Kalmar kommuns. 40-åriga tillvaro. Lars Malmborg
|
|
- Mikael Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Lars Malmborg
2 Framsida: Verket Rodeo av Sven-Åke Ekberg, Kivik. Fotografi och efterbearbetning Jan Magnusson, Kalmar kommun. Konstverket är Lars Malmborgs 25-åriga hedersgåva från Kalmar kommun Den cyklande mannen symboliserar att jag ofta varit ute och cyklat, både bokstavligt och bildligt, säger Lars Malmborg.
3 Innehåll Förord 4. Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Epilog 168. Bilagor 197.
4 Förord Denna skrift har tillkommit efter initiativ av fullmäktiges ordförande Roger Kaliff och kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Tanken var att skildra de första fyrtio åren av Kalmar kommun när det fortfarande finns de som var med vid kommunens tillkommelse, även om många nyckelfigurer inte längre finns i livet. Skriften kan därför också ses som en hyllning till dem som möjliggjorde en bra start av den nya storkommunen och att den också lyckats att klara ut den kraftiga omvandling av näringslivet som skett med ett antal nedläggningar men också nytillskott. Skriften fokuseras enligt kommunens önskemål på just denna förändring av näringslivet men också på arbetsfördelningen inom kommunorganisationen, både den politiska och den tjänstemannamässiga. Den bygger på ett stort antal intervjuer och samtal, runt 70, men är också skriven som en personlig berättelse. Jag har försökt att någorlunda tydliggöra vad som är vad och läsaren kan förhoppningsvis skilja på mina reflektioner och riktiga fakta. Trots en rad rättelser och kommentarer finns det naturligtvis sakfel som jag tar på mig. Det ska också påminnas om alla de möten där vi som varit med haft helt olika bilder av vad som diskuterades. I epilogen har samlats lite funderingar kring det som hänt och får ses som mina reflektioner och lite frågeställningar inför framtiden. Det få inte ses som förslag eller prognoser utan just funderingar. Enligt uppdraget skulle också förhistorien dokumenteras eftersom det fanns en lucka mellan Kalmar Stads Historia som avslutades 1963 och storkommunen som bildades I detta kapitel redovisas de statliga tankarna kring kommunindelningarna och att det redan då fanns funderingar kring den framtida regionindelningen. Fler artiklar om kommunens historia hittar man på Kalmar Lexikon, som redigeras av bl.a. Bengt Bengtsson och Gunnar Magnusson och återfinns på Fotograf är Jan Magnusson. Grafisk formgivning av Christine Bergkvist Björklund. Båda från kommunledningskontorets informationsenhet. Till mitt förfogande har jag haft kommunfullmäktiges presidium som ledningsgrupp med Roger Kaliff, Birgitta Elfström och Göran Häggfors som läst och diskuterat rapporten. Nils Fredrik Aurelius som tidigare var med i presidiet de tog i ett möte före jul
5 Skriften är tillägnad alla de som jag haft förmånen att träffa under 40 år, politiker och företagare, tjänstemän och akademiker, både lokalt, regionalt och i vidare kretsar. Det gäller främst de som suttit i arbetsutskottet och mina närmaste arbetskamrater och då särskilt Ingvar Johansson som skulle ha varit medförfattare. Kalmar den 28 oktober 2011 Lars Malmborg 5
6 Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Sett genom en planerares ögon Prolog Uppdraget från kommunen med denna skrift har varit att spegla 40 år av Kalmar kommuns historia med tonvikt på den kommunala centrala organisationen samt den omvandling som skett av näringslivet. Eftersom förhistorien till kommunens bildande är av stor betydelse för att förstå fortsättningen har jag också lagt vikt vid åren under 1960-talet. Stadsfullmäktiges historia gick fram till 1963 och lämnar en lucka tidsmässigt men det viktigaste har varit att belysa statens roll inför kommunsammanläggningarna samt synen på planering under 60-talet och framåt. Planering och plan är starka begrepp där jag är en företrädare för planering men en stor ifrågasättare av den stora planen. Planering handlar om att lägga pussel med rörliga bitar där den hela tiden ska vara ett stöd när det oväntade inträffar och som ger möjligheter att fånga fåglar i flykten. Jag har dessutom tagit på mig att belysa synen på planering både nationellt, regionalt och kommunalt för att visa på samspelet mellan dessa tre. Den ökade internationalisering som skett, inte minst efter järnridåns fall, och framför allt Sveriges inträde i EU kommer att belysas liksom den ändrade rollen för de nya växande marknaderna där Kalmars kunskaper gäller Baltikum och Polen samt på senare år även Kina. Det ska betonas att detta är en berättelse av en kommunal planerare, byråkrat, teknokrat eller bara politikens hantlangare vilka är några av de begrepp som jag fått under åren. Jag har försökt att kompensera detta genom ett 70-tal intervjuer, ett antal samtal, samt fakta och bilder som jag fått från kommunledningskontoret och arkivet. Under åren har jag mött och arbetat ihop med mer än 300 politiker och 400 tjänstemän samt ett stort antal statliga, regionala och företagsrepresentanter, både svenska och utländska. Ett mycket spännande liv med andra ord som visat sig oerhört svårt att sammanfatta. 6
7 Första måndagen i juni 1969 klev en förväntansfull ung man upp för trapporna till fjärde våningen i det s.k. nämndhuset på Storgatan 35. Han var klädd i blå manchesterkavaj med rött foder och tillhörande skotskrutig slips. Han hade fått jobb på Samarbetsnämnden i Kalmar Kommunblock och skulle delta i skapandet av Kalmar storkommun. Chefen Carl-Henric Malmberg (i fortsättningen kallad CH) hade fått jobbet med den speciella titeln planaktuarie med uppdraget att bilda ett team för att utreda och dra upp riktlinjerna för den nya kommunen. Till sin hjälp hade han också anställt en ekonom, socionomen Ingvar Johansson. Ingvar var 25, jag 26 och CH såg vi som en man med pondus och erfarenhet. Han var 31. Vi delade lokaler med byggnadsnämndens sekretariat, Maj Victorin, som också blev vår sekreterare och därmed inleddes också bekantskapen med Byggnadsnämndens formelle sekreterare, juristen Bertil Stolt, som också anställts samma år. Det var en ny situation, Ingvar skulle jämka samman de olika budgetarna från de sex kommunerna och föra in dem i en mall enligt kommunförbundets rekommendationer. Min uppgift var att utöka den befintliga Generalplanen för Kalmar stad till att omfatta hela kommunen och fortsätta det arbete som CH påbörjat med att bygga upp statistiken över kommunen. Ingvar Johansson och Rolf Möller på stadsarkitektkontoret tog hand om mig i den inledande fasen och speciellt Ingvar med sitt otroliga intresse för människor vägledde mig in i den speciella kommunala miljön med alla politiker. Till saken hörde också att jag fick ställa mig i bostadskö för en trea i Norrliden som vi fick i september. Däremellan bodde jag på vinden i den fantastiska miljön Svensknabben som kommunen förvärvat under 60-talet med stora planer för ett friluftsområde men just då fungerade som hotell. I september fick vi vår trea, gifte oss och började tänka i banorna att här skulle vi stanna i tre år. Min fru läste fortfarande i Göteborg och satt mycket hemma. Lägenheten var bra planerad men de grå husen var trista när novemberdimman vräkte in och mistluren höll i gång. CH var sekreterare i Samarbetsnämnden och där mötte vi den tidens ledande politiker. Wilhelm Pettersson var ordförande i denna informella grupp där representanter från alla de fem landskommunerna ingick, Olle Andersson i Läckeby, Helge Rigemar i Ryssby, Arvid Johanson i Södermöre, Gösta Thydén i Mortorp och Robert Jonsson i Ljungby. För mig var det en stor upplevelse som aldrig hade sett en kommun inifrån och för den delen inte heller någon centerpartist eftersom sådana saknades i bruksbygderna i Bergslagen. 7
8 CH fick också snabbt ansvaret för kommunens lokaliserings- och näringslivsfrågor och blev senare VD i KIFAB och hade också tillsammans med Per Jarlbo tagit fram en motskrift till Växjö i Länsindelningsfrågan. Boken som alltid stod ut i bokhyllorna på grund av sitt format! Tillsammans med kanslichefen Robert Ribbing och fritidschefen Allan Svensson ordnade han utställningen Länet 70 som sammanföll med att Kalmar blev utsedd till Årets Stad av Expressen och staden kunde då passa på och inviga den nya simhallen Jag som ny fick ansvaret för att delta i länsplanering och fysisk riskplanering eftersom kommunen saknade sådana resurser men även ett par praktiska uppgifter, hitta en ny plats för en deponi (sopstation) efter Tegelviken, vägfrågorna efter Ölandsleden samt utreda handelns situation inte minst lanthandlarnas. CH hade överhuvudtaget ett mycket delegerat arbetssätt, ovanligt vid denna tidpunkt, och efter tre veckor sa han att han skulle åka på semester till Italien i tre veckor och hoppades att jag hade ett förslag till arbetsplan för kommunplanen färdig när han kom tillbaka. Det hade jag efter att ha letat upp några av de bästa exemplen just då bl.a. Borås och Uppsala. Den som hade gjort idén till Blockplanen för Borås var Carl-Johan Engström som senare blev ledande på Planverket/Boverket och den som ledde arbetet i Uppsala var Björn Bosaeus och båda skulle senare få stor betydelse för mig. Till mitt förfogande fick jag en miniräknare även om de då var större än en laptop i dag med två minnen och till det facila priset av kr, en förmögenhet skulle man säga i dag eftersom det motsvarade en och en halv månadslön. Det var ett faktum att vi inte hade haft sådana ens på civilingenjörsutbildningen på Chalmers! Till vår hjälp hade vi också socionompraktikanter från Lund som gjorde en termin hos oss. En av dessa praktikanter anställde vi senare på 70-talet. Med hjälp av en sådan bordsräknare gjorde jag den första befolkningsprognosen på delområden i Kalmar, det tog en hel vecka för sju områden, det som klaras av i dag med en knapptryckning på den egna datorn. Något år senare gjorde vi den vid Malmös planeringskontor som hade skaffat sig ett datorprogram för just detta, sedan blev det Kommundata och som sagt nu finns det i den enskilda datorn. Bland de allra viktigaste utredningsdata som fanns att tillgå då var Folk- och Bostadsräkningarna från 1960 och 1965 vilket gjorde att den nya FOB 1970 var högintressant. Det kan noteras att vi fick möjligheten att själva bearbeta denna FOB på plats i Kalmar innan den skickades in till SCB. Det gjorde vi i samband 8
9 med att vi utförde granskningen av blanketterna. Detta var en hädisk tanke på 80-talet när integritetsfrågorna hade sin kulmen. I dag kan du se din bostad på nätet. Vi kunde på detta sätt få fram resemönster och pendling långt innan vi fick de officiella siffrorna. Tre kvinnor satt och registrerade detta i januari-februari 1971 och som väl var för mig var en av dessa min fru eftersom SACO gick i konflikt då och jag inte kunde leda arbetet. Materialet kunde sedan ligga till grund för bostadsbyggnadsprogrammen, en kollektivtrafikutredning och en rad andra dokument. Som en parentes kunde jag utnyttja konflikten till att skriva en trebetyguppsats i kulturgeografi där jag undersökte hur de småländska tätorterna hade utvecklats under 1900-talet. Klart var att ett skifte skedde redan 1960 (även i Sverige) där orter mellan och invånare växte snabbast. I vår landsända var det tydligt att Växjö drog ifrån och Västervik tappade med Kalmar i mitten. De tre orterna (kommunerna) hade ungefär samma befolkning vid krigsslutet men hade nu skilts åt väsentligt. Karlskrona hade dessutom, från att ha varit den absolut största grannkommunen 1945, nu blivit passerad av Växjö. Nationellt Efterkrigstiden innebar en stor omvandling av Sverige. Urbaniseringen pågick som mest och bostadsbyggandet blev en mycket viktig politisk fråga. Det Sverige som kom ut ur kriget var i och för sig förskonat från krigets omedelbara förstörelse men det satte ändå stark prägel på 1950-talet. Amerikaniseringen av Sverige tog fart inom kultur och medier men den egentliga omdaningen av Sverige visade sig främst genom den snabba omflyttningen. Norrlandsfrågan blev stor politiskt med vi flytt int -reaktionen, vilket kunde kännas konstigt för smålänningar som tappat andel av Sveriges befolkning sedan 1880-talet. Men Norrlandsfrågan sammanföll med en starkare mediebevakning samt gick i en snabbare takt. Norrlänningarna var också bättre på att samordna sina insatser med ett eget hus i Stockholm som exempel. Redan på slutet av 40-talet drogs riktlinjer upp för den svenska omställningen med planlagstiftning och bostadsplanering senare följt av en kraftig omflyttning av funktioner mellan stat och kommuner. Urbaniseringen blev stor i och med att jord- och skogsbruket som näringar minskade kraftigt. Så sent som 1930 hade jordbruk, industri och service ungefär en tredjedel var av arbetskraften sysselsatte jordbruket 20 procent och de båda andra 40 procent var jordbruket nere i 10 procent med en utveckling som fortsatte. Inom jordbruket ökade dessutom genomsnittsarealen per bruk- 9
10 ningsenhet snabbt, från 12 hektar till 17 hektar bara mellan 1956 och Servicenäringarna var 1965 större än industrin 46 respektive 44 procent också det en trend som skulle fortsätta framför allt efter 90-talskrisen. Servicenäringarna växte men på landsbygden och i små stadsdelar minskade antalet butiksenheter från drygt stycken 1950 till år Varuhandelns koncentration hade börjat på allvar. En följd av urbaniseringen var att de minsta landskommunerna (socknarna som de hette före 1862) blivit alldeles för små och en första kommunsammanläggning genomfördes 1952 då det blev fyra kategorier, städer, köpingar, municipalsamhällen och rena landskommuner med olika lagstiftning för olika frågor hade det skett en sammanläggning av staden med Kalmar landsförsamling som i ett huj ökade ytan från sju kvadratkilometer till 23. I nuvarande Kalmar kommun minskade antalet kommuner från 13 till sju inklusive Kalmar stad. Den uppbyggnad av den offentliga sektorn som planerades centralt krävde dock större kommuner där riktmärket var den nya grundskolan (enhetsskolan). Bildande av Kalmar kommun skedde i två steg, det första var när Dörby och Kalmar gick samman 1965 och den slutliga Nybro kommun bildades två år före Kalmar och församlingarna S:t Sigfrid och Oskar bröts ur Ljungbyholms respektive Mortorps kommuner. En förändring av länsstyrelsens funktioner samt en statlig form av riksplanering infördes också. Den senare gestaltades både i form av en fysisk riksplanering, en länsplanering samt krav på kommunerna att upprätta bostadsförsörjningsprogram samt program för kommunalekonomisk långtidsplanering (5 år). De senare kallades populärt för KELP. Den ökade bilismen, utvecklingen av inrikesflyget, strukturomvandlingen i näringslivet och den ökade fritiden gjorde att tanken på en fysisk riksplanering väcktes politiskt av Olof Palme Den fysiska riksplaneringen blev ett nytt instrument för att främja lokaliseringar till områden som kunde klara större (miljöstörande) investeringar t.ex. inom oljeindustrin men också för de framtida transportkorridorerna samt för att säkerställa att viktiga naturområden kunde bevaras framför allt i storstadsområdena beslutade riskdagen om en aktiv lokaliseringspolitik med i huvudsak tre verktyg: aktiv samhällsplanering rådgivning till företag om lokaliseringsbetingelserna i olika delar av landet 10
11 ekonomiskt stöd till företag som bygger ut eller etablerar sig i det s.k. norra stödområdet (norra Sveriges inland). Länsplanering 1967 fick länsstyrelserna i uppdrag att genomföra en försöksplanering med lokaliseringspolitisk inriktning: till vilka orter skulle insatserna koncentreras (Länsplanering 1967) ta fram olika prognosalternativ ta fram regionalpolitiska mål för de enskilda kommunblocken uttryckt i befolkningstal för 1980 ta fram vilken nivå på sysselsättning som erfordras för att befolkningsmålen ska uppnås särskild uppmärksamhet på industrin. Utöver detta skulle man studera decentralisering av offentlig verksamhet i varje län och på motsvarande sätt stod att statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden skulle verka för att målen i regionalpolitiken skulle uppnås genom decentralisering. Den aktiva lokaliseringspolitiken döptes sedan om till regionalpolitik som skulle kunna ges i ett vidare område även utanför stödområdena. I utvärderingen senare av 1974 års länsplanering beslutades att årliga uppföljningar skulle göras som underlag för budgetarbete på statlig, landstingskommunal och kommunal nivå. (Denna rapportering pågick till 1989.) Serviceverksamheten var expansiv i hela landet och i synnerhet i storstadsområdena. Ett exempel på sådan som man såg kunde omflyttas var statliga myndigheter men kravet på goda kommunikationer och bra infrastruktur i övrigt möjliggjorde i praktiken utflyttning endast till ett fåtal större orter och var inte en lösning på landsbygdsfrågan. Staten tog alltså initiativ till fysisk planering i egen regi utöver det som fanns i planlagstiftningen. Statens tidigare planering var huvudsakligen av sektorstyp, vägar naturvård etc. och det nya var att staten sökte skaffa sig ett fastare grepp om användningen av landets gemensamma naturresurser på lång sikt. Man kan genom fysisk planering hindra markanvändning som inte är önskvärd men man kan inte åstadkomma en önskad industriell expansion. Den fysiska planeringens roll som medel för regional omstrukturering betecknades som komplementär. Riksdagen beslutade 1970 om stödområden både det inre, Norrlands inland, och det allmänna Norrlandslänen i övrigt samt delar av Dalarna, Värmland och Dalsland. 11
12 Även utanför stödområdena kunde det beviljas statligt lokaliseringsstöd till företag som i Oskarshamn och Karlskrona. Staten kunde också medge företagen att få ta sina investeringsfonder i anspråk för etablering på orter där staten ville främja tillväxt. Tanken bakom var att företagen under goda tider skulle kunna göra skattefria fondavsättningar av vinstmedel på vissa villkor. Detta var fallet för Volvo i Kalmar. En annan variant var statlig etablering av företag. Ett exempel är Norrbottens järnverk som tillkom efter beslut i riksdagen. Ett särskilt bolag, Svenska industrietablerings AB (SVETAB) hade fått en sådan uppgift. Regeringen tog 1970 initiativ till utflyttning av statliga förvaltningar till en rad orter i landet, de flesta var större kommuner från och uppåt plus Östersund. Detta var kopplat till diskussionen om storstadsalternativ och regionala tillväxtcentra. I den andra vågen kom Kalmar med men det behandlas i nästa kapitel. En ytterligare variant var att använda utbyggnad av infrastrukturen. Med detta menas ett nätverk av främst offentliga investeringar som skulle ge de grundläggande förutsättningarna för mänskliga livsmöjligheter och näringslivets blomstring. Gator, hamnar, flygfält men även skolor, vårdinrättningar, samlingslokaler, sportanläggningar m.m. Staten har dock aldrig, varken då eller senare, kunnat få till denna samordning. Lyckade exempel är förstås järnvägarnas utbyggnad på 1800-talet (som inte var bra för Kalmar). Det omedelbart synliga resultatet av statsmakternas beslut 1964 var att ett planeringsråd inrättades som rådgivande organ åt länsstyrelserna och som senare ersattes enligt ett nytt beslut av statmakterna. Länsstyrelsen fick fr.o.m. den 1 juli 1971 en lekmannastyrelse med beslutsbefogenheter i främst planeringsfrågor. Den fysiska riksplaneringen skulle komplettera de kommunplaner som också föreslogs. Vid denna tidpunkt fanns regionplaner och generalplaner som instrument, jämför Generalplan 66 och Regionplan 58 i Kalmar. Avsikten var att samspelet mellan stat och kommun skulle regleras genom att kommunplanerna skulle följa intentionerna i den fysiska riksplanen och där så fanns en interkommunal regionplan. Kommunplanerna var tänkta att de skulle fastställas av regeringen efter det att länsmyndigheterna yttrat sig (efter engelsk modell). Kommunplanen skulle sedan vara grundläggande för den fysiska planläggningen inom kommunen. Denna ordning kom aldrig att upprätthållas och som ska ses i nästa kapitel så blev kommunplan ett vidare begrepp i flera kommuner, mer som ett program. Den fysiska riksplanen fick kanske sin största betydelse som ett instrument för att diskutera den alltmer långtgående miljöförstöringen men också den ökade fritiden som gjorde det angeläget att ställa behovet av större rörlighet mot 12
13 annan markanvändning. Regeringen förklarade 1966 att en fysisk översiktplanering var angelägen och föreberedelsearbetet var avlutat (Den fick som sagt aldrig den starka ställning det var tänkt.) Samspelet mellan stat och kommun förändrades. Stadsplaneringen var tidigare i allt väsentligt en kommunal angelägenhet men under 60-talet blev det alltmer tydligt att staten ville ta ett större ansvar för at främja jämlikhet i samhället, bl.a. människors levnadsvillkor, som ansågs borde vara någorlunda lika i skilda delar av landet. De nya statliga planeringsformerna krävde en ökad kommunal medverkan i planeringen inte minst därför att det viktiga sambandet mellan planering och verkställighet måste åstadkommas. Det fanns också tankar om att den kommunala planeringen måste göras effektivare och förankras bättre hos medborgarna. Långtidsutredningarna var dåtidens viktigaste informationsdokument då de visade på hur den statliga nivån bedömde de närmaste åren där inte minst de prognoser som togs fram var vägledande. I 1964 års proposition om riktlinjer för en aktiv regionalpolitik skrev dåvarande inrikesministern Rune Johansson att målet var främja en sådan lokalisering: att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade att det stigande välståndet fördelas på ett sådant sätt att människorna i olika delar av landet erbjuds en tillfredsställande social och kulturell service att strukturomvandlingen sker i sådana former och i sådan takt att de enskilda individernas trygghet värnas hade målen delvis omformulerats av inrikesministern Eric Holmqvist: Med de utgångspunkter som jag har angett vill jag till regionalpolitiken hänföra sådant strävande som har till syfte att förena ett effektivt resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen. Länsplanering och ortsklassificering Resultatet av alla dessa strävanden uttryckta i Länsplanering 67 var att Kalmar (H) läns befolkning skulle ändras från invånare 1965 till mellan invånare Länet själv satte målet till och det fanns till och med önskemål om en ännu högre nivå Hela landet skulle enligt den centrala prognosen öka från år 1965 till mellan år 1980 men de sammanlagda målen från de olika länens egna prognoser gav totalt eller två hundra tusen över den högsta riksprognosen! 13
14 I länsprogrammet för Kalmar län sattes fyra tätortsområden upp, Västervik, Oskarshamn, Kalmar/Nybro och Hultsfred/Vimmerby. Ett stärkande av Kalmarblockets ställning ansågs positivt för hela sydöstra Sverige medan Kronobergarna samtidigt framhöll att tyngdpunkten för expansionen i sydöstra Sverige hade förskjutits till Växjö. Storstadsalternativ skulle utvecklas och de som fördes fram av sina länsstyrelser var Linköping-Norrköping, Jönköping, Växjö, Halmstad-Varberg-Falkenberg, Örebro, Falun-Borlänge och Gävle-Sandviken. Riktmärket var att en region borde ha minst invånare varav i centralorten och det medförde att man centralt lyfte fram Sundsvall, Umeå men också skogslänens Luleå och Karlstad. Den tredje kategorin var regionala tillväxtcentra d.v.s. orter som vid sidan av storstadsalternativen kunde fungera som huvudorter för näringsliv och mera kvalificerad service. Flera länsstyrelser hade redan i anslutning till arbetet på Länsplanering 67 pekat ut sådana: Karlskrona-Ronneby och Kalmar- Nybro men också Trestad, Helsingborg-Ängelholm-Landskrona, Kristianstad-Hässleholm, Skövde-Falköping-Skara. De flesta av dessa orter ville egentligen hellre se sig som storstadsalternativ så kampen var hård om beteckningar, befolkningsprognoser, statliga utlokaliseringar m.m. Denna planering liksom länsplaneringen byggde mycket på tankar om storstadsområden och regionala tillväxtcentra och skulle ligga till grund för en utflyttning av statliga verk och verksamheter. Det förklarar att kommunens yttrande över Länsprogram 1970 för Kalmar län var på 50 sidor! KELP, kommunalekonomisk långtidsplanering Från regionalpolitisk synvinkel fanns det ett behov av att få grepp om de kommunala investeringsplanerna och detta började som en försöksverksamhet med KELP (kommunal ekonomisk långtidsplanering). Länsprogram 70 skulle vara en förbindelselänk mellan den statliga och den kommunala planeringen. I samband med 1967 års bostadspolitiska reform framhölls att en utvidgning av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen (KBP) var nödvändig så att de innefattade hela den kommunala investeringsplaneringen. I statsutskottet 1967 framhölls att en fortsatt utveckling av försöksverksamheten med KELP var en förutsättning för att samordnade planer som kunde möjliggöra en konkret samverkan mellan stat, kommun och näringsliv skulle kunna komma till stånd. Försöken med KELP statade 1966 i tio kommuner och omfattade redan 1968 ett fyrtiotal däribland Kalmar och re- 14
15 dan 1969 omfattades i princip alla kommuner i riket som upprättade KBP. Varför detta stora intresse för statlig planering? En sak som berörts tidigare var självfallet den stora omflyttningen i Sverige som blev ett stort problem i vissa landsändar. En annan och tror jag viktigare fråga var statens tankar om att bygga ut den offentliga sektorn (daghem, skola), miljonprogrammet i byggandet och att kunna påverka en del mycket stora investeringsbeslut av s.k. miljöstörande verksamheter som oljeraffinaderier och kärnkraftsanläggningar. Kommunerna var nödvändiga ingredienser för allt detta men staten tvivlade på om kommunerna skulle klara av det och satte därför in en rad olika kontrollinstrument. Länsplaneringen blev förhandlingsspelet mellan staten och kommunerna eftersom befolkningsprognoserna styrde bostadsbyggandet genom att tilldelningen av bostadslån bestämdes utifrån dessa. Alla kommuner ville då ha så höga prognostal som möjligt för att få ut sin bostadskvot. Detta innebar en kombination av decentralisering, d.v.s. kommunerna fick i uppdrag att genomföra den stora omdaningen av det svenska samhället och centralisering genom att staten samtidigt styrde med en rad instrument. Bostadsförsörjningsprogrammen som låg till grund för tilldelningen av statliga lånemedel reglerade i sin tur vilka lägenheter som kunde byggas, både antalet och storleken. Det s.k. miljonprogrammet med nya lägenheter per år i tio år var en mycket stor satsning och resultatet var dubbelt. Å ena sidan byggdes mycket av den bostadsnöd bort som funnits. Det gällde avsaknaden av WC, VA och andra nödvändiga delar för att skapa moderna och hygieniska bostäder. Trångboddheten i Kalmar minskade från hushåll 1965 till och hushåll med egen WC ökade från 70 procent 1960 till 90 procent 1970 och med eget bad/ dusch från 55 procent 1960 till 80 procent De bostäder som byggdes med hjälp av industriell teknik hade invändigt mycket bra planlösningar men gav utvändigt ganska tråkiga och likartade kvarter. Samspel stat och kommun 1960-talet såg en överflyttning av rådhusrätten, polisen och kronofogdemyndigheten till staten och avskaffande av statens kontrollinstans över städerna, borgmästaren. Det skedde en än större överflyttning från staten till kommunerna som mentalsjukvården till landstingen och gymnasieskolan till kommunerna för att nämna några exempel. En annan stor omvandling, som påbörjats i slutet på 50-talet, var införande av grundskolan (med enhetsskolan som parentes) där alla medborgare skulle få nio års ut bildning mot tidigare sju år. (För mina morföräldrar i 1900-talets början var det fyra år.) 15
16 En ytterligare stor förändring var de olika skatteförslag som innebar införandet av individuell beskattning, d.v.s. familjen löstes upp som en förberedelse för den stora inbrytningen av kvinnor i arbetslivet. Ett annat stort steg som kom att påverka kommunerna i samma anda var daghemsutbyggnaden (då sa man barnstugor). Välfärdsstaten skulle byggas med statlig kontroll men med kommunalt genomförande. Strategiska frågor Bilen kom att påverka den kommunala planeringen eftersom bilinnehavet ökade kraftigt i slutet på 50-talet och början på 60-talet. Äldre bostadsområden liksom centrala delar var inte byggda för bilen och detta kom att synas i de nya planer som gjordes upp med den trafikseparering som skedde i alla typiska 60-och 70-talsområden med utifrånmatning (jämför Norrliden och Lindsdal). Den stora händelsen var självklart beslutet om Ölandsbron (som inte fick heta Kalmarsundsbron) och denna led påverkade självfallet planeringen av hela Kalmar och påskyndade byggandet av motorvägen runt staden. Kalmar, som traditionellt delats upp i en stadsdel söder och en norr om järnvägen, fick nu en ny stadsdel norr om Ölandsleden där det förut bara hade funnits Berga villastad och Funkabo. (Jag kan notera att min farfars bror var med om beslutet eftersom han satt i trafikutskottet.) 60-talet var de stora missräkningarnas tid då Kalmar förlorade två matcher mot grannen i väster. Kalmar och Växjö var ungefär lika stora vid krigsslutet men under 50-talet och framför allt 60-talet drog Växjö ifrån. Det var också två beslut som förstärkte denna tendens. Den ena var inrättandet av universitetsfilialen i Växjö (liksom i Karlstad och Örebro) och den andra var den stora Länsindelningsutredningen. Det fanns en stark övertygelse centralt att kommunsammanläggningarna skulle behöva följas upp med en sammanläggning av länen till 6-10 storlän. I sydost stod kampen mellan Växjö och Kalmar och det sägs att avgörandet kom sig av att utredaren fått ett dåligt hotellrum i Kalmar, så jämnt var det. Universitetsfilialen kom att få stor betydelse för Växjö, medan det ännu inte var tid för storregioner som kommer att diskuteras i kapitlet om 90-talet, men fick indirekt ändå stor betydelse som en markering av Växjös ställning och påverkade säkert en del beslut framför allt inom logistikområdet. Dessa två händelser påverkade sedan samarbetsklimatet mellan kommunerna och det skulle dröja till andra hälften av 80-talet innan de kunde tas upp igen. Här kan nämnas en liten episod när jag som nyanställd var med på ett möte på 16
Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18
2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merChecklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter
Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.
Läs merMALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ
MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och
Läs merFrågor och svar Region i Örebro län
Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva
Läs merFöretagsamheten 2014 Kalmar län
Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merKrydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merVästmanlands län Månad
Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs merÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN
ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN Innehåll Ordförande har ordet... 4 Om Sundsvallsregionen... 5 Vision...6 Sundsvallsregionen i siffror 2015...7 Verksamhetsområden 2015...8 Kompetensförsörjning...8 Näringslivs-
Läs merHela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,
Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli
Läs merNu bildar vi nya Region Örebro län
Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merantaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Läs merEtt nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Läs merFrågor och svar om Flexpension
Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet
Läs merTill ännu bättre framtidsutsikter
JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.
Läs merVästmanlands länmånad 12 2014
Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213
Läs merStrategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008
Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merPå rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland
På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa
Läs merDel 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen
Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut
Läs merLedamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merLokalt företagsklimat Ranking 2017
Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Lokalt företagsklimat Rankingens olika delar Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Enkätsvar 1/3 Statistik från SCB och UC 1/3 Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen
Läs merEtt trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013
Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska
Läs merFöretagsamheten 2018 Kalmar län
Företagsamheten 2018 Kalmar län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN
LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.
Läs merKommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Läs merBostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande
Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att
Läs merFöretagsamheten 2014 Hallands län
Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Läs merDen statliga regionalpolitiken i Sverige
Den statliga regionalpolitiken i Sverige Ideologier och perspektiv Från 1930-talet fram till dagens verklighet Bilden visar de nya moderna tågen på den hotade Inlandsbanan Sammanställning av Ronny Svensson
Läs merKalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS
Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi, RUS EU-nivå EU:s sammanhållningspolitik/ Europa 2020 Europeisk strategisk ansats Nationell nivå Regering och riksdag Myndigheter Nationell strategi Regional nivå
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merEKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merSveriges villaägare om grannrelationer. Rapport september 2010
Sveriges villaägare om grannrelationer Rapport september 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN
#4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merKommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010
Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merKommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)
Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson
Läs merFortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen
Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN
Läs merErfarenheter från Västra Götalandsregionen
Erfarenheter från Västra Götalandsregionen Huvudskäl En mindre rörig svensk samhällsapparat och ett mer effektivt beslutsfattande och genomförande av reformer. Uppnå en jämlik och högkvalitativ hälso-
Läs merBlekinge i Sverigeförhandlingen
Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos
Läs merFöretagsamheten Kalmar län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten
Läs merkraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT
2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter
Läs merNorrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning
Läs merUtdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra
Läs merPENDLINGSBARA SVERIGE 2015
PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges
Läs mer2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser.
ett år senare! 2004 Mäklarsamfundets rekommendation om prissättning för att motverka lockpriser. 2011 "Av säljaren accepterat pris - en frivillig överenskommelse mellan fastighetsmäklarna i Stockholms
Läs merResultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013
Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner
Läs merKommunernas konsumentverksamhet
Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merBeslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Bertil Dahl (v) Anders Andersson. Birgitta Elfström (s) Inger Hilmansson (fp) 53-57
KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2008-03-04 46 Tid 8.30-10.10 Plats Stadshuset Omfattning 50-57 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Bertil Dahl (v)
Läs mer1800-talets Stockholm
Stockholm 1800-2200 1800-talets Stockholm Befolkning Omkring år 1850 hade Stockholm ca 93 000 invånare vilket är väldigt lite om man jämför med med de ca 900 000 människor som idag räknas tillhöra Stockholms
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merDemografins regionala och kommunala utmaningar
Demografins regionala och kommunala utmaningar Sverker Lindblad, Kommunutredningen (Fi 2017:02) Kommunutredningen Fi 2017:02 1 Urbanisering och regionförstoring Befolkningsförändring i kommuner 2011-2016
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merFöretagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merVästmanlands länmånad 12 2015
Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen
Läs merPiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning
Läs merBättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne
Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &
Läs merLandshypotek Banks Boendebarometer svenskarnas drömboende. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Novus
Landshypotek Banks Boendebarometer svenskarnas drömboende En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Novus Inledning Bostadsfrågan omger oss varje dag i media, i den politiska debatten
Läs merPOLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s
POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson
Läs mer2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län
2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merDesign för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk
Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och
Läs merEn hållbar regional utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners
Läs merSmåföretagen spår ljusa tider
Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning
Läs merViktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten.
2 (11) Socialdemokraternas riksdagsledamöter avslutar en intensiv vår med en debattrunda med regeringen om utbildning och jobb. Under våren har riksdagsledamöterna gjort ett tjugotal besök i Norrbotten
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merBeslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c)
KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2008-03-25 67 Tid 8.30-10.30 Plats Stadshuset Omfattning 71-78 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merTillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson
Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer
Läs merStark utveckling för skogspriser i Götaland
Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merDet hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.
Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in
Läs merFrån jobb i England till pensionärsliv i Småland
LEVA & UPPLEVA HEMVÄNDARE Foto: Kristina Wirén Från jobb i England till pensionärsliv i Småland En del flyttar utomlands när arbetslivet är över. Britta och Jan-Erik Fransson gjorde tvärtom och flyttade
Läs merMå alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
Läs merFöretagsamheten 2014 Uppsala län
Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND
#4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merKalmar. Företagsamhetsmätning
Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer
Läs mer