Alternativ för framtida organisering avjärnvägsunderhållet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ för framtida organisering avjärnvägsunderhållet"

Transkript

1 Rapport Alternativ för framtida organisering avjärnvägsunderhållet Slutrapport 1 april 2015

2 Titel: Alternativ för framtida organisering avjärnvägsunderhållet Utgivare: Trafikverket Utgivningsdatum: Fastställd av: Generaldirektör Torbjörn Suneson Författare: Pontus Gruhs, Trafikverket Kontaktperson: Pontus Gruhs, Trafikverket Produktion: Grafisk form, Trafikverket Distributör: Trafikverket, Borlänge, telefon: Tryck: Ineko AB

3 Denna rapport utgör Trafikverkets svar på regeringens uppdrag att utreda och redogöra för olika alternativ för organisering av underhållet av den statliga järnvägsanläggningen. Enligt uppdraget ska följande delar ingå i redovisningen: Analys av alternativa organiseringar inom Trafikverket avseende underhållet inom järnväg. Vilka för- och nackdelar olika alternativ medför. Vilka effekter olika alternativ får avseende kvalitet, effektivitet och kostnad för järnvägsunderhållet jämfört med dagens organisation. En redogörelse för åtminstone följande tänkbara alternativ för organisering: Trafikverket fortsätter att verka i dagens modell. Trafikverket återtar kontroll- och besiktningsverksamheten. Trafikverket återtar underhållet. Trafikverket återtar underhållet och genomförande av reinvesteringar. i

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Övergripande mål och leveranser Ökade förväntningar på den svenska järnvägen Flera faktorer påverkar förutsättningarna att leva upp till förväntningarna Järnvägen har en relativt god funktion med avseende på uppställda leveranskvaliteter Möjliga vägar för att säkerställa en positiv utveckling Järnvägsanläggningen och dess förutsättningar Den svenska järnvägen Fördelning av tilldelade medel De senaste årens extrasatsningar Prioriteringsmetod Internationell utblick Marknaden för järnvägsunderhåll Konkurrensutsättning av järnvägsunderhållet Marknaden för järnvägsunderhåll Kontraktsformer för underhållet Baskontrakten Utvecklingen för vägunderhåll Underhållet i praktiken Process för produktivt underhållsarbete Utförande Utmaningar och förbättringsarbete Utmaningar och förbättringsarbete inom järnvägsunderhållet ii

5 5.2 Utmaningarnas koppling till organiseringen Möjliga alternativ för organisering Översikt över alternativen Alternativ 1: Trafikverket fortsätter att verka i dagens modell Alternativ 2: Trafikverket stärker kontrollverksamheten (två möjliga lösningar) Alternativ 3: Trafikverket övertar utförande av underhåll Alternativ 4: Trafikverket övertar utförande av underhåll och reinvesteringar Utvärdering av alternativen Översikt av utvärderingen Alternativens påverkan på kostnader, effektivitet, kvalitet samt övriga för- och nackdelar Trafikverkets rekommendation Trafikverkets förslag för organisering av järnvägsunderhållet Förbättringsarbete för ökad kontroll och produktivitetsutveckling Ytterligare möjligheter för att säkerställa de transportpolitiska målen Appendix A.1 Utvärdering av alternativens påverkan på kostnader, effektivitet, kvalitet samt övriga för- och nackdelar A.2 Förbättringsarbete för ökad kontroll och produktivitetsutveckling A.3 Kritiska faktorer för ett produktivt underhållsarbete A.4 Utmaningar och förbättringsarbete: fördjupning kring aktörers och marknadens mognadsgrad A.5 Servicefönster A.6 Historisk utveckling för säkerhet, punktlighet och kapacitet A.7 Trafikverkets arbete med Trafiksäkerhet på järnväg A.8 Milstolpar i övergången från SJ till dagens system A.9 Ersättningsformer i kontrakten Källförteckning iii

6 Några begrepp och definitioner som används inom järnvägsunderhållet Besiktning: Samlingsnamn på dels den tillståndskontroll som görs löpande i järnvägen och dels den tillståndskontroll som görs vid enstaka händelser, exempelvis när en ny entreprenör ska påbörja sitt arbete eller när ett större jobb gjorts, till exempel ett spårväxelbyte. Effektsamband: Effekt är lika med en förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd som annars inte skulle ha inträffat. Alternativt fås en effekt av utebliven åtgärd, oftast en negativ effekt. Effektsamband är det verifierade sambandet mellan den planerade eller genomförda åtgärden och det resultat som uppnås. Leveranskontroll: Att löpande kontrollera hur entreprenören efterlever kontraktet ("Beställarens kontroll" enligt AB/ABT). Kontroll av att och hur överenskommet arbete utförts av upphandlad entreprenör. Leveranskvalitet: Definierad kvalitet som beskriver transportsystemets funktion och som har en tydlig koppling till de transportpolitiska målen. Sex mätbara kvaliteter har utvecklats av Trafikverket i samråd med regeringskansliet: säkerhet, punktlighet, kapacitet, robusthet, användbarhet samt miljö och hälsa 1. För varje leveranskvalitet utvecklas indikatorer som beskriver på vilket sätt drift respektive underhållsverksamheten ska bidra. Det ska finnas en målnivå angiven för varje indikator. Arbetet med indikatorer är under utveckling, vissa har tagits i bruk. Livscykel - analys/kostnad: Livscykel för en tillgång, till exempel en järnväg, har ett antal faser. En livscykel kan sträcka sig från att behovet uppstår och en idé 1 Leveranskvaliteten delar in i sex funktioner som avser transportsystemets förmåga att hantera kundgruppernas behov av transportmöjligheter: Säkerhet - förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade; Kapacitet - förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter; Miljö och hälsa - förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa; Punktlighet - förmåga att uppfylla eller leverera planerade res- och transporttider samt förmågan att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar; Robusthet - förmåga att stå emot och hantera störningar 1

7 formuleras till dess att anläggningen kasseras. Faserna kan vara idé, förstudie, planering, anskaffning, drift, underhåll, avveckling. Livscykel för en tillgång kan också vara på komponentnivå (t.ex. ett växeldriv). Definition hämtad från ISO55000, asset management System (finns tyvärr inte på svenska än). Systemeffekter: Effekter som får påverkan på stora delar eller hela järnvägssystemet. Tillstånd: Anläggningens grad av duglighet, tekniskt och funktionellt, anläggningens skick/status. Tillstånds- och leveranskontroll: Tillståndskontroll innebär att man kontrollerar anläggningens aktuella tillstånd (skick) genom okulär bedömning, alternativt mätning med maskiner eller instrument. Uppföljning: Avstämning av aktuellt läge i förhållande till uppställda mål/krav 2

8 Sammanfattning Intresset för att resa och transportera gods med järnvägen har aldrig tidigare varit så stort som nu. Under de senaste 20 åren har trafiken ökat med omkring 50 procent. Allt fler är beroende av en fungerande järnväg vilket höjer förväntningarna och kraven. Samtidigt har den kraftiga trafikökningen slitit hårt på anläggningen och underhållet har inte varit på en nivå för att möta nedbrytningstakten. Ett högt kapacitetsutnyttjande är i sig ett av de stora hindren för ett effektivt underhållsarbete. På senare år har det statliga anslaget till järnvägsunderhåll ökat till historiskt höga nivåer. Ändå tycks åtgärderna inte räcka för att höja järnvägen till den nivå på tillgänglighet och robusthet som kunderna efterfrågar. Snabba lösningar efterfrågas från många håll. Samtidigt är just långsiktighet grunden för ett effektivt underhållsarbete. I ljuset av detta har Trafikverket på regeringens uppdrag analyserat vilken organiseringsmodell för järnvägsunderhållet som bäst kan bidra till att lyfta järnvägens leveransförmåga. Fem alternativ har bedömts utifrån effektivitet, kostnader och kvalitet, förutom grundkravet att säkerheten hålls på en hög nivå. I samtliga alternativ ansvarar Trafikverket precis som idag för planering, förvaltning och koordinering av underhåll och reinvesteringar. Trafikverket rekommenderar regeringen att utförandet av underhåll och reinvesteringar även i fortsättningen ska handlas upp i konkurrens på marknaden, men att Trafikverket stärker sin funktion för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning. Förändringen innebär att Trafikverket utvecklar ett arbetssätt som stärker den egna förmågan att dra slutsatser om vilket skick järnvägen befinner sig i och vilka underhållsåtgärder som krävs. Konkret innebär det att personal från Trafikverket i samverkan med entreprenören ska dokumentera anläggningens skick. Resultatet blir att beställare och utförare får en gemensam bild av vilka åtgärder som ska vidtas. När åtgärderna är genomförda kontrollerar samma personal från Trafikverket att arbetet utförts på det sätt som avtalats. Arbetssättet stöder och utvecklar kompetensen hos både Trafikverket som beställare och entreprenörerna som utförare. Trafikverket stärker sin förmåga att arbeta långsiktigt med underhållet. Man får ett bättre grepp om tillståndet i 3

9 varje del av järnvägen anläggningens skick och utvecklar förmågan att följa upp åtgärder. Samtidigt stöder arbetssättet entreprenörernas förmåga att vidta rätt underhållsåtgärder utifrån vad anläggningens skick kräver. Totalt sett stärks samverkan mellan aktörerna. Trafikverkets övervägande kring de fem alternativen för organisering av underhållet redovisas sist i sammanfattningen, samt i kapitel 7 och 8. Underhållsarbetet idag Från att helt utförts i statens egen regi har underhållsarbetet sedan 2001 steg för steg flyttats ut till entreprenörer. Sedan december 2013 upphandlas allt järnvägsunderhåll i konkurrens. Trafikverkets roll är att ansvara för planering, förvaltning och koordinering av underhåll och reinvesteringar. Underhållet upphandlas genom att kontrakt tecknas med entreprenörer. Marknaden är fortfarande under utveckling och har i dag relativt få aktörer och höga inträdesbarriärer. De fyra huvudaktörer som utför basunderhållet verkar på en större marknad för underhåll, reinvesteringar och investeringar. Vid ett beslut om att låta staten ta tillbaka hela eller delar av underhållet måste man beakta hur detta skulle påverka denna större marknad. Trots att marknaden är relativt omogen har staten genom att handla upp järnvägsunderhåll sänkt sina kostnader med 11 procent, visar en utvärdering som gjorts av VTI. Långsiktigt är regeringens och Trafikverkets mål att produktiviteten i branschen ska öka med 2-3 procent årligen. Genom sin nya beställarroll har Trafikverket utvecklat nya interna arbetssätt och nya affärsformer som frigjort stora medel till bygg- och underhållsverksamheten. Genom aktiva åtgärder för ökad produktivitet och innovation beräknas cirka 3,8 miljarder kronor ha frigjorts under åren Därutöver har Trafikverket bedrivit ett omfattande effektiviseringsprogram som inneburit sänkta interna kostnader. Jämfört med den beräknade kostnadsnivån i verksamheten vid Trafikverkets bildande har kostnadsnivån sänkts med nästan 2,5 miljarder kronor. Dessa medel har omfördelats i verksamheten för ökade satsningar i väg- och järnvägsinfrastrukturen. För att ett effektivt underhåll ska kunna bedrivas arbetar Trafikverket med att analysera och kommunicera vilket skick anläggningen befinner sig i, hur dess förväntade nedbrytningskurva ser ut, vad olika prioriteringar får för konsekvenser och hur de kan relateras till de leveranskvaliteter som Riksdagen 4

10 beslutat om, dvs. järnvägens säkerhet, punktlighet, kapacitet, robusthet, användbarhet samt miljö och hälsa. Trafikverket bedriver underhållsarbetet i ett antal steg, se Bild A. Bild A Process för produktivt underhållsarbete Förväntningar på järnvägen från t.ex. Näringsdepartement Operatörer Allmänhet/resenärer Näringsliv Mål 2020 Kunskap om behov och effekter Planering av åtgärder Beställning av åtgärder Utförande av åtgärder Uppföljning och återkoppling Punktlighet: 95% Halvering av antal omkomna i trafik Kundnöjdhet: 80% Godstonkm: +1,6% per år Personkm: +2% per år 7 Frågan som regeringen ställer och som denna rapport försöker svara på handlar om hur det fjärde steget utförande av underhållsåtgärder ska gå till, men eftersom de olika stegen hänger samman måste påverkan på övriga steg också tas i beaktande. Kontroll på anläggningen Trafikverket har idag god kontroll på anläggningen på komponentnivå, det vill säga vilka spår, växlar, signalställverk, etcetera som finns i anläggningen, när de installerats och hur stort behov av underhåll respektive komponent har. Dock har Trafikverket idag inte tillräcklig kunskap om effektsamband och systemeffekter, det vill säga hur en enskild komponents funktion påverkar hela systemets funktion, eller hur mycket punktligheten i systemet höjs för varje krona som läggs på olika typer av underhåll av en viss sorts komponenter. 5

11 Det är också av vikt att kunskaper från utförandet av underhållsåtgärderna tas tillvara, och därför är samverkan med de som utför underhållet viktigt oavsett modell för organiseringen. Utmaningar och förbättringsarbete Trafikverket ser framförallt tre stora utmaningar med dagens underhåll. Den första är järnvägens förutsättningar, där ett högre kapacitetsutnyttjande på en sliten anläggning leder till svåra avvägningar mellan exempelvis trafikering och tid i spår för underhållsarbete. Den andra är svårigheten att skapa tillförlitlig kunskap om anläggningens funktion och status och möjligheterna att förutse avvikelser och fel. Den tredje är aktörernas och marknadens mognadsgrad; beställar- och utförarrollerna måste utvecklas för att öka möjligheterna för ett effektivt utförande. Trafikverket bedriver ett omfattande förbättringsarbete för att hantera dessa utmaningar, exempelvis förbättrat nyttjande av banarbetstider; utveckling av systemstöd (AnDa - register för samlad och enhetlig anläggningsdata); samt analys och genomgång av baskontrakten, men det finns mer att göra. En stor del av problematiken påverkas dock inte av hur järnvägsunderhållet är organiserat, och skulle därmed inte heller lösas vid en förändring. Förbättringsarbetet måste därmed fortsätta oavsett organisationsform. Alternativ som utvärderats Fem alternativ har utvärderats: de fyra som beskrevs i Trafikverkets uppdrag från regeringen samt en variant på ett av alternativen som innebär övertagande av tillstånds- och leveranskontroll i egen regi. I samtliga alternativ står Trafikverket för planering, förvaltning och koordinering av underhåll och reinvesteringar. Alternativ 1: Trafikverket fortsätter att verka i dagens modell Alternativ 2A: Trafikverket stärker sin funktion för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning. Alternativ 2B: Trafikverket övertar besiktningsverksamheten i egen regi Alternativ 3: Trafikverket övertar utförande av underhåll Alternativ 4: Trafikverket övertar utförande underhåll och reinvesteringar 6

12 Utvärdering av alternativen Trafikverkets utvärdering visar att alternativen 1 och 2A att fortsätta utvecklingen inom nuvarande modell, respektive att Trafikverket stärker sin funktion för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning är de som ger högst effektivitet och innebär minst omställning och kostnader. Samtidigt ger alternativ 2A förutsättningar för en förbättrad kvalitet genom en ökad direkt kontroll av att arbetet håller överenskommen kvalitet och ger bättre förutsättningar för att utveckla beställarförmågan. Dessutom beaktas och bevaras entreprenörens unika kompetens till fullo då beställaren inte begränsar entreprenörens förståelse för att vidta rätt underhållsåtgärd utifrån ett visst tillstånd i anläggningen. Detta alternativ medför en fördyring under några år då personal som ska genomföra tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning utbildas. Dessutom krävs en fortsatt utveckling av att implementera ett utvecklat systemstöd i form av ett anläggningsregister och ett underhållssystem för att bättre systematiskt värdera och prognosticera tillståndsutvecklingen av infrastrukturen. Tillstånds- och leveranskontrollen i detta alternativ bör göras i samverkan mellan utförande och beställande organisation, för att bygga erfarenhet hos både entreprenör och Trafikverket. Övriga alternativ (2B, 3 och 4) beräknas alla kunna ge viss en ökning i kvalitet (till exempel genom minskad risk för kortsiktighet) men kommer att innebära risk för minskad effektivitet, stora ökningar i löpande kostnader (hundratals miljoner kronor) och stora omställningskostnader (kan uppgå till miljardbelopp). Dessutom kommer själva omställningen att kräva mycket arbete under en relativt lång tid. Huruvida man är villig att bära dessa kostnadsökningar samt vilka övriga antaganden som görs om framtiden (till exempel utveckling av entreprenörsmarknaden) är kritiska frågeställningar för valet av alternativ. Se bild B nedan för en summering av utvärderingen. 7

13 Bild B Övergripande bedömning av respektive alternativ Alt. 1 Alt. 2A Alt. 2B Alt. 3 Alt. 4 Förklaring Trafikverket fortsätter att verka i dagens modell Trafikverket stärker sin Likvärdig funktion för tillståndssamt leveranskontroll med alt 1. och uppföljning. Trafikverket övertar besiktningsverksamheten i egen regi Trafikverket övertar utförande av underhåll Trafikverket övertar utförande av underhåll och reinvesteringar Kostnad Effektivitet Kvalitet Kommentarer Förbättras Förbättras Förbättras Fortsatt kostnadsminskning med ytterligare 10% Fortsatt konkurrenstryck förväntas leda till innovation och effektivitetsökning På sikt förbättrad kvalitet med hjälp av pågående förbättringsarbeten Likvärdig Likvärdig Kostnadsminskning genom ökad produktivitet med alt 1. eller något Engångskostnader på maximalt ~5 MSEK bättre än Effektivitet åtminstone likvärdig med alt 1, troligen alt 1. högre genom samverkan Ökad direkt kontroll samt förbättrad mätning och beställarförmåga Högre kostnad än alt 1. Klart högre kostnad än alt 1. Högst kostnad Något sämre än alt 1. Klart sämre än alt 1. Lägst effektivitet Likvärdig eller något bättre än alt 1. Likvärdig eller något bättre än alt 1. Likvärdig eller något bättre än alt 1. Kostnadsökning på minst ~5-40 MSEK årligen Engångskostnader på minst ~ MSEK Minskat helhetsansvar hos entreprenör hämmar effektiviteten Garanti att underhållet bedrivs enligt Trafikverkets experters bedömningar Kostnadsökning på minst ~ MSEK årligen Engångskostnader på minst ~ MSEK Minskad effektivitet på grund av förlorat konkurrenstryck och minskad transparens Eliminerar risk för kortsiktighet till följd av kontraktslängd Kostnadsökning på minst ~ MSEK årligen Engångskostnader på minst ~ MSEK Minskad effektivitet på grund av förlorat konkurrenstryck och minskad transparens Eliminerar risk för kortsiktighet till följd av kontraktslängd 11 Rekommendation För att underhållet av järnvägen ska vara så effektivt som möjligt och för att tillgängliga medel ska användas på bästa sätt bedömer Trafikverket att utförandet av underhåll och reinvesteringar även i fortsättningen ska handlas upp i full konkurrens funktionen för tillstånds- samt leveranskontroll och uppföljning 2 stärks och utförs i egen regi Trafikverket ska fortsätta att utveckla entreprenadkontrakten Trafikverket ska slutföra införandet av ett utvecklat och ändamålsenligt anläggningsregister och underhållssystem samt införa ett uppdaterat styrsystem för asset management för styrning av underhållet Trafikverket ska fortsätta att satsa på utveckling av automatiserad och/eller maskinell tillståndsmätning av anläggningens tillstånd. 2 Besiktningar, utförda åtgärder, registrering samt dokumentation av utfört arbete i utpekade uppföljningssystem 8

14 Huvudsakliga motiv till vald rekommendation Med dessa rekommendationer används tillgängliga medel mest effektivt, samtidigt som Trafikverkets kunskap om anläggningens status och funktion stärks. Rekommendationerna ger Trafikverket bättre förutsättningar att bedriva det nödvändiga förbättringsarbetet för järnvägsunderhållet. Framför allt handlar det om att stärka förmågan att analysera och beskriva tillståndsutveckling, dvs. hur anläggningens skick förändras över tid, effektsamband mellan åtgärder och nedbrytningstakt, etcetera. Likaså att stärka samverkan och erfarenhetsåterföringen så att samtliga aktörers kompetens till fullo tas tillvara. Sammantaget säkerställs på så sätt en säker, robust och tillgänglig anläggning både på kort och på lång sikt, samtidigt som den statliga kontrollen över anläggningens tillstånd och underhållets utförande ökar. Det finns flera områden där Trafikverkets arbete kan förbättras: hur kapaciteten på spåren bäst prioriteras och används; hur ökad kunskap om anläggningen och bättre beslutstöd kan skapas (till exempel genom ökad förmåga att prognosticera tillstånd och etablera effektsamband, förmåga att med hög tillförlitlighet beräkna livscykelkostnader och förmåga att förutsäga systemeffekter). Likaså kan beställarkompetensen stärkas så att kontrakt och samarbete utformas på bästa sätt för att ge entreprenörerna rätt incitament för ett långsiktigt och effektivt utförande. Trafikverket behöver också, tillsammans med andra aktörer, arbeta för att utveckla marknaden och kulturen i branschen. Trafikverket bedriver förbättringsarbeten inom dessa områden, men det tar tid innan de får full effekt och det finns samtidigt mer att göra. För en djupare beskrivning av rekommendationen, se kapitel 8 i rapporten. Fortsatt utveckling av järnvägens funktion Oavsett val av organisering av järnvägsunderhållet måste arbetet med att stärka järnvägen fortsätta. Trafikverket uppskattar diskussionen om hur leveranskvaliteterna på järnvägen kan förbättras. Parallellt med detta uppdrag pågår en översyn av järnvägens hela organisation (dir. 2013:46). Utredaren kommer att lämna en delredovisning av den översynen samtidigt som denna rapport offentliggörs. Det är två olika uppdrag även om Trafikverket varit med i arbetsgruppen för en översyn av järnvägens organisation. Läs gärna delredovisningen parallellt för att få en breddad förståelse för järnvägens och Trafikverkets utmaningar. 9

15 Läsanvisning Rapporten är indelad i åtta huvudkapitel samt ett appendix med fördjupningar. Kapitel 1 ger en introduktion till Trafikverkets uppdrag och förutsättningar samt beskriver hur järnvägens leveranser utvecklats över tid. Kapitel 2 beskriver kortfattat hur Trafikverket prioriterar tilldelade medel för att underhålla järnvägen och sätter den svenska järnvägen i ett internationellt sammanhang. Kapitel 3 redogör för hur konkurrensutsättningen genomförts, hur dagens leverantörsmarknad ser ut och fungerar samt hur Trafikverket handlar upp underhållsarbete. Kapitel 4 ger en översikt av hur underhållet går till i praktiken. Kapitel 5 ger en bakgrund till hur väl olika alternativ för organisering av järnvägsunderhållet löser järnvägens problem, de utmaningar som Trafikverket ser för underhållet, liksom det arbete som pågår för att hantera utmaningarna. Kapitel 6 beskriver de alternativ för organisering av järnvägsunderhållet som utvärderas mer i detalj. Kapitel 7 presenterar utvärderingen av alternativen utifrån analys av effekter på kostnad, effektivitet, kvalitet samt andra för- och nackdelar. Kapitel 8 redovisar slutsatsen av utvärderingen och Trafikverkets övergripande rekommendation för att möta de utmaningar järnvägen står inför. Appendix innehåller utvärderingen i sin helhet, liksom en mer detaljerad beskrivning av rekommendationen. I övrigt samlar appendix mer detaljerade beskrivningar av ett urval av de saker som redovisas i övriga kapitel. 10

16 1. Introduktion Intresset för att resa och transportera gods med järnvägen har aldrig tidigare varit så stort som nu. Trafikutvecklingen har varit positiv de senaste tjugo åren, med en markant ökning i framför allt persontrafiken. Samtidigt som förväntningarna på exempelvis järnvägens punktlighet och robusthet har ökat förekommer utmaningar att uppnå de transportpolitiska målen. Trafikverket har inte fullt ut lyckats möta de behov som finns och den nivå på tillgänglighet och robusthet som kunderna efterfrågar. Säkerhet, kapacitetsutnyttjande och punktlighet har förbättrats, men mycket återstår att göra. Den väg som väljs för arbetet framöver bör vara den som bäst gör det möjligt för Trafikverket att möta framtida förväntningar och behov av transporter. En förändrad organisering av järnvägsunderhållet kan vara en del av denna väg, men det finns flera andra möjliga lösningar. 1.1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH LEVERANSER Trafikverkets arbete utgår i grunden från en transportpolitiskt uppsatt ambitionsnivå, som innebär att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för såväl medborgare som näringsliv i hela landet. Till det övergripande målet hör ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors och mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och till att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Trafikverkets arbete syftar till att använda tilldelade medel och resurser så effektivt som möjligt för att säkerställa att Trafikverkets bidrag till detta mål uppfylls. En central del i detta arbete är att verka för ökad produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen, vilket också har varit ett uttalat uppdrag sedan myndigheten bildandes

17 1.2 ÖKADE FÖRVÄNTNINGAR PÅ DEN SVENSKA JÄRNVÄGEN Förväntningarna på den svenska järnvägen ökar, vilket manifesteras i såväl ökad efterfrågan som ökade krav på järnvägens kvalitet. Den ökade efterfrågan har gett en trafikökning på cirka 50 procent under de senaste tjugo åren 3 mätt i antal tågkilometer. Detta beror framför allt på en ökad efterfrågan på persontransporter ökningen mätt i persontransportarbete var mellan 1995 och 2013 den näst högst uppmätta i Europa (efter Storbritannien) 4. Även godstransportarbetet ökade under samma tidsperiod (med cirka 7 procent), men har på senare år börjat minska. De ökade förväntningarna på järnvägens kvalitet tar sig framför allt uttryck i en ökad förväntan på ett punktligt och robust järnvägssystem, men även på exempelvis bättre komfort, förbättrad trafikantinformation, flexibilitet och kortare restider. 1.3 FLERA FAKTORER PÅVERKAR FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT LEVA UPP TILL FÖRVÄNTNINGARNA Att fler reser med järnvägen är positivt och det är Trafikverkets uppgift att, tillsammans med övriga aktörer, se till att den ökade efterfrågan och de allt högre kvalitetskraven uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Det finns dock ett antal utmaningar i att lösa denna uppgift: 1. Järnvägsnätets kapacitet är/har inte anpassats till behov och efterfrågan. Utbyggnaden av järnvägen har inte följt trafikökningen under den senaste tjugoårsperioden. Detta innebär att vitala sträckor är maximalt utnyttjade och därmed störningskänsliga. Samtidigt används andra sträckor så lite att kostnaden för att upprätthålla järnvägsdriften blir hög per transporterad enhet. 2. Trafiken har ökat utan motsvarande ökning av underhållsmedlen. Järnvägsunderhållet har varit eftersatt under en lång tid, vilket gör att anläggningen är sliten. Ett högt kapacitetsutnyttjande på en sliten anläggning innebär att systemet blir känsligt för störningar både lokalt och regionalt och 3 Anger det totala antalet körda tågkilometer av trafiktåg i person- och godstrafik. Tågkilometer på utländsk sträcka och av tjänstetåg ingår inte. Tågkilometer beräknas som sträckan i kilometer som ett tåg framförts på banan. Källa: Trafikanalys 4 Enligt International Transport Forum var ökningen i Sverige under denna period ~73 procent och ökningen i Storbritannien ~99 procent. Mätningen omfattar inte samtliga länder. 12

18 genom spridningseffekter även nationellt, samtidigt som återställningsförmågan blir sämre. 3. Järnvägssystemet är komplext vilket ökar störningskänsligheten. Den svenska järnvägen är komplex med en hög andel enkelspår, en hög växeltäthet och mycket blandad trafik. Detta ger ett högt underhållsbehov, ökar störningskänsligheten och leder till större spridningseffekter när störningar uppstår. Enkelspår försvårar exempelvis omkörningar och blandningen av trafik ger generellt lägre kapacitet än om en sträcka trafikeras av trafik med samma hastighet. 4. Järnvägssystemet består av en stor mängd aktörer med olika behov och krav. De olika aktörerna har ibland motstridiga intressen vilket leder till svåra avvägningar till exempel i balansen mellan att hålla spåren öppna för trafik och att frigöra mer tid i spår för underhållsåtgärder. Systemets aktörer och deras ansvarsområden redovisas i bild 1 nedan 5. Infrastrukturen har inte anpassats till förändrade fordon och fordonssystem. I takt med den ökade efterfrågan på transporter har fordonen på järnvägen förändrats. I dag körs tyngre, längre och snabbare tåg än för några decennier sedan, vilket ställer andra krav på infrastrukturen. Samtidigt som det krävs reinvesteringar för att anpassa infrastrukturen till de nya tågen kommer sannolikt den europastandard för järnvägsfordon som numera gäller att öka spårslitaget Kortsiktig medelstilldelning begränsar Trafikverkets möjligheter till optimal planering. För att underhållsverksamheten ska bli optimal för alla aktörer krävs att planeringen sträcker sig över flera år, till exempel för att säkra tillgång till tid i spår, planera och utföra upphandlingar, materialval etcetera. Trafikverket tilldelas ekonomiska medel i den årliga statsbudgeten med utgångspunkt i den nationella planen och treåriga budgetramar. Detta begränsar förutsägbarheten. Problemet späds på av att det till exempel inte finns möjlighet att använda anslagskrediten över årsskiften. Denna begränsning kan få som konsekvens att ett reinvesteringsarbete som är planerat att pågå från november till februari men som ligger före tidplanen tvingas stå stilla i väntan på nya medel efter årsskiftet. 5 Under den senaste tjugoårsperioden har exempelvis fordonseffekten fördubblats. Snabbare och starkare lok ställer krav på att infrastrukturen byggas ut med fler omformarstationer och förstärkta kontaktledningar. Dessutom kan ett nytt regelverk för fordonen innebära att spårslitaget ökar: tidigare svensk praxis ställde betydligt hårdare krav på fordonens spårslitage än vad den nu tillämpade europastandarden gör. Spårslitaget kommer sannolikt att öka i takt med att fler fordon byggda enligt den mera tillåtande europastandarden sätts in. 13

19 7 Trafikverkets förmåga är viktig och kan utvecklas. För att säkra en god leverans utifrån de förutsättningar som finns, måste Trafikverket hela tiden utveckla kompetenser, arbetssätt, metoder, verktyg, etcetera, speciellt då förväntningar och kraven som ställs på myndighetens prestation hela tiden ökar Bild 1 Översikt över järnvägssystemets olika aktörer Funktion Exempel på aktörer Exempel på ansvarsområden Näringsdepartementet Strategi och långtidsplan för järnvägens Upprättande av utveckling ramverk/långsiktig Finansiering av infrastrukturen styrning Utformande av ramar för banavgifter genom järnvägslagen Översyn och säkerhet Långsiktig planering, byggande, förvaltning och drift Verkställande av byggnation och underhåll Trafikering av järnvägen Fastställande av säkerhetsstandarder Tillståndsprövning av fordon/rullande materiel och infrastruktur Tillsyn inom transportområdet Planering och upphandling av byggnation samt underhåll Kapacitetsplanering/tilldelning av tåglägen för trafikering och kapacitet för banarbeten Trafikledning och trafikinformation Förvaltning av stationsområden Byggnation och underhåll av infrastruktur Underhåll av fordon/rullande materiel Trafikering av järnvägen på tilldelade tåglägen Person- och godstrafik KÄLLA: Riksdagen, Ekonomistyrningsverket JÄRNVÄGEN HAR EN RELATIVT GOD FUNKTION MED AVSEENDE PÅ UPPSTÄLLDA LEVERANSKVALITETER För att förbättra styrning och uppföljning av Trafikverkets förmåga att leva upp till de transportpolitiska målen har Näringsdepartementet och Trafikverket utvecklat ett nytt styrramverk för drift och underhåll. Styrramverket innehåller sex leveranskvaliteter för drift och underhåll: säkerhet, punktlighet, kapacitet, robusthet, användbarhet samt miljö och hälsa (se Bild 2). Tillsammans med ett antal andra indikatorer som införs stegvis ska styrramverket beskriva Trafikverkets förmåga att säkerställa järnvägens funktion. Under de senaste 20 åren har säkerheten, punktligheten och kapaciteten generellt sett utvecklats i positiv riktning. Men i takt med att järnvägen fått ökad betydelse ställs högre krav på att systemet levererar. Trots den kraftiga ökningen av trafiken har till exempel punktligheten legat tämligen konstant mellan 1995 och I 14

20 appendix A.6 redovisas denna utveckling. För en fullständig sammanställning av leveranskvaliteterna hänvisas till Trafikverkets årsrapport Bild 2 Leveranskvaliteter Säkerhet Transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade Punktlighet Transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera, planerade res- och transporttider samt förmågan att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar Kapacitet Transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter Robusthet Transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar Användbarhet Transportsystemets förmåga att hantera kundgruppernas behov av transportmöjligheter Miljö och hälsa Transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa MÖJLIGA VÄGAR FÖR ATT SÄKERSTÄLLA EN POSITIV UTVECKLING Det finns starka åsikter om att något radikalt måste göras för att stärka järnvägen och säkra en positiv utveckling. Detta bottnar dels i den ökade förväntan på ett robust och punktligt järnvägssystem som beskrivits ovan. Ofta tar debatten sin utgångspunkt i järnvägsunderhållets organisering och den omställning som branschen genomgår. Järnvägsunderhållet har i likhet med vägunderhållet utvecklats från ett traditionellt produktionsinriktat arbetssätt mot ökat fokus på målstyrning och produktivitetsutveckling. Staten är i dag genom Trafikverket beställare av underhåll som handlas upp i konkurrens på en marknad. Genom att utveckla beställarrollen ska Trafikverket stimulera marknadens aktörer till ökad produktivitet och innovationsförmåga. Det är en nödvändig, men långt ifrån enkel 15

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av delbetänkande 16 april 2015 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation Klar

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Underhållskontrakt Järnväg Sammanfattning Produktivitetsprogram för underhållskontrakt järnväg Basentreprenaderna

Läs mer

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen.

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Version 1.0 TRV2015/59646 Yta för bild I Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se

Läs mer

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK

MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning 2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...

Läs mer

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg

Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg [ NY] 1(17) Entreprenörer Järnvägsföretag Trafikverket Kopia till: Diariet Trafikverkets beredskapsplan för sommar 2015, järnväg Trafikverket har sammanställt denna nationella beredskapsplan för sommaren

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA

FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA FRÅN TÅGKAOS TILL ORDNING OCH REDA Miljöpartiets förslag till åtgärder för ett effektivt och robust järnvägssystem Miljöpartiet de Gröna Sidan 2 av 6 NIO PUNKTER FÖR ETT ROBUST JÄRNVÄGSSYSTEM De senaste

Läs mer

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson

Systemfel i transportsektorn. Jan-Eric Nilsson Systemfel i transportsektorn Jan-Eric Nilsson En bakgrund: Riksrevisionens observationer Planeringen genomförs inte enligt fastlagda principer man bygger bort problem som skulle kunna hanteras med andra

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

beställare Hur ökar vi innovationsviljan?

beställare Hur ökar vi innovationsviljan? Renodlad beställare Hur ökar vi produktiviteten iteten och innovationsviljan? Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt t transportsystem t t Väl fungerande resor och transporter

Läs mer

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100:

I Tabell 11 frågar jag efter både värde och antal. I båda fallen ska procentandelarna summera till 100: BILAGA 2 Följande förtydligande, från Bengt Jäderholm, har beaktats: I Tabell 8 har jag efterfrågat där beställaren anger bestämda starttid och sluttid i entreprenaderna. Det verkar som att beställaren

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Är järnvägen på rätt spår?

Är järnvägen på rätt spår? Är järnvägen på rätt spår? Järnvägsinvesteringar i Sverige en historisk och internationell jämförelse 2013-06-27 WSP Analys & Strategi Inledning Att det svenska järnvägsnätet lider av betydande brister

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Bilaga 1. Definitioner

Bilaga 1. Definitioner 1 (6) Bilaga 1 Definitioner 2 (6) Definitioner inom Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Definitionerna gäller även för Leveransavtal under detta Ramavtal. Anbudsgivare Användare Användbarhet Applikation

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys

Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys TMALL 0141 Presentation v 1.0 En ny generation järnväg Sverigeförhandlingen och nya höghastighetsjärnvägar i Sverige Seminarium Översiktlig landskapskaraktärsanalys Trafikverket Peter Uneklint Andreas

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Ett TILLGÄNGLIGT SVERIGE

Ett TILLGÄNGLIGT SVERIGE Ett TILLGÄNGLIGT SVERIGE Vi bidrar till samhällsutvecklingen Resor och transporter är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera. Vi vill kunna välja var vi vill bo och samtidigt kunna ta oss till jobb

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Effektivisering av det förebyggande underhållet

Effektivisering av det förebyggande underhållet Effektivisering av det förebyggande underhållet Vi har härmed nöjet att presentera följande beskrivning av utbildningsinsatser i Effektivisering av det förebyggande underhållet. Bakgrund Utbildningen är

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Kraftförsörjning Sammanfattning Produktivitetsprogram för kraftförsörjning Arbeten med kraftförsörjning

Läs mer

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan

Agenda. 1. Introduktion och presentation av deltagarna. 2. Produktivitet. 3. Arbetsmiljö. 4. Trafikpåverkan 1 2014-08-28 Agenda 1. Introduktion och presentation av deltagarna 2. Produktivitet 3. Arbetsmiljö 4. Trafikpåverkan 5. Medskick till nationellt Anläggningsforum 6. Sammanfattning och avslutning 2 2014-08-28

Läs mer

Stora investeringar i ny järnväg i närtid

Stora investeringar i ny järnväg i närtid Stora investeringar i ny järnväg i närtid Under nästa mandatperiod kommer en socialdemokratiskt ledd regering fatta beslut om omfattande investeringar i ny svensk järnväg. Nyinvesteringarna i järnväg uppgår

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg

Effektsamband för transportsystemet. Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2. Drift och underhåll. Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2012-10-30 Steg 2 Drift och underhåll Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Bilaga 1. Trafikverkets förbättringsarbete

Bilaga 1. Trafikverkets förbättringsarbete bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1453 rir 2013:18 Bilaga 1. Trafikverkets förbättringsarbete Tågförseningar orsaker, ansvar och åtgärder? (RiR 2013:18) Riksrevisionens genomgång av Trafikverkets

Läs mer

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM

PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PIMM PROFECTO INFRASTRUCTURE MANAGEMENT MODEL ETT WHITEPAPER OM PIMM PROFECTO SERVICE MANAGEMENT AB 2014 Inledning... 3 Grundstenarna i IT Service Management... 3 Samverkan och styrning... 4 Modellens

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från 2012-07-01 G:\Claes W\Järnvägsnätsbeskrivning 2012-07-01.doc Sida 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Oskarshamns Hamn AB Datum 2012-07-01 Innehållsförteckning 1. Allmän

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625).

Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län (TRV 2013/66625). 1(5) Trafikverket Ärendemottagningen Fredrik Brokvist, Söp Box 810 78128 Borlänge Remissvar Upphörande av underhåll på järnvägssträckan Snyten Kärrgruvan, bandel 334 i Norbergs kommun, Västmanlands län

Läs mer

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012.

Uppdraget ska i sin helhet redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 29 februari 2012. Regeringsbeslut III 7 2011-03-10 N2011/1933/TE Näringsdepartementet Trafikverket 781 89 BORLÄNGE Uppdrag för ökad kapacitet i järnvägssystemet Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att

Läs mer

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan

Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan Värdering av underhållskostnad och trafikpåverkan för servicefönster på Norra Stambanan KAJT-dagarna 2015, Borlänge, 2015-05-06 TOMAS LIDÉN, LIU, ITN, KOMMUNIKATIONS- OCH TRANSPORTSYSTEM LARS BRUNSSON,

Läs mer

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning

Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 1 2015 Göteborgs Hamns Järnvägsnätbeskrivning S i d a 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION... 4 ALLMÄN INFORMATION... 4 ANSVAR... 4 GILTIGHETSTID... 4 PUBLICERING... 4 KONTAKTUPPGIFTER...

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys

Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Agenda Seminarium 6/12

Agenda Seminarium 6/12 Sid 1 Agenda Seminarium 6/12 13:00-13:10 Irene Andersson, projektledare för förstudien Kort presentation, namn och företag Introduktion Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen 13:10-13:45 - Förstudierapporten

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Aktuellt om höghastighetsbanor

Aktuellt om höghastighetsbanor Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag

Läs mer

1 2013-05-03. Banbrytande kompetens

1 2013-05-03. Banbrytande kompetens 1 2013-05-03 Banbrytande kompetens Detta är Infranord Infranord ägs av svenska staten, bolagiserades 2010 och hette tidigare Banverket Produktion. 2 600 medarbetare varav drygt 2000 tekniker. 4 516 miljoner

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Situationen i det svenska järnvägsnätet

Situationen i det svenska järnvägsnätet Situationen i det svenska järnvägsnätet TRV 2011/10161A Yta för bild Dokumenttitel: Situationen i det svenska järnvägsnätet Skapat av: [Skapat av] Dokumentdatum: [Dokumentdatum] Dokumenttyp: Rapport DokumentID:

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014

Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet Per Corshammar, Ramböll Transportkapacitet Ökad kapacitet leder till punktligare, säkrare och snabbare transporter till lägre kostnad

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier 0(6) September 2013 Bilaga ärende 4 En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier Detta PM har tagits fram av MÄLAB med stöd av Bengt Hultin, Järnvägshuset

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige

Bild: Kasper Dudzik. Nyckelstråket. för högre fart på Sverige Bild: Kasper Dudzik Nyckelstråket för högre fart på Sverige Satsa på det som ger mest och snabbast resultat! Nyckelstråket*, med Västra Stambanan, Mälarbanan och Svealandsbanan, är Sveriges viktigaste

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Hur svårt kan det vara? 2 Nationell operativ ledning Tågtrafiken står just nu helt still mellan Uppsala och Stockholm C pga av nedriven kraftledning. Prognos saknas 3 Förseningsorsaker

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet

Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

MARKNADSANALYS Gemensam upphandling DoU Väg och Järnväg

MARKNADSANALYS Gemensam upphandling DoU Väg och Järnväg MARKNADSANALYS Gemensam upphandling DoU och Sammanställt, 2010-11-25, av: Jan-Olof Andersson, IVu Hans Kvarnlöf, Tups Per Kvick, Tups 0 Marknadsanalys Gemensam upphandling DoU och Uppdraget Uppdraget består

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå

Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå 1 (7) Järnvägsnätsbeskrivning NLC Terminal Umeå Gäller fr.o.m 2015-08-31 2 (7) Senast införda ändring Datum Omfattning Sida 2010-08-03 Nytt dokument Alla 2012-09-01 Ändring Alla 2014-05-12 Nya kontaktuppgifter,

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer