Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering"

Transkript

1 Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering

2 Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa - Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum. Våren 2008 inleddes arbetet med att göra en nationell inventering i kommuner och landsting av vilka metoder och strukturerade arbetssätt som används för att förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos barn. Resultatet från elva centrala verksamheter för barns och ungas välbefinnande och hälsa presenterades i en huvudrapport i november I den här delrapporten redovisas genomförande och resultat av inventering av vilka metoder och strukturerade arbetssätt kring barns psykiska hälsa som används inom barnhälsovården. Vår förhoppning är rapporten ska utgöra underlag för fortsatta diskussioner med kring barnhälsovårdens viktiga roll för barns hälsa och barnhälsovårdens val av metoder i detta arbete. Dessa diskussioner och rapportens fynd kommer att utgöra underlag för UPP- centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar av lovande metoder, stödja implementering av evidensbaserade metoder samt ge kunskapsstöd och starta vidareutbildningar. I arbetet med inventeringen har flera av UPP-centrums medarbetare deltagit med socionom Monica Norrman som projektledare. Barnläkare Björn Kadesjö har ansvarat för denna delrapport. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Hellgren Centrumchef 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Beskrivning av uppdraget 8 Syfte 8 Bakgrund 9 Begrepp som används i rapporten 10 Inventeringen 13 Metod och avgränsningar 13 Resultat 14 Metoder för tidig upptäckt 14 Barn med psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser 14 Föräldrar med sviktande föräldrafunktioner 14 Metoder för generellt föräldrastödjande insatser 15 Metoder för riktade föräldrastödjande insatser 16 Samverkan 17 Kunskapsbehov 18 Diskussion 19 Inventeringens metod 19 Samverkan och kunskapsutveckling 25 Slutsatser 25 Referenser 27 Bilagor Exempel på kommentarer i svaren 29 Kort beskrivning av rapporterade metoder 30 Enkät. Inventering av metoder/ strukturerade arbetssätt inom barnhälsovården 32 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum. Centrumets första uppgift var att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar de viktigaste verksamheterna som möter barn och unga och publicerades hösten 2008 i den sammanfattande huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting. Syftet med den del av inventeringen som riktas till barnhälsovården är att få veta vilka metoder eller strukturerade arbetssätt barnhälsovården använder i sitt arbete för barns psykiska hälsa. Inventeringen syftar även till att ge underlag för centrumets fortsatta arbete med att initiera utvärderingar och ge kunskapsstöd. I rapporten och enkätfrågorna används begreppen metod eller strukturerade arbetssätt. Med detta avses metoder eller arbetssätt som är så väl beskrivna i manualer, riktlinjer eller liknande - att andra kan upprepa dem. I inventeringen redovisar de svarande få metoder eller strukturerade arbetssätt för att specifikt upptäcka tecken på psykisk ohälsa hos barn. Alla svarande anger att man inom barnhälsovården följer de riktlinjer ( basprogram ) som finns angivet i respektive barnhälsovårdsområdes metodbok för de uppgifter som enkäten definierar. Dessa saknar dock beskrivning av specifika metoder för att tidigt upptäcka barn som visar tecken på psykisk ohälsa (förutom metoder för att identifiera utvecklingsavvikelser) eller för att i tidigt skede av en problemutveckling initiera insatser. Däremot är EPDS, (Edinburgh Postnatale Depression Scale) en metod för att tecken på depression hos mödrar till nyfödda barn, väl spridd. Inom alla barnhälsobårdsområden erbjuder man föräldrastöd i grupp till föräldrar med spädbarn. Som underlag för uppläggningen av dessa har man förslagen från föräldrastödsutredningen från Det har skett stora samhällsförändringar sedan dess och det finns skäl för barnhälsovården att analysera om utformningen av barnhälsovårdens föräldragrupper motsvarar behoven hos dagens föräldrar. Sammanfattningsvis klarlägger inventeringen följande behov: Riktlinjer för barnhälsovårdens arbete med psykisk ohälsa Stöd för kunskaps- och metodutveckling kring psykisk hälsa Nationellt stöd för att utveckla barnhälsovårdens föräldrastöd 7

8 Inledning Denna rapport beskriver vilka metoder/strukturerade arbetssätt som används inom barnhälsovården för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Den övergripande rapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn - En nationell inventering i kommuner och landsting, som presenterades i november Beskrivning av uppdraget Under senare år har det rapporterats att många barn och unga utvecklar psykisk ohälsa 2. De professionella som möter barn i sin yrkesutövning har därför behov av metoder och kunskapsstöd för insatser mot psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, kallat UPP-centrum, för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Enligt regeringsuppdraget ska UPPcentrum samla in, koordinera, beställa och sprida kunskap bland annat om effektiva metoder. UPP-centrums första uppgift var att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar de viktigaste verksamheterna som möter barn och unga. Verksamheterna har genom en enkätundersökning tillfrågats om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som används idag. I undersökningen ställdes också frågor om samverkan och kunskapsbehov. Syfte Syftet med den del av inventeringen som riktas till barnhälsovården är att få veta vilka metoder eller strukturerade arbetssätt barnhälsovården använder i sitt arbete för barns psykiska hälsa. Inventeringen syftar även till att ge underlag för centrumets fortsatta arbete med att initiera utvärderingar och ge kunskapsstöd. 1 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering av metoder i kommuner och landsting, Socialstyrelsen Folkhälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen,

9 Bakgrund Barnhälsovårdens uppdrag och organisation Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Verksamheten vänder sig till barn i åldern 0-6 år (intill att barnet börjar förskoleklass). Målen kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, uppmärksamma barns och föräldrars behov av insatser och att upptäcka och att ge insatser för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn 3. Alla barn i åldern 0-6 år ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas kontakt med barnhälsovården. Landet är indelad i geografiska områden (ett landsting eller delar av ett landsting/region) där en barnhälsovårdsöverläkare och en sjuksköterska ansvarar för innehåll, samordning och utveckling av barnhälsovårdens arbete i området. Ofta ingår också psykolog i ledningsgruppen. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentraler (BVC) med ett områdesansvar. De är bemannade med en eller flera sjuksköterskor med vidareutbildning till barnsjuksköterska eller sjuksköterska i öppen hälso- och sjukvård. BVC är organisatoriskt knutna till primärvården. Det finns ett växande antal fristående privata BVC-mottagningar vilket innebär att det områdesansvar, som barnavårdscentralens tidigare haft, bryts upp. Barnhälsovården (BHV) bedrivs enligt anvisningar i Nationell metodbok för barnhälsovården. Personal har tillgång till denna via webbsidan (www.growingpeople.se) och via varje barnhälsovårdsområdes egen metodbok (exempelvis från Stockholms läns landsting Anvisningarna utgår från Socialstyrelsens allmänna råd för barnhälsovård från år 1991 och har successivt uppdaterats av företrädare för professionen. Läkare med specialistkompetens i allmänmedicin eller i pediatrik är knuten till varje BVC och har tillsammans med sjuksköterskan ansvaret för hälsoundersökningarna och är BVC-sjuksköterskans närmaste medicinske konsult. Barnhälsovårdspsykologer finns inom de flesta barnhälsovårdsområden för att kunna erbjuda psykologisk kompetens till verksamheten och för att vara ett stöd för personal i det psykosociala arbetet. Psykologen är vanligen också knuten till mödrahälsovården. Barnhälsovården möter och undersöker via BVC så gott som alla barn och har därmed möjligheter att komma i nära kontakt med deras föräldrar. Detta ger förutsättningar för att uppmärksamma avvikelser i barns utveckling, föräldrar i behov av stöd och att kunna erbjuda hjälp. Arbetsformerna är enskilda besök/samtal, hembesök och föräldrastöd i grupp. En så kallad State of the art konferens har haft stor betydelse för den inriktning som barnhälsovården haft senaste 10 åren. Efter en årslång förberedelse belyste vid konferensen forskare med anknytning till barnhäl- 3 Socialstyrelsen. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården 4 Medicinska forskningsrådet. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. A state of the art document. Stockhom: MFR,

10 sovården viktiga delar av barnhälsovårdens verksamhet. Enligt dokumentationen från konferensen krävs av barnhälsovården en väl avvägd kombination av: generella insatser riktade förstärkta insatser till sårbara grupper individuellt utformad hjälp till föräldrar och barn som löper särskilt stor risk att drabbas av ohälsa eller indikerar nedsatt hälsa. Barnhälsovården har ett basprogram av insatser som erbjuds alla föräldrar och barn. I respektive barnhälsovårdsområdes metodbok beskrivs hur personal ska genomföra basprogrammet som tidpunkt för och innehåll i kontakter, hembesök och föräldragrupper. Den innehåller även beskrivning av hur hälsoövervakningen ska genomföras och hur man ska tolka resultat av de undersökningar och utvecklingsbedömningar man gör vid vissa åldrar. Hälsoövervakningen ska innehålla återkommande kartläggning av barnets situation i familj och närmiljö. Programmen har lokala variationer t.ex. vid vilken ålder man träffar barnen. Basprogrammet anger täta kontakttillfällen under barnets första levnadsår men färre efter två års ålder. Genom basprogrammet har barnhälsovården en tydligt angiven planering för sin hälsoövervakning. Däremot saknas anvisningar för att på ett strukturerat sätt sammanfatta resultat av kartläggningen på ett sätt som sätter fokus på barnets psykiska hälsa. Begrepp som används i rapporten Metod eller strukturerat arbetssätt I enkäterna frågade vi om vilka metoder eller strukturerade arbetssätt som barnhälsovården använder för att fullfölja sitt uppdrag. Begreppen metod eller strukturerat arbetssätt definieras i den presentationstext som bifogades enkäten som: arbetssätt som finns beskrivna i riktlinjer/manual eller liknande, som gör det möjligt för andra att upprepa metoden/arbetssättet i sitt arbete. Psykisk ohälsa Med psykisk ohälsa hos barn avses psykiska symtom som påverkar barnets känslomässiga välbefinnande och/eller hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Symtomen kan komma till uttryck t.ex. i form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Det är symtom som barnet själv upplever besvärande men inte alltid kan förmedla till omgivningen. Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende med påtaglig inverkan på barnets uppväxtsituation men utan att individen behöver uppleva ohälsa avgransning- 10

11 Samverkan Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 förvaltningslagen. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvård samt skola lagstadgades skyldigheten först den 1 juli Samverkansskyldigheten gäller sedan dess även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Trots lagstöd kan det vara svårt att få till stånd en fungerande samverkan. Socialstyrelsen har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling (numera Skolverket) och Rikspolisstyrelsen tagit fram en gemensam strategi för samverkan 6. Med samverkan avses i strategidokumentet när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Förutsättningar för samverkan är styrning, struktur och samsyn och vikten av gemensamt mål och behov av gemensam kunskapsbas och gemensamma begrepp lyfts fram. För att samverkan ska fungera i ett längre perspektiv krävs aktivt stöd från ledningen och en tydlig struktur för hur samverkan ska fungera i praktiken. Samverkansavtal på ledningsnivå som efterfrågas i enkäten är exempel på sådan struktur. Prevention Begreppen prevention och förebyggande arbete används inte i enkäten, men är centrala för förståelsen av resultaten. Flera olika termer förekommer inom detta område. Preventivt arbete klassificerades fram till mitten av 1990-talet som primär-, sekundär- och tertiär prevention. Denna terminologi har sitt ursprung i folkhälsotraditionen där det huvudsakliga målet är att förhindra diagnostiserbara fysiska åkommor. Under talet utvecklades en ny klassificering av preventivt arbete med inriktning mot psykisk hälsa i USA. De nya termerna universell, selektiv och indikerad prevention har ersatt primär, sekundär och tertiär anses stämma bättre överens med vad som i dag är känt om psykisk hälsa samt om risk och skyddsfaktorer. Socialstyrelsen har använt de nya begreppen i en strategi för samverkan. Termerna har definierats på följande sätt: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller 6 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen

12 grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Ett exempel på selektiv prevention kan vara gruppverksamhet till barn vars föräldrar har missbruksproblem. Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade problem. 12

13 Inventeringen Metod och avgränsningar Urval och svarsfrekvens Enkäter skickades våren 2008 via mail till landets barnhälsovårdsöverläkare (35 st). I följebrev uppmanades denne/denna att samråda med samordnande sjuksköterska och MHV/BHV-psykolog när man ger sitt svar. Tre psykologer har svarat separat. Av 35 BHV-områden finns svar från 31 (89 %). Enkäten berör följande områden: Tidig upptäckt av barn som visar tecken på beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser, respektive av föräldrar som visar tecken på sviktande föräldrafunktioner. Generellt föräldrastödjande insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar respektive till föräldrar i grupp. Med generella insatser avses sådana som erbjuds alla utan hänsyn till om barnet/föräldern har speciella problem. Riktade föräldrastödjande insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar respektive till föräldrar i grupp. Med riktade insatser avses sådana som erbjuds barn/föräldrar som av något skäl har eller uppfattas ha behov av insatser. Riktade insatser till barn med särskilda behov på grund av beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser. 13

14 Resultat Metoder för tidig upptäckt Barn med psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser Alla respondenter svarar att personal inom barnhälsovården följer det basprogram som finns angivet i områdets metodbok och att man genom denna har skrivna riktlinjer för arbetet. Olika screeningundersökningar genomförs vid angivna åldrar för att bland annat identifiera utvecklingsavvikelser som generellt sen utveckling liksom mer specifika avvikelser av tal/språk/kommunikationsförmåga och motorik. Tre av de svarande påpekar att en viktig del av språkscreening är bedömningen av barnets samspelsförmåga och kommunikativa förmåga och att detta ger möjlighet att uppmärksamma barn som inte får adekvat stimulans liksom tecken på autism. Tre svarande beskriver att man ibland har skäl för individuellt anpassat hälsoövervakningsprogram för barn med vad man kallar särskilda behov. Något speciellt arbetssätt för detta beskrivs inte. Inom Södra Stockholm pågår ett projekt under tre år med avsikt att tidigt upptäcka barn med autism. För detta har man kompletterat utvecklingsbedömningen vid 18 månaders ålder med en speciell screeningmetod, CHAT, Checklist for Autism in Toddlers 7. Fyra av de svarande anger att på vissa barnavårdscentraler samarbetar med förskola och låter förskolepersonal besvara screeningfrågor om barns utveckling och beteende i samband med kontakterna då barnen är 3 år eller 5 ½ år. Någon uppgift om metodval för detta ges inte. Utöver detta anger inte någon av de svarande att man har några specifika metoder för att uppmärksamma de barn som har beteendeproblem eller tecken på psykisk ohälsa. Föräldrar med sviktande föräldrafunktioner Inom alla barnhälsovårdsområden genomförs hembesök hos nyblivna föräldrar. Ingen beskriver att man vid detta följer något speciellt arbetssätt/metod. På det sätt frågan ställts framgår inte hur stor andel av alla nyblivna föräldrar som man besöker. I inom de flesta barnhälsovårdsområden (25/31) används EPDS (Edinburgh Postnatale Depression Scale 8, 9 ) som instrument för att identifiera förekomst av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. 7 CHAT, The Checklist for Autism in Toddlers (Baron-Cohen, Allen & Gillberg, 1992) 8 Wickberg B, Hwang P. Postpartum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. FHI 2003:59 14

15 Två svarar att omsorgssviktande familjer ska identifieras, ges stöd och hjälp och där anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen kap 14 1 finns ska anmälan göras men anger inte att man har något speciellt arbetssätt för detta. I en strukturerad samverkan mellan mödra- och barnhälsovården i Göteborg gör barnmorskan på mödravårdscentralen en individuell hälsoplanering för alla gravida kvinnor som utgår från att man försökt kartlägga olika riskfaktorer för det kommande barnet som t.ex. mammas alkoholbruk. Denna planering överlämnas sedan med kvinnans godkännande för att följas upp av personal inom barnhälsovården. Metoder för generellt föräldrastödjande insatser Insatser som erbjuds i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar Flera svarande betonar hembesökets betydelse för första kontakten med föräldrar som just fått barn och framhåller att föräldrars möjlighet att få prata om sitt barn med erfaren barnhälsovårdspersonal har en generellt föräldrastödjande funktion. Sex anger att vissa sjuksköterskor är utbildade i Motiverande samtal (MI ), en metod som man använder i de individuella samtalskontakterna. Insatser till föräldrar i grupp Inom alla barnhälsovårdsområden erbjuds föräldrar delta i föräldragrupp. Man beskriver att träffarna leds av sjuksköterskan och att ibland medverkar psykolog eller läkare vid vissa träffar. Riktlinjerna i metodbok ger förslag på innehåll/teman för träffarna men innehållet styrs också av det föräldrar vill prata om, föräldrars behov etc. Som frågan formulerats i enkäten går det inte att dra några slutsatser om hur många träffar föräldrarna erbjuds eller i vilka åldrar hos barnen de sker. Några av de svarande påtalar att det är stora variationer mellan olika BVC inom samma BHV-område hur föräldragruppsarbetet genomförs och att i de flesta fall erbjuds enbart träffarunder barnets första levnadsår. Två svarande anger att man har ambitioner att ha grupper också för föräldrar till barn i 2-3 års ålder. Under denna rubrik beskrivs från 5 barnhälsovårdsområden att man ger information om spädbarnsmassage alternativt skapar tillfällen för grupper av föräldrar att lära sig utföra spädbarnsmassage 12 med målsättning att öka förälderns sensibilitet för sitt barn. 9 CoxJL, Holden JM, Sagovsky R. Detection of postnatal depression: development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry 1987; 150: Miller, W. R., & Rollnick, S. (2002). Motivational Interviewing: Preparing people for change (2nd Ed.). New York: Guilford. 11 Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor Studentlitteratur 12 Internationella föreningen för spädbarnsmassage (International Association of Infant Massage - IAIM) 15

16 Metoder för riktade föräldrastödjande insatser Insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar Nästan alla (25/31) anger, som nämnts ovan, att man använder EPDS för att upptäcka mödrar med postpartumdepression och att man följer manual för att erbjuda uppföljning för dem som enligt screeningen har nedstämdhetssymtom. Det görs av sjuksköterskan på de BVC där sjuksköterskan är utbildad i metoden och att de som har behov erbjuds psykologkontakt. Flera kommenterar att samarbetet mellan sjuksköterska/läkare och psykolog är centralt för barnhälsovårdsområdena insatser till föräldrar med behov av stöd. Förutom EPDS är det ingen som anger att man har någon speciell metodik för att identifiera föräldrar som har särskilda behov av riktade insatser. Alla som behöver enligt egen önskan eller enligt sjuksköterskans bedömning erbjuds möjlighet att träffa psykolog, de som själva önskar, de som uppfattas ha problem får träffa psykolog, alla som behöver anges istället som grund för insats. Några preciserar att familjer med psykosociala problem, sviktande föräldrafunktioner, familjer med missbruk erbjuds psykologkontakt. Ingen beskriver psykologens arbetssätt, vilket inte heller specifikt efterfrågas i enkäten. Tio svarar att det finns möjlighet till extra besök hos läkare vid misstanke om avvikelser i barnets utveckling eller vid föräldraoro och en av de svarande att man kan erbjuda extra hembesök till mödrar med sviktande föräldrafunktion. Insatser till föräldrar i grupp Inom de flesta (20/31) barnhälsovårdsområden arrangeras riktad gruppverksamhet för mammor/föräldrar. Det vanligaste är grupper för unga mammor/tonårsföräldrar (inom 7 barnhälsovårdsområden), adoptivföräldrar (8) och för tvillingföräldrar (7). Några anger att man har pappagrupper (3) liksom grupper för invandrarföräldrar (4). Förutom att två beskriver att man har en manual för utformning av grupper för adoptivföräldrar anger ingen att det finns riktlinjer för utformning av/innehåll i gruppverksamheterna. Inte heller att arbetet är utvärderat. Insatser till barn med beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser Psykologens roll för utredning/bedömning och för föräldrasamtal framhävs av majoriteten av de svarande (20/31). Upptäckt av utvecklingsavvikelser vid rutinkontroller kan leda till extra besök hos läkare och/eller utredning hos psykolog. Tre anger också logoped vid sen språkutveckling. Två svarar att det är särskilt viktigt att psykologen har ansvar för såväl mödrahälsovård som barnhälsovård, framför allt för mammor som identifierats med problem under graviditet. Som svar på frågan om barnhälsovården använder någon specifik metod/strukturerat arbetssätt för att ge insatser till barn med särskilda behov uppger sex svarande att det är många sjuksköterskor som använder Motive- 16

17 rande samtal såväl allmänt i samtalskontakt med föräldrar som i samtal kring problem hos barnet eller i familjen. I Värmland kan psykologer erbjuda Marte Meo-inriktade stödinsatser (se bilaga för beskrivning) ges till föräldrar med svårhanterliga barn. Blekinge uppmärksammar att man inom barnhälsovården håller kvar kontakten med barn som får insats av habilitering eller barn- och ungdomspsykiatri. Samverkan Alla svarar att barnhälsovården samverkar med flera olika verksamheter. Av svaren att döma tycks det vara ovanligt att man har formella samverkansavtal. Det finns dock exempel som Väst-BUS, en överenskommelse som definierar samverkansformer mellan hälso- och sjukvård och kommunala verksamheter inom Västra Götalandsregionen och som bygger på ett politiskt beslut. I delar av Stockholm finns Samverkansgrupper för gravida och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom, en samverkan mellan socialtjänst, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och mödra- och barnhälsovård. Lokal samverkan sker och ser olika ut och har olika ambitioner. De vanligaste är enligt svaren: Samverkan med flera andra barnverksamheter kring generella förhållanden för barn i en kommun/länsdel. Samverkan kring utformning av handläggningsrutiner eller policydokument för barn som far illa med i första hand socialtjänsten och ibland med andra verksamheter som barnomsorg/förskola. Rutiner för överföring av information t.ex. från mödrahälsovård resp. till skolhälsovård. Samverkan kring remissförfarande till ortoptist, logoped, smittskyddsenhet m.fl. Samverkan kring utredning av barn med utvecklingsavvikelser (t.ex. med habilitering, BUP, logoped). Utbildning av personal. Många anger att en form av konkret samarbete är det som barnhälsovårdspersonal utför på familjecentraler, framför allt med personal från öppen förskola och socialtjänst. Inom det arbetet medverkar man med att erbjuda manualbaserade föräldragruppsprogram som Komet, COPE, Mellow Parenting, PREP för föräldrar (se bilaga för beskrivning). Tre svarande anger andra exempel på former av samarbete med kommunala verksamheter kring riktat föräldrastöd i grupp. I det man arbetar med programmen. Komet, De lyckliga åren, ICDP (International Child Development Program) (se bilaga för beskrivning). Samarbete med frivilligorganisationer: Barnhälsovården har samarbete/kontakter med ett stort antal intresseorganisationer. Exempel på sådana som anges är: Attention, Riksföreningen au- 17

18 tism, Rörelsehindrade barn och ungdomar, Rädda barnen, Röda korset, Adoptionscentrum, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Svenska kyrkan, invandrarföreningar, Hushållningssällskapet, bibliotek. Kunskapsbehov För UPP-centrums fortsatta arbete har enkäterna också varit viktiga för att veta verksamheters behov av stöd för kunskaps- och metodutveckling. Inom följande områden uttrycker de som svarat behov av kunskapsutveckling: Neuropsykiatriska diagnoser som autism, utvecklingsstörning, ADHD (anges av 10 svarande). Barn till föräldrar med funktionshinder som neuropsykiatriskt tillstånd eller utvecklingsstörning (7). Barn som lever i familjer med omsorgssvikt, barn som far illa (6). Metoder för att upptäcka, känna igen, behandla psykisk ohälsa hos små barn, kunskap om psykisk ohälsa hos små barn (5). Utvecklingsbedömningar (4). Kunskap om utvärderingsarbete (4). Kunskap om anknytning, föräldra-barn-samspel (4). Utbildning om föräldrastöd (3). Alkoholbruk hos föräldrar (2). Dessutom ställdes frågan om man uppfattar att barnhälsovården har behov av kunskapsstöd för att använda/sprida specifik metod eller strukturerat arbetssätt För följande metoder/arbetssätt uttrycks behov av kunskapsstöd: Samtalsmetodik ( Motiverande samtal ) (anges av 7 svarande). International Child Development Program (6). Allmänt om evidensbaserade metoder för föräldrastöd, föräldrastödsprogram (7). Edinburgh Postnatale Depression Scale (2). Samspelsbedömning (1). Samverkansmodeller (1). På tilläggsfrågan om man anser sig behöva rekommendationer för att välja metoder/arbetssätt anges behov av rekommendationer kring metoder för föräldrastöd i grupp (anges av 5 svarande) och metoder för screening av psykisk hälsa (2). 18

19 Diskussion Inventeringens metod Enkäten riktades till ledningspersonal inom barnhälsovården (barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare och mödrabarnhälsovårdspsykolog). Det innebär att svaren speglar i vad mån dessa har kännedom om vad som pågår på de olika barnavårdscentralerna i sitt område. Om personal på varje barnavårdscentral hade svarat är det troligt att betydligt fler exempel på lokala erfarenheter eller pågående projekt redovisats. Strukturerat arbetssätt Flera av de svarande kritiserar enkäten för att den är inriktad på manualbaserade och strukturerade arbetssätt och påpekar: Det finns behov av att hitta arbetssätt som INTE är metodbaserade utan utgår från den enskilda familjens behov. Invändningen väcker frågan om det är en reell motsättning: kan inte ett strukturerat arbetssätt utgå från familjens behov? Med ett strukturerat arbetssätt avses att den enskilda BVC-medarbetaren för sitt arbete har tillgång till dokumentation som tydliggör vad man med givna förutsättningar förväntas göra och hur man ska utföra uppgiften. Enskilda handläggare är förstås olika. Hur man utför sitt arbete kommer att färgas av personlighet och erfarenheter. Men det är inte sådana faktorer som helt styr det man gör och färdigheter för att utföra en särskild arbetsuppgift kan läras. Ingen metod, hur bra den i forskning än visats vara, kan ersätta att personal inom barnhälsovården har grundkunskaper om barn och barns utveckling, lyhördhet för att kunna nå den förälder eller det barn man möter och förmåga att även uppfatta betydelsefulla förhållanden som man inte har utvecklad metod för. Men om arbetet saknar skrivna riktlinjer för vad man ska göra, för hur man ska utföra och dokumentera det man gör eller för vad som ska leda till uppföljning och specifika insatser kan effekten av det man gör inte utvärderas och inte presenteras för andra. Det blir svårt att veta hur förändringar ska ske. Riktlinjer tydliggör också att man har rätt att få utbildning och handledning för att klara uppgifterna. Få redovisade metoder för tidig upptäckt Basprogrammet innehåller rutiner för att identifiera avvikelser i barns utveckling och tillväxt. Sådana faktorer kan förstås vara tecken på bristande psykisk hälsa, t.ex. avvikande språkutveckling som kan vara tecken på autism liksom allvarlig understimulans och viktstagnation tecken på omsorgssvikt. Rutinerna identifierar också svårigheter avseende mat, sömn och skrik som kan vara tecken på psykisk ohälsa. 19

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering Artikelnr 2009-126-158 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring

Barnhälsovården. Hälsa Sjukvård Tandvård. Barnhälsovården i Landstinget Halland. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Hälsa Sjukvård Tandvård Barnhälsovården Barnhälsovården i Landstinget Halland Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring Förord Det handlar om att främja barns hälsa, trygghet och utveckling

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Revisionsrapport Stärkt föräldraroll Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Januari 2013 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns uppdrag att granska arbetet kring målet

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2010:38 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:7 av Anna Kettner (S) om inrättande av familjemottagningar för neuropsykiatriska diagnoser Föredragande landstingsråd: Birgitta

Läs mer

Föräldrastöd i Angered en översikt

Föräldrastöd i Angered en översikt Föräldrastöd i Angered en översikt 0-5 6-12 13-18 Specialist Spädbarnsgruppen, Angered Spädbarns, Hjällbo Oliv/trappan Strategi (ADHD) IBS-skola Tematräffar Arbete med närvaro i skolan Oliv/trappan Strategi

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008 Anton Lager och Sven Bremberg www.fhi.se A 2009:01 A 2009:01 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-607-0 FÖRFATTARE: ANTON

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm

FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. www.stockholm.se/sodermalm FÖRSKOLANS STÖDENHET BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/sodermalm Förskolans stödenhet Inom Förskolans stödenhet finns olika resurser samlade för barn i behov

Läs mer

Glädje och utmaningar

Glädje och utmaningar Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne Mars 2010 Mödra- och Barnhälsovårdspsykologernas verksamheter i Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne VO Barn-Familj-Kvinnosjukvård

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar

Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar RAPPORT 1(19) Bildningsförvaltningen Mia Stålgren Patiño Ledningsorganisation för tidiga insatser/sociala investeringar Hedemora kommun Hemsida www.hedemora.se E-post anna-maria.stalgren-patino@hedemora.se

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsov lsovårdsenheten i Östergötlandtland Barnhälsovårdsenheten Östergötland länsövergripande enhet Barnhälsovårdsenhet är organisatoriskt är placerad under Närsjukvården i Östra Östergötland Barnhälsovårdsenhetens

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014 1 Innehållsförteckning Varför Familjecentral? 3 Målet med samverkan och arbetet på SESAM 3 Bild av Samverkan 4 Förutsättningar på Sesam 5 Medarbetare 5

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer