C-UPPSATS. Variationer av jazzstandards

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Variationer av jazzstandards"

Transkript

1 C-UPPSATS 2008:059 Variationer av jazzstandards Undersökning av hur grundmelodier varieras i jazzinspelningar Daniel Lundström Luleå tekniska universitet C-uppsats Musik Institutionen för Musik och medier Musikhögskolan 2008:059 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--08/059--SE

2 Variationer av jazzstandards Undersökning av hur grundmelodier varieras i jazzinspelningar DANIEL LUNDSTRÖM Vetenskaplig handledare: Sverker Jullander Konstnärlig handledare: Claes von Heijne

3 Abstrakt Syftet med den här uppsatsen är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen. Jag har transkriberat inspelningar av jazztrios ledda av pianisterna Bill Evans och McCoy Tyner och analyserat hur de förändrar grundmelodier inom jazzen. Jag har systematiserat melodiska och rytmiska förändringar i kategorier och underubriker. Resultatet av forskningen är tänkt att kunna användas som underlag för konstruktion av undervisningsmaterial. Arbetet innefattar även egna inspelningar. Nyckelord: jazz, standards, piano, jazztrio, Bill Evans, McCoy Tyner. 2

4 Innehåll 1. Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Material och metod Beskrivning av kompositioner... 6 Speak Low... 6 Autumn Leaves... 6 Satin Doll Biografier... 7 Bill Evans... 7 McCoy Tyner Analys: förändringar av grundmelodin... 8 Rytmik... 8 Melodik Kombinationer av rytmik och melodik Mina egna tolkningar Diskussion Likheter med barockmusik Svårighet med att transkribera Material Fortsatt forskning Referenser Bilaga 1: Rytmiska och melodiska förändringar i Evans och Tyners inspelningar. 20 Speak Low, Bill Evans, New Jazz Conceptions 20 Speak Low, McCoy Tyner, Inception Autumn Leaves, Bill Evans, Portrait in Jazz 22 Satin Doll, McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues.. 2

5 Bilaga 2: Transkriptioner Speak Low, Bill Evans Trio, New Jazz Conceptions. 24 Speak Low, McCoy Tyner Trio, Inception Autumn Leaves, Bill Evans Trio, Portrait in Jazz 1 Satin Doll, McCoy Tyner Trio, Nights of Ballads and Blues.. Bilaga : Grundmelodier... 6 Speak Low... 6 Autumn Leaves... 8 Satin Doll... 9 Bilaga 4: CD, inspelning med Daniel Lundström, piano; Johan Örtlund, bas; Andreas Erehed, trummor Beautiful Love... spår 1 All the Things You Are... spår 2 On Green Dolphin Street... spår 4

6 1. Inledning Bakgrund Jag studerar på musikhögskolan i Piteå till instrumentallärare med piano som huvudinstrument. Jazzmusik är den genre som ligger mig närmast. Under min tid på musikhögskolan har jag funderat kring hur jazzpianister tolkar melodier. Jag har funnit att det saknas pedagogiskt material om hur jazzpianister kan förändra en melodi med rytmik och melodik (tonhöjd) inom jazzen. Jag har därför valt att skriva ett examensarbete om hur man går till väga när man skall tolka en melodi för piano inom jazzen, i ensemble (d.v.s. piano, bas och trummor). Jag ville utforska vad jazzpianister tar till för knep till att behandla en låts melodi. Exempelvis: Hur behandlas en helnot? Spelas helnoter eller ersätts de med melodiska utsmyckningar eller förändrad rytmik? Eftersom jag har spelat jazzpiano under många år med olika lärare så har jag själv fått en uppfattning om pianoundervisningen inom jazzgenren. Nu när jag ser tillbaka på dessa år och på de lärare som jag undervisats av kan jag se att fokuseringen från deras sida har varit att utveckla spelteknik, improvisation, ackompanjemang och gehör. Dessa moment ser jag själv som grunden för undervisning i jazzpiano. Personlig tolkning av melodier har däremot varit en väldigt liten del av undervisningen. Under de senaste tre åren har jag dock erhållit undervisning som till viss del har gått att använda för personlig tolkning av melodier. Detta har bara undervisats muntligt eftersom det saknas tryckt pedagogiskt material. Syfte Forskningens syfte är att systematiskt inventera olika sätt att förändra en grundmelodi i standardlåtar inom jazzen, vad gäller tonhöjd och rytmik. Resultatet av forskningen ska gå att tillämpa som ett underlag för att konstruera pedagogiskt material för pianister inom jazzgenren på gymnasie- till högskolenivå. Material och metod Jag har valt att undersöka hur jazzpianisterna Bill Evans och McCoy Tyner förändrar grundmelodier i standardlåtar. Jag använder mig av egna transkriptioner från inspelningar från perioden , (se referenslista, under rubriken Fonogram ). Jag har valt versioner av låtar som ingen av medverkande musikerna har komponerat: Speak Low, Autumn Leaves och Satin Doll. Dessa versioner har jag jämfört med grundmelodierna enligt The New Real Book I (Autumn Leaves, Satin Doll) och Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 (Speak Low). Min metod har varit att transkribera inspelningar av Evans och Tyner och att analysera deras förändringar av grundmelodin i jazzstandards. Jag fokuserade analysen på pianostämman i varje inspelning. I analysen utarbetade jag kategorier som beskrev olika typer av förändringar av grundmelodin. Arbetet innefattar även tre egna tolkningar av standardlåtar för att visa klingande exempel på de kategorier som jag har arbetat fram i forskningen. 5

7 2. Beskrivning av kompositioner Här beskrivs de jazzstandards som används i materialet. Speak Low Speak Low är komponerad av Kurt Weill 194, och kommer ursprungligen från Broadwaymusikalen One Touch of Venus. Speak Low har formen AABA. Varje A-del består av 16 takter, B-delen består av 8 takter. Ett chorus består alltså av 56 takter. Autumn Leaves Autumn Leaves är ursprungligen en fransk komposition skriven 1945, med titeln Les feuilles mortes, komponerad av Joseph Kosma ( Autumn Leaves, Wikipedia). Autumn Leaves har formen AAB. Varje A-del består av 8 takter. B-delen består av 16 takter. Ett chorus består alltså av 2 takter. Satin Doll Satin Doll är komponerad av Johnny Mercer, Duke Ellington och Billy Strayhorn, 195. Satin Doll har spelats in oräkneliga gånger, inte minst genom sångare som Frank Sinatra och Ella Fitzgerald, ( Satin Doll, Wikipedia). Satin Doll har formen ABA 1. A-delen består av 16 takter. B-delen och A 1 -delen består av 8 takter vardera. A 1 -delen är identisk med de första 8 takterna i A-delen. Ett chorus består alltså av 2 takter. 6

8 . Biografier För källor till de biografiska uppgifterna, se referenslista. Bill Evans William John Evans, mer känd som Bill Evans, föddes den 16 augusti 1929 i New Jersey, USA. Han började ta pianolektioner i 6-årsåldern, inom den klassiska genren. I tonåren spelade han även flöjt och violin. Evans intresse för jazz startade när han i 12-årsåldern fick ersätta sin bror i ett jazzband. I 20-årsåldern spelade Evans boggie woggie på olika klubbar i New York. Bill Evans fortsatte sin musikaliska bana med att ta en examen i pianoundervisning vid Southeastern Louisiana College; han gick även en musikerutbildning. Evans studerade också komposition. Under 1950-talet arbetade Evans en tid i lokala dansband och hade rollen som ackompanjatör. Där fick han möjligheten att spela in skivor med några av dåtidens bästa jazzmusiker. Han blev uppmärksammad av producenten för skivbolaget Riverside Records och det resulterade i Evans första egna album, New Jazz Conceptions, (1956). Det kom att dröja två år innan han spelade in nästa album, Everybody Digs Bill Evans (1958). Samma år blev han medlem i Miles Davis sextett och spelade på Davis kända album Kind of Blue. Evans karriär fick ett stort lyft av samarbetet med Davis. Året därefter (1959) bildade Evans en av sina mest berömda trios med basisten Scott LaFaro och trumslagaren Paul Motian. Tyvärr varade denna trio bara två år på grund av Scott LaFaros bortgång i samband med en trafikolycka 1961, så trion hann bara ge ut fyra album. Bill Evans vann en Grammy 196 med skivan Conversations With Myself spelade Evans in en skiva med saxofonisten Stan Getz, Stan Getz & Bill Evans. Under 11 år spelade Evans med basisten Eddie Gomez. Några olika trumslagare var med under dessa år, bland andra Marty Morell, Philly Joe Jones och Jack DeJohnette. Evans sista trio bildades 1978 med basisten Marc Johnson och trumslagaren Joe LaBarbera. Denna trio var verksam till Evans död Bill Evans har spelat in över 50 album som ledare. McCoy Tyner McCoy Tyner föddes den 11 december 198 i Philadelphia, USA. Han började spela piano i 1-årsåldern och influerades av jazzpianister som Bud Powell, Thelonious Monk och Art Tatum. När han var i 20-årsåldern spelade han i Art Farmers och Benny Golsons jazzband spelade Tyner med saxofonisten John Coltrane, bland annat i de kända albumen A Love Supreme och My Favorite Things. Tyners karriär fick ett stort lyft av samarbetet med Coltrane. Under de år som Tyner spelade med John Coltrane gav McCoy Tyner även ut egna trioalbum, bland andra Inception och Night of Ballads and Blues. Åren spelade Tyner med egna grupper. Under 1970-talet fick Tyner två Grammynomineringar med skivan Sahara. Tyner spelade även med saxofonisten Sonny Rollins under slutet av 1970-talet. I slutet av 1980-talet ledde Tyner en trio med basisten Avery Sharpe och trumslagaren Aaron Scott spelade Tyner in ett album med saxofonisten Michael Brecker. 7

9 4. Analys: förändringar av grundmelodin I denna del visas exempel på melodiska och rytmiska förändringar av grundmelodin. I bilaga 1 kommenteras alla förändringar av grundmelodin i varje enskild transkription. Jag har jämfört Evans och Tyners förändringar av Speak Low med Aebersold Play-A-Long Series vol. 65; Autumn Leaves och Satin Doll med The New Real Book I. Jag har utarbetat kategorier med olika typer av förändringar av grundmelodier enligt tabellen nedan. Rytmik I avsnittet rytmik fokuserar jag på de två typer av rytmiska förändringar som förekommer i förändringen av grundmelodin - rytmisk förskjutning och rytmisk ornamentering. Med rytmisk förskjutning menas att melodin tidigareläggs eller senareläggs. Rytmisk ornamentering innebär att melodin förändras genom att toner läggs till utan förändring av tonhöjden. Rytmisk förskjutning Förskjutningar är indelade i två kategorier: tidigare och senare. Med tidigare menas att en eller flera toner spelas tidigare än i grundmelodin. Med senare menas att en eller flera toner spelas senare än i grundmelodin. I exemplen står T för takt, följt av taktslag. T1:2 betyder alltså takt 1, taktslag 2. Tidigare I ex. 1b tidigarelägger Evans tonerna g1 och a1, T2:4, genom att spela åttondelar istället för en fjärdedelstriol. Tonen a1, T2:4, blir därmed en synkop till takt. Ex. 1. Speak Low, takt 2- a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans 8

10 I ex. 2b förkortar Tyner tonen ass2, T0:, vilket innebär att tonen bess2 tidigareläggs, T0:. Observera att Tyner spelar melodin en oktav upp. Ex. 2. Satin Doll, takt 0 a. The New Real Book I b. McCoy Tyner Senare Tyner fördröjer tonen a1, T10:1, i ex. b, genom att förlänga pausen. Ex.. Satin Doll, takt 10 a. The New Real Book I b. McCoy Tyner I ex. 4b senarelägger Evans tonen fiss1, genom att förlänga pausen, T16:, vilket förskjuter tonen fiss1 en åttondel framåt. Ex. 4. Autumn Leaves, takt 16 a. The New Real Book I b. Bill Evans I ex. 5b senarelägger Tyner melodin genom att lägga till en halvnotspaus, T21:1-2. Ex. 5. Satin Doll, takt 21 a. The New Real Book I b. McCoy Tyner 9

11 I ex. 6b förskjuter Evans melodin över två takter. Tonen ess2 fördröjs, T25:2, eftersom en fjärdedelspaus och en åttondelspaus läggs till, T25:1. Tonen c2 fördröjs med en fjärdedel, T25:4, liksom tonen a1, T26:2, som även är förkortad med en fjärdedel. Ex. 6. Autumn Leaves, takt a. The New Real Book I b. Bill Evans Kombination av tidigare och senare Här visas kombinationer av tidigareläggning och senareläggning. I ex. 7b senarelägger Evans tonen c2 med en åttondel, T21:1, genom att lägga till en åttondelspaus. Tonen f1 tidigareläggs, T21:4, eftersom tonen c2 är förkortad. Ex. 7. Autumn Leaves, takt a. The New Real Book I b. Bill Evans I ex. 8b senarelägger Tyner melodin genom att lägga till en fjärdedelspaus, T17:1. Tonen c2 i T17:4 är tidigarelagd eftersom snabbare notvärden spelas från T17:. Ex. 8. Satin Doll, takt a. The New Real Book I b. McCoy Tyner 10

12 Rytmisk ornamentering I ex. 9b upprepar Evans en ton, han spelar ett rytmiskt förslag. Ex. 9. Autumn Leaves, takt 5 a. The New Real Book I b. Bill Evans I ex. 10b lägger Tyner till två toner, T51:. Han delar upp tonen a1 i successivt kortare notvärden. Ex. 10. Speak Low, takt 51 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner I ex. 11b ersätter Evans helnoten med kortare notvärden och pauser som rytmiseras. Ex. 11. Speak Low, takt 9 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans Melodik (tonhöjd) I detta avsnitt fokuserar jag på de två typer av melodiska förändringar av grundmelodin som förekommer - melodisk förenkling och melodisk ornamentering. Melodisk förenkling innebär att man inte spelar alla toner som finns med i grundmelodin. Melodisk ornamentering innebär att melodin utsmyckas med toner som inte finns med i grundmelodin. 11

13 Melodisk förenkling I ex. 12b förenklar Evans melodin genom att inte spela tonerna g1 och d1. Tonen a1 spelas hela takten. Ex. 12. Speak Low, takt 5 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans I ex. 1b förenklar Tyner melodin genom att inte spela växlingen mellan tonerna a1 och g1 i T25:1-2. Ex. 1. Satin Doll, takt 25 a. The New Real Book I b. McCoy Tyner I ex. 14b förenklar Evans grundmelodin genom att upprepa tonen c2. Samtidigt ändras även rytmen. Ex. 14. Speak Low, takt 12 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. Bill Evans Melodisk ornamentering Jag har delat in melodisk ornamentering i två kategorier - lätt ornamentering och friare ornamentering. Med lätt ornamentering avses utsmyckningar som innehåller högst toner, medan kategorin friare ornamentering innehåller utsmyckningar från 4 toner och uppåt. 12

14 Lätt ornamentering I ex. 15b fyller Tyner ut kvintsprånget (ess2-ass1) med tonen c2, T4:. Tonen ass1 senareläggs, T4:4. Ex. 15. Speak Low, takt 4 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner I ex. 16b förkortar Tyner tonen a1 och lägger till tonen g1, T4:1-2. Ex. 16. Speak Low, takt -4 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner Friare ornamentering I ex. 17b spelar Evans toner över och under tonen c2, T1:1-2. Ex. 17. Autumn Leaves, takt 1 a. The New Real Book I b. Bill Evans 1

15 I ex. 18b lägger Tyner till 5 toner, T8:2-4; tonerna d2 och a1 hör till grundmelodin, T8:1 och T8:4. Av 2 toner blir 7 toner. Ex. 18. Speak Low, takt 8 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner I ex. 19b. visas exempel på en mycket fri ornamentering av Evans. Meloditonerna d1 och e1 spelas inte. Notera att tonerna fiss1-a1-c2, i T6:1-2, bildar ett brutet D7-ackord utan grundton; på så vis bygger dessa på meloditonen d1. I T7:1-2 bildar tonerna d2-bess1-g1 ett brutet Gmackord. Ex. 19. Autumn Leaves, takt 6-7 a. The New Real Book I b. Bill Evans Kombinationer av rytmik och melodik Denna del behandlar kombinationer av rytmisk förskjutning och melodisk ornamentering. Ex. 20b. Tyner ersätter halvnoten i takt 50 med två åttondelar som leder till att tonen c2 senareläggs, T50:2. Tonen bess1 läggs till, T50:1. Fjärdedelstriolen ersätts av åttondelar som leder till att tonen g1 tidigareläggs, T50:4. Tonen a1 spelas som en synkop till nästkommande takt. Ex. 20. Speak Low, takt a. Aebersold Play-A-Long Series vol

16 b. McCoy Tyner I ex. 21b ersätter Tyner tonen d2 med tonen c2, T5:2, T5:4 och T54:2. I T54:1-2 är rytmen förändrad. I T54:-4 spelas en stegvis fallande kvintrörelse. I T55:1 spelas en fallande kvintrörelse med tonerna c2-f1. Ex. 21. Speak Low, takt 5-55 a. Aebersold Play-A-Long Series vol. 65 b. McCoy Tyner Ex. 22b visar mycket fria melodiska och rytmiska förändringar av Tyner. I T22:1 är tonen d2 förlängd med två åttondelar. I T22: är tonen giss1 tillagd. Tonen d2 i T2:2 är senarelagd och förkortad i längd, vilket leder till att fler toner kan spelas inom takten. I takt 22-2 spelar Tyner en rörelse som går uppåt och nedåt, där takt 2 innehåller brutna ackord. I takt 24 fortsätter rörelsen. Observera att grundmelodin i takt 24 endast innehåller en rytm. Ex. 22. Satin Doll, takt a. The New Real Book I b. McCoy Tyner 15

17 5. Mina egna tolkningar För att visa klingande exempel på mina utarbetade kategorier har jag valt att spela in låtarna Beautiful Love, All the Things You Are och On Green Dolphin Street som jag tolkar utifrån mina kategorier. Jag valde att visa exempel på rytmiska variationer på Beautiful Love och melodiska variationer på All the Things You Are. På On Green Dolphin Street förändrar jag både rytmik och melodik. Jag insåg hur svårt det är att kategorisera melodiska och rytmiska förändringar, eftersom dessa ofta följs åt. Jag upplevde att det var svårare att förändra rytmiken än att förändra melodiken. Det föll sig på något sätt mer naturligt att förändra tonhöjden eftersom man då samtidigt förändrar rytmiken. Mina egna tolkningar av jazzstandards öppnade upp en djupare förståelse över hur det är att förändra låtar. Det är lätt att utarbeta kategorier i teorin men att överföra dessa i praktik innebär en annan sak. I en spelsituation hinner man inte tänka lika mycket eftersom tempot går framåt hela tiden. Det har varit mycket givande att få praktisera de utarbetade kategorierna, för att få en förståelse över hur det är att förändra melodier i en spelsituation. 16

18 6. Diskussion Jag har i detta arbete begränsat mig till att välja två jazzpianister, tre låtar och fyra inspelningar mellan 1956 och 196. Jag har kategoriserat Bill Evans och McCoy Tyners rytmiska och melodiska förändringar av grundmelodier. Detta har varit nödvändigt för att visa olika typer av förändringar som förekommer i Evans och Tyners tolkningar. Dock är det svårt att bedöma kategorier, svårt att dra gränser. Ibland är det svårt att skilja på en rytmisk förändring och en melodisk förändring. Problemet är att rytmiken och melodiken ofta följs åt. Systematiken som jag har använt i arbetet har gett mig en klarare bild över hur man kan förändra en melodi inom jazzens värld. Min forskning har resulterat i utarbetade kategorier över rytmiska och melodiska förändringar av grundmelodier. Forskningen visar även tabeller över hur dessa kategorier används i jazzstandards. I Evans och Tyners tolkningar av grundmelodier är melodiska förändringar vanligare än rytmiska förändringar. Ett undantag är Tyners tolkning av Satin Doll, som innehåller fler rytmiska förändringar än melodiska förändringar. De vanligaste melodiska förändringarna består av melodiska ornament, och de vanligaste rytmiska förändringarna består av rytmiska förskjutningar, där synkoper är särskilt vanliga. Det finns takter där Evans och Tyner följer grundmelodin, men det är betydligt vanligare att de förändrar grundmelodin. Se bilaga 1 för tabeller över Evans och Tyners rytmiska och melodiska förändringar. Likheter med barockmusik Evans och Tyners förändringar av grundmelodin kan jämföras med variationer av melodier inom barockmusiken, där man också improviserade melodier. I barockmusiken är det emellertid det musikaliska sammanhanget som avgör hur rytmerna ska utföras! Notbilden var mer tänkt att fungera som ett skellett [!], en skiss över ett tänkt förlopp. Musikernas uppgift var inte att i detalj återge notbilden, utan att utföra den i enlighet med styckets affekt och efter studens [!] ingivelse (Klingfors 1985, s ). En skillnad mellan jazzmusik och barockmusik är att melodiska ornament spelas olika; inom jazzen spelas melodiska ornament som inte har något med grundharmoniken att göra, medan barockmusiken håller sig närmare grundharmoniken. Svårighet med att transkribera Det är svårt att notera jazzmusik. Särskilt gäller detta rytmer eftersom jazzmusiker har en tendens att hänga på toner, d.v.s. toner fördröjs en aning. De spelas inte exakt på taktslaget utan någon millisekund senare. Att notera sådant är mycket komplicerat, men ju mer man lyssnar in sig på en speciell musiker desto mer förstår man dennes rytmiska språk. Det blir då lättare att förstå hur man skall notera rytmer. Harmonier och rytmer brukar av många anses som svårare att transkribera än tonhöjd. Speciellt inom jazzmusik, där harmonier ofta innehåller täta ackord och där rytmen ofta kan vara speciellt svår att notera. 17

19 Material Avsikten med detta arbete har varit att utarbeta ett underlag för konstruktion av undervisningsmaterial till elever på gymnasie- till högskolenivå. Vad kunde jag ha förändrat i min forskning? Det vore önskvärt med fler pianister inom tidsepoken jag utforskat för att få en större spridning. Med fler pianister hade dock analyserna inte blivit lika omfattande. Jag har dock analyserat två av de största och mest inflytelserika jazzpianisterna. En större spridning av olika tidsepoker inom jazzen vore även önskvärt, nu har jag enbart utforskat musik mellan talet. Det är dock nödvändigt att begränsa sig i sin forskning. Kanske skulle mina kategorier sett annorlunda ut med större spridning av tidsepoker. Jag tycker ändå att jag har fått en bra bild av tolkningen av melodik och rytmik inom jazzen. Jag har utarbetat kategorier som är användbara till konstruktion av undervisningsmaterial vilket är syftet med detta arbete. Fortsatt forskning Det skulle vara intressant att utforska fler inspelningar med jazzpianister för att se om det finns fler kategorier att utarbeta. Det vore intressant att jämföra andra instrumentalister med pianister för att se om det finns skillnader i tolkningen av melodik och rytmik. Det skulle också vara intressant att utforska två olika inspelningar av en låt med samma pianist, för att se skillnaden mellan tolkningar. 18

20 Referenser Litteratur Von Heijne, Ingemar; René Jacobs; Gunno Klingfors; Anders Öhrwall (1985), Barockboken. Stockholm: AB Carl Gehrmans musikförlag. Noter Aebersold Play-A-Long Series vol. 65, red. Jamey Aebersold (1995). New Albany, IN: Jamey Aebersold Jazz, Inc. The New Real Book I, red. Chuck Sher (1988). Petaluma, CA: Sher Music Co. Fonogram New Jazz Conceptions (1956), CD-utgåva (1987), Bill Evans Trio, Riverside. OJCCD Portrait in Jazz (1959), CD-utgåva (1987), Bill Evans Trio, Riverside. OJCCD Inception (1962), CD-utgåva (1997), McCoy Tyner Trio, Impulse. IMP Nights of Ballads and Blues (196), CD-utgåva (1997), McCoy Tyner Trio, Impulse. IMP Internet Kerkstra, Leon, McCoy Tyner Biography. ( ) Simpson, Joel, Bill Evans: ( ) Stevens, Jan, A Brief Biography of Bill Evans. ( ) Wikipedia: Autumn Leaves. ( ) Wikipedia: Bill Evans. ( ) Wikipedia: Kurt Weill. ( ) Wikipedia: Satin Doll. ( ) 19

21 Bilaga 1: Rytmiska och melodiska förändringar i Evans och Tyners inspelningar I tabellerna används kategorier som visas i tabell på sida 8. Speak Low Bill Evans, New Jazz Conceptions Takt Grundkategori Underkategori 2- Rytmisk förskjutning Tidigare 5 Melodisk förenkling Kombinationer av rytmik Melodisk förenkling, rytmisk 6 och melodik förskjutning 7 Melodisk ornamentering 8 Rytmisk förskjutning Tidigare 9 Rytmisk ornamentering Kombinationer av rytmik Rytmisk ornamentering, melodisk 10 och melodik förenkling 11 Rytmisk ornamentering 12 Melodisk förenkling 1-16 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 2 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Rytmisk förskjutning Tidigare 26 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 27 Rytmisk förskjutning Senare 28 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 29-0 Melodisk ornamentering Lätt ornamenteing Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 1-2 och melodik förskjutning Rytmisk förskjutning Senare Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 4 och melodik förskjutning 5 Rytmisk förskjutning Tidigare 6 Melodisk förenkling 7 Rytmisk förskjutning Senare 8 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 9 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 40 Melodisk förenkling 50 Rytmisk förskjutning Senare 51 Rytmisk förskjutning Senare 52 Rytmisk förskjutning Senare 5-54 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Melodisk ornamentering Friare ornamentering 20

22 Speak Low McCoy Tyner, Inception Takt Grundkategori Underkategori Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, Rytmisk 4 och melodik förskjutning 5-6 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Rytmiskt ornament, rytmisk 7 och melodik förskjutning 8 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 10 och melodik förskjutning 12 Rytmisk förskjutning Senare 1-14 Melodisk förenkling 15 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk förenkling, rytmisk 16 och melodik förskjutning 0 Melodisk förenkling 1-2 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Rytmisk förskjutning Senare Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 4 och melodik förskjutning 5 Rytmisk förskjutning Tidigare 6 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 7 och melodik förskjutning Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 8 och melodik förskjutning 9 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 40 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 50 Rytmisk förskjutning Senare 51 Rytmiskt ornament 52 Rytmisk förskjutning Tidigare 5 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Melodisk ornamentering Friare ornamentering 21

23 Autumn Leaves Bill Evans, Portrait in Jazz Takt Grundkategori Underkategori 2 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Melodisk förenkling 4 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 5 Rytmiskt ornament 6-7 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 10 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 11 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 12 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 1 och melodik förskjutning 14 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 15 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 16 Rytmisk förskjutning Senare 17 Melodisk förenkling Kombinationer av rytmik Melodisk ornamentering, rytmisk 18 och melodik förskjutning 20 Melodisk förenkling 21 Rytmisk förskjutning Senare och tidigare 22 Rytmisk förskjutning Senare 2 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 24 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering Rytmisk förskjutning Senare och tidigare 27 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 28 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 29 Rytmisk förskjutning Tidigare 0-1 Kombinationer av rytmik och melodik Melodisk ornamentering, rytmisk förskjutning 22

24 Satin Doll McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues Takt Grundkategori Underkategori 1 Rytmisk förskjutning Senare 2 Rytmisk förskjutning Senare Rytmisk förskjutning Senare 4 Rytmisk förskjutning Senare 7-8 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 9 Rytmisk förskjutning Senare 10 Rytmisk förskjutning Senare 11 Rytmisk förskjutning Senare 12 Rytmisk förskjutning Senare 14 Rytmisk förskjutning Tidigare 15 Melodisk ornamentering Lätt ornamentering 16 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 17 Rytmisk förskjutning Tidigare och senare 18 Melodisk ornamentering Friare ornamentering Melodisk ornamentering Friare ornamentering 21 Rytmisk förskjutning Senare 22 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 2 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 24 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 25 Melodisk förenkling 26 Rytmisk förskjutning Senare 27 Rytmisk förskjutning Senare 0 Rytmisk förskjutning Tidigare 1-2 Melodisk ornamentering Friare ornamentering 2

25 Bilaga 2: Transkriptioner Piano Drums 5 Speak Low, Bill Evans, New Jazz Conceptions 9 Walking Gm Eb

26 19 2 Walking Gm Eb7 28 Walking Fm7 Db7 Eb 25

27 8 Eb G7 C Walking Gm 51 Eb7 D7 Gm7 26

28 54 C7 27

29 Piano Drums Speak Low, McCoy Tyner, Inception 1 4 Bb

30 20 Bb 26 1 F Fm7 Db7 6 Eb 29

31 41 47 Bb Eb7 52 D7 G7 C7 0

32 Piano Drums Autumn Leaves, Bill Evans, Portrait In Jazz 1 Vispkomp H V

33 16 A7alt D7alt Gm 21 Cm F7 Bbmaj 25 Am7b5 D7alt 29 2

34 Piano Drums 6 Satin Doll, McCoy Tyner, Nights of Ballads and Blues Vispkomp V H 10 14

35

36 1 5

37 Bilaga : Grundmelodier Speak Low

38

39 Autumn Leaves

40 Satin Doll

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! MusikteoriForum Öst Medlemsbrev nr 11, april 2012 Ordförande har ordet Bästa MFÖ:are! Våren är sakta i antågande. Vi blev kanske lite lurade av rivstarten i Mars, men nu är Aprilvädret sig likt och vädret

Läs mer

C-UPPSATS. Trumslagarens roll i modern jazztrio

C-UPPSATS. Trumslagarens roll i modern jazztrio C-UPPSATS 2008:085 Trumslagarens roll i modern jazztrio - en jämförande analys av tre trumslagare inom modern jazz Andreas Erehed Luleå tekniska universitet C-uppsats Musik Institutionen för Musik och

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK Reviderade januari 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp. Ämnesplan för Värmdö Kulturskola Dans Kunskap, motorik och kroppskännedom Grundläggande kroppskännedom samt ökad uppfattning om begrepp som tid, kraft och rum. Kunna utföra enkla grundrörelser i relation

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori 1 Börja förstå musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Kurs ett börja förstå musikens språk Lektion ett Lektion två Lektion tre Lektion fyra Lektion fem Lektion sex Lektion

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi Finlands musikläroinrättningars förbund rf Flöjt Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I FLÖJTSPEL Nivåproven för grund- och musikinstitutnivåerna

Läs mer

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan

Vårspel. vecka 10-16. Kulturskolan Vårspel 2016 vecka 10-16 Kulturskolan Under våren får du chansen att spela mycket mer hos oss utan att det kostar något extra. I stället för vanlig lektion får du vara med i olika ensembler och grupper.

Läs mer

Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö

Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Stefan Klaverdal Rytmikon - ett symfoniskt verk för ospecificerade instrument och rörelse till 50-årsfirandet av Rytmikutbildningen vid Musikhögskolan i Malmö Beställt av Musikhögskolan i Malmö 2010 Version

Läs mer

Afroamerikansk musik.

Afroamerikansk musik. Musikorientering År 6 Afroamerikansk musik. Blues. 1900 Uppkom genom att slavarna i USA sjöng tillsammans på bomullsfälten för att stå ut med deras vardag som var fylld av förtryck och tungt arbete. Ur

Läs mer

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN KULTURSKOLAN 2014 2015 Kulturskolan LOMMA KOMMUN VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS! Söndagen den 16 mars Bjärehovskolan i Bjärred, kl 11.00-13.00 Pilängskolan i Lomma, kl 15.00-17.00 Ta med hela familjen och prova

Läs mer

Stämföringar av Bud Powell

Stämföringar av Bud Powell ! Stämföringar av Bud Poell En studie om Bud Poells sätt att stämföra Samuel Sjöstrand Examensarbete för musikpedagog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för musik Jakobstad 201 1 EXAMENSARBETE Författare:

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hur når man eleven?

EXAMENSARBETE. Hur når man eleven? EXAMENSARBETE 2007:054 Hur når man eleven? Fyra bas- och ensemblelärares syn på individualisering Jan Karlsson Björn Larsson Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå

Läs mer

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem. HUR LÅTER BILDEN? WIKIPEDIA: Tavlor på en utställning är en berömd pianosvit av den ryske tonsättaren Modest Mussorgsky. Verket skrevs 1874 som en pianosvit i tio delar och utgör en "musikalisk illustration"

Läs mer

Robert Johnson (blues)

Robert Johnson (blues) 1 Robert Johnson (blues) Elvis Prestley (rock) The Beatles (pop) Populärmusikens ursprung All pop, rock, jazz, soul, rap, techno och annan populärmusik kommer ursprungligen från samma källa. Samlingsnamnet

Läs mer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 kursplan musik Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11 kursplan musik Förmågor: - spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, - skapa musik samt gestalta och kommunicera egna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi

UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP. Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi UTBILDNINGSPLAN FÖR KONSTNÄRLIG HÖGSKOLEEXAMEN I KYRKOMUSIK, KYRKOMUSIKERUTBILDNINGEN 120 HP /Higher Education Diploma in Church Music, 120 ECTS Credits

Läs mer

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010-4700637 BESLUT 2016-01-29 Reg. Nr. 411-26226-15 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan

Läs mer

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund Piano Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I PIANOSPEL Finlands musikläroinrättningars

Läs mer

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll:

Låtskrivarboken. Monica Welander. Hands Up Music. Innehåll: Låtskrivarboken Innehåll: Låtskrivaren 7 Varför göra låtar 11 Vad är en låt? 17 Melodi, Text och Rytm 23 Låtarnas struktur 33 Verktygslådan 41 Mer verktyg 47 Mall för en tre-ackordslåt 54 Övning: tt skriva

Läs mer

Kurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

Kurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ Page 8 of 39 Kurser termin 1 och 2, gällande Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp Bachelor Programme in Jazz, KKJZ 180 credits BG1002 BG1003 BG1004 BG1005 BG1006 BG1007 BG1008 Huvudinstrument 1,

Läs mer

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig Staffan Sundberg MUSIK I GRUNSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE Undervisningen i musik ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att: sjunga, spela och skapa musik i olika sammanhang, kombinera musik

Läs mer

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E Årskurs År 8 Tidsperiod v 2-5 Rytm/Trummor/Noter Afrikansk/Världsmusik v. 5 UPPSPEL Afrikansk musik v. 6-8 Harmonilära/Ackord Teori i praktiken v.9 SPORTLOV v. 10-11

Läs mer

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E: SE NEDAN! Musik Ämnets syfte 1-9: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens

Läs mer

Några av de mest framstående kompositörerna

Några av de mest framstående kompositörerna RENÄSSANS (1450-1600) Renässansen pågick ungefär mellan 1450 och 1600. Ordet renässans betyder pånyttfödelse, och tidsperioden i sig förknippas med en allmän vilja att utforska och lära sig om sig själv,

Läs mer

1 av 1 2009-08-04 12:25

1 av 1 2009-08-04 12:25 En ärkemusiker och tuff harpist - Musik - www.st.nu http://st.nu/kultur/musik/1.1230315?m=print 1 av 1 2009-08-04 12:25 Publicerad 30 juli 2009 Uppdaterad 30 juli 2009 Textstorlek Stöde kyrka Den fantastiska

Läs mer

Blues- och jazzstilar

Blues- och jazzstilar Blues- och jazzstilar Blues Jazz Nutida populärmusik - Blues, Jazz, Rock och Pop Att med ord beskriva en viss typ av musik är lika svårt som att beskriva en färg. Musik måste upplevas och det kan man bara

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4 LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 Utarbetad av: MUSIK LPO uppnående mål Såhär står det i den nationella kursplanen för år fem respektive år nio. Eleven skall (efter år 5 resp år 9): kunna delta

Läs mer

Lördag 5 september kl 20.00 på Esters Café, Citygallerian. Onsdag 16 september kl 19.30 på &Vin. Ray Blue & Harold Jefta och Unit

Lördag 5 september kl 20.00 på Esters Café, Citygallerian. Onsdag 16 september kl 19.30 på &Vin. Ray Blue & Harold Jefta och Unit Jazzföreningen Hösten 2015 5 september kl 20.00 på Esters Café, Citygallerian Blues Transfusion Onsdag 16 september kl 19.30 på &Vin Ray Blue & Harold Jefta och Unit 3 oktober från kl 19.00 - Kulturnatt

Läs mer

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/2016. www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Majorna-Linné stadsdelsförvaltning Program 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolanmajornalinne Välkommen till Kulturskolan är till för dig som är 6 19 år och bor i Kungsladugård, Sanna, Majorna, Stigberget,

Läs mer

Att skriva en poplåt

Att skriva en poplåt FG0044 Självständigt arbete i musik 15 hp Lärarexamen med inriktning musik 2013/14 Institutionen för musik, pedagogik och samhälle Handledare: Ronny Lindeborg Joel Danielsson Att skriva en poplåt Vägen

Läs mer

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa musik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att utveckla samspel

Läs mer

INES serien våren 2013

INES serien våren 2013 INES serien våren 2013 Ons 27 febr kl 19.00 Nissanscenen, Tonsättarmöte Tommie Haglund tonsättare tommiehaglund.com Birgitta Tollan kulturjournalist http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2938&artikel=4846629

Läs mer

Tankar kring min estetiska hållning

Tankar kring min estetiska hållning Kurs: DG1013 Självständigt arbete 15 hp (2012) Konstnärlig kandidatexamen i musik 180 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Handledare: Gunnar Valkare Shergo Dakouri Tankar kring

Läs mer

www.hassleholms-jazzklubb.com

www.hassleholms-jazzklubb.com www.hassleholms-jazzklubb.com HÖSTEN 2010 Två jazzlegender spelar tillsammans med Bohuslän Big Band redan på Jazzklubbens första höstevenemang. Konserten med Carla Bley (kompositör och pianist) och Steve

Läs mer

Kurs: DA1005 Självständigt arbete, 30 hp 2015 Konstnärlig masterexamen i musik, 120 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori

Kurs: DA1005 Självständigt arbete, 30 hp 2015 Konstnärlig masterexamen i musik, 120 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Kurs: DA1005 Självständigt arbete, 30 hp 2015 Konstnärlig masterexamen i musik, 120 hp Institutionen för komposition, dirigering och musikteori Handledare: Anna Einarsson Mika Pohjola Strecket Att komponera

Läs mer

Mindre är mer? Att skapa stort ljud med få instrument

Mindre är mer? Att skapa stort ljud med få instrument Examensarbete Mindre är mer? Att skapa stort ljud med få instrument Författare: Felix Björklund Handledare: Patrik Ahlm och Hans-Erik Holgersson Konstnärlig: Patrik Ahlm Examinator: Patrik Ahlm och Karin

Läs mer

Musicerande och musikskapande

Musicerande och musikskapande Musik åk 4-6 - Centralt innehåll Sång, melodispel och ackompanjemang Gehörsmusicerande Imitation och improvisation Musikskapande Musikframföranden Musicerande och musikskapande Musikens verktyg Musik åk

Läs mer

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N "Inspirationsinjektionen var vad det låter som en injektion av inspiration i form av tre workshop veckor tillsammans med tre olika

Läs mer

MÖDAN VART ATT VARA MUSIKER

MÖDAN VART ATT VARA MUSIKER MÖDAN VART ATT VARA MUSIKER Upp som en sol och ner Som en pannkaka - det är ett öde som ofta drabbar unga jazzmusiker. Kritikerna höjer dem till skyarna,sedan tas dc ner på jorden, eller glöms bara bort...

Läs mer

Målarkurs för hela dig! Komposition

Målarkurs för hela dig! Komposition Målarkurs för hela dig! Komposition Jan Vermeer van Delft, 1600-tal Komposition Eftersom jag har haft förmånen att arbeta med barn och bildskapande under flera år och på flera olika vis så har jag lagt

Läs mer

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning -Musik på distans- Information & Kursbeskrivning Läsåret 2013/2014 -Musik på distans- Läsåret 2013/2014 #2 - Allmän information -Musik på distans- 25% deltid, läsåret 2013/2014 - Vision/Musiklinjens mål

Läs mer

Företagets slogan eller motto MUSIK

Företagets slogan eller motto MUSIK Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d

Läs mer

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och

UUNDER SIN LEVNAD var Franz Schubert knappast känd utanför Wien och SCHUBERT & GIULIANI NÄR DEN ITALIENSKE GITARRISTEN, cellisten och tonsättaren Mauro Giuliani år 1806 bosatte sig i Wien var han säkert mycket medveten om det vitala musikliv som han snart skulle bli en

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Musik Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: o spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer o skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar

Läs mer

Jazzarrangering utgående från en transkription

Jazzarrangering utgående från en transkription Jazzarrangering utgående från en transkription Om processen att skriva ett arrangemang med en komplett transkription av en jazzinspelning som grund Christian Gull Examensarbete för Musiker (YH)-examen

Läs mer

Teoriboken praktisk musikteori

Teoriboken praktisk musikteori Teoriboken praktisk musikteori Bli musikant Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s f y r a bli musikant innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Le k t i o n t r e Le k t i o n f y r a Lektion

Läs mer

Utbildning i musik (musikpedagog) (240 SP)

Utbildning i musik (musikpedagog) (240 SP) Examen: YH-examen inom kultur Examensbenämning: Musikpedagog (YH) Beräknad studietid: 4 år Utbildning i musik beskrivning av kompetensområde Konstnärlig kompetens: Kreativitet, personlighet, skapandeförmåga,

Läs mer

Namn: Musikhistoria åk 7. Genrer som växte fram under 1900-talet

Namn: Musikhistoria åk 7. Genrer som växte fram under 1900-talet Namn: Musikhistoria åk 7 Genrer som växte fram under 1900-talet Här hittar du texter om musikstilarna samt musikexempel. Läs, gör frågorna och lyssna på låtarna. Om du öppnar häftet på datorn kan du trycka

Läs mer

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT VIKTORIASKOLAN KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT Strävandemål i förskoleklassen Känna till vanliga barnvisor som används vid våra vanliga högtider Deltaga i gemensam sång, sånglekar Deltaga i olika

Läs mer

1 av 2 2009-08-04 12:27

1 av 2 2009-08-04 12:27 Musikern som harpan valde - Kultur - www.st.nu http://st.nu/kultur/1.1229012?m=print 1 av 2 2009-08-04 12:27 Publicerad 29 juli 2009 Textstorlek Park Stickney är turnerande världsartist på harpa, främst

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK 5 ÅK 1 Musicerande och musikskapande ÅK 2 Sång i olika former, unison sång, kanon och växelsång Spel i olika former, ensemblespel Imitation och improvisation med rörelser, rytmer

Läs mer

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015

Läs mer

Undervisningen i ämnet musikteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet musikteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MUSIKTEORI Ämnet musikteori behandlar gehör, musikaliska former och musikens begrepp. Kunskaper i musikteori bidrar till en musikalisk helhetssyn samt förstärker och utvecklar musikutövandet, musikskapandet

Läs mer

Det musikaliska hantverket

Det musikaliska hantverket Det musikaliska hantverket Kan jag bli för duktig på mitt instrument för att lovsjunga? Behöver jag öva med bandet innan ett lovsångspass? Lars Ekberg, frilansmusiker och pastor i Göteborg Vineyard, undervisar

Läs mer

Musik. årskurs 6 2013

Musik. årskurs 6 2013 Musik årskurs 6 2013 Instrumentkunskap Årskurs 6 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. Ur Musik Falköpings bedömningsmatris

Läs mer

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass

Musik. årskurs 9 2013. Namn Klass Musik årskurs 9 2013 Namn Klass Instrumentkunskap Årskurs 9 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings

Läs mer

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler. MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl tanke- som känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var

Läs mer

Gitarrböcker, vad innehåller de egentligen?

Gitarrböcker, vad innehåller de egentligen? Examensarbete 15 hp Musiklärarexamen 2008 Magnus Josephson Gitarrböcker, vad innehåller de egentligen? En läromedelsanalys Handledare: Maria Calissendorff Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Sammanfattning

Läs mer

Att välja instrument

Att välja instrument 1 Vetlanda kommun Musikskolan Att välja instrument Uppdat. 2007-05-04 2 MUSIKSKOLAN EN UNIK SKOLA På Musikskolan får du lära dig att spela ett musikinstrument, något du kan ha glädje av hela livet. Det

Läs mer

musik LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA

musik LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA musik LINJEN FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA musik Du bör redan ha goda förkunskaper och ha ägnat dig åt musik och kanske spelat i grupp i några år. Här kan du i två år fördjupa dig och bredda dina kunskaper inom

Läs mer

Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013

Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013 Norra Hagunda församling Musik i Sommarkväll 2013 Kära besökare! Välkomna till Musik i Sommarkväll 2013! Konserterna arrangeras i våra fem kyrkor samt i Läby Hembygdsgård och Ekeby by och utgör, tillsammans

Läs mer

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Tillvalsämnen för årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Tillvalsämnets namn FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken.

Läs mer

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello

Ingeborg Axner-Franzén, flöjt Jan-Åke Jönsson, gitarr Olov Franzén, cello Olov Franzén, cello är en dynamisk och spännande konstellation mellan tre sinsemellan mycket olika musikpersonligheter. Flöjt, gitarr, cello och ibland sång figurerar i sällsamma möten och kombinationer.

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT TILLVALSÄMNEN FÖR ÅK 6 LÄSÅR 2016 2017 FRÅN IDÉ TILL PRODUKT Man skapar nytt eller förändrar det gamla i designens tecken. Målsättning: en estetisk och användbar produkt. M1 handleda eleven i att bekanta

Läs mer

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD I MUSIK Musikskapande. 1. Om stödmaterialet för musikskapande sid. 2. Fyra elevkompositioner sid. 2

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD I MUSIK Musikskapande. 1. Om stödmaterialet för musikskapande sid. 2. Fyra elevkompositioner sid. 2 BEDÖMNINGSSTÖD I MUSIK Musikskapande Innehåll 1. Om stödmaterialet för musikskapande sid. 2 Fyra elevkompositioner sid. 2 Kompositioner med inspelade bedömningar sid. 2 2. Användarhjälp sid. 3 Hjälpmedel

Läs mer

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Skolverkets kursplan i ämnet - Musik Musik finns i alla kulturer och den berör oss såväl kroppsligt som tankemässigt och känslomässigt. Musik är en estetisk uttrycksform som används i en mängd sammanhang,

Läs mer

Musik i Sommar Kväll VÄSTERVÅLA KYRKA SOMMAREN 2013

Musik i Sommar Kväll VÄSTERVÅLA KYRKA SOMMAREN 2013 Musik i Sommar Kväll VÄSTERVÅLA KYRKA SOMMAREN 2013 Omslagsbild: Lennart Wallnor Vad Elvis Presley sa den gången En av våra stora sommarpsalmer, som faktiskt sjungs året runt, föddes under ett åskoväder

Läs mer

Massage i skolan - positiva och negativa effekter

Massage i skolan - positiva och negativa effekter Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Martina Lindberg Massage i skolan - positiva och negativa effekter Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/129 --SE Handledare: Gunilla Söderberg, Estetiska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Working nine to six. Att anpassa musik skriven för äldre accordeon till modernt accordeon, med

EXAMENSARBETE. Working nine to six. Att anpassa musik skriven för äldre accordeon till modernt accordeon, med EXAMENSARBETE Working nine to six Att anpassa musik skriven för äldre accordeon till modernt accordeon, med fokus på Torbjörn Iwan Lundquists Metamorphoses (1965) David Wahlén Konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Stockholm 31 mars 2011 www.ebsahlberg.se

Stockholm 31 mars 2011 www.ebsahlberg.se En musikants dagbok Efter att vid fem års ålder satts i musikundervisning och sedan spelat klassisk musik på traditionellt vis (via pianolektioner för Gun Åkerman på Rådmansgatan och fru Rosengardt på

Läs mer

Hur kommer man igång?

Hur kommer man igång? Hur kommer man igång? Alla har någon gång varit nybörjare. Här ger Per Alexanderson, lovsångsledare från Örebro, många enkla och praktiska råd för dig som vill komma igång som lovsångsledare och som mer

Läs mer

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elbas Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I

Läs mer

För dig som är nyfiken på musik

För dig som är nyfiken på musik Musikskolan i Upplands Musikskolan i Upplands Väsby Väsby För dig som är nyfiken på musik Blåsinstrument Musikens språk Att få utveckla sig genom musik ger barn och ungdomar ett språk och ett verktyg till

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik Övergripande Mål: spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera

Läs mer

Att lära ut bas En studie i basundervisning

Att lära ut bas En studie i basundervisning Malmö Högskola Lärarutbildningen SÄL Särskild lärarutbildning Examensarbete 15 högskolepoäng Att lära ut bas En studie i basundervisning To teach bass A study of bass teaching Jonas Castell Lärarexamen

Läs mer

The Good Morning Blues Story

The Good Morning Blues Story The Good Morning Blues Story Olle Hernegren / OrkesterJournalen Grattis i efterskott till jubiléet, GMB det har blivit många födelsedagstårtor genom åren! I 45 år har Good Morning Blues trotsat puritaner

Läs mer

Jazz. Alla mottog dock inte jazzen lika bra som människorna på New Orleans barer och musikklubbar. En svensk kritiker skrev:

Jazz. Alla mottog dock inte jazzen lika bra som människorna på New Orleans barer och musikklubbar. En svensk kritiker skrev: Blues Efter det amerikanska inbördeskriget (1861-65) avskaffades slaveriet i USA. Men detta förändrade inte nämnvärt förhållandena för den svarta befolkningen som till största delen bodde i den amerikanska

Läs mer

ALLT OM MUSIK. Appar om ljud och musik Mare Johansson, www.minadesign.se SHAZAM SHAZAM TUNEWIKI TUNEWIKI

ALLT OM MUSIK. Appar om ljud och musik Mare Johansson, www.minadesign.se SHAZAM SHAZAM TUNEWIKI TUNEWIKI ALLT OM MUSIK SHAZAM Shazam Entertainment Limited Appen lyssnar på musik och talar om för dig vilken artist som sjunger/spelar och vad låten heter. Du kan även se vad dina vänner shazamar. Använd funktionen

Läs mer

Johannes Möller. plays Spanish music

Johannes Möller. plays Spanish music Johannes Möller plays Spanish music Gitarren och dess repertoar Under 1600-talet var gitarren Ludvig XVI:s favoritinstrument, men för de flesta är instrumentet förknippat med Spanien; och även om det ger

Läs mer

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas"

9. MUSIK ÅK 5. 9.1. Elevhäfte Musik skall byggas 9. MUSIK ÅK 5 9.1. Elevhäfte "Musik skall byggas" (Musik: "Musik skall byggas utav glädje", Lill Lindfors/Björn Barlach/Åke Cato) Hej och välkomna till studio ett. Jag heter Bengt och jag är inspelningstekniker

Läs mer

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005. www.musicedu.fi SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf Cello Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder 2005 www.musicedu.fi NIVÅPROVENS INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER I CELLOSPEL Finlands Musikläroinrättningars

Läs mer

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12 KULTURSKOLAN - Skolan du längtar till Välkommen till Kulturskolan! Kulturskolan i Katrineholm finns till för alla som drömmer om att kunna spela ett instrument, sjunga,

Läs mer

Vårens kurser för barn och unga!

Vårens kurser för barn och unga! Vårens kurser för barn och unga! Musik är glädje och lust! Från våren -16 har vi musiklekis varje vecka! Kom och möt Bel Cantos nya musiklekislärare Rebecka Aavanen, Pirjo Högbäck och Anders Hallbäck!

Läs mer

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll 3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika

Läs mer

Artificiell Musik? AI som kompositör 2001-10-18

Artificiell Musik? AI som kompositör 2001-10-18 Artificiell Intelligens HKGBB0 Kognitionsvetenskapliga programmet, HT 2001 Institutionen för Datavetenskap, Linköpings universitet Artificiell Musik? AI som kompositör 2001-10-18 "Musik ska byggas utav

Läs mer

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras?

Disposition. Antalet mikrofoner som behövs beror på vad du ska spela in. Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Mikrofonteknik i olika genrer 1 Mikrofonteknik mikrofonval, avstånd och placering 2 Disposition Vilken mikrofon ska jag välja? Hur nära ska mikrofonerna placeras? Närmickning Avståndsmickning Var ska mikrofonen

Läs mer

Nu ska vi spela musik!

Nu ska vi spela musik! Nu ska vi spela musik! - Hur elever uppfattar ensemblespelet utifrån sitt fritidsmusicerande Kristoffer Jonsson Examensarbete 10 poäng VT 07 Examensarbete på lärarprogrammet, 180 p Institutionen för estetiska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

EBONY AND IVORY EBENHOLTS OCH ELFENBEN

EBONY AND IVORY EBENHOLTS OCH ELFENBEN EBONY AND IVORY EBENHOLTS OCH ELFENBEN TEXT och MUSIK: Paul McCartney (f 1942). Engelsk sångare, låtskrivare, kompositör, basist, gitarrist, pianist och trummis. Han har inspirerats av bl.a. Lonnie Donegans

Läs mer

NOTKATALOG. Daniel Berg

NOTKATALOG. Daniel Berg NOTKATALOG Daniel Berg NOTKATALOG Daniel Berg Marimba solo BLUE MEMORIES 4 ½ oktaver (alt för 4 1/3) CATTELIN 4 1/ DECEMBER 4 1/ Svårighetsgrad: 3 (av 6) FANTASIA & TOCCATA 5 oktaver (alt för 4 1/3) Durata:

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL NORRBOTTEN BIG BANDS PROGRAM 2004!

VÄLKOMMEN TILL NORRBOTTEN BIG BANDS PROGRAM 2004! VÄLKOMMEN TILL NORRBOTTEN BIG BANDS PROGRAM 2004! Norrbotten Big Band står för en musik där influenser från den tidigare jazzen påverkar utvecklingen i ett framtida perspektiv. I år satsar vi på unga musiker

Läs mer

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden

Freestyle bjud upp din hund till dans! Fri stil. Freestylehunden Freestylebroscyr 2014.indd 1 2014-01-20 16:30:50 Freestyle bjud upp din hund till dans! Freestyle är en hundsport som kommit till Sverige och Europa från USA och Kanada. Idag finns sporten i Norden och

Läs mer

Information och anmälan 2015/2016

Information och anmälan 2015/2016 Centrum Information och anmälan 2015/2016 www.goteborg.se/kulturskolancentrum 1 Kulturskolan erbjuder undervisning i musik bild och form dans teater film digitalt skapande Välkommen till kulturskolan Till

Läs mer

Sång och musik. Röster från musiken Musikaliska inspiratörer. Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder. 6, musik och reflektion 27 mars

Sång och musik. Röster från musiken Musikaliska inspiratörer. Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder. 6, musik och reflektion 27 mars församlingsblad för Ansgarskyrkan och Gottfridsbergs församling N:r 3 2011 Konstutställning Konsert Gudstjänst Livets bilder Sång och musik 6, musik och reflektion 27 mars Röster från musiken Musikaliska

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan 3.8 Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd

Läs mer