harlottenborgs naturområde

Transkript

1 C harlottenborgs naturområde Skötselplan Antagen av Tekniska nämnden Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland.

2 SKÖTSELPLAN FÖR CHARLOTTENBORG Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör göras senast inom 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats av Motala kommun. Planförfattare har varit Emma Hagström. A. ALLMÄN BESKRIVNING Administrativa data Syfte och föreskrifter Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden Naturbeskrivning Historik och nuvarande markanvändning Områdets bevarandevärden Källuppgifter... 5 B. PLANDEL Disposition och skötsel av mark Skötselområden Skötselavtal med närboende Fasta anordningar för friluftslivet Jakt Bete Utomhuspedagogisk verksamhet Sammanfattning av prioriterade skötselåtgärder Ekonomi Anordningar för rekreation och friluftsliv Övergripande mål Riktlinjer och åtgärder Tillsyn Dokumentation och uppföljning Dokumentation och inventeringar Uppföljning Finansiering av naturvårdsåtgärder och förvaltning Kartor Bilagor 1. Skötselavtal Omslagsfoto: Slöjröksvamp, Fotograf: Mikael Hagström Fennicus natur 1

3 A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Administrativa data Områdets benämning: Kommun: Län: Areal: Naturtyper: Prioriterade bevarandevärden: Naturvårdsförvaltare: Lägesbeskrivning: Charlottenborgs naturområde Motala kommun Östergötlands län 47 ha Ädellövskog Barrskog Blandlövskog Slåttermark Betesmark Övrig mark Värden knutna till ädellövskogen, barrskogen, det gamla kulturlandskapet samt det rörliga friluftslivet. Motala kommun, Kommunledningskontoret Charlottenborgs naturområde är beläget i de östra delarna av Motala tätort. Området breder ut sig på en höjd och sträcker sig ned mot naturreservatet Sjöbo-Knäppan. 13,9 ha 8,1 ha 8,1 ha 1,9 ha 10,4 ha 4,6 ha 2. Syfte och föreskrifter Syftet med att upprätta en skötselplan över kommunens mark i Charlottenborg är för att bevara områdets höga värden för friluftslivet och den biologiska mångfalden. Området kommer att restaureras och då bilda en varierad mosaikartad miljö med flera olika naturtyper; naturbetesmark, ädellövskog, ekbackar och granskog. Skolan i området, Charlottenborgsskolan, har sin skolskog i området och utnyttjar naturmarken för sin utomhuspedagogiska verksamhet. Det finns inga särskilda föreskrifter för Charlottenborgs naturområde. Allemansrätten gäller vid vistelse i området. 2

4 3. Översiktlig beskrivning av befintliga förhållanden Översiktkarta över Charlottenborgs naturområde. GSD Gröna kartan. Lantmäteriet 1999 Dnr. M Naturbeskrivning Charlottenborgs naturområde ligger i kanten av bostadsområdet Charlottenborg i de östra delarna av Motala. Området är ett gammalt kulturlandskap med höga naturvärden kopplade bland annat till odlingslandskapets naturtyper. Idag är kulturlandskapet i stort sett försvunnet, på grund av att markanvändningen har ändrats. Områdets centrala delar har till viss del bibehållits öppna tack vare att ett antal kraftledningsgator sträcker sig genom området. Där finns det fortfarande värden kvar i den hävdgynnade floran. I områdets västra delar växer en medelålders ekskog. Den nordöstra delen domineras av äldre ädellövskog som angränsar mot en liknande naturtyp i naturreservatet Sjöbo-Knäppan. I Charlottenborgs naturområde finns en kontinuitet av gran. Idag finns granen kvar i den östra delen i form av en äldre granskog. Granskogen har en värdefull marksvampsflora. Söder om denna finns ett område med äldre ekskog. Det som gör Charlottenborgs naturområde till ett värdefullt område är de naturvärden som finns knutna till ädellövskogarna, kalkbarrskogen samt till de forna betesmarkerna. Dessutom är Charlottenborg ett viktigt område för det rörliga friluftslivet. Geologi och geomorfologi Bergrunden i området är urberg som går i dagen på ett fåtal ställen. Urberget är överlagrat av kalkhaltig morän. Det finns mindre partier med silt samt lera och grus. 3

5 Vegetation och kärlväxtflora Lövskogarna i området domineras av ek med inslag av andra ädla och icke ädla lövträd. Vissa områden är av lundkaraktär. I en del områden är ekarna grova och spärrgreniga. Barrskogen är grandominerad med inslag av tall. Hassel, slån och hagtorn är vanliga i buskskiktet på de mer öppna ytorna. På de öppna ytorna syns fortfarande spår av hävd i floran. Här växer indikatorarter som svinrot, brudbröd, jungfrulin, solvända, vildlin och pukvete. Den rödlistade arten stenfrö Lithospermum officinale (NT (missgynnad) har noterats på flera ställen i området. Charlottenborgsskolan har gjort en kärlväxtinventering i det område som omfattas av skolans skolskog. Vid inventeringstillfället noterades bland annat rödklint, bergsslok, getrams, lundgröe, lungört, skogsbingel, trolldruva, skogsviol, höstflox, höstfibbla, småborre, fågelstarr, sötvedel, akleja, ängsskära och tibast. Lägre flora Vid en inventering av signalarter noterades flera intressanta arter. Bland svamparna kan följande rödlistade arter nämnas slöjröksvamp Lycoperdon mammiforme (VU (sårbar)), flattoppad klubbsvamp Clavariadelphus truncatus (NT (missgynnad)), kärrfingersvamp Ramaria paludosa (VU (sårbar)) och sockelspindling Cortinarius saporatus (VU (sårbar)). Följande rödlistade lavar noterades orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (NT (missgynnad)), liten lundlav Bacidina phacodes (NT (missgynnad)) och frostig trädgrönelav Scoliciosporum pruinosum (DD (kunskapsbrist)). Utöver dessa arter noterades många andra signalarter bland mossor, lavar och svampar. Djurliv Däggdjur Charlottenborgsskolan har gjort en däggdjursinventering. Vid inventeringstillfället noterades ekorre och fälthare. Fåglar och övriga ryggradsdjur Charlottenborgsskolan har inventerat fåglar. Vi inventeringstillfället noterades bland annat, taltrast, större hackspett, gröngöling, grönsångare, lövsångare, trädgårdssångare, svartvit flugsnappare, stenknäck, rosenfink Carpodacus erythrinus (NT (missgynnad)) och näktergal. Ryggradslösa djur Ingen inventering av ryggradslösa djur är gjord. Vid signalartsinventeringen noterades gnagspår av grönhjon Callidium aeneum (NT (missgynnad)) samt smal grynsnäcka vilken har pekats ut som skyddsvärd i EU:s nätverk för värdefull natur Natura Historik och nuvarande markanvändning Naturområdet kring dagens Charlottenborg har länge varit ett levande jordbrukslanskap. Området tillhörde fram till 1960-talet Charlottenborgs säteri. Kartor från år 1600, 1713 och 1768 visar på att det länge funnits en beteskontinuitet i området. Främst är det dagens kraftledningsgata (skötselområde 6) som varit betesmark men även ekbackarna i västra delarna av området (skötselområde 2) har troligen betats. Granen är naturlig i området och har lång kontinuitet. I kartbeskrivningen till 1768 års karta står det att granen gav byggnadsvirke. På kartan från 1768 finns torpet Borgen beskrivet. Där torpet stod finns idag ett vindskydd 4

6 och en grillplats. På 1960-talet byggdes bostäder i Charlottenborg. I och med byggnationen upphörde djurhållningen i området. Idag används Charlottenborgs naturområde främst för rekreation. Området är ett populärt strövområde. Charlottenborgsskolan har sin skolskog och sin utomhuspedagogiska verksamhet i området. Flera kraftledningar genomkorsar området. Charlottenborgs naturområde omfattas av fyra statsplaner (detaljplaner), SPL 97 (antagen 1964), SPL 100 (antagen 1964), SPL 126 (antagen 1969) och SPL 257 (antagen 1979). De delar av Charlottenborgs naturområde som ligger inom statsplanerna definieras som område för park eller plantering. Fornlämningar I samband med framtagandet av kommunens mångbruksplan för förvaltning av skogsnaturmark gjordes en utsökning av kända fornlämningar ur fornminnesregistret. I det aktuella området finns två kända fornlämningar. I granskogen i områdets nordöstra del finns en minnessten rest 1896 (skötselområde 4). Mot Vedemövägen i områdets södra del ligger en bebyggelselämning som benämns som Kopparhult (Skötselområde 13). Lämningen ligger i den östra sluttningen av moränryggen och består av en jordkällare samt rester efter en bortschaktad stenfot som revs omkring I området finns dessutom ett flertal fruktträd och bärbuskar. 3.3 Områdets bevarandevärden Charlottenborgs naturområde har höga naturvärden knutna till de områden som tillhör det gamla kulturlandskapet ädellövskogen samt kalkbarrskogen. Bevarandevärden finns i floran på de tidigare hävdade markerna, i marksvampsfloran samt hos de gamla, grova vidkroniga ekarna i området. Höga naturvärden finns med flera rödlistade marksvampar i granskogsområden. På sikt kan naturvärdena i dessa områden öka då de angränsar till ett område med höga värden i insektsfaunan på gran. Naturområdet i Charlottenborg har även höga värden för det rörliga friluftslivet och för Charlottenborgsskolans utomhuspedagogiska verksamhet. Skolan har en skolskog i området. 3.4 Källuppgifter ArtDatabankens hemsida Rödlistade arter i Sverige Besökt Fornminnesregistret Inventeringsunderlag, Charlottenborgsskolan Signalartsinventering 2005, Fennicus natur, Mikael Hagström Statens geologiska undersökning Jordartskartan kartblad Ae nr. 24 Linköping NV. Skala 1:

7 Statens geologiska undersökning, Hydrogeologisk översiktskarta, Östergötlands sedimentära berggrund. Skala 1:

8 B. PLANDEL 1 Disposition och skötsel av mark 1.1 Skötselområden Charlottenborgs naturområde omfattas av Motala kommuns mångbruksplan. För att underlätta identifiering av skötselområdena i mångbruksplanen anges de avdelningsnummer som finns i planen för respektive skötselområde. Dessutom anges målklass, där sådan angivits i plan, för respektive avdelning. Skötselområde 1 Areal: 1,9 ha Avd: Beskrivning Området består av en öppen äng som sluttar åt sydväst. Vegetationen domineras av gräs men buskar, framför allt slån, har börjat kolonisera sedan slåttern upphört. Pukvete växer rikligt i den östra kanten mot fotbollsplanen. Slänten ned mot vägen är glest bevuxen med lövträd, framför allt ask, lövsly och buskar. I nordöstra hörnet mot ekskogen finns ett vindskydd samt en grillplats som utgör ett av Charlottenborgsskolans uteklassrum. Området utnyttjas flitigt för pulka- och skidåkning. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som är knutna till öppna hävdade marker genom slåtter. Arter knutna till välhävdade marker skall fortleva på lång sikt samt öka i utbredning och artrikdom. Området skall tillgodose de behov som det rörliga friluftslivet ställer, framför allt gäller detta pulka- och skidåkning samt de anordningar som iordningställs för friluftslivet. Åtgärder Restaureringar Röjning av buskar på den öppna ytan. Röjning av buskar och träd i slänten ned mot Lustigkullevägen. Avjämning av ytan med slåtterkross för att möjliggöra slåtter i framtiden. Hävd genom slåtter. För att området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet behöver stignätet underhållas kontinuerligt. Underhåll av vindskydd och grillplats. Röjning av buskar vid behov. 7

9 Skötselområde 2 Areal: 6,3 ha Avd: NS NS PG Beskrivning Området består av medelålders ekdominerad ädellövskog med inslag av ask, lönn och asp samt enstaka äldre björkar. Majoriteten av ekarna har en dimeter mellan m. Mycket lövföryngring har slagit upp i området. Mängden död ved är liten. I fältskiktet syns bland annat lungört, blåsippa, skogsbingel, getrams och vitsippa. Området genomkorsas av elljusspår och många promenadstigar. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finns knutna till de äldre lövträden, framför allt eken samt lövskogsmiljön som helhet. Skötselområdet skall utvecklas till en äldre luckig, ljusgenomsläpplig lövskog dominerad av ek, ekandelen skall vara minst 70%. Områdets ekar skall få utvecklas så att de på sikt kan hysa höga naturvärden. Detta uppnås genom att beståndet försiktigt gallras igenom för att skapa plats för ekarna att växa på. Föryngringen av ek skall säkerställas genom att träd från flera generationer sparas vid gallringen. Alla arter som är knutna till gamla träd skall fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. Åtgärder Restaureringar Gallring av ek i skötselområdet. Slyröjning. Vid röjningen bör ungefär 20 % finnas kvar som dungar inne i skogen. Hasselbuketter ska sparas i hela ytan. Brynet mot söder öppnas så att ett flikigt mosaikartat bryn bildas. Underhåll av stignätet Vid behov slyröjning i området samt i kanterna mot skötselområde 1 för att hålla öppnare bryn. Skötselområde 3 Areal: 2,9 ha Avd: Beskrivning Skötselområdet består av en före detta skidbacke. I skötselområdet finns ett mindre skogsparti med liknande karaktärer som skötselområde 4. I de öppna delarna av området finns små fläckar med hävdgynnad flora bland annat pukvete och vildlin. 8

10 Bevarandemål Området skall på sikt gynna det rörliga friluftslivet samt återigen kunna utnyttjas av allmänheten. Området skulle lämpa sig väl för en MTB-bana eller liknande verksamhet. Skogspartiet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finna knutna äldre till barrskogar med inslag av ädellövträd genom att lämnas för fri utveckling. I skogspartiet ska alla arter som är knutna till barrskogar och ädellövträd fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning. I skogspartiet ska mängden död ved, stående och liggande, i området skall öka utan att aktiva åtgärder sätts in. Detta innebär att mängden död ved på sikt kommer vara 20-30% av virkesförrådet. Åtgärder Restaureringar Sanering av anordningar från liftsystem och dylikt från tiden som skidbacke. Ingen löpande skötsel bedöms som nödvändig. I framtiden kan detta komma att ändras eftersom det i nuläget inte är klart vad som kommer att hända med området. Skötselområde 4 Areal: 1,6 ha Avd: PG Beskrivning Skötselområdet består av barrskog med inslag av ädellövträd. Enligt äldre kartmaterial finns en kontinuitet av gran i området. Granen dominerar över tallen. Enstaka ekar står i området, främst i utkanterna mot de öppna partierna. Området hyser små mängder död ved. Området genomkorsas av strövstigar. I granskogen i områdets nordöstra del finns en minnessten rest Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finns knutna äldre till barrskogar med inslag av ädellövträd genom att lämnas för fri utveckling. Alla arter som är knutna till barrskogar och ädellövträd skall fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning. Mängden död ved, stående och liggande, i området skall öka utan att aktiva åtgärder sätts in. Detta innebär att mängden död ved på sikt kommer vara 20-30% av virkesförrådet. Minnesstenen i området skall vara synliggjord och bevaras i sin nuvarande status. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. Åtgärder Restaureringar Inga restaureringsåtgärder bedöms nödvändiga. Underhåll av stignätet. 9

11 Röjning omkring minnesstenen. Lämnande av död ved. Skötselområde 5 Areal: 0,5 ha Avd: PG Beskrivning Skötselområdet består av ädellövskog med inslag av barr, gran och tall. Eken dominerar i området. I området har det rödlistade marksvampen slöjröksvamp (VU (sårbar)) noterats. Området hyser små mängder död ved. Området genomkorsas av strövstigar. Bevarandemål Målet med området är att på sikt ha en gles ädellövdominerad skogsmiljö. Miljön skall vara gynnsam för naturtypens typiska arter och då särskilt åtgärdsprogramsarten slöjröksvamp. Alla arter knutna till ädellövskog och ädellövträd skall fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning. Områdets ekar skall få utvecklas så att de på sikt kan hysa höga naturvärden. Förnaansamlingen i området ska bibehållas för att på så skapa gynnsamma fuktighetsförhållanden. Lövföryngringen i området skall bibehållas och öka för att skapa gynnsamma förhållanden för slöjröksvampen. På sikt skall området ingå i skötselområde 2. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. Åtgärder Restaureringar Barrträden skall gallras ut på ett sådant sätt att största möjliga mängd lövuppslag sparas. På sikt kan gallring av lövträd bli aktuellt. Då kan området komma att ingå i skötselområde 2. På sikt kan slyröjning bli aktuellt. Då kan området komma att ingå i skötselområde 2. Skötselområde 6 Areal: 10,4 ha Avd: K PG Beskrivning Skötselområdet består av före detta kulturmark som har växt igen sedan hävden upphörde för drygt 40 år sedan. Den öppna karaktären har ändå bevarats då området genomkorsas av kraftledningsgator där röjningsarbete har genomförts. Den torra jordmånen av sandblandad 10

12 kalkmorän har också bidragit till att motverka igenväxningen. På de öppna ytorna, framför allt i anslutning till stignätet, syns fortfarande spår av hävdgynnad flora så som jungfrulin, solvända, svinrot och pukvete. Buskar som hagtorn och nypon finns spritt i hela området och bidrar tillsammans med slån till den största delen av igenväxningen. Hassel växer i ledningsgatorna. I kanterna mot skogspartierna har yngre lövskog utvecklats med ek, björk, ask, asp, sälg och rönn. I områdets nordvästra del finns en grillplats tillika Charlottenborgsskolans uteklassrum. Stigar och elljusspår genomkorsar området. Bevarandemål Skötselområdet skall utveckla de naturvärden som finns knutna till träd- och buskklädda betesmarker. Arter knutna till hävdade marker, buskrika bryn och ädellövträd skall fortleva på lång sikt och helst öka i sin utbredning. Busk- och trädskiktet skall täcka 5-10% av ytan. Skötselområdet skall vara tillgängligt för den rörliga friluftslivet genom att stignätet underhålls, området inte växer igen samt underhåll av de anordningar som iordningställt för friluftslivet. Åtgärder Restaureringar Busk- och slyröjning för att öppna upp området. Blommande och bärande buskar samt hassel skall sparas. Stängsling för att möjliggöra bete. Uppförande av informationstavlor angående betesdjur. Kontinuerlig hävd, i form av bete, för att hålla området öppet. Slyröjning vid behov för att hålla området öppet. Kontinuerligt underhåll av anordningar för friluftslivet. Kontinuerligt underhåll av stängsel. Underhåll av stignätet. Skötselområde 7 Areal: 3,1 ha Avd: K Beskrivning Skötselområdet består av en gles lövskog som tidigare har betats. Skogen domineras av asp, sälg och björk med inslag av enstaka äldre spärrgreniga ekar. Hasselbuketter står spridda i området, varav en del är grövre. Området sluttar svagt åt norr ned mot en åker. En stenmur avgränsar mot åkern. På kanten mot det öppna partiet i områdets södra del, angränsande mot kraftledningsgatan, växer stora mängder med jättebjörnloka. En vandringsstig går i ostvästlig rikting genom området. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla sin glesa karaktär genom att hävden återupptas. 11

13 Skötselområdet skall utveckla de naturvärden som finns knutna till trädklädda betesmarker samt till grövre ädellövträd. Stenmuren som i norr avgränsar mot åkern skall bevaras genom att igenväxning motverkas längs muren. Dessutom skall ett bryn skapas mot stenuren för att ge området ett öppnare intryck. Skötselområdet ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. För att skapa en mosaik tillsammans med det omgivande landskapet skall bryn skapas mot de omgivande åkrarna. Åtgärder Restaureringar Röjning av sly och lövträd längs med stenmuren. Stängsling för att möjliggöra bete. Området skall ingå i samma betesfålla som skötselområde 6. Uppförande av informationstavlor angående betesdjur. Gallring i syfte att gynna grova lövträd. Slyröjning Bekämpning av jättebjörnloka. Kontinuerlig hävd, i form av bete, för att hålla området öppet. Kontinuerligt underhåll av stängsel. Slyröjning vid behov för att hålla området öppet. Underhåll av stignätet. Skötselområde 8 Areal: 5,9 ha Avd: K NO Beskrivning Skötselområdet består av en ädellövskog som domineras av grov ek, alm, björk, asp samt hassel med inslag av enstaka granar. Delar av beståndet har ett rikligt inslag av hassel. Området hyser viss mängd död ved. Fältskiktet i området är rikt och lundartat med karaktärsarter som underviol, blåsippa och trolldruva. Skötselområdet angränsar i norr till naturreservatet Sjöbo-Knäppan. I Sjöbo-Knäppan finns höga värden dokumenterade i ädellövskogsmiljöerna varför skötselområdet kan fungera som ett spridningsområde. Skötselområdet genomkorsas av strövstigar. Bevarandemål Området skall utveckla de naturvärden som finns knutna till äldre ädellövskogar genom att lämnas för fri utveckling. Arter knutna till ädellövskogar skall fortleva på lång sikt samt öka i sin utbredning och artrikdom. Skötselområdet ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. 12

14 För att skapa en mosaik tillsammans med det omgivande landskapet skall bryn skapas mot de omgivande åkrarna. Detta kommer på sikt att innebära att en gynnsam bevarande status för Natura habitatet Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora (9020) uppnås i området. Åtgärder Restaureringar Slyröjning samt gallring för att skapa bryn mot åkrarna i söder. Underhåll av stignätet. Vid behov slyröjning och gallring för att underhålla brynen. Skötselområde 9 Areal: 1,5 ha Avd: PG Beskrivning Skötselområdet består av en yngre aspskog som gränsar mot öppna, eller delvis öppna ytor. Inslaget av hassel är rikligt i vissa delar. I området står enstaka äldre spärrgreniga ekar. En kraftledningsgata löper genom området. Bevarandemål Området skall utveckla de naturvärden som finns knutna till lövskogar och äldre ädellövträd. Arter knutna till äldre lövskogar och äldre ädellövträd marker skall fortleva på lång sikt samt öka i utbredning och artrikdom. Mängden död ved, stående och liggande, i området skall öka utan att aktiva åtgärder sätts in. Detta innebär att mängden död ved på sikt kommer vara 20-30% av virkesförrådet. För att skapa en mosaik tillsammans med det omgivande landskapet skall bryn skapas mot de omgivande åkrarna. Åtgärder Restaureringar Slyröjning samt gallring för att skapa bryn mot de öppna områdena. Ljusröjning kring spärrgreniga ekar. Stängsling för att möjliggöra bete. För att underlätta stängslingen av ett större område kommer skötselområde 9 att ingå i en betesfålla. Underhåll av brynen. Hävd genom bete. Kontinuerligt underhåll av stängsel. 13

15 Skötselområde 10 Areal: 1,8 ha Avd: K K Beskrivning Skötselområdet består av en yngre blandskog som delvis angränsar till ett bostadsområde i Charlottenborg. Skogen domineras av ek, sälg, asp och gran. Skötselområdet avgränsas av ett elljussår mot område 6. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finns knutna till blandskogar. Arter knutna till äldre blandskogar skall fortleva på sikt och öka i sin utbredning eller populationsstorlek. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. För att skapa en mosaik tillsammans med det omgivande landskapet skall bryn skapas mot angränsande område. Området skall vara tryggt för de närboende i Charlottenborg genom att de boende genom skötselavtal ges möjlighet att hålla öppet i en zon kring sina tomter. Zonen sträcker sig 20 meter från tomtgräns Åtgärder Restaureringar Slyröjning samt gallring för att skapa en gles och luckig blandskog samt bryn mot de öppna områdena. Underhåll av stignätet. Vid behov röjning av bryn mot område 6. Skötselområde 11 Areal: 1,7 ha Beskrivning Skötselområdet består av en åkerholme bevuxen med ek, varav en del äldre och spärrgreniga. Inslaget av gran är stort. Skogen är relativt tät med stort inslag av lövföryngring. I området är den rödlistade slöjröksvampen (VU (sårbar)) noterad. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finns knutna till de äldre ekarna. Arter knutna till äldre lövträd skall fortleva på sikt och öka i sin utbredning eller populationsstorlek. En majoritet av de grova ekarna ska erhålla en gynnsam livsmiljö genom att yngre träd och sly huggs bort fram till kronans yttre gräns, vilket ger ökat ljusinsläpp. 14

16 Åtgärder Restaureringar Området skall gallras och buskröjas, äldre ekar, blommande och bärande buskar samt hassel skall sparas vid en gallring. Ljusröjning under de äldre ekarna i brynet i syd-sydost. Slyröjning för att hålla öppet under de äldre ekarna. I övrigt ska området lämnas för fri utveckling. Skötselområde 12 Areal: 6,1 ha Avd: PG Beskrivning Skötselområdet består av äldre granskog som breder ut sig på en moränrygg i en östvänd sluttning. Området har en kontinuitet av gran och benämns på äldre kartor som Storskogen. I området finns rikt med hassel samt inslag av tall, alm och ek. Fältskiktet är magert vilket beror på den stora ansamlingen av förna. Området hyser en värdefull marksvampsflora med flera rödlistade arter, flattoppad klubbsvamp (NT (missgynnad)), granrotspindling (NT) och kärrfingersvamp (VU (sårbar)). Inslaget av död ved är stort. I områdets mittersta del finns ett parti med rörligt markvatten. Området genomkorsas av strövstigar. Bevarandemål Områdets naturvärden skall om möjligt förstärkas och utvecklas genom att området brukas som skogsbete. Arter knutna till gran samt död ved skall fortleva på sikt och öka i sin utbredning eller populationsstorlek. Då det i anslutning till detta område finns dokumenterade höga naturvärden knutna till vedlevande insekter på gran skall mängden gran i området inte minska. Föryngringen av gran skall tillgodoses. Mängden död ved, stående och liggande, i området skall öka utan att aktiva åtgärder sätts in. Detta innebär att mängden död ved på sikt kommer vara 20-30% av virkesförrådet. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. Området skall vara tryggt för de närboende i Charlottenborg genom att de boende genom skötselavtal ges möjlighet att hålla öppet i en zon kring sina tomter. Zonen sträcker sig 20 meter från tomtgräns. Åtgärder Restaureringar Upparbetning av vinfällen samt plockhuggning för att skapa luckighet kring stignätet. Underhåll av stignätet. Vid behov plockhuggning i områdets lägre liggande delar för att hålla området luckigt. 15

17 Stängsling Hävd genom bete. Skötselområde 13 Areal: 1,7 ha Avd: PG K Beskrivning Skötselområdet består av äldre ekdominerad ädellövskog belägen på en moränrygg. Hassel förekommer rikligt i området. Föryngringen av ek är stor. Området sluttar åt väster mot ett bostadsområde i Charlottenborg. Mot Vedemövägen i södra delen ligger en bebyggelselämning som benämns som Kopparhult. Lämningen ligger i den östra sluttningen av moränryggen och består av en jordkällare samt rester efter en bortschaktad stenfot. I området finns dessutom ett flertal fruktträd och bärbuskar. Bevarandemål Skötselområdet skall bibehålla och utveckla de naturvärden som finns knutna till äldre lövskogsområden. Skötselområdet skall utvecklas till en äldre luckig, ljusgenomsläpplig lövskog dominerad av ek. Arter knutna till äldre lövträd skall fortleva på sikt och öka i sin utbredning eller populationsstorlek. En majoritet av de grova ekarna ska erhålla en gynnsam livsmiljö genom att yngre träd och sly huggs bort vid kronans yttre gräns, vilket ger ökat ljusinsläpp. De yngre ädellövträd som växer upp ska sparas, i övrigt behövs inga ytterligare åtgärder för att främja föryngringen. Området skall vara tryggt för de närboende i Charlottenborg genom att de boende genom skötselavtal ges möjlighet att hålla öppet i en zon kring sina tomter. Zonen sträcker sig 20 meter från tomtgräns. Torplämningen skall vara väl synliggjord och bevaras i sin nuvarande status. Detsamma gäller för fruktträden. Området ska vara tillgängligt för det rörliga friluftlivet genom att stignätet kontinuerligt underhålls. Området kan på sikt uppnå naturvärden motsvarande Natura 2000-habitatet Boreonemorala, äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora (9020). Åtgärder Restaureringar Gallring för att öppna upp i området och skapa mer ljus kring ekarna. Slyröjning för att skapa ett mer ljusgenomsläppligt område. Vid behov kan frihuggning av ekarnas kronor behöva genomföras. Detta bör med fördel genomföras i omgångar för att minimera en chockpåverkan i området då flera arter är känsliga för förändringar i mikroklimatet. Inga gamla träd skall huggas ned. Alla blommande buskar och gamla hasselbuketter ska lämnas. 16

18 Alla grova träd som dör eller grova grenar som faller till marken ska lämnas. Röjning kring torplämningen. Underhåll av stignätet. Skötselområde 14 Areal: 1,7 ha Avd: K Beskrivning Skötselområdet består av en ung tät lövskog i en västvänd sluttning. Området gränsar till en fotbollsplan. Skogen domineras av ask, asp, ek och sälg med inslag av hassel och alm. De senare trädslagen hyser rödlistade arter. De rödlistade arterna sockelspindling Cortinarius saporatus (VU (sårbar)) och orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila (NT (missgynnad)) har noterats i området. Bevarandemål Skötselområdet skall bevara och utveckla de naturvärden som finns knutna till fuktighetsstående alm, ek och hassel genom att lämnas för fri utveckling. Åtgärder Restaureringar Inga restaureringsåtgärder bedöms nödvändiga. Ingen löpande skötsel bedöms nödvändig. 1.2 Skötselavtal med närboende De närboende kring Charlottenborgs naturområde som önskar genomföra skötselåtgärder på kommunens mark, utöver kommunens normalt utförda underhåll, kan få göra detta i ett begränsat område utanför tomtgräns. Överrenskomna åtgärder ska regleras i ett skötselavtal som tecknas med intresserade fastighetsägare i området, bilaga 1. Avtal med förvaltningsansvarig på Motala kommun skall tecknas innan åtgärder får påbörjas. Restaurering och trädfällning genomförs av Motala kommun. De närboende har därefter rätt att underhålla genom gräs-, busk- och slyröjning i ett område som sträcker sig 20 meter från tomtgränsen. Träd med en stamdiameter större än 10 cm får dock aldrig röjas bort. Om grövre träd önskas tas bort kontaktas förvaltningsansvarig på Motala kommun. Den 20 meter breda skötselzonen utanför tomtgräns är kommunal mark upplåten för allmänt ändamål. Detta innebär att inga fasta anläggningar eller möbler som stadigvarande placeras ut får finnas i denna zon. Med anläggningar menas till exempel trädgårdsland, rabatter, planterade häckar, komposter och vedupplag. Denna typ av verksamhet skall rymmas inom den egna tomten. 1.3 Fasta anordningar för friluftslivet I området finns två grillplatser varav den ena med ett vindskydd. De båda grillplatserna används som uteklassrum av Charlottenborgsskolan. 17

19 De fasta anordningar som finns i området redovisas på karta, kapitel 6. För att få uppföra fasta anordningar i Charlottenborgs naturområde krävs ett skriftligt avtal med markägaren, Motala kommun. 1.4 Jakt Skyddsjakt på rådjur, i syfte att kontrollera stammen, är tillåten i området. Jakten genomförs av jakträttsinnehavaren på uppdrag av Motala kommun. 1.5 Bete En del av naturmarken i Charlottenborgs naturområde kommer att skötas genom bete. Skötselområdena 6, 7 och 9 kommer att betas. I framtiden är det även möjligt att skötselområde 12 kommer att betas. Skötselområdena 6, 7 och 9 kommer att betas av får. Området kommer att delas in i tre betesfållor med en total stängsellängd på meter. Se Kapitel 6 Kartor för fållindelningen. Det kommer att finnas ett antal stängselgenomgångar i betesfålloran vilka redovisas på en karta i Kapitel 6 Kartor. Miljöstöd kommer att sökas för betesmarken. Den djurhållare som kommer ha sina djur i området ansvarar för tillsyn av djur. En årlig översyn av stängslet skall genomföras. 1.6 Utomhuspedagogisk verksamhet Charlottenborgsskolan utnyttjar området för sin utomhuspedagogiska verksamhet. Skolan har en skolskog i området. Skolskogen finns markerad på karta, Kapitel 6. Åtgärder i området skall samrådas med skolan. 1.7 Sammanfattning av prioriterade skötselåtgärder Skötselåtgärd När Var Ansvar Prioritet Restaureringsåtgärder Slyröjning* , 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10, AME 1 11, 12, 13 Markberedning inför slåtter KLK 1 Gallring , 5, 7, 8, 9, 10, 11, AME 1 13 Sanering av skidbacke 3 Fritid 1 Stängsling , 7, 9, 12 AME 1 Uppförande av informationstavlor , 7, 9, 12 AME 1 angående betesdjur. Upparbetning av vindfällen AME 1 Hävd genom slåtter Årligen 1 KLK 1 Hävd genom bete Årligen 6, 7, 9, 12 KLK 1 Slyröjning 2 ggr/5 år 1, 2, 4, 9, 11, 12, 13 AME 1 Slyröjning Vid behov 5, 6, 7, 8, 10 AME 2 Gallring Vid behov 5, 8 AME 2 Plockhuggning Vid behov 12 AME 2 Frihuggning av ek Vid behov 13 AME 2 18

20 Lämnande av död ved Årligen 3, 4, 9, 12, 13 AME 1 Underhåll av stängsel Årligen 6, 7, 9, 12 AME 1 Underhåll av anordningar för det Årligen 1, 6 AME 1 rörliga friluftslivet Underhåll av stignätet Årligen 1, 2, 4, 6, 7, 8, 10, AME 1 12, 13 Uppföljning av bevarandemål Var 5-10e Samtliga områden KLK 2 år * Det är inte hela ytorna i alla områden som skall slyröjas. I vissa områden är det t.ex. bara brynet som skall hållas öppet. 1.7 Ekonomi En kostnadskalkyl har upprättats för genomförandet av skötselplanen. Statliga naturvårdspengar för projektet Nära naturen i Charlottenborg täcker hälften av kostnaderna för restaureringsarbetet. Den årliga driftkostnaden beräknas uppgå till cirka kronor. Möjligheten att söka miljöstöd för betesmark bör undersökas efter slutförd restaurering. Området inom skötselplanen ligger delvis inom detaljplan som framgår av kartan i kap 6. För förvaltning av mark inom detaljplan ansvarar Tekniska nämnden medan kommunstyrelsen ansvarar för förvaltning av mark utom detaljplan. Förvaltningen av kommunens skogsnaturmark samordnas sedan 2002 i en mångbruksplan för skogen där den politiska ansvarsfördelningen regleras. Hela skötselområdet ingår i mångbruksplan för förvaltning av naturmark skog. 2 Anordningar för rekreation och friluftsliv 2.1 Övergripande mål Området ska, under stort hänsynstagande till naturvärdena, vara tillgängligt för det rörliga friluftslivet. 2.2 Riktlinjer och åtgärder Parkering Ingen särskild parkering kommer anläggas i anslutning till området. Det finns möjlighet att parkera bilen på grusplanen intill fotbollsplanen. Information och vägvisning Inom ramen för naturvårdsprojektet Nära naturen i Charlottenborg kommer informationstavlor och vägvisning i området att tas fram. 3 Tillsyn Tillsyn för området skall ombesörjas om Motala kommun. För djur svarar djurhållaren för tillsynen. 19

21 4 Dokumentation och uppföljning Skötsel av naturområdet ska ske på ett sådant sätt att önskat reslutat uppnås till lägsta möjliga kostnad. Effekterna av utförda skötselinsatser måste därför alltid följas upp. Uppföljningen ska sedan ligga till grund för förändringar av skötselmetoder och revidering av skötselplan. 4.1 Dokumentation och inventeringar En inventering av vedlevande insekter kommer att genomföras under Uppföljning Uppföljning av bevarandemål Uppföljning skall ske enligt fastställda metoder som används inom miljöövervakning nationellt eller regionalt. Lämpliga parametrar för uppföljning kan vara hur arealen av naturtyperna, och hur dess ingående strukturer och funktioner, förändras. Målsättningen med uppföljningen är att kunna se om uppställda bevarandemål enligt skötselplanen uppfylls och för att se om gynnsam bevarandestatus uppnås i de områden som fått ett habitat enligt Natura Uppföljning av effekter av skötselåtgärder En uppföljning av naturvärdenas utveckling ska ske i de områden där åtgärder genomgörs. Genomförandet av skötselplanens åtgärder skall följas upp så att den genomförda skötseln leder till att bevarandemålen uppfylls på sikt. 5 Finansiering av naturvårdsåtgärder och förvaltning De i plandelen föreslagna restaureringsåtgärderna bekostas till hälften med statliga naturvårdspengar som beviljats för projekt Nära naturen i Charlottenborg. Kostnaden för den löpande skötseln redovisas och regleras inom ramen för verksamhetsplan för genomförande av mångbruksplan skog. Eventuellt kan ytterligare medel behöva tillföras för att bekosta den löpande skötseln. 6. Kartor Kartorna följer nedan på separata sidor. 1. Skötselområden 2. Betesfållor 3. Anordningar för friluftslivet 4. Stignät 5. Charlottenborgsskolans skolskog 6. Ansvarsfördelning 20

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26

28 Bilaga 1 TEKNISKA KONTORET AVTAL 2005-XX-XX Avtal om skötselåtgärd på kommunens mark Fastighetsägare: (nedan kallad kommunen) Motala kommun, Kontaktperson: Telefonnummer: Mobiltelefonnummer: Telefaxnummer: Motpart Åtgärd: Samråd: Utförande: Städning, risplockning: Namn: Adress: Telefonnummer: Telefonnummer Organisationsnummer: (Om enskild så personnummer) Ovanstående parter har kommit överens om att motparten får utföra vissa skötselåtgärder, utöver det av kommunen normalt utförda underhållet, på kommunens mark under följande villkor. Inga åtgärder får påbörjas innan dess att samtliga villkor är uppfyllda. Endast åtgärder som framgår av överenskommen beskrivning får vidtas och endast inom markerat område på bifogad kartskiss. Motparten har ansvaret för att samråd avseende de planerade åtgärderna genomförs. Berörda grannar ska informeras om när åtgärden påbörjas. Åtgärden ska utföras med stor försiktighet och med hänsyn till närboende och allmänhet. Stigar och gångstråk får inte blockeras. Detta avtal ska på begäran uppvisas för allmänheten av den som utför åtgärden. Motparten svarar för att området städas efter åtgärden. Ris och grenar får inte lämnas i rishögar på platsen om det inte särskilt anges i bifogade beskrivning. Röjning ska normalt ske så ofta att ris inte behöver plockas upp. Ansvar, försäkring: Åtgärden utförs på motpartens ansvar och egen risk. Kommunen svarar inte för några skador som orsakas på L:\Miljö\Naturvård\Projekt\Dansätter\Skötselplan\Mall skötselavtal.doc

29 grund av åtgärden. Motparten är skyldig att kontrollera att ansvarsförsäkring finns som täcker eventuella skador för tredje man. Ersättningar: Tider, besiktning: Inga ersättningar ska utväxlas med anledning av åtgärderna som får utföras enligt detta avtal. Åtgärden ska påbörjas senast XXXXXX och genomföras enligt överenskommelse. Motparten kallar till besiktning efter genomförd åtgärd. Eller (icke tillämpligt alternativ strykes) Genomförd åtgärd inspekteras säsongsvis. Vite: Giltighetstid: Träd får enligt detta avtal inte fällas av enskild fastighetsägare. För träd som ändå fälls eller skadas allvarligt utgår vite med kr per träd. Detta avtal upphör att gälla om inte åtgärden påbörjats inom den överenskomna tiden. Avtalet gäller tillsvidare med en uppsägningstid på 3 månader från någon av parterna. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit varsitt. Motpart: Ort: 2005 För Motala kommun Motala 2005-XX-XX Namnförtydligande: