BarnBladet. Teman: Mångkultur & Olycksfall. Nr 2 Volym XXXIX april 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BarnBladet. Teman: Mångkultur & Olycksfall. Nr 2 Volym XXXIX april 2014"

Transkript

1 BarnBladet Nr 2 Volym XXXIX april 2014 Teman: Mångkultur & Olycksfall

2

3

4 Innehåll Barnbladet # 2.14 Ledare... 6 t e m a: mul t i k u l t u r Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund på BVC... 8 ASYL-BVC...12 Skrattet som förlösande faktor i arbetet med nyanlända ungdomar...14 Omskärelse av flickor och pojkar...16 Föräldraskap i olika kulturer...20 g ä s t s k r i b e n t e n Emma Broberg: Att säkra barnets rättigheter vid beslut...24 t e m a: ol y c k s f a l l Avhandling: Child injuries at home...28 Unga män i bil...30 Inga barn skall behöva drunkna...32 a k t u e l l forsk a r e Susanne Regber: Föräldrar ser inte barnens övervikt...36 RfB-stipendiat: Alina Heringhaus...40 Medlemssidor barnbladet nr 2 april 2014

5 När du vill ge prematura barn bredast möjliga skydd mot pneumokocksjukdom Indikationer Prevenar 13 Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos barn i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 18 år och äldre. Prevenar 13 (polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent) med sina tre extra serotyper ger det bredaste skyddet mot pneumokocksjukdom bland konjugerade vacciner. 1,2 Nu har produktresumén uppdaterats kring vaccination av prematura barn: Prevenar 13 administreras vid 2, 3, 4 och 12 månaders ålder (3+1-schema). 1 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent PRE PSE04 Referenser: 1. Produktresumé Prevenar Produktresumé Synflorix. PREVENAR 13. Rx. Polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent. 0,5 ml injektionsvätska, suspension i förfylld spruta. Pneumokockpolysackarid serotyp 1, 3, 4, 5, 6A, 7F, 9V, 14, 18C, 19A, 19F, 23F om vardera 2,2 μg samt 6B om 4,4 μg. Serotyperna är konjugerade till bärarprotein CRM197 och adsorberad till aluminiumfosfat. ATC-kod: J07AL02. Indikationer: Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom, pneumoni och akut otitis media orsakad av Streptococcus pneumoniae hos spädbarn, barn och ungdomar i åldern 6 veckor till 17 år. Aktiv immunisering för förebyggande av invasiv sjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae hos vuxna 18 år och äldre. Användningen av Prevenar 13 skall baseras på officiella Prevenar 13 rekommendationer, där hänsyn tas till såväl betydelsen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldersgrupper som variationen i förekomst av serotyper i olika geografiska områden. Varningsföreskrifter, begränsningar och information om hjälpämnen hänvisas till Datum för översyn av produktresumén: 20 november Prevenar 13 ingår inte i läkemedelsförmånen. Pfizer AB, Pfizer AB Sollentuna Tel

6 ledare ordföranden Bästa kollegor! För någon månad sedan hamnade sjuksköterskors arbetsvillkor och betydelsen av specialistutbildade sjuksköterskor i fokus i media. Orsaken var två studier där patientsäkerhet relaterades till sjuksköterskors arbetsvillkor och utbildningsnivå i Europa (Aiken et al. 2014) och i Sverige (Smeds Alenius et al. 2014). Aiken et al. visade att om sjuksköterskor har för många patienter att ta hand om, dvs. för stor arbetsbörda, och inte är specialistsjuksköterskeutbildade så innebär det en högre risk för patientdödlighet. Forskarna drog slutsatsen att det är dålig politik att minska antalet sjuksköterskor för att spara pengar. I stället bör man satsa på specialistsjuksköterskor för att minska riskerna för patienterna. En svensk studie av Smeds Alenius et al. (2014) kom till liknande resultat: sjuksköterskor ansåg att patientsäkerheten är starkt relaterad till att det finns resurser att bedriva ett bra omvårdnadsarbete, tillgång till kollegor att diskutera med, ett synligt och tydligt ledarskap och en bra och kollegial arbetsrelation till läkarna. Tyvärr har vi sett en motsatt utveckling på många barnkliniker under det senaste decenniet men dessa två studier kanske kan främja en konstruktiv och bra diskussion som så småningom kan leda till en förändring. En annan nyhet som fick stor publicitet var BRIS rapport till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. BRIS påtalar att barn som kommer i kontakt med sociala myndigheter sällan får möjlighet att själv framföra sina åsikter och om de kan göra det så tas åsikterna ofta inte på allvar. Detta sker trots att Barnkonventionen firar 25 år i år. Kattis Ahlström, BRIS generalsekreterare, slår dessutom fast att barn ofta hamnar mellan stolarna eftersom de bollas runt mellan olika parter i samhället. BRIS ger flera förslag på åtgärder för att stärka barnens position. Bland annat skriver de att barn måste bli lyssnade på, att regeringen ska arbeta för ett likvärdigt stöd för alla barn i Sverige och att barnombudsmannen bör få behörighet att utreda individuella klagomål. BRIS efterlyser också mer och bättre samarbete mellan olika instanser i samhället som möter barn i behov av hjälp och stöd. Detta berör i hög grad barnsjuksköterskor. Alla måste ta sitt ansvar för att leva upp till Barnkonventionens artiklar och speciellt artikel 3: att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vid årsmötet i april slutar jag som ledamot i styrelsen och därmed också som chefredaktör för Barnbladet. Det sker inte utan separationsångest, det kan jag försäkra. Jag har lärt mig massor under de åtta år som jag suttit i styrelsen och haft väldigt roligt hela tiden. Nu lämnar jag över chefredaktörskapet till Charlotte Pålsson från Hudiksvall och jag har redan sett att nu kommer det att hända saker i Barnbladet! Tack alla läsare, nuvarande och gamla redaktionskompisar och styrelsevänner. Och lycka till med Barnbladet, Charlotte. Berit Aiken, L. et al. Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. Published online February 26, S (13) Smeds Alenius, L., Tishelman, C., Runesdotter, Lindqvist, F. Staffing and resource adequacy strongly related to RNs assessment of patient safety: a national study of RNs working in acute-care hospitalsin Sweden. BMJ Qual Saf 2014;23: doi: / bmjqs barnbladet nr 2 april 2014

7 Vi har frågat de som dagligen vårdar patienter med sondnäring Våren 2013 frågade vi i en enkät 206 sjuksköterskor, undersköterskor och dietister om deras erfarenheter av sondnäringar 1. Här är ett axplock av deras svar: 36 % Av personalen ansåg att tolerans var den viktigaste faktorn i val av sondnäring. 37 % Av personalen uppgav att diarré var det vanligaste symtomet vid toleransproblem. 58 % Av personalen ansåg att Isosource Mix tolererades bättre, mycket bättre eller exceptionellt mycket bättre än standardsondnäring. 77 % Av personalen tror att innehållet av riktig mat i Isosource Mix har betydelse. Beställ sammanfattningen Isosource Mix. När patienterna har svårt att tolerera vanlig sondnäring genom att ringa vår kundtjänst Nestlé Health Science Data on file. Kundservice: NOURISHING PERSONAL HEALTH

8 tema multikultur Kulturell kompetens underlättar möten med familjer med utländsk bakgrund på BVC Kulturell kompetens en förståelse för kulturmötets förutsättningar samt kunskap om hur man praktiskt kan lära sig att hantera det som är främmande och annorlunda i vårdmötet. Globalisering och immigration har gjort Sverige till ett mångkulturellt samhälle. Oavsett orsak till människors flytt eller flykt är det alltid mer eller mindre plågsamt att lämna sitt hemland, komma till ett annat land och anpassa sig till en ny sociokulturell situation och ett nytt språk. Såväl tidigare upplevelser i hemlandet samt att möta annorlunda förutsättningarna i det nya landet är stora och svåra omställningar för en familj att hantera i samband med migration. För individen är migrationsprocessen ett förändringstillstånd som kan vara i flera år. Ungefär en fjärdedel av Sveriges totala befolkning har utländsk bakgrund, d v s är födda i ett annat land eller är barn till Anita Berlin Barnsjuksköterska, universitetsadjunkt, Medicine doktor, Karolinska Institutet, Stockholm utlandsfödd förälder. I Stockholms län utgör denna siffra 33 %, och vart tredje barn i åldrarna 0-6 år, inskriven inom barnhälsovården (BHV) i länet, har utländsk härkomst. Andelen barn och föräldrar med utländsk härkomst varierar i Stockholms olika primärvårdsområden, alltifrån några få procent till så gott som 100 % i andra områden. Av denna grupp barn och föräldrar som besöker barnavårdscentraler (BVC) finns ett brett spektrum med allt ifrån nyinvandrade föräldrar, föräldrar med posttraumatiska stressyndrom till socialt väletablerade och välutbildade föräldrar. För en del av dessa individer består livet i Sverige inte sällan av utanförskap, arbetslöshet samt boenden i segregerade och socialt utsatta områden där barn tycks ha den sämsta hälsan. För dessa familjer och deras barn är det hälsobefrämjande arbetet på BVC extra viktigt och det är angeläget att BVC-sjuksköterskan har en förmåga och rätt kompetens för att etablera en optimal kontakt samt skapa förtroende. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och föräldrarna blir ofta ett möte mellan olika föreställningsvärldar med skilda referensramar. 8 barnbladet nr 2 april 2014

9 tema multikultur Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen bli ett underutnyttjande eller ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser pga att man tolkar fel eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket och utsätter därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt. BHV har en lång tradition i det svenska samhället och har utvecklats i ett land som under många år präglats av etnisk homogenitet. De råd och stöd som ges samt det förebyggande arbetssättet som präglar arbetet på BVC kan upplevas som främmande av föräldrar som inte vuxit upp med den svenska folkhälsofostran. Många samtal på BVC leder rakt in i familjernas personliga sfär när ämnen som barnuppfostran, matvanor och val av livsstil diskuteras. Det är ju aspekter i människors liv som är starkt präglat av den kultur man lever i och den uppfostran man fått. Vad är rätt och vad är fel? I mitt avhandlingsarbete framgår att de flesta BVC sjuksköterskor upplevde det som stimulerande och utvecklande att möta barnen och deras föräldrar. Samtidigt tyckte hela 84 procent av sjuksköterskorna att det var svårt i samspelet med barn och föräldrar från andra kulturer. Ungefär hälften kände sig inte nöjda med sin arbetsinsats. De flesta saknade även riktlinjer, stöd och kunskap om kulturell kompetens. Andra svårigheter var att bedöma om den psykosociala hemmiljön kunde utgöra en risk för barnets hälsa och utveckling, till exempel om föräldrarna har varit utsatta för traumatiserande händelser. Jag vet av egen erfarenhet att det tar tid att få insyn i hur en familj lever och är extra knepigt om sjuksköterskorna och föräldrarna inte har ett gemensamt språk och en någorlunda lika kulturell bakgrund. Att många föräldrar ofta har en svår livshistoria bakom sig och känner sig isolerade i Sverige komplicerar situationen ytterligare. I intervjuer berättade föräldrarna om sin syn på samspelet. Bilden var samstämmig. De kände sig utsatta och oroliga att bli missbedömda som förälder på grund av sin härkomst och var oerhört observanta på BVC sjuksköterskornas mimik och kroppsspråk. Beroende på vad de upplevde i dessa möten kände de sig antingen accepterade, osäkra eller ifrågasatta. Möjligheterna att etablera ett samförstånd verkade öka om sjuksköterskorna hade ett öppet, sympatiskt och förstående förhållningssätt. I avhandlingsarbetet utvärderades även ett utbildningsprogram om kulturell kompetens med gott resultat där sjuksköterskorna bland annat fick lära sig mer om att bli medveten om egna förhållningssätt, seder, religion, traditioner och lagstiftning. Avhandlingen mynnade även ut i två teoretiska modeller som 8 DET BLEV PRECIS LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT. Vi är glada att presentera en komplett portfölj med specialanpassad kostbehandling för barn med födoämnesallergi och/eller födoämnesintolerans. Althéra är förstahandsval vid komjölksproteinallergi och lämplig för barn med lindriga/medelsvåra symtom. Alfamino är framtagen för barn med komplicerade symtom eller multipel födoämnesallergi/intolerans. Alfaré väljer du till barn med svårare magtarmsymtom och/eller problem med digestion och absorbtion. Vid frågor, ring vår kundtjänst: VAL SOM FÖRÄNDRAR LIVET

10 tema multikultur 8 illustrerar såväl BVC sjuksköterskornas som föräldrarnas upplevelse av att mötas på BVC. De kan förhoppningsvis bli användbara i det dagliga arbetet för både sjuksköterskor och studenter. De kan vara en hjälp att förstå när och varför det kan bli problem i mötet och vara ett stöd för att identifiera svåra fall. Efter avhandlingsarbetets slut och fram till idag har ett antal BVC-sjuksköterskor i Stockholms och Sörmlands län erbjudits att delta i utbildningsprogrammet. Resultatet av utvärderingarna visar att de som genomgått utbildningen har fått en ökad insikt om sig själva som kulturbärare. De har skattat användbarheten för arbetet på BVC högt och upplever att de fått viktig kunskap och insikt som underlättar i möten med alla föräldrar oavsett härkomst. I litteratur och forskningsstudier världen över har det beskrivits vara en stor utmaning att erbjuda hälsovård till patienter med varierande kulturellt och nationellt ursprung. Det är främst kommunikationsproblem, känsla av stress, frustration och hjälplöshet som är de svårigheter vårdpersonal i olika sammanhang rapporterats uppleva i kulturmöten. Dessa s k kulturmöten i vården är i allmänhet svåra p g av stress, tidsbrist och arbetsbelastning. Sjukvårdspersonal tenderar att vilja komma med snabba lösningar. I mötet med människor från andra kulturer måste man låta saker ta tid och man måste våga fråga: Jag förstår inte, hur menar du nu? Man måste ha möjlighet att möta varje person som en individ och inte förblindas av det vi kallar kultur. Följderna av stress och en dålig kommunikation mellan vårdare och vårdtagare kan antingen bli ett underutnyttjande eller ett överutnyttjande av sjukvårdsresurser p g a att man tolkar fel eller blir osäker. Man gör alltså antingen för lite eller för mycket och utsätter därmed barnet och familjen för färre eller fler undersökningar än nödvändigt. Det kanske viktigaste av allt är att som sjukvårdspersonal våga ifrågasätta sig själva: Varför reagerar jag som jag gör? Varför tänker jag som jag gör? Kulturmöten handlar om att våga blotta sig och visa äkta känslor och intresse för den person man möter. Länk till avhandlingen Referenslista Berlin A. Cultural competence in Primary Child Health Care services - interaction between Primary Child Health Care nurses and parents of foreign origin and their children. Doktorsavhandling. Stockholm: Karolinska Institutet, Berlin, A., Johansson, S-E., Törnkvist, L. (2006) Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin - Primary Child Health Nurses opinions. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2006;20, Berlin, A., Hylander, I., Törnkvist, L. (2007). Primary Child Health Care Nurses assessment of health risks in children of foreign origin and their parents - a theoretical model. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2008;22; Berlin, A., Törnkvist, L. Hylander, I. Watchfully checking rapport with the Primary Child Health Care nurses a theoretical model from the perspective of parents of foreign origin. BMC Nursing 2010, 9:14. Berlin, A., Nilsson, G., Törnkvist, L. Cultural competence among Swedish child health nurses after specific training - a randomized trial. Nursing and Health Sciences (2010), 12, pp Blennow, M. Lindfors, A-C., Ekroth de Porcel, M., Martin, H., Fassih, N., Frenzel, L., Heimer, Å. & Schedvins, M. (2012). Barnhälsovården. Stockholms Läns Landsting. Årsrapport Stockholm: Barnhälsovårdsenheten i Stockholms Län Global/Bhv/Dokument/Rapporter/BHV_SLL_2012_Rapport.pdf Bäärnhielm S m.fl. Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik. Manual för intervju enligt kulturformuleringen i DSM-IV. Stockholm: Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting, Migrationsverket (2014) Statistik. se/om-migrationsverket/statistik.html (hämtad ) Stockholm Stad (2014) Statistik om Stockholm. (hämtad ) * 10 barnbladet nr 2 april 2014

11

12 tema multikultur ASYL-BVC En vårdag för ca ett år sedan satt Ann Wahlstedt, barnsjuksköterska på Delsbo BVC, och läste lokaltidningen. Där var det ett kortare reportage om att ett asylboende skulle öppnas ett par kilometer utanför byn. Någon vecka därefter fick hon information av sin chef att det nu fanns nya barn i byn. Under året 2013 ökade barnantalet i byn med 1/3. Hur förbereder man sig för en helt ny uppgift, även om det fortfarande handlar om barnhälsovård? Visst hade jag funderingar på om jag skulle klara av uppdraget. Dels för att det var nytt för mig och att jag redan var fullbokad med de barn som fanns på orten. Jag visste inte vad som skulle krävas av mig. Med goda råd och tips från två kollegor i Söderhamn som redan hade en struktur för BVC och asylsökande har vi nu en fungerande mottagning för dessa barn och deras föräldrar. Det är roligt, spännande och kul. Intressant att möta människor från andra kulturer. Jag lär mig något nytt varje dag. Det hjälper att de flesta familjer är otroligt tacksamma över den hjälp och vård som finns i Sverige. Barnen kommer med olika förutsättningar, inget möte är det andra likt. Charlotte Pålsson Barnbladet Vad är den största utmaningen med asyl BVC besöken? Här är det nog språket som är den stora skillnaden. Förstår vi inte varandra så utgör detta ett ganska stort kommunikationshinder. Även om man i stor grad använder sig av kroppsspråk. För att både Ann och patienten/patientens familj ska göra sig förstådd används telefontolk. Med hjälp av högtalarfunktionen underlättas samtalet. Hur får du reda på att barnen finns på asylboendet? Om barnen är födda i ett annat land så kommer de först till mig efter att Asylhälsan har träffat föräldrarna och barnen. Vid de tillfället görs en hälsointervju samt viss provtagning. Efter detta besök bokas barnet till ett BVC-besök. Som asylsökande i Sverige har du möjlighet att ta del av samma hälsokontroller som svenskfödda barn. Hur går ett första besök till? Vid ett första möte hos mig på BVC bokas en telefontolk för 1-1,5 timme. Då berättar familjen kort om barnets första tid. 12 barnbladet nr 2 april 2014

13 tema multikultur Hur var graviditeten, förlossningen, finns det några ärftliga sjukdomar, har barnet legat på sjukhus eller blivit undersökt av läkare tidigare. Viktigt är även att kontrollera vaccinationsstatusen. Det förekommer att barn är såväl över- som undervaccinerade. Vid detta möte informerar jag även lite kort om de lagar vi har i Sverige som handlar om barn. Där berättar jag om att vi inte får slå våra barn i uppfostringssyfte. Många föräldrar blir förvånade och undrar om det går att uppfostra på det viset. Då brukar jag peka på mig själv och säga att jag är ett bevis på att det går. Då brukar de skratta. Om barnen föds i Sverige av asylsökande föräldrar får jag reda på deras existens via BB eller av föräldrarna själva. Det första besöket sker då på asylboendet, ett hembesök helt enkel. Då brukar flera kvinnor och barn närvara och många gånger sitter alla i en ring på golvet. Även här berättar jag om de hälsokontroller vi i Sverige erbjuder alla barn/familjer. Det är nästan alltid så att de vill vara så svenska som möjligt. Man vill ge barnen svensk välling, svensk burkmat och gröt. Så länge familjen och barnen bor kvar så följer man sedan de sedvanliga kontrollerna på BVC. Oavsett om det första besöket sker på BVC eller på asylboendet så bokas ett besökt till läkare för en kroppslig undersökning. Här följer man upp de svar på frågor som BVC sköterskan ställt vid det första besöket. Här ställs Delsbo. Ett samhälle med även riktad fråga om omskärelse innevånare Föräldrarna får vidare information om svensk lag (1982:316 Förbud mot könsstympning av kvinnor). Barnsjuksköterska Ann Wahlstedt (Foto: Charlotte Pålsson) Hur är det med frågor kring omskärelse? En fråga som nästan alltid dyker upp, från föräldrar som kommer från länder där omskärelse på pojkar är vanlig, är när och hur detta kan ske. Då får de information om vart de ska vända sig. Här i Delsbo, som tillhör Landstinget Gävleborg, har vi ett samarbete med kirurgmottagningen på Odenplans läkarhus i Stockholm. Tvärtom är det med flickorna. Jag har inte mött en endaste mamma eller pappa som kommer från ett land där kvinnlig könsstympning förekommer som önskar sin dotter detta. Föräldrarna är enormt glada för att detta inte utförs i Sverige. Jag vet att barnmorskor till och med skriver intyg till migrationsverket om det finns risk för könsstympning i hemlandet. Detta intyg att göra att de som ej ännu har svenskt medborgarskap får detta. Har du några tips för att underlätta arbetet på asyl-bvc till kollegor i liknande situation? Samarbetet med asylboendet är viktigt. Det är ett stort plus att ha en nära kontakt med ansvarig för boendet. Det känns fint att jag kan ringa dit och många gånger få de svar jag söker. Ibland flyttar familjerna med kort varsel. Det underlättar att få reda på vart flytten gått. Då kan jag sända journaler vidare till nästa vårdgivare. Allt för att underlätta uppföljningen är bra. Hur ser framtiden ut? Som det är just nu så är det oklart om asylboendet i Delsbo ska fortsätta vara ett boende även för familjer som kommer med barn. Det senaste Ann hörde var att en mindre ort ett par mil bort ska bli platsen för detta. Anledningen är att platsen räkas som mer barnvänlig. Men vi får se, inget är hugget i sten. Jag är beredd om det kommer ett nytt busslass i morgon! Ann har varit sjuksköterska sedan 2001 och var klar med sin specialistutbildning inom barn- & ungdom Före BVC så arbetade hon på barnavdelningen på Hudiksvalls sjukhus: Visst saknar jag att träffa kollegor varje dag. Jobbet på BVC är många gånger ensamt men ger även utrymme för stort eget ansvar. Det gillar jag. * nr 2 april 2014 barnbladet 13

14 tema multikultur Skrattet som förlösande faktor i arbetet med nyanlända ungdomar En kollega till mig säger: Veronika, jag tror inte det finns något rum där det skrattas så mycket på som ditt, och ändå har du kanske de elever som mår allra sämst. Det min kollega säger stämmer och är inte heller en tillfällighet. Skrattet och humorn är för mig ett viktigt redskap i mötet med dessa unga människor som oftast har med sig ett bagage fyllt med svåra upplevelser. Upplevelser som tyvärr inte alltför sällan innebär förluster av eller försvunna familjemedlemmar. Mina elever har överlevt krig, övergrepp, tortyr, flykt över öppet hav och genom oländig terräng. De har skakat av rädsla för att bli upptäckta då de gömt sig. De har litat på personer som senare visat sig vara beredda att skada dem för att tjäna pengar. De har sett människor dö av köld i en gummibåt guppande på havet med vågor höga som hus. De har sett människor tappa taget och glida ner i djupet. Med detta på så kort tid som dagar bakom sig möter jag och skolans kurator dessa blivande elever inför att de ska börja skolan. Men ska unga människor som utsatts för så svåra upplevelser gå i skolan? Ja, det är precis vad de både längtar efter och behöver. Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar Veronika Demmer Selstam Skolsköterska på språkintroduktionen Polhemskolan Lund till att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord är skola en av de viktigaste insatser vi kan erbjuda. Byråkrati och okunskap får därför inte stå i vägen för en skolstart. Ja, men först måste de vara hälsoundersökta på en vårdcentral och provsvar måste ha analyserats o s v. Men vad är det egentligen vi behöver veta innan en ny elev kan gå in i en klass? Jo, har de några symtom från mag-tarmkanalen och eller luftvägarna? Har de inga symtom är det heller ingen risk att eventuell smitta överförs till klasskamrater eller lärare. På Polhemskolan där jag arbetar träffar därför skolhälsovården alla blivande elever och är de symptomfria ger vi klartecken till skolans studie- och yrkesvägledare samt lärare om att eleven är klar för skolstart. Detta är det ena perspektivet, dvs smittspridningsperspektivet. Det andra som är minst lika viktigt är den nyanländes mående och behov. Min erfarenhet är att det inte alltid är den som utsatts för de svåraste upplevelserna som mår sämst och tvärtom. På min skola håller skolsköterskan och kuratorn 14 barnbladet nr 2 april 2014

15 detta inledande samtal tillsammans för att bespara eleven att behöva upprepa samma sak om och om igen. Vi bjuder även in gode män, anhöriga eller boendepersonal. Under själva hälsointervjun får eleven själv välja vilka av dessa som ska vara med. Vi använder i stort sätt alltid en telefontolk. På det sättet kan eleven behålla sin anonymitet. Även om tolkar har tystnadsplikt har vi nämligen märkt att många elever känner obehag över att ha en tolk närvarande som de sedan kan riskera att möta i privata sammanhang. Detta blir förstås extra tydligt i små språkgrupper. Telefontolk är därför ett mycket gott val enligt vår erfarenhet. Vad är då syftet med detta vårt första samtal? Ja, det finns flera. Främst önskar vi förstås skapa en relation med eleven. Vi behöver presentera oss och våra funktioner. De flesta av de vi möter har aldrig träffat en kurator eller skolsköterska och har inte heller positiva bilder av myndighetspersoner. Sekretess, hm kan man lita på det? Ja, det blir upp till oss att bevisa och grunden till det ligger förstås i att skapa tillit. Och just detta är nog en av de saker jag känner mest ödmjukhet inför, att dessa unga människor trots sina ofta mycket tråkiga vuxenerfarenheter har modet att ännu en gång våga lita på oss som vuxna. Det vi också vill bidra med under vårt samtal är att försöka stabilisera det för eleven. Vi ställer frågor som eleven själv bestämmer om han vill svara på; eleven måste få lov att känna att det är han som styr det vi pratar om. Att försöka tvinga sig in i en elevs upplevelser kan till och med orsaka skada och det är därför oerhört viktigt att vara lyhörd för den unges signaler. De frågor som enligt vår erfarenhet bäst svarar på hur pass dåligt en elev mår är: När somnar du och har du några mardrömmar? Vi frågar om de utsatts för våld eller bevittnat våld och nöjer oss med ett ja eller nej om inte eleven själv spontant berättar vidare. Vi vet att deras berättelser kommer om och när de klarar av att förmedla dem. En av de viktigaste saker vi tar upp med eleverna är att reaktioner de har, som t ex ångest, koncentrationssvårigheter och mardrömmar, inte är något onormalt utan det är det som de varit med om som är onormalt. Redan vid första träffen ger vi ungdomarna sin första läxa. En timme om dagen vill vi att de är utomhus och rör sig. Vi förklarar kopplingen mellan fysisk aktivitet och mående samt inlärning. Förra terminen gjorde vi en insats för dessa elever i form av att vi under varje dag under lektionstid bröt lektionerna för en stunds avslappning och en halvtimmes promenad. Avslappningen föll väl ut men promenaderna i vintervädret var mindre populära. På något märkligt vis försvann halva styrkan innan vi ens börjat. Positiva lärare flaxade över skolgården för att hitta de försvunna men de gömde sig så väl att utbytet blev litet. Just denna jakt har vi personal och elever skrattat mycket åt. Det har säkert sett komiskt ut på håll. En utmaning i mötet med människor som kommer från svåra förhållanden är att som sjuksköterska hela tiden ha med sig att eventuella symptom kan ha sitt ursprung både inom psykosomatiken och/eller inom somatiken. Vi vet att det finns en överrepresentation av fysisk ohälsa i gruppen men också att en trautema multikultur Skolan ger ungdomarna en struktur för dagen. Rutinerna bidrar till att skapa den stabilitet de så länge varit utan. Med andra ord är skola en av de viktigaste insatser vi kan erbjuda. matiserad själ kan ge kroppsliga symtom. Just detta kan ställas på sin spets då en elev drabbas av en svår flashback. Symptomen kan vara oerhört skiftande och dramatiska och om jag inte känner till elevens bakgrund kan de tolkas som någon form av akut insjuknande. Eleven förs då med ambulans till en akutmottagning med allt vad det innebär. Indirekt kan eleven tolka detta som att de trots allt är onormala istället för att deras reaktioner beror på att de varit med om något onormalt. Samtidigt är min erfarenhet att min elevgrupp tyvärr inte alltför sällan nonchaleras då de söker vård och alltför lättvindigt bedöms som en posttraumatisk stress reaktion. Många av mina samtal med eleverna handlar om hur kropp och själ hör samman. För många är detta ett nytt sätt att tänka. När eleven söker för något bekymmer kan jag fortsätta resonemanget genom att ställa frågor som t ex vad tror du själv är orsaken till att du har ont i huvudet? Utifrån svaret tar vi oss sedan vidare både i kropp- och själ- spåret. I samband med detta är det också värt att nämna de ungdomar som drabbats av det vi kallar för en leende depression, d v s personen visar utåt sett ett leende ansikte men är trots detta deprimerad. Ett av mina sätt att ta reda på hur det förhåller sig är att fråga ungefär så här när jag sitter här och pratar med dig ser jag en kille som ler och ser glad ut. Är du lika glad på insidan? Att som ensamkommande ha lämnat sin familj och flytt sitt land innebär ofta långa perioder utan kroppslig kontakt. Den kroppsliga kontakt de haft kan enbart ha bestått av fysiskt våld. Inte sällan har våldet lämnat spår i form av ärr och deformationer. Många elever har också i sin förtvivlan skadat sig själva t ex genom att skära sig med kniv. Därför är det om möjligt ännu viktigare att beröra eleven mjukt och försiktigt vid t ex undersökningar. En extra klapp, på handen, hud mot hud bidrar enligt min erfarenhet till något positivt. Det är inte ovanligt att ungdomar söker mig för småblessyrer och där jag upplever att deras önskan handlar om att bli kroppsligt berörda, de tankar beröring. Det blir ett tillfälle för kroppslig kontakt med koppling till något positivt. När vi vaccinerar ungdomarna är det även här viktigt att ta hänsyn till att det kan bli reaktioner utifrån den smärta sticket ger. Vissa elever kryper ihop i fosterställning och gråter, andra stänger av sig helt och blir onåbara. Vi låter eleverna få tid på sig att reagera. Vi erbjuder dem både att hålla om och hålla handen vilket merparten gärna antar. När kollegor frågar mig om vad det är för skillnad att arbeta med denna elevgrupp jämfört med andra brukar jag svara att jag istället utgår från likheter. Oavsett ursprung finns det saker som förstås över hela världen. Att vilja någon väl och att försöka att förstå en medmänniska är exempel på detta. Hur var det nu det här med humorn och skrattet? Min övertygelse är att ingen människa klarar av att vara i det svåra för länge. Det behövs små pauser av t ex skratt för att ta sig igenom ett krävande samtal. Skrattet har även den egenskapen enligt min erfarenhet att det är förlösande och samtidigt skapar en känsla av gemenskap * nr 2 april 2014 barnbladet 15

16 tema multikultur Omskärelse av flickor och pojkar Sverige har en lag som förbjuder omskärelse av flickor (könsstympning) och en lag som reglerar omskärelse av pojkar. På det internationella forskningsfältet diskuteras idag allt mer på vilka grunder det ena ingreppet försvaras och utförs inom vården, samtidigt som alla former av det andra ingreppet är kriminaliserade. I artikeln diskuteras omskärelse utifrån internationell debatt. Avslutningsvis sammanfattas dagens svenska diskussion om omskärelse av pojkar och olika argument kring hur det svenska samhället och vården bör förhålla sig. Kan omskärelse av flickor och pojkar ens jämföras? Ungefär en tredjedel av världens pojkar genomgår omskärelse, medan omskärelseritualer för flickor främst sker i ett trettiotal afrikanska länder. Vissa grupper i Mellanöstern och Asien utför också omskärelse på flickor. I alla samhällen som praktiserar omskärelse av flickor omskärs också pojkar; däremot finns det många samhällen där bara pojkar omskärs. Det finns klara skillnader mellan ingreppen som gör dem svåra att jämföra, inte minst det faktum att flickor omskärs runt om i världen i helt olika former. Visserligen kan borttagande av förhuden på pojkar utföras på olika sätt, men de ingrepp som görs på Sara Johnsdotter Professor i medicinsk antropologi Malmö högskola flickor visar en långt större variation: från en prickning i klitoris eller klitoris förhud (för att framkalla en droppe blod, av rituell betydelse) till ingrepp där man skär bort vävnad från blygdläppar och klitoris yttre delar. I ungefär 15% av fallen globalt sluter man också samman vävnad och stänger den vaginala öppningen nästan helt ( faraonisk omskärelse eller infibulation). Vissa ingrepp på flickor kan alltså ses som klart mer omfattande än vad som görs på pojkar, medan andra former är mildare. I västerländska länder, samt i en del afrikanska, är ingrepp på flickor förbjudna. Ingenstans i världen är ingrepp på pojkar förbjudna. Komplikationer och frågan om samtycke Likheterna mellan de rituella genitala ingrepp som görs på pojkar och flickor handlar om att de båda har samma omedelbara medicinska konsekvenser: De leder till smärta, blödning, infektionsrisk och svårigheter att kissa. När det gäller långsiktiga konsekvenser är dessa omtvistade både vad gäller flickor och pojkar. Det finns 16 barnbladet nr 2 april 2014

17 tema multikultur en vedertagen syn att omskärelse på flickor i de flesta fall får allvarliga långsiktiga konsekvenser. En kår av kritiska forskare hävdar att många av de påståenden som florerar är överdrifter som inte har vetenskapligt stöd (t ex Obermeyer 2005, Shweder 2013, The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries in Africa, 2012). På motsvarande sätt är den vedertagna bilden av omskärelse av pojkar att sådana ingrepp generellt sett inte får några långsiktiga medicinska och sexuella konsekvenser, medan en växande grupp av forskare lyfter komplikationer som följer av omskärelse av pojkar, komplikationer som ofta har tystats eller förtigits (t ex Bronsaeler et al. 2013, Frisch et al. 2011, Svoboda 2013). Det handlar om livslång minskad sensitivitet i ollonet som en följd av att förhuden avlägsnats, men också om komplikationer som en direkt följd av ingreppet, som excessiv blödning, infektion och akut urinretention (Weiss et al. 2010). Åtskilliga fall av misslyckade omskärelser i Sverige har nått HSAN och även lett till fällande domar i vanlig domstol. Idag har det skett en förskjutning i den allmänna diskussion om omskärelse av pojkar, så att man oftare kan se kritiskt Illustration: Wikipedia formulerade rubriker och massmediarapporter med ordval och vinklingar som tidigare bara förekommit när det gällt flickor. Ett exempel: under rubriken Omskärelse dödar pojkar i Sydafrika (SvD 3 juli 2010) rapporterades det att Nu är den tiden på året då sydafrikanska pojkar dör av dåligt utförda omskärelser. Hittills har minst 40 pojkar dött av infektioner, kallbrand och blodförgiftning, sedan de omskurits med smutsiga och rostiga knivar. I flera västerländska länder har läkarförbund gått ut offentligt och tagit principiellt avstånd från omskärelse av pojkar utan medicinsk indikation. Bland dem återfinns det holländska läkarförbundet (KNMG 2010) och Svenska Läkaresällskapet (2010). I USA omskärs fortfarande en majoritet av pojkarna oavsett familjens religiösa bakgrund och det har vuxit fram en rörelse av aktivister som ofta benämns intactivists, med målet att barn ska vara intakta tills de själva kan lämna samtycke. Här finns den andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser: Båda är ingrepp utan medicinsk grund som oftast sker utan att informerat samtycke inhämtats från den det gäller. WHO spelar en nyckelroll WHO ställer sig helt olika till de båda praktikerna. Sedan 1990-talet fördöms kvinnlig omskärelse av WHO och begreppet könsstympning innefattar också de mildaste ingreppen, de som inte innebär borttagande av vävnad (så kallad prickning, WHO 2008). I frågan om omskärelse av pojkar har WHO gått ifrån att vara neutrala till att under senare år vara förespråkare (WHO 2007). Detta har att göra med studier som visar att manlig omskärelse minskar risken för hiv-smitta med 50-60% omskärelse av pojkar ses alltså som ett led i försöken att begränsa hivepidemin i världen. Kritik mot WHO:s hållning har framförts från flera håll, bland annat utifrån jämförelser med flickors situation: Skulle vi acceptera omskärelse av flickor runt om i världen som ett led i kampen mot hiv? Annan kritik har varit av mer medicinskt slag, som från epidemiologiskt håll, där man konstaterar att en minskad risk för hiv med 60 % inte är särskilt starkt minskad risk alls i ett livsförloppsperspektiv, av exempelvis trettio år av aktivt sexualliv (Garenne 2006). 8 Den andra gemensamma nämnaren mellan flickors och pojkars omskärelser: Båda är ingrepp utan medicinsk grund som oftast sker utan att informerat samtycke inhämtats från den det gäller. nr 2 april 2014 barnbladet 17

18 tema multikultur 8 Diskussionen i Sverige I augusti 1999 dog en treårig muslimsk pojke vid en svensk vårdcentral efter för höga doser av bedövning i samband med en omskärelse. Ett par år tidigare hade det rapporterats om fall av misslyckade omskärelser som gått till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och en läkare fick legitimationen indragen efter att han varit grovt oskicklig vid omskärelseoperationer (Läkartidningen, 1998; 95(32 33): 3450). Den första egentliga debatten i Sverige om omskärelse av pojkar kom i gång. Nu tillsattes utredningar som en förberedelse för en lagstiftning som skulle reglera omskärelse av pojkar. Den lag som trädde i kraft 2001 innebar bland annat krav på smärtlindring och att omskärelsen enbart fick utföras av läkare eller person som hade särskilt tillstånd från socialstyrelsen. Socialstyrelsens hållning är att det helt saknas medicinska skäl för att utföra omskärelse på friska pojkar och män. Ändå förespråkas att dessa omskärelser sker inom vården. Socialstyrelsen föreslog 2007 att alla landsting enligt lag skulle vara tvungna att erbjuda omskärelse av pojkar; detta för att skydda pojkar från att bli oprofessionellt omskurna utanför vården med ökade risker för komplikationer. Frågan aktualiserades åter 2011, då en grupp av elva debattörer, bland annat f d socialministern Bengt Westerberg och författaren P C Jersild på DN Debatt (18 nov 2011) publicerade uppropet Därför måste regeringen stoppa omskärelse av pojkar. Bland svaren fanns integrationsminister Erik Ullenhag som inte förespråkade lagändringar som innebär att majoritetssamhället ska berätta för judar och muslimer att de har drabbats av övergrepp när de själva inte uppfattar att deras rättigheter är kränkta (18 nov 2011). I september 2013 flammade en ny debatt upp, då barnombudsmannen tillsammans med ordföranden i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, förbundsordföranden i Vårdförbundet, ordföranden i Sveriges barnläkarförening och ordföranden i Svensk barn-kirurgisk förening tillsammans gick ut på DN Debatt (28 sept 2013) under rubriken Omskärelse strider mot barns mänskliga rättigheter. Deras huvudargument var att ingreppet saknar medicinsk grund och att det står i strid med Barnkonventionen. I debatten som följde i DN anfördes som motargument att en hel mängd andra ingrepp görs på barn inom vården av kulturella skäl (som operationer vid utstående öron, 30 sept 2013), att det visst finns goda medicinska grunder att omskära pojkar (30 sept 2013), att skribenterna inte visat tillräcklig respekt för världsreligionerna (1 okt 2013), att utspel av det här slaget slår mot redan utsatta grupper i samhället (2 okt 2013) och är ett svek mot judiska barns mänskliga rättigheter (4 okt 2013). I skrivande stund pågår en debatt i Läkartidningen (11/2014), som inleddes när 23 läkare gick ut med kritik mot det ställningstagande mot rituell omskärelse av pojkar som gjorts av Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Det finns idag i Sverige en levande debatt som också kan ses i andra västerländska länder. I exempelvis Danmark pågår en het debatt om ett lagligt förbud mot rituell omskärelse av pojkar. I Tyskland väckte ett domslut i Köln 2012 stor internationell uppmärksamhet, då domstolen i ett enskilt omskärelsefall menade att omskärelse på religiösa grunder var att betrakta som grov misshandel. På högsta nivå i det tyska rättssystemet togs sedan ett principiellt beslut om att omskärelse av minderåriga pojkar ska vara fortsatt tillåtet. Ett olösligt dilemma? Detta är västvärldens dilemma: I de flesta västerländska länderna finns det judiska och muslimska befolkningsgrupper, inom vilka de flesta inte kommer att vilja avstå från den religiöst grundade, rituella omskärelsen av pojkar. Förslag om förbud kan tolkas Barn som inväntar islamsk rituell omskärelse (april 2013, Thailand) 18 barnbladet nr 2 april 2014

19 som diskriminering av religiösa minoriteter. Dessutom omskär en majoritet av amerikanerna sina nyfödda pojkar ett faktum som fortsatt kommer att påverka diskussionen i frågan, liksom att WHO ställer sig positivt till ingreppet. I ett vårdperspektiv handlar det främst om att omskärelse av pojkar är ett ingrepp utan medicinsk indikation som kan leda till allvarliga komplikationer, både inom och utanför vårdkontexten. Många professionella inom vården ställer sig kritiska till att omskärelserna utförs inom vården, andra menar att det ändå är bättre att de ungefär omskärelserna årligen i Sverige sker inom vården än utanför då de i så fall skulle utföras med rena instrument och smärtlindring, och då vården i vilket fall som helst får ta hand om komplikationerna (t ex Heyman, 2009). I ett större samhälleligt perspektiv måste förr eller senare frågan lösas: Om minsta lilla prickning på flickors genitalier kan bestraffas, varför ska då inte små pojkar ha samma lagliga skydd för sin kroppsliga integritet? Referenser Bronselaer, G.A., J.M. Schober, H.F.L. Meyer-Bahlburg, G. T sjoen, R. Vlietinck, and P.B. Hoebeke (2013). Male circumcision decreases penile sensitivity as measured in a large cohort. BJU International, 111(5): Frisch, M., M. Lindolm, M. and Grønbæk, (2011). Male circumcision and sexual function in men and women: A survey-based, crosssectional study in Denmark. International Journal of Epidemiology 40: Garenne, M. (2006). Male circumcision and HIV control in Africa. PLoS Medicine 3(1): Heyman, A. (2009). Slutreplik om manlig omskärelse: Frågan större än summan av legala och medicinska aspekter. Läkartidningen 39: KNMG, The Royal Dutch Medical Association (2010) Non-therapeutic circumcision of male minors. knmg.artsennet.nl/.../knmgpublicaties/knmgpublicatie/nontherapeutic-circumcision-ofmale-minors-2010.html. Obermeyer, C.M. (2005). The consequences of female circumcision for health and sexuality: An update on the evidence. Culture, Health & Sexuality 7(5): Shweder, R. (2013). The goose and the gander: the genital wars. Global Discourse, Special Issue: Circumcision, Public Health, Genital Autonomy and Cultural Rights, 3(2): Svenska Läkaresällskapet (2010). Icke-medicinskt motiverad omskärelse av pojkar. Svoboda, J. Steven (2013). Promoting genital autonomy by exploring commonalities between male, female, intersex, and cosmetic female genital cutting. Global Discourse 3(2): The Public Policy Advisory Network on Female Genital Surgeries in Africa (2012). Seven things to know about female genital surgeries in Africa. Hastings Center Report 6: Weiss, H.A., N. Larke, D. Halperin and I. Schenker (2010). Com- plications of circumcision in male neonates, infants and children: a systematic review. BMC Urology 2010, 10:2 doi: / WHO, World Health Organization (2007). New data on male circumcision and HIV prevention: Policy and programme implications. Geneva: WHO & UNAIDS. WHO, World Health Organization (2008). Eliminating female genital mutilation: an interagency statement. Geneva: WHO, Department of Reproductive Health and Research. * Naturlig hjälp vid gaser och magknip Pysventilen Windi - för spädbarn med kolik och andra gasproblem. Windi hittar du på apotek. Kontaka oss gärna för prover och information. Telefon Läs mer på nr 2 april 2014 barnbladet 19

20 tema multikultur Våra barn är det som ligger oss närmast om hjärtat och de flesta föräldrar vill sina barn väl. Men när vi tittar på hur andra uppfostrar sina barn, så kan vi ibland ha svårt för att förstå oss på deras agerande. Varför gör föräldrarna si och inte så? Förstår de inte att barnet mår bättre av en annan form av bemötande? Ja, åsikterna kring hur man ska förhålla sig till barn och vad som är bäst för dem är en alltid lika aktuell fråga. Inte minst aktualiseras frågan då det gäller föräldrar och barn i andra kulturer än vår egen. Vi fascineras och förundras över vilka kulturella variationer som förekommer, vad som ligger bakom föräldrarnas beteende och inte minst undrar vi hur det påverkar barnen. Föräldraskap i olika kulturer Emma Sorbring Docent i psykologi Verksamhetsledare för Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst Föräldrar i alla kulturer har som mål att deras barn ska överleva, ha hälsa, vara lyckliga och att de på lång sikt ska vara kapabla att forma och bibehålla nära relationer, fostra barn, försörja sig och sina nära och vara välfungerande medborgare i den kultur de lever. Trots att föräldrars mål för uppfostran inte verkar skilja sig nämnvärt åt mellan olika kulturer har det visat sig att föräldrar i olika kulturer varierar i sin tro på vilka uppfostringsmetoder och föräldrabeteenden som leder fram till dessa mål (Maccoby, 1992; Maccoby, 2000). Detta kan delvis förstås med att även om målet är t ex att vara en välfungerande person, så kan välfungerande innebära olika i olika kulturer, med andra ord strävar man mot samma mål, men ändå inte, eftersom innehållet i målet är något annat. En annan förklaring är att det från generation till generation förmedlas en sorts folklig tro på vilka metoder och föräldrabeteenden som är effektiva i uppfostringssynpunkt och vilka som är mindre effektiva eller till och med skadliga för barnet. Filosofiska och religiösa traditioner, tillsammans med samhällets syn och förhållningssätt, är del i formandet av föräldrars tro om vad som är bra och effektiva uppfostringsmetoder. Teorier om vilka uppfostringsmetoder som är bra för barnet och som bidrar till en positiv utveckling, är dock starkt västerländskt influerade. En majoritet av de forskningsstudier som finns att tillgå inom området bygger på information från västerländska föräldrar och barn. Vid en granskning av publicerade artiklar i ledande internationella tidskrifter visar det sig att 95 % av informanterna var från industrialiserade länder, varav 68 % var från USA. Dessa informanter representerar endast 12 % av jordens befolkning, men har under decennier använts som förklaringsmodell för resten av världen (Arnett, 2008). Även om denna forskning bidrar till vår kunskap inom området på flera viktiga och meningsfulla sätt, är det uppenbart att den inte kan ge en fullständig bild av hur föräldraskap ter sig i olika kulturer. Istället har västerländska förklaringsmodeller använts och en normativ syn antagits, vilket bidragit till att det som inte stämmer överens med dessa modeller har ansetts som avvikande. Detta i sin tur har i vissa fall inneburit att hela kulturer och det föräldraskap som där finns representerat har beskrivits som avvikande och onormalt, vilket är en risk med så kallade globala teorier. De senaste årens forskning har därför kritiserat dessa globala förklaringsmodeller och 20 barnbladet nr 2 april 2014

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet

Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Omskärelse av små pojkar BHV-dagar december 2016 Estelle Naumburg Barnläkare, lektor i pediatrik Östersunds barnklinik, Umeå Universitet Icke medicinsk omskärelse Vanligt Kulturellt eller religiöst: Judar

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

Nyanlända och specialistpsykiatri

Nyanlända och specialistpsykiatri Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Synpunkter på Ds 2012:36

Synpunkter på Ds 2012:36 Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan I Ur och Skur förskola Upprättad 20140101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola Likabehandlingsplan Furuhalls förskola Innehållsförteckning Styrdokument 3 Furuhalls förskolas likabehandlingsplan..4 Definitioner 4 Mål 5 Syfte.5 Åtgärder 5 Till dig som förälder!...6 Förebyggande arbete.7

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn

Läs mer

Laxå september 2016

Laxå september 2016 Laxå september 2016 Innehållsförteckning Förskolan Saltängens plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Grunduppgifter... 3 Lagtext... 4 Begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkande

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James.  /smash/search. Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här!

Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här! Vill du läsa det vi har sagt? Klicka här! A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l A r t i k e l 2 3 6 12 Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?

HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Förändringar i Lpfö 98

Förändringar i Lpfö 98 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2508 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Förändringar i Lpfö 98 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer