Brett ansvar och utvecklingsarbete. går parallellt med Sametingets strategi vad gäller rollen som ansvarig förvaltningsmyndighet

Transkript

1 Nyhetsblad från sametinget Avdelningen för samiska näringar, miljö och samhälle maj Brett ansvar och utvecklingsarbete Vid avdelningen för samiska näringar, samhälle och miljö arbetar 20 personer med 15 olika arbetsområden. Tio funktioner regleras av anslagen till rennäringen. Vi ansvarar även för landsbygdsprogrammet, Interreg IV A Nord Sápmi, bygdemedel, överklagningsärenden av enskilda samebymedlemmar samt samhällsplanering som anges i sametingslagen. Vi ansvarar därutöver för två projekt: Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras och statistik om samiska näringar. Under det senaste året har vi även fått två nya regeringsuppdrag: Ett om samisk mat och ett om toleransnivåer för rennäringen. Det är ett omfattande arbete som utförs. I vårt nyhetsblad vill vi informera om några viktiga saker. Handläggningssystem och handläggningstider Under de tre senaste åren har mycket tid och resurser lagts till att förnya de tekniska handläggningssystemen. De flesta nya system har tagits i drift och har ersatt Jordbruksverkets och Länsstyrelsens gamla system. Fortfarande finns initialproblem som måste åtgärdas löpande. Samtidigt jobbar vi med att se över övriga rutiner vid handläggningen och framförallt med att få ned handläggningstiderna vid samtliga funktioner. Generellt har handläggningstiderna rejält sänkts även om tiden för vissa enskilda ärenden fortfarande inte är acceptabel. Vi jobbar med målsättningen att inget ärende ska bli liggande mer än högst två månader. Sametingets roll i samhällsplaneringen Fram till nu har den tekniska funktionen med RenGIS Irenmark varit skild från den samhällsplanerande funktionen som bland annat ansvarar för remissyttranden och samverkan med myndigheter och kommuner. Sametinget ser nu över förutsättningarna och konsekvenserna för att omorganisera till en gemensam funktion och tydliggöra Sametingets roll i samhällsplaneringen. Utvecklingen av de tekniska systemen går parallellt med Sametingets strategi vad gäller rollen som ansvarig förvaltningsmyndighet för rennäringen. Detta är en process som kräver en fortlöpande verksamhetsutveckling. Samarbete med Skogsstyrelsen Sametinget samarbetar med Skogsstyrelsen med att upprätta renbruksplaner i samtliga samebyar. Tillsammans har vi tagit fram en förstudie med syfte att analysera den framtida utvecklingen och förvaltningen av RenGIS-systemet. Den mest genomgripande förändringen som gäller renbruksplaner är steget från RenGIS 1.0 till RenGIS 2.0. Den nya versionen innebär att samebyarna kan erhålla ett kostnadsfritt GIS med förutsättningar att lagra och presentera beteslandsindelningen, omvärldsfaktorer och GPS på ren. Sametinget samarbetar även med Skogsstyrelsen i ett nytt regeringsuppdrag som går ut på att dels kartlägga och sammanställa pågående aktivteter för förbättrad dialog och samverkan mellan skogsbruk och rennäring, dels utreda vad som kan göras för att underlätta och stödja pågående projekt, processer och andra initiativ för förbättrad samverkan och dialog. Samverkan kring Árbediehtu Näringslivsavdelningen har tillsammans med kulturavdelningen tagit fram en planering för det fortsatta arbetet med traditionell samisk kunskap. En handläggare ska anställas som formellt tillhör avdelningen för kultur och språk. Uppdraget för handläggaren är preliminärt att i samverkan med projektledaren för Eallinbiras fördjupa strategin för Sametingets arbete med traditionell kunskap för bevarande av biologisk mångfald och hållbar utveckling. Innehållet ska fokusera på att implementera, kommunicera och samordna strategin såväl internt inom Sametinget och det samiska samhället som externt till Sametingets omgivning och intressenter. Strategin ska speciellt tydliggöra kopplingen mellan Sametingets arbete och konventionen för biologisk mångfald. Handläggaren ska samordna Sametingets internationella arbete i frågan samt att rapportera till Centrum för biologisk mångfald vid lantbruksuniversitetet (SLU). Läs mer om näringslivsavdelningens arbete i informationsbladet Så arbetar näringslivsavdelningen, samt på hemsidan under rubriken Näring. Lars-Ove Jonsson, näringslivschef Tel , , lars-ove.jonsson@sametinget.se

2 Regeringsuppdrag om toleransnivåer Sametinget har fått i uppdrag av regeringen att definiera begreppet toleransnivå för rennäringen med avseende på förekomst av de stora rovdjuren (varg, björn, örn, järv och kungsörn). Begreppet toleransnivå och de parametrar som ligger till grund för begreppet ska vara mätbara och mätmetoder ska föreslås. Projektledare Mirja Lindberget, Sametinget, leder arbetet med uppdraget tillsammans med Magnus Kristoffersson, Naturvårdsverket. Uppdraget ska redovisas efter samråd med utredaren Lars-Erik Liljelund för utredningen Utvärdering och mål för rovdjurstammarnas utveckling, berörda länsstyrelser, SLU och rennäringens organisationer. Lång process Projektet ska utmynna i en slutrapport som överlämnas till Regeringskansliet senast den 15 december Vad som kommer att hända efter att förslaget kommit in till Regeringskansliet är svårt att säga. Politikerna avgör hur förslaget ska tas omhand. Vissa utredningar/uppdrag läggs till arkivet utan åtgärd, andra remitteras och ligger till grund för propositioner/skrivelser som om de antas av riksdagen leder till förändringar i lagstiftningen. Åter andra uppdrag som redovisas genererar 2 nya uppdrag till myndigheterna. Det är omöjligt att förutse vad som kommer att hända efter den 15 december, men ett eventuellt genomförande kommer sannolikt att ta tid. Remissrunda till byarna Fortlöper projektet enligt planen kommer ett förslag finnas i början av oktober Därefter kommer byarna att ges möjlighet att ge sina synpunkter på förslaget. 1. Det slutgiltiga förslaget skickas ut på remiss till byarna. 2. Fyra regionala möten hålls i samband med att förslaget är utskickat till byarna. 3. Efter de regionala mötena ges yt- Innehållet i direktivet: Definiera begreppet toleransnivå och föreslå en faktisk toleransnivå som tillämpbar på samebynivå. Föreslå mätmetoder för begreppet toleransnivå och de parametrar som ligger till grund för begreppet. Föreslå vilka förebyggande åtgärder som kan genomföras av rennäringen för att minska förlusterna till rovdjuren samt öka samexistensen. Föreslå hur en metod ska utformas för hur ett överskridande av toleransnivån bör hanteras. Beskriva de potentiella konsekvenserna av vad tillämpningen av toleransnivån kommer att innebära för de stora rovdjuren i renskötselområdet. Föreslå former för dialog mellan Länsstyrelse och berörd sameby vid ett överskridande av toleransnivån. Redovisa företagsekonomiska konsekvenser av förslaget om en faktisk toleransnivå för rennäringen. Genomföra generella jämförelser mellan rennäringen och andra typer av naturresursföretagande, exempelvis småskaligt kustnära fiske och familjeskogsbruk. terligare tid till att komma in med förslag på förändring innan slutgiltig deadline. Förutom ovanstående kommer projektledaren att närvara vid ordförandekonferensen den maj i Kiruna och under SSR:s landsmöte i Jokkmokk juni. Samråd med SLU Den del i uppdraget som avser de företagsekonomiska konsekvenserna och generella jämförelser ska ske efter samråd med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Några av de frågor som SLU arbetar med att besvara är: Beräkna kostnader för spårning, bevakning, skadedokumentation och skyddsjakt. Hur mycket tid läggs ned? Vad innebär det i förlorad arbetsinkomst (dvs den inkomst de hade kunnat få om de istället lagt den tiden på arbete som direkt genererat inkomst)? Jämföra kostnader för bevakning (och skyddsjakt) med vinsten i form av minskad dödlighet (beräknas för de olika rovdjursarterna). Vilken förtjänst skulle renköttet kunna genera inkl förädlingen av renkött vid olika procentuella förluster av vinterhjorden? Vilken effekt får ovanstående förluster på antalet arbetstillfällen i rennäringen samt inom slaktoch förädling?

3 Mätmetoder för begreppet toleransnivå Arbetet med att ta fram mätmetoder är i full gång och nedan presenteras några av de mätmetoder som diskuteras inom arbetet. Eftersom rennäringen bedrivs i en komplex miljö beroende av väder och vind är troligen mätmetoder oberoende av hur stor andel av den totala renhjorden som kommit in för räkning, att föredra. Hur mätmetoderna kommer att användas är för tidigt i utredningen att säga, men de bör ses som en helhet, en verktygslåda med ett antal olika parametrar som tillsammans förhoppningsvis kan skapa en god bild över situationen i samebyn. Procent kalv vid skiljning mot vuxna vajor Det kanske mest konkreta exemplet för att följa upp förlusterna i en sameby under första halvan av året är att räkna kalvarna på hösten i förhållande till antalet vuxna vajor i hjorden. Fördelen med denna parameter är att den går tillämpa direkt, är oberoende av om hela eller delar av hjorden kommer in vid samling och påverkas inte av hjordstrukturen dvs andelen kalv, vajor och tjurar (vilket i sig påverkar produktiviteten). Hjordstrukturen kan variera både mellan och inom samebyar genom självvalda val eller på grund av en raserad hjordstruktur som en direkt effekt av rovdjur. Kött/fetthalt och form För att undersöka renhjordens kondition bör klassning kunna användas som ett mått på detta. Fördelen med denna parameter är att den inte påverkas lika dramatiskt av rovdjurens förekomst som kilo slaktat per livren (förutsatt att inte renarna ständigt stressas av rovdjuren och inte finner betesro). Denna indikator bör kunna bekräfta hjordens kondition och kan på så vis vara ett värdefullt verktyg i användandet av andra indikatorer för att korrigera för t.ex. dåliga betesvintrar. Produktion kilo kött per livren Produktion kilo kött per levande ren är ett sätt att mäta hjordens produktivitet. Det vill säga den totala mängden (kg) producerat renkött dividerat med antalet livdjur i vinterhjorden. Denna parameter påverkas dock av en rad olika faktorer förutom rovdjur, vilket gör att den inte kan anses som ett bra nyckeltal i detta sammanhang, men kan ge en allmän indikation om den individuella samebyns produktivitet och möjlighet till att bedriva en ordnad renskötsel. En sameby med en stor andel små renägare och med ett utvecklat system med skötesrenar påverkas produktiviteten troligen negativt. Antalet slaktade honkalvar Antalet slaktade honkalvar har föreslagits av Öje Danell som en säker indikator på en inledande kollaps i en sameby eller i en familjegrupp (dvs att det inte längre finns ett överskott av honkalvar att slakta är en indikator på att honkalvarna inte räcker för att ersätta vuxna vajor som dör eller slaktas på grund av ålder). Statistik över detta saknas idag, eftersom man inte skiljer på honkalv och hankalv i slaktregistreringarna, men är en viktig parameter att registrera i framtida slaktstatistik. Att skilja på hon- och hankalv skulle dessutom göra slaktstatistiken mer användbar som konditionsindikator. OBS! Viktig information Enkät till byarna om kostnader orsakade av rovdjur Byarna genomför redan idag stora arbetsinsatser till följd av rovdjuren utan att det redovisas på något sätt. Att sätta en prislapp på det arbetet som rovdjuren medför är svårt, men nödvändigt. För att möjliggöra beräkningar kring kostnader gällande inventering, dokumentation av skador, merarbete och skyddsjakt kommer Sametinget inom kort att skicka ut en enkät till alla samebyar. Det är ett viktigt steg i utredningen att få in denna information för att skapa ett bra grundmaterial för de ekonomiska beräkningarna. Vi hoppas därför att ni deltar i denna undersökning! Översikt av rovdjursinventering Naturvårdsverket ser just nu över föreskrifterna för inventering. Har du förslag på förbättringar av inventeringens utförande? Foto: Carl-Johan Utsi Magnus Kristoffersson via mail magnus.kristoffersson@ naturvardsverket.se eller telefon

4 Förebyggande åtgärder Enligt direktivet ska utredningen föreslå vilka förebyggande åtgärder som bör genomföras av rennäringen för att minska förlusterna till rovdjur samt vad som kan göras i syfte att förbättra samexistensen mellan rennäring och rovdjur. Rennäringen har under alla tider bedrivit förebyggande åtgärder för att om möjligt undvika rovdjursskador. Genom att övervaka renarna, jaga bort rovdjuren, bedriva jakt på dem eller flytta renhjorden till ett annat område har man försökt hålla rovdjurstammarna på en acceptabel nivå. Många upplever dock idag att man har fråntagits möjligheten att påverka sin egen situation och att villkoren idag dikteras helt av staten. Möjligheterna att skydda sina renar är starkt begränsade och att intensifiera bevakningsarbetet som en förebyggande åtgärd är knappast möjligt. På de allra flesta håll bevakas det redan idag så mycket det går. Att ge förslag på förebyggande åtgärder av generell karaktär är svårt och man behöver istället se till samebyns eller vintergruppens individuella förutsätt- ningar. Hur ser förutsättningarna ut för just dig? Vilka förebyggande åtgärder fungerar just här? Några av de förebyggande åtgärder som diskuteras: Snabba beslut om skyddsjakt Ersätta samebyarnas kostnader för inventering, skyddsjakt, dokumentation av skada bevakning etc. Se över inventeringsföreskrifterna (t.ex. samma inventeringsmetod över hela landet) Se över ersättningsnivåerna Flytt av rovdjur Selektiv och regionsinriktad jakt, att t.ex. ta bort björn i kalvningslandet skulle öka toleransen för lo och järv. Att förändra viltskadeförordningen så att bidrag till förebyggande åtgärder inte dras från samebyns ersättning för rovdjursförekomst Sändare på ren Sändare på rovdjur Överlappande habitat för lo och järv minskar skadan Har du tankar kring arbetet med förebyggande? Kontakta oss! Arbetsgrupp En arbetsgrupp bestående av Björn Jonsson (länsstyrelsen Västerbotten), Birgitta Åhman (SLU), Jenny Wik-Karlsson (SSR) och Marita Stinnerbom (Renägarförbundet) har tillsatts. Förutom arbetsgruppen är en referensgrupp bestående av de samiska ledamöterna i viltförvaltningsdelegationerna samt samverkansrådet kopplat till utredningen. Mer information om vilka personer som är knutna till utredningen samt övrigt material redovisas i projektplanen på hemsidan. Projektledare Mirja Lindberget Vi vill höra dina åsikter! Vi vill gärna få in synpunkter under arbetets gång! Tveka inte att kontakta oss för att diskutera toleransnivåer! Information kring uppdraget läggs ut på Sametingets hemsida: Projektledare Mirja Lindberget, mobil , e-post mirja.lindberget@sametinget.se Modellering av risken att förlora ren till rovdjur I samband med den utredning, om ett nytt ersättningssystem för rovdjursdödade renar i Norge, skapade NINA (Norsk institutt for naturforskning) en dynamisk modell för att beräkna hur stor risken är att förlora ren till rovdjur och hur detta varierar i olika delar av renskötselområdet. Riskmodellen baseras på observationer av rovdjur och kunskapen om predationstakter dvs hur många renar som de olika rovdjursarterna tar. 4 Naturvårdsverket har anställt Linda Ersson, som under två månader (maj/ juni) tillsammans med NINA och samebyrepresentanter kommer att arbeta fram en liknande modell för det svenska renskötselområdet. Arbetet utgår i nuläget från tre-fyra studieområden och kommer att fokusera på lo- och järvförekomst. Vid eventuella frågor kontakta: linda.ersson@naturvardsverket.se

5 En livskraftig och hållbar samisk livsmiljö Sametingets livsmiljöprogram Eallinbiras sätter upp mål för en hållbar och livskraftig samisk livsmiljö och inspirerar med en samisk miljösyn och tar initiativ till nya arbetssätt. Under 2010 genomfördes en rad olika aktiviteter varav Framtidskonferensen i Lycksele i november 2010 var den största och mest välbesökta. Konferensen arrangerades av Eallinbiras tillsammans med Sametingets språk- och jämställdhetsarbete. (Läs mer på eallinbiras). Sametinget finansierar även åtta olika pilotprojekt inom ramen för regeringens satsning på klimatanpassande åtgärder för rennäringen. Här presenterar vi tre av de pågående projekten (fler projektbeskrivningar finns på hemsidan). Projekten ska bidra till att stärka rennäringens resiliens*, minska dess sårbarhet, höja kompetensen, förbättra dialogen och kommunikationen samt pröva nya samarbetsformer. * Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både förmågan att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner som gått förlorade. 1. Renen indikator på biologisk mångfald? Kan renen vara en indikator för biologisk mångfald och för ett sammanhållet landskap? För att ta reda på det har Sametinget påbörjat ett arbete att se på dels den vetenskapligt belagda forskningen om renens betydande och positiva påverkan på landskapet och dels renskötselns påverkan på den biologiska mångfalden utifrån renskötarens kunskaper. I januari träffades, på Sametingets inbjudan, en grupp av de främsta forskarna på området för att förutsättningslöst belysa renens betydelse för ekosystemen, landskapet och den biologiska mångfalden ur ett naturvetenskapligt forskningsperspektiv. Just nu sammanställs relevanta forskningsresultat på området. Kunskapssammanställningen ska omfatta forskningsresultat om renbetets inverkan på den biologiska mångfalden i hela betesområdet från kust till fjäll. En analys över vilken forskning som saknas ska också göras. Nästa steg blir att arrangera s.k. expert workshops där akademiker och renskötare möts. Detta planeras att ske i samarbete med SSR under hösten. Renskötarna har med sin praktiska erfarenhet expertkunskapen om förhållandet mellan renen/renskötseln och landskapet. Forskarna bidrar med sin akademiska kunskap. Utbytet ska bidra till en sammanställning om hur biologisk mångfald och andra värden i renbetesområdet är beroende av renbete, men också om hur rennäringen är beroende av ekosystemtjänster såsom till exempel sammanhängande landskap. Renens påverkan på naturen och fjällen har i flera sammanhang lyfts fram som negativ. Det har talats om överbetning och slitage. Syftet med det här arbetet är att lyfta fram renens och renskötselns positiva påverkan och i vissa fall förutsättning för den biologiska mångfalden och ett sammanhållet landskap. 2. Faamoe Kortfakta om projektet Faamoe: Målgrupp: De fem samebyarna i södra Sápmi, Idre, Mittådalen, Tåssåssen, Handölsdalen sameby och Ruvhten sijte samt Svenska Samernas Riksförbund Projektägare: Livskraft i södra Sápmi ekonomisk förening som nyligen startats av ovanstående fem samebyar samt SSR Faamoe betyder inre styrka och kraft, drivkraft samt uthållighet. Och det är precis det som projektet handlar om säger Åsa Rutfjäll, projektledare för Faamoe-livskraft i södra Sápmi. Projektet har förvisso en rad konkreta mål såsom Ökad framtidstro inom rennäringen Ökat välmående bland samerna i området Sydsamisk kultur och näringsliv tas tillvara och är en stor resurs i lokalsamhället 100 deltagande samer 5 nya företag Bibehållen betesareal men vägen till att nå målen handlar mer om att starta processer och förbättra kommunikationen och på så sätt åstadkomma förändring än att följa en fastslagen åtgärdsplan till punkt och pricka. Vi är övertygade om att förändring kommer inifrån, förklarar Åsa Rutfjäll, projektledare för Faamoe i södra Sápmi. Men vägen till att nå målen handlar mer om att starta processer och förbättra kommunikationen och på så sätt åstadkomma förändring. Därför jobbar vi med människorna i samebyarna och att skapa mötesplatser. Just nu inbjuder vi till samtal om hur vi har det och framförallt hur vi vill ha det. Det kanske låter lite flummigt men responsen från samebyarna har varit väldigt bra! Det här projektet handlar mycket om att skapa framtidstro. Vi tror därför att bättre kommunikation är det som faktiskt kan åstadkomma en långsiktig förändring. Vi är ofta bra på att analysera problem i Sápmi men behöver bli bättre på att lyfta fram det som fungerar bra, där samebyarna lyckats, framgångssagor helt enkelt. I alla samebyar finns det framgångssagor som andra kan lära av. Åsa Rutfjäll, projektledare för Faamoe i södra Sápmi. 5

6 Faamoe-projektet inriktar sig mycket på att samebyarna ska komma ur offerrollen och offertänket? Koloniseringen av oss samer har legat, och ligger kanske fortfarande, som en våt filt över många av oss. Dessutom är vi en minoritet som trycks undan från flera håll. Men vi kan göra ett val vi kan bestämma oss för hur vi verkligen vill ha det, jobba mot det och fokusera på framtiden. Det går så mycket energi till att älta det som varit och som är fel. I Faamoe ska vi istället se framåt och tillsammans genom samtal och möten i samebyarna komma fram till hur vi vill ha det och hitta på åtgärder för hur vi kommer dit! Om inte vi själva vet vad som är bra med den samiska kulturen och renskötseln hur ska vi då kunna kommunicera det till andra utanför det samiska? Vad gör ni i projektet just nu? Vi pratar med varandra! Vi enas om samarbetsvärderingar, får en gemensam bild av nuläget och bygger starkare vi-känsla i byarna. Jag har jobbat mycket i projekt tidigare, med affärsutveckling och marknadsföring inom olika branscher, men det här sättet att jobba är mycket mer spännande och framför allt mer givande. Jag tror att de här processerna som samebyarna nu drar igång kan innebära förändringar på djupet och skapa det som faktiskt är projektets syfte: större motståndskraft och en gemensam kraftsamling. 3. Kartläggning av ekosystem och miljöförändringar i renskötselområdet 6 Kortfakta om projektet Kartläggning av ekosystem och miljöförändringar i renskötselområdet Projektägare: Sametinget samt Institutionen för Skoglig Resurshushållning, SLU, Umeå Målgrupper för framtagna produkter och verktyg: Samebyar, Sametinget, SSR samt svenska myndigheter, naturresursutnyttjande företag och samrådande aktörer Per Sandström, leder projektet Kartläggning av ekosystem och miljöförändringar i renskötselområdet. Per Sandström, du jobbar som projektledare, varför drogs det här projektet igång? Idén bakom projektet var att ge samebyarna en bättre överblick över den totala bilden av exploateringar i samebyn. Vidare ska det bli lättare för samebyn att visa exploatörer och andra markanvändare de faktorer som redan påverkar hur renskötseln bedrivs och sätta detta i relation till framtida exploateringar. Vi har därför sammanställt data från olika myndigheter på markanvändares olika aktiviteter och lagt in i Renbruksplanens specialgjorda RenGIS. Tanken med projektet har varit att sammanställa information och göra den lättillgänglig och användbar för samebyarna till exempel i samråd och kontakter med exploatörer. I projektbeskrivningen står det att en faktor isolerat betraktat inte alltid behöver innebära något problem, medans de kumulativa effekterna av flera faktorer kan hota hela renhjordens fortlevnad. Vad är det för typ av faktorer och data ni har sammanställt och som nu finns med i RenGIS? Det är främst information om var det finns vindkraft, gruvor och vattenkraft men även viss skoglig information om nyare kalhyggen, vissa contortaplanteringar och givetvis vägar och järnvägar. Vilken nytta kan den enskilda renskötaren ha av det ni jobbat fram i ert projekt? Största nyttan har renskötare som använder RenGIS till exempel i samråd. Programmet är tänkt som ett kommunikationsverktyg både för att beskriva renskötseln hur den ser ut idag, men också för att förklara hur markanvändningsaktiviteterna påverkar eller skulle påverka renskötseln om de blev av. Förr var RenGIS tillgängligt endast för byar med renbruksplan men nu kan alla använda det. Därför har vi kört en utbildningsturné runt om i Sápmi som verkar ha varit mycket uppskattad. Ytterligare en fördel med det här verktyget är att programvaran är gratis för samebyarna. (Intervjuade gjorde Brita Stina Sjaggo) Nanna Borchert Vik. Brita Stina Sjaggo, mobil , e-post: britastina.sjaggo@sametinget.se

7 Sverige det nya matlandet Sametinget fick under februari ett nytt regeringsuppdrag att synliggöra det samiska köket. Uppdraget ska pågå i fyra år och finansieras med sammanlagt 6 Mkr. Sametinget har haft möten med samiska mataktörer med syfte att samordna de olika projekt som pågår samt diskutera en gemensam strategi och mål för det fortsatta arbetet med den samiska maten. Detta har hittills resulterat i att en samisk matvision med prioriterade åtgärder håller på att formas. Den ska fungera som ett paraply för matsatsningarna framöver. Rennäringens markanvändning Uppdatering av kartor i Norrbotten och Jämtland Arbetet med att uppdatera Sametingets databas IRENMARK fortsätter. GISoperatör Tomas Kärrstedt håller just nu på att avsluta uppdateringarna som skett i Norrbottens och Jämtlands län. Kartorna som uppdaterats finns på Sametingets hemsida Utbetalning av pristöd Kom ihåg att anmäla bankkonto, bankgiro eller plusgiro om du inte har gjort det tidigare och glöm inte heller att anmäla kontoändringar angående pristilläggsutbetalningar. Blankett finns att hämta på Isabella Nutti, tel Uppdatering i Västerbotten Nu pågår även förarbete inför uppdatering av samebyarna i Västerbottens läns markanvändningskartor. Samebyarna i Västerbottens län kommer under våren och sommaren att kontaktas angående detta. I samband med mötena kommer det att ske en genomgång av de begrepp och dataskikt som ligger tillgrund för databasen IRENMARK. Varför gör vi detta? Rennäringens markanvändningsdata möjliggör för näringen att tidigt komma in i pågående planeringsprocesser både vid kommunal och vid regional planering. Markanvändningsdata ligger också till grund för myndighetens utpekande av vilka marker som kan anses vara av riksintresse för rennäringen. GIS-handläggarna Peter Benson, tel , och Tomas Kärrstedt, tel , mobil Projekt om förbättrad renhälsa fortsätter I projektet förbättrad djurhälsa för ren har en särskild webbsida för ren tagit form under Svenska Djurhälsovårdens hemsida Andra djurslag. Huvudfokus för hemsidan är renens sjukdomar. Här finns aktuella länkar och information med koppling till renhälsa. Ett bildarkiv har skapats med sjukdomsbilder både från klinik och från patologi. Sjukdomsregistreringar bedöms ha en stor betydelse för dokumentationen av renens hälsoläge och kommer att bli en viktig fråga under året. Den maj 2011 kommer en kurs för renägare om renens hälsa och sjukdomar hållas i Lycksele. Delar av innehållet: renens anatomi, ögoninfektioner, andra vanliga sjukdomar hos ren, besiktning, renens parasiter, djurskydd, kastration, hantering av slaktren med mera. Medverkande föreläsare är: Erik Ågren (SVA) Birgitta Åhman (SLU) Ulrika Rockström (SvDHV) Mats Westman (distriktsveterinär) Eva Wiklund (SSR). Isabella Nutti Tel eller isabella.nutti@sametinget.se 7

8 B Sverige Porto betalt Avsändare: Sámediggi Sametinget Box 90, Kiruna Vidareutveckling av renmärkesregistret Vi håller på med att utveckla vårt befintliga renmärkesregister så att det även ska bli möjligt att söka på namn och samebyar. Arbetet beräknas vara färdigt under hösten renmärkesregister Underlag till renmärkesböcker från renmärkesregistret Sametinget kan nu göra utdrag för renmärkesböcker. Samebyar och sameföreningar får kostnadsfritt ansöka om underlag för renmärkesbok. Underlaget är en word- eller pdf-fil som kan skickas direkt till valfritt tryckeri, t.ex. ett lokalt tryckeri eller ett print-on-demand tryckeri på Internet. Lämna in en ansökan (blankett finns på vår hemsida) Underlag för önskade samebyar levereras till er e-postadress Förordet skriver ni själva Det är tillåtet att lägga till reklam med mera Underlaget får för övrigt inte ändras Priset vid ev. försäljning bestämmer ni själva Tips! Beställ underlag även om ni inte tänkt trycka böcker just nu. Samebyn kan distribuera pdf-filen till dem som så önskar. Den går att använda i moderna mobiltelefoner (s.k. smart-phones). Då kan man öppna renmärkesboken i en pfd-läsare (t.ex. Acrobat Reader) även utan nätuppkoppling. Kontakt Hans Inga, tel: eller e-post: hans.inga@sametinget.se Ansvarig utgivare: Lars-Ove Jonsson Redaktör: Marie Enoksson Besöksadress: Sametinget, Adolf Hedinsvägen 58 Postadress: Box 90, KIRUNA Telefon växel: Fax: Webbplats: E-post: kansli@sametinget.se Alla anställda nås på e-postadress: fornamn.efternamn@sametinget.se Layout: Norrfolket i Kiruna AB. Tryck: GTC, Luleå 2011