Kalmar kommuns. 40-åriga tillvaro. Lars Malmborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kalmar kommuns. 40-åriga tillvaro. Lars Malmborg"

Transkript

1 Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Lars Malmborg

2 Framsida: Verket Rodeo av Sven-Åke Ekberg, Kivik. Fotografi och efterbearbetning Jan Magnusson, Kalmar kommun. Konstverket är Lars Malmborgs 25-åriga hedersgåva från Kalmar kommun Den cyklande mannen symboliserar att jag ofta varit ute och cyklat, både bokstavligt och bildligt, säger Lars Malmborg.

3 Innehåll Förord 4. Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Epilog 168. Bilagor 197.

4 Förord Denna skrift har tillkommit efter initiativ av fullmäktiges ordförande Roger Kaliff och kommunstyrelsens ordförande Johan Persson. Tanken var att skildra de första fyrtio åren av Kalmar kommun när det fortfarande finns de som var med vid kommunens tillkommelse, även om många nyckelfigurer inte längre finns i livet. Skriften kan därför också ses som en hyllning till dem som möjliggjorde en bra start av den nya storkommunen och att den också lyckats att klara ut den kraftiga omvandling av näringslivet som skett med ett antal nedläggningar men också nytillskott. Skriften fokuseras enligt kommunens önskemål på just denna förändring av näringslivet men också på arbetsfördelningen inom kommunorganisationen, både den politiska och den tjänstemannamässiga. Den bygger på ett stort antal intervjuer och samtal, runt 70, men är också skriven som en personlig berättelse. Jag har försökt att någorlunda tydliggöra vad som är vad och läsaren kan förhoppningsvis skilja på mina reflektioner och riktiga fakta. Trots en rad rättelser och kommentarer finns det naturligtvis sakfel som jag tar på mig. Det ska också påminnas om alla de möten där vi som varit med haft helt olika bilder av vad som diskuterades. I epilogen har samlats lite funderingar kring det som hänt och får ses som mina reflektioner och lite frågeställningar inför framtiden. Det få inte ses som förslag eller prognoser utan just funderingar. Enligt uppdraget skulle också förhistorien dokumenteras eftersom det fanns en lucka mellan Kalmar Stads Historia som avslutades 1963 och storkommunen som bildades I detta kapitel redovisas de statliga tankarna kring kommunindelningarna och att det redan då fanns funderingar kring den framtida regionindelningen. Fler artiklar om kommunens historia hittar man på Kalmar Lexikon, som redigeras av bl.a. Bengt Bengtsson och Gunnar Magnusson och återfinns på Fotograf är Jan Magnusson. Grafisk formgivning av Christine Bergkvist Björklund. Båda från kommunledningskontorets informationsenhet. Till mitt förfogande har jag haft kommunfullmäktiges presidium som ledningsgrupp med Roger Kaliff, Birgitta Elfström och Göran Häggfors som läst och diskuterat rapporten. Nils Fredrik Aurelius som tidigare var med i presidiet de tog i ett möte före jul

5 Skriften är tillägnad alla de som jag haft förmånen att träffa under 40 år, politiker och företagare, tjänstemän och akademiker, både lokalt, regionalt och i vidare kretsar. Det gäller främst de som suttit i arbetsutskottet och mina närmaste arbetskamrater och då särskilt Ingvar Johansson som skulle ha varit medförfattare. Kalmar den 28 oktober 2011 Lars Malmborg 5

6 Kalmar kommuns 40-åriga tillvaro Sett genom en planerares ögon Prolog Uppdraget från kommunen med denna skrift har varit att spegla 40 år av Kalmar kommuns historia med tonvikt på den kommunala centrala organisationen samt den omvandling som skett av näringslivet. Eftersom förhistorien till kommunens bildande är av stor betydelse för att förstå fortsättningen har jag också lagt vikt vid åren under 1960-talet. Stadsfullmäktiges historia gick fram till 1963 och lämnar en lucka tidsmässigt men det viktigaste har varit att belysa statens roll inför kommunsammanläggningarna samt synen på planering under 60-talet och framåt. Planering och plan är starka begrepp där jag är en företrädare för planering men en stor ifrågasättare av den stora planen. Planering handlar om att lägga pussel med rörliga bitar där den hela tiden ska vara ett stöd när det oväntade inträffar och som ger möjligheter att fånga fåglar i flykten. Jag har dessutom tagit på mig att belysa synen på planering både nationellt, regionalt och kommunalt för att visa på samspelet mellan dessa tre. Den ökade internationalisering som skett, inte minst efter järnridåns fall, och framför allt Sveriges inträde i EU kommer att belysas liksom den ändrade rollen för de nya växande marknaderna där Kalmars kunskaper gäller Baltikum och Polen samt på senare år även Kina. Det ska betonas att detta är en berättelse av en kommunal planerare, byråkrat, teknokrat eller bara politikens hantlangare vilka är några av de begrepp som jag fått under åren. Jag har försökt att kompensera detta genom ett 70-tal intervjuer, ett antal samtal, samt fakta och bilder som jag fått från kommunledningskontoret och arkivet. Under åren har jag mött och arbetat ihop med mer än 300 politiker och 400 tjänstemän samt ett stort antal statliga, regionala och företagsrepresentanter, både svenska och utländska. Ett mycket spännande liv med andra ord som visat sig oerhört svårt att sammanfatta. 6

7 Första måndagen i juni 1969 klev en förväntansfull ung man upp för trapporna till fjärde våningen i det s.k. nämndhuset på Storgatan 35. Han var klädd i blå manchesterkavaj med rött foder och tillhörande skotskrutig slips. Han hade fått jobb på Samarbetsnämnden i Kalmar Kommunblock och skulle delta i skapandet av Kalmar storkommun. Chefen Carl-Henric Malmberg (i fortsättningen kallad CH) hade fått jobbet med den speciella titeln planaktuarie med uppdraget att bilda ett team för att utreda och dra upp riktlinjerna för den nya kommunen. Till sin hjälp hade han också anställt en ekonom, socionomen Ingvar Johansson. Ingvar var 25, jag 26 och CH såg vi som en man med pondus och erfarenhet. Han var 31. Vi delade lokaler med byggnadsnämndens sekretariat, Maj Victorin, som också blev vår sekreterare och därmed inleddes också bekantskapen med Byggnadsnämndens formelle sekreterare, juristen Bertil Stolt, som också anställts samma år. Det var en ny situation, Ingvar skulle jämka samman de olika budgetarna från de sex kommunerna och föra in dem i en mall enligt kommunförbundets rekommendationer. Min uppgift var att utöka den befintliga Generalplanen för Kalmar stad till att omfatta hela kommunen och fortsätta det arbete som CH påbörjat med att bygga upp statistiken över kommunen. Ingvar Johansson och Rolf Möller på stadsarkitektkontoret tog hand om mig i den inledande fasen och speciellt Ingvar med sitt otroliga intresse för människor vägledde mig in i den speciella kommunala miljön med alla politiker. Till saken hörde också att jag fick ställa mig i bostadskö för en trea i Norrliden som vi fick i september. Däremellan bodde jag på vinden i den fantastiska miljön Svensknabben som kommunen förvärvat under 60-talet med stora planer för ett friluftsområde men just då fungerade som hotell. I september fick vi vår trea, gifte oss och började tänka i banorna att här skulle vi stanna i tre år. Min fru läste fortfarande i Göteborg och satt mycket hemma. Lägenheten var bra planerad men de grå husen var trista när novemberdimman vräkte in och mistluren höll i gång. CH var sekreterare i Samarbetsnämnden och där mötte vi den tidens ledande politiker. Wilhelm Pettersson var ordförande i denna informella grupp där representanter från alla de fem landskommunerna ingick, Olle Andersson i Läckeby, Helge Rigemar i Ryssby, Arvid Johanson i Södermöre, Gösta Thydén i Mortorp och Robert Jonsson i Ljungby. För mig var det en stor upplevelse som aldrig hade sett en kommun inifrån och för den delen inte heller någon centerpartist eftersom sådana saknades i bruksbygderna i Bergslagen. 7

8 CH fick också snabbt ansvaret för kommunens lokaliserings- och näringslivsfrågor och blev senare VD i KIFAB och hade också tillsammans med Per Jarlbo tagit fram en motskrift till Växjö i Länsindelningsfrågan. Boken som alltid stod ut i bokhyllorna på grund av sitt format! Tillsammans med kanslichefen Robert Ribbing och fritidschefen Allan Svensson ordnade han utställningen Länet 70 som sammanföll med att Kalmar blev utsedd till Årets Stad av Expressen och staden kunde då passa på och inviga den nya simhallen Jag som ny fick ansvaret för att delta i länsplanering och fysisk riskplanering eftersom kommunen saknade sådana resurser men även ett par praktiska uppgifter, hitta en ny plats för en deponi (sopstation) efter Tegelviken, vägfrågorna efter Ölandsleden samt utreda handelns situation inte minst lanthandlarnas. CH hade överhuvudtaget ett mycket delegerat arbetssätt, ovanligt vid denna tidpunkt, och efter tre veckor sa han att han skulle åka på semester till Italien i tre veckor och hoppades att jag hade ett förslag till arbetsplan för kommunplanen färdig när han kom tillbaka. Det hade jag efter att ha letat upp några av de bästa exemplen just då bl.a. Borås och Uppsala. Den som hade gjort idén till Blockplanen för Borås var Carl-Johan Engström som senare blev ledande på Planverket/Boverket och den som ledde arbetet i Uppsala var Björn Bosaeus och båda skulle senare få stor betydelse för mig. Till mitt förfogande fick jag en miniräknare även om de då var större än en laptop i dag med två minnen och till det facila priset av kr, en förmögenhet skulle man säga i dag eftersom det motsvarade en och en halv månadslön. Det var ett faktum att vi inte hade haft sådana ens på civilingenjörsutbildningen på Chalmers! Till vår hjälp hade vi också socionompraktikanter från Lund som gjorde en termin hos oss. En av dessa praktikanter anställde vi senare på 70-talet. Med hjälp av en sådan bordsräknare gjorde jag den första befolkningsprognosen på delområden i Kalmar, det tog en hel vecka för sju områden, det som klaras av i dag med en knapptryckning på den egna datorn. Något år senare gjorde vi den vid Malmös planeringskontor som hade skaffat sig ett datorprogram för just detta, sedan blev det Kommundata och som sagt nu finns det i den enskilda datorn. Bland de allra viktigaste utredningsdata som fanns att tillgå då var Folk- och Bostadsräkningarna från 1960 och 1965 vilket gjorde att den nya FOB 1970 var högintressant. Det kan noteras att vi fick möjligheten att själva bearbeta denna FOB på plats i Kalmar innan den skickades in till SCB. Det gjorde vi i samband 8

9 med att vi utförde granskningen av blanketterna. Detta var en hädisk tanke på 80-talet när integritetsfrågorna hade sin kulmen. I dag kan du se din bostad på nätet. Vi kunde på detta sätt få fram resemönster och pendling långt innan vi fick de officiella siffrorna. Tre kvinnor satt och registrerade detta i januari-februari 1971 och som väl var för mig var en av dessa min fru eftersom SACO gick i konflikt då och jag inte kunde leda arbetet. Materialet kunde sedan ligga till grund för bostadsbyggnadsprogrammen, en kollektivtrafikutredning och en rad andra dokument. Som en parentes kunde jag utnyttja konflikten till att skriva en trebetyguppsats i kulturgeografi där jag undersökte hur de småländska tätorterna hade utvecklats under 1900-talet. Klart var att ett skifte skedde redan 1960 (även i Sverige) där orter mellan och invånare växte snabbast. I vår landsända var det tydligt att Växjö drog ifrån och Västervik tappade med Kalmar i mitten. De tre orterna (kommunerna) hade ungefär samma befolkning vid krigsslutet men hade nu skilts åt väsentligt. Karlskrona hade dessutom, från att ha varit den absolut största grannkommunen 1945, nu blivit passerad av Växjö. Nationellt Efterkrigstiden innebar en stor omvandling av Sverige. Urbaniseringen pågick som mest och bostadsbyggandet blev en mycket viktig politisk fråga. Det Sverige som kom ut ur kriget var i och för sig förskonat från krigets omedelbara förstörelse men det satte ändå stark prägel på 1950-talet. Amerikaniseringen av Sverige tog fart inom kultur och medier men den egentliga omdaningen av Sverige visade sig främst genom den snabba omflyttningen. Norrlandsfrågan blev stor politiskt med vi flytt int -reaktionen, vilket kunde kännas konstigt för smålänningar som tappat andel av Sveriges befolkning sedan 1880-talet. Men Norrlandsfrågan sammanföll med en starkare mediebevakning samt gick i en snabbare takt. Norrlänningarna var också bättre på att samordna sina insatser med ett eget hus i Stockholm som exempel. Redan på slutet av 40-talet drogs riktlinjer upp för den svenska omställningen med planlagstiftning och bostadsplanering senare följt av en kraftig omflyttning av funktioner mellan stat och kommuner. Urbaniseringen blev stor i och med att jord- och skogsbruket som näringar minskade kraftigt. Så sent som 1930 hade jordbruk, industri och service ungefär en tredjedel var av arbetskraften sysselsatte jordbruket 20 procent och de båda andra 40 procent var jordbruket nere i 10 procent med en utveckling som fortsatte. Inom jordbruket ökade dessutom genomsnittsarealen per bruk- 9

10 ningsenhet snabbt, från 12 hektar till 17 hektar bara mellan 1956 och Servicenäringarna var 1965 större än industrin 46 respektive 44 procent också det en trend som skulle fortsätta framför allt efter 90-talskrisen. Servicenäringarna växte men på landsbygden och i små stadsdelar minskade antalet butiksenheter från drygt stycken 1950 till år Varuhandelns koncentration hade börjat på allvar. En följd av urbaniseringen var att de minsta landskommunerna (socknarna som de hette före 1862) blivit alldeles för små och en första kommunsammanläggning genomfördes 1952 då det blev fyra kategorier, städer, köpingar, municipalsamhällen och rena landskommuner med olika lagstiftning för olika frågor hade det skett en sammanläggning av staden med Kalmar landsförsamling som i ett huj ökade ytan från sju kvadratkilometer till 23. I nuvarande Kalmar kommun minskade antalet kommuner från 13 till sju inklusive Kalmar stad. Den uppbyggnad av den offentliga sektorn som planerades centralt krävde dock större kommuner där riktmärket var den nya grundskolan (enhetsskolan). Bildande av Kalmar kommun skedde i två steg, det första var när Dörby och Kalmar gick samman 1965 och den slutliga Nybro kommun bildades två år före Kalmar och församlingarna S:t Sigfrid och Oskar bröts ur Ljungbyholms respektive Mortorps kommuner. En förändring av länsstyrelsens funktioner samt en statlig form av riksplanering infördes också. Den senare gestaltades både i form av en fysisk riksplanering, en länsplanering samt krav på kommunerna att upprätta bostadsförsörjningsprogram samt program för kommunalekonomisk långtidsplanering (5 år). De senare kallades populärt för KELP. Den ökade bilismen, utvecklingen av inrikesflyget, strukturomvandlingen i näringslivet och den ökade fritiden gjorde att tanken på en fysisk riksplanering väcktes politiskt av Olof Palme Den fysiska riksplaneringen blev ett nytt instrument för att främja lokaliseringar till områden som kunde klara större (miljöstörande) investeringar t.ex. inom oljeindustrin men också för de framtida transportkorridorerna samt för att säkerställa att viktiga naturområden kunde bevaras framför allt i storstadsområdena beslutade riskdagen om en aktiv lokaliseringspolitik med i huvudsak tre verktyg: aktiv samhällsplanering rådgivning till företag om lokaliseringsbetingelserna i olika delar av landet 10

11 ekonomiskt stöd till företag som bygger ut eller etablerar sig i det s.k. norra stödområdet (norra Sveriges inland). Länsplanering 1967 fick länsstyrelserna i uppdrag att genomföra en försöksplanering med lokaliseringspolitisk inriktning: till vilka orter skulle insatserna koncentreras (Länsplanering 1967) ta fram olika prognosalternativ ta fram regionalpolitiska mål för de enskilda kommunblocken uttryckt i befolkningstal för 1980 ta fram vilken nivå på sysselsättning som erfordras för att befolkningsmålen ska uppnås särskild uppmärksamhet på industrin. Utöver detta skulle man studera decentralisering av offentlig verksamhet i varje län och på motsvarande sätt stod att statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden skulle verka för att målen i regionalpolitiken skulle uppnås genom decentralisering. Den aktiva lokaliseringspolitiken döptes sedan om till regionalpolitik som skulle kunna ges i ett vidare område även utanför stödområdena. I utvärderingen senare av 1974 års länsplanering beslutades att årliga uppföljningar skulle göras som underlag för budgetarbete på statlig, landstingskommunal och kommunal nivå. (Denna rapportering pågick till 1989.) Serviceverksamheten var expansiv i hela landet och i synnerhet i storstadsområdena. Ett exempel på sådan som man såg kunde omflyttas var statliga myndigheter men kravet på goda kommunikationer och bra infrastruktur i övrigt möjliggjorde i praktiken utflyttning endast till ett fåtal större orter och var inte en lösning på landsbygdsfrågan. Staten tog alltså initiativ till fysisk planering i egen regi utöver det som fanns i planlagstiftningen. Statens tidigare planering var huvudsakligen av sektorstyp, vägar naturvård etc. och det nya var att staten sökte skaffa sig ett fastare grepp om användningen av landets gemensamma naturresurser på lång sikt. Man kan genom fysisk planering hindra markanvändning som inte är önskvärd men man kan inte åstadkomma en önskad industriell expansion. Den fysiska planeringens roll som medel för regional omstrukturering betecknades som komplementär. Riksdagen beslutade 1970 om stödområden både det inre, Norrlands inland, och det allmänna Norrlandslänen i övrigt samt delar av Dalarna, Värmland och Dalsland. 11

12 Även utanför stödområdena kunde det beviljas statligt lokaliseringsstöd till företag som i Oskarshamn och Karlskrona. Staten kunde också medge företagen att få ta sina investeringsfonder i anspråk för etablering på orter där staten ville främja tillväxt. Tanken bakom var att företagen under goda tider skulle kunna göra skattefria fondavsättningar av vinstmedel på vissa villkor. Detta var fallet för Volvo i Kalmar. En annan variant var statlig etablering av företag. Ett exempel är Norrbottens järnverk som tillkom efter beslut i riksdagen. Ett särskilt bolag, Svenska industrietablerings AB (SVETAB) hade fått en sådan uppgift. Regeringen tog 1970 initiativ till utflyttning av statliga förvaltningar till en rad orter i landet, de flesta var större kommuner från och uppåt plus Östersund. Detta var kopplat till diskussionen om storstadsalternativ och regionala tillväxtcentra. I den andra vågen kom Kalmar med men det behandlas i nästa kapitel. En ytterligare variant var att använda utbyggnad av infrastrukturen. Med detta menas ett nätverk av främst offentliga investeringar som skulle ge de grundläggande förutsättningarna för mänskliga livsmöjligheter och näringslivets blomstring. Gator, hamnar, flygfält men även skolor, vårdinrättningar, samlingslokaler, sportanläggningar m.m. Staten har dock aldrig, varken då eller senare, kunnat få till denna samordning. Lyckade exempel är förstås järnvägarnas utbyggnad på 1800-talet (som inte var bra för Kalmar). Det omedelbart synliga resultatet av statsmakternas beslut 1964 var att ett planeringsråd inrättades som rådgivande organ åt länsstyrelserna och som senare ersattes enligt ett nytt beslut av statmakterna. Länsstyrelsen fick fr.o.m. den 1 juli 1971 en lekmannastyrelse med beslutsbefogenheter i främst planeringsfrågor. Den fysiska riksplaneringen skulle komplettera de kommunplaner som också föreslogs. Vid denna tidpunkt fanns regionplaner och generalplaner som instrument, jämför Generalplan 66 och Regionplan 58 i Kalmar. Avsikten var att samspelet mellan stat och kommun skulle regleras genom att kommunplanerna skulle följa intentionerna i den fysiska riksplanen och där så fanns en interkommunal regionplan. Kommunplanerna var tänkta att de skulle fastställas av regeringen efter det att länsmyndigheterna yttrat sig (efter engelsk modell). Kommunplanen skulle sedan vara grundläggande för den fysiska planläggningen inom kommunen. Denna ordning kom aldrig att upprätthållas och som ska ses i nästa kapitel så blev kommunplan ett vidare begrepp i flera kommuner, mer som ett program. Den fysiska riksplanen fick kanske sin största betydelse som ett instrument för att diskutera den alltmer långtgående miljöförstöringen men också den ökade fritiden som gjorde det angeläget att ställa behovet av större rörlighet mot 12

13 annan markanvändning. Regeringen förklarade 1966 att en fysisk översiktplanering var angelägen och föreberedelsearbetet var avlutat (Den fick som sagt aldrig den starka ställning det var tänkt.) Samspelet mellan stat och kommun förändrades. Stadsplaneringen var tidigare i allt väsentligt en kommunal angelägenhet men under 60-talet blev det alltmer tydligt att staten ville ta ett större ansvar för at främja jämlikhet i samhället, bl.a. människors levnadsvillkor, som ansågs borde vara någorlunda lika i skilda delar av landet. De nya statliga planeringsformerna krävde en ökad kommunal medverkan i planeringen inte minst därför att det viktiga sambandet mellan planering och verkställighet måste åstadkommas. Det fanns också tankar om att den kommunala planeringen måste göras effektivare och förankras bättre hos medborgarna. Långtidsutredningarna var dåtidens viktigaste informationsdokument då de visade på hur den statliga nivån bedömde de närmaste åren där inte minst de prognoser som togs fram var vägledande. I 1964 års proposition om riktlinjer för en aktiv regionalpolitik skrev dåvarande inrikesministern Rune Johansson att målet var främja en sådan lokalisering: att landets tillgångar av kapital och arbetskraft blir fullt utnyttjade att det stigande välståndet fördelas på ett sådant sätt att människorna i olika delar av landet erbjuds en tillfredsställande social och kulturell service att strukturomvandlingen sker i sådana former och i sådan takt att de enskilda individernas trygghet värnas hade målen delvis omformulerats av inrikesministern Eric Holmqvist: Med de utgångspunkter som jag har angett vill jag till regionalpolitiken hänföra sådant strävande som har till syfte att förena ett effektivt resursutnyttjande på kortare och längre sikt samt ökad tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeografiska utvecklingen. Länsplanering och ortsklassificering Resultatet av alla dessa strävanden uttryckta i Länsplanering 67 var att Kalmar (H) läns befolkning skulle ändras från invånare 1965 till mellan invånare Länet själv satte målet till och det fanns till och med önskemål om en ännu högre nivå Hela landet skulle enligt den centrala prognosen öka från år 1965 till mellan år 1980 men de sammanlagda målen från de olika länens egna prognoser gav totalt eller två hundra tusen över den högsta riksprognosen! 13

14 I länsprogrammet för Kalmar län sattes fyra tätortsområden upp, Västervik, Oskarshamn, Kalmar/Nybro och Hultsfred/Vimmerby. Ett stärkande av Kalmarblockets ställning ansågs positivt för hela sydöstra Sverige medan Kronobergarna samtidigt framhöll att tyngdpunkten för expansionen i sydöstra Sverige hade förskjutits till Växjö. Storstadsalternativ skulle utvecklas och de som fördes fram av sina länsstyrelser var Linköping-Norrköping, Jönköping, Växjö, Halmstad-Varberg-Falkenberg, Örebro, Falun-Borlänge och Gävle-Sandviken. Riktmärket var att en region borde ha minst invånare varav i centralorten och det medförde att man centralt lyfte fram Sundsvall, Umeå men också skogslänens Luleå och Karlstad. Den tredje kategorin var regionala tillväxtcentra d.v.s. orter som vid sidan av storstadsalternativen kunde fungera som huvudorter för näringsliv och mera kvalificerad service. Flera länsstyrelser hade redan i anslutning till arbetet på Länsplanering 67 pekat ut sådana: Karlskrona-Ronneby och Kalmar- Nybro men också Trestad, Helsingborg-Ängelholm-Landskrona, Kristianstad-Hässleholm, Skövde-Falköping-Skara. De flesta av dessa orter ville egentligen hellre se sig som storstadsalternativ så kampen var hård om beteckningar, befolkningsprognoser, statliga utlokaliseringar m.m. Denna planering liksom länsplaneringen byggde mycket på tankar om storstadsområden och regionala tillväxtcentra och skulle ligga till grund för en utflyttning av statliga verk och verksamheter. Det förklarar att kommunens yttrande över Länsprogram 1970 för Kalmar län var på 50 sidor! KELP, kommunalekonomisk långtidsplanering Från regionalpolitisk synvinkel fanns det ett behov av att få grepp om de kommunala investeringsplanerna och detta började som en försöksverksamhet med KELP (kommunal ekonomisk långtidsplanering). Länsprogram 70 skulle vara en förbindelselänk mellan den statliga och den kommunala planeringen. I samband med 1967 års bostadspolitiska reform framhölls att en utvidgning av de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen (KBP) var nödvändig så att de innefattade hela den kommunala investeringsplaneringen. I statsutskottet 1967 framhölls att en fortsatt utveckling av försöksverksamheten med KELP var en förutsättning för att samordnade planer som kunde möjliggöra en konkret samverkan mellan stat, kommun och näringsliv skulle kunna komma till stånd. Försöken med KELP statade 1966 i tio kommuner och omfattade redan 1968 ett fyrtiotal däribland Kalmar och re- 14

15 dan 1969 omfattades i princip alla kommuner i riket som upprättade KBP. Varför detta stora intresse för statlig planering? En sak som berörts tidigare var självfallet den stora omflyttningen i Sverige som blev ett stort problem i vissa landsändar. En annan och tror jag viktigare fråga var statens tankar om att bygga ut den offentliga sektorn (daghem, skola), miljonprogrammet i byggandet och att kunna påverka en del mycket stora investeringsbeslut av s.k. miljöstörande verksamheter som oljeraffinaderier och kärnkraftsanläggningar. Kommunerna var nödvändiga ingredienser för allt detta men staten tvivlade på om kommunerna skulle klara av det och satte därför in en rad olika kontrollinstrument. Länsplaneringen blev förhandlingsspelet mellan staten och kommunerna eftersom befolkningsprognoserna styrde bostadsbyggandet genom att tilldelningen av bostadslån bestämdes utifrån dessa. Alla kommuner ville då ha så höga prognostal som möjligt för att få ut sin bostadskvot. Detta innebar en kombination av decentralisering, d.v.s. kommunerna fick i uppdrag att genomföra den stora omdaningen av det svenska samhället och centralisering genom att staten samtidigt styrde med en rad instrument. Bostadsförsörjningsprogrammen som låg till grund för tilldelningen av statliga lånemedel reglerade i sin tur vilka lägenheter som kunde byggas, både antalet och storleken. Det s.k. miljonprogrammet med nya lägenheter per år i tio år var en mycket stor satsning och resultatet var dubbelt. Å ena sidan byggdes mycket av den bostadsnöd bort som funnits. Det gällde avsaknaden av WC, VA och andra nödvändiga delar för att skapa moderna och hygieniska bostäder. Trångboddheten i Kalmar minskade från hushåll 1965 till och hushåll med egen WC ökade från 70 procent 1960 till 90 procent 1970 och med eget bad/ dusch från 55 procent 1960 till 80 procent De bostäder som byggdes med hjälp av industriell teknik hade invändigt mycket bra planlösningar men gav utvändigt ganska tråkiga och likartade kvarter. Samspel stat och kommun 1960-talet såg en överflyttning av rådhusrätten, polisen och kronofogdemyndigheten till staten och avskaffande av statens kontrollinstans över städerna, borgmästaren. Det skedde en än större överflyttning från staten till kommunerna som mentalsjukvården till landstingen och gymnasieskolan till kommunerna för att nämna några exempel. En annan stor omvandling, som påbörjats i slutet på 50-talet, var införande av grundskolan (med enhetsskolan som parentes) där alla medborgare skulle få nio års ut bildning mot tidigare sju år. (För mina morföräldrar i 1900-talets början var det fyra år.) 15

16 En ytterligare stor förändring var de olika skatteförslag som innebar införandet av individuell beskattning, d.v.s. familjen löstes upp som en förberedelse för den stora inbrytningen av kvinnor i arbetslivet. Ett annat stort steg som kom att påverka kommunerna i samma anda var daghemsutbyggnaden (då sa man barnstugor). Välfärdsstaten skulle byggas med statlig kontroll men med kommunalt genomförande. Strategiska frågor Bilen kom att påverka den kommunala planeringen eftersom bilinnehavet ökade kraftigt i slutet på 50-talet och början på 60-talet. Äldre bostadsområden liksom centrala delar var inte byggda för bilen och detta kom att synas i de nya planer som gjordes upp med den trafikseparering som skedde i alla typiska 60-och 70-talsområden med utifrånmatning (jämför Norrliden och Lindsdal). Den stora händelsen var självklart beslutet om Ölandsbron (som inte fick heta Kalmarsundsbron) och denna led påverkade självfallet planeringen av hela Kalmar och påskyndade byggandet av motorvägen runt staden. Kalmar, som traditionellt delats upp i en stadsdel söder och en norr om järnvägen, fick nu en ny stadsdel norr om Ölandsleden där det förut bara hade funnits Berga villastad och Funkabo. (Jag kan notera att min farfars bror var med om beslutet eftersom han satt i trafikutskottet.) 60-talet var de stora missräkningarnas tid då Kalmar förlorade två matcher mot grannen i väster. Kalmar och Växjö var ungefär lika stora vid krigsslutet men under 50-talet och framför allt 60-talet drog Växjö ifrån. Det var också två beslut som förstärkte denna tendens. Den ena var inrättandet av universitetsfilialen i Växjö (liksom i Karlstad och Örebro) och den andra var den stora Länsindelningsutredningen. Det fanns en stark övertygelse centralt att kommunsammanläggningarna skulle behöva följas upp med en sammanläggning av länen till 6-10 storlän. I sydost stod kampen mellan Växjö och Kalmar och det sägs att avgörandet kom sig av att utredaren fått ett dåligt hotellrum i Kalmar, så jämnt var det. Universitetsfilialen kom att få stor betydelse för Växjö, medan det ännu inte var tid för storregioner som kommer att diskuteras i kapitlet om 90-talet, men fick indirekt ändå stor betydelse som en markering av Växjös ställning och påverkade säkert en del beslut framför allt inom logistikområdet. Dessa två händelser påverkade sedan samarbetsklimatet mellan kommunerna och det skulle dröja till andra hälften av 80-talet innan de kunde tas upp igen. Här kan nämnas en liten episod när jag som nyanställd var med på ett möte på 16

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Bertil Dahl (v) Anders Andersson. Birgitta Elfström (s) Inger Hilmansson (fp) 53-57

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Bertil Dahl (v) Anders Andersson. Birgitta Elfström (s) Inger Hilmansson (fp) 53-57 KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2008-03-04 46 Tid 8.30-10.10 Plats Stadshuset Omfattning 50-57 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Bertil Dahl (v)

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kommunernas konsumentverksamhet

Kommunernas konsumentverksamhet Konsumentverket/KO PM 2005:4 Kommunernas konsumentverksamhet År 2004/2005 En lägesbeskrivning Innehåll Inledning... 3 1. Konsumentverksamhet i 254 kommuner... 5 2. Allt fler kommuner tecknar samarbetsavtal...

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN

ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN ÅRSRAPPORT 2015 SUNDSVALLSREGIONEN Innehåll Ordförande har ordet... 4 Om Sundsvallsregionen... 5 Vision...6 Sundsvallsregionen i siffror 2015...7 Verksamhetsområden 2015...8 Kompetensförsörjning...8 Näringslivs-

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-09-14 KS 2016/0641 Kommunfullmäktige Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att

Läs mer

Beslutande Johan Persson (s) ordförande. Göran Häggfors. Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c)

Beslutande Johan Persson (s) ordförande. Göran Häggfors. Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c) KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2007-03-06 51 Tid 8.30-9.30 Plats Stadshuset Omfattning 53-57 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

BRASTAD OCH BRODALEN

BRASTAD OCH BRODALEN BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen

Läs mer

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014

Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och valdistriktsindelning vid valet 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Susanne Eriksson 2013-08-21 KS 2013/0455 50087 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, indelning i valkretsar och

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Sala. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Antal deltagare på mötet var 6 personer: Anders S Lindbäck Jimmy Lundkvist Björne Pettersson Alexander Örnberg Kim Korths, via facebook Jonathan

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48)

Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Ert dnr Fi 2016/02568/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av betänkandet Regional indelning tre nya län, (SOU 2016:48) Kommunstyrelsen i Piteå kommun beslutade

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott Kommunstyrelsens planutskott Tid Tisdagen den 27 maj 2014 kl. 10:00-11:20 Plats Stadshuset, KS-salen Omfattning 38-44 ande Mattias Adolfson (S) Per-Olof Jonsson (M) Anders Andersson (C) Johan Persson (S)

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning

Piratpartiet Skinnskatteberg. Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Bilaga A Konstituerande medlemsmöte Deltagarförteckning Anders S Lindbäck Simon Lindgren Jonathan Ström Roger Sperrling Mattias Lennartsson Kent-Ola Hågebrand Bilaga B Konstituerande medlemsmöte Kommunlista

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Kalmar. Företagsamhetsmätning

Kalmar. Företagsamhetsmätning Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Sammanträdesdatum Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 2015-03-13 1 (7)

Sammanträdesdatum Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 2015-03-13 1 (7) Sida Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 2015-03-13 1 (7) Plats och tid Kommunhuset Mönsterås, den 13 mars 2015, kl. 09.30-11.30. Beslutande För pensionärsföreningarna Inger Danielsson, PRO Mönsterås Gunnar

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014

SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 SUNNE KAN BÄTTRE! MODERATERNA I SUNNE 2014 Sunne kan bättre! Vi Moderater i Sunne kommun är beredda att ta ansvar och leda kommunen efter valet 2014. Vi vill bidra till att alla i högre grad ska kunna

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten.

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten. 2 (11) Socialdemokraternas riksdagsledamöter avslutar en intensiv vår med en debattrunda med regeringen om utbildning och jobb. Under våren har riksdagsledamöterna gjort ett tjugotal besök i Norrbotten

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c)

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c) KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2008-03-25 67 Tid 8.30-10.30 Plats Stadshuset Omfattning 71-78 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström

Läs mer

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c)

Beslutande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström (s) Bertil Dahl (v) Anders Andersson (c) KALMAR KOMMUN PROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS Sammanträdesdag ARBETSUTSKOTT 2007-08-28 168 Tid 8.30-10.20 Plats Stadshuset Omfattning 164-172 ande Johan Persson (s) ordförande Göran Häggfors (m) Birgitta Elfström

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Samhällsbyggande. Rapport 22. Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 22 Samhällsbyggande Maj 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad Piteå kommun har påbörjat arbetet med en ny Översiktsplan. En översiktsplans syfte är att ge vägledning

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Hedemora kommun. 150 år

Hedemora kommun. 150 år Hedemora kommun 150 år 1863 2013 2013 fyller alla kommuner och landsting i Sverige 150 år. För att uppmärksamma det har kommunarkivet tagit fram denna lilla broschyr. I kommunens arkiv bevaras nämligen

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott Kommunstyrelsens planutskott Tid Tisdagen den 23 februari 2016 kl. 10:00-11:05 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 11-19 ande Mattias Adolfson (S) Ingemar Einarsson (C) Dzenita Abaza (S) Anders Andersson

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer