Slutrapport för projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete Dnr 06000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport för projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete Dnr 06000"

Transkript

1 Wanja Astvik, projektledare Slutrapport för projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete Dnr I förhållande till den ursprungliga tidsplanen i ansökan kom projektet att förskjutas pga. Arbetslivsinstitutets nedläggning och överflyttningen till Mälardalens högskola (ny projekttid ). Projektet påbörjades i maj 2007 och har därefter med smärre undantag följt den förskjutna tidsplanen. Nedläggningen av ALI innebar att lönemedel saknades för Gunnar Aronsson men hans medverkan i projektet kunde möjliggöras genom att AFA ställde sig positivt till en tilläggsansökan för ca tre månaders arbete för Aronsson under Projektets första år ägnades främst åt förankring och datainsamling. Inledningsvis intervjuades enhetscheferna vid de studerade arbetsplatserna (förskola, äldreomsorg, socialtjänst) i de två valda kommunerna. Därefter har djupintervjuer genomförts med ett urval av medarbetare på varje arbetsplats och en gruppintervju med 4-7 medarbetare från respektive arbetsplats. Totalt har drygt 80 intervjuer med personal, enhetschefer och verksamhetschefer genomförts. Parallellt med den kvalitativa datainsamlingen utarbetades en enkät som under våren/tidig sommar 2008 delats ut till samtliga anställda vid de nio arbetsplatserna. Påminnelser gick ut under tidig höst varpå enkätanalyserna kunde påbörjas. Studiens ursprungliga design med val av arbetsplatser med lägre respektive högre sjukfrånvaro enligt registerdata från tidigare år syftade till att undersöka mer eller mindre konstruktiva strategier på arbetsplatsnivå men enkätresultaten 2008 visar att förutsättningarna för den designen hade kraftigt försvagats då olikheterna i sjukfrånvaron kraftigt minskat och de ursprungliga skillnaderna enligt registerdata i stort sett då var borta. Orsakerna till utjämningen tycks bland annat ha varit att många personer med hög sjukfrånvaro lämnat arbetsplatsen de senaste åren. Analyserna har därför skett i högre utsträckning på individnivå där samband mellan olika strategier och arbetsvillkor och utfallen hälsa och kvalitet studerats. Resultat från projektet Projektets huvudsyfte var att undersöka de olika strategier som välfärdstjänstearbetarna använder sig av för att hantera de ökade kraven på individuellt ansvarstagande i arbetet. Hypotesen var att dessa strategier kan vara mer eller mindre konstruktiva med avseende på 1

2 arbetets kvalitet och individernas hälsa. För att undersöka projektets frågeställningar har vi arbetat med flera olika delstudier, med det kvantitativa enkätmaterialet respektive det kvalitativa intervjumaterialet. En jämförelse av olika copingmönster och deras konsekvenser för hälsa och kvalitet I en av projektets delstudier (Astvik & Melin, submitted) används enkätmaterialet där samtliga medarbetare från alla tre yrkesgrupperna ingår. Syftet med studien var att undersöka välfärdstjänstearbetares strategier att hantera hög arbetsbelastning och typiska obalanssituationer i arbetet och att undersöka samband mellan strategier, arbetsvillkor, hälsa och upplevd kvalitet. Utifrån enkätdata från anställda inom barnomsorg, äldreomsorg och socialtjänst (N=192) genomfördes en klusteranalys som identifierade tre grupper med olika strategiprofiler: kompensatoriska och kvalitetssänkande (n=68), självgående (n=43) och socialt aktiva (n=80). Gruppen med kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier karaktäriserades av att de använde många olika typer av kompensatoriska strategier som inkluderade att arbeta mer intensivt när arbetsbelastningen var hög, hoppa över lunchrast och andra pauser, ta med arbete hem eller arbeta över, tänka på arbetet under ledig tid samt att ta på sig mer arbete än vad de egentligen hade tid för. Förutom dessa kompensatoriska strategier så var det också vanligare i denna grupp att sänka kvalitetskraven vid hög belastning liksom att be chefer att prioritera bland arbetsuppgifterna. Den Socialt aktiva gruppen karaktäriserades av att de sa ifrån och mer proaktivt bad om hjälp. Strategierna innefattade att söka stöd och hjälp av arbetskamrater vid svårigheter i arbetet, be såväl kollegor som chef om hjälp vid hög arbetsbelastning, säga ifrån om arbetsbelastningen var för stor, ta upp problem och svårigheter på möten och andra sammankomster samt försöka lösa gemensamma problem i arbetsgruppen. Den Självgående gruppen karaktäriserades av att de använde mycket färre strategier jämfört med de andra två. Gruppmedlemmarna använde sällan kompensatoriska strategier förutom att de arbetade intensivare vid hög arbetsbelastning och tänkte på arbetet på fritiden signifikant mer ofta än individerna i det socialt aktiva klustret men signifikant mer sällan än individerna i det kompensatoriska och kvalitetssänkande klustret. Individerna i detta kluster prioriterade inte bland uppgifter eller sänkte kvalitetskraven. Namnet de Självgående refererar till denna grupps tendens att inte fråga vare sig kollegor eller chef om hjälp och stöd liksom att de inte sa ifrån om de uppfattade problem eller för hög arbetsbelastning. I den jämförande analysen framstår gruppen med kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier som en riskgrupp, både avseende upplevelse av arbetsvillkor och hälsa. Resultaten av hierarkiska regressionsanalyser som predicerar hälsa och kvalitet visar att individernas strategier påverkar alla hälsovariabler liksom subjektiv kvalitet. Kompensatoriska och kvalitetssänkande strategier var utan undantag negativt relaterat hälsa och kvalitet, även när bakgrundsvariabler och arbetsvillkor hölls konstanta. Studiens resultat pekar på vikten av att inkludera individers sätt att hantera sitt arbete för att förstå stress och hälsa i arbetslivet och resultaten identifierar ett tydligt riskbeteende för hälsa där anställda kompenserar obalanser mellan arbetskrav och resurser med egna ansträngningar. Ytterligare en slutsats handlar om vikten av att skapa organisatoriska förutsättningar för mer socialt aktiva strategier där det finns goda möjligheter att ta upp problem och svårigheter liksom att ge och ta emot socialt stöd. 2

3 Publikation: Astvik, W & Melin M. (submitted) Coping with the imbalance between job demands and resources: A study of different coping patterns and implications for health and quality in human service work. Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst Den delstudie (Aronsson, Astvik & Gustafsson, 2010), som genomfördes med inriktning på återhämtning, hälsa och arbetsvillkor visade att en stor andel av de anställda hade tecken på ordentliga återhämtningsproblem. Återhämtningsfrågorna täckte hur man kände sig under ett dygn - på morgonen, på jobbet, efter jobbet på kvällen och hur man sov liksom hur återhämtad man kände sig efter ledigheter. I hela studiegruppen var det ungefär 25 procent som kunde klassificeras som ej återhämtade medan 36 procent hade en bra rytm och balans mellan arbete och återhämtning. Den ej återhämtade gruppens arbetsvillkor präglades av hela kedjan av kända riskfaktorer på vilka de svarade med kompenserande strategier, dvs. de försökte klara höga arbetskrav och organisatoriska brister genom att arbeta utöver den vanliga arbetstiden, dra in på raster och arbeta även när de var sjuka. Trots betydligt högre ohälsorapportering hade personer i den ej återhämtade gruppen inte högre sjukfrånvaro, vilket troligen hör samman med att de ersatte sjukfrånvaro med sjuknärvaro och genom att ta ut semesterdagar istället för att sjukskriva sig. Hela 73 procent i den ej återhämtade gruppen rapporterade sjuknärvaro mer än två gånger senaste året, vilket är högt jämfört med andra studier och andra grupper. Socialtjänstens personal var klart överrepresenterade bland de ej återhämtade (45 procent) och bara 24 procent av socialtjänstgruppen kunde kategoriseras som återhämtade. Statistiska riskanalyser visade starka samband mellan bristande återhämtning och sämre självskattad hälsa liksom med andra ohälsosymtom. Publikation: Aronsson G, Astvik W & Gustafsson K (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och Hälsa 2010;44(7) Coping with the imbalance between work demands and resources in social work: implications for health, professional learning and service quality I denna studie (Astvik & Melin, submitted) görs en djupanalys som bygger på 16 individuella djupintervjuer och 4 gruppintervjuer med ytterligare 16 socialsekreterare. De intervjuade socialsekreterarna kommer från tre olika arbetsplatser. Syftet med studien var undersöka vilka individuella och kollektiva strategier socialsekreterarna använde för att hantera obalansen mellan krav och resurser, som framträdde som den största källan till stress i deras arbete. Syftet med studien var också att undersöka strategierna i ett kontextuellt perspektiv, d.v.s. hur olika arbetsvillkor påverkar eller sätter gränser för vilka individuella och kollektiva strategier som var möjliga. I studien analyseras också konsekvenser av olika strategier med fokus på medarbetarnas hälsa och professionella lärande samt kvalitet i arbetsutförandet. I studien identifieras ett antal typer av strategier som vi benämnt: Kompensatoriska strategier, kravsänkande strategier, distanserande/tillbakadragande strategier, protest, exit och till sist självadministrerande strategier. 3

4 Inför den obalanssituation mellan krav och resurser i arbetet som i stort sett alla intervjuade socialsekreterare erfar verkar vanliga strategier vara att med egna ansträngningar kompensera otillräckliga resurser. Motiven bakom en omfattande användning av kompensatoriska strategier handlar om ett stort personligt ansvar för att arbetet ska bli gjort oavsett de förutsättningar som finns. Många upplever helt enkelt att de inte kan säga nej trots en redan hög arbetsbelastning utan de använder strategier som att jobba över och att gå till arbetet på helger för att kunna jobba ner ärendehögarna. Många går också till arbetet trots att de är sjuka. Kompensatoriska strategier kan också förstås som ett sätt att försöka få kontroll och undvika överväldigande känslor av stress som uppstår i vetskapen av hur mycket jobb som väntar. Kompensatoriska strategier kan vara mindre problematiska ur hälsosynpunkt när arbetsbelastningen fluktuerar men i socialsekreterarnas fall verkar arbetsbelastningen vara kontinuerligt hög vilket försvårar möjligheterna till återhämtning. Ett omfattande användande av dessa strategier verkar dock inte hållbara på lång sikt. Långa perioder av mycket kompensatoriska strategier leder till olika stress- och utmattningssymtom. Här kan en lösning vara exit via sjukskrivning eller exit till nytt jobb internt eller externt. Men för dem som är kvar utvecklas alternativa strategier som att på olika sätt försöka sänka kraven i arbetet. Man tvingas acceptera en lägre kvalitetsstandard och man sänker ribban för vad som kan betraktas som good enough som många socialsekreterare uttrycker det. Dessa strategier åtföljs ofta av en annan typ av stress som mer handlar om moraliska konflikter. Några hanterar detta genom distansering och tillbakadragande. Andra beskriver det som en pågående kamp med dessa moraliska konflikter. De kravsänkande strategierna framstår som i hög grad informella och individuella strategier att hantera en för hög arbetsbelastning och dessa strategier blir därmed vars och ens dåliga samvete. Till de kravsänkande strategierna hör olika sätt försöka reducera sitt ansvar, exempelvis genom att formellt be chef att prioritera eller att skriva under utredningar etc. Ansvaret kan också modifieras i relation till klienterna då socialsekreterarna beskriver en omsorgsideologisk diskurs om ökad tonvikt på klientens eget ansvar som ett sätt att modifiera den egna arbetsbelastningen. För att hantera de moraliska konflikterna kan somliga försöka rationalisera exempelvis den ökade tonvikten på klientens eget ansvar och därmed motivera det egna handlandet som adekvat och önskvärt. En annan typ av strategi som är förknippad med överbelastning handlar om fysisk, kognitiv och emotionell distansering eller tillbakadragande från organisationen och arbetsgrupp. Det handlar om att man kraftigt reducerar sitt engagemang i organisationens och gruppens gemensamma frågor, liksom kollegors eventuella behov av stöd och hjälp. Man drar sig tillbaka från det sociala sammanhanget och fokuserar den egna ärendehögen. Medan de tillbakadragande strategierna ofta är förknippade med känslor av uppgivenhet så är proteststrategier snarare förknippade med någon typ av hopp om förändring. Proteststrategier innebär individuella eller kollektiva försök att protestera mot, diskutera eller belysa rådande omständigheter som bedöms otillfredsställande. Dessa strategier skyddar den professionella integriteten och modifierar den psykiska stressen i arbetet. Att öppet diskutera hur arbetssituationen faktiskt ser ut motverkar eget skuldbeläggande när kvaliteten inte blir som man egentligen önskar. Kollektiv protest eller gränssättande mot ytterligare arbetsuppgifter kan också de facto skydda gruppen genom att protesten leder till en bättre balans mellan krav och resurser. Många av de intervjuade upplever dock att det inte finns några möjligheter till dialog uppåt i organisationen vilket bland annat kan förklara varför proteststrategier inte är så vanligt förekommande som skulle 4

5 kunna förväntas mot bakgrund av de problem som socialsekreterarna beskriver. I intervjuerna framkommer att många har upplevt starka känslor av otillräcklighet och att kvalitetsbristerna då upplevs handla om en egen oförmåga att hantera den stora ärendemängden. Här finns en relativt outtalad strategi som handlar om normalisering där den höga arbetsbelastningen och kollegors sömnsvårigheter och andra stressymptom blir en del av det normala och vardagliga. Normalisering förstärker användandet av kompensatoriska strategier men verkar motsatt när det gäller proteststrategier. Den mest radikala strategin att hantera obalansen mellan krav och resurser är att helt enkelt fly från situationen via exit från arbetet. I intervjuerna framkommer att en hög personalomsättning i grupperna är ett stort problem och många funderar också på exit som ett alternativ för dem själva. Motiven för exit handlar om att man uppfattar att arbetssituationen utgör ett allvarligt hot mot den egna hälsan och/eller att arbetssituationen inte tillåter ett professionellt utförande av arbetet och utgör därmed ett hot mot den professionella integriteten. Exit eller tankar på exit som strategi kommer således som en följd av kompensatoriska strategier som leder till ohälsosymptom och/eller kravsänkande strategier som leder till moraliska konflikter. En sista typ av strategier som vi benämnt självadministrerande syftar till att organisera och hantera arbetet på ett mer proaktivt sätt inom givna ramar, genom att förutse och hantera vissa förutsättningar innan de blir alltför problematiska. Självadministrerande strategier handlar om att medvetet och avsiktligt definiera, strukturera och styra de egna prestationerna med syftet att hantera arbetet och arbetssituationen bättre. Det kan t.ex handla om att göra tydliga prioriteringssystem, skapa egna återkopplingssystem, undvika att ha alla klientakterna på skrivbordet, sätta tydliga gränser mellan arbete och fritid, vara noga med att bevara och utveckla det sociala stödet kollegor emellan, etc. Samtliga ovan nämnda strategier, har direkta eller indirekta konsekvenser för hälsa, professionellt lärande och kvalitet. I artikeln analyseras strategierna kontextuellt och utifrån ett konsekvensperspektiv med fokus på utfallen hälsa, professionellt lärande och kvalitet. Resultaten i denna studie men även projektets resultat i sin helhet ligger till grund för en ny och beviljad forskningsansökan Strategier för kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling i offentlig sektor (VINNOVA, Dnr , projektledare Marika Melin). Projektet är ett forsknings- och utvecklingsprojekt där vi ska arbeta med organisatoriska interventioner i socialtjänsten. Publikation: Astvik, W & Melin M. (submitted) Coping with the imbalance between work demands and resources in social work: implications for health, professional learning and service quality. Organisation och styrformer i offentlig sektor I projektet Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete har den kunskap som vi erhållit i tidigare forskningsprojektet om styrning i sjukvården utvecklast till en mer generell förståelse av styrning i offentlig sektor där flera professioner är verksamma, såsom socialt arbete, skola och äldreomsorg. I projektet har behovet av att kunns identifiera och studera skillnader och likheter i styrformer mellan förvaltningar och verksamhetsområden lett till fram en mer generell analysmodell. 5

6 I studier om styrformer och dess effekter i både organisationsforskning och arbetslivsforskning har studierna alla sin egen terminologi vilket i stort settt omöjliggör jämförelser vilket medför svårigheter för en kumulativ kunskapsutveckling i området. Denna brist i metod framträdde som besvärlig när vi skulle analysera olika kommunala verksamheter som har ett svåröverskådligt regleringslandskap. Men i arbetet med kartläggning av styrningen i socialjänst, barnomsorg och äldreomsorg framträdde gemensamma drag som låg i linje med den kunskap vi hade från vårt tidigare sjukvårdsprojekt. Sammantaget ledde detta till att vi, vid sidan av analyserna av specifika styrformer i exempelvis socialtjänsten, fokuserade på att arbeta med metodutveckling för denna typ av analyser. I analysmodellen för styrformer beskrivs åtta olika typer av styrning som alla baseras på olika kunskapsområden; politik i form av direktiv/mål, lagar/föreskrifter, systematisk redovisning, ekonomiska incitament, förändringskunskap/ledning, marknadisering, standardisering samt inspektion (Nordberg, 2009; Bejerot, 2009; Bejerot & Hasselbladh, 2010, artikel för internationell tidskrift är under arbete). Modellen har redan visat sig vara användbar. Den används som grund för ett pågående avhandlingsarbete där modellen transponerats från att gälla överorganisatorisk nivå till kommunal förvaltningsnivå (Björk m fl., 2010a; 2010b). Den har också visat sig användbar för undervisningsändamål där lärare vill förklara för studenter hur styrformer utformas och samverkar i ett regleringslandskap (vad vi känner till används befintliga konferensbidrag i undervisning av socionomer och tandläkare vid Malmö universitet). I de föreläsningar som gjorts av Bejerot för fackliga organisationer, framför allt lärare, men också läkare (se nedan) har modellen fungerat som utgångspunkt för grupparbeten och diskussioner om styrformer. Utifrån den kunskap som genererats i projektet har vi kunnat formulera enkätfrågor om styrformer i vårt nästa projekt (om läkare). Det arbetssätt som vi utvecklat under flera år, där vi pendlar mellan kvalitativa och kvantitativa studier för att belysa ett det mångdiciplinära området organisationsforskning/ arbetslivsforskning presenteras i ett bokkapitel (Bejerot & Härenstam, 2010). Analysmodellen ligger också till grund för en ny beviljad forskningsansökning Överorganisatorisk styrning påverkar arbetsmiljön: en jämförelse mellan kvinnodominerad människovårdande och mansdominerad teknisk verksamhet (AFA försäkring, Dnr , projektledare Tina Kankkunen Forsberg). Där kommer modellen att användas för att analysera likheter och skillnader i styrformer i manligt och kvinnligt genusmärkta organisationer i kommunal förvaltning. Publikationer: Bejerot, E (2009) Överorganisatoriska styrsystem i socialtjänsten prövning av en analysmodell. Papper som presenteras på Arbetet i människors liv, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Forum för arbetslivsforskning i Sverige, Göteborg maj 2009 (full paper). Nordberg, A-C (2009) Den nationella styrningens form, förmedling och fäste i socialtjänstens praktik En studie om gränser och handlingsutrymme, Masterkurs i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholm universitet (handledare Eva Bejerot). Bejerot E & Härenstam A (2010) Reintegrating studies of organizations, work and health some methodological experiences, i S Marklund S & A Härenstam (red) The dynamics of organization and Healthy Work. Arbetsliv i omvandling, 2010:5. 6

7 Bejerot, E & Hasselbladh, H (2010) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management. Full paper presented at 26th EGOS Colloquium Lisbon, July 1-July (full paper). Björk, L, Kankkunen Forsberg, T & Bejerot, E (2011) Modern techniques of control and their practice among managers in gendered local government organizations. (Submitted) Bejerot, E & Hasselbladh, T (2011) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management (Subitted) Spridning och kommunikation av forskningsresultat Föreläsningar universitet/högskolor: Magisterutbildning Arbetslivsvetenskap, Mälardalens högskola Beteendevetardagen, Mälardalens högskola Uppdragsutbildning: Arbetsorganisation och förändringsarbete, Mälardalens högskola Psykosocial arbetsmiljö, Mälardalens högskola Psykologprogrammet, Karolinska institutet Beteendevetardagen, Mälardalens högskola Föreläsningar i andra sammanhang UR, Unionen, Stockholm Bilda Studieförbund, Stockholm Nychefsutbildningen Enköpings kommun, Enköping Mentorsprogrammet Ledarinstitutet, Stockholm Arbetsmiljöverket, Örebro Läkarförbundets arbetslivsgrupp, Stockholm 25 maj 2007 Lärarförbundet Täby, medlemsmöte, 4 december 2008 Lärararnas Riksförbund, ordförandekonferens Linköping, 22 januari 2009 Lärarförbundet, Nacka, medlemsmöte, 18 mars 2009 Lärarförbundet, Lärarnas hus, Stockholm, 27 april 2009 Andra sammanhang där forskningsprojektet/resultat presenterats och diskuterats Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, 22 januari 2008 Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, 9 juni 2008 HELIX, Linköpings universitet, 29 april 2009 Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet, 8 september 2009 Psykologiska institutionen/stressforskingsinstitutet, Stockholms universitet, 13 november 2009 Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet, Konferenspresentationer med resultat från projektet: Astvik, W. (2010) Strategier för hälsa och kvalitet i välfärdstjänstearbete. Presentation på Workshop om framtidens vård och omsorg arrangerad av Mälardalens högskola. Inom ramen för det sk Samhällskontraktet, Västerås, 19 feb

8 Astvik, W & Melin M. (2010) Arbetsvillkor och copingstrategier i välfärdstjänstearbete - konsekvenser för hälsa och kvalitet. Presentation på konferensen Nätverksmöte i arbetsoch organisationspsykologi, september, Lund, Institutionen för psykologi, Lunds Universitet i samarbete med Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Bejerot, E. (2007) Effekter av en ny styrningsregim på läkares möte med den nya patienten. Presentation på konferensen Tio år med kvalitet i skolans styrning, Uppsala, oktober Bejerot, E. (2009) Överorganisatoriska styrsystem i socialtjänsten prövning av en analysmodell. Presentation på konferensen Arbetet i människors liv, Institutionen för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet och Forum för arbetslivsforskning i Sverige, Göteborg maj 2009 (full paper). Bejerot, E & Hasselbladh, H. (2010) Technologies of Hybridization Generic Traits of New Public Management. Full paper presented at 26th EGOS Colloquium Lisbon, July 1-July (full paper). Bejerot, E. (2010) Bortom New Public Management. Presentation på konferensen Den reglera(n)de professionen professioner och politik, Svenska nätverket för professionsforskning, Göteborg 30 september - 1 oktober 2010 (Keynote). Björk, L, Forsberg Kankkunen T, Bejerot, E. (2010 a) New Public Management in Gendered Local Government Organizations. Full paper presented at Gender, Work and Organization, 6th Biennial International Interdisciplinary Conference, Keele University, England, 21st 23rd June 2010 (full paper). Björk, L, Forsberg Kankkunen T, Bejerot, E. (2010b) New Public Management in Gendered Local Government Organizations and its Effects on Managerial work. Full paper presented at Den reglera[n]de professionen professioner och politik, Svenska nätverket för professionsforskning, Göteborg 30 september - 1 oktober 2010 (full paper). 8

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner

Summering. Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner Summering Gränslöst arbete gränshantering, livsbalans och hälsa TEK Halmstad 25 september 2013 Fil. dr. Christin Mellner 2 Tre samverkande utvecklingar bakom framväxten av det nya arbetslivet * Den nya,

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte. Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och

Läs mer

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018

Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Jämställdhetsplan för Trosa kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-02, 127. Dnr KS 2015/106 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för chefer

Läs mer

Projektledare Eva Bejerot, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

Projektledare Eva Bejerot, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Slutrapport Illegitima arbetsuppgifter, krävande klientrelationer och dysfunktionellt socialt stöd stressorer i skolans arbete och dess samband med styrformer AFA Försäkring dnr 100055 Projektledare Eva

Läs mer

Projektledare: Tina Forsberg Kankkunen Sociologiska institutionen, Stockholms universitet

Projektledare: Tina Forsberg Kankkunen Sociologiska institutionen, Stockholms universitet Slutrapport Hur överorganisatorisk styrning påverkar arbetsmiljön: en jämförelse mellan kvinnodominerad människovårdande och mansdominerad teknisk verksamhet (AFA Försäkring Dnr 100269) Projektledare:

Läs mer

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?!

Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Friskfaktorer en utgångspunkt i hälsoarbetet?! Mats Glemne och Ylva Nilsson Bakgrund Ett av delprojekten inom HALV-projektet har huvudsakligen handlat om att utveckla den individuella hälsokompetensen.

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang Nyckelfaktorer Denna bild visar faktorer som används som nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI) i AHA-metoden. KPI ger en snabb överblick på övergripande nivå av arbetsmiljö och hälsa. KPI består

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Arbetslivets betydelse för hälsan

Arbetslivets betydelse för hälsan Arbetslivets betydelse för hälsan Annika Härenstam Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet Seminarium: Socialförsäkringsforskning: då, nu och i framtiden, 30 augusti 2012

Läs mer

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön

Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-11-16 Dnr KS 2015/0336 Till Kommunstyrelsen Svar på skrivelse från Österåkers kommuns revisorer gällande den psykosociala arbetsmiljön Sammanfattning

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård

Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård Arbetsvillkorens betydelse för en välfungerande social barn-och ungdomsvård Wanja Astvik, docent i psykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och Akademin för hälsa, vård och välfärd,

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Personlig pensionsrådgivning

Personlig pensionsrådgivning SKATTESEKTIONEN MOTION 12 angående Personlig pensionsrådgivning Jusek ställer, tillsammans med samarbetspartners, upp med olika typer av pensionsföreläsningar i grupp. Förtroendevalda vid Skatteverket

Läs mer

Lönestrategi 2016-2018

Lönestrategi 2016-2018 LULEÅ KOMMUN 1 (6) 2015-11-13 Lönestrategi 2016-2018 Lönebildning i Luleå kommun Lönebildningen i kommunen ska bidra till att nå målen i verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Anna Ihrfors-Wikström Datum: 6 oktober, 2011 Per Fernström Tel: 0739-403919 per.fernstrom@novusgroup.se Pnr

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Den hållbara hemtjänsten

Den hållbara hemtjänsten Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Jaget, laget och uppdraget

Jaget, laget och uppdraget PA-konsult Linda Öhman 2015-11-17 Diarienr: KS2015/0246/026 Jaget, laget och uppdraget en strategi för ett friskt arbetsliv Projektdirektiv Godkännande av projektdirektiv Beställare Birgitta Elvås Projektägare

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI MEDLEMSENKÄT -2003 Vi har sedan några år tillbaka frågat våra medlemmar hur de upplever sin arbetssituation inom några områden. I sammanställningen har vissa

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet

Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat

Läs mer

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

2015-10-27. Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi Ledarskap, medarbetarskap och kommunikationförutsättningar för goda relationer på jobbet Maria Nordin Institutionen för psykologi 1 Goda relationer - för individ & organisation Goda relationer leder till

Läs mer

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,

Läs mer

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen N E K O B I V Vi-boken du håller i beskriver vår värdegrund och innehåller tolkningar från de medarbetare som hittills varit involverade i processen. I boken finns även plats för egna reflektioner. Susanne

Läs mer

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

Chefsrö rlighet öch chefshå llbårhet i kömmunålå fö rvåltningår

Chefsrö rlighet öch chefshå llbårhet i kömmunålå fö rvåltningår 1 Chefsrö rlighet öch chefshå llbårhet i kömmunålå fö rvåltningår Diarienummer 100100 Slutrapport Annika Härenstam (projektledare) Jörgen Andreasson Karin Allard Erik Berntson Lisa Björk Linda Corin (Wallin)

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017

Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 285 1(18) Lönekartläggning och analys samt Handlingsplan för jämställda löner 2015-2017 2(18) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syftet med kartläggningen...

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Nationella jämställdhetsmål

Nationella jämställdhetsmål Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,

Läs mer

att anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen.

att anta den uppdaterade Jämställdhetsplanen. Kultur & Utbildning TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Anna Ek 2007-05-23 Jämställdhetsplan, uppdaterad 2006 Bakgrund Inom Kultur- och utbildningsförvaltningen har vi valt att arbeta med en tvåårig

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund

Läs mer

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014. Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning 2014 Elinor Schad Erik Nipe Roger Persson Lunds universitet 2 Förord Sveriges Psykologförbund är en sammanslutning av utbildade psykologer och psykologstuderande.

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 September 2013 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se Bakgrund och syfte

Läs mer

RESURSTEAMET. Vårt bidrag till vård och omsorgs kvalitetspris

RESURSTEAMET. Vårt bidrag till vård och omsorgs kvalitetspris RESURSTEAMET Vårt bidrag till vård och omsorgs kvalitetspris 2008 03 28 Resursteamet startades februari 2002. Vi var tio undersköterskor, vårdare och skötare med tidigare fasta anställningar från olika

Läs mer

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland.

Äldreomsorg och skola, Nybro kommun. Gemensam sak i Småland. Äldreomsorg och skola, Nybro kommun Gemensam sak i Småland. 2 Äldreomsorg och skola AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och våld 2009 2012. Syftet var att utveckla olika metoder och arbetssätt

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer