KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...2

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE...2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...3 Översikt över verksamhetens utveckling... 3 Den kommunala koncernen... 5 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning... 9 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning RÄKENSKAPER Driftredovisning kommun Driftredovisning kommunägda bolag Affärsverksamheternas egna kapital Investeringsredovisning, kommun Investeringsredovisning, kommunägda bolag Resultaträkning, kommun och koncern Balansräkning, kommun och koncern Kassaflödesanalys, kommun och koncern Noter REDOVISNINGSPRINCIPER REVISIONSBERÄTTELSE Årsredovisningen beskriver i huvudsak den verksamhet och ekonomi som Skellefteå kommun har haft under Det finns också prognoser över de närmaste åren som togs fram i slutet på 2019 och tidigt i början på Dessa prognoser har inte tagit hänsyn till den Corona-pandemi som brutit ut i början på Pandemin kommer att få en mycket stor påverkan på hela världsekonomin och inte minst den svenska ekonomin. Den kommer även att kraftigt påverka de svenska kommunernas verksamhet och ekonomi. Bedömningen är att kommunen tidigast i delårsrapporten i augusti 2020 kommer att kunna göra en tidig prognos över vilken påverkan Corona-pandemin kan komma att få på kommunens ekonomi och verksamhet. 1

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE När vi summerar 2019 kan vi glädjas åt ett år med en fortsatt stark utveckling i Skellefteå med näringslivsetableringar och stora offentliga investeringar. Under tio-årsperioden har det genomförts och planeras att genomföras investeringar inom Skellefteå kommunkoncern för över 25 miljarder kronor. Detta är den högsta nivån per invånare i hela Sverige. Lägg därtill alla de stora investeringar som sker av staten och det privata näringslivet här i Skellefteå under motsvarande period så förstår man att det är i Skellefteå det händer. Under 2019 fortsatte också arbetslösheten att minska, vilket också avspeglar sig på kommunens skatteintäkter. Arbetslösheten ligger inte bara under rikets nivå utan den har även under de senaste åren sjunkit snabbare här i Skellefteå jämfört med riket. En liten ökning av arbetslösheten ses vid årets slut då Sverige gick in i en normalisering av konjunkturen även om den ökningen här i Skellefteå är betydligt lägre än för övriga landet. Bostadsbyggandet, som är en av nycklarna till om Skellefteå ska klara sina befolkningsmål, är mer intensivt än på mycket länge. För närvarande uppgår bostadsbyggandet i Skellefteå till 300 per år (2020) men bedöms behöva öka till närmare per år i slutet på planperioden För att klara detta pågår både planering och projektering samt att det nu öppnas upp för ett stort antal nya bostäder i kommunens fördjupade översiktsplaner. En utvecklad och fungerande infrastruktur kommer att vara en annan nyckel för att Skellefteå ska få den utveckling som kommunen planerar för. Kollektivtrafiken är där en viktig del som nu också omarbetats för att bättre kunna klara transportbehovet hos kommunens befintliga och kommande invånare. Andra viktiga delar att fortsätta att utveckla är gator, vägar och broar. Redan under 2018 beslutade regeringen om den nationella transportplanen som möjliggör investeringar för ombyggnad av E4:an mellan Umeå och Skellefteå. För Skellefteå är det också viktigt att behålla och utveckla möjligheten att ta sig till och från Skellefteå med flyg. För att de nya industrietableringarna också ska ha möjlighet att på ett effektivt sätt kunna, både ta emot och skicka gods via hamn, planerar kommunen för stora investeringar ute i Skelleftehamn. Det pågår redan arbete för att utveckla området till ett gods- och logistikcentrum för all hamn- och järnvägstrafik i Skellefteå. Utöver detta handlar det om anläggning och verksamhet på norra sidan Kallholmsfjärden samt ett nytt industriområde på Näsudden, vilket sammantaget kommer att attrahera än fler företag att titta på Skellefteå som etableringsort. Trafikverket arbetar nu intensivt i samverkan med Skellefteå kommun om järnvägsplaner för Norrbotniabanan mellan kommunens södra gräns och centrala Skellefteå. Det planeras nu för att inleda byggandet av järnvägen i Skellefteå med start Det innebär i sin tur att kommunen måste planera för nya trafiklösningar, ny godsterminal i hamnen samt resecentrum i både Bureå och centrala Skellefteå. För att klara den framtida kompetensförsörjningen behöver vi bli fler här i Skellefteå. För att få människor att flytta hit behövs däremot inte bara ett jobb- eller bostadserbjudande utan det krävs också en väl fungerande välfärd och inte minst en attraktiv plats att leva på där en mycket viktig del är ett väl utvecklat kultur- och fritidsliv. Här gör kommunen stora satsningar, bland annat genom det nya kulturhuset men också genom satsningar på sporthallar (Balder- och Florahallarna) och badhus (Örjansbadet). Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande 2

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Översikt över verksamhetens utveckling Skellefteå kommun i sammandrag Kommunkoncernen, mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årets resultat Soliditet, inkl. totala pensionsförpliktelser, % Investeringar Självfinansieringsgrad Långfristig låneskuld Antal anställda Kommunen, exkl. kommunägda bolag, mnkr Folkmängd Kommunal skattesats 22,60 22,65 22,65 22,65 22,65 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årets resultat Soliditet, inkl. totala pensionsförpliktelser, % Investeringar Självfinansieringsgrad Långfristig låneskuld Antal anställda Var kommer pengarna ifrån? Skatteintäkter och intäkter från generella statsbidrag är kommunens största inkomstkälla som under 2019 uppgick till 71 procent av de totala intäkterna. Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 25 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut för vissa tjänster som äldreomsorg, barnomsorg, vatten och renhållning. 25% Skatteintäkter och generella statsbidrag 4% 71% Elförsörjning Taxor och avgifter 3

5 Verksamhetsanknutna intäkter uppgick till 25 procent. Det är taxor och avgifter som tas ut för vissa tjänster som äldreomsorg, barnomsorg, vatten och renhållning. En mindre andel (4 procent) härrör sig från kommunens energiverksamhet. Vissa år kan kommunen ha vissa typer av engångsintäkter (reavinster, extraordinära intäkter, m.m.). Dessa ingår inte i diagrammet ovan. Hur används pengarna? De totala kostnaderna i kommunen (exkl. kommunägda bolag) uppgick till 6,4 miljarder kronor. 66 procent utgjordes av kostnader för arbetskraft. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och i vissa verksamheter kan andelen personalkostnader ligga på närmare 80 procent. 25% Kostnader för arbetskraft 9% 66% Externa kostnader för gemensamma lokaler Övriga kostnader Utöver personalkostnader köpte kommunen in material, tjänster, m.m. för över 1,6 miljarder kronor, vilket 2019 utgjorde knappt 25 procent av den totala kostnadsmassan. Kommunen hade också kostnader för externa lokaler på nästan 600 miljoner kronor, vilket utgjorde 9 procent av den totala kostnadsmassan. Den skattefinansierade verksamheten i kommunen består av ett antal olika områden. Det största området är vård och omsorg som uppgår till 44 procent av den totala verksamhetsvolymen. Inom området vård och omsorg återfinns verksamheter som äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt stöd och service för personer med funktionsnedsättning. 1% 3% Politisk verksamhet 7% 6% Infrastruktur Fritid och kultur 44% Pedagogisk verksamhet 39% Vård och omsorg Övrig verksamhet Det näst största området är den pedagogiska verksamheten, vars andel uppgår till 39 procent. Där ingår för-, grund- och gymnasieskola samt olika typer av vuxenutbildning. Övriga områden inom den skattefinansierade verksamheten är fritid och kultur (6 procent), infrastruktur (7 procent) samt övrig verksamhet (4 procent). 4

6 Den kommunala koncernen I Skellefteå kommun består den politiska ledningen av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, styrelser, valberedning och revision. Valberedningen bereder valärenden som fullmäktige ska besluta om, t.ex. val av ledamöter till kommunstyrelse, nämnder och bolagsstyrelser. Kommunrevisorerna utses av fullmäktige som också fastställer revisionens budget. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande församling, ger nämnder/styrelser i uppdrag att utföra vissa verksamheter inom ramen för tilldelade resurser. Kommunfullmäktiges presidium består av ordförande Daniel Ådin (S), förste vice ordförande Kerstin Olofsson (L) och andre vice ordförande Annamaria Hedlund (S). Mandatfördelning i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Moderaterna 6 9 Centerpartiet 6 7 Vänsterpartiet 6 6 Sverigedemokraterna 2 5 Liberalerna 5 4 Miljöpartiet 4 2 Kristdemokraterna 2 2 Summa mandat Politiska partier i kommunfullmäktige Socialdemokraterna Vänsterpartiet Centerpartiet Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utövar uppsikt över samtliga verksamheter inom Skellefteå kommunkoncern. Styrelsen rapporterar löpande till kommunfullmäktige om hur ekonomi och verksamhet utvecklats, vilket i huvudsak sker i samband med delårsrapporter (april och augusti) samt vid årets slut genom årsredovisningen. Kommunstyrelsens presidium består av ordförande Lorents Burman (S), förste vice ordförande Maria Marklund (S) och andre vice ordförande Agneta Hansson (V). Oppositionsråd är Andreas Löwenhöök (M). Ovan hittar du länkar till de politiska partiernas hemsidor. 5

7 Mandatfördelning i kommunstyrelsen Socialdemokraterna 8 7 Moderaterna 2 2 Centerpartiet 1 2 Vänsterpartiet 1 2 Sverigedemokraterna 0 1 Liberalerna 1 1 Miljöpartiet 1 0 Kristdemokraterna 1 0 Summa mandat Kommunens förvaltningsorganisation Kommundirektör och ledningsgrupp Skellefteå kommuns högsta ledande tjänsteperson är kommundirektör Kristina Sundin Jonsson. Hon stöttar kommunstyrelsen med utvecklingen och samordningen av den kommunala verksamheten. Kristina är chef över samtliga förvaltningschefer och är även verkställande direktör för Skellefteå Stadshus AB, där de flesta av kommunens bolag finns samlade. Kommundirektörens ledningsgrupp består av förvaltningschefer och chefer för ekonomi, personal och kommunikation. Ledningsgruppen är kommundirektörens resurs för övergripande ledning av kommunens totala verksamhet. Gruppen företräder gemensamt kommunen och arbetar för att den kommunala verksamheten ska utvecklas i enlighet med kommunfullmäktiges mål och inriktning. Gruppen, som tillsammans arbetar för att säkra kommunens helhetsutveckling, har som uppgift att utveckla och säkerställa en väl fungerande och effektiv kommunal arbetsorganisation samt att initiera projekt och bidra till utveckling av Skellefteå kommun som plats. 6

8 Organisationen Skellefteå kommun 7

9 Organisationsförändringar under 2019 Skellefteå Stadshus AB har förvärvat ett lagerbolag som namnändrats till Skellefteå Kulturhus AB, i syfte att bygga upp den verksamhet/organisation som ska driva/samordna verksamheterna i kulturhuset. Skellefteå Industrihus AB har förvärvat Fastighetsbolaget Tärnan AB. I bolaget finns en centralt belägen byggnad som ska möjliggöra utveckling av området runt Kulturhuset. Skelleftebostäder AB har förvärvat 43 procent av aktierna i bolaget Byggrätt Norr AB. Syftet är att tillsammans med andra entreprenörer bygga fler bostäder i Skellefteå. Skellefteå Kraft AB har fusionerat bolagen Greenwind AB, Skellefteå Kraft Energihandel AB och Skellefteå Kraft Energiförsäljning AB med Skellefteå Kraft AB. Skellefteå Kraft AB har även avregistrerat Skellefteå Energiunderhåll HB. Skellefteå Kraft AB har delat upp de gemensamt ägda vindkraftsparkerna i Solberg och Blaiken tillsammans med Fortum. Uppdelningen har skett på ett sådant sätt att Skellefteå kraft AB helt tagit över ägandet av BlaikenVind AB och Fortum har helt tagit över ägandet av Solberg Vindkraft AB. Den 1 januari 2020 gick skolkontoret och gymnasiekontoret samman i den nya förvaltningen Utbildning och arbetsmarknad. Den nya förvaltningen består nu av fem avdelningar; förskola, grundskola, gymnasieskola, VUX och arbetsmarknad. Under 2020 fortsätter arbetet med att konkretisera hur förvaltningen ska vara organiserad och hur arbetet kan läggas upp på effektivast möjliga sätt. Organisationsförändringar efter balansdagen Skellefteå Kraft Fastighetsförvaltning AB avyttrades i slutet av januari Skellefteå Stadshus AB äger från och med 29 februari 2020 samtliga aktier i Science City Skellefteå AB. 8

10 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning Nationell utveckling Den starka svenska konjunkturen börjar nu mattas av. BNP-tillväxten i Sverige bedöms falla till låga 1,4 procent både 2019 och 2020, jämfört med 2,4 procent Den långa perioden av stigande sysselsättning i Sverige ser därmed ut att upphöra även om avmattningen går långsamt. När Sveriges kommuner och regioner (SKR) ställer årsgenomsnitten över sysselsättningen för 2018 och 2019 mot varandra så syns en liten sysselsättningsökning även under Nedväxlingen i den svenska BNP-tillväxten sker jämsides lägre tillväxt hos viktiga svenska handelspartners. Svaghetstecknen för global handel och industrikonjunktur är i nuläget påtagliga. På flera håll ses dämpade tillväxtutsikter och de nu uppkomna problemen med Corona-viruset driver sannolikt på nedgången ytterligare. I SKR:s prognos är det dock inte nettoexporten som är huvudförklaringen till den låga svenska BNP-tillväxten 2019 och 2020, utan en svag inhemsk efterfrågetillväxt. Sjunkande bostadsinvesteringar, samt en svag utveckling för övriga investering inom näringslivet är det som framförallt står för dämpningen. Trots en låg BNP-tillväxt ser arbetsmarknadskonjunkturen ändå rätt stark ut i SKR:s prognos. Arbetslösheten ser endast ut att stiga svagt och den hittills långsamma uppgången i löneökningstakten fortsätter även under kommande år med i ett historiskt perspektiv rätt så dämpad löneökningstakt. Bedömningen för åren är ett balanserat resursutnyttjande, dvs. sysselsättning och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans. Förloppet dessa år bedöms alltså bli konjunkturneutralt. Procentuell förändring BNP 2,4 1,4 1,4 1,4 1,5 Sysselsättning, timmar 2,4 0,9-0,4-0,2 0,4 Inflation, KPI 2,0 2,0 2,4 2,4 2,6 Skatteunderlag (real förändring) 1,1 0,5 0,4 0,4 0,5 Ett Skellefteå i omvandling Skellefteå kommun är fortfarande i tidiga stadier av en betydligt starkare utveckling än den hittillsvarande där befolkningen årligen ökat med mellan personer. Ett flertal företag har inlett industrietableringar som bedöms generera 4 5 tusen arbetstillfällen under planeringsperioden fram till Då arbetsmarknaden i Skellefteå redan är god med hög sysselsättningsgrad måste arbetskraften främst tillkomma genom inflyttning. Det här innebär en stor anspänning på hela samhället som i princip inom samtliga områden måste förstärkas och växa. Ett behov av stark sysselsättningstillväxt kräver att Skellefteå är attraktivt och kan locka ett stort antal att vilja bosätta sig i kommunen. Det måste ske en omfattande samverkan mellan det och offentliga, civilsamhället och näringslivet för att få nya invånare från såväl andra delar av landet som utlandet att flytta hit. Det här kräver i sin tur marknadsföring, service till inflyttande, utbildningsinsatser på olika nivåer och ökat bostadsbyggande. För närvarande uppgår bostadsbyggandet i Skellefteå till 300 per år (2020) men bedöms behöva öka till närmare per år i slutet på planperioden Utvecklingen medför krav på ökad planering av såväl bostäder som områden för företagsetableringar, särskilt eftersom de industriella verksamheter som inlett etablering i sin tur efterfrågar underleverantörer av varor och tjänster. En stark befolkningstillväxt innebär ökad efterfrågan av de flesta samhällsföreteelser som vård, omsorg, utbildning, handel, m.m. 9

11 Trafikverket arbetar nu intensivt i samverkan med Skellefteå kommun om järnvägsplaner för Norrbotniabanan mellan kommunens södra gräns och centrala Skellefteå. Det planeras nu för att inleda byggandet av järnvägen i Skellefteå med start Det innebär i sin tur att kommunen måste planera för nya trafiklösningar, ny godsterminal i hamnen samt resecentrum i både Bureå och centrala Skellefteå. Sammantaget innebär alla investeringar och satsningar i Skellefteå ytterligare sysselsättning och möjlig befolkningstillväxt. Skellefteås Utvecklingsstrategi 2030 lade grunden för ett Skellefteå i omvandling. Sedan strategin fastställdes har Skellefteå kommun haft en exceptionellt hög investeringstakt som beräknas fortsätta under de kommande åren. Oavsett om man väljer att titta på kommunens eller de kommunägda bolagens investeringar så har Skellefteå kommun under 10-årsperioden de högsta investeringsnivåerna i Sverige. Trots en, under perioden, hög andel egenfinansiering kommer kommunens låneskuld för investeringar att stiga till omkring kr/invånare, vilket är det lånetak som fullmäktige fastställt. Samtidigt beräknas soliditeten (den långsiktiga betalningsförmågan) för kommunen att sjunka under perioden fram till 2025 till omkring 60 procent, vilket fortfarande är en hög betalningsförmåga jämfört med många andra kommuner i Sverige. Många av de investeringar som färdigställts och som pågår ger verksamheterna bättre förutsättningar att klara både nuvarande och framtida expansion. Detta gäller inte minst de investeringar i skollokaler (över 1,5 miljarder kronor) som sker under perioden En annan viktig investering är den nya vattentäkten som säkrat upp ett kvalitativt vatten för kommunens invånare under mycket lång tid framåt. För att öka kommunens attraktionskraft har också viktiga investeringar som sport- och friidrottshallar, badhus, kulturhus, m.m. genomförts under perioden. Parallellt med allt som sker i Skellefteå brottas kommunen med att klara de utmaningar som övriga kommuner i Sverige också har, där en allt större del av befolkningen blir äldre. Utvecklingen innebär att en mindre andel får stå för de nödvändiga insatser som den äldre befolkningen kräver. Samtidigt minskar inte andelen barn och unga, vilket ytterligare ökar trycket att både kunna finansiera och hitta rätt arbetskraft till de olika verksamheterna. En annan utmaning som kommunen delar med andra är den pågående urbaniseringen, där människor flyttar in från landsbygd till centralorten. På kommunens resa mot ett smart och hållbart samhälle för alla är också den digitala utveckling avgörande. Digitaliseringen berör alla delar av samhället och kommunen behöver skapa förutsättningar för att på bästa sätt ta tillvara dess potential. Kommunens strategi för hållbar digital utveckling har som mål att den ska leda till ett effektivare och öppnare Skellefteå med starkare attraktionskraft, ökad livskvalitet och bättre företagsklimat. Strategin stärker och stödjer genomförandet av kommunens vision för Den utgår från Sveriges digitaliseringsstrategi, utvecklingsstrategin 2030, kommunfullmäktiges mål för perioden , samt kommunens grunduppdrag som offentlig aktör. Den är uppdelad på 5 områden som behöver utvecklas: Digital kompetens, trygghet, innovation, ledning och infrastruktur. Betydligt lägre arbetslöshet jämfört med riket Skellefteå har haft en femårsperiod av stadigt sjunkande arbetslöshetssiffror. Nivån har också under flera år legat under den genomsnittliga nivån för riket som helhet. Det är för tidigt att säga om den nationella konjunkturavmattningen får någon effekt på arbetslösheten i Skellefteå. Det finns en liten ökning jämfört med 2018 men den är betydligt lägre än uppgången i riket och fortfarande är det för tidigt att säga hur utvecklingen kommer att bli. Skellefteå befinner sig i en brytpunkt där stora företagsetableringar står inför stora rekryteringsbehov. Arbetslösheten för utrikesfödda fortsätter att sjunka och sjunker dessutom snabbare i Skellefteå jämfört med övriga riket. 10

12 Statistiken nedan är hämtad från Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Där ingår invånare som antingen är öppet arbetslösa eller som deltar i Arbetsförmedlingens programverksamhet. Andel arbetslösa, % Skellefteå Dec 2018 Skellefteå Dec 2019 Riket Dec 2018 Riket Dec 2019 Arbetslöshet år % 5,7 5,8 7,0 7,4 Varav kvinnor, % 5,3 5,5 6,8 7,2 Varav män, % 6,2 6,1 7,1 7,6 Arbetslöshet år 9,1 9,7 8,7 9,2 Varav kvinnor, % 7,1 7,2 7,0 7,4 Varav män, % 10,9 12,0 10,3 10,9 Arbetslöshet utrikes födda år % 23,6 22,1 20,0 19,9 Varav kvinnor 23,2 21,6 20,5 20,8 Varav män 24,0 22,0 19,5 19,1 Fortfarande en svagt ökande befolkning Skellefteå hade vid senaste årsskiftet invånare, vilket är en ökning under året med 122 personer. Kommunens befolkningsutveckling har under perioden (undantag samt 2018) varit positiv. Jämfört med 2018 var 2019 ett starkare år framför allt beroende på minskad utflyttning och ett mindre negativt födelsenetto. Under 2019 föddes 703 barn samtidigt som 752 invånare avled. Flyttnettot är annars den mest grundläggande faktorn för hur befolkningen utvecklas. Inrikes inflyttning har under en följd av år legat i storleksordningen drygt personer. Under 2019 liksom under 2017 och 2018 var den inrikes inflyttningen något högre. Inflyttningen från andra länder sjönk kraftigt under 2018 och fortsatte att sjunka även under Inrikes utflyttning sjönk 2019 jämfört med 2018, vilket bidrog till att flyttnettot till slut landade på plus 150 personer. Folk mängd Födda Netto Förändring Avlidna Invandring Utvandring Netto Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Netto Flytt totalt Juste ringar Helår Helår

13 I diagrammet nedan visas förändringen över tid vad gäller födda och avlidna. Det framgår att samtliga år har ett negativt födelsenetto, dvs. att fler avlider än föds, samt att noteringarna pendlar från år till år. Trendlinjerna visar dock att antalet födda successivt har närmat sig antalet avlidna, men 2019 stämmer inte in i trenden. Mindre variationer mellan enskilda år är slumpmässiga. Relationen mellan in- och utflyttningen, flyttnettot, är den mest tongivande komponenten för befolkningsutvecklingen. Födelsenettot är ofta mer förutsägbart. Diagrammet nedan visar att bruttoströmmarna ökat betydligt sedan början av 2000-talet, och att både inflyttning och utflyttning ökat de senaste åren. Under 2019 har dock såväl in- som utflyttning minskat men utflyttningen minskar mer, vilket bidrar till ett förbättrat netto jämfört med föregående år. Om Skellefteå även fortsatt har in- och utflyttning liknande de senaste åren pekar prognosen mot cirka invånare år Inflyttningen till kommunen behöver öka kraftigt kommande år om målet på invånare 2030 ska uppnås. Kommunalskatten Skellefteå kommun har inte förändrat sin utdebitering under Den totala kommunalskatten i Skellefteå kommer att under 2019 ligga under genomsnittet i Västerbottens län med 0,27 procentenheter medan den ligger över genomsnittet för riket med 1,76 procentenheter. 12

14 Kommunalskatter 2019, % Kommun Landsting Totalt Lägst: Österåker 17,10 12,08 29,18 Riket 20,70 11,49 32,19 Skellefteå 22,65 11,30 33,95 Umeå 22,85 11,30 34,15 Västerbotten 22,92 11,30 34,22 Högst: Dorotea 23,85 11,30 35,15 Personal Antal anställda Hela Skellefteå kommunkoncern hade vid årets slut omkring anställda, varav återfanns inom de kommunägda bolagen. Kommunen, exkl. bolag, hade i medeltal anställda under 2019, vilket är en minskning med 60 anställda jämfört mer året innan. Det är andra året med minskat antal anställda. De största minskningarna har skett på Socialkontoret samt på Utbildning och arbetsmarknad. Övriga förvaltningar har endast marginella förändringar. Antal anställda (tillsvidareanställda och månadsanställda vikarier) i kommunen (exkl. kommunägda bolag) Antal anställda i medeltal I kommunen är över 76 procent av de anställda kvinnor, vilket är samma nivå som Antal anställda (kommunen, exkl. kommunägda bolag) fördelat på anställningsform och kön Totalt antal anställda Varav tillsvidareanställda kvinnor Varav tillsvidareanställda män Varav visstidsanställda (månadsanställda) kvinnor Varav visstidsanställda (månadsanställda) män Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare (månadsavlönade) sjönk under 2019 för femte året i rad. Totalt sjönk sjukfrånvaron från 5,57 procent till 5,49 procent av arbetstiden. Fortfarande är sjukfrånvaron bland kvinnor högre än bland män. Sjukfrånvaron för personer som varit långtidssjukskrivna fr.o.m. 91 dagar och uppåt fortsätter också att sjunka och uppgår vid årets slut till 1,59 procent av arbetstiden. Den allra kortaste sjukfrånvaron upp till 14 dagar har också minskat jämfört med föregående bokslut. Sjukfrånvaro, andel av arbetstiden, % Sjukfrånvaro totalt 5,57 5,49 varav kvinnor 6,29 6,25 varav män 3,38 3,19 Varav dag ,60 2,54 Varav dag 91-w 1,67 1,59 13

15 Kompetensförsörjning Ett stort insiktsarbete har genomförts i nära samarbete med medarbetarna för att utröna vad som är bra med att jobba i Skellefteå kommun och vad som kan förbättras. En enkät har även gjorts med invånare som inte jobbar i kommunen om vad som är attraktivt med Skellefteå kommun. Utifrån dessa insikter skapas en kommunikationsplattform och ett kommunikationskoncept som ska ligga till grund för kommunikation internt med medarbetare och externt för potentiella medarbetare. Arbetet med kommunens kompetensförsörjningsstrategi har fortsatt under En verksamhetsplan har tagits fram och fastställts i personalnämnden. Några arbeten som är genomförda och som fortfarande pågår är: Attraktiva arbetsplatser Intervjuer och workshops har genomförts för att ta fram koncept för kommunikationsinsatser Introduktion för nyanställda pågår löpande. Just nu pågår arbetet med att digitalisera den kommunövergripande introduktionen för nyanställda med syftet att göra den ännu mer tillgänglig Ledarutveckling Här drivs ett arbete tillsammans med Piteå kommun där det bland annat upphandlats ett gemensamt ledarutvecklingsprogram. De första programmen beräknas starta i september 2020 Omställningsfondens (medel på cirka 5 mnkr under personalnämnden) förändrade regelverk har gett möjligheter till tidig lokal omställning, bl.a. i syfte att stärka anställdas eller grupper av anställdas kompetens för att i god tid möta förändrade behov i verksamheten. I samhället pågår en genomgripande omvandling där demografiförändringar, digitalisering och invånares och medarbetares förändrade behov och beteenden driver samhällsutvecklingen framåt i allt snabbare takt. För att leda den framtida transformationen i önskad riktning har en digital strategi arbetats fram. Under året har det planerats för att införas ett dokumenthanteringssystem. Arbetet fortsätter under Jämställdhet Under året har flera förvaltningar inom kommunen arbetat med att HBTQ-diplomera sina anställda. Detta har inte bara höjt kunskapen och medvetenheten om hur vi tänker och agerar i olika situationer utan också skapat en utökad trygghet för hur vi som arbetsgivare och medarbetare ska tänka och agera framåt. Kommunstyrelsens särskilda utvecklingsmedel för digitalisering har jämställdhet som ett kriterium vid bedömningen av ansökningar. I projektet Idésluss har det genomförts utbildningar och en jämställdhetsanalys för att säkerställa kompetens inom området. Arbetet har visat på möjligheter och lett till en kundnära utveckling inom kvinnodominerade arbetsplatser. Genom deltagande i ett regionalt jämställdhetsnätverk har förvaltningen varit delaktig i att ta fram nya metoder och synsätt kring hur jämställdhet och HBTQ hänger ihop. En uppföljning har genomförts om hur kommunen jämställdhetssäkrar sina politiska beslut. Under 2018 antogs en ny rekryteringspolicy med fokus på inkludering utifrån diskrimineringsgrunderna. Utbildning av chefer och medarbetare har genomförts. Lönekartläggning av kvinnor och mäns löner genomförs årligen. 14

16 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten I årsredovisningens bilaga 1 redovisar nämnder och bolag samtliga nämnder och kommunägda bolag hur de levt upp till de uppdrag som fastställts av fullmäktige i form av reglementen och ägardirektiv. Redovisningen nedan gäller uppföljning av fullmäktiges övergripande verksamhetsmål för Vision, strategi och mål Skellefteås lokala utvecklingsstrategi gäller fram till år Strategin, som har hela platsen Skellefteå och dess invånare som utgångspunkt, är ett verktyg för att stärka utvecklingen i enlighet med visionen: Skellefteå en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha invånare år Strategin är indelad i fyra olika områden: hållbara och varierande livsmiljöer, kunskap och unik kompetens, globalt konkurrenskraftig ekonomi samt överbryggade avstånd. Inom varje strategiområde finns särskilda mål och insatsområden. Utifrån visionen, utvecklingsstrategin 2030 samt utifrån det kommunala grunduppdraget har kommunfullmäktige satt upp ett antal mål för verksamheten. För att göra målstyrningen effektiv och överblickbar har fullmäktige dels fastställt 7 stycken kommunövergripande mål för mandatperioden samt 2-3 mål per nämnd och år. Samtliga mål har satts upp inom fyra olika områden som tillsammans sammanfattar kommunens uppdrag: Tillgänglighet, Trygghet, Effektivitet och Samhällsutveckling. Tillgänglighet handlar bl.a. om möjlighet till insyn och delaktighet. Kommunen ska finnas till för alla och det ska vara enkelt och gå snabbt att ha med kommunen att göra. Kommunen ska också bidra till ett tryggt samhälle genom att tillhandahålla olika välfärdstjänster, genom sin myndighetsutövning och via arbete med säkerhetsfrågor, krisberedskap, etc. Effektivitet handlar om att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Kommunen ska också bidra till en positiv samhällsutveckling och ett långsiktigt hållbart samhälle. Vid uppföljning av målen graderas måluppfyllelsen enligt följande: Grön = vi klarar målet, Gul = vi närmar oss målet eller Röd = vi klarar inte målet. Tillgänglighet Enkelt och tydligt för invånare/kunder Invånare/kunder är aktiva medskapare Fyra nämnder och kommunstyrelsen når GRÖN (måluppfyllelse), tre nämnder når GUL (närmar sig målen) och tre nämnder redovisar RÖD (klarar inte målen). Den sammantagna bedömningen av de övergripande målen inom området blir därför GUL för båda målen, dvs. kommunen närmar sig målen. Nämndsmål Kulturnämnd: Involvera fler invånare kring utformningen av framtidens närbibliotek (GRÖN) Kommunstyrelse: De kommunala åtagandena ska så långt möjligt vara inkluderande och likvärdiga i hela kommunen (GRÖN) Gemensam måltidsnämnd: Nöjdare kunder genom medskapande (GRÖN) Överförmyndarnämnd: Tillgång till ställföreträdare (GRÖN) Konsumentnämnd: Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning efter kundernas behov (GRÖN) 15

17 Bygg- och miljönämnd: Verksamheternas information är samordnad (GUL) Socialnämnd: Individens gemensamt identifierade behov styr stöd och insatser (GUL) Samhällsbyggnadsnämnd: Verksamhetens information är tillgänglig och används (GUL) Gymnasienämnd: Ökat deltagarinflytande över verksamheternas utformning i gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsverksamhet (RÖD) Nämnd för support och lokaler: Högre medborgarservice via kundtjänst (RÖD) För- och grundskolenämnd: Lärmiljöerna är tillgängliga (RÖD) Kommentarer Samhällsbyggnadsnämnd I jämförelse med 2018 minskade antalet kundtjänstärenden för vägunderhåll med 19 procent och antalet olösta av totalen minskade med 28 procent. Den positiva utvecklingen förklaras delvis av att kundtjänst hanterar ärenden under pågående snöfall på ett annat sätt samt att en del medborgare använder appen Infra Control för sina ärenden. Antalet kund-ärenden gällande parkering har normaliserats efter införandet av appen Skepark. Inom VA-verksamheten fortgår arbetet med att göra informationen mer tillgänglig och digital för medborgarna. Det finns nu möjlighet till flera digitala lösningar via kommunens hemsida eller via appen Avfallsaffären (en del av Mitt Skellefteå ). Trots förbättrad hemsida, genomförda informationsinsatser och utvecklade e-tjänster är antalet kundtjänstärenden inom VA-verksamheten fortfarande för många. Effekterna av framtagna e-tjänster förväntas få genomslag under Bygg- och miljönämnd Antalet inkomna kundtjänstärenden för enskilda avlopp och livsmedel är högre än tidigare. Anledningen kan kopplas till insatser att följa upp tidigare inventerade avlopp samt på grund av ett omfattande matförgiftningsutbrott från ett storkök. Generellt tenderar kundtjänstärendena vara av den art som oftast behöver besvaras av verksamheten. Sverigesnittet för NKI (Nöjd Kund Index) miljö- och hälsoskydd låg i 2018 års mätning på 69 för företag och 73 för samtliga. För NKI livsmedel låg Sverigesnittet på 77 för båda svarsgrupperna, vilket är en enhet över målvärdet (NKI över 70 räknas som ett högt resultat). Ett annat bra resultat är att 91 procent av miljörapporterna var besvarade innan den sista augusti 2019 och att samtliga inlämnade miljörapporter var granskade och besvarade innan årets slut, efter inkomna kompletteringar. Socialnämnd Ingen indikator inom området har nått måluppfyllelse (grönt). Tre av indikatorerna visar på förbättringar och närmande av målet (gult) som t.ex. indikatorn om att alla brukare ska ha aktuella genomförandeplaner inom vård och omsorg eller att det salutogena arbetssättet (att se det friska hos individen) ska framgå av brukarnas genomförandeplaner inom Stöd och service. En indikator klarar inte målet (rött) och den handlar om att barn och unga ska vara delaktiga i utredningen och i kommuniceringen av beslutsunderlaget. Här finns en stor förbättringspotential. Gymnasienämnd Målet om deltagarinflytande över verksamheternas utformning bedöms ha stor betydelse för trivsel i skolan och för att eleverna ska fullfölja utbildningen. Skolinspektionen genomförde under 2019 en skolenkät bland elever i årskurs två. Enkäten visar att indexvärdet för området delaktighet och inflytande uppgick år till 5,0 (jämfört med 5,1 år 2017). Målet var att uppnå 5,8 som var det genomsnittliga värdet för riket

18 För att nå ökad måluppfyllelse behöver elevernas reella möjligheter till inflytande i skolan utökas och även synliggöras. Det är även viktigt att tydliggöra vad eleverna kan ha inflytande över, för att skapa balans mellan förväntningar och möjligheter. För- och grundskolenämnd Här är mätindikatorn hur många enheter som har en uppdaterad plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid en kontroll under 2019 hade 23 procent av enheterna i förskola och 47 procent i skola en uppdaterad plan på hemsidan. I båda fallen är andelen lägre än hur det såg ut Vid dialog med rektorer framgår att denna plan finns uppdaterad, men att det fallerar när det gäller att hålla en uppdaterad version tillgänglig på hemsidan. Den insats som genomförs handlar om att säkerställa att de årshjul som tas fram för olika yrkesroller innehåller åtgärder att säkerställa aktuella dokument på webben. Gränsvärdet för röd måluppfyllelse är 95 procent, varför denna indikator är röd. Nämnd för support och lokaler Den största orsaken till att nämnden inte når måluppfyllelse är införandet av ett nytt telefonisystem, vilket inneburit mer arbete per kundtjänstärende. I slutet av året har kundtjänst börjat komma tillrätta med svårigheterna som uppstått vid uppstart. Under året har även en förändring skett när det gäller kundmätningen då övergång skett från manuell till helautomatiserad lösning, vilket inneburit sämre mätvärden och inkörningsproblematik. Trygghet Inbjudande och trygga miljöer Hälften av nämnderna når GRÖN (måluppfyllelse) och den andra hälften når GUL (närmar sig målet). Den sammantagna bedömningen av det övergripande målet inom området blir därför GUL, dvs. kommunen närmar sig målet. Nämndsmål Fritidsnämnd: Utveckla välkomnande fritidsmiljöer (GRÖN) Konsumentnämnd: Skellefteås äldre medborgare känner sig trygga i det digitala samhället (GRÖN) Kulturnämnd: Stimulera trygga och välkomnande arrangemang för unga år (GRÖN) Överförmyndarnämnd: Granskningen klar i rätt tid (GRÖN) Samhällsbyggnadsnämnd: Vårdade offentliga miljöer (GUL) Gymnasienämnd: Inbjudande och trygga miljöer (GUL) Bygg- och miljönämnd (GUL) För- och grundskolenämnd: Barnets bästa är beaktat (GUL) Kommentarer För- och grundskolenämnd Skolinspektionens fråga till elever i årskurs 5 På lektioner är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter fanns med i 2019 års skolenkät. För elever i årskurs 5 ökade värdet till 6,4 och där var bedömningsintervallet för gult 6,1-6,5. I motsvarande enkät till elever i årskurs 9 fanns följande fråga med; På lektioner är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter. För elever i årskurs 9 sjönk värdet till 4,7 och där var bedömningsintervallet för rött under 4,8. Gällande denna insats pågår ett kontinuerligt arbete med delaktighet utifrån det som beskrivs i läroplanen. 17

19 Gymnasienämnd Måluppfyllelsen mäts genom Skolinspektionens skolenkät som genomfördes bland elever i gymnasiets årskurs två var indexvärdet i Skellefteå 7,5 för området trygghet ökade värdet till 7,9. För att måluppfyllelsen skulle klassas som grön hade det dock krävts ett värde på 8,2, vilket motsvarar det genomsnittliga värdet för riket. Utvecklingen gick åt rätt håll men nådde inte ända fram till målet under Bygg- och miljönämnd På grund av flera tillståndsprövningar, som kräver resurser i samband med remisshantering samt förberedelse och medverkan vid förhandlingar i mark- och miljödomstolen, har målet för andelen besökta tillståndspliktiga anläggningar (A och B) inte uppnåtts. Tillsynsbesök har till stor del skett hos anmälningspliktiga och övriga miljöpåverkande verksamheter (C och U). Målvärdet för antalet åtgärdade enskilda avlopp baseras på ett genomsnitt för åren De senaste åren har 50 respektive 64 avlopp åtgärdats. På grund av ett ökat antal ansökningar i samband med nybyggnationer har arbetet med att åtgärda tidigare inventerade avlopp med brister inte kunnat prioriterats som planerat. Samhällsbyggnadsnämnd Av totalt 125 ärenden inom samhällsbyggnad under året så gällde 111 ärenden (88 procent) verksamheter inom gator och park. 88 av dessa ärenden avsåg bristande underhåll och 23 ärenden avsåg bristande tillgänglighet. Motsvarande statistik 2018 var 160 ärenden varav 137 ärenden gällde gator och park (86 procent). Orsakerna till ärenden och klagomål är flera: Den långa, snörika och kalla vinterns påverkan, som även inneburit omfattande tjälskador och efterföljande snösmältning med mycket vatten i diken och på tomter, är en orsak. Även otillräckligt sommarunderhåll av gator är en stor post. Klagomål på gräsklippning och slåtter syns också bland ärendena. Det minskade antalet klagomål jämfört mot föregående år beror till stor del på att de förändringar som gjorts på parkeringssidan nu accepterats. Avfallsverksamheten har sedan 2017 mätt trygghet, nedskräpning, hot & våld, risker, m.m. via kundenkäter som besvaras vid besök på återvinningscentraler. En ny enkät är genomförd under hösten/vintern Resultaten från två av centralerna är klara och dessa siffror visar på att besökarna känner sig trygga vid sina besök. Medarbetarna får även positiv respons för sitt trevliga bemötande och sitt kunnande. Besökarna känner att belysning och trafikfrågor är den största anledningen till otrygghet. Underlaget är beräknat på de som svarat 3, 4 eller 5 på en femgradig skala. Delmålet 2019, om att minst 90% av kunderna ska känna sig trygga, är uppfyllt. Effektivitet Tidigt samordnade insatser Bättre digitaliserad välfärd Fyra av nämnderna och kommunstyrelsen når GRÖN (måluppfyllelse) och fem nämnder når GUL (närmar sig målet). Den sammantagna bedömningen av de övergripande målen inom området blir därför GUL, dvs. kommunen närmar sig målet. Nämndsmål Gymnasienämnd: Effektivisering av arbetsprocesser genom utveckling av e-tjänster (GRÖN) Nämnd för support och lokaler: Identifiera nya samordningar och effektivisera befintliga för att frigöra resurser till kärnverksamheterna (GRÖN) 18

20 Kommunstyrelse: Samordning av resurser och processer (GRÖN) Fritidsnämnd: Öka nyttjandet av tillgångar (GRÖN) Konsumentnämnd: Aktiv konsumentvägledning och budget och skuldrådgivning (GRÖN) Bygg- och miljönämnd: Samordnade verksamheter genom ökad digitalisering (GUL) Socialnämnd: Tidiga och förebyggande insatser främjas. Individens behov tillgodoses (GUL) Samhällsbyggnadsnämnd: Samordnade verksamheter (GUL) För- och grundskolenämnd: Lärandet är synligt (GUL) Överförmyndarnämnd: Etablerad e-tjänst (GUL) Kommentarer För- och grundskolenämnd Förvaltningens enkätfråga Så här mycket har satsningen formativt förhållningssätt påverkat mitt uppdrag ställdes till personal under 2019 och där ökade svarsindex från 3,01 till 3,19 medan gränsen för att nå grönt var 3,2. Tidigare fanns ytterligare en indikator som handlade om hur stor del av eleverna som har skriftliga omdömen i e-tjänst grundskola. Denna indikator har dock visat sig vara opålitlig på grund av att korrekta resultat inte gått att få fram. Bygg- och miljönämnd Miljö och hälsa har besvarat nästan 97 procent (5 353 av inkommande ärenden från invånare via kundtjänsten) inom tre dagar. Av dessa har nästan 78 procent (4 155) fått svar samma dag. Resultatet för återkoppling av näringslivsfrågor är baserat på 21 ärenden, vilket innebär att endast två kontakter fått vänta längre än en dag. Sverigesnittet för Insikts helhetsbedömning av ärendehantering gällande miljö- och hälsoskydd ligger på 70 för företag och 69 för samtliga. Motsvarande värden för livsmedel är 78 för båda svarsgrupperna, vilket är två enheter över målvärdet. Värden över 70 räknas som ett högt resultat. Kommunstyrelse Det pågår en fortsatt utveckling av den samordning som tidigare skett genom kommuns ekonom- och lönecenter. Tack vare samordningen tas nu ytterligare steg mot en ökad digitalisering och automatisering. För samtliga administrativa processer pågår löpande översyner för att hitta ännu effektivare lösningar. Kommunledningskontoret äger dessa processer och driver på utvecklingen tillsammans med support och lokaler för att åstadkomma en effektivare verksamhet. Ett viktigt arbete under 2019 har varit att, inom ramen för tillitsbaserad ledning och styrning, få till ett mer samordnat stöd till verksamheten från kommunens olika stödfunktioner. Ett viktigt arbete som fortsätter under Ett exempel på en nyinrättad e-tjänst under 2019 är kommunens digitala inflyttartjänst som nu är igång. Socialnämnd Målområdet har sex indikatorer och ingen indikator inom området har nått måluppfyllelse (grön). Fyra indikatorer visar på förbättrade resultat och ett närmande av målet (gult) som exempelvis inom stöd och service där andelen SoL-beslut i ordinärt boende (77 procent) är i nivå med 2018 men under målvärdet (80 procent). Två indikatorer visar på försämrade resultat (röd) och det handlar dels om målet om att vuxna med missbruksproblem (21+ år) inte ska återkomma ett år efter avslutad utredning och dels om att förvaltningen inte nått hela vägen för att mätetalet NPI (poäng vid neuropsykiatrisk inventering) ska börja sjunka vid kommunens särskilda boenden. Samhällsbyggnadsnämnd Samordnade verksamheter är något som berör och engagerar hela Samhällsbyggnad och att det faktiska resultatet visa på effektiva arbetssätt. Förutom klarade investeringsprojekt följs detta upp i medarbetarundersökningar och via större kundundersökningar t.ex. SKR:s Kritik på teknik. 19

21 Samhällsutveckling Snabb etablering i arbetsliv och samhälle Begränsad klimatpåverkan Fem av nämnderna och kommunstyrelsen når GRÖN (måluppfyllelse), fyra nämnder når GUL (närmar sig målet) och en nämnd redovisar RÖD (når inte målet). Den sammantagna bedömningen av de övergripande målen inom området blir därför GUL, dvs. kommunen närmar sig målen. Nämndsmål Nämnd för support och lokaler: Begränsad klimatpåverkan inom lokaler och livsmedel (GRÖN) Socialnämnd: Individen ges stöd till ökad delaktighet i arbets- och samhällslivet (GRÖN) Kommunstyrelse: Tillsammans med andra skapa förutsättningar för en bred och växande arbetsmarknad (GRÖN) Kulturnämnd: Stärkt inkludering genom konst och kultur (GRÖN) Konsumentnämnd: Konsumentinformation för ungdomar (GRÖN) Gemensam måltidsnämnd: Begränsad klimatpåverkan inom livsmedel (GRÖN) Bygg- och miljönämnd: God planeringsberedskap (GUL) Fritidsnämnd: Inkludering av fler i samhället (GUL) För- och grundskolenämnd: Nämndsmål: Likvärdigheten är säkerställd (GUL) Överförmyndarnämnd: Synlig överförmyndarverksamhet (GUL) Samhällsbyggnadsnämnd: Ökad andel återbruk (RÖD) Kommentar Kommunstyrelsen Arbetslösheten är fortfarande låg i Skellefteå (betydligt under nivån för övriga riket), vilket talar för att vägen till ett arbete i Skellefteå fortsätter att vara kort. Kommunledningskontoret har under året aktivt fortsatt arbetet för nya företagsetableringar i Skellefteå. Det pågår också ett intensivt arbete med att även besöka och stärka dialogen med de befintliga företagen i Skellefteå, allt i syfte att leva upp till målet om en växande arbetsmarknad. Förvaltningen har genomfört ett flertal aktiviteter som konkret stödjer kompetensförsörjningsutmaningen tillsammans med andra viktiga aktörer i regionen. Här kan tillexempel nämnas en kampanj som syftar till att fler ska söka till ingenjörsutbildningar och upptäcka Skellefteå som Den nya industrins växtplats. Under året har också P.S. Saknar dig genomförts tillsammans med Piteå. Det har bland annat genomförts föreläsningar för studenter samt träffar med barnfamiljer i Stockholmsområdet. Under 2019 genomfördes också Framtidsmässan tillsammans med Arbetsförmedlingen med omkring 70 utställare och drygt besökare. För- och grundskolenämnd Andel elever som är behöriga till gymnasiet är en viktig parameter för målet om en snabb etablering i näringsliv och samhälle. Värdet för vårterminen 2019 blev 86 procent, vilket är en ökning med 3 procentenheter från 2018 men fortfarande inte över gränsen för rött som ligger på 87 procent. Värdet för LIKA-kartläggningen i förskolan blev 57 procent, vilket är över gränsen för grönt som var 55 procent. Värdet för motsvarande kartläggning i skola blev 66 procent, vilket också är över gränsen för grönt som var 60 procent. Andel behöriga lärare i skola uppgick 2019 till 87 procent, vilket ligger inom spannet (85-87 procent) för gult. Andel medarbetare i förskola med förskollärarexamen uppgick till 49 procent, vilket är under gränsen för rött på 51 procent. 20

22 Bygg- och miljönämnd Under året har handläggningstiderna för detaljplaner varit längre än målet, vilket kan förklaras av i vissa fall komplexa detaljplaner med många frågor och synpunkter. Det kan också behövas kompletteringar från kunden, vilket ökar handläggningstiden. Socialnämnd Ett viktigt mål inom området är att få personer att gå från daglig verksamhet till eget förvärvsarbete. Under 2019 har 5 personer fått förvärvsarbete och avslutat sin dagliga verksamhet. Ett annat viktigt mål är att andelen personer inom daglig verksamhet ska få en individuell placering. Vid utgången av 2019 hade 50 av 385 personer med insatsen daglig verksamhet enligt 9 10 LSS en individuell placering (cirka 13 procent). Detta är en liten minskning jämfört med 2018, vilket främst beror på en ökning av det totala antalet personer med daglig verksamhet. Antalet som har individuell placering har däremot ökat under hösten. Fritidsnämnd Målet inkludering av fler i samhället mäts både genom Unika deltagare via aktivitetsstödet (7-25 år) och Antal riktade aktiviteter för att stärka inkludering. När det gäller det första måttet så har detta nyckeltal minskat jämfört med 2018 med 1,8 procentenheter och ligger nu på 54,9 procent (56,7). Antal individer i åldern 7-25 år har minskat med 331 stycken och unika deltagare har minskat med 469 stycken. Det vill säga 138 färre individer i åldern 7-25 år som deltar i någon form av föreningsverksamhet än året innan, vilket inte enbart kan förklaras av att åldersgruppen minskar. Orsaken till tappet är svåranalyserat. Dels finns det en risk att föreningar kan ha missat att rapportera alla deltagare och dels kan det handla om färre barn och ungdomar i föreningslivet. I ett nationellt perspektiv ligger Skellefteå fortfarande på en hög nivå. Kommunen ligger på en 8:e plats i åldersgruppen 7-20 år och på en 4:e plats om man jämför med kommuner i samma storlek. För åldersgruppen 7-12 år ligger Skellefteå på 11:e plats. SVT:s granskning av siffror från Riksidrottsförbundet angående barn/ungdomars idrottande visade under 2019 att Skellefteå var bäst i Västerbotten. Samhällsbyggnadsnämnd Beräkning av position i avfallstrappan är 35 procent utifrån indata till Avfallweb våren Siffran 35 procent visar att positionen är likvärdig som utgångsvärdet. Under året har det samlats in cirka ton matavfall, inkl. fett. från fettavskiljare, och hushållsavfall från butik, vilket motsvarar 63 kg/inv. Målvärdet på 58 kg/inv. är därmed nått. Mängden återbruk insamlat vid kommunens återvinningscentraler är 377 ton, vilket ger 5,2 kg/inv. Målvärdet på 5 kg/inv. har därmed nåtts. Vad gäller nettomängd återbrukat vid kommunens återvinningscentraler är mängden 4,1 kg/inv. vilket är under målvärdet 4,5 kg/inv. Under året har verksamhet avfall levererat ton till förbränning, vilket motsvarar 180 kg/invånare och över målvärdet. 21