SJUKVÅRD I FINLAND FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER

Transkript

1 SJUKVÅRD I FINLAND FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER

2 SJUKVÅRD I FINLAND FÖR PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER Innehåll 1 HANDBOKENS SYFTE OCH CENTRALA BEGREPP Allmänt om sjukvård i Finland för utlänningar Frekventa begrepp RÄTT TILL VÅRD I FINLAND Rätt till vård för personer med hemkommun i Finland Rätt till vård på grundval av annat än hemkommun Rätt till vård under tillfällig vistelse Vad är tillfällig vistelse? Vad är medicinskt nödvändig vård? Vem har rätt till medicinskt nödvändig vård? Rätt till vård för olika persongrupper Arbetstagare Gränsarbetare Utsända arbetstagare Pensionärer Studerande Personer som arbetar inom internationella organisationer Innehavare av EU-blåkort Personer bosatta i Québec i Kanada eller i Australien Pensionerade gränsarbetare Utan hemkommun och utan avtal INTYG ÖVER RÄTT TILL VÅRD Europeiskt sjukvårdskort (EHIC) och provisoriskt intyg som ersätter kortet Vem kan få ett kort eller ett provisoriskt intyg? Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland Vem kan få intyget? Pass Personer bosatta i ett annat nordiskt land Personer bosatta i Förenade kungariket Personer bosatta i Australien Övriga identitetshandlingar och intyg över rätt till vård

3 3.5 Ogiltiga intyg När intyg över rätt till vård saknas KLIENTAVGIFTER OCH SJUKVÅRDSERSÄTTNING Klientavgifter för personer med hemkommun Klientavgifter för andra än personer med hemkommun Utan hemkommun och utan avtal Sjukvårdsersättningar från FPA Elektroniska recept STATLIG ERSÄTTNING FÖR VÅRDKOSTNADER Statlig ersättning till den offentliga hälso- och sjukvården Förutsättningar för ersättning Ersättningsgilla vårdkostnader Ansökan om och utbetalning av ersättning PATIENTTRANSPORTER OCH PATIENTRESOR Resor med ambulans Taxiresor i Finland Förflyttning mellan sjukhus Återresa till ett annat nordiskt land Resor till vårdställen utomlands ÖVRIGA SITUATIONER Tolkningstjänster Resenärsförsäkringar Trafikskador Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar Organtransplantationer Rätt till hjälpmedel Sjukvårdsdistriktens lokala avtal Vissa persongrupper Papperslösa personer Flyktingar och asylsökande Personer som berövats sin frihet Personer som får vård som påföljd UPPSÖKANDE AV VÅRD Till Finland för vård

4 8.1.1 Med förhandstillstånd Utan förhandstillstånd Klientavgifter Från Finland för vård utomlands Med förhandstillstånd Utan förhandstillstånd Klientavgifter ÄNDRINGSSÖKANDE Rätt till vård Intyg över rätt till vård Klientavgifter Sjukvårdsersättningar från FPA Uppsökande av vård Sökande av ändring i beslut som gäller statlig ersättning TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER Stater som tillämpar EU-lagstiftningen Tillämplig EU-lagstiftning Internationella avtal YTTERLIGARE INFORMATION BILAGOR Bilaga 1. Instruktioner för situationer där utländska patienter behöver sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården Bilaga 2. Europeiskt sjukvårdskort Bilaga 3. Exempel på ett europeiskt sjukvårdskort kombinerat med ett regionalt sjukförsäkringskort för Lombardiet i Italien vilket är giltigt som intyg över rätt till vård Bilaga 4. Europeiskt sjukvårdskort utfärdat av FPA för finländska pensionärer som är stadigvarande bosatta i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz Bilaga 5. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt körkort som exempel Bilaga 6. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett identitetskort utfärdat av Skatteverket i Sverige som exempel Bilaga 7. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett rikssvenskt bankkort som exempel Bilaga 8. Identitetshandling som är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett nordiskt land: ett danskt sjukförsäkringskort som exempel

5 Bilaga 9. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person från Kanalöarna i Förenade kungariket: passet för en person från Guernsay Bilaga 10. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: patientbricka (rikssvenskt patientkort) Bilaga 11. Handling som inte är giltig som intyg över rätt till vård för en person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land: frikort (för resor på grund av sjukdom) Bilaga 12. Kortet World Health Insurance utfärdat av ett holländskt försäkringsbolag är inte giltigt som intyg över rätt till vård Bilaga 13. Rätt till medicinskt nödvändig sjukvård för turister från ett EU- eller EES-land eller från Schweiz (personer som kommit till Finland för en tillfällig vistelse, det vill säga för en kortare tid än ett år, och som är bosatta och sjukförsäkrade i något av de länder som ingår i tabellen) Bilaga 14. Personer som kommer till Finland från länder med avtal om sjukvård och social trygghet*

6 1 HANDBOKENS SYFTE OCH CENTRALA BEGREPP Utlänningar eller patienter bosatta utomlands får allt oftare vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. De har kommit till Finland från olika länder, i olika syften och för olika långa perioder. Syftet med denna handbok är att klarlägga bland annat rätten till sjukvård i olika situationer när det gäller utlänningar eller personer bosatta utomlands samt att redogöra för de intyg över rätt till vård som krävs, klientavgifterna och vem som ansvarar för vårdkostnaderna. Som bilaga 1 till handboken ingår en snabbguide där man hittar de viktigaste anvisningarna för vård av utländska patienter. Handboken har sammanställts av Folkpensionsanstalten (nedan FPA) i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, Kommunförbundet, Läkarförbundet och företrädare för den offentliga hälsooch sjukvården. När personer från andra länder får vård gäller det att ta reda på om endast den nationella lagstiftningen i Finland ska tillämpas i det aktuella fallet eller om också EU:s lagstiftning 1 eller en internationell överenskommelse om sjukvård eller social trygghet (nedan internationellt avtal) 2 ska tillämpas. I handboken redogörs det också för uppsökande av vård 3, det vill säga när en person med stöd av EU-lagstiftningen söker sig till Finland eller från Finland till ett annat land uttryckligen för att få sjukvård. 1.1 Allmänt om sjukvård i Finland för utlänningar Utländska personer som har hemkommun i Finland får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården enligt samma förfaranden och under samma förutsättningar som de övriga kommuninvånarna. Då spelar det ingen roll från vilken stat de har kommit till Finland eller i vilken stat de är medborgare. När EU-lagstiftningen eller internationella avtal tillämpas ska den offentliga hälso- och sjukvården tillhandahålla sjukvård i den omfattning som förutsätts enligt bestämmelserna i EU-lagstiftningen eller avtalen. Det handlar ofta om turister som är bosatta i en annan EU- eller EES-stat 4 eller i Schweiz och som vistas tillfälligt i Finland och har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Överenskommelserna med Australien, Québec i Kanada och Israel är internationella avtal med relevans för sjukvården. I bilaga 13 till handboken finns en tabell över rätten till vård för turister som kommer till Finland från EU- eller EES-staterna eller från Schweiz. I bilaga 14 finns en tabell över rätten till vård för personer som kommer till Finland från avtalsstater. En person ska påvisa sin rätt till sjukvård med ett europeiskt sjukvårdskort eller, beroende på situationen, med ett annat intyg över rätt till vård. Han eller hon får vård mot samma klientavgift som en kommuninvånare skulle betala för motsvarande vård. I vissa situationer har den offentliga 1 EU-lagstiftningen beskrivs närmare i avsnitt 10.2 i handboken. 2 Internationella avtal som gäller sjukvård och social trygghet beskrivs närmare i avsnitt Uppsökande av vård beskrivs närmare i kapitel 8. 4 I avsnitt 10.1 ingår en förteckning över EU- och EES-länderna. 5

7 hälso- och sjukvården rätt att få statlig ersättning för kostnaderna för den vård som en patient fått på basis av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal. I denna handbok behandlas den statliga ersättningen i huvuddrag. Mera övergripande anvisningar om statlig ersättning har publicerats på FPA:s webbplats. När det är oklart om en person har rätt till sjukvård i Finland kan den offentliga hälso- och sjukvården kontakta FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar 5, som försöker utreda om personen har på EU-lagstiftningen eller på ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland. Också i ärenden som gäller statlig ersättning kan man kontakta Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar. Kontaktinformation finns i kapitel 11 i handboken. I Finland omfattar hälso- och sjukvårdssystemet både offentliga och privata hälso- och sjukvårdstjänster. En person som är sjukförsäkrad i Finland har rätt att få ett FPA-kort och sjukvårdsersättningar enligt sjukförsäkringslagen för privata hälso- och sjukvårdstjänster, för läkemedelsinköp på apotek och för sjukdomsrelaterade resor. För att en person ska få vård inom den offentliga hälso- och sjukvården spelar det ingen roll om han eller hon är sjukförsäkrad i Finland. En person som har på EU-lagstiftningen eller på ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland är berättigad till sjukvårdsersättningar på samma sätt som personer som är bosatta i Finland. Eftersom han eller hon inte är sjukförsäkrad i Finland och inte har ett FPA-kort måste han eller hon vanligen ansöka om ersättningar hos FPA i efterhand. I denna handbok redogörs det i korthet också för möjligheterna att få sjukvårdsersättningar. Om en utländsk patient inte har hemkommun i Finland eller om EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal inte tillämpas ska han eller hon få brådskande vård enligt den nationella lagstiftningen. Patienten svarar då i första hand själv för vårdkostnaderna. Om de inte kan tas ut hos patienten eller debiteras från patientens privata resenärs- eller sjukförsäkring ansvarar den offentliga hälso- och sjukvården för dem. Vården av utländska patienter kan vara förenad med andra situationer som den offentliga hälsooch sjukvården bör ha kännedom om. Som exempel kan nämnas arbetsolycksfall och yrkessjukdomar, skador i trafiken, organtransplantationer samt anlitande av tolkningstjänster. I handboken redogörs bland annat för dessa situationer. Direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, det så kallade patientdirektivet, trädde i kraft den 24 april Patientdirektivet tillämpas ännu inte i Finland men genomförandet av det pågår, vilket innebär att bestämmelserna kommer att införlivas. Patientdirektivet stärker patientens rättigheter och möjligheter att få vård i en annan stat som tillämpar EU-lagstiftningen. Utgångspunkten är principen om att patienten har rätt att få ersättningar för vården i ett annat medlemsland enligt samma kriterier som i sitt hemland. Bestämmelserna enligt patientdirektivet börjar tillämpas i Finland vid ingången av 2014, och då kommer också denna handbok att uppgraderas. 1.2 Frekventa begrepp I det följande definieras de viktigaste begreppen i handboken. 5 Kontaktuppgifter för FPA Kymmenedalens enhet för internationella redovisningar finns i kapitel 11, Ytterligare information. 6

8 Med boende/bosättning avses i handboken vistelse som varar längre än tolv månader. Med bosättning avses i EU-lagstiftningen den ort där en person är stadigvarande bosatt (artikel 1 led j i förordning (EG) nr 883/2004). Med EU-lagstiftning avses i handboken Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, vilken sedan den 1 maj 2010 ersätter den tidigare EU-förordningen nr 1408/71. I förordningen finns bestämmelser om hur den sociala tryggheten samordnas och vilken stats lagstiftning som ska tillämpas när en person rör sig mellan EU- eller EES-staterna eller Schweiz. I avsnitt 10.2 redogörs det även för annan EU-lagstiftning som gäller social trygghet. Det europeiska sjukvårdskortet/europeiska sjukförsäkringskortet är ett intyg över rätt till vård med vilket en person påvisar sin rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under vistelse utanför sin bosättningsstat i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz. En person som visar upp kortet för den offentliga hälso- och sjukvården får sjukvård till samma kostnader och på samma villkor som en kommuninvånare. Kortet är blått och texten är alltid skriven på det officiella språket i personens hemland. En person kan också ha ett provisoriskt intyg som ersätter det europeiska sjukvårdskortet och som används på samma sätt som kortet. Det europeiska sjukvårdskortet behandlas i avsnitt 3.1. Med vårdförmåner avses i handboken förmåner som tryggar sjukvård för personer som rör sig mellan EU-staterna, EES-staterna, Schweiz, avtalsländerna och Finland. I Finland är tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården samt sjukvårdsersättningarna enligt sjukförsäkringen och FPA:s rehabiliteringsförmåner vårdförmåner. Med vårdkostnader avses i handboken de kostnader som uppkommer inom den offentliga hälsooch sjukvården när en utlänning eller en patient som är bosatt utomlands får vård. Med de faktiska vårdkostnaderna avses kostnaderna för tillhandahållandet av tjänsterna. Intyg över rätt till vård är ett dokument med vilket en person påvisar rätt till vård utifrån EUlagstiftningen eller ett internationellt avtal. Med stöd av intyget ges personen vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i den omfattning som fastställts i intyget. Genom intyget fastställs vem som står för kostnaderna, vilket kan vara någon annan stat än Finland. Intyg över rätt till vård behandlas i kapitel 3. Med uppsökande av vård avses att en person reser från sin bosättningsstat till en annan stat för att få vård eller behandling. En person kan resa från Finland till en EU- eller EES-stat eller till Schweiz och vice versa för att uppsöka vård, antingen med stöd av ett förhandstillstånd som är förenligt med EU-lagstiftningen eller utan förhandstillstånd. Rätten till ersättning för sjukvårdskostnader bestäms på olika sätt i dessa situationer. Uppsökande av vård behandlas i kapitel 8 i handboken. Offentlig hälso- och sjukvård är primärvård som en kommun eller en samkommun ordnar samt specialiserad sjukvård som ett sjukvårdsdistrikt ordnar. En kommun kan skaffa hälsovårdstjänster som köpta tjänster av andra kommuner, organisationer eller privata serviceproducenter. Med internationella avtal avses i handboken de överenskommelser som ingåtts med Québec i Kanada, med Australien och med Israel. Överenskommelserna är av betydelse med tanke på den offentliga hälso- och sjukvården. I avsnitt 10.3 presenteras även andra överenskommelser om social trygghet som Finland ingått. 7

9 Med brådskande vård syftar man på definitionen av brådskande vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010, 50 ), nämligen omedelbar bedömning och behandling som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Brådskande sjukvård, inbegripet brådskande mun- och tandvård, mentalvård, missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges patienten oberoende av var han eller hon är bosatt. Med tredjestater avses i handboken andra stater än EU- eller EES-staterna, Schweiz eller avtalsstaterna. Trots att en person är tredjelandsmedborgare kan han eller hon ha på EUlagstiftningen eller på ett internationellt avtal baserad rätt till vård i Finland. Med utsänd arbetstagare avses i EU-lagstiftningen en person som av en arbetsgivare verksam i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz sänts ut till en annan stat för en viss tid och utför arbete för denna arbetsgivares räkning. Utsända arbetstagares och deras familjemedlemmars rätt till vård behandlas i avsnitt Medicinskt nödvändig sjukvård/medicinskt nödvändig vård är vård eller behandling som en person måste få under en tillfällig vistelse i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz. Vården eller behandlingen kan inte senareläggas så att den ges efter den planerade returresan. När medicinskt nödvändig sjukvård beviljas beaktas vistelsens längd och vårdens eller behandlingens karaktär. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer vårdbehovet. Vården omfattar också vård som hänför sig till kroniska sjukdomar samt till graviditet och förlossning. Rätten till vård påvisas med det europeiska sjukvårdskortet. Medicinskt nödvändig sjukvård behandlas närmare i avsnitt Med familjemedlem avses i samband med bestämmelser om sjukvård i EU-lagstiftningen en person som definieras eller erkänns som familjemedlem eller som betecknas som medlem av hushållet enligt lagstiftningen i bosättningsstaten. I handboken syftar familjemedlem på make och sambo samt partner i ett registrerat partnerskap enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004, 4 ) i Finland. Som familjemedlemmar räknas dessutom under 18-åriga egna barn, adoptivbarn och makens barn som lever i samma hushåll. Med gränsarbetare avses i EU-lagstiftningen en person som arbetar eller är verksam som företagare i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz men är bosatt i en annan av dessa stater. Gränsarbetaren återvänder som regel dagligen eller en gång i veckan till sin bosättningsstat. Gränsarbetares och deras familjemedlemmars rätt till vård behandlas i avsnitt Med sjukvårdsersättning avses ersättning enligt sjukförsäkringslagen för privata hälso- och sjukvårdstjänster, för av läkare förskrivna läkemedel och för resor i anslutning till sjukdomen. Personer som är sjukförsäkrade i Finland är berättigade till dessa ersättningar. En likadan rätt kan också följa av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal. Sjukvårdsersättning beviljas inte för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Sjukvårdsersättningar behandlas i avsnitt 4.4. Patienttransporter och patientresor behandlas i kapitel 6. Överenskommelser/avtal om sjukvård och social trygghet är internationella fördrag som Finland ingått med Australien, Chile, Indien, Israel, Québec i Kanada, de nordiska länderna och USA. I avsnitt 10.3 i handboken redogörs det för avtalen. Bara en del av dem är av betydelse för den offentliga hälso- och sjukvården. 8

10 En person som är sjukförsäkrad i Finland har rätt till förmåner enligt sjukförsäkringslagen, exempelvis sjukvårdsersättningar och sjukdagpenning. FPA fattar beslut om en person ska omfattas av sjukförsäkring. Den som är sjukförsäkrad i Finland får ett FPA-kort. Med tillfällig vistelse avses i handboken vistelse som varar högst ett år. En veckas semesterresa som turist, fem månaders vistelse utomlands under vinterhalvåret och utbytesstudier som omfattar ett läsår är exempel på tillfällig vistelse. Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland är ett intyg över rätt till vård med vilket rätten till vårdförmåner i Finland påvisas. FPA utfärdar intyget på begäran av personen i fråga, på begäran av den offentliga hälso- och sjukvården eller på eget initiativ. Med intyget påvisar personen sin rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården och/eller sin rätt till sjukvårdsersättningar. Av intyget framgår det också om den offentliga hälso- och sjukvården har rätt till statlig ersättning för sjukvårdskostnaderna. Intyget behandlas närmare i avsnitt 3.2. Med statlig ersättning avses ersättning för kostnader för sjukvård som getts en person med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal. Statlig ersättning söks hos FPA och betalas till huvudmannen för den offentliga hälso- och sjukvården. Statlig ersättning behandlas i avsnitt

11 2 RÄTT TILL VÅRD I FINLAND När en person som kommit till Finland från ett annat land får vård inom den offentliga hälso- och sjukvården bör det utredas om han eller hon har sin hemkommun här. Om personen har hemkommun i Finland har han eller hon rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som kommuninvånarna. Huruvida en person omfattas av sjukförsäkring eller vilket medborgarskap han eller hon har 6 saknar betydelse med tanke på de tjänster som kan tillhandahållas inom den offentliga hälso- och sjukvården. En person kan emellertid ha rätt till vård i Finland med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal även om han eller hon inte har hemkommun i Finland. Personen ska få vård i den omfattning som anges i EU-lagstiftningen eller i avtalet och ska påvisa sin rätt till vård med ett intyg över rätt till vård (se kapitel 3). En person har alltid rätt att få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården även om han eller hon inte har hemkommun i Finland och även om EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal inte tillämpas. I de följande avsnitten redogörs det närmare för rätten till vård i olika situationer för personer från andra länder. 2.1 Rätt till vård för personer med hemkommun i Finland Rätt till offentlig hälso- och sjukvård för personer med hemkommun Om en person har hemkommun i Finland 7 är han eller hon berättigad till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som alla andra som är bosatta i kommunen. Hemkommunen bestäms enligt lagen om hemkommun. Magistraten ska göra en anteckning om hemkommunen i befolkningsdatasystemet. Det spelar då ingen roll vilken stats medborgare personen är eller från vilket land han eller hon har kommit till Finland. Han eller hon kan ha kommit från exempelvis Ryssland, Kina, Marocko, USA eller Estland. När kommunerna prövar en persons rätt som kommuninvånare till tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården är kommunerna inte bundna av magistratens anteckningar om hemkommun i befolkningsdatasystemet, utan de får självständigt och med tillämpning av lagen om hemkommun avgöra frågan om personens hemkommun. Det bör dock beaktas att magistratens avgöranden som rör hemkommun har en stor styrande verkan. I oklara fall bör personen vägledas att utreda hemkommunsfrågan i samråd med magistraten. EU-lagstiftningen och internationella avtal som är bindande för Finland kan också tillskriva personen rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Han eller hon kan då tillhandahållas servicen på samma sätt som om det var fråga om en person som är bosatt i kommunen även om han eller hon saknar hemkommun (se avsnitt 2.2). Hur hemkommunen bestäms En i Finland bosatt persons hemkommun är den kommun där han eller hon bor. Hemkommunen för ett nyfött barn är den kommun där barnets mor har sin hemkommun när barnet föds. Med boende/bosättning avses att en person faktiskt är bosatt i en kommun i Finland vilken vanligen bestäms på basis av hans eller hennes flyttningsanmälan. När magistraten beslutar om hur hemkommunen ska bestämmas fäster den avseende vid bland annat de omständigheter som nämns i de följande styckena. 6 Se sid. 60 Utvidgad samordning av social trygghet till att omfatta tredjestatsmedborgare. 7 En persons hemkommun bestäms enligt lagen om hemkommun (201/1994). 10

12 Om en person använder flera bostäder eller ingen bostad alls är hans eller hennes hemkommun den kommun som han eller hon på grund av sina familjeförhållanden eller sin utkomst eller av andra motsvarande omständigheter själv anser som sin hemkommun och till vilken han eller hon med hänsyn till dessa omständigheter har fast anknytning. Om en persons egen uppfattning om vilken kommun som är hans eller hennes hemkommun inte har kunnat utredas är hans eller hennes hemkommun den kommun till vilken han eller hon ska anses ha den fastaste anknytningen med hänsyn till sitt boende, sina familjeförhållanden, sin utkomst och andra motsvarande omständigheter. Hemkommunen för en person som har kommit till Finland från ett annat land och som bor här ska bestämmas enligt lagen om hemkommun om han eller hon är finsk medborgare eller har ett giltigt uppehållstillstånd som ger rätt till kontinuerlig eller permanent vistelse (tillståndet fastställs i utlänningslagen 301/2004) eller är familjemedlem till en person som har hemkommun i Finland. Hemkommunen ska likaså bestämmas enligt lagen om hemkommun om en person som bor i Finland är medborgare i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz och har registrerat sin uppehållsrätt i enlighet med utlänningslagen, om sådan registrering krävs av honom eller henne. Hemkommunen för en person som har kommit till Finland från ett annat land och som bor här ska bestämmas enligt lagen om hemkommun också när han eller hon har ett uppehållstillstånd som ger rätt till minst ett års tillfällig vistelse (tillståndet fastställs i utlänningslagen 301/2004) och med beaktande av förhållandena som helhet har för avsikt att stadigvarande bosätta sig i Finland. Som en faktor som visar att en person är stadigvarande bosatt beaktas att han eller hon har ett giltigt arbetsavtal eller annan därmed jämförbar utredning om minst två års arbete eller studier. Andra faktorer som visar att en person är stadigvarande bosatt i Finland är bland annat att han eller hon är av finländsk härkomst, tidigare har haft hemkommun i Finland, eller har haft tillfällig bostad i Finland i minst ett års tid utan avbrott efter flyttningen till Finland. En person som är anställd hos en främmande stats diplomatiska beskickning eller någon annan jämförbar beskickning eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul har inte hemkommun i Finland. En sådan person har emellertid hemkommun i Finland om han eller hon är finsk medborgare eller om han eller hon sedan tidigare har hemkommun i Finland. Samma bestämmelser gäller också för hans eller hennes familjemedlemmar och för personer som är i hans eller hennes privata tjänst. I avsnitt i handboken redogörs det för rätten till vård för dem som arbetar inom internationella organisationer. De som arbetar vid Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har inte hemkommun i Finland, men ECHA och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har avtalat om specialiserade sjukvårdstjänster för de anställda vid ECHA. Dessutom har anställda hos Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM) och Nordiska investeringsbanken (NIB) rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster även om de saknar hemkommun i Finland. Hur hemkommunen ska bestämmas påverkas inte av om personen omfattas av sjukförsäkringen i Finland. FPA fattar beslut om en person ska omfattas av sjukförsäkring. Med tanke på möjligheten att få tillgång till tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården spelar det dock ingen roll om den som kommit från utlandet omfattas av sjukförsäkringen i Finland. Fortfarande hemkommun i Finland Den kommun i Finland från vilken en person flyttar utomlands för högst ett år, till exempel för att studera eller arbeta, är i allmänheten fortfarande hans eller hennes hemkommun. När personen besöker Finland har han eller hon rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som personer med hemkommun. Den som flyttar utomlands för en längre tid än ett år har i regel inte hemkommun i Finland. Samtidigt avbryts också hans eller hennes rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. En person kan emellertid fortfarande ha hemkommun i Finland även om han eller hon flyttar utomlands för en 11

13 längre tid än ett år, om han eller hon med hänsyn till sina levnadsförhållanden har fastare anknytning till Finland än till det land där han eller hon bor. När en person som är utsänd arbetstagare från Finland i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz besöker Finland har han eller hon rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna oberoende av om han eller hon fortfarande har hemkommun i Finland. Likaså har finländska utsända arbetstagare i Israel 8 som besöker Finland rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården (se avsnitt ). En utsänd arbetstagare i andra stater än EU- eller EES-staterna, Schweiz eller Israel har rätt till tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland enbart på grundval av hemkommun så länge han eller hon fortfarande har hemkommun här. Utan hemkommun har han eller hon endast rätt att få brådskande vård. Om en finsk medborgare som har bosatt sig utomlands är anställd hos finska staten vid en diplomatisk eller någon annan jämförbar beskickning eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul har han eller hon samt hans eller hennes familjemedlemmar fortfarande hemkommun i Finland. Likaså gäller att om en finsk medborgare är i utvecklingssamarbetsuppgifter eller missionsarbete utomlands har han eller hon samt hans eller hennes familjemedlemmar fortfarande hemkommun i Finland. De har därmed rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården när de besöker Finland. 2.2 Rätt till vård på grundval av annat än hemkommun EU-lagstiftningen och internationella avtal som är bindande för Finland kan tillskriva en person rätt till tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården även om han eller hon saknar hemkommun i Finland. Beroende på vilket regelsystem som tillämpas kan en person ha omfattande rätt till sjukvård i Finland. Han eller hon har då rätt till alla behövliga offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna. I sådana fall vårdas han eller hon inom den offentliga hälsooch sjukvården i enlighet med reglerna för gradering av vården och längsta väntetider för att få vård. En persons rätt till sjukvård kan också vara begränsad, vilket innebär att han eller hon har rätt att få bara medicinskt nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse i Finland. En legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, vanligen en läkare eller tandläkare, bedömer patientens behov av vård med hänsyn till omfattningen av patientens rätt till vård. Den sjukvård som personen behöver ges alltid enligt nationell vårdpraxis. När en persons rätt till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården bestäms på grundval av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal ska han eller hon påvisa sin rätt till vård med ett intyg över rätt till vård. Intyg över rätt till vård är exempelvis europeiska sjukvårdskortet, pass och dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland. Intygen över rätt till vård behandlas närmare i kapitel Rätt till vård under tillfällig vistelse I de följande avsnitten behandlas rätt till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården för personer som vistas tillfälligt i Finland. Personer från en annan EU- eller EES-stat, Schweiz eller Australien som tillfälligt vistas i Finland har rätt till medicinskt nödvändig vård i Finland. De ska ha med sig ett intyg över rätt till vård (se kapitel 3). 8 Denna rätt baserar sig på överenskommelsen om social trygghet mellan Finland och Israel. Överenskommelsen beskrivs närmare i avsnitt

14 Vad är tillfällig vistelse? Med tillfällig vistelse avses i allmänhet vistelse som varar högst tolv månader. Det handlar oftast om turister på semesterresa. Som tillfällig vistelse betraktas också till exempel ett halvt års vistelse eller utbytesstudier för ett läsår i Finland. Den som med stöd av EU-lagstiftningen eller ett internationellt avtal har rätt till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården under sin tillfälliga vistelse ska visa upp ett intyg över rätt till vård Vad är medicinskt nödvändig vård? En person från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz som tillfälligt vistas i Finland, det vill säga vistas en kortare tid än ett år, ges medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälsooch sjukvården. Med medicinskt nödvändig vård avses sådan vård eller behandling som inte kan vänta tills personen har återvänt till sitt hemland. Målet är att personen tryggt ska kunna fortsätta sin vistelse i Finland enligt den ursprungliga planen. Den behandlande läkaren eller tandläkaren bedömer vad som är medicinskt nödvändig sjukvård för varje patient. När medicinskt nödvändig vård fastslås för den som vårdas eller behandlas ska hänsyn tas till den tillfälliga vistelsens längd i Finland och vårdförmånernas karaktär. För exempelvis en turist som vistas bara några dagar i Finland kan medicinskt nödvändig vård innebära mera begränsad vård eller behandling än den vård eller behandling som ges en utsänd arbetstagare på flera månaders arbetskommendering i Finland. Behov av medicinskt nödvändig vård kan uppkomma också utifrån kroniska sjukdomar, tidigare konstaterade sjukdomar, graviditet eller förlossning. Därför är till exempel tjänsterna vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård medicinskt nödvändig sjukvård. Det förutsätts att de är befogade med hänsyn till hur länge personen vistas i Finland. En person som tillfälligt vistas i Finland har också rätt till sådan kontroll av kroniska sjukdomar som behövs på medicinska grunder, till exempel kontroll som gäller astma och diabetes. För en person som tillfälligt vistas i Finland ska det ordnas medicinskt nödvändiga hjälpmedel (till exempel kryckor) under vistelsen. Också när det bedöms om hjälpmedlen är nödvändiga ska vistelsens längd och vårdförmånens karaktär beaktas. Den som har rest till Finland bara för att få vård eller behandling har dock inte rätt till medicinskt nödvändig sjukvård med stöd av EU-lagstiftningen. Exempel 1. Giovanni har kommit till Finland från Italien för att åka slalom i en vecka. Han bryter benet och är i behov av medicinskt nödvändig sjukvård. Giovanni förs med ambulans till hälsovårdscentralen, där hans ben röntgas och gipsas. En person har alltid rätt att få vård för sjukdomar där det krävs dialysbehandling, syrgasbehandling, särskild astmabehandling eller kemoterapi. Rätten gäller även ekokardiografi vid kroniska autoimmuna sjukdomar. I dessa fall krävs det arrangemang på förhand och personen är skyldig att själv komma överens om dem med den vårdgivande enheten innan han eller hon reser till Finland 9. Det finns praktiska orsaker till att det behövs en förhandsöverenskommelse om vården: genom överenskommelsen kan man säkerställa att vården finns att tillgå vid en offentlig hälso- och sjukvårdsenhet. Innan personen reser till Finland ska han eller hon kontakta den offentliga hälsooch sjukvårdsenhet där han eller hon önskar få vård. Den offentliga hälso- och sjukvården svarar på personens förfrågan och meddelar om vården kan fås. 9 Se beslut nr 53 av administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen. 13

15 Med stöd av den nationella lagstiftningen i Finland har en person alltid rätt till brådskande sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården även om han eller hon vistas bara tillfälligt i Finland och saknar hemkommun (se avsnitt 2.3). Det bör noteras att man med medicinskt nödvändig sjukvård i vissa fall kan avse mera omfattande rätt till vård än vad som i den nationella lagstiftningen avses med brådskande vård. Enligt den nationella lagstiftningen 10 ska kommunerna inom sina områden anordna bekämpning av smittsamma sjukdomar. Kommunerna ska anordna allmänna frivilliga vaccineringar och hälsoundersökningar för förebyggande av smittsamma sjukdomar. I Finland har avgiftsfrihet föreskrivits för bland annat undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjukdomar samt undersökning och behandling av HIV-infektion och gonorré samt klamydiainfektion som överförs sexuellt 11. En person som med stöd av EU-lagstiftningen har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård ska med det europeiska sjukvårdskortet få undersökning och behandling av dessa smittsamma sjukdomar utan särskild ordination av läkare. Personer från EU- eller EES-staterna, Schweiz eller Australien som tillfälligt kommer till Finland är dessutom berättigade till sjukvårdsersättningar när de har anlitat privata hälso- och sjukvårdstjänster för att få medicinskt nödvändig vård. De får då sjukvårdsersättning också för läkemedelsinköp på apotek och för sjukdomsrelaterade resekostnader. Efter betalning får de ansöka om ersättningarna hos FPA Vem har rätt till medicinskt nödvändig vård? Personer bosatta i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz En person som är bosatt och sjukförsäkrad i en EU- eller EES-stat eller i Schweiz och som tillfälligt kommer till Finland, det vill säga för en kortare tid än ett år, har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård (se definitionen av vården och behandlingen i avsnitt ). Han eller hon ska påvisa rätten till vård i första hand med ett europeiskt sjukvårdskort (se avsnitt 3.1). En person kan också vara medborgare i en tredjestat och berättigad till nödvändig vård under en tillfällig vistelse i Finland. Det förutsätts då att han eller hon är bosatt och sjukförsäkrad i en stat som tillämpar EU-lagstiftningen och att han eller hon förflyttar sig mellan två stater som tillämpar EU-lagstiftningen. Exempel 2. Mary är amerikansk medborgare men är stadigvarande bosatt i Frankrike och omfattas av sjukförsäkringen där. Mary reser på en veckas semester till Finland. Om hon blir sjuk har hon rätt att få medicinskt nödvändig vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Hon ska visa upp ett europeiskt sjukvårdskort. Personer bosatta i ett annat nordiskt land 12 Den nordiska konventionen om social trygghet 13 kompletterar den rätt till vård och behandling som följer av EU-lagstiftningen. En person som är bosatt och sjukförsäkrad i ett annat nordiskt land har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård under en tillfällig vistelse i Finland. I avsnitten 3.1, 3.3 och 3.4 i handboken redogörs det för de intyg över rätt till vård som är giltiga för att påvisa att en person som kommer från ett annat nordiskt land har rätt till vård i Finland och 11 i lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986) i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992). 12 De nordiska länderna nämns i avsnitt 10.3 i anslutning till den nordiska konventionen om social trygghet. 13 I avsnitt 10.3 redogörs det närmare för den nordiska konventionen om social trygghet. 14

16 Med stöd av den nordiska konventionen om social trygghet har en person som är bosatt i ett annat nordiskt land och som får sjukvård under sin tillfälliga vistelse i Finland rätt att från Finland få ersättning för merutgifterna för återresan (se avsnitt 6.4). Personer bosatta i Australien Finland och Australien har ingått en internationell överenskommelse om sjukvård 14. En person som är sjukförsäkrad i Australien och har bostadsadress där har rätt till omedelbar sjukvård enligt finländsk vårdpraxis under sin tillfälliga vistelse i Finland. Avtalsenlig rätt till vård gäller emellertid inte när en person reser från Australien till Finland uttryckligen för att få vård. Omedelbar sjukvård har definierats som vård och behandling där det krävs omedelbar medicinsk uppmärksamhet. Personen ska få sådan vård och behandling i Finland att han eller hon klarar av en resa. Omedelbar sjukvård innebär i praktiken liknande vård och behandling som medicinskt nödvändig vård enligt EU-lagstiftningen (se avsnitt ). Den offentliga hälso- och sjukvården ger patienten den omedelbara vård som han eller hon behöver på samma sätt som liknande vård ges dem som är bosatta i kommunen. Se avsnitt om intyg över rätt till vård med vilka personer som kommer från Australien ska påvisa sin rätt till vård. I avsnitt redogörs det för rätt till vård i Finland för medlemmarna av personalen vid Australiens diplomatiska beskickning och konsulat Rätt till vård för olika persongrupper I det följande behandlas vissa persongrupper vilkas rätt till vård i Finland följer av tillämplig EUlagstiftning eller ett internationellt avtal. En person som har rätt till vård inom den offentliga hälsooch sjukvården ska visa upp ett giltigt intyg över rätt till vård (se avsnitt 3). En person kan också ha hemkommun i Finland, vilket innebär att han eller hon primärt har rätt till alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. En person har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården mot klientavgiften för kommuninvånare om han eller hon kommer från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz för att arbeta i Finland och omfattas av arbetspensionsförsäkringen i Finland, även om han eller hon saknar hemkommun i Finland. I det följande behandlas även gränsarbetares och utsända arbetstagares samt deras familjemedlemmars rätt till vård. De har på EU-lagstiftningen baserad rätt till sjukvård både i den stat där de bor och i den stad där de arbetar. Dessutom behandlas pensionstagares rätt till vård på basis av EU-lagstiftningen. I vissa fall kan EU-lagstiftningen berättiga en person till sjukvård i Finland även om han eller hon kommer till Finland direkt från en tredjestat 15 (se avsnitt om innehavare av EU-blåkort). Vissa persongrupper (exempelvis arbetstagare, studerande och forskare) som kommer till Finland från Québec i Kanada har rätt till sjukvård i Finland på basis av ett internationellt avtal. Även personer som är bosatta i Australien och där omfattas av systemet för hälso- och sjukvård har genom avtal fastställd rätt till sjukvård i Finland. När en person arbetar i Israel som utsänd arbetstagare från Finland kvarstår hans eller hennes rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. 14 I avsnitt 10.3 redogörs det närmare för sjukvårdsavtalet mellan Australien och Finland. Finland och Australien har dessutom ingått en överenskommelse om social trygghet. 15 Under de kommande åren införlivas sådana direktiv om invandring som inverkar på sjukvården även för andra kategorier av arbetstagare som kommer direkt till Finland från en tredjestat. Handboken uppgraderas när bestämmelserna träder i kraft nationellt. 15

17 Arbetstagare Huvudregeln är att i de situationer där EU-lagstiftningen tillämpas har en arbetstagare alltid rätt till vård både i bosättningsstaten och i den stat där han eller hon arbetar. Den stat där personen arbetar ansvarar alltid för personens anställningsbaserade sjukförsäkrings- och socialskydd. Om en person bor i en annan stat än i den stat där han eller hon arbetar ansvarar den stat där han eller hon arbetar för hans eller hennes sjukvårdskostnader gentemot bosättningsstaten. Som arbetstagare i Finland, bosättning utomlands En arbetstagare som kommit till Finland från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz och som omfattas av arbetspensions- och/eller sjukförsäkringen i Finland har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården mot klientavgiften för kommuninvånare. Arbetstagaren har inte nödvändigtvis hemkommun i Finland, och då ska han eller hon påvisa sin rätt till vård med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland, vilket FPA utfärdar (se avsnitt 3.2). Sjömän 16 som kommer från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz och som arbetar på ett fartyg som seglar under finsk flagg har rätt till alla offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i likhet med dem som är bosatta i kommunen. Sjömännen har denna rätt även om de saknar hemkommun i Finland. Sjömännen ska påvisa sin rätt till vård genom dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Exempel 3. En sjöman är bosatt i Estland och arbetar på ett fartyg som seglar under finsk flagg. Han saknar hemkommun i Finland men är berättigad till all behövlig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som personer med hemkommun. Också i Estland har han rätt till den sjukvård han behöver. Långtradarchaufförer anställda hos transportföretag och flygpersonal är exempel på personer som samtidigt arbetar i flera länder. En långtradarchaufför som bor i en annan EU- eller EESstat eller i Schweiz och som arbetar för ett finländskt åkeri har rätt till tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland på samma sätt som kommuninvånarna, om han inte utför en betydande del av sitt arbete i bosättningsstaten. Han eller hon ska påvisa sin rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Exempel 4. En långtradarchaufför som bor i Estland är anställd hos ett finländskt åkeri. Han kör fraktgods från Finland till Sverige och därifrån via Danmark till Tyskland. Eftersom han inte alls arbetar i Estland är han i Finland berättigad till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som en kommuninvånare. Enligt EU-reglering 17 som trädde i kraft i juni 2012 ska den sociala tryggheten för de anställda som hör till flygpersonalen i fortsättningen ordnas i den medlemsstat där deras stationeringsort På sjömän tillämpas vanligen den så kallade flaggregeln: I enlighet med EU-lagstiftningen omfattas en sjöman av sjukförsäkringen i den stat under vars flagg det fartyg som han eller hon arbetar på seglar. Sjömannen har rätt till sjukvård både i bosättningsstaten och i sysselsättningsstaten. 17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/ Flygpersonalens stationeringsort definieras i förordning (EEG) nr 3922/91 som den av operatören för varje besättningsmedlem fastställda ort där besättningsmedlemmen vanligen inleder och avslutar en tjänstgöringsperiod eller en serie tjänstgöringsperioder och där operatören vanligen inte är ansvarig för besättningsmedlemmens inkvartering. 16

18 är belägen. När en anställd som hör till flygpersonalen har stationeringsort i Finland har han eller hon rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården oberoende av om han eller hon har hemkommun i Finland. Från FPA får han eller hon dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner, med vilket han eller hon kan påvisa sin rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. En person från en tredjestat som kommer för att arbeta i Finland har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården om han eller hon får hemkommun i Finland. Han eller hon ska alltid få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården oberoende av om han eller hon har hemkommun i Finland (se avsnitt 2.3). I Finland bosatta arbetstagare som arbetar utomlands En person som är stadigvarande bosatt i Finland men arbetar i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården. En sådan person har oftast hemkommun i Finland. Den stat där han eller hon arbetar svarar emellertid för att han eller hon omfattas av sjukförsäkring och står för hans eller hennes sjukvårdskostnader. Därför har han eller hon inget FPA-kort. Den offentliga hälso- och sjukvården får statlig ersättning 19 för hans eller hennes vårdkostnader. En sjöman som bor i Finland och arbetar på ett fartyg som seglar under en annan EU- eller EESstats eller schweizisk flagg har i Finland rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som kommuninvånarna även om han eller hon saknar hemkommun i Finland. Sjömannen ska påvisa sin rätt till vård med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Sjömän som bor i Finland och arbetar på ett fartyg som seglar under en annan stats flagg får direktersättning för läkemedelsinköp på apotek genom att visa dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland. Sjömannen kan på normalt sätt i efterhand ansöka om sjukvårdsersättningar för privata hälso- och sjukvårdstjänster hos FPA. En långtradarchaufför som bor i Finland och arbetar i en annan EU- eller EES-stat eller i flera andra EU- eller EES-stater eller i Schweiz har i Finland rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna. När en person bor i Finland och arbetar i en tredjestat (exempelvis Ryssland) är hans eller hennes rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster beroende av om han eller hon fortfarande har hemkommun i Finland. Han eller hon har rätt till brådskande vård oberoende av om han eller hon har hemkommun i Finland. Arbetstagare som arbetar och bor utomlands När en person flyttar från Finland för att arbeta utomlands är hans eller hennes rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster i Finland beroende av om han eller hon fortfarande har hemkommun i Finland. Huvudregeln är att en person inte längre har hemkommun i Finland om vistelsen utomlands varar en längre tid än ett år. En person kan emellertid fortfarande ha hemkommun i Finland om han eller hon med hänsyn till sina levnadsförhållanden har fastare anknytning till Finland än till det land där han eller hon bor. När en person flyttar från Finland för att bosätta sig och arbeta i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz och när sysselsättningen uppfyller villkoren för sjukförsäkring i den staten har han eller hon rätt att få endast medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland genom att visa upp ett europeiskt sjukvårdskort som utfärdats i den stat där han eller hon arbetar (se avsnitt 3.1). 19 Statlig ersättning behandlas i avsnitt

19 Gränsarbetare FPA fattar beslut om en person uppfyller definitionen av gränsarbetare enligt EU-lagstiftningen. Huvudregeln är att gränsarbetare och deras familjemedlemmar får vårdförmåner från bosättningsstaten. En gränsarbetare är emellertid berättigad till vårdförmåner också i den stat där han eller hon arbetar, på samma sätt som de som är bosatta där. Gränsarbetaren och familjemedlemmarna ska påvisa sin rätt till vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland med dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Gränsarbetare som är bosatta utomlands och arbetar i Finland samt deras familjemedlemmar Gränsarbetare som arbetar i Finland och bor i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz får i Finland all sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som kommuninvånarna, även om de saknar hemkommun. Gränsarbetarna får uppsöka vård i Finland vid vilken offentlig hälso- och sjukvårdsenhet som helst. Gränsarbetarna vårdas på normalt sätt inom den offentliga hälso- och sjukvården i enlighet med reglerna för gradering av vården och längsta väntetider för att få vård. Exempel 5. Erik bor i Sverige och arbetar som gränsarbetare i Finland. Han har rätt att få all den sjukvård han behöver i sin sysselsättningsstat Finland. Han har rätt till all sjukvård också i sin bosättningsstat Sverige. När en familjemedlem till en gränsarbetare som arbetar i Finland inte är bosatt i Finland har han eller hon rätt att få medicinskt nödvändig vård inom den offentliga hälso- och sjukvården (se definitionen av medicinskt nödvändig vård i avsnitt ). Exempel 6. När familjemedlemmar till gränsarbetare som arbetar i Finland och bor i Estland besöker Finland har de rätt till medicinskt nödvändig sjukvård. I bosättningsstaten Estland har familjemedlemmarna rätt till all sjukvård som de behöver. En gränsarbetare från en annan stat än en EU- eller EES-stat eller Schweiz (i praktiken från Ryssland) som kommer till Finland för att arbeta har inte utifrån EU-lagstiftningen eller internationella avtal rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Han eller hon har rätt att få brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Om han eller hon får hemkommun i Finland är han eller hon berättigad till sjukvård inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som de som är bosatta i kommunen. Exempel 7. En gränsarbetare arbetar i Finland och återvänder varje dag till sin bosättningsstat Ryssland. Han har inte hemkommun i Finland, vilket innebär att han endast har rätt till brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland i enlighet med den nationella lagstiftningen. Gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i en annan stat Gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i en annan EU- eller EES-stat eller i Schweiz har i Finland rätt till tjänsterna inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som de som är bosatta i kommunen. Exempel 8. En gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i Sverige har rätt till all sjukvård i Finland inom den offentliga hälso- och sjukvården på samma sätt som de som är bosatta i kommunen. Också i Sverige har han rätt till all sjukvård. Gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i en annan stat får direktersättning för sina läkemedelsinköp på apotek genom att visa upp dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i 18

20 Finland (se avsnitt 3.2). Direktersättningen gäller både grundersättningsgilla och specialersättningsgilla läkemedel. Gränsarbetare som arbetar i en annan stat kan i efterhand hos FPA ansöka om sjukvårdsersättning för privata hälso- och sjukvårdstjänster (se avsnitt 4.4 om sjukvårdsersättningar). En gränsarbetare som bor i Finland och arbetar i en annan än en EU- eller EES-stat eller Schweiz (i praktiken Ryssland) har rätt till alla tjänster inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland om han eller hon har hemkommun i Finland. Utan hemkommun har gränsarbetaren endast rätt att få brådskande vård Utsända arbetstagare Arbetstagare utsända till Finland från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz och deras familjemedlemmar Utsända arbetstagare i Finland som kommer från en annan EU- eller EES-stat eller från Schweiz och deras familjemedlemmar har rätt till offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. De utsända arbetstagarna ska påvisa sin rätt till medicinskt nödvändig vård inom den offentliga hälso- och sjukvården med ett europeiskt sjukvårdskort som utfärdats i den stat som är arbetsgivare (se avsnitt 3.1). En utsänd arbetstagare som arbetar en längre tid än ett år i Finland ska registrera sig hos FPA och får då dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Exempel 9. Ett schweiziskt företag har sänt en arbetstagare till Finland för att arbeta en längre tid än ett år. Den utsända arbetstagaren ska registrera sig hos FPA, som ger honom dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland. Arbetstagaren får all den sjukvård han behöver inom den offentliga hälso- och sjukvården i Finland på samma sätt som personer som har hemkommun i landet. Han har också rätt att få sjukvård i Schweiz. Exempel 10. Ett schweiziskt företag har sänt en arbetstagare till Finland för att arbeta en kortare tid än ett år. Inom den offentliga hälso- och sjukvåren visar han upp ett europeiskt sjukvårdskort utfärdat i Schweiz och får medicinskt nödvändig vård. I Schweiz har han rätt att få all den sjukvård han behöver. Arbetstagare utsända till Finland från Québec i Kanada Utsända arbetstagare som kommit till Finland från Québec i Kanada har på basis av ett internationellt avtal 20 rätt att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster på samma sätt som kommuninvånarna. Han eller hon ska registrera sig hos FPA, som ger honom eller henne dokumentet Intyg över rätt till vårdförmåner i Finland (se avsnitt 3.2). Medföljande make eller maka och barn har samma rätt till sjukvård. Den avtalsenliga rätten till sjukvård begränsas alltså inte enbart till medicinskt nödvändig vård. Övriga persongrupper som omfattas av överenskommelsen behandlas i avsnitt Arbetstagare utsända till Finland från tredjestater En person som kommer till Finland som utsänd arbetstagare från en annan än stat än från en EUeller EES-stat, Schweiz eller Québec i Kanada har inte på internationella avtal eller EUlagstiftningen baserade rättigheter att anlita offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Han eller hon får brådskande vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Om magistraten beviljar en utsänd 20 I avsnitt 10.3 redogörs det närmare för de sociala trygghetsarrangemangen mellan Finland och Québec i Kanada. 19