Mögelsvampar och mykotoxiner i inplastat vallfoder till häst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mögelsvampar och mykotoxiner i inplastat vallfoder till häst"

Transkript

1 Referat från Hippocampusdagarna på SLU 2011 Hippocampusdagarna anordnas av Sveriges Lantbruksuniversitet varje år och syftar till att informera om aktuell hästforskning i Sverige, samt att vara ett forum för hästintresserade att mötas och utbyta kunskap. Djurens Rätts Hästgrupp var förstås på plats på årets konferens som hade temat "Säkerhet för människa och häst". Unga travhästar i träning Forskaren Anna Jansson berättade om ett forskningsprojekt som hon bedriver på riksanläggningen Wången. Projektet går ut på att undersöka om unga travhästar kan födas upp på enbart grovfoder. Bakgrund: 70% av alla tvååringar startar i ett såkallat premielopp, vilket är en form av lopp instiftat för att uppmuntra travtränare att starta sina hästar redan som tvååringar. De som springer snabbare än en på förhand uppmätt minimitid får en premie, därav namnet. Endast 40% av de tvååringar som kvalificerar sig i premieloppet kommer sedan till start som treåringar. Det är vanligt att travhästar får mycket kraftfoder i foderstaten. En normal foderstat för en travhäst innehåller kring 4-7 kg kraftfoder/dag. Metod och frågeställningar: I den aktuella studien vill man testa ett alternativt sätt att föda upp och träna unga travhästar för att öka deras hållbarhet och därmed öka andelen hästar som tävlar som treåringar. Man ger inget kraftfoder över huvudtaget, utan istället endast hösilage. Dessutom tränar man unghästarna lågintensivt. 16 varmblodsvallacker ingår i studien och studien pågår från att de är 1,5 år till att de blir 3 år (för närvarande är de två år). Man har följande frågeställningar: - Hur påverkas hästarnas tillväxt, rörelse och hälsoutveckling av denna metod? - Kommer de att klara att delta i treårslopp utifrån detta? - Kan man utifrån denna studie dra några slutsatser kring bra och dåliga träningsmetoder? Resultat: De preliminära resultaten visar att hästarna ser ut att bli något större än den genomsnittliga travhästen. Samtliga av hästarna i studien klarade premieloppet. Man har också sett ett starkt samband mellan andelen mjölksyra och hästens återhämtningspuls. Man har därför tränat hästarna för att ligga i medelintervallet, dvs. inte för hård, men samtidigt inte lätt träning. Anna Jansson berättade också att det har varit svårt att få pengar till projektet. Det som näringen absolut vill ha svar på är prestationsförmågan hos dessa hästar. Kommer de att klara av att prestera på den nivå som krävs? Mögelsvampar och mykotoxiner i inplastat vallfoder till häst Bakgrund: Detta är ett ämne som det finns förvånansvärt lite forskning kring, trots att vi använt inplastat vallfoder till häst under lång tid. Forskaren Cecilia Müller berättade att projektet finansieras av stiftelsen Hästforskning och att 125 gårdar med olika djurslag ingår i studien. Man känner till väldigt lite om vilka mykotoxiner som finns i vallfoder, man har

2 betydligt bättre kunskap om detta för spannmål. Exempel på skadliga mikroorganismer som förekommer i vallfoder är den vanligt förekommande Aspergillus, som kan orsaka luftvägsproblem, och Penicillum som också är mycket vanlig. Även mögelgifter kan vara skadliga för hästar. Exempel på toxinskador: dödsfall, nervskador, aborter och leverskador. Frågeställningar: - Vilka svampar finns i vallfoder? - Vilka mykotoxiner finns? - Finns ett samband mellan toxin- och svampförekomst? - Hur påverkar lagring och produktion förekomsten av ovanstående? Metod: Studien genomförs med fyra olika metoder: enkät kring produktion och lagring, provtagning och analys av fodret avseende mikroorganismer, DNA-klassificering av mikroorganismer samt undersökning av mykotoxinförekomst. Man har huvudsakligen analyserat vallfoder med torrsubstans över 50%. Resultat: Studien pågår ännu, men man hoppas komma fram till förebyggande slutsatser kring när och hur svampangrepp uppstår i vallfoder. Man vill också undersöka om man kan definiera någon form av gränsvärden för vilken svampförekomst som skall betraktas som normal. Detta saknas helt idag. Man syftar också till att ta fram metoder för kvalitetsbedömning av vallfoder, då den visuella inspektion av balar i syfte att upptäcka mögelangrepp som görs av många hästägare idag inte är tillräcklig. Tills vidare rekommenderar man att ytmögel i en bal tas bort med god marginal (balen behöver inte kasseras om möglet endast är ytligt). Det är dock fastställt att mögelbelastningen är högre i balar med ytmögel även om detta avlägsnats, med vilken grad av mögelförekomst som är farlig för hästarna vet man ännu inte. Hälsoläget bland 4-åriga varmblodiga ridhästar Bakgrund: Lina Jönsson presenterade en mycket intressant studie kring ett område som hittills varit mycket outforskat. Hon har granskat besiktningsprotokoll från kvalitetsbedömningar av svenska varmblodiga ridhästar, SWB, (halvblod) mellan åren för att fastställa hälsoläget inom rasen. Lina började med att berätta lite bakgrundsinformation, som att en frisk och sund häst är bra för hållbarheten. Dessutom visar tidigare studier att hästägare värderar hästens hälsa högre än prestation. En mycket stor del (55-70%) av de hästar som slås ut i Sverige gör det pga störningar i rörelseapparaten. Kunskapen om anmärkningar från hästbesiktningar är trots detta mycket dålig inom SWB. Man har också dålig kunskap om den genetiska variationen inom rasen. Kvalitetsbedömningen äger rum på 20 platser i landet varje år och består av ett endagsprov för 4-åriga hästar. Kring 30% av årskullen deltar. I kvalitetsbedömningen ingår förutom ridprov o.dyl. en hälsobedömning. Man undersöker bland annat medicinskt hälsotillstånd, ortopediskt hälsotillstånd, böjprov (borttaget efter 2005) samt hanterbarhet. Från och med 2011 är hälsobedömningen borttagen från kvalitetsbedömningen. Frågeställningar och metod: 8300 hästar ingår i Linas studie. Här är hennes frågeställningar: - Förekomst och arvbarhet för hälsoegenskaper? - Förekomst av olika benställningar och hälsoanmärkningar? - Benställningens betydelse för hästens prestation?

3 Resultat: De anmärkningar på hovstatus som kunde registreras var hornsprickor, dålig hovkvalitet, osymmetriska hovar, små hovar, platthovar. Det var vanligare att fler framhovar än bakhovar fick anmärkningar. Anmärkningar på benen bestod framförallt av gallor (företrädelsevis kotsenskidor, kotleder och hasleder). Endast 26% av hästarna var helt fria från anmärkningar. Studien visar också att benhälsa (som går att bedöma med palpation) och hovkvalitet tycks ha en arvbarhet på 0,10-0,12. Bland hingstar som varit/är verksamma i aveln fanns gott om anmärkningar från kvalitetsbedömningen. De sämsta resultaten var för benhälsa, något bättre för hovstatus men även här finns mängder av anmärkningar. Stoägarens val av hingst bör påverkas av detta i större utsträckning. Faktorer som påverkar sadelns tryck mot hästens rygg Bakgrund: Forskning kring sadeltryck är svårt, enligt forskare A. Bylund. När man mäter sadeltryck använder man vanligen en tryckmätningsplatta under sadeln. För att undersöka hur sadeltrycket påverkas av en ryttare så kopplar man plattan till en dator, och mäter sadeltrycket under ett normalt ridpass. Man kan då få en datoriserad bild av trycket. Ännu bättre är om kan få se trycket i form av en film så att man ser hur trycket förändras under rörelse. Men vad visar egentligen detta? Det blir en summa av sadelns passform, ryttarens sits och hästens rörelse. Detta är svår data att arbeta med! Frågeställningar: - Hur bör en sadel vara konstruerad? - Hur påverkar trycket hästens rörelse, smärta etc. - Hur påverkar hästens redan störda rörelsemönster sadeltrycket? - Vilket är den bästa mät- och analysmetoden för denna typ av data? Preliminära resultat: Både vilken stoppning sadeln innehåller, samt vilken sadelgjord man använder påverkar sadeltrycket. Ullstoppning samt syntetstoppning (skum) jämfördes, där ullstoppning tycks ge ett jämnare tryck än skum. V-systemgjord jämfördes med en traditionell sadelgjord med normal placering, vilket visade att normal placering var bättre för sadeltrycket. Man vet dock inte om skillnaderna i sadeltryck har någon betydelse för hästen. Vill man rida med padd prova ut sadeln med padd! Man utförde också en pilotstudie där man mätte sadeltryck på hästar med konstiga ridsymptom som inte kunnat diagnosticeras. Hästarna visade asymmetrier i sadeltryck innan bedövning, vilka upphörde efter bedövning, vilken också bidrog till att fluktuationen ökade. Hur sadeltrycket ser ut hos väl fungerande ridhästar är ännu inte klarlagt. Man håller också på med ett projekt kring ryttarens sits i samarbete med Strömsholm. Föreläsningar och forskning kring säkerhet för människa och häst När olyckan har inträffat Läkaren Marjut Sohlman fanns på plats för att hålla ett anförande om skador inom hästbranschen. Hon menar att endast 5-10% av alla olyckor rapporteras, mycket på grund av att det är en bransch med mycket svartjobb. I Sverige finns det idag hästanläggningar och numerärt har mängden hästar nu överskridit mängden kor i landet. Trots platsbristen finns

4 de flesta hästarna i tätorter, vilket gör att många hästtäta kommuner har problem med att det blir för många hästar på för liten yta. Av Sveriges ryttare är 95% kvinnor, däremot är 20% av elitryttarna män! 15% av ryttarna har egen häst, kring 25% av alla ryttare lånar en privathäst att rida på, och 60% rider på ridskola. Vilka är det då som skadar sig? Det är framförallt amatörer i form av motionsryttare, medryttare, vuxenryttare (vuxna nybörjare) och unga tonåringar. Av alla olycksfall som leder till sjukhusbesök står ridsporten för 10%. Av de olycksfall inom ridsporten som leder till ett besök på akuten får 80% åka hem samma dag medan 20% måste stanna kvar för ytterligare behandling. Kring 10% är av allvarlig natur, exempelvis då ryttaren fått en häst över sig. Varje dag uppsöker pers sjukvården till följd av olyckor inom ridsporten, detta blir personer/år. Sadelns bom orsakar skador, exempelvis då man får en häst över sig så kan sadelns bom orsaka frakturer i bäckenet. Små gårdar genererar fler olyckor än större anläggningar. De allra vanligaste skadorna är fingerskador, oftast till följd av att man har fastnat i något (ex. tygeln). 25% av alla skador beror på slarv i hanteringen av hästen, medan 75% beror på avfallningar. Marjut höjde också ett varningens finger för att använda barnstigbyglar till barn och ungdomar då de ofta är för trånga. Dagens barn och ungdomar har stora fötter, och då kan de lätt fastna om stigbygeln är för trång. Hon avråder också starkt från att rida när graviditeten är så långt framskriden att magen har börjat bukta ut. Då är barnet helt oskyddat och en avfallning kan orsaka skada på fostret. Olycksfallsberedskap för häst Djursjukskötaren Linda Perttula från Universitetsdjursjukhuset Ultuna höll ett föredrag om olycksfallsberedskap för hästen. Hon råder alla hästägare att ha telefonnummer till distriktsveterinären tillgängligt i stallet. 112 ringer man bara om det är ett fall där handräckning från räddningstjänsten är nödvändigt, exempelvis om en häst fastnat någonstans. I första-hjälpen-lådan bör det finnas: bomull på rulle, gasbinda, vetrap/vetflex, koksalt och kompresser, febertermometer, brems, visitertång och gärna ett stetoskop. Febergränsen för häst anges till cirka 38,2oC (ibland 38,5). En rulle med gasbinda kan fungera som tryckförband under några varv med vetrap. Om hästen har fått ett sår som sitter nära en led, kontakta alltid veterinär. Infektion i leder ska undvikas in i det längsta! Om du inte vet hur lägg inget bandage alls, hellre än att lägga ett dåligt bandage. Vid misstänkt fraktur är det viktigt att bandaget lindas en bra bit upp över brottet, annars gör det mer skada än nytta. Om hästen har en puls på slag/minut är det tecken på allvarlig smärta (ffa kolik). Linda vill också ta död på en gammal huskur som innebär att man ger hästen paraffinolja vid foderstrupsförstoppning. Risken är att det hamnar i lungorna, så ge inte hästen någonting vid foderstrupsförstoppning. Om det inte släpper med hjälp av massage och en promenad ring veterinären. Många hästägare är osäkra på när de ska reagera på att en förlossning drar ut på tiden. Lindas råd är att utdrivningsskedet inte ska ta mer än 20 minuter, drar det ut på tiden mer än så ring veterinär. Hon vill också flagga för att hästen vid bremsning kan visa en liknande reaktion som vid penicillinchock, dvs. att den faller omkull. Bremsen skall då lossas och hästen kommer på benen igen efter en liten stund. Vid penicillinchock gör man likadant, gå ut ur boxen och låt hästen kvickna till. Stor skaderisk om du befinner dig kvar i boxen när hästen ligger ner, gå alltid ut!

5 Varför läkemedel? Veterinär Jenny Ennerdal höll en intressant föreläsning kring användningen av läkemedel på häst. Hon vill gärna problematisera användningen av läkemedel eftersom det alltid innebär en risk, både för människa och för häst. Ett bra riktmärke är att nyttan ska överstiga risken, och detta måste avgöras från fall till fall. Risker för hästen kan till exempel vara olika skadliga effekter av läkemedlet i fråga (som biverkningar, retande ämnen). Hon exemplifierar med att antiinflammatoriska läkemedel kan ge biverkningar som kolik och skador på slemhinnan, samt att det alltid finns en risk att hästen reagerar på ämnet prokain som finns i penicillin, vilket då kan leda till penicillinchock. Även administreringen (tillförseln av läkemedel) kan vara riskfylld för hästen. Det kan till exempel röra sig om felaktig injektion eller injektion på fel plats. Människan utsätts också för risk i samband med läkemedelsbehandling, exempelvis i form av risk för självstick, direktkontakt med läkemedlet, påverkan av en aktiv substans (ex. kortison) och risk för allergi mot preparatet (ffa penicillin och sulfa). Även vid administreringen utsätts människan för risk för trampskador, klämningar och sparkar. Man bör därför alltid använda stålhätta samt engångshandskar. Vid intramuskulär injektion (ex. vid penicillinbehandling) råder Jenny att man alltid är två, att hästen hålls i grimma och grimskaft, att man håller till i boxen och att reträttvägen är fri om man behöver ta sig ut ur boxen snabbt. Det är en bra metod att muta hästen med något gott för att få den att stå stilla. Slutligen pratade Jenny om dopning och felaktig medicinering. Hon påpekade att dopning gäller även på träning, alltså att en häst i träning inte heller skall vara under läkemedelsbehandling. Om din häst behöver behandling bör du ta hänsyn till om det finns någon tävlingshäst i stallet. Inom travsporten tas ca 3600 dopningsprover/år. Cirka sju av dessa är positiva. Rädslan för dopning är stor inom såväl ridsporten som travsporten. Jenny råder att man använder en särskild medicineringshink som endast används för detta. Man bör också stå på en plats där man ser om man spiller, alltså helst inte i boxen där man kan söla ner och spilla i bädden etc. utan att det märks. Rädslan för dopning medför en viss risk att en häst inte får den behandling den behöver, vilket är allvarligt. Medicin skall alltid förvaras i originalförpackning i ett särskilt skåp, som gärna får vara låst. Tänk också på att följa doseringsanvisningarna noga. Överdosering kan medföra längre karenstid. Läs på förpackningen! En häst som är under behandling bör stå i en uppmärkt box, förslagsvis med en tydlig lapp på boxdörren. Grupphållning av hästar: Välfärd för hästen och säkerhet för människan SLU-forskaren Elke Hartmann berättade om en studie där man undersökt grupphållning ur ett säkerhetsperspektiv. Hon menar att grupphållning ska väljas i första hand då detta bidrar till färre oönskade beteenden hos hästarna. Trots detta hålls fortfarande många hästar ensamma. Varför tillämpas inte denna kunskap i praktiken? Kan det bero på otillräckligt vetenskapliga rekommendationer kring hästhållning? Eller beror det på hästägarnas rädsla för skador på hästarna och sämre säkerhet för människan? Är denna oro befogad? I studien provade man en metod för att introducera en ny häst till en hästgrupp som gick ut på att hästarna fick hälsa på varandra i stallet i varsin intilliggande box först, innan de släpptes ut

6 i hagen tillsammans. Detta jämförde man sedan med att inte göra någon sådan förintroduktion, utan att bara släppa ut den nya hästen i hagen till den nya okända individen. Resultat 1: På totalt 106 tester (introduktioner) blev endast två hästar skadade, och det rörde sig i båda dessa fall endast om små skador. Hos yngre hästar såg man en viss tendens till minskad kontaktaggression i de fall hästarna fått hälsa på varandra i stallet först. Däremot tycktes inte förberedelserna i stallet spela lika stor roll som man trott. Det som överraskande nog visade sig ha bäst resultat var att släppa ut en ny häst i hagen med två individer, som redan känner varandra, samtidigt. Aggressionen mellan hästarna tycks då bli mera utspädd och mötet mellan de obekanta hästarna blir lugnare. Elke berättade också om en "sidostudie" där man testat om rangordningen i flocken hade någon betydelse för hur många hästar i en flock som följer med till grinden när en av hästarna blir hämtade i hagen. Detta eftersom det anses vara ett riskfyllt moment att gå in i en hästflock och hämta en häst, inte minst kan det uppstå tumult vid grinden när man ska gå ut ur hagen. Resultat 2: Denna studie visade att rangordningen inte hade någon betydelse. Det spelade alltså ingen roll om man tog ut en ranghög häst ur hagen, jämfört med en ranglåg. Det var inte fler hästar som följde med till grinden bara för att den ranghöga hästen skulle lämna hagen. Det som däremot spelade roll var om två hästar skulle tas ur flocken. Då ville fler hästar följa med till grinden. Detta beror sannolikt på att hästens flockinstinkt starkare utlöses när fler än en individ ska lämna hagen, varpå fler hästar vill följa med. Generellt sett är det mycket sällsynt med aggressiva beteenden riktade mot människor, vilket också denna studie bekräftade. Rädsla hos häst Bakgrund: Professor Linda Keeling har intresserat sig för det här med rädslor hos hästar. Hon berättade om sin forskning som visar flera intressanta resultat. 20% av alla olyckor beror på en rädslereaktion hos hästen. Rädsla hämmar också inlärningen hos hästar, vilket gör att en rädd häst svårligen lär sig något av upplevelsen/situationen då den blir skrämd. Man ser dock stora rasskillnader då det gäller hur lättskrämda hästar är. Det går att träna bort beteendereaktionen som gör att en häst flyr när den blir skrämd, däremot går det inte att träna bort upplevelsen av rädsla. Linda påpekar att det förstås är bättre att försöka undvika olyckor än att förlita sig på hjälmen om man ramlar av. Metod 1: I studien testade man hästars rädslereaktioner på tre olika stimuli: en kon (syn), eukalyptusdoft (lukt) och radiobrus (hörsel). Man testade också huruvida en häst som blivit utsatt för dessa stimuli förut skulle kunna överföra denna erfarenhet till en häst som var helt ny (naiv) för studien, och därmed minska dennes rädslereaktioner (kallat social överföring). Man testade både hopp- och dressyrhästar, samt hästar som hade en blandning av hopp- och dressyrstam. Resultat 1: Syn- och hörselstimuli gav den kraftigaste rädslereaktionen, medan luktstimulit ökade hästens uppmärksamhet mot omgivningen. Social överföring från en redan testad häst minskade också mycket riktigt rädslereaktionen hos den naiva hästen. Det visade sig också att en naiv häst som blivit utsatt för stimuli tillsammans med en annan häst som tidigare blivit testad, också kunde ta med sig denna sociala överföring till en situation när den naiva hästen var ensam. Den sociala överföringen sträcker sig alltså utanför den situation där hästarna hade

7 sällskap av varandra. Hopphästarna reagerade med mindre rädsla än dressyrhästarna. De lärde sig också snabbare att det inte var farligt. Metod 2: Man ville också testa hur ryttarens rädsla kan överföras till hästen. Man informerade ryttaren om att ett stimuli som skulle kunna skrämma hästen skulle introduceras på en särskild plats i ridhuset när ekipaget red förbi. Man lät sedan bli att presentera detta stimuli när ryttaren och hästen passerade, för att se hur ryttarens förväntan om att något otäckt skulle dyka upp påverkade hästen. Resultat 2: Studien visade tydligt att ryttarens övertygelse om att något skulle skrämma hästen överfördes till hästen. Hästens hjärtfrekvens gick upp endast på grund av att ryttaren trodde att något farligt skulle dyka upp. Effekten var tydligare när hästen reds jämfört med när den leddes. Människans reaktion kan alltså påverka hästens fysiologi. Lindas slutsats är att man behöver träna mycket på rädslor hos sin häst. Hon rekommenderar också att man använder en erfaren häst som hjälp eftersom den sociala överföringen mellan hästar är stark. Hon påpekar också att det inte är så konstigt att hästar reagerar på hur vi människor känner oss, eftersom de är avlade på att kunna tolka oss människor.

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar

Sårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU

Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Dags att väcka den björn som sover! Arbetsmiljö Företagande Kunden Tätortsnära hästhållning Samhällets krav Hästens

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

KURSHANDLEDNING TRAVKURS FÖR STJÄRNKUSK DEL 2

KURSHANDLEDNING TRAVKURS FÖR STJÄRNKUSK DEL 2 KURSHANDLEDNING TRAVKURS FÖR STJÄRNKUSK DEL 2 Kurslängd 22 lektioner á 2 timmar. Kursmaterial Travkurs för vuxna steg 1 och Travkurs för vuxna steg 2 Teoriprov Checklista för praktiska moment Affischer

Läs mer

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

function get_style79 () { return none; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Problemlösning med hästar

Problemlösning med hästar Problemlösning med hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Allt oftare händer det i olika sammanhang att hästmänniskor ber mig om hjälp att lösa problem med hästar. Det kan gälla snart sagt vilken

Läs mer

eller ryttare på ryggen. Vi brukar alltid välja en unghäst av den ras som är mest känd i landet.

eller ryttare på ryggen. Vi brukar alltid välja en unghäst av den ras som är mest känd i landet. Kära Hästägare, Tack för ditt visade intresse att anmäla din häst till kommande Monty Roberts Join-Up Demonstration Vi ber Er att noga läsa igenom följande information Uttagnings/Demohästkriterium. Om

Läs mer

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori: TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Lätt B:1 Hoppning: Banhoppning, minst 8 hinder. Hinderhöjd LC = 60-100 cm beroende på häststorlek. Visa: Sadling och betsling, tillpassning av ridmundering, dekorativ hästvård,

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

Kompetensbeskrivning travhästskötare

Kompetensbeskrivning travhästskötare Kompetensbeskrivning travhästskötare Det övergripande målet är att travhästskötaren, med iakttagande av god hästhållning, skall ha kompetens att under arbetsledning på ett självständigt och yrkesmässigt

Läs mer

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011

Publicerat med tillstånd Märtas hästbok Text och bild Erika Eklund Wilson Bonnier Carlsen 2011 Jag heter Märta. Jag älskar hästar! Det här är min bästa häst Julia. Hon bor på ridskolan. Där finns ridläraren Kattis, alla hästarna och mina ridkompisar. Jag rider där varje vecka. 7 Använd skänklarna!

Läs mer

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar

Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Krubbitning, vävning och andra beteendestörningar hos hästar Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Del 3 Stereotypa beteendestörningar hos hästar har ett klart och tydligt samband med hästhållningens

Läs mer

Policy hästskötsel och hantering Wången AB 2014-2015

Policy hästskötsel och hantering Wången AB 2014-2015 Policy hästskötsel och hantering Wången AB 2014-2015 Personlig skyddsutrustning och klädsel Personlig skyddsutrustning bärs vid respektive aktivitet Körning Hjälm, handskar, körglasögon Grövre skor som

Läs mer

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen.

Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Mat får de två gånger om dagen. PROJEKT POLISEN: Polishästar, del 1 Det här är Sierra. Han är 12 år och jobbar som polishäst här i Malmö. Han bor tillsammans med 20 andra hästar i Polisens stall här i Malmö stad. Där har de alla varsin

Läs mer

Breaking & Training young horses

Breaking & Training young horses Breaking & Training young horses Muggeridge, Stiwing, Hoas och Coldreys om konsten att rida in hästar. Russel Muggeridge, Strömsholm, Madeleine Stiwing, Jutagården och Lorentz Hoas, Stall Anderse arbetar

Läs mer

Förslag till Hästnäringens forskningsprogram

Förslag till Hästnäringens forskningsprogram 1 Förslag till Hästnäringens forskningsprogram Bakgrund Stiftelsen Svensk Hästforskning har bildats av Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) i samverkan med AB Trav och Galopp (ATG),

Läs mer

Beslut FoU - Häst

Beslut FoU - Häst Beslut FoU Häst 20081216 Kursiva summor anger belopp som beviljats tidigare år. Fet stil anger belopp som beslutats hösten 2008. Vanlig stil anger planeringsramar som skall beslutas kommande år. Vissa

Läs mer

Lär hästen sänka huvudet!

Lär hästen sänka huvudet! Lär hästen sänka huvudet! Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Som ryttare vill man också att hästen ska tugga på bettet och skumma kring munnen, eftersom det är ett tydligt tecken på att hästen är avspänd

Läs mer

Plugghäfte Barnmärken

Plugghäfte Barnmärken Plugghäfte Barnmärken Förberedande häfte inför märkestagning av märkena Vita Hästen Guld Hästen Vita Hästen Gula Hästen Brons Hästen Silver Hästen Guld Hästen Barnmärken Innehåll Sida Översikt och krav

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL STALLET. Konsten att umgås med hästar på ett säkert sätt

VÄLKOMMEN TILL STALLET. Konsten att umgås med hästar på ett säkert sätt VÄLKOMMEN TILL STALLET Konsten att umgås med hästar på ett säkert sätt Den här guiden är till för dig som precis har börjat i stallet. Den listar saker som kan vara bra att veta för att din, andras och

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE

HÄSTAR I TRAFIKEN TIll dig Som ÄR RyTTARE HÄSTAR I TRAFIKEN till dig som är ryttare Att rida i TRAFIK Intresset för hästar och ridsport ökar stadigt i Sverige. Vi är närmare en halv miljon människor som rider eller kör för tävling, motion eller

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador?

Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Hur kan vi rida hästen friskare och förebygga belastnings skador? Examens arbete B-tränar utbildning Hoppning 2015 av Caroline Johansson Innehållsförteckning 1.Introduktion Problemområdesbeskrivning Syfte

Läs mer

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till

Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till 1 av 6 2011-03-25 10:03 Utrustning Publicerad: 2007-01-29 Ligger sadeln rätt? Så går en sadelutprovning till En illa tillpassad sadel kan försämra hästens prestationsförmåga och i förlängningen ge både

Läs mer

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD

RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD RYGGPROBLEM PÅ FULLBLOD Fördjupningsarbete steg III 2004 Elin Ståhl 1 INLEDNING Uppslaget till fördjupningsarbetet kom till när jag efter en undersökning på djursjukhuset i Helsingborg nekades direktreglering

Läs mer

Innehållsförteckning. Referat 2. Inledning 2. Litteraturstudie 3. Material och metoder 4. Resultat 4. Diskussion 6. Källor 7

Innehållsförteckning. Referat 2. Inledning 2. Litteraturstudie 3. Material och metoder 4. Resultat 4. Diskussion 6. Källor 7 Innehållsförteckning Referat 2 Inledning 2 Litteraturstudie 3 Material och metoder 4 Resultat 4 Diskussion 6 Källor 7 Referat Detta arbete tar upp frågan om möjligheten att och intresse för att mentaltesta

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Tiveden 14-16 augusti 2015

Tiveden 14-16 augusti 2015 Tiveden 14-16 augusti 2015 Det närmar sig vår ridtur på Tivedens ridleder. Här kommer lite nyttig information. Är det någon som vill delge några mer tips eller att tänka på inför vår helg så får ni gärna

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL DALBY RYTTARFÖRENING & VASAHOLMS RIDSKOLA

VÄLKOMMEN TILL DALBY RYTTARFÖRENING & VASAHOLMS RIDSKOLA VÄLKOMMEN TILL DALBY RYTTARFÖRENING & VASAHOLMS RIDSKOLA I lilla stallet bor: A-ponny: Bonnie B-ponny: Lady, Kryddan, Ranja, Millan C-ponny: Samba, Skipper, Muscot D-ponny: Flora, Miss Häst: Jagaar Alla

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Måndag. Tisdag. Gör hästen klar för lektion 16.00-16.45 Instruktör: Elin H

Måndag. Tisdag. Gör hästen klar för lektion 16.00-16.45 Instruktör: Elin H Måndag Gör hästen klar för lektion 16.00-16.45 För dig som behöver träna på att göra iordning hästen inför lektion. Vi kommer att träna på att sadla, tränsa och sätta på resten av hästens utrustning, och

Läs mer

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1

UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 UPPSALA PONNYKLUBB TEORI För Ryttarmärke 1 HÄSTENS DELAR Nosrygg Ganash Hals Manke Länd Rygg Kors Svansrot Bringa Bog Bakknä Underarm Framknä Kastanj Has Skenben Kota Krona Skenben Karled Hov Så här är

Läs mer

Kurser i Parelli Natural Horsemanship sommarhalvåret 2016

Kurser i Parelli Natural Horsemanship sommarhalvåret 2016 Kurser i Parelli sommarhalvåret 2016 Maj Börja med Parelli 30 april-1 maj Vill du få en ännu bättre relation med din häst? Vill du känna dig säker i hanteringen av din häst? Vill du förbereda din unghäst

Läs mer

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

Foder UTFODRING AV HÄSTEN Foder Hästen är en gräsätare och i vilt tillstånd söker den föda omkring 16-18 timmar varje dygn. Uppstallade hästar måste utfodras regelbundet med rätt och lagom mängd foder vid varje tillfälle för att

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Bokning av föreläsningar och kurser

Bokning av föreläsningar och kurser Bokning av föreläsningar och kurser hjälper dig att boka en kurs till ditt företag och din förening. 1. et Boka en föreläsning ur s standardutbud, se följande sidor för mer information, eller specialbeställ

Läs mer

Metacam. meloxikam. Vad är Metacam? Vad används Metacam för? Sammanfattning av EPAR för allmänheten

Metacam. meloxikam. Vad är Metacam? Vad används Metacam för? Sammanfattning av EPAR för allmänheten EMA/CVMP/259397/2006 EMEA/V/C/000033 Sammanfattning av EPAR för allmänheten meloxikam Detta är en sammanfattning av det offentliga europeiska utredningsprotokollet (EPAR) för. Det förklarar hur kommittén

Läs mer

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.

Ett lyckat hästköp. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning. Söderåsens Islandshästar Telefon: +46-(0)435 44 24 00 Mobil: +46-(0)709-54 24 00 Email: katarina@turridning.com www.turridning.com Ett lyckat hästköp Av Katarina Lagerbäck, B-instruktör i SIF. Eftertryck

Läs mer

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. SJUKVÅRD Kliv in och hjälp till DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv. Att lära sig rädda liv är inte så svårt Varje år är det tusentals

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Så skyddar du hästen från kvarka

Så skyddar du hästen från kvarka Så skyddar du hästen från kvarka Varje år drabbas i snitt ett femtiotal stall av kvarka där en eller flera hästar insjuknar. Kvarkan, som är en smittsam bakterie, ställer till stora bekymmer för både hästar

Läs mer

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor Profil Trav eller Trav/Monté Profil Ridledare för Islandshäst Kursöversikt med kursplaner Kursöversikt Kursen är en folkhögskoleutbildning och ges genom Hästsportens

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004

Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Fölets och unghästens benställning vad kan påverkas och när ska det göras? Fördjupningsarbete under Steg 3-kursen våren 2004 Lisa Morgenstjerne Johnsson och Pia Påhlstorp 2 Inledning Efter en intressant

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

DALBY RYTTARFÖRENING hälsar VÄLKOMMEN TILL VÅRTERMINEN 2017 på VASAHOLMS RIDSKOLA

DALBY RYTTARFÖRENING hälsar VÄLKOMMEN TILL VÅRTERMINEN 2017 på VASAHOLMS RIDSKOLA DALBY RYTTARFÖRENING hälsar VÄLKOMMEN TILL VÅRTERMINEN 2017 på VASAHOLMS RIDSKOLA Ridskolan ligger vid väg 11 mellan Dalby-Veberöd. Vänd in vid skylt Torna Hällestad och följ skyltning mot ridskolan. När

Läs mer

Hälta/or osteokondros

Hälta/or osteokondros Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Olika inhyssningssystem och deras påverkan på unghästens mentala

Läs mer

Rätt rustad KLÄDD FÖR STALLJOBB. Varken hästens eller ryttarens utrustning behöver kosta skjortan men den måste passa, vara hel och säker.

Rätt rustad KLÄDD FÖR STALLJOBB. Varken hästens eller ryttarens utrustning behöver kosta skjortan men den måste passa, vara hel och säker. Rätt rustad Varken hästens eller ryttarens utrustning behöver kosta skjortan men den måste passa, vara hel och säker. Vad det gäller den personliga skyddsutrustningen som fi nns måste den uppfylla de säkerhetskrav

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång

Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång Emilie Wass Jag heter Emilie och fyller 25 år i sommar. Jag har ridit sedan jag var 9 år gammal och när jag var 11 år började jag på UPK. Det kändes på en gång att det var en extremt bra ridskola på alla

Läs mer

Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare

Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Islandshästar är inte som andra hästar om skillnaden mellan aktiva och passiva hanterare Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz För alla hängivna islandsryttare är det en självklarhet att islandshästar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Hästen I centrum. På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl. Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom

Hästen I centrum. På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl. Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Hästen I centrum På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Foto: Anna-Karin Liljedahl Foto:Viktoria Östblom Innehåll Sida 10-11, intervju

Läs mer

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång

HIPPOS FODER. Framgång föder framgång FODER Framgång föder framgång Foderprogrammet anpassat till modern hästhållning AB Johan Hansson har sedan 1981 producerat hästfoder med stor framgång och har nu ett av marknadens mest välrenomerade hästfoder.

Läs mer

Riddagbok för Lucky 2002-03

Riddagbok för Lucky 2002-03 Riddagbok för Lucky 2002-03 020919 Blev beordrad att vara med på lektion. Red på Lucky. Det gick alldeles utmärkt. Lyckades få honom att arbeta i rätt form i hela 45 min! Får mycket beröm av min ridlärare

Läs mer

Modellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar

Modellbeskrivningar. Dressyr- korta hästar Modellbeskrivningar Amerigos sadlar Rätt anpassad= bättre ridbarhet. Amerigos "Topline Adjustment System" ökar din hästs scope och ridbarhet. Vi vill ge hästen bättre förutsättning att hoppa med rundad

Läs mer

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder.

4.1 Terapeutiska indikationer Typherix används för aktiv immunisering mot tyfoidfeber av vuxna och barn från 2 års ålder. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Typherix, injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Polysackaridvaccin mot tyfoidfeber. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos om 0,5 ml vaccin innehåller:

Läs mer

Studie. Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en pad under sadeln?

Studie. Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en pad under sadeln? Studie Vad händer med trycket mot hästens rygg när man lägger en pad under sadeln? HELP Ryggteknik 0705 222 551 19660528-1929 Helena Lindqvist Pettersson sadeltryck@hotmail.com www.sadeltryck@hotmail.com

Läs mer

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001

Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer! Enkätsvar Under hösten 2013 skickades en enkät ut till de som valt att inte förnya sin B-licens vid Solängets travsällskap mellan åren 2000-2010. Detta för att försöka förstå anledningen till varför man

Läs mer

SRG:s policy för HÄSTHÅLLNING

SRG:s policy för HÄSTHÅLLNING SRG:s policy för HÄSTHÅLLNING Policy gällande hästhållning är viktigt ur flera aspekter. Policyn syftar till att sätta hästens välbefinnande i centrum och lösa arbetsuppgifterna på ett sätt som är säkert

Läs mer

Fotbollslekar. Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll

Fotbollslekar. Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll Fotbollslekar Ett kompendium av bra övningar för att leka och lära sig fotboll Barn har ett naturligt behov av lek och rörelse i unga år men även en begränsad förmåga till att inse vikten av och konsekvenserna

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg

Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg Senaste nytt från hästforskningen populärvetenskaplig rapport nummer 1 2012 Tema - avel och hästhållning Fler källor ger säkrare besked om avelsframsteg För att kunna mäta avelsframsteg för varmblodiga

Läs mer

Amning och graviditet-fosterpåverkan

Amning och graviditet-fosterpåverkan 1 Amning och graviditet-fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd 06 Nov 2013 Kerstin Ahlqvist LIF/FASS Graviditet Amning SLLs beslutsstöd (Janusinfo) Läkemedel och fosterpåverkan Läkemedel

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju.

En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju. En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju. Siri har i princip ridit i hela sitt liv. Hon började på ett gotlandsruss, fortsatte med en shetlandsponny och sen en B-ponny.

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar

Fång. Distriktsveterinärerna tipsar Fång Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är fång? Fång är en inflammation i lammellagret i hästens hovar. Lamellagret är fästet mellan hovkapseln och hovbenet. Inflammationen gör så att hästen får mycket

Läs mer

Svenska Ridsportförbundet Disciplinnämnden (DIN) Ärende no 8:2014. Saken: Olämpligt uppträdande. Anmälare: Överdomare (ÖD) MarieAnne Winbladh

Svenska Ridsportförbundet Disciplinnämnden (DIN) Ärende no 8:2014. Saken: Olämpligt uppträdande. Anmälare: Överdomare (ÖD) MarieAnne Winbladh Svenska Ridsportförbundet Disciplinnämnden (DIN) Ärende no 8:2014 Saken: Olämpligt uppträdande Anmälare: Överdomare (ÖD) MarieAnne Winbladh Anmäld medhjälpare/tränare: Sofie Thurdin, Helsingborg, Ombud:

Läs mer

Våld mot djur och våld i nära relationer

Våld mot djur och våld i nära relationer Våld mot djur och våld i nära relationer Med svansen mellan benen Sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur är beroende av människors välvilja, att vi tar hand om dem och vill dem väl. När djur far illa

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap

Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap Välkomna till Enskede Ridskola & Enskede Ridsällskap Vem gör vad? Enskede Ridskola Hästar Ridinstruktörer Stallpersonal Anläggning & utrustning Allt som krävs för att erbjuda och genomföra ridlektioner

Läs mer

Hä stpolicy elevstället

Hä stpolicy elevstället 2015-06-18 rev. 2015-06-18 Sida 1 av 5 Hä stpolicy elevstället Innehåll Inledning... 2 Säkerhetsrutiner... 3 Personlig skyddsutrustning... 3 Ridning... 3 Körning, longering och tömkörning... 3 Reflexer...

Läs mer

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Magsår hos häst -Hur ofta förekommer och hur ska magsår förebyggas?

Läs mer

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer