Arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter"

Transkript

1 Arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter Sara Sandberg Linnea Swärd Arbetsterapi, kandidat 2020 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter Occupational therapists work in green care and its effects Författare: Sandberg, Sara och Svärd, Linnea

3 Examensarbete i arbetsterapi, 15 hp Vårterminen 2020 Handledare: Cecilia Björklund Sandberg, S. och Svärd, L. Arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020 Sammanfattning I takt med att samhället moderniseras suddas kopplingen mellan människor och naturen ut alltmer, vilket har lett till ökade stressnivåer. Insatser baserade på grön omsorg har visat sig ha en stressreducerande effekt för en variation av klientgrupper. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie med kvalitativ ansats undersöka hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg, och vilka effekter sådana insatser kan ha. Litteratursökningen genomfördes både i databaser och genom manuell sökning. Femton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: Aktivitet som mål och medel, Utredning, utvärdering och samverkan, Minskad stress och ökat välbefinnande och Känsla av gemenskap och tillhörighet. Resultatet visar att arbetsterapeuter administrerar och leder program inom grön omsorg. De mest framträdande effekterna var minskad stress och ett ökat välbefinnande. Det finns fördelar med att implementera grön omsorg i arbetsterapiverksamheter. Att använda grön omsorg i arbetsterapi kan vara ett värdefullt terapeutiskt verktyg. Sökord: Occupational therapy, green care, nature-assisted therapy, nature based, 1

4 Sandberg, S. och Svärd, L. Occupational therapists work in green care and its effects. Examensarbete i arbetsterapi 15 hp, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, 2020 Abstract The connection between human and nature is fading away as society gets more modernised, with increased stress-levels as a result. Interventions based on green care have proven to give stress-reducing effects for a variety of client-groups. Using a qualitative literature study approach, the aim with this paper was to investigate how occupational therapists work within the green care area and what effects such interventions could have. The literature-search was carried out both manually and within databases. Fifteen papers were found that fulfilled the criteria for inclusion and were used for analysis. The data-analysis resulted in four categories; Activity as goal and means, Investigation, evaluation and collaboration, Decreasing stress and increasing wellbeing and Sense of fellowship and belonging. Concluding results show that occupational therapists administrates and leads programs within green care. Furthermore, the most pronounced effects were decreased stress and improved well-being. Implementing green care within occupational therapist operations has advantages and can be a valuable therapeutic tool. Keywords: Occupational therapy, green care, nature-assisted therapy, nature based.- 2

5 Innehållsförteckning: Sammanfattning 1 Abstract 2 Inledning 4 Bakgrund 4 Relationen mellan människa och natur 4 Grön omsorg 5 Arbetsterapi och miljö 6 Problemformulering 7 Syfte 7 Metod 8 Design 8 Litteratursökning 8 Urval 9 Analys 11 Resultat 12 Utredning, utvärdering och samverkan 13 Aktivitet som mål och medel 13 Utredning, utvärdering och samverkan 15 Minskad stress och ökat välbefinnande 16 Känsla av gemenskap och tillhörighet 18 Diskussion 19 Resultatdiskussion 20 Metoddiskussion 23 Slutsats 24 Tillkännagivande 25 Referenslista 27 Bilaga

6 Inledning Miljön är en grundläggande och viktig faktor för människans aktivitetsutförande, och kan antingen vara stödjande eller hindrande (Kielhofner & Taylor, 2017). Redan tidigt i arbetsterapins historia blev det tydligt att både fysisk och social miljö har en stor inverkan på den terapeutiska processen, samt människans möjligheter att engagera sig i aktivitet (Kielhofner, 2009). Under denna tidsperiod började grön omsorg användas som terapeutiskt verktyg inom arbetsterapin (Bannigan, Fieldhouse & Bryant, 2014). Sedan dess har en del forskning publicerats inom grön omsorg, i vilken resultatet visar att sådana insatser ger positiva effekter för klienter. Författarna till den här uppsatsen har noterat att insatser baserade på grön omsorg sällan prioriteras inom hälso- och sjukvård. Genom denna litteraturöversikt vill de bidra med kunskap om hur grön omsorg används av arbetsterapeuter och vilka positiva effekter sådana insatser kan ha för människor med psykisk ohälsa och stressproblematik. Bakgrund Relationen mellan människa och natur Samhället idag står inför en ökad förekomst av ohälsa relaterad till modern livsstil (Nilsson, Sangster & Konijnebdijk, 2010). Människor är alltmer stillasittande och ökade nivåer av stress relaterat till stadsliv har kunnat observeras. Stress och en stillasittande livsstil har lett till en ökad förekomst av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, blodtryck och övervikt (Larsson, 2019). Medicinering används för att minska symtomen snarare än att bekämpa de verkliga orsakerna till sjukdom och minskad livskvalité (Nilsson et al., 2010). Utifrån dessa problem finns ett behov av att utveckla alternativa behandlingsformer som kan användas i hälsofrämjande och förebyggande syfte. Idén om att naturen kan medföra hälsosamma effekter går att spåra till antiken, där bland annat fängelser, sjukhus, kloster och kyrkor använde naturen som terapeutiskt verktyg (Steigen, Kogstad & Hummelvoll, 2016). Människor idag är mer frånkopplade från naturen, vilket har ett 4

7 sämre välbefinnande som konsekvens (Gallis, 2013; Briceño, Llorente, & Olivar, 2018; Hassink & Van Dijk, 2006). Undersökningar visar att människor i industrialiserade samhällen spenderar mellan 1 % - 5 % av deras tid utomhus, vilket är den lägsta siffran i människans historia (Bannigan et al., 2014). Detta menas bero på att människan i och med detta skiljs från den naturliga världen, vilket leder till att en del av kulturen och identiteten förloras (ibid.). De förändrade kulturella normerna kan hänvisas till jordbruksindustrialiseringen som skedde under 1900-talet, och framför allt under de senaste 50 åren, där avskaffandet av jordbruksproduktionen skett ute på landsbygderna. Konsekvenserna av detta är både miljömässiga, kulturella, ekonomiska och personliga. Människans allmänna näring, relationer, hälsa och livskvalité tenderar att påverkas och det moderna livet kan leda till en överstimulering av intryck med fysiologisk och psykologisk stress som påföljd. Värdet av relationen mellan människor och natur har förbisetts under de senaste decennierna och därför finns det ett behov av att stärka den kopplingen (Gallis, 2013; Briceño et al., 2018; Brag & Atkins, 2016; Giddens & Sutton, 2014; Risberg, Risberg & Risberg, 2016). Grön omsorg Green care, eller grön omsorg som är den svenska benämningen, kan ses som ett paraplybegrepp som innefattar ett brett utbud av olika insatser såsom exempelvis naturbaserad rehabilitering, socialt jordbruk, terapeutisk trädgårdsodling eller djurassisterade interventioner. De olika begreppen liknar varandra men har trots det sin egen pedagogik, process och praxis som baserats på djur eller natur (Briceño, Llorente & Olivar, 2018; Bragg & Sempik, 2013). I Sverige används termen naturunderstödd rehabilitering i större utsträckning än i andra länder, något som Briceño et al. (2018) belyser i sin litteraturöversikt. På lantbruksuniversitet i Alnarp utvecklades naturunderstödd rehabilitering (NBR) på grund av ökad sjukfrånvaro till följd av olika psykiatriska diagnoser (Ahlborg, Grahn, Sahlin & Tenenbaum, 2015). Det fanns en brist på rehabiliteringsprogram med inriktning mot stressrelaterad ohälsa, vilket öppnade upp för användandet av trädgård och natur i rehabiliteringssyfte (ibid). Författarna till föreliggande studie har dock valt att använda termen grön omsorg för att täcka ett bredare forskningsområde än studier publicerade i Sverige. 5

8 Grön omsorg involverar deltagarna i meningsfulla aktiviteter som utförs i en stressfri miljö, där deltagarna kan hitta lämpliga arbetsuppgifter att utföra oberoende av dagsformen (Steigen et al., 2016). Arbetsuppgifterna kan vara allt från att odla plantor, vistas i skogen eller ta hand om djur. Förutom att uppgifterna äger rum i naturen, delar aktiviteter baserade på grön omsorg även andra egenskaper (Granerud & Eriksson, 2014). De innefattar alltid aspekter av kommunikation och interaktion med andra som delar gemensamma upplevelser, såsom exempelvis erfarenheten av psykisk ohälsa. På de gårdar där aktiviteterna utförs finns möjligheten för människor med fysiska, mentala och känslomässiga funktionella begränsningar att delta utifrån sina förmågor. Interventioner inom grön omsorg främjar både mental och fysisk hälsa, samt bidrar till ökad livskvalité för en variation av klientgrupper (Haubenhofer, Eilings, Hassink & Hine, 2010; Gallis, 2013; Hassink & Van Dijk, 2006; Steigen et al., 2016). Interventionerna kan vara användbara för klienter inom psykiatrin, personer med olika typer av psykisk ohälsa, depression och utbrändhet, samt också personer med drog- och alkoholmissbruk (Bannigan et al., 2014). Den teori som ligger till grund för grön omsorg kan förstås utifrån ett psyko-evolutionärt perspektiv som förklarar människans medfödda behov att vara i kontakt med naturen (Adevi & Sempik, 2013). Det psyko-evolutionära perspektivet influeras starkt av människans överlevnadsinstinkt som etablerats tidigt i människans utveckling (Briceño et al., 2018; Bannigan et al., 2014). Utifrån denna teori beskrivs människan vara genetiskt programmerad att känna tillhörighet med allt levande och utvecklas i förhållande till naturen. Det psyko-evolutionära perspektivet betonar således att förändring på en mänsklig och genetisk nivå är långsammare än förändring av samhälle och livsstil (Bannigan et al., 2014). Arbetsterapi och miljö Inom arbetsterapi finns en gemensam övertygelse om att miljön påverkar människans aktivitetsutförande (Erlandsson & Persson, 2014; Fisher & Marterella, 2019; Kielhofner & Taylor, 2017). Den karaktäriseras av fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska egenskaper som erbjuder både möjligheter och begränsningar för individen (Kielhofner & Taylor, 2017). Miljön utgör ofta en kritisk dimension som antingen understödjer eller hindrar 6

9 en individs aktivitet. (Kielhofner & Tylor, 2017, s. 23). På olika sätt påverkar miljön samspelet mellan människors värderingar, intressen, roller, vanor och utförandekapacitet. Miljöns inverkan är beroende av egenskaper som återfinns både i miljön, men också hos individen (ibid). Likt arbetsterapin delar grön omsorg övertygelsen om att miljön har ett starkt inflytande på människors aktivitetsutförande (Bannigan et al., 2014; Briceño et al., 2018). Historiskt sett har det varit möjligt att observera ett starkt samband mellan grön omsorg och arbetsterapi (Bannigan et al., 2014). Under början av 1900-talet var det möjligt att observera förbättrad hälsa hos klienter som arbetade på trädgårdar och gårdar tillhörande de gamla psykiatriska klinikerna. Dessa kliniker var belägna i naturliga landskap då det antogs vara återhämtande för klienterna (Bannigan et al., 2014). Även om fokuset på aktivitet var mer av ekonomisk och produktiv karaktär under den här perioden, så var det tydligt att aktivitetsutförande i dessa miljöer bidrog till ökad mental hälsa (Duncan, 2013; Kielhofner, 2009). Problemformulering Författarna har noterat att människor idag tenderar att vara mer frånkopplade från naturen än förr, vilket har fått ett sämre välbefinnande som följd (Gallis, 2013; Briceño et al., 2018; Hassink & Van Dijk, 2006). Befintlig forskning beskriver att grön omsorg medför positiva förändringar i människors allmänna hälsotillstånd. Forskningen uppmärksammar också många skäl att vistas i och bevara naturen. Däremot saknas en detaljerad bild över vilka effekter grön omsorg kan ha, och hur arbetsterapeuter arbetar inom området. Det finns därmed ett behov av att öka kunskapen kring grön omsorg och de positiva effekter som den kan ha för människor med bland annat psykisk ohälsa. Eftersom arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg och dess effekter i liten utsträckning beskrivs i litteraturen, vill författarna med uppsatsen kunna bidra med en nyanserad bild av detta. Syfte Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg och vilka effekter sådana insatser kan ha. 7

10 Metod Design För att få en översikt över hur befintlig forskning beskriver arbetsterapeuters arbete inom grön omsorg valde författarna att genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteraturstudien genomfördes enligt Friberg (2017) i fem steg: Steg 1. Formulera sökord och söka vetenskapliga artiklar, Steg 2. Skapa en helhetsbild av artiklarna genom att läsa abstrakt, Steg 3. Avgränsa genom att fastställa inklusions- och exklusionskriterier, Steg 4. Granska studiernas kvalité och Steg 5. Analysera studierna enligt ett antal analyssteg. Litteratursökning I enlighet med Steg 1 formulerades sökord och vetenskapliga artiklar söktes under januari månad år Artiklar söktes via databaser som finns tillgängliga via Universitetsbiblioteket på Luleå Tekniska Universitet. De databaser som användes var: AMED, Cinahl, Google Scholar, PubMed och Scopus då deras ämnesområden bedömdes stämma överens med syftet till denna studie. I enlighet med det som presenteras i Friberg (2017) valde författarna ut sökord se Tabell 1. Sökorden kombinerades genom att använda AND eller OR för att smalna av sökningen. Antal träffar i de olika databaserna och valda artiklar redovisas i Tabell 2. Eftersom databaserna inte med säkerhet kan påvisa all relevant litteratur genomfördes också en manuell litteratursökning utifrån referenslistorna i de valda artiklarna. Detta resulterade i ytterligare ett antal relevanta artiklar. 8

11 Urval Utifrån fynden i de olika databaserna sparades de artiklar vars titlar stämde överens med syftet för vidare läsning av abstraktet, de som inte var relevanta exkluderades och noteras som * i Tabell 2. I enlighet med Steg 2 utifrån Friberg (2017) lästes artiklarnas abstrakt för att skapa en överskådlig bild av studierna. Artiklar som inte bedömdes relevanta utifrån studiens syfte exkluderades och markeras som ** i Tabell 2. Därefter lästes artiklarna i sin helhet, varav ytterligare ett antal artiklar exkluderades då innehållet inte stämmer överens med syftet, dessa artiklar noteras som *** i Tabell 2. Artiklar som förekom i flera databaser valdes endast vid första sökträffen och exkluderades därefter, och noterades som **** i Tabell 2. De artiklar som framkom genom författarnas manuella sökning granskades på samma sätt som övriga artiklar som inkluderats för resultatet. Samtliga abstrakt och artiklar lästes av båda författarna. I enlighet med Steg 3 bestämde författarna inklusions- och exklusionskriterier för att avgränsa sökandet och identifiera de slutgiltiga artiklarna som skulle ingå i studien. Artiklar skrivna mellan inkluderades. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Uteslutande inkluderades artiklar som berör stressproblematik, psykisk ohälsa och olika 9

12 neuropsykiatriska diagnoser. Artiklar som inte stämde överens med syftet exkluderades. Även litteraturöversikter och litteraturstudier exkluderades. I enlighet med Steg 4 enligt Friberg (2017) kvalitetsgranskades artiklarna med stöd av granskningsmallar enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2017). Artiklar med låg kvalité exkluderades och markerades som ***** i Tabell 2. Därmed inkluderades även artiklar som utifrån denna kvalitetsgranskning bedömdes ha medel eller hög kvalité. Tabell 2: Antal inkluderade och exkluderade artiklar Databas & datum Antal träffar Urval Valda artiklar AMED PUBMED SCOPUS CHINAL Google Scholar * 2** 1*** 4***** 67 63* 4*** * 1** 1*** 1**** 1***** * 2** 3*** * 2** 4*** 5**** Lanning B.A., (år), Smidl S.S., (2017) Berget B., (2008) Dublijevic et al (2017) Pálsdóttir A.M., (2013) Granerud A., (2014) Manuell sökning 24 2** 8*** 1**** 3***** *Artiklar som exkluderats efter att ha läst rubrik **Artiklar som exkluderats efter att ha läst abstrakt ***Artiklar som exkluderats efter att ha läst hela artikeln Pretty, J. (2006), Berget, B. (2007), Pálsdóttir, (2018) Sahlin, E. (2015), Sahlin, E. (2012) Wästberg B.A. (2020), Kam C.Y. (2010) Elings M., (2008), Pedersen I. (2011) 10

13 ****Artiklar som exkluderats på grund av dubblett *****Artiklar som exkluderats efter kvalitetsgranskning Analys I enlighet med Steg 5 utifrån Friberg (2017) analyserades artiklarna i fyra analyssteg: Analyssteg 1. Läsa artiklarna flera gånger för att skapa en helhetsbild av innehållet, Analyssteg 2. Dokumentera i en översiktstabell, Analyssteg 3. Identifiera likheter och skillnader i materialet och Analyssteg 4. Göra en sammanställning av resultatet. Steg 5 inspirerades också av metodik enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017). I enlighet med Analyssteg 1 lästes respektive artikel enskilt ett flertal gånger av båda författarna. Detta gjordes för att hitta sammanhang och mönster i texterna. Texterna sammanfattades sedan skriftligt, vilket enligt Friberg (2017) är ett lämpligt tillvägagångssätt för att validera och göra reduktion av data. Den skriftliga sammanfattningen genomfördes enskilt av båda författarna. Därefter diskuterades sammanfattningarna gemensamt av författarna för att identifiera det väsentliga innehållet. I enlighet med Analyssteg 2 utformades därefter en översiktstabell (Bilaga 1) där artiklarnas metod, syfte, huvudfynd och kvalité dokumenterades. Friberg (2017) beskriver att en översiktstabell ger en överskådlig bild av materialet och hjälper författarna att strukturera det inför fortsatt analysarbete. I enlighet med Analyssteg 3 jämfördes likheter och skillnader i artiklarna först enskilt, och sedan gemensamt av båda författarna, med översiktstabellen som grund. Utifrån det angivna syftet valde författarna att fokusera på likheter och skillnader i artiklarnas metod och resultat. I enlighet med Analyssteg 4 gjordes en sammanställning av de fynd som överensstämde med varandra, och de som inte gjorde det diskuterades gemensamt av båda författarna för att säkerställa förståelsen för resultatet, samt för att inte missa något väsentligt. De fynd som överensstämde med varandra skapade fyra kategorier som presenteras i resultatet. Att göra en sammanställning av fynden i form av kategorier gör det möjligt för läsaren att få en djupare förståelse för området (Friberg, 2017; Graneheim, Lindgren & Lundman, 2017). Utifrån metodik enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) utformades också subkategorier för att ge texten en tydlig struktur. 11

14 Forskningsetiska aspekter Enligt lagen om etikprövning (SFS 2018:1999) ska etikprövningar ske i alla studier där det finns deltagare. Denna litteraturöversikt innehåller inga deltagare, och därmed behöver ingen etikprövning genomföras. De använda artiklarna är noggrant granskade och återger både referenser och textutdrag på ett regelrätt sätt utan hänsyn till egna åsikter. Detta för att författarna ska kunna säkra forskningsresultatens trovärdighet (Olsson & Sörensen, 2011). Risken med studien är att den kan bli bristfällig eftersom området är relativt nytt inom forskningen och urvalet präglas av detta. Det har publicerats en del artiklar inom området och en sammanställning utifrån syftet till studien kan öka kunskapen inom området. Den ökade kunskapen kan i sin tur leda till nya arbetssätt inom arbetsterapin, vilket författarna till uppsatsen anser vara gynnsamt för professionen och därför väljer de att genomföra studien. De artiklar som författarna valt att inkludera i sin studie är skrivna på engelska, varpå det kan finnas risk för översättningsfel och/eller feltolkningar av texterna. Resultat Resultatet i den här litteraturöversikten baseras på 15 vetenskapliga artiklar, både med kvalitativ och kvantitativ ansats (Bilaga 1). I presentationen av resultatet kommer respektive artikel att hänvisas till det nummer som respektive artikel har i Bilaga 1. Efter genomförd analys så framstod fyra huvudkategorier för arbetsterapeutens arbete och effekter av grön omsorg: Aktivitet som mål och medel, Utredning, utvärdering och samverkan, Minskad stress och ökat välbefinnande och Känsla av gemenskap och tillhörighet. Huvudkategorier Subkategorier 12

15 Aktivitet som mål och medel - Strukturerade rehabiliteringsprogram med fokus på gemenskap och görande - Anpassning och utformande av en stödjande miljö - Klientcentrerat förhållningssätt - Struktur för deltagarna Utredning, utvärdering och samverkan Minskad stress och ökat välbefinnande Känsla av gemenskap och tillhörighet - Datainsamling och utvärdering av interventionerna - Teamsamverkan och samordning - Självkänsla och självförtroende - Nya sätt att förhålla sig till tiden och förändrad mening av den - Sociala och motoriska färdigheter - Delaktighet med andra och i samhället Aktivitet som mål och medel Den här huvudkategorin lyfter hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg. Den beskriver hur arbetsterapeuter använder aktivitet som mål och medel vid interventioner baserade på grön omsorg. Detta gör arbetsterapeuterna genom att administrera strukturerade rehabiliteringsprogram, anpassa och utforma stödjande miljöer samt att arbeta klientcentrerat. Strukturerade rehabiliteringsprogram med fokus på gemenskap och görande De analyserade studierna beskriver att arbetsterapeuter kan utforma och ansvara över rehabiliteringsprogram som baseras på grön omsorg. Majoriteten av de analyserade studierna har använt trädgårdsterapi som utgångspunkt när de utformat sina rehabiliteringsprogram (4; 6; 7; 9). En av studierna har använt sig av djurassisterad terapi i form av ridning (8). Alla rehabiliteringsprogram utförs i grupper med ett varierat antal deltagare. Klienterna som deltog gavs möjlighet att gemensamt arbeta i trädgårdarna och utföra trädgårdsrelaterade aktiviteter (4; 13

16 6; 7; 9). De klienter som deltog i rehabiliteringsprogrammet med fokus på ridning fick lära sig att ta hand om hästarna, att rida och även att kommunicera med andra (8). Trots att de olika rehabiliteringsprogrammen var av olika karaktär så kunde gemensamma nämnare urskiljas när det kom till de aktiviteter som utfördes, samt de syften som programmen tjänade. Att få delta i sådana program möjliggjorde en känsla av delaktighet och tillhörighet, samt ökad livskvalité (6; 7; 9). Att vara omgiven av människor som delar liknande erfarenheter och upplevelser gjorde att klienterna kunde få stöd av varandra (9). Det visade också generella förbättringar i den mentala hälsan och ökad livskvalité (8). Gemensamt för dessa program var att de utformats på ett strukturerat sätt som innefattar längd på programmet, antal träffar i veckan och tidsåtgång för dessa träffar, samt hur många deltagare ska ingå i varje grupp (3; 2; 4; 6; 7; 9; 10). I en av studierna (7) bestod grupperna av 4-5 klienter, medan grupperna i en annan av studierna (9) utgjordes av 5-7 klienter. Fyra studier beskriver att rehabiliteringsprogrammen ägde rum mellan veckor (2; 3; 7; 9). Ett av programmen ägde rum under 8 veckors tid (8). Dessa veckor var uppdelade i två perioder där olika aktiviteter ingick i vardera period. Två av programmen genomfördes under 2-4 veckor (6; 10). Ett av rehabiliteringsprogrammen inleddes under vintern och sträckte sig fram till sommaren (4). Två av grupperna träffades tre respektive fyra dagar i veckan (10; 7). Tre av grupperna träffades två gånger i veckan (2; 3; 9). En av grupperna träffades en gång i veckan (8). Sessionerna varade mellan 1 timme upp till 3 timmar (2; 4; 6; 9; 10; 8). Anpassning och utformandet av en stödjande miljö Några av de analyserade studierna beskriver att det finns stora fördelar med att utföra aktiviteter utomhus i naturen, och att det har visat sig ha större positiva effekter för klienterna än att utföra samma aktiviteter inomhus (6; 7). I majoriteten av studierna har miljön anpassats eller utformats för att efterlikna en så naturlig miljö som möjligt, med syfte att vara stödjande för klienterna (6; 7; 9). 14

17 I en av studierna (6) utgick trädgårdsaktiviteterna i rehabiliteringsprogrammet från olika temagårdar som anpassats utifrån olika syften. En av de andra studierna (7) beskrev att deltagarna kunde vistas och utföra aktiviteter på en specialdesignad gård som anpassats utifrån teorier om återhämtning, och hur en stödjande miljö kan bidra till det. Den specialdesignade gården hade delats in i olika rum, med olika egenskaper för att kunna möta klienternas behov under rehabiliteringen. I en tredje studie (9) anpassades miljön utanför den psykiatriska kliniken, vilken vatten, träd och buskar integrerats för att skapa en mer stödjande miljö för klienterna och deras behov. Klientcentrerat förhållningssätt I alla studier var det gemensamt att anpassa rehabiliteringsprogrammen utifrån klienternas behov, önskemål och förmågor (4; 6; 7; 9). En av studierna (7) beskriver ett naturbaserad rehabiliteringsprogram där klienterna får möjlighet att vistas och utföra aktiviteter i trädgården för att det ska stämma överens med deras individuella behov och önskemål kring den pågående rehabiliteringsprocessen. Aktiviteter kopplade till trädgårdsarbete kunde ge olika upplevelser beroende på klientens behov (4). I en annan av studierna (9) fick klienterna möjlighet att reflektera över vilken typ av stöd de behövde inför varje session för att det skulle vara möjligt att anpassa aktiviteterna. Utredning, utvärdering och samverkan Kategorin berör hur arbetsterapeuter samlar in data under både utredningar och utvärderingar av de rehabiliteringsprogram som beskrivs i resultatet. Den lyfter också arbetsterapeutens samverkan med övriga professioner inom hälso- och sjukvård, men också med specifika yrkesgrupper inom grön omsorg. Datainsamling och utvärdering av interventionerna I flertalet av studierna användes olika typer av bedömningsinstrument för att samla in data, och för att kunna utvärdera resultatet av interventionerna. Gemensamt för tre studier var att använda sig av olika självskattningsinstrument (4; 6; 7). Självskattningsinstrumenten som användes var Depression Anxiety Stress Scale (DASS21), the Visual Analog Mood Scale (VAMS) och the 15

18 Stress and Crisis inventory (SCI-93). Övriga instrument som användes var the Volitional Questionnaire (VQ), the Occupational Self-Assessment-Function (OSA-F) och eq-vas. I studie 4 användes VAMS och VQ veckovis för att samla in och utvärdera data. I en av studierna (8) användes bland annat bedömningsinstrumentet WHODAS 2.0-assessment för att mäta hälsa och funktionshinder. Bedömningsinstrumentet utgörs av ett antal frågor som sedan räknas samman utifrån en poängskala. Som komplement till de olika bedömningsinstrumenten intervjuades deltagarna i de olika rehabiliteringsprogrammen. I tre av studierna användes semistrukturerade intervjuer för att samla in kvalitativ data (7; 8; 6). I en av studierna (9) intervjuades deltagarna vid två tillfällen, före och ett par månader efter deltagande i rehabiliteringsprogrammet. En annan av studierna (4) beskrev att intervjuer med deltagarna hölls initialt i planeringsfasen. Teamsamverkan och samordning En gemensam nämnare för flera av de analyserade studierna var att teamsamverkan och övrig samordning mellan övriga yrkeskategorier ingick i rehabiliteringsprogrammen (4; 6; 7; 9). I en av dessa studier (9) administrerades och leddes gruppaktiviteterna av en arbetsterapeut som assisterades av en sjuksköterska. Det fanns trädgårdsarbetare som assisterade vid trädgårdsarbetet, ytterligare en arbetsterapeut samt en psykiatriker som assisterade under den första terminen. Utöver det fick klienterna också möjlighet att träffa en psykolog. Den andra studien (7) beskrev att arbetsterapeuten ansvarade över rehabiliteringsprogrammet tillsammans med en trädgårdsodlare, men att det även fanns fysioterapeuter och psykoterapeuter som ingick i teamet. I en annan studie (4) beskrevs rehabiliteringsprogrammet samordnas och administreras av två fakultetsmedlemmar från ett utbildningsprogram för arbetsterapi, tillsammans med fyra forskarstudenter. Minskad stress och ökat välbefinnande Den här kategorin belyser de mest framträdande effekterna av grön omsorg, vilket visade sig vara minskad stress och ett ökat välbefinnande. De olika komponenterna som bidrog till detta kommer presenteras i den här kategorin. 16

19 Självkänsla och självförtroende Ett förbättrat självförtroende och ökad självkänsla var viktiga komponenter i ett ökat välbefinnande i flera av studierna (1; 3; 5; 6; 10; 11). En ökad självkänsla innefattar upplevelser hos deltagarna såsom att duga och bli sedd för den man är och kunna ta steget ifrån sin sjukdom (5; 7; 8). Detta underlättades genom att vara i ett sammanhang med andra i en kravlös miljö i den gröna omsorgen där man ofta delade samma erfarenheter med andra deltagare av exempelvis psykisk ohälsa, stressrelaterade besvär eller depression. Fokus på något praktiskt gjorde det möjligt för deltagarna att öppna sig, och kunna identifiera och medvetandegöra sina egna behov (5; 7; 13). Detta gjorde att deltagare började stå upp för sig själva och sätta sina egna behov först (5; 13). I flera av studierna kunde man också observera att deltagarna upplevde starka känslor av acceptans och tillåtelse att få var den man är och att bli respekterad för de (5; 6; 7; 8; 10; 13; 15) detta till följd av att naturen och miljön skapade en kravlös känsla med en trygghet som grund. Ett förbättrat självförtroende åskådliggjordes genom att deltagarna började tro på sig själva (3; 5; 8) genom att fullfölja och klara av uppgifter som ingick i de olika verksamheterna. I alla granskade studier så anpassades uppgifterna alltid utifrån deltagarnas aktivitetsförmåga - självförtroendet och personlig tillväxt ökade till följd av att hantera nya uppgifter, som att arbeta med djur, vara tillsammans med andra i en social miljö och ta hand om uppgifter på en gård. Att sköta specifika uppgifter såsom att mjölka eller på annat sätt sköta om djur, eller att ta hand om växter bidrog till ökad ansvarskänsla samt att deltagarna förstår sitt värde och fick känna sig behövda (1; 3; 10). I en av studierna där djur ingått beskrev några av deltagarna den ökade ansvarskänslan genom att djuren inte dömer, stigmatiserar eller differentierar, samtidigt som de är beroende av människan för sin överlevnad (1). De deltagare som arbetat med trädgårdsbaserade interventioner beskriver att arbetet har lett till ett ökat självförtroende genom att göra aktiviteter och uppgifter som de tycker om och från vilka de ser både tydliga och positiva resultat (5). I alla granskade studier var aktiviteterna i grön omsorg alltid förenliga med varje deltagares förmåga, vilket ledde till känslor av framgång och engagemang. Nya sätt att förhålla sig till tiden och förändrad mening av den I flera av studierna förändrades deltagarnas förhållande till tid (5; 6; 7; 10; 14) oberoende av 17

20 inriktningen på den gröna omsorgen (trägårdbaserad, djurassisterad eller jordbruksinriktad). Detta var en viktig komponent till minskad stress och ett ökat välbefinnande. Det ändrade förhållandet till tiden handlade om aspekter såsom att spendera tid i naturliga miljöer och se naturen skifta mellan årstider. Att se saker växa gjorde att deltagarna kunde vila från intryck som annars var stressande (1). Det var viktigt att uppleva naturens tempo och delta i aktiviteter genom att göra en sak åt gången och inte rusa igenom saker, samt att låta sig ta en paus utan att vara styrd av tiden (7; 15). Naturen lockade deltagarnas uppmärksamhet utan stressiga upplevelser och tiden som spenderades i naturen gjorde att man kunde vila från tiden som innebar krav och förpliktelser (1). Tack vare tiden som spenderades på gården upplevde deltagarna ökad mental och fysisk hälsa. Det var viktigt att få tid till att bara vara i nuet, att ha tid till att ta hand om växter, djur och landskap så att de kunde växa och utvecklas (5). Flera av studierna visar att grön omsorg bidrar till att deltagarna bättre kunde planera och strukturera sin tid (1; 2; 3; 10; 15). De lärde sig att vakna upp i tid, att hålla sina avtal och bygga upp en positiv arbetsupplevelse genom aktiviteterna som erbjöds. Kontinuiteten i vardagen och de regelbundna aktiviteterna möjliggjorde en normal rytm i livet i termer om dagar och veckor. Detta gav mening i vardagen och i allmänhet mening i livet. Det var även viktigt för tiden framåt, och visade sig hos deltagarna i form av utveckling av nya copingstrategier och att lära sig hantera sina känslor som hjälp för att hantera stressade situationer och ångest. Det gav en känsla av att få kontroll igen, och användes som ett effektivt verktyg till att minska stress och öka välbefinnandet (3; 6; 15). I en av studierna (7) visades att vardagliga aktiviteter efter den gröna omsorgen utfördes i långsammare takt, och att de vardagliga aktiviteterna inte styrdes av tid utan snarare av lätthet och glädje och oftare var relaterade till naturen. Känsla av gemenskap och tillhörighet Denna kategori beskriver förbättring av färdigheter efter deltagande i aktiviteter baserade på grön omsorg. Den belyser också betydelsen av delaktighet och gemenskap. Sociala och motoriska färdigheter I några av studierna (1; 5; 6; 12) låg fokus på färdigheter, såväl sociala som motoriska. 18

21 Resultaten visade en förbättring av färdigheter till följd av deltagandet i aktiviteter inom grön omsorg. Färdigheterna lärdes ut och förbättrades genom djurkontakt, jordbruks aktiviteter eller trädgårdsskötsel. I en av studierna (12) beskrivs att färdigheterna manifesterades av ökad intensitet och exakthet i arbetet med djuren vid slutet av interventionen. Vidare utvecklades de sociala färdigheterna genom interaktion med de andra deltagarna (1). I några av de kvalitativa studierna betonades vikten av det sociala sammanhanget och känslan av kamratskap (1; 6; 10). Även vikten av att ha ett socialt nätverk betonades (1; 10). En viktig komponent i den förbättrade sociala förmågan var att deltagarna möttes på lika villkor i kravlösa miljöer (1; 5). I en av studierna (6) beskrivs de förbättrade effekterna ha betydelse för ökad aktivitetsförmåga och återgång i arbete. Delaktighet med andra och i samhället Upplevelsen av delaktighet och gemenskap med andra beskrevs som betydelsefullt i flera av studierna (1; 2; 5; 6; 8; 11). Den sociala gruppen med kamratstöd och att inte vara ensam i en situation bidrog både till upplevd mening (5), men också upplevelse av att ha en plats och en roll att spela i samhället (1). I en av studierna (5) beskrev deltagarna atmosfären inom den gröna omsorgen i termer av sällskaplig, delaktighet i samhället, och arbeta tillsammans som unika egenskaper vilka bidrog till mening. Den sociala gruppen bidrog även till delaktighet i sociala aktiviteter utanför de organiserade grön omsorgs-aktiviteterna och det blev möjligt att (åter) gå in i det bredare samhället (1; 5; 15). Diskussion Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg och vilka effekter insatser baserade på grön omsorg kan ha för olika klientgrupper. Resultatet i denna studie visar att arbetsterapeuter framförallt arbetar med att organisera, strukturera och leda program inom grön omsorg. Detta görs med hjälp av bedömningsinstrument och arbetsteraputens unika kompetens för hur aktivitet och miljö kan anpassas utifrån individens behov. De mest framträdande effekterna som framkom hos deltagarna var minskad stress och ett ökat välbefinnande. 19

22 Resultatdiskussion Ett av fynden i resultatet var att arbetsterapeuter arbetar med att utforma och strukturera rehabiliteringsprogram inom grön omsorg. Det framgick tydligt vilken inriktning inom grön omsorg som programmen hade. Resultatet i föreliggande studie presenterar ingen detaljerad bild över hur dessa program är utformade och strukturerade. Struktur och tydliga rutiner kan medföra ett lugn för personer med psykisk ohälsa och att veta vad som ska göras, i vilken ordning och på vilket sätt gör det möjligt för dem att vara aktiva utan att ägna tankeverksamhet åt själva görandet. Enligt Kielhofner och Taylor (2017) sätter struktur rimliga krav på klienten och ger en känsla av kontroll, samt tydliggör både hinder och möjligheter i miljön. Struktur och utformandet av program inom grön omsorg kan bidra till en mer avslappnad tillvaro för klienter med stressproblematik, framför allt med tanke på att grön omsorg och naturen på egen hand bidrar med sådana effekter. Resultatet visar att arbetsterapeuter har kunskap att arbeta med att anpassa och utforma stödjande miljöer inom grön omsorg. Utifrån resultatet blir det tydligt att naturen i sig är en avstressande miljö som har en återhämtande effekt. I de analyserade studierna låg arbetsterapeuternas fokus på att anpassa miljön för att möjliggöra aktivitet utifrån olika behov. Miljön anpassades genom att göra olika temagårdar eller specialdesignade gårdar för att kunna möta klienternas behov under rehabiliteringen. I resultatet till föreliggande studie synliggörs fördelarna med att utföra aktiviteter utomhus i naturen, eftersom att det visat sig ha större positiva effekter för klienterna än att utföra samma aktiviteter inomhus. Detta tyder på att naturen i sig kan främja positiva upplevelser i aktivitetsutförandet, vilket även påvisats i tidigare forskning (Steigen et al., 2016). Aktivitetsmodeller inom arbetsterapi beskriver hur olika aspekter av miljön påverkar individen, men förklarar i mindre utsträckning interaktionen mellan människa och natur (Erlandsson & Persson, 2014; Fisher & Marterella, 2019; Taylor, 2017). Enligt Ward-Thompson, Roe, Aspinall, Mitchell, Clow & Miller (2012) väljer människor ofta att på egen hand att vistas i naturen när de behöver återhämta sig från krävande situationer eller uppgifter. Utifrån resultatet i föreliggande 20

23 studie kanske det hade varit av relevans att även ta hänsyn till den naturliga miljön som en viktig dimension som påverkar människans aktivitetsutförande. Ett annat fynd i föreliggande studie är att insatser inom grön omsorg kräver att arbetsterapeuter samverkar med såväl andra professioner inom hälso- och sjukvård, som med personal inom respektive inriktning eftersom att de besitter både teoretisk och praktiskt kompetens inom respektive område. Bannigan et al. (2014) beskriver att personal inom exempelvis trädgårdsodling har stor kunskap om trädgårdsodlingen i sig, men också värdefull kompetens vad gäller terapeutisk tillämpning, gruppdynamik, trädgårdsdesign och projektledning. Arbetsterapeuterna kompletterar dessa kompetenser genom att bidra med en ökad medvetenhet kring aktivitetsanalys, aktivitetsfokuserade resultatmätningar och arbetsterapins professionella resonemang. Resultatet i föreliggande studie påvisar att det är både gynnsamt och värdefullt att dra nytta av varandras kompetenser genom ett sådant samarbete, och att det även är gynnsamt att implementera grön omsorg i arbetsterapiverksamheter. Bannigan et al. (2014) beskriver att ett sådant samarbete skulle vara fördelaktigt i och med att kompetensen inom respektive yrkesområde är tillräckligt olika för att det ska vara möjligt att dra nytta av varandra. Resultatet till föreliggande studie lyfter fram att arbetsterapeuterna arbetar klientcentrerat genom att anpassa aktiviteterna utifrån klienternas behov, önskemål och förmågor. Trots att interventionerna genomförs i grupp så anpassades de individuellt utifrån varje klients dagsform och aktivitetsförmåga. Effekterna av interventionerna är de viktiga och inte hur interventionen utförs. Bedömningsinstrument användes för att kunna utvärdera resultatet av interventionerna. De bedömningsinstrument som presenteras i resultatet var främst självskattningsinstrument, vilket fokuserar klientcentreringen i arbetsterapeutens arbetssätt. Framträdande effekter i resultatet till föreliggande studie är minskad stress, ångest och oro samt även ett ökat välbefinnande. Genom att både vara tillsammans med andra i en kravlös miljö, men också genom att fokusera på något praktiskt, var det möjligt för deltagarna att öppna sig och både identifiera och medvetandegöra sina behov. Detta gav dem ökad självkänsla och bättre självförtroende. Att aktiviteterna var förenliga med varje deltagares förmåga bidrog med känslor av framgång och engagemang, vilket också ökade både självkänsla och självförtroende. I en 21

24 studie av Sahoo och Sahu (2009) visar ett flertal forskningsresultat på positiva samband mellan lycka, hög livskvalité, njutning och flow. De ovan nämnda effekterna skulle kunna ses utifrån Flow -teorin, vilket är när individen blir så uppslukad av aktivitetsutförandet att det tillåter hen att gå bortom sin självmedvetenhet, samt att känslan av kompetens stärker självkänslan (Leufstadius, Gunnarsson och Tjörnstrand (2010). Ett annat alternativ är att effekterna berodde på att aktivitetsanpassning, rehabiliteringsprogram och en stödjande miljö bidrog med möjligheter att reflektera, samt även nya sätt att handskas med jobbiga känslor. Resultat i föreliggande studie visar också att minskad stress kunde härledas till ett förändrat förhållande till tid. Deltagarna upplevde det som viktigt att få vara i nuet och att kunna ta hand om växter, djur och landskap tillät dem att växa och utveckla. Genom att se naturens skiftningar kunde de vila från intryck som annars var stressande. Det var viktigt för deltagarna att uppleva naturens tempo och delta i aktiviteter, samt att få möjlighet att endast göra en sak i taget. En annan viktig del var möjligheten att kunna ta pauser utan att vara styrd av tiden. Wilcock (2006) hänvisar att vara som ett medel för självupptäckt, tänkande och reflektion, men även att vara som existerande varelse. Wilcock uttrycker starkt behovet av utrymme och tid för att bara vara (Hitch, Pépin & Stagnitt, 2014). Resultatet till föreliggande studie påvisar att görande innefattar aspekter såsom att agera tillsammans med andra, att bete sig mot andra och att vara delaktig. I några av studierna upplevde deltagarna ett ökat välbefinnande genom att våga stå upp för sig själva och sina behov. Görande utöver fysisk aktivitet går att härleda till de fyra dimensionerna av aktivitet som utvecklats av Wilcock (1998): Doing, Being, Becoming och Belonging. Utifrån resultatet av föreliggande studie kanske det därmed skulle vara av stor vikt att inte enbart studera görande som ensam variabel, utan att också ta hänsyn till andra aspekter såsom exempelvis individens upplevelse av varande i aktivitet. Resultatet av studien visar också att grön omsorg har positiva effekter på gemenskap och delaktighet för deltagarna. Den sociala gruppen och att inte vara ensam i en situation bidrog till både upplevd mening för deltagarna, men också upplevelser av att ha en plats och en roll i samhället. Utifrån resultatet till föreliggande studie har författarna till uppsatsen noterat att 22

25 deltagarnas sociala förmåga utvecklades genom att interagera med de andra deltagarna i en kravlös miljö. Metoddiskussion En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. En litteraturöversikt syftar till att kartlägga och skapa en helhetsbild över ett område (Friberg, 2017), vilket författarna ansåg var den lämpligaste metoden utifrån området som skulle undersökas. Eftersom författarna ville undersöka och beskriva hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg och vilka effekter sådana insatser kan ha för klienter, valdes en kvalitativ ansats. Friberg (2017) beskriver att en kvalitativ undersökning syftar till att beskriva och ge ökad förståelse för det område som ska undersökas. En alternativ metod hade varit att genomföra en kvalitativ studie, med syfte att intervjua arbetsterapeuter om deras erfarenheter av att arbeta med grön omsorg. Att genomföra en enkätstudie hade också varit en alternativ metod. Eftersom att grön omsorg tillämpas och bedrivs i liten utsträckning inom verksamheter i Sverige, så såg författarna en risk i att inte hitta tillräckligt antal deltagare och valde därför att inte genomföra någon av dessa metoder. Initialt hade författarna som ambition att fokusera på nypublicerad forskning. På grund av att det saknades tillräcklig sådan för att besvara studiens syfte valde de att inkludera även äldre forskning, varpå artiklar mellan inkluderades. Det skulle kunna vara en svaghet att inkludera äldre artiklar, men författarna bedömde att sådana artiklar skulle inkluderas då de kunde besvara det angivna syftet. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. I och med att författarna ville undersöka upplevelser och erfarenheter inkluderades främst kvalitativa artiklar, men även ett antal kvantitativa artiklar inkluderades. Att utgå från både kvalitativa och kvantitativa studier ökar studiens tillförlitlighet ( Forsberg & Wengström, 2008). Henricsson (2017) beskriver att användande av både kvalitativa och kvantitativa studier är ett bra tillvägagångssätt för att undersöka området utifrån olika perspektiv, och att kombinationen av dessa studiedesigner kompletterar varandra. Författarna utgick från Friberg (2017) under analysprocessen och utformade huvudkategorier. Även subkategorier utformades i enlighet med metodik av Graneheim, Lindgren och Lundman 23

26 (2017). Utformandet av subkategorier tillhör inte den analysprocess som beskrivs i Friberg (2017), men eftersom att subkategorier kan bidra med en mer tydlig disposition och struktur av texten så inspirerades författarna även från denna metodik. För att stärka reliabiliteten i föreliggande studie kvalitetsgranskades respektive artikel först enskilt, och sedan gemensamt av båda författarna. Friberg (2017) beskriver att kvalitetsgranskningen är ett nödvändigt moment som syftar till att ge klarhet i det analyserade materialet. Vid granskning av materialet tog författarna hänsyn till att artiklarna var kvalitativa respektive kvantitativa. Detta på grund av att resultatet presenteras på olika sätt beroende på studiedesign (ibid). Genom siffror och statistik visade de kvantitativa artiklarna de positiva effekter som grön omsorg kan ha. I och med att författarna främst ville undersöka de subjektiva upplevelserna och erfarenheterna av grön omsorg hade det kanske varit mer lämpligt att enbart inkludera kvalitativa artiklar. Kvalitativa respektive kvantitativa artiklar redovisar resultat på olika sätt vilket kan medföra svårigheter att både tolka och sammanställa materialet. Forskning beskriver i liten utsträckning subjektiva erfarenheter och upplevelser av grön omsorg, varpå författarna bedömde att det var relevant att inkludera även kvantitativa artiklar för att få en bredare bild av forskningsläget. Under arbetets gång har författarna vid ett par tillfällen fått feedback av både klasskamrater och handledare. Enligt Henricsson (2017) ökar studiens trovärdighet om den granskats av flera utomstående parter. Författarna ser den konstruktiva kritik som de fått under utformandet av uppsatsen som en värdefull tillgång, och att den hjälpt dem att komma vidare i arbetet. Slutsats Litteraturstudien belyser och ger en bild över hur arbetsterapeuter arbetar inom grön omsorg och vilka effekter sådana insatser kan ha. Resultatet indikerar att arbetsterapeuter administrerar och leder program inom grön omsorg, vanligast inom trädgårdsterapi. De mest framträdande effekterna var minskad stress och ångest, samt ett ökat välbefinnande. Genom denna litteraturstudie har det blivit tydligt att grön omsorg bör prioriteras inom hälso- och sjukvård. Det har också blivit tydligt att arbetsterapeuter borde ha en viktigare roll inom verksamheterna som använder grön omsorg. Litteraturstudien belyser således ett behov av fortsatt forskning. Det hade bland annat kunnat vara relevant att undersöka det upplevda aktivitetsvärdet vid utförande av 24

27 aktiviteter inom grön omsorg, för att kunna skapa en bredare förståelse kring avstressande och ångestreducerande effekter. Föreliggande studie kan utgöra ett stöd för yrkesverksamma arbetsterapeuter som har ett intresse av att utveckla arbetsterapeutiska interventioner baserade på grön omsorg. Tillkännagivande Författarna vill ge ett stort tack till sin handledare Cecilia Björklund som bidragit med ett gott stöd, värdefull handledning och utvecklande förbättringsförslag under arbetets gång. Författarna vill också tacka sina familjer för förståelse och stöd i arbetet med examensarbetet. 25

28 26

29 Referenslista Artiklar som användes i resultatet är märkta med en asterisk (*) i referenslistan. Adevi, A.A., & Sempik, J. (2013). Explaining green care: theories and constructs. In: Gallis, C. (Ed), Green Care: For human Therapy, Social Innovation, Rural Economy, and Education. (5. uppl.) Nova Science, Hauppauge, NY, in press. * Ahlborg, G., Grahn, P., Sahlin, E. & Vega-Matuszczyk, J. (2012). How do Participants in Nature-Based Therapy Experience and Evaluate Their Rehabilitation? Journal of Therapeutic Horticulture, 22(1), * Ahlborg, J., Grahn, P., Sahlin, E. & Tenenbaum, A. (2015). Using Nature-Based Rehabilitation to Restart a Stalled Process of Rehabilitation in Individuals with Stress-Related Mental Illness. International journal of environmental research and public health, 12(6), Bannigan, F., Fieldhouse, J., & Bryant, J. (2014). Creek's Occupational Therapy and Mental Health [Elektronisk resurs]. Churchill Livingstone. * Berget, B., Braastad, B., Ekberg, O. & Skarsaune, I. (2007) Humans with Mental Disorders Working with Farm Animals, Occupational Therapy in Mental Health, 23(2), Doi: org/ /j004v23n02_05 * Berget, B., Ekeberg, O., & Braastad, B.O. (2008). Animal-assisted therapy with farm animals for persons with psychiatric disorders: Effects on self-efficacy, coping ability and quality of life, a randomized controlled trial, Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health, 4(9). Bragg, R., & Atkins, G. (2016). A review of nature-based interventions for mental health care. Natural England Commissioned Reports, 204. Bragg, R., & Sempik, J. (2013) Green care: Origins and Activities. In: Gallis, C. (Ed), Green Care: For human Therapy, Social Innovation, Rural Economy, and Education. (5. uppl.) Nova Science, Hauppauge, NY, in press. Briceño, I. H., Llorente, M. G., & Olivar, R. R (2018). Farming for Life Quality and Sustainability: A Literature Review of Green Care Research Trends in Europe. Environ Res Public Health, 15(6), Doi: /ijerph Duncan, E, A.S. (2013) Foundations for practice in occupational Therapy. Churchill Livingstone: Elevier. Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. 27

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen

Läs mer

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment

Läs mer

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.

Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie. Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015. Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS? Vad vet vi om aktivitet och välbefinnande hos personer med psykisk ohälsa? Tydligt samband mellan tillfredsställande

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt Henrika Jormfeldt PhD, docent i omvårdnad Ing-Marie Carlsson PhD universitetslektor i omvårdnad

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 17 september 2010 karin.guldbrandsson@fhi.se Varför uppsats i T1? För

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/521 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Occupational therapy 1.

Läs mer

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

C-UPPSATS. Effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. En litteraturöversikt. Sara Pettersson Anna Samuelsson

C-UPPSATS. Effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. En litteraturöversikt. Sara Pettersson Anna Samuelsson C-UPPSATS 2009:117 Effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa En litteraturöversikt Sara Pettersson Anna Samuelsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi Institutionen

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi

Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/522 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine magisterexamen i huvudområdet arbetsterapi Degree of Master of Medical Science (One Year) with a major in Occupational therapy 1. Fastställande

Läs mer

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention

Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2015 Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som

Läs mer

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8

REV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8 REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent ReDO Redesigning Daily Occupations Manualstyrd arbetsterapeutisk gruppintervention VAD HUR

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten ATPB26, Sociokulturella aspekter på aktivitet och hälsa, 4,5 högskolepoäng Socio-cultural Aspects on Occupation and Health, 4.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna Handledardagar, Gävle 17-18 maj i Gasklockorna VAD SKA JAG PRATA OM Handledning Lite om lärande Återkoppling och reflektion Kamratlärande Högskolan i Gävle Hur går lärandet till? Handledningens delar Färdighetsutveckling

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson

Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson Betydelsen av fritidsaktiviteter för äldre personer - en litteraturstudie The importance of leisure activities for older people - a literature review Författare: Victoria Karlsson och Lena Larsson Vårterminen

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa

Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner för personer med stressrelaterad ohälsa En litteraturstudie Kuukasjärvi Teresa Arbetsterapi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos vuxna med ADHD. Sabina Heikkinen Jenny Johannisson 2015

EXAMENSARBETE. Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos vuxna med ADHD. Sabina Heikkinen Jenny Johannisson 2015 EXAMENSARBETE Arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos vuxna med ADHD Sabina Heikkinen Jenny Johannisson 2015 Arbetsterapeutexamen Arbetsterapeut Luleå tekniska universitet

Läs mer

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

Betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. The Significance of Occupations for Adult People with Mental Disabilities.

Betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. The Significance of Occupations for Adult People with Mental Disabilities. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 Betydelsen av sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. En litteraturstudie

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling ISSN 2000-6802 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015. Medicinska fakulteten ATPB41, Arbetsterapi II - Bedömning och intervention, 15 högskolepoäng Occupational Therapy II - Assessment and Intervention, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne

GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne. Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne GRÖN REHABILITERING på landsbygden Skåne Ett samarbetsprojekt mellan Lantbrukarnas Riksorganisation LRF, och Region Skåne 1 Grön Rehabilitering på landsbygden Skåne är ett projekt som gemensamt ägs, drivs

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier Alla studier som är relevanta för den systematiska översikten ska kvalitetsbedömas. Syftet med bedömningen är att avgöra studiernas trovärdighet, tillförlitlighet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN En presentation från Lunds Fontänhus som sedan 2012 arbetat med SEd (Supported education) riktat till studenter och sedan 2017 med IPS (individual placement and support) kombinerat med Fontänhusmodellen.

Läs mer

Validering i Sörmland

Validering i Sörmland Kursbeskrivningar Här ges en kort beskrivning av innehållet i de kurser som i huvudsak ingår i vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Sammantaget omfattar vård- och omsorgsutbildningen på gymnasienivå

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige

Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Kvalitetskriterier för bedömning av självständigt arbete (examensarbete) vid arbetsterapeutprogrammen i Sverige Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter i samarbete med Arbetsterapeutprogrammen i Sverige Nacka

Läs mer

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa

Arbetsterapi, aktivitet och hälsa DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi, aktivitet och hälsa Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy, Occupation and Health 8ATG12 Gäller från: 2017 HT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och

Läs mer

ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Medicinska fakulteten ATPB34, Arbetsterapi: Psykisk ohälsa, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Mental Health, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Nämnden

Läs mer