattor. Analysresultatet bör jämföras mot Säkerhetsdatablad och Byggvarudeklarationer för de använda produkterna. I proverna finns även några substituerade furaner, som vanligtvis kommer från linoleummattor (2-etylfuran 7,9 min och 2-pentylfuran 16,4 min). I proverna finns också propylenglykol (24,8 min) som också är ett vanligt lösningsmedel i vattenspädbara produkter. Propylenglykol är inte så vanligt i lim. I proverna finns också mycket låga halter av 2-etylhexanol, som används som ett indikatorämne för nedbrytning av mjukgörare (DEHP), och 1-okten-3-ol som används som ett indikatorämne för mikrobiell aktivitet. Halterna av dessa båda ämnen är mycket låga för denna typ av provtagning. Proverna visar inte på någon nedbrytning av lim och mjukgörare pga. förekomst av alkalisk fukt. Källan till de ovanligt höga halterna av alifatiska kolväten bör man försöka hitta. Dessutom bör man kontrollera produkters innehåll för att hitta eventuella källor till de olika övriga lösningsmedlen, som finns i proverna. 24(65)

25 Kommentar av Jan Kristensson: Min tolkning av analysresultaten är att det finns mattlim, som inte har torkat ordentligt ännu. Eventuellt har man utfört en våtlimning av mattorna, vilket ger långa torktider och risk för kommande problem. Propylenglykol är ett vanligt lösningsmedel i vattenspädbara produkter. Detta ämne kan alltså också komma från golvvårdsprodukter (som det står i rapporten). Se även analysresultat i bifogade bilagor från Jan Kristensson och IVL. AK-konsults kommentar Vad vi förstår är mätmetoden med FLEC mot helt utskuren matta och enligt Nordtest NT Build 484 den metod som Jan Kristensson förordar och har erfarenhet av. Gränsvärdet för höga kemikalienivåer överskrids i PP80 (bottenvåning) och ligger strax under gränsvärdet i PP85 (ovanvåning). Stansmetoden Det finns gränsvärde för skadad matta enligt Stansmetoden. Gränsvärdet för TVOC är 3000 μg/m 3, och detta värde underskrids kraftigt. Gränsvärdet för 1-butanol är 500 μg/m 3 och även detta underskrids kraftigt. Enligt denna metod påvisas inga kemiska skador. Jämförelse mellan mätning med FLEC Nordtest och exsickatorlock Vid Nordtestmetoden sköljs mätytan med ren luft under 60 minuter och mätningen utförs under 30 minuter, dvs ett troligt medelvärde efter ca 75 minuter. Vid avklingningsmätningen kan vi gå in på kurvan (diagram 1) och avläsa ett värde vid 75 minuter. Avklingningskurvan med exsickatorlock ger efter denna tid ett värde på 3626 ug/m 3, medan FLEC enligt Nordtest gav 3175 ug/m 3. Då har vi antagit en rätlinjig avklingning vilket det sannolikt ej är. Det klingar sannolikt av mer under början av förloppet och då bör värdena närma sig varandra än mer. [TVOC FRÅN LIM/AVJÄMNING] Nya konstruktionsingrepp Placeringen av konstruktionsingrepp framgår av markering på ritning i figur 3 och 4. Syftet var framförallt att kontrollera om det förekommer deponerade kemikalier i avjämning och betong. Nya provpunkter har numrerats med hänsyn till provpunktsnumreringen i de båda tidigare rapporterna, vilka omfattade totalt 62 provpunkter. Ny numrering börjar således med provpunkt 63 enligt nedan. Även tidigare provpunkter från Fortsatt undersökning av innemilöproblen Nr:2 visas där emissionskvoter senare har beräknats av Pegasuslab. 25(65)

26 Provpunkter i golv Figur 5, planskiss plan 1 med markerade provpunkter Provpunkter i golv Figur 6, planskiss plan 2 med markerade provpunkter 26(65)

27 Kvotberäkningarna har plottats i diagram nedan för varje provpunkt. Den röda kurvans prover togs ut Den blå kurvans provpunkter togs ut Provpunkt 63 och 49, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i korridor mot norr enligt planskiss ovan. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta med stegljudsdämpare och i tidigare närliggande luftprov, provpunkt 23, med exsickatorlock har hög emissionsfaktor påvisats från lim och spackel. Provpunkt 63 På linoleummattan fuktindikeras Gann 67. Mot avjämning fuktindikeras Gann 73. Från baksida matta känns endast materiallukt. Prover på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och underliggande betongprov togs ut i skikten mm, mm, mm och mm. Strax under betongen finns polyetenfolie och under denna finns cellplast. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning i skiktet 0-20 mm och mm betong bedöms vara avvikande på grund av att provet avger bland annat avger 1-butanol och 1-penten-3-ol. Ytprovet avger alifatiska kolväten. Provsvaret av övriga betongprover bedöms vara lätt avvikande. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. Den typen av alifatiska kolväten, som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Provpunkt 49, äldre provpunkt På linoleummattan fuktindikeras Gann 70. Mot avjämning fuktindikeras Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns endast materiallukt. Prover på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och underliggande betongprov togs ut i skiktet mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm och på betong i skiktet mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. 27(65)

28 Provsvaret på avjämning i skiktet 0-20 mm bedöms vara lätt avvikande på grund av att provet avger bland annat avger 1-butanol, 1-penten-3-ol och alifatiska kolväten. Provsvaret betong i skiktet mm bedöms vara avvikande på grund av att provet avger bland annat avger 1-butanol och 1-penten-3-ol. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 28(65)

29 Mätdjup (cm) Mätdjup (cm) Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP49 PP63 Kvot Diagram 3, totala emissioner PP49 och PP63 Skattad normalnivå för betongprover är ca [1-BUTANOL] PP49 PP63 Kvot Diagram 4, 1-butanol PP49 och PP63 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1-10 för röd kurva och för blå kurva. 29(65)

30 Mätdjup (cm) [1-PENTEN-3-OL] PP49 PP63 Kvot Diagram 5, 1-penten-3-ol PP49 och PP63 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Kvotberäkningarna visar på onormalt höga halter av kemikalier, speciellt 1-butanol och 1- penten-3-ol. Högre halter av kemikalier finns ner till ett djup av ca 7 cm i bjälklaget. 30(65)

31 Mätdjup (cm) Provpunkt 64, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i hemkunskap enligt planskiss ovan. Mattan i provpunkten är linoleummatta utan stegljudsdämpare. På linoleummattan fuktindikeras Gann 68. Mot avjämning fuktindikeras Gann 74. Från baksida matta känns enbart materiallukt. Prov på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och betongprov togs ut av skikten mm, mm, mm, och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning och ner till mm betong bedöms vara avvikande bl.a. på grund av höga halter 1-butanol och 1-penten-ol. Ytprovet avger även alifatiska kolväten. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. Den typen av alifatiska kolväten, som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP64 Kvot Diagram 6, totala emissioner PP64 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

32 Mätdjup (cm) Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP64 Kvot Diagram 7, 1-butanol PP64 Skattad normalnivå för betongprover är ca [1-PENTEN-3-OL] PP65 Kvot Diagram 8, 1-penten-3-ol PP64 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Kvotberäkningarna visar på onormalt höga halter av kemikalier, speciellt 1-butanol och 1- penten-3-ol. Högre halter av kemikalier finns ca 7-8 cm ner i bjälklaget. 32(65)

33 Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial Provpunkt 65 och, 41 golv plan 2 Provpunkten är tagen bredvid varandra i golv i rum Internationella gruppen. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta utan stegljudsdämpare. Provpunkt 65 Prover på avjämning och betong togs bl.a. ut i skikten 0-20 mm avjämning, mm avjämning, mm betong och mm betong mot hålrum och av betongrester i nedre delen av hålrummet. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning och mm betong bedöms vara avvikande bl.a. på grund av höga halter 1-butanol och 1-penten-ol. I proverna mot hålrummet bedöms betongproverna vara lätt avvikande med kommentaren att mängden emissioner ej är anmärkningsvärd. De två provpunkterna mot hålrummet visas som ett medelvärde i diagrammen nedan. Ytprovet avger även propylenglykol. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Provpunkt 41, äldre provpunkt På linoleummattan fuktindikeras Gann 63. Mot avjämning fuktindikeras Gann 68. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns viss kemisk lukt. Prover på avjämning och betong togs ut i skikten 0-20, och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning och betong i skikten 0-20, och mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning och betong bedöms vara avvikande i alla nivåer på grund av höga halter 1-butanol. Det är dock noterbart att halten 1-butanol procentuellt ökar nedåt i förhållande till totalhalten i uttagna materialprover. Dock säger ej detta så mycket om vi ej vet totalhalten. 33(65)

34 Mätdjup (cm) Mätdjup (cm) Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP65 PP41 Kvot Diagram 9, totala emissioner PP41 och PP65 Skattad normalnivå för betongprover är ca [1-BUTANOL] PP65 PP41 Kvot Diagram 10, 1-butanol PP41 och PP65 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1-10 för röd kurva och för blå kurva. 34(65)

35 Mätdjup (cm) [1-PENTEN-3-OL] PP65 PP41 Kvot Diagram 11, 1-penten-3-ol PP41 och PP65 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Kvotberäkningarna visar på onormalt höga halter av kemikalier, speciellt 1-butanol och 1- penten-3-ol. Höga halter av kemikalier finns ca 5 cm ner i bjälklaget. 35(65)

36 Mätdjup (cm) Provpunkt 66, golv plan 2 Provhålet togs i rum 2239 mot ytterväggen där hålrummen i bjälklaget är igengjutna. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta utan stegljudsdämpare. Prover på avjämning och betong togs bl.a. ut i skikten 0-20 mm avjämning, mm avjämning, mm betong, mm betong och mm betong. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret i alla nivåer bedöms vara avvikande bl.a. på grund av höga halter 1-butanol och 1-penten-ol. Ytprovet avger även propylenglykol. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. Propylenglykol är ett vanligt lösningsmedel i bl.a. vattenbaserade färger och lösningsmedel. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP66 Kvot Diagram 12, totala emissioner PP66 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

37 Mätdjup (cm) Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP66 Kvot Diagram 13, 1-butanol PP66 Skattad normalnivå för betongprover är ca [1-PENTEN-3-OL] PP66 Kvot Diagram 14, 1-penten-3-ol PP66 Skattad normalnivå för betongprover är ca 1. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Kvotberäkningarna visar på förhöjda halter av kemikalier, speciellt 1-butanol och 1- penten-3-ol. Förhöjda halter av kemikalier finns ca 8 cm ner i bjälklaget. 37(65)

38 Provpunkt 67, golv plan 1, massivt trägolv Provpunkten är tagen i golv i virkesförråd 2117 i träslöjd enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på trägolv och avjämning. Det homogena 25 mm tjocka trägolvet är limmat mot betongen. Limmet skall enligt uppgift även fungera som en fuktspärr. Fuktkvot i nederdel trägolv uppmättes till 6-8 %, vilket är ett lågt och torrt värde. Prov togs av nederdel trägolv för mikrobiell analys och på avjämning 0-25 mm för kemisk analys. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på nederdel trägolv skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på nederdel trägolv visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att i mikrobiella skador påvisats. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret bedöms vara avvikande på grund av att diverse alifatiska kolväten avges från provet, ca 60 %. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Kommentar Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Beräknade kvoter angående emissioner Halten totala emissioner är Inga förhöjda kvotvärden av 1-butanol påvisas, (39). Se även fullständiga bifogade analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Den totala emissionen vid kvotberäkningen är Skulle vi ta bort de alifatiska kolvätena har vi ett totalt emissionsvärde på 440, vilket är lågt. 38(65)

39 Provpunkt 68, golv plan 1, massivt trägolv Provpunkten är tagen i golv i förråd 2121 i syslöjd enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på trägolv och avjämning. Det homogena 25 mm tjocka trägolvet är limmat mot betongen. Limmet skall enligt uppgift även fungera som en fuktspärr. Fuktkvot i nederdel trägolv uppmättes till 8 %, vilket är ett lågt och torrt värde. Prov togs av nederdel trägolv för mikrobiell analys och på avjämning 0-30 mm för kemisk analys. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på nederdel trägolv skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på nederdel trägolv visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att i inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys och kvotberäkning. Provsvaret bedöms vara avvikande på grund av att diverse alifatiska kolväten, ca 60 % avges från provet. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Kommentar Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Beräknade kvoter angående emissioner Halten totala emissioner är Inga förhöjda kvotvärden av 1-butanol påvisas (59). Se även fullständiga bifogade analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Den totala emissionen vid kvotberäkningen är Skulle vi ta bort de alifatiska kolvätena har vi ett totalt emissionsvärde på 400, vilket är lågt 39(65)

40 Provpunkt 69, golv plan 1, fri avjämning Provpunkten är tagen i golv under trappa enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av avjämning. Här finns det ingen beläggning på golvet. Prov togs av avjämning 0-12 mm för kemisk analys. Avjämningen sitter väl fast med betongen. Kemisk analys och kvotberäkning Uttagna materialprov på avjämning skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys och kvotberäkning. Provsvaret bedöms vara lätt avvikande på grund av att en viss del som avges är 1-butanol. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Beräknade kvoter angående emissioner Vid kvotberäkningen får dock totala emissioner (190) och andelen 1-butanol (19) bedömas som låg. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Detta prov av avjämningen måste vara det absolut minst kemiskt påverkade. Det enda som kan påverka provet är eventuell primer. 40(65)

41 Mätdjup (cm) Provpunkt 70, golv plan 1, flytande parkett Provpunkten är tagen i golv i grupprum 2133 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av avjämning och betong. Det finns en vit stegljudsdämpare under parketten. Det borde funnits åldringsbeständig plastfolie under parketten, denna finns ej. Fuktkvot i nederdel parkett uppmättes till 7 %, vilket är ett lågt och torrt värde. Prov togs av avjämning 0-11 mm och betong mm för kemisk analys. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara lätt avvikande bl.a. på grund av hög andel 1-butanol, (14%). Underliggande betongprov bedöms avvikande pga hög andel 1- butanol, mängden emissioner är dock ej anmärkningsvärd. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP70 Kvot Diagram 15, totala emissioner PP74 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

42 Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP70 Kvot Diagram 16, 1-butanol PP74 Skattad normalnivå för betongprover är ca Se även bifogat analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Tittar man på kvotberäkningarna i ytprovet (avjämningen) är halten totala emissioner marginellt förhöjd, (320) och halten 1-butanol, (46) inom gränsvärdena för skattad normalnivå för betong. Detta prov klassas som lätt avvikande. Tittar man på kvotberäkningarna i betongprovet ligger kvoterna inom skattad normalnivå för betong, totala emissioner, (100) och halten 1-butanol, (35). 42(65)

43 Mätdjup (cm) Provpunkt 71, golv plan 2, under mellanvägg Provpunkten är tagen i golv i rum 2247 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på avjämning och betong. Provpunkten är tagen under syll i mellanvägg. Det har således inte varit någon limmad matta på avjämningen i provpunkten. Men det finns limmade linoleummattor på båda sidor om mellanväggen. Prov på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och mm och betongprov togs ut av skikten mm, mm, mm. Betongprov i skiktet mm bestod även av ca 5 mm avjämning. Det sista betongprovet i skiktet mm var nederdelen exponerad mot luft i håldäck. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på i alla nivåer bedöms vara avvikande på grund av att 1-butanol och andra alkoholer avges från provet. Inga förhöjda värden av 1-penten-3-ol påvisas. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP71 Kvot Diagram 17, totala emissioner PP71 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

44 Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP71 Kvot Diagram 18, 1-butanol PP71 Skattad normalnivå för betongprover är ca Se även bifogat analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar Det förekommer en kemikaliepåverkan från omgivande golv. Kemikalienivåerna är dock avsevärt lägre än under omgivande Linoleummattor. Förhöjda kemikalienivåer finns ca 5 cm ner i bjälklaget. Kemikalierna verkar ej påverka HDF-bjälklagets hålrum, detta kan dock förändras om man lägger på ett helt tätt skikt vid överyta golv. 44(65)

45 Provpunkt 72, golv plan 2, flytande parkett Provpunkten är tagen i golv i mötesrum 2235 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på avjämning och betong. Konstruktionen är utförd enligt nedan, uppifrån och ner: 14 mm flytande parkett stegljudsdämpare avjämning Det saknas plastfolie i upptagen provpunkt. Prov på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och mm. Betong togs ut i skikten mm, mm och mm. Betongkvalitén bedöms vara annan än den som tidigare förekommet i HDF-bjälklaget. Det förekommer heller inget hålrum i det borrade provhålet. Detta innebär sannolikt att detta är någon form av platsgjuten lagning eller komplettering av HDF. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på i alla nivåer bedöms vara avvikande. I ytan finns en viss förhöjning av 1- butanol, vilket troligtvis avges från stegljudsdämparen. En bit ner i avjämningen och i betongen avger proverna alifatiska kolväten. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. 45(65)

46 Mätdjup (cm) Mätdjup (cm) Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP72 Kvot Diagram 19, totala emissioner PP72 Skattad normalnivå för betongprover är ca [1-BUTANOL] PP72 Kvot Diagram 20, 1-butanol PP72 Skattad normalnivå för betongprover är ca Se även bifogat analyssvar. 46(65)

47 Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar De totala emissionerna speciellt i betongen blir höga pga att proverna innehåller % alifatiska kolväten. Halten är högst i betongprovet mm. Detta är anmärkningsvärt och på något sätt har betongen förorenats av diesel, eldningsoljor eller liknande produkter. Halten 1-butanol är marginellt förhöjd och kan möjligen avges av stegljudsdämparen. 47(65)

48 Provpunkt 73, golv plan 2, flytande parkett Provpunkten är tagen i golv i personalrum 2216 enligt planskiss ovan. Provpunkten är tagen i golv under spis. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på avjämning i skiktet 0-20 mm. Konstruktionen är utförd enligt nedan, uppifrån och ner: 14 mm flytande parkett avjämning Det saknas både stegljudsdämpare och plastfolie i upptagen provpunkt. Undersida parkett är inte missfärgad och det känns inga avvikande lukter. Fuktkvoten i undersida parkett uppmättes till 7-8 %, vilket är torrt. Kemisk analys Uttaget materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara lätt avvikande bl.a. på grund av 1-butanol. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas pga. nedbrytning då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Kvotberäkningar Dessa gav acceptabla värden av TVOC och 1-butanol. 48(65)

49 Mätdjup (cm) Provpunkt 74, golv plan 1, klinker Provpunkten är tagen i golv i entré 1173 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på avjämning i skiktet 0-10 mm och betong i skiktet mm. Konstruktionen är utförd enligt nedan, uppifrån och ner: 10 mm klinker fix ca 10 mm avjämning betong Inga avvikande lukter eller andra anmärkningar förekommer. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande bl.a. på grund av höga halter alifatiska kolväten, ca 65 %. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Kommentar Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP74 Kvot Diagram 21, totala emissioner PP74 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

50 Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP74 Kvot Diagram 22, 1-butanol PP74 Skattad normalnivå för betongprover är ca Se även bifogat analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar De totala emissionerna blir höga i ytan pga. att provet innehåller ca 65 % alifatiska kolväten. Det verkar som ytskiktet har förorenads av diesel, eldningsoljor eller liknande produkter. Halten 1-butanol som avges från proverna är precis inom normalnivån. Den totala emissionen vid kvotberäkningen är Skulle vi ta bort de alifatiska kolvätena har vi ett totalt emissionsvärde på 490, vilket är något förhöjt. 50(65)

51 Mätdjup (cm) Provpunkt 75, golv plan 1, klinker Provpunkten är tagen i golv i måleri 2116 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på avjämning i skiktet 0-20 mm, mm och betong i skiktet mm. Konstruktionen är utförd enligt nedan, uppifrån och ner: 10 mm klinker fix ca 50 mm avjämning betong Inga avvikande lukter eller andra anmärkningar förekommer. Kemisk analys Uttagna materialprov skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämningen bedöms vara avvikande bl.a. på grund av höga halter alifatiska kolväten, ca 65 %. Se även fullständigt bifogat analyssvar. Beräknade kvoter angående emissioner [TOTALA EMISSIONER] PP75 Kvot Diagram 23, totala emissioner PP75 Skattad normalnivå för betongprover är ca (65)

52 Mätdjup (cm) [1-BUTANOL] PP75 Kvot Diagram 24, 1-butanol PP74 Skattad normalnivå för betongprover är ca Se även bifogat analyssvar. Slutsats kemisk analys och kvotberäkningar De totala emissionerna blir höga i avjämningen pga att provet innehåller ca % alifatiska kolväten. Det verkar som delar av avjämningen har förorenads av diesel, eldningsoljor eller liknande produkter. Halten 1-butanol som avges från proverna är låga. Den totala emissionen vid kvotberäkningen är Skulle vi ta bort de alifatiska kolvätena har vi ett totalt emissionvärde på 390, vilket är något förhöjt. Provpunkt 76, golv plan 1, massivt trägolv Provpunkten är tagen i golv i slöjd 2118 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på trägolv för mikrobiell analys. och avjämning. Det homogena 25 mm tjocka trägolvet är limmat mot betongen. Limmet skall enligt uppgift även fungera som en fuktspärr. Fuktkvot i nederdel trägolv uppmättes till 7 %, vilket är ett lågt och torrt värde. Prov togs av nederdel trägolv för mikrobiell analys. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på nederdel trägolv skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. 52(65)

53 Provsvaret på nederdel trägolv visar på något förhöjda värden av svampar, vilket innebär att i inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Provpunkt 77, golv plan 1, massivt trägolv Provpunkten är tagen i golv i textilslöjd 2120 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttag av materialprover på trägolv för mikrobiell analys. Det homogena 25 mm tjocka trägolvet är limmat mot betongen. Limmet skall enligt uppgift även fungera som en fuktspärr. Fuktkvot i nederdel trägolv uppmättes till 7 %, vilket är ett lågt och torrt värde. Prov togs av nederdel trägolv för mikrobiell analys. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på nederdel trägolv skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på nederdel trägolv visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att i inga mikrobiella skador påvisats. Se även fullständiga bifogade analyssvar. Beräknade emissionskvoter från kammaranalysen Nedanstående betongprover är analyserade med en kvalitativ analysmetod, dvs. en metod som i första hand används för att identifiera kemiska ämnen i emissioner från material. För att kunna göra en jämförelse mellan emissioner från ovanstående betongprover har kvoter beräknats för de totala emissionerna, 1-butanol och 1-penten-3-ol. Provserierna är analyserade på samma sätt, vid samma tillfälle på samma analysinstrument. Därför är det möjligt att göra dessa jämförelser. Kvoterna kan användas för att jämföra storleken på emissioner. Det är således svårare att jämföra värdena från olika provserier. PP41 till PP50 är en provserie med provuttag ca PP63 till PP66 är en provserie med provuttag ca PP67 till PP75 är en provserie med provuttag ca Ett försök har gjorts för att bedöma kvoterna och räkna om dessa till ett uppskattat TVOCvärde för FLEC med nordtestmetoden, med mätning mot hela avjämning/lim. Korrektionsfaktorn har bedömts genom att ta det uppmätta FLEC-värdet i PP63, PP49 och dividera med kvoten: Korr=3175/2100=1,512. Uppskattar TVOC värde med FLEC =1,512 x TVOC-kvot. Gränsvärde för hög emissionsnivå är 3000 μg/m 3. Även resultaten med B&K 1302 har förts in i tabellen. Siffror markerade med rött indikerar på kemskada. 53(65)

54 Provpunkt Provdjup (mm) Totala emissioner (kvot) 1-butanol (kvot) 1-penten- 3-ol (kvot) Uppskattat värde med FLEC, Nordtest, (μg/m 3 ) 41, plan2, Int gr 0-20, avj Se PP , avj , btg B&K 1302 TOC (ppm) 42, plan2, lin 0-20, avj , plan2, PVC-fri 0-20, avj , plan2, lärardel, lin 45, plan2, parkett 0-20, avj , avj (3175) 46, plan1, klinker m dämp 0-25, fix och avj (3931) 47, plan1, lin, pelare 0-20, avj , plan1, PVC-fri 0-15, avj , plan1, lin, 0-20, avj Se PP63 korr , btg , plan1, lin 0-20, avj Skattad normalnivå för betongprover Ca Ca 1-10 Ca 1 Lägsta nivå för kemisk skada 3000 μg/m 3 Lägsta indikation för kemisk skada 10 ppm 54(65)

55 Provpunkt Provdjup (mm) Totala emissioner (kvot) 1-butanol (kvot) 1-penten- 3-ol (kvot) Uppskattat TVOC värde med FLEC, Nordtest, (μg/m 3 ) 63, plan1, PP49, lin 0-20, avj 2100, , , , uppmätt , btg 740, , , , btg , btg , btg B&K 1302 TOC (ppm) 38 64, plan1, 0-20, avj hemkun, lin , btg , btg , btg , btg , plan2, PP41, Int gr, lin 0-20, avj 3500, , , , 3629 m= , avj 1900, , , , btg 210, , , , btg Btg.rest nederdel hålrum 15 66, plan2, lin 0-20, avj , avj , btg , btg , btg Skattad normalnivå för betongprover Ca Ca Ca 1 Lägsta nivå för kemisk skada 3000 μg/m 3 Lägsta indikation för kemisk skada 10 ppm 55(65)

56 Provpunkt Provdjup (mm) Totala emissioner (kvot) 1-butanol (kvot) 1-penten-3-ol (kvot) 67, plan1, trägolv 0-25, avj , plan1, trägolv 0-30, avj , plan1, u trappa 0-12, avj , plan1, parkett 0-11, avj , btg , plan2, under i-v 0-20, avj , avj , av+btg , btg , btg , plan2, parkett 0-20, avj , avj , btg , btg , btg , plan2, parkett 0-20, avj , plan1, klinker 0-10, avj , btg , plan1, klinker 0-20, avj , avj btg Skattad normalnivå för betongprover Ca Ca Ca 1 Kommentar på omvandling från kvot till TVOC- FLEC Metoden grundar sig bara på en mätpunkt men bör ge en uppskattning om kemikalienivåerna är höga överallt. Det finns 10 provställen med linoleum och PVC-fri matta där kvoter beräknats. Samtliga 5 provställen på plan 1 har höga uppskattade kemikalienivåer. Medel = 4324 ug/m 3, (standardavvikelse 1114). På plan 2 har 3 av 5 provställen höga uppskattade kemikalienivåer. Medel = 3905 ug/m 3, (standardavvikelse 503). 56(65)

57 Betongprofil Detta är en analysmetod från Pegasus som mäter halterna av 2-etyl-1-hexanol och 1- butanol. Man har stor erfarenhet från provtagningar på skadade konstruktioner och här finns gränsvärden. Det som är intressant är att se om mätmetoden korrelerar mot tidigare utsagor från Pegasus att nivåerna av 1-butanol är avvikande. Tabell 7, 1-butanolhalter med olika mätmetoder Mätpunkt Betongprofil Kvoter PP80, plan 1, Linoleummatta med Normal stegljudsdämpare PP81, plan 1, PVC-fri matta Normal 1300 PP89, plan 2, Linoleummatta Normal Kommentar Pegasus bedömning blir olika angående kvotberäkningarna där man anser halten 1-butanol vara avvikande och betongprofil där man anser den vara normal. Tolkning av de olika kemiska analyserna En sammanställning av analyser och utfall visas i tabell nedan. Analys Pegasus, pumpat luftprov med exsickatorlock. Pegasus kvotberäkningar TVOC på uttagna prov. Kvotberäkningar beräkningsmässigt omvandlade till Nordtest, FLEC. Gasanalysator B&K 1302 mot lim/spackel. Enligt Nordest mot Lim/spackel. Kemanalys av mattprover. Bedömning, kemskada Hög kemisk emission från lim/spackel Avvikande mängd kemikalier i betong 8 av 10 provställen har förhöjda kemikalienivåer. Höga emissioner indikerar på skada Plan 1 ligger över gränsvärdet för höga kemiska emissioner. Höga egenemissioner från icke limmad matta Bedömning ej kemskada Plan 2, strax under gränsvärdet för höga emissioner. Stansmetoden mot lim/spackel. Inga kemiska skador. Pegasus Betongprofil. Låga nivåer av 1- butanol. 57(65)

58 Kommentar Resultaten pekar på olika håll beträffande förekomst av kemisk skada i golvet eller ej. Det kan dock konstateras att den kemiska emissionen från själva linoleummattorna är hög, även från mattprov som ej har limmats. Pegasus bedömning är att kemikalienivån under mattorna är avvikande, vilket grundar sig både på luftprovtagning mot lim/spackel och uttag av materialprover. Provtagning med direktvisande gasanalysator B&K 1302 indikerar också på kemiska skador. Provtagning enligt Nordtest med FLEC gav värden över gränsvärdet för höga emissionsnivåer på plan 1 och precis under gränsen på plan 2. I försök att räkna om kvotvärden till förväntade uppskattade värden med nordtest FLEC blev resultatet höga beräknade emissionsnivåer i 8 av 10 provpunkter. Stansmetoden gav låga kemnivåer och kan ej påvisa några fuktrelaterade skador, detta gäller även Pegasus betongprofil. Problemet att tolka dessa analyser är att de är beroende av höga 2-etyl-1-hexanol och 1-butanolhalter och att limmet är tillverkat för att ge låga nivåer av just dessa ämnen. Dvs trots att vi ej har höga halter av 2-etyl-1-hexanol och 1- butanol kan en nedbrytning av limmet ha skett. Vi kan konstatera att golvkonstruktionen blivit högemitterande. Det verkar ej heller ha någon större betydelse med nuvarande fuktnivå för de kemiska emissionerna. Jan Kristensson kan genom att studera 1-butanol och glykoletrar få fram att limfukten kan ha orsakat dessa förhöjda kemnivåer. Kritisk nivå för limmet under de PVC-fria mattorna är 85 % RF och vi mäter i en mätpunkt 89 % RF i maj Med ledning av ovanstående och genom tillämpning av försiktighetsprincipen kan följande sägas: Då vi ej vet vilka ämnen som ger hälsoproblem är den säkraste åtgärden att åtgärda golv med Linoleum och PVC-fria golv i sin helhet. 58(65)

59 Kommentarer på kammaranalys och beräknade emissionskvoter De provpunkter som har tagits är fördelade över hela byggnaden och resultatet av kemikalieanalysen är att kemikalienivån under Linoleum- och PVC- mattor är förhöjd över hela skolan. De beräknade emissionskvoterna verkar kunna variera med ca % vid närliggande prover och samma mätdjup. Detta kan sannolikt bero på ett flertal felkällor vid både analysen och provtagningen. Detta innebär att resultaten inte skall tolkas utifrån exakta mätvärdena utan den övergripande trend, de beskriver. Det viktiga är att notera de stora nivåskillnaderna i emissioner som förekommer på olika djup. Det genomgripande mönstret är att det finns högst kemikalienivåer i avjämning och övre delen av betongen och att emissionerna minskar nedåt. Enligt JK är Detta är förväntat eftersom det är i ytskiktet, som alkalisk fukt från betong och spackel möter organiskt material i form av lim och mattor. Emissionerna har trängt ned ca 5-8 cm från ytan. Efter detta djup minskar mängden kemikalier drastiskt och tangerar nivåer vad man kan förvänta sig av icke kemikaliepåverkad betong. Linoleummattor Fyra stycken provpunkter med kemprofiler har tagits. Två stycken är på ovanvåningen. Ett är taget med linoleummatta med stegljudsdämpare. I samtliga prover är totala emissionskvoterna förhöjd. Kempåverkan i betongen går ca 5-8 cm ned i bjälklaget. Vid mellanbjälklagets hålbjälklag avtager kemikalienivåerna mot hålrummen. Givetvis avges kemikalierna mot hålrummen men detta är sannolikt en långsam och trög process. Placeras ett emissionstätt skikt på ovansidan kan dock koncentrationerna ändras, beräkningar bör utföras av hur detta förväntas påverka inomhusmiljön. Ett annat sätt är att utföra emissionsmätningar i kanalerna efter ca ett år efter att åtgärder utförts på ovansida golv. Man bör då ha en åtgärdsplan hur kemikalierna i hålrummet skall åtgärdas om halterna visar sig vara höga. I vissa fall har man ventilerat hålrummet och även låtit detta vara en del av ventilationskanalerna (frånluft). Prov har tagits under en innervägg med Linoleummattor på båda sidor. Totalhalten av kemikalier och 1-butanolhalten är något förhöjd och risk finns att inomhusmiljön påverkas genom innerväggarna. PVC-fri matta Under den PVC-fria mattan på plan 1 ger kvotberäkningen höga totalnivåer av kemikalier (3100) och höga nivåer av 1-butanol (1300). I mätpunkten uppmäts RF 89 %, vilket kan bero på underliggande plastfolie och ångtät matta. Kommentar enligt JK: UpoFloor Lifeline lär vara svårlimmad. Ofta används lösningsmedelsbaserade limmer särskilt till att limma uppvik. Parkettgolv Vid provet av spacklet i PP45 på plan 2 under parkettgolvet i konferensrummet på plan 2 bedömdes det vid kammaranalysen vara svagt avvikande. Vid beräkning av 59(65)

60 emissionskvoter är dock totala emissionshalten förhöjd och halten 1-butanol är i stort sett nästan acceptabel. Detta ger ett tvetydigt svar av Pegasus och det blir svårt att tolka om det finns kemiska skador eller inte. Ytterligare tre provpunkter togs under parkettgolv. I två av provpunkterna finns hög andel av alifatiska kolväten. I PP72 på ovanvåningen är HDF-bjälklaget ifyllt med betong som är förorenad av alifatiska kolväten. Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Tar man bort de alifatiska kolväten är värdena på de totala emissionerna något förhöjda. Massiva trägolv, plan 1 Två stycken prover har tagits av avjämningen under trägolven. Totala mängden emissioner är hög pga alifatiska kolväten. Mängden 1-butanol ligger inom de skattade normalnivåerna för betongprover. Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Tar man bort de alifatiska kolväten är värdena på de totala emissionerna något förhöjda. Det skall dock noteras att fyra prover skickades iväg för mikrobiell analys varav det påvisades mikrobiella skador i PP67 i träslöjd. Klinker, plan 1 Två stycken prover har tagits på avjämning och betong under klinker. Totala mängden emissioner är hög pga alifatiska kolväten. Mängden 1-butanol ligger inom de skattade normalnivåerna för betongprover. Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. Tar man bort de alifatiska kolväten är värdena på de totala emissionerna något förhöjda. Obehandlad avjämning, plan 1 Värdena för totala emissioner och 1-butanol är inom skattad normalnivå. Alifatiska kolväten Den typen av alifater som påvisats i proverna förekommer i diesel, lättare eldningsoljor och liknande produkter. På något sätt har betongen förorenats i olika etapper. Ibland finns alifaterna i betongen och ej i avjämningen, ibland finns de i avjämningen och inte i betongen. Tidigare har alifatiska kolväten uppmätts i luften i betongkulverten där man tar in uteluft. Det fanns även alifatiska kolväten i prov från yttervägg i hemkunskap. I ScreenAir proverna från inomhusluften har inga alifatiska kolväten påvisats. Följande svar har erhållits av Pegasus lab angående de alifatiska kolvätena: Halterna av alifatiska kolväten i de aktuella luftproverna är långt under hygieniska gränsvärden och således innebär de inte någon direkt hälsorisk. Luftanalyserna vid mättillfället visar att innemiljön påverkas endast av låga andelar/halter alifatiska kolväten. Utifrån denna aspekt behövs inte någon riktad åtgärd mot de alifatiska kolväten. Avvikelser är baserade på att det normalt inte förekommer alifatiska kolväten i sådan 60(65)

61 andel i inomhusluft med avseende på skolmiljö, kontorsmiljö, boendemiljö. I flera av de olika materialanalyserna hittar vi högre andelar av alifatiska kolväten än förväntat för de olika materialtyperna. Alifatiska kolväten är inte fuktorsakade utan är en egenemission från någon olje-/petroleumbaserad produkt. Det innebär att de material som vi påvisar avvikande förekomst av alifatiska kolväten inte är av normal/förväntad kvalité. Dessa emissioner ger även ytterligare ett tillskott till föroreningar i inomhusmiljön som normalt inte finns. Så frågan här är om man ska anse att dessa föroreningar är något som är en del av de upplevda hälsobesvären i inomhusmiljön. Utifrån de halter som är uppmätta i inomhusluften (se ScreenAir proverna) så borde de inte ge någon ohälsa som enskilda ämnen, men de ökar på den totala VOC-halten i inomhusmiljön. Ser man på förekomsten av alifatiska kolväten i betongen och avjämningsmassan så är de förorening som inte ska finnas där = oren produkt som inte är beställd. Övrigt angående avjämningen Vid uttag av prov har det noterats att spacklet skiktar sig. Detta kan enligt JK bero på att man har blandat för mycket vatten i spacklet. Kontroll av spacklets hållfasthet bör utföras. 61(65)

62 Åtgärdsförslag Golv Med de resultat som vi hittills erhållit avseende kemikalier i golvkonstruktionerna kan vi ej föreslå enklare lokala åtgärder av endast mikrobiellt skadade partier beträffande golv med Linoleummattor Jan Kristensons (JK) bedömning är att Linoleummattorna bör bytas ut i sin helhet men att det sannolikt ej behövs någon aktiv åtgärd med aluminiumskikt eller mekanisk ventilering. JK tycker man skall demontera mattorna, slipa bort limmet och sedan kontrollera spacklets mekaniska egenskaper och göra en kemisk analys av avjämningen. Prov på avjämningen tas i ytan, c:a 0-10 mm för att bedöma åtgärdernas omfattning. En frågeställning är då om sådan mätning är tillförlitlig. Kemikalienivån kommer att avta i ytan om mattorna avlägsnas och vara högre längre ner i betong/spackel. Tätar man till ytan med ny beläggning kommer kemikalienivån att öka. Man bör då försöka hitta ett ekvivalent mätdjup för aktuella relevanta kemikalier. Analyserna visar att en mycket stor del av föroreningarna finns i ytskiktet. Detta gäller framför allt 1-butanol och de alifatiska kolvätena. Dessa ämnen bidrar mest till totalhalterna. Vid de PVC-fria golven är kemikalienivån oftast högre och vår bedömning är att även här krävs åtgärder. Här har med stor sannolikhet kritiskt på 85 % RF överskridits under mattorna och på bottenvåningen vid bred platta har vid sista besöket 89 % RF uppmätts under mattan. I norra delen är byggnaden bred och det kommer bli svårt att lägga nya täta mattor på befintligt golv då delar av betongen med tiden kommer att få en ökad påverkan av markfukt. En annan fråga är hur vi skall ställa oss till de alifatiska kolvätena som förekommer i vissa av betongproverna. Motiverar detta åtgärder eller ej? Här måste också beaktas att vi funnit alifatiska kolväten i invändigt ytskikt av ytterväggsprov som tagits i rum för hemkunskap. I det stora konferensrummet på ovanvåningen har bl.a. en rektor reagerat hälsomässigt. Här ligger ett parkettgolv och alifatiska kolväten förekommer i prov av avjämningen. Förekomst av alifatiska kolväten har även fastställts under klinkergolv och under massiva trägolv. Motiverar detta åtgärder eller ej? Enligt Pegasuslab s resonemang krävs sannolikt ej åtgärder. Jan Kristensson är också av uppfattningen att det ej behövs åtgärder angående de alifatiska kolvätena vid dessa partier. Kommentar av JK: Jag anser att man föreslår en åtgärd, som även minskar förekomsten av de alifatiska kolvätena, se ovan. Jag tycker dessutom att man skall försöka via byggdagböcker och interjuver av byggare försöka få reda på var de alifatiska kolvätena kommer ifrån. Även om halterna av de alifatiska kolvätena är låga jämfört med yrkeshygieniska nivågränsvärdena så kan ämnena ge upphov till lukt och ämnena bidrar dessutom till TVOC-exponeringen. I slöjdsalarna finns homogena trägolv. Lokalt vid ytterväggen finns mikrobiella skador och mikrobiella skador har även konstaterats i ett av fyra prover från golvmitt. Vår slutsats är att här åtminstone krävs åtgärder invid ytterväggarna. 62(65)

63 Stegljudsdämparen under klinkergolven vid entré på plan 1 är av cellulosaliknande material och bedöms vara mögelkänslig. Endast en provpunkt har kontrollerats och här fanns inga mikrobiella skador i cellulosan. Man borde dock kunna hydrofobera klinkerplattorna varvid vatteninträngning genom fogar förhindras och att risken för mikrobiella skador minskar. Innerväggar På bottenvåningen finns motgjutna väggskivor av kartonggips och mikrobiella skador har påvisats. I de lodräta skarvarna där det tidigare kommit in vatten är risken för mikrobiella skador i närliggande gipsskivor stor. Gipsskivorna bör åtgärdas i sin helhet vid dessa partier. Övrigt Se rapport Henånskolan, åtgärdsbeskrivning, daterad som gjordes inför planerad upphandling. Här finns beskrivningar angående aktiva golvåtgärder med aluminiumskikt alternativt mekanisk undertrycksventilering. Problemet med aluminiumskiktet är att det lim man använder ej tål högre fuktnivå än 96 % RF och stor risk finns att denna RF-nivå överskrids vid bred platta både med och utan underliggande plastfolie, vid pelarfundament och vid voter vid ytterväggar. Enligt JK är en tveksamhet angående typen av lim att limsorten som används vid Dry-Top ökar alkaliteten i ytan med ökad risk för kemiska skador. Kommentar JK: Dry-Top lim innehåller Portlandcement. Eftersom detta kommer att ligga fuktigt på flera platser, så kommer man att få höga ph-värden (c:a 14, som är det högsta man kan ha). Inga organiska material, som kan brytas ner får vara i kontakt med detta lim. JK:s förslag till åtgärd Detta förslag kan testas ganska snabbt på något enstaka rum innan hela skolan åtgärdas. Riv ut befintlig linoleummatta. Kontrollera spacklets mekaniska kvalitet (hårdhet, dragprov, bom) Spacklets kemiska innehåll är kontrollerat via ett flertal rapporterade analyser. Slipa bort alla limrester och slipa ner spacklet någon mm. Om spacklet har dåliga mekaniska egenskaper eller om det är bom i spacklet bör det slipas bort helt. Ny spackling görs efter behov. Om spacklet inte har slipats bort helt kan en finspackling räcka. När spacklet har torkat tas ett prov för kemisk analys av spacklet, för att kontrollera hur mycket av det kemiska innehållet, som har försvunnit. Om resultatet är bra limmas nya mattor. Vid limning bör så lite vatten som möjligt tillföras (sen våtlimning). Några fasta mätpunkter kan monteras i golvet så att golvet kan kontrolleras i framtiden utan att göra ingrepp i byggnaden. 63(65)

64 Se även Bilaga Åtgärdsförslag JK (2).pdf Kommentar på JK:s förslag Åtgärden kan ej utföras vid bred platta både med och utan underliggande plastfolie, vid pelarfundament och sannolikt ej vid voter vid ytterväggar. Om kemnivån har minskat kan eventuellt klinkergolv läggas vid dessa platser men detta får då även bedömas ur akustisk synpunkt Uttagna prover analyseras då av Pegasus lab så att kemnivåerna jämförs med samma mätmetod. Enligt JK är standarden för draghållfasthet hos mattor ej helt tillförlitlig. Man bör skära upp remsor av matta och dra bort mattan. Sitter avjämningen fast vid matten är detta ej godkänt. Helsingborg AK-konsult Indoor Air AB Granskad av Kjell Wader Mathias Lindskog Jan Kristensson Chemik lab Bilagor Titel Antal sidor Avklingning kem.pdf Linoleummattor Fuktcom.pdf Linoleummattor Pegasus.pdf Linoleummattor Pegasus kvotber.pdf Kvotberäkningar PP41-PP50.pdf Kammaranalys, PP63-66.pdf Kvotberäkningar PP63-66.pdf Kammaranalys, PP67-PP75.pdf Kvotberäkningar, PP67-PP75.pdf Mikrobiell analys, PP67, PP Mikrobiell analys, PP76 och 77, homogent trägolv.pdf Betongprofil.pdf Rapport IV13152A.pdf Mina tolkningar JK.pdf 2 64(65)