De banar vägen för fysisk aktivitet på recept

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De banar vägen för fysisk aktivitet på recept"

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN DECEMBER 2010 Team med magkänsla Flitig förskrivare av motion Riktlinjer för sundare levnadsvanor Motiverande samtal positiv puff för livsstilsförändring De banar vägen för fysisk aktivitet på recept

2 My gut feeling Som en del av er vet forskar jag inom mag- och tarmområdet. Det är fantastiskt att få vara med inom ett så dynamiskt fält, där man under min tid har hittat Helicobacter pylori, vilket vänt upp och ner på hela magsårsbehandlingen. Det som förr bara kunde botas med ofta stympande kirurgi och som ansågs utlöst av psykosocial ohälsa visade sig, genom en slump, vara en infektionssjukdom. Ett helt paradigm vände, ett Nobelpris föll ut och en sjukdom som drabbar 5 10 procent av befolkningen kan skötas av allmänläkare. Och tänk på att man nästan tvärsäkert kan kolla om någon har glutenintolerans med ett enkelt blodprov vilken utveckling. Men läkekonstens kärna för oss i primärvården är ändå konsultationen, där både ord, tystnad, reflektion och kroppsspråk ingår. Alla vi som jobbar i primärvården kan nästan alltid använda oss själva som diagnostiskt och även terapeutiskt instrument, som sedan leder vidare till humanistiska eller tekniska insatser. Vi kallar det ofta the gut feeling! Här på CeFAM har vi forskning och fortbildning på både hård- och mjukvaran. Min mission för nästa år är att vi ska fortsätta uppgradera dessa i vår forsknings- och fortbildningspalett. Vi ska också lägga mer krut på att kommunicera ut vårt utbud till er i vården, uppdragsgivare, samarbetspartners och politiker. Och på tal om gut feeling så betänk att detta organ, som är bäst när det är tyst, ska ta hand om all julmaten, det är levnadsvanornas gastronomiska input. Mmmm. Men bespara det lite besvär ändå, rör på benen runt granen och låt själen få sjunka in i den julstämning ni alla förtjänar efter ett års slit. Man får aldrig vila på hanen. Utom lite på julen. Lars Agréus Professor och verksamhetschef CeFAM E-post:

3 SAMLAT GREPP OM SMÄRTA SID 4 innehåll NY KURS OM LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR SID 5 DE BANAR VÄGEN FÖR FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SID 6 PRISADE FÖR BÄSTA LÄRANDEMILJÖ SID 9 ANDERS LÄGGER TILL TRÄNING TILL DEN MESTA BEHANDLINGEN SID 10 ST-PROJEKT VISAR BÄTTRE FÖLJSAMHET FÖR MOTION ÄN LÄKEMEDEL SID 14 TEAM MED MAGKÄNSLA SID 16 NÄTVERKSTRÄFF FÖR INTRESSERADE AV ASTMA OCH KOL SID 19 MAG- OCH TARMFORSKNING PÅ GÅNG SID 20 FÖRSTA RIKTLINJERNA FÖR ATT MINSKA LIVSSTILSSJUKDOMAR SID 22 PLÖTSLIGT HÄNDER DET STÄRK KOMPETENSEN OCH SJÄLVFÖRTROENDET VID AKUT OMHÄNDERTAGANDE SID 25 MOTIVERANDE SAMTAL POSITIV PUFF FÖR LIVSSTILSFÖRÄNDRING SID 28 POPULÄRA KURSER OM MOTIVERANDE SAMTAL SID 29 3

4 Uppdatera dina kunskaper om nociceptiv, neurogen och långvarig smärta. Utbildningen spänner över tre eftermiddagar med skilda teman: smärtfysiologi, diagnostiska metoder respektive behandlingsmetoder. Välj ett, två eller tre av tillfällena: Smärtfysiologi 18 januari 2011, kl Föreläsare: Thomas Lundeberg, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken, Stockholm och Iréne Lund, med. dr, leg. sjukgymnast, Karolinska Institutet. Ur innehållet: Uppbyggnad av smärtsystemet, smärtklassifikation och grunden för endogen smärthämning. Diagnostiska metoder 25 januari 2011, kl Föreläsare: Bo C Bertilson, leg. läkare, med. dr, CeFAM, och Torvallakliniken. Ur innehållet: Diagnostiska metoder och deras reliabilitet och validitet i att särskilja olika typer av smärta. Behandlingsmetoder 1 februari 2011, kl Föreläsare: Björn Bragée, leg läkare, specialist i smärtlindring, anestesi och intensivvård. Ur innehållet: Läkemedel vid nervsmärta och störd smärtmodulering, stimuleringstekniker, blockader, feldenkrais, laser eller akupunktur och psykologiska metoder. Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Kostnad: 500 kronor per halvdag. Anmälan: klicka på kursanmälan. Kursen är ett måste för dig som arbetar med personer med diabetes på vårdcentralen. Kursen ingår som steg ett i vårt baskoncept. Kursen är godkänd av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och Svensk förening för Diabetologi (SFD). Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor. Datum: 2-4/2 och 10-11/3 Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan. Digitalt nyhetsbrev om CeFAM direkt till dig... Vill du prenumerera på CeFAM:s digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på och klicka på länken om nyhetsbrevet som du hittar på första sidan. 4

5 Läkemedelsprövningar är helt nödvändiga för att vi ska få fram nya och säkra läkemedel. Med fördel utförs sådana prövningar i primärvården, Ska du arbeta med eller jobbar du redan med kliniska prövningar i primärvården, men saknar formell GCP-kompetens, är detta en kurs du inte bör missa. Kursen arrangeras i samarbete mellan Centrum för allmänmedicin och KTA PRIM (Mottagning för kliniska prövningar i primärvården). Den vänder sig till prövare och forskningssköterskor som arbetar med eller är intresserade av kliniska prövningar. Ur kursinnehållet: Från pre-klinik till färdigt läkemedel. GCP, Good Clinical Practice. Föreskrifter och direktiv i kliniska prövningar. Biobankslagen. Incidenter och biverkningar. Hur gör man? Avtal vid kliniska prövningar. Statistik i kliniska prövningar. Monitorering. Etiklag och etikprövningsnämnder. Inspektioner. Datum: 22-23/3. Anmälan: Via webben, eller Kostnad: kronor. På grund av den stora efterfrågan har vi nu utökat antalet kurser. Datum: 17-20/1 och 14-17/2. Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, sal 415 och 615, Flemingsberg. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan. Under våren 2011 fortsätter CeFAM att anordna de uppskattade seminarierna om psykisk ohälsa hos barn och vuxna. Håll utkik för mer information i nästa AHA! och kommande digitala nyhetsbrev från oss. 5

6 De banar vägen för fysisk aktivitet på recept När vi startade var det knappt någon i vården som kände till FaR. I dag vet i stort sett alla det. 6

7 Med ett koncept av utbildningar, nätverk, informationsträffar och en stor portion entusiasm har FaR-samordnarna Jill Taube och Ing-Mari Dohrn från Centrum för allmänmedicin, fått fler vårdgivare att skriva ut recept på fysisk aktivitet. Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap att jobba med och vetenskapligt underlag, säger Ing-Mari Dohrn. I början av 2007 gick det trögt att få vårdgivarna i Stockholms län att skriva ut fysisk aktivitet på recept, FaR. Då la Stockholms läns landsting in en högre växel för att få fler ordinationer. Tre år senare är läget annorlunda. Närmare 80 procent av förskrivarna uppger att de använder FaR. Under 2009 skrevs recept ut, där husläkarmottagningar stod för av dem. Det är en nästan 40-procentig ökning från året före. Motorn i arbetet är Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, och Jill Taube, psykiatriker på Centrum för allmänmedicin. Det är kul med ett sådant uppsving. När vi startade var det knappt någon som kände till FaR. I dag vet i stort sett alla det. Men många behöver kvalitetssäkrade enkla redskap att jobba med och veta mer om vilken evidens det finns på området, säger Jill Taube. Når ut till många Ing-Mari och Jill är FaR-samordnare. Det innebär att de arrangerar utbildningar till all legitimerad personal med rätt att förskriva recept. Deltagarna får lära sig om senaste forskningen inom området, metoden FaR, motiverande samtal och hur man kan omsätta kunskapen och metoden i sin egen verksamhet. Men deras uppdrag är mer än så. De erbjuder genomgång av FaR till arbetsplatser, kvalitetssäkrar innehållet på utbildningen och har träffar med chefer, tjänstemän, politiker, arrangörer av aktiviteter, föreningar och många fler. Det behövs ett samlat grepp för att hålla en hög kvalitet på utbildningen och stärka kompetensen och inspirera vårdpersonalen, säger Ing-Mari Dohrn. Hittills har 270 personer gått 2-dagarskursen Kom igång med FaR och över personer har informerats om FaR i olika sammanhang. Bästa sättet att lyckas är att hela vårdcentralen är involverad och har kunskap om FaR. Att sätta realistiska mål och använda hjälpmedlet FYSS är annat viktigt. En annan framgångsfaktor är att se till att det finns bra rutiner för uppföljning. Man ska se att patienten genomför det här, säger Jill Taube. Starkt vetenskapligt stöd Att det är bra att röra på sig är ingen nyhet. Men det är först de senaste åren som forskare mer exakt har kunnat peka ut vad man uppnår genom att röra sig. Det finns numera starka bevis för att regelbunden motion och träning kraftigt minskar risken för hjärt/kärlsjukdom. En aktiv livsstil minskar även risken för ett trettiotal andra folksjukdomar som diabetes och vissa typer av cancer. Det finns också stöd för att fysisk aktivitet lämpar sig för behandling av lätt och måttlig depression och för att förhindra återfall. Fysisk aktivitet ger positiva effekter på muskulaturen, bindväv, brosk, ben, blodcirkulation, hjärta, immunsystem, blodfetter och blodsocker. Det leder både till att välbefinnandet och livskvaliteten ökar och till att risken att dö i förtid minskar, förklarar Ing- Mari Dohrn. När det gäller metoden FaR finns vetenskapligt stöd för att det leder till en hälsosammare och mer aktiv livsstil och att såväl det fysiska som det psykiska välbefinnandet ökar. Följsamheten har dessutom visat sig vara minst lika god som för behandling med läkemedel, och att ordinationen kan skötas av alla legitimerade vårdprofessioner. Det gör FaR till ett mycket verksamt verktyg, konstaterar Ing-Mari Dohrn. Fler aktiviteter i vår Under våren fortsätter duon sitt arbete. Kom-igång-kurser och nya seminarier med fokus på äldre samt stress och sömn är några punkter på programmet. Jill Taube har även tagit fram ett informationspaket om FaR för psykiatrin som hon ska lansera. Och erbjudandet om att komma ut till arbetsplatserna och berätta mer om FaR kvarstår. Självklart. Vi vill ju nå ut till så många som möjligt, och flera nya grupper har redan hört av sig, avslutar Jill Taube. TEXT: DAPHNE MACRIS Vill du veta mer? Kontakta: PÅ NÄSTA SIDA fakta, fortbildningar och bra länkar om FaR 7

8 FAKTA Fysisk aktivitet på recept vad menas? Fysisk aktivitet på recept (FaR) innebär individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet till patienter för att förebygga och behandla ett trettiotal olika sjukdomar och besvär. All legitimerad vårdpersonal kan förskriva FaR om de har tillräcklig kunskap om patientens hälsostatus och om hälsofrämjande fysisk aktivitet. Det centrala är att förskrivningen utgår från individen. Det är patientens hälsotillstånd, tidigare erfarenheter och vad som känns roligt och möjligt att genomföra som ska vara vägledande. Samtalet leder fram till den skriftliga ordinationen av fysisk aktivitet på en speciell FaR-blankett. FYSS Som grund för ordinationen kan man använda FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) som är en motsvarighet till FASS, men som istället beskriver hur fysisk aktivitet bör ordineras. FYSS finns även på engelska sedan en vecka ungefär. Den hittar man också på FHI:s webbplats, se bra länkar strax intill. Intensitet Ordinationen är alltid individuellt anpassad utifrån intresse och förutsättningar. Ofta handlar det om minst 30 minuters aktivitet på en måttlig intensitetsnivå, det vill säga att pulsen stiger lite, man blir lite varm och andas lite snabbare, men man kan fortfarande prata under tiden. Promenad eller stavgång är vanligt, men det kan också vara att man ska komma igång med gympa eller styrketräning. Några sjukdomar och besvär som kan förebyggas och behandlas med fysisk aktivitet Övervikt Värk och smärta Ryggproblem Klimakteriebesvär Depression Ångest Stress Magbesvär Vissa cancerformer Högt blodtryck Metabola syndromet Diabetes typ 2 Kärlkramp och hjärtinfarkt Artros Benskörhet Astma Stroke KOL Parkinsons Det här är utbildningen för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandling för dina patienter. Den vänder sig till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, dietister och andra legitimerade yrkesgrupper. Team prioriteras. Utbildningen varvas med föreläsningar, diskussioner, patientfall och praktiska övningar. Innehåll: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av hjärt/kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Praktiska erfarenheter av att använda FYSS och FaR. Beteendeförändring och motivation till fysisk aktivitet. Planera införandet av FaR på din vårdenhet. Datum: 22-23/3. Kostnad: kr. Anmälan: klicka på kursanmälan. BRA LÄNKAR 8

9 Det är väldigt hedrande och kommer att sporra oss i det fortsatta arbetet. Det värmer extra att omdömena kommer från studenterna. Det säger Birgitta Ivarsson, distriktsläkare och handledare på Storvretens vårdcentral, som prisats för utmärkt studentmiljö av läkarstudenterna på Karolinska Institutet. En utmärkelse som hon och kollegor från 16 andra vårdcentraler i länet fick ta emot vid årets sista handledarträff den 25 november. Birgitta Ivarsson tror att det höga betyget kan förklaras med att man är en stabil personalgrupp och har en positiv anda och gott utbildningsklimat på vårdcentralen. Vi tycker det är viktigt att ta emot studenter, erbjuda ett strukturerat upplägg med individuella scheman och att de ska få träffa många patienter. Det är också viktigt att studenterna inte bara har kontakt med sina handledare under placeringen här. Så vi försöker se till att alla läkare på vårdcentralen är involverade och täcker upp för varandra om det skulle behövas. Men, tillägger hon. Det är en utmaning att få till det bra i en verksamhet där patientarbetet är vår högsta prioritet och tidpressen är stor. Följande vårdcentraler fick 9 eller högre på en skala med max 10 poäng för excellent handledning av läkarstudenter hösten 2009 och våren 2010: Hälsocentralen Akka Axelsbergs vårdcentral B och B husläkare Capio vårdcentral Lidingö Carema vårdcentral Södermalm Curera Hornstull Hallonbergens vårdcentral Husläkarmottagningen Johannes Familjeläkargruppen Odenplan Stadshusdoktorn Lidingö Stureplans husläkarmottagning Trollbäckens vårdcentral Tveta hälsocentral Storvretens vårdcentral Märsta närvård Vallentunadoktorn 9

10 För att fysisk aktivitet på recept ska fungera måste vi möta patienten precis där han eller hon är. Jag försöker alltid skapa en relation till att börja med och hjälper till att hitta en väg och en nivå som fungerar för just den personen, säger Anders Söderström, distriktsläkare på Vendelsö vårdcentral. Anders lägger till träning till den mesta behandlingen Anders Söderström, distriktsläkare på Vendelsö vårdcentral i Haninge gick CeFAM:s kurs Fysisk aktivitet på recept (FaR) i januari. I dag är han en av de flitigaste förskrivarna. Under året har han skrivit uppskattningsvis 100 recept. De vetenskapliga beläggen för vinsterna är så pass starka att budskapet inte är särskilt svårt att sälja in. Motion är enkel, billig och mycket verksam med ringa biverkningar. Rutinmässigt lägger jag fysisk aktivitet som ett komplement till den mesta behandlingen, förklarar Anders Söderström. Många vill träna i hemmet Den typiska patienten som får recept är en medelålders kvinna eller man som har eller riskerar att få typ 2-diabetes. Även övervikt, hypertoni, KOL och depression är diagnoser som ofta förekommer. Vanligast är dock att personen behöver komma igång. För att fysisk aktivitet på recept ska fungera måste vi möta patienten precis där han eller hon är. Jag försöker alltid skapa en relation till att börja med och hjälper till att hitta en väg och en nivå som fungerar för just den personen, säger Anders Söderström. Det är bättre att satsa på stegvisa små förändringar än att försöka förändra allt på en gång. Alla kan förändra något till det bättre, och lite är bättre än inget, menar Anders Söderström. Recepten på fysisk aktivitet kan gälla promenader, stavgång, cykling, simning, gymnastik och styrketräning. Ett förbättringsområde är att hitta organiserade motionsaktiviteter för patienter som har svårt att ta tag i träningen på egen hand. Vi har hittills hittat få fungerande verksamheter här i närheten som kan ta emot patienter, säger Anders Söderström. Anders har dock märkt att många av hans patienter inte känner sig bekväma med att utöva motionen på offentliga platser. För dem ordinerar han ibland att träna hemma, exempelvis med motionscykel. Många skäms över sin kropp och vill inte bli värderade och/eller behöva hamna i en konkurrenssituation med andra, säger Anders Söderström. Särskilt anpassad motion för de äldre patienterna är något som Anders värnar om. Speciellt de som är 80 plus och kanske inte har så stor möjlighet att ta sig ut eller har begränsad rörelseförmåga, helst under vintern, säger Anders som gärna ser att det satsas på fortbildning om äldre och motion Ett tryggt och säkert sätt att promenera på, som han brukar rekommendera sina patienter, är att använda promenadband som har en stabil och greppvänlig ledstång att hålla i. Träning ger resultat Trond Nordström drabbades av typ 2-diabetes för snart tre år sedan. I slutet av förra året fick han recept på att cykla, minst en halvtimme, 3 gånger i veckan, av Anders Söderström. Jag blev väldigt förvånad. Men det är det roligaste recept jag fått och bland det bästa som hänt mig, säger Trond Nordström. Han hade en gammal motionscykel hemma och började trampa på i november. Först höll han sig till ordinationen, men utökade själv så att han slutligen cyklade omkring en mil per dag. I februari var hans blodsockervärden tillbaka på normal nivå, från 9,0 till 5,8 mmol/l. Han har också dragit ner på medicinen och framför- 10

11 allt så mår han mycket bättre. Ja, det är ju orken framförallt, att man inte blir trött på samma vis längre. Anders har gett mig otroligt fint stöd hela tiden, säger Trond Nordström. En avsliten hälsena i somras gjorde att Trond fick lägga om träningen. Olika benövningar på en stol är hans favoriter just nu, men han hoppas snart kunna ta upp cyklingen igen. Även om Trond kunnat minska sina mediciner är Anders Söderström noga med att påpeka att motion inte kan ersätta alla mediciner. För en patient som Trond Nordström som även har problem med hjärtat, är det viktigt med fortsatt medicinering. Anders försöker följa upp ordinationer i samband med återbesök på vårdcentralen, men tycker själv att han behöver få in mer systematik i det hela. Tidsbrist och det nya journalsystemet TakeCare försvårar. Tidigare kunde jag enkelt och överskådligt följa olika ordinationer. Det fungerar inte nu. Jag hoppas verkligen att det kommer att åtgärdas, säger Anders Söderström. TEXT: DAPHNE MACRIS Vill du veta mer? Kontakta: Budskapet är inte svårt att sälja in. Motion är enkel och billig och mycket verksam med ringa biverkningar. BENSPARK. Trond Nordström ordinerades fysisk aktivitet av sin läkare Anders Söderström. Träning med motionscykel och benlyft hemma varje dag har lett till bättre blodsockervärden och att han kunnat dra ner på medicinerna. 11

12 Nu har forskarskolan i allmänmedicin startat. De 19 deltagarna har precis avslutat det första blocket. Hanna Werner, distriktsläkare på Brandbergens vårdcentral, är en av dem. Det är ett jättebra upplägg, där vi först får en bas och sen får gå ner mer på djupet. Jag hade en del farhågor att det skulle vara ett antal strebrar och elitistiskt. Men så är det inte alls. Det är ett prestigelöst gäng, bra lärare och intressanta projekt som det ska bli spännande att följa utvecklingen på, säger Hanna Werner. Den 20 veckor långa forskarskolan är fördelad på 4 block om vardera 5 veckor under två år. De olika blocken ska spegla primärvården och allmänmedicin ur olika perspektiv, där teori varvas med praktiska moment. Det första blocket har deltagarna fått grunderna i etik, vetenskapsteori, skrivande och statistik. I nästa nummer av AHA! prensenterar Hanna Werner sitt strokeprojekt. HÄR ÄR ALLA ANTAGNA: Stockholmsgänget: Saeedeh Borzoei Malmsten, dietist, Karolinska universitetssjukhuset Åsa Chaikiat, ST-läkare, Norrvikens vårdcentral Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast, CeFAM Kersti Ejeby, distriktsläkare, Gustavsbergs vårdcentral Anna Eliason, sjukgymnast, Tyresö Rehab Maria Flink, kurator, Karolinska universitetssjukhuset Mona-Lisa Hägvide, arbetsterapeut, Tallhöjdens vårdcentral Tina Lundberg, kurator, Karolinska universitetssjukhuset Hans Lundin, distriktsläkare, CeFAM Hamed Rezaei, ST-läkare, Karolinska universitetssjukhuset Christina Snöbohm, sjukgymnast, Karolinska universitetssjukhuset Charlotte Therup- Svedenlöf, psykolog, CeFAM Helena Wernegren, arbetsterapeut, Danderyds sjukhus Hanna Werner, ST-läkare, Brandbergens vårdcentral Ramin Zarrinkoub, distriktsläkare, Storvretens vårdcentral Uppsalagänget: Kerstin Ahlkvist, sjukgymnast, Samariterhemmets vårdcentral Sofia Lavén, ST-läkare, Årsta vårdcentral Heidi Lindbäck, ST-läkare, Knivsta vårdcentral Svante Wallmark, ST-läkare, Eriksbergs vårdcentral I de nya riktlinjerna för diabetesvården har patientutbildning till personer med typ 2-diabetes lyfts fram. Man förordar gruppbaserade utbildningsprogram som leds av personer med ämnes- och pedagogisk kompetens. I kursen ingår eget utvecklingsarbete att starta grupputbildning i praktiken under handledning. Kursinnehåll Pedagogiska teorier. Didaktik och vuxenlärande. Kommunikationsteorier. Olika metoder för beteendeförändring. Kulturanpassad utbildning. Organisera och leda grupp. Vårdvetenskapligt dokumentera och utvärdera. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor. Datum: 14-15/3 och 18/5. Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, Flemingsberg. Kostnad: kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan. 12

13 Ny professor vill förbättra diabetesvården för invandrare Jag är inte så mycket för titlar, men jag känner mig glad och hedrad och jag ser fram emot att ytterligare utveckla forskningen och utbildningen inom allmänmedicin. Här finns det förutsättningar för mycket. Det säger distriktsläkaren och forskaren Per Wändell på Centrum för allmänmedicin och nybliven professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet. Pers intresse för forskning väcktes på allvar med ett projekt kring alkohol när han arbetade på Vallatorps vårdcentral i Täby i början av 1980-talet. Inriktningen har sedan dess varierat, med projekt om allt från komplementärmedicinska behandlingsmetoder, fysisk aktivitet och livsstil vid diabetes, till epidemiologiska studier på förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. När han år 2000 visade att diabetes typ 2 var överrepresenterad bland personer av utländsk härkomst, var intresset svalt. I dag är inställningen en helt annan. Både antalet studier och anhängare inom området är stort. Ett intressant fynd är att personer som invandrat till Sverige från ett land utanför Europa löper tre gånger så hög risk att drabbas av typ 2-diabetes som svenskfödda. Det gör icke-europeiska invandrare till en tydlig riskgrupp för diabetes, säger Per Wändell och uppmanar sina kollegor till ökad uppmärksamhet och större frikostighet med kontroller och provtagningar. I takt med vår ändrade befolkningssammansättning ställs även andra krav på att undervisa och informera patienterna om diabetes, menar Per. En angelägen framtida satsning är att ta fram ett utbildningsprogram riktat till invandrare. Det finns inget enhetligt material i dag, men vi vet att behovet är stort, säger Per Wändell. Under alla år har Per varvat forskningen med att arbeta som distriktsläkare. Det är en klar fördel att ha en fot kvar i verkligheten tycker han, även om det ibland blir svårt att får tiden att räcka till. Per är starkt engagerad i utbildning. Han är handledare för doktorander och ger kurser till läkare på grundutbildningen, kliniskt verksamma inom primärvården och till allmänheten. I början av 2000 fick Per en docentur vid Karolinska Institutet. Han har också varit med om att utarbeta de nya nationella riktlinjerna för diabetes och anordnat en stor workshop om diabetes tillsammans med Läkemedelsverket. Nyligen blev han utsedd till biträdande redaktör för den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health. Särskilt viktig för den närmaste framtiden är återväxten inom allmänmedicin och rekrytering av forskare. Det är en av anledningarna till att Per tackade ja till jobbet som studierektor för regionens första forskarskola i allmänmedicin under åren 2006 till 2008 ett uppdrag som han på nytt har fått förtroendet att utföra. Det är roligt och ett erkännande av att det vi har byggt upp fungerar. För mig betyder akademi att lärare och studenter samarbetar och lär av varandra, säger Per Wändell. Målet med forskarskolan är att få fler välutbildade forskare, vilket behövs. Allmänmedicin står bara för en procent av den medicinska forskningen i Sverige, trots att primärvården sköter en mycket stor del av hälso- och sjukvården. FAKTA Per Wändell Ålder: 61 år. Bor: Tullinge. Familj: Gift för andra gången, 3 egna barn och 3 bonusbarn. Aktuell som: Ny professor i allmänmedicin vid Karolinska Institutet. Utbildning: Läkarutbildning och doktorandutbildning vid Karolinska Institutet. Hobby: Folkdans, jogging, alpvandring. TEXT: DAPHNE MACRIS Motto: Ge mig kraft att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra de saker jag kan förändra och visdom nog att förstå skillnaden mellan de två. 13

14 ST-projekt visar bättre följsamhet för motion än läkemedel Kommer verkligen patienterna igång att motionera på grund av en receptblankett, och ger det någon effekt? Det ville ST-läkaren Tobias Gelius veta mer om och startade ett projekt på sin egen vårdcentral. *VESTA VESTA, som står för Vetenskap och evidens för ST-läkare i allmänmedicin är ett utbildningsprogram som CeFAM erbjuder alla ST-läkare som fått sin läkarlegitimation efter den 1 juli 2006 och måste göra ett vetenskapligt projektarbete. I programmet ingår bland annat kurser, klinisk och vetenskaplig handledning samt granskning och bedömning av projektplaner och rapporter. Hittills har VESTA resulterat i ett 80-tal projekt. 14

15 Att regelbunden motion både kan förebygga och behandla många sjukdomar och besvär vet den före detta elitidrottaren och forskningsintresserade ST-läkaren Tobias Gelius på Trångsunds vårdcentral det mesta om. På vårdcentralen började läkarna för en tid sedan aktivt skriva ut motion på recept. Men Tobias kände sig tveksam till om patienterna verkligen motionerade mer på grund av en receptblankett och om det gav någon effekt. I stället för att sväva i ovisshet bestämde han sig för att undersöka läget. Ska vi lägga tid på det här så ska det fungera också, menar Tobias Gelius. Det är också viktigt med uppföljning för att visa patienten att den här ordinationen är likställd med en läkemedelsbehandling. Träning ger resultat Inom ramen för projektet *VESTA startade Tobias sitt projekt under våren Alla sex distriktsläkare på vårdcentralen involverades i rekryteringen av deltagare. Patienter mellan år, och som hade ett BMI på minst 25 och var i behov av ökad fysisk aktivitet och viktminskning, tillfrågades om deltagande. 16 patienter nappade på erbjudandet. De bjöds in till ett första möte där de tillsammans med Tobias diskuterade motionsvanor, sjukdomar, mediciner, och inte minst vilken motionsform de kunde tänka sig. Blodtryck, vikt och midjemått noterades. Varje patient fick en individuell ordination utifrån en ny prototyp av FaR-receptblankett. Vanligaste aktiviteten var stavgång, cykling, promenader och simning. Det enkla är oftast det bästa. Det viktiga var att det skulle vara lustbetonat och att välja en motionsform som kunde fungera i vardagen. Men vi var överens om att alla skulle byta om till träningskläder och att man skulle bli svettig efter att ha utfört sin aktivitet, säger Tobias Gelius. Deltagarna fick med sig varsin dagbok där de skulle skriva in vilken aktivitet de utfört och hur länge de hållit på. Minskat midjemått Efter 12 veckor kom patienterna på återbesök. Aktivitetsdagboken lämnades in och undersökningarna från det första besöket upprepades. Resultatet visade att 70 procent av patienterna följde ordinationen. Hela 80 procent hade dessutom minskat sitt midjemått med 4 centimeter. Det är glädjande resultat. Följsamheten är till och med bättre än för läkemedel, och det hälsofarliga bukfettet har minskat hos de flesta. Men framförallt sa alla att de mådde bättre och kände sig piggare. En patient kunde till och med få på sig en kostym som han inte kunnat använda på 15 år, säger Tobias Gelius. Nästan alla deltagare har fått förnyat recept och fortsätter föra aktivitetsdagbok. Projektet har även medfört att Det är kul att stora delar av upplägget permanentats som arbetsmetod på vårdcentralen. stora delar av Tobias upplägg numera permanentats som arbetsmetod på vårdcentralen. Det är kul att det blev mer än bara ett projekt. Resultatet har sporrat oss rejält. Vi skriver ut fler recept än tidigare och har fått bättre rutiner för uppföljning, säger Tobias Gelius. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND Vill du veta mer? Kontakta: 15

16 Mag- och tarmsjukdomar är ett omfattande problem och en stor anledning till att patienter söker hjälp i primärvården. Ett nytt gastroteam på Centrum för allmänmedicin har dragit igång ett kvalitetsarbete för hur man säkrare diagnostiserar, handlägger, behandlar och förebygger magbesvär. Team med magkänsla 16

17 Dyspepsi, IBS, gastroesofageal reflux, magsår, diarré, gaser, celiaki, Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Att listan på sjukdomar och besvär vi kan drabbas av i mage och tarmar är lång är inte så konstigt. Hela mag-tarmkanalen är ett nio meter långt avancerat matsmältningsystem, med miljontals nervceller i nära förbindelse med många andra organ. Hela 60 procent av svenskarna lider någon gång i livet av magproblem och nära 30 procent uppger att de har problem mycket ofta. Det är angeläget att på bästa sätt hjälpa denna stora grupp patienter i primärvården, vilka ofta lider både fysiskt och psykiskt av sina besvär. Problem i magen kan dock vara svåra att diagnostisera eftersom symtomen ofta är diffusa och de tänkbara orsakerna många. Det kräver fördjupad kunskap och beredskap, menar distriktsläkaren och magforskaren Lars Agréus. Han ingår i det nya gastroteamet på Centrum för allmänmedicin. Tillsammans med distriktsläkaren Malin Gadd har han startat ett kvalitetsarbete för bättre handläggning av mag- och tarmsjukdomar i primärvården. Egentligen handlar det om ett antal projekt med kurser, kvalitetsprojekt och forskning. Det finns många områden att utveckla och vi hoppas att både personal och chefer tycker det här är viktigt. Komplext handlägga dyspepsi Ett knepigt men viktigt område är handläggning av dyspepsi, som teamet har föreläst om under hösten. Omkring 3 procent av alla besök i vården handlar om ihållande smärta eller obehag i övre delen av buken så kallad dyspepsi. Var tionde patient med mer än tillfälliga symtom har sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Hos över hälften av patienterna kan man inte påvisa någon organisk orsak eller rubbning. Då blir diagnosen funktionell dyspepsi. Det är komplext och näst intill omöjligt att på basen av enbart symtom avgöra om det handlar om organiska eller funktionella besvär, menar Malin Gadd. En vanlig handläggning är därför enligt Lars Agréus hängslen och livrem, det vill säga man behandlar med potenta syrahämmare på mycket vida indikationer, samtidigt som man skriver en, ofta diffust formulerad, remiss för gastroskopi. Det kostar samhället enorma pengar. Exempelvis får patienter med funktionell dyspepsi syrahämmande läkemedel för en halv miljard kronor om året. Detta trots att medlens effektivitet i det sammanhanget inte är vetenskapligt styrkt, annat än om besvären även har ett inslag av reflux, menar Lars Agréus. Program för bedömning Men det finns bra vårdprogram och riktlinjer som stöd för behandlare att göra en välunderbyggd bedömning av risken för bakomliggande allvarlig sjukdom. En tumregel är enligt Malin Gadd att vara vaksam på om symtomen debuterat nyligen, om patienten har blödningar, anemi, kräkningar, gått ner i vikt eller har svårt att svälja, och om patienten är över 45 och är insatta på icke-steroida antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID) och acetylsalicylsyra (ASA). Då ska patienten skickas på gastroskopi och/eller koloskopi. Finns ingen misstanke om allvarlig sjukdom kan man dock överväga att sätta ut NSAID om det är insatt, om alternativ smärtbehandling kan användas. Vid klassiska magsäckssymtom som inte är alarmerande, kan man enligt Lars och Malin rutin- Var sparsam med gastroskopi på unga patienter med magkatarr. UPPLÄGG Distriktsläkarna Malin Gadd och Lars Agréus planerar vårens program för det nystartade gastroteamet. 17

18 mässigt testa för magsårsbakterien Helicobacter pylori istället för gastroskopi för patienter under 50 år. Nu finns det tillförlitliga test på pågående infektion, där man kan få besked med viss utrustning redan när patienten är hos doktorn eller inom ett par dagar, som fungerar lika bra som gastroskopi för att hitta de patienter som har eller har haft en Helicobacter pylori-infektion, säger Lars Agréus. Hans uppmaning till sina distriktsläkarkollegor är tydlig: Var sparsam med gastroskopi på unga patienter med magkatarr. Hos dem under femtio finns inget att hitta. Det finns också en ekonomisk aspekt. Ett snabbtest kostar omkring 200 kronor medan en gastroskopi kostar ett par tusen kronor. Pengar som dessutom kan behövas för att kunna göra fler koloskopier. Andra ämnen som teamet vill jobba vidare med under 2011 är patientinformation, IBS, irritabel bowel syndrome, ulcerös kolit och gastroesophageal reflux och ovanliga sjukdomar som Barretts esophagus. De ska också försöka lägga upp ett program om utredningar av bland annat celiaki. Teamet har även startat ett nätverk Vi hoppas att många nappar på den här möjligheten att förbättra för sina magpatienter. Hör gärna av er till oss om det finns andra områden som ni är intresserade av. Vi är öppna för förslag, avslutar Malin Gadd. Vill du veta mer? Kontakta: eller TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNA ÖDLUND BRA LÄNKAR Gastronätverket träffas onsdagen den 9 februari, kl Då ska bland annat docent Henry Nylin berätta om de eventuella sambanden mellan funktionella magbesvär och muskuloskeletal dysfunktion. Distriktsläkaren Malin Gadd presenterar även ettupplägg för hur dyspepsi och reflux kan handläggas. Alla intresserade är välkomna. Vi håller till på CeFAM, Alfred Nobels allé 12, i Flemingsberg. För ytterligare information, kontakta Lars Agréus, e-post: Distriktsläkarna på Stuvsta vårdcentral har en unik möjlighet att snabbt få reda på om deras patienter är smittade av magsårsbakterien Heliobacter pylori. På deras eget laboratorium kan ett utandningstest utföras, som är smärtfritt för patienten, enkelt och tar cirka 10 minuter innan man får svar. Patienterna måste vara fastande 4 timmar före testet och inte behandlats med antibiotika en månad innan belastningen görs eller ha behandlats med protonpumphämmare en vecka innan. Testerna har kunnat göras i ungefär ett år. Det är så vitt vi vet bara vi som har den här apparaten i primärvården, säger Ana Lindell och och Christina Berglund, biomedicinska analytiker på laboratoriet. 18

19 Kursen ger en grundläggande utbildning i ämnet där våldets bakgrundsfaktorer och effekter tas upp. Stor vikt läggs vid barnperspektivet och hälso- och sjukvårdens ansvar i mötet med kvinnor som utsatts för våld. Datum: Två halvdagar 9/3 och 23/3, kl Plats: Medicinskt kunskapscentrum, Magnus Ladulåsgata 65 A, Lokal: Pötter. Kostnad: Kostnadsfritt, men uteblivet deltagande debiteras med 500 kronor. Anmälan: klicka på kursanmälan. Under året har CeFAM tillsammans med Ögat på sjukskrivning, anordnat fyra utbildningsdagar i TIPPA ett testbatteri för kartläggning och bedömning av fysisk förmåga för patienter med långvarig muskuloskeletal värk. Totalt deltog 49 sjukgymnaster från primärvården. Med TIPPA kan en sjukgymnast som arbetar med rehabilitering eller arbetsinriktade åtgärder göra en kartläggning eller screening av patientens fysiska förmåga i fråga om vardagsaktiviteter. Jag tyckte kursen var jättebra och en särskild eloge till vår lärare Janne. Det vi lärt oss ät viktigt för att kunna bistå med ett medicinskt beslutsunderlag till Försäkringskassan, säger sjukgymnast Ann Hammaren Burström på Rehab Nordväst. På nätverksträffen har du möjlighet att bli uppdaterad med senaste nyheterna, träffa dina kollegor inom samma arbetsfält och utbyta erfarenheter. Datum: 24 mars, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Anmälan: skriv uppgifter om: namn, arbetsplats, profession, e-postadress, telefonnummer och eventuella allergier. Kostnad: 500 kronor. Är ni på väg att starta upp en astma/kol mottagning på er vårdcentral eller är ni redan igång men behöver hjälp att utveckla och förbättra den? På utbildningen får du kunskap om astma och KOL samt de riktlinjer och vårdprogram som finns om vård och behandling. Datum: Mars (datum meddelas senare) kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Anmälan: Kostnad: 500 kronor. 19

20 De är ny kunskap p Kalixandastudien är ett forskningsprojekt som bygger på den största populationsstudien med gastroskopi någonsin med 3000 friska, vuxna personer i Kalix och Haparanda (varav 1000 undersöktes med gastroskopi), samt en uppföljning av 800 deltagare 10 år senare med enkät. Forskarna har bland annat hittat att 40 procent av svenskarna har besvärlig halsbränna gastroesofageal reflux, vilket var fler än väntat i en normalbefolkning. 4 procent av de undersökta personerna hade magsår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna utan att veta om det. Överviktiga löpte fyra gånger så hög risk att drabbas av sår i magsäcken som de med normal vikt. Resultat visar också att 1,6 procent av befolkningen hade slemhinneförändringar i matstrupen (så kallad Barret's oesophagus) Förändringarna är förenade med en ökad risk för den ovanliga men i västvärlden snabbt ökande körtelcellscancern i matstrupen. Ett annat intressant fynd är att cirka 0,5 procent av alla vuxna hade den relativt nyupptäckta sjukdomen eosinofil esofagit sjukdomen som verkar bli allt vanligare på många håll i världen. Andel personer med celiaki var också fler än väntat, 1,6 procent. I teamet ingår forskare från CeFAM, Finland, Tyskland, USA, Storbritannien och Australien Resultaten kan ge läkarna ett bättre underlag när de utreder patienter och ska fatta beslut om behandling måste sättas in. Det kan också vara viktig information vid beslut huruvida allmänna hälsokontroller av vissa sjukdomar bör införas, säger Lars Agréus. Gastrogruppen på CeFAM jobbar även med EU-projektet Transform som handlar om att extrahera datamängder ur olika journalsystem för att kunna utföra forskning oberoende av journalsystem. CeFAM deltar i två delprojekt. I det största projektet ska forskarna ta reda på om det är någon skillnad i risken att få körtelcellscancer i nedre delen av matstrupen efter 10 år om man äter protonpumpshämmare kontinuerligt eller endast vid behov, det vill säga när man känner symtom. Totalt ska patienter inkluderas. Det andra projektet är en läkemedelsprövning med 1000 patienter. I Transform ingår forskare och olika experter från Kings College London, universitetet i Antwerpen, och universiteten i Dundee och Düsseldorf. 20

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 1 Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen! 2 Levnadsvanor Levnadsvanor vad är det egentligen? Nya förhållanden och behov - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM

Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015 September 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Generella rekommendationer... 3 Bakgrund...

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt SFAMs höstmöte 2010-10-14 Astri Brandell Eklund Lars Jerdén Herbert Sandström Samhällets krav och belöningar Patogenes Expertis Utredning Behandling Individens

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator

AP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer