Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering"

Transkript

1 Barnhälsovårdens metoder att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering

2 Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa - Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum. Våren 2008 inleddes arbetet med att göra en nationell inventering i kommuner och landsting av vilka metoder och strukturerade arbetssätt som används för att förebygga allvarlig psykisk ohälsa hos barn. Resultatet från elva centrala verksamheter för barns och ungas välbefinnande och hälsa presenterades i en huvudrapport i november I den här delrapporten redovisas genomförande och resultat av inventering av vilka metoder och strukturerade arbetssätt kring barns psykiska hälsa som används inom barnhälsovården. Vår förhoppning är rapporten ska utgöra underlag för fortsatta diskussioner med kring barnhälsovårdens viktiga roll för barns hälsa och barnhälsovårdens val av metoder i detta arbete. Dessa diskussioner och rapportens fynd kommer att utgöra underlag för UPP- centrums fortsatta arbete med att initiera utvärderingar av lovande metoder, stödja implementering av evidensbaserade metoder samt ge kunskapsstöd och starta vidareutbildningar. I arbetet med inventeringen har flera av UPP-centrums medarbetare deltagit med socionom Monica Norrman som projektledare. Barnläkare Björn Kadesjö har ansvarat för denna delrapport. Thomas Tegenfeldt Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen Lars Hellgren Centrumchef 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Beskrivning av uppdraget 8 Syfte 8 Bakgrund 9 Begrepp som används i rapporten 10 Inventeringen 13 Metod och avgränsningar 13 Resultat 14 Metoder för tidig upptäckt 14 Barn med psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser 14 Föräldrar med sviktande föräldrafunktioner 14 Metoder för generellt föräldrastödjande insatser 15 Metoder för riktade föräldrastödjande insatser 16 Samverkan 17 Kunskapsbehov 18 Diskussion 19 Inventeringens metod 19 Samverkan och kunskapsutveckling 25 Slutsatser 25 Referenser 27 Bilagor Exempel på kommentarer i svaren 29 Kort beskrivning av rapporterade metoder 30 Enkät. Inventering av metoder/ strukturerade arbetssätt inom barnhälsovården 32 5

6 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa eller UPP-centrum. Centrumets första uppgift var att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar de viktigaste verksamheterna som möter barn och unga och publicerades hösten 2008 i den sammanfattande huvudrapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn En nationell inventering i kommuner och landsting. Syftet med den del av inventeringen som riktas till barnhälsovården är att få veta vilka metoder eller strukturerade arbetssätt barnhälsovården använder i sitt arbete för barns psykiska hälsa. Inventeringen syftar även till att ge underlag för centrumets fortsatta arbete med att initiera utvärderingar och ge kunskapsstöd. I rapporten och enkätfrågorna används begreppen metod eller strukturerade arbetssätt. Med detta avses metoder eller arbetssätt som är så väl beskrivna i manualer, riktlinjer eller liknande - att andra kan upprepa dem. I inventeringen redovisar de svarande få metoder eller strukturerade arbetssätt för att specifikt upptäcka tecken på psykisk ohälsa hos barn. Alla svarande anger att man inom barnhälsovården följer de riktlinjer ( basprogram ) som finns angivet i respektive barnhälsovårdsområdes metodbok för de uppgifter som enkäten definierar. Dessa saknar dock beskrivning av specifika metoder för att tidigt upptäcka barn som visar tecken på psykisk ohälsa (förutom metoder för att identifiera utvecklingsavvikelser) eller för att i tidigt skede av en problemutveckling initiera insatser. Däremot är EPDS, (Edinburgh Postnatale Depression Scale) en metod för att tecken på depression hos mödrar till nyfödda barn, väl spridd. Inom alla barnhälsobårdsområden erbjuder man föräldrastöd i grupp till föräldrar med spädbarn. Som underlag för uppläggningen av dessa har man förslagen från föräldrastödsutredningen från Det har skett stora samhällsförändringar sedan dess och det finns skäl för barnhälsovården att analysera om utformningen av barnhälsovårdens föräldragrupper motsvarar behoven hos dagens föräldrar. Sammanfattningsvis klarlägger inventeringen följande behov: Riktlinjer för barnhälsovårdens arbete med psykisk ohälsa Stöd för kunskaps- och metodutveckling kring psykisk hälsa Nationellt stöd för att utveckla barnhälsovårdens föräldrastöd 7

8 Inledning Denna rapport beskriver vilka metoder/strukturerade arbetssätt som används inom barnhälsovården för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Den övergripande rapporten Metoder som används för att förebygga psykisk ohälsa hos barn - En nationell inventering i kommuner och landsting, som presenterades i november Beskrivning av uppdraget Under senare år har det rapporterats att många barn och unga utvecklar psykisk ohälsa 2. De professionella som möter barn i sin yrkesutövning har därför behov av metoder och kunskapsstöd för insatser mot psykisk ohälsa. Socialstyrelsen fick våren 2007 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt utvecklingscentrum Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, kallat UPP-centrum, för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa. Enligt regeringsuppdraget ska UPPcentrum samla in, koordinera, beställa och sprida kunskap bland annat om effektiva metoder. UPP-centrums första uppgift var att inventera vilka metoder som används i kommuner och landsting när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidiga insatser för barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Inventeringen som påbörjades i januari 2008 omfattar de viktigaste verksamheterna som möter barn och unga. Verksamheterna har genom en enkätundersökning tillfrågats om vilka metoder och strukturerade arbetssätt som används idag. I undersökningen ställdes också frågor om samverkan och kunskapsbehov. Syfte Syftet med den del av inventeringen som riktas till barnhälsovården är att få veta vilka metoder eller strukturerade arbetssätt barnhälsovården använder i sitt arbete för barns psykiska hälsa. Inventeringen syftar även till att ge underlag för centrumets fortsatta arbete med att initiera utvärderingar och ge kunskapsstöd. 1 Att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering av metoder i kommuner och landsting, Socialstyrelsen Folkhälsa och sociala förhållanden. Socialstyrelsen,

9 Bakgrund Barnhälsovårdens uppdrag och organisation Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Verksamheten vänder sig till barn i åldern 0-6 år (intill att barnet börjar förskoleklass). Målen kan uppnås genom att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap, uppmärksamma barns och föräldrars behov av insatser och att upptäcka och att ge insatser för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn 3. Alla barn i åldern 0-6 år ska ha tillgång till barnhälsovård och aktivt erbjudas kontakt med barnhälsovården. Landet är indelad i geografiska områden (ett landsting eller delar av ett landsting/region) där en barnhälsovårdsöverläkare och en sjuksköterska ansvarar för innehåll, samordning och utveckling av barnhälsovårdens arbete i området. Ofta ingår också psykolog i ledningsgruppen. Verksamheten organiseras i form av barnavårdscentraler (BVC) med ett områdesansvar. De är bemannade med en eller flera sjuksköterskor med vidareutbildning till barnsjuksköterska eller sjuksköterska i öppen hälso- och sjukvård. BVC är organisatoriskt knutna till primärvården. Det finns ett växande antal fristående privata BVC-mottagningar vilket innebär att det områdesansvar, som barnavårdscentralens tidigare haft, bryts upp. Barnhälsovården (BHV) bedrivs enligt anvisningar i Nationell metodbok för barnhälsovården. Personal har tillgång till denna via webbsidan (www.growingpeople.se) och via varje barnhälsovårdsområdes egen metodbok (exempelvis från Stockholms läns landsting Anvisningarna utgår från Socialstyrelsens allmänna råd för barnhälsovård från år 1991 och har successivt uppdaterats av företrädare för professionen. Läkare med specialistkompetens i allmänmedicin eller i pediatrik är knuten till varje BVC och har tillsammans med sjuksköterskan ansvaret för hälsoundersökningarna och är BVC-sjuksköterskans närmaste medicinske konsult. Barnhälsovårdspsykologer finns inom de flesta barnhälsovårdsområden för att kunna erbjuda psykologisk kompetens till verksamheten och för att vara ett stöd för personal i det psykosociala arbetet. Psykologen är vanligen också knuten till mödrahälsovården. Barnhälsovården möter och undersöker via BVC så gott som alla barn och har därmed möjligheter att komma i nära kontakt med deras föräldrar. Detta ger förutsättningar för att uppmärksamma avvikelser i barns utveckling, föräldrar i behov av stöd och att kunna erbjuda hjälp. Arbetsformerna är enskilda besök/samtal, hembesök och föräldrastöd i grupp. En så kallad State of the art konferens har haft stor betydelse för den inriktning som barnhälsovården haft senaste 10 åren. Efter en årslång förberedelse belyste vid konferensen forskare med anknytning till barnhäl- 3 Socialstyrelsen. Allmänna råd från Socialstyrelsen 1991:8 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården 4 Medicinska forskningsrådet. Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. A state of the art document. Stockhom: MFR,

10 sovården viktiga delar av barnhälsovårdens verksamhet. Enligt dokumentationen från konferensen krävs av barnhälsovården en väl avvägd kombination av: generella insatser riktade förstärkta insatser till sårbara grupper individuellt utformad hjälp till föräldrar och barn som löper särskilt stor risk att drabbas av ohälsa eller indikerar nedsatt hälsa. Barnhälsovården har ett basprogram av insatser som erbjuds alla föräldrar och barn. I respektive barnhälsovårdsområdes metodbok beskrivs hur personal ska genomföra basprogrammet som tidpunkt för och innehåll i kontakter, hembesök och föräldragrupper. Den innehåller även beskrivning av hur hälsoövervakningen ska genomföras och hur man ska tolka resultat av de undersökningar och utvecklingsbedömningar man gör vid vissa åldrar. Hälsoövervakningen ska innehålla återkommande kartläggning av barnets situation i familj och närmiljö. Programmen har lokala variationer t.ex. vid vilken ålder man träffar barnen. Basprogrammet anger täta kontakttillfällen under barnets första levnadsår men färre efter två års ålder. Genom basprogrammet har barnhälsovården en tydligt angiven planering för sin hälsoövervakning. Däremot saknas anvisningar för att på ett strukturerat sätt sammanfatta resultat av kartläggningen på ett sätt som sätter fokus på barnets psykiska hälsa. Begrepp som används i rapporten Metod eller strukturerat arbetssätt I enkäterna frågade vi om vilka metoder eller strukturerade arbetssätt som barnhälsovården använder för att fullfölja sitt uppdrag. Begreppen metod eller strukturerat arbetssätt definieras i den presentationstext som bifogades enkäten som: arbetssätt som finns beskrivna i riktlinjer/manual eller liknande, som gör det möjligt för andra att upprepa metoden/arbetssättet i sitt arbete. Psykisk ohälsa Med psykisk ohälsa hos barn avses psykiska symtom som påverkar barnets känslomässiga välbefinnande och/eller hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Symtomen kan komma till uttryck t.ex. i form av oro och nedstämdhet eller som psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont. Det är symtom som barnet själv upplever besvärande men inte alltid kan förmedla till omgivningen. Psykisk ohälsa kan också komma till uttryck som utagerande beteende med påtaglig inverkan på barnets uppväxtsituation men utan att individen behöver uppleva ohälsa avgransning- 10

11 Samverkan Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 förvaltningslagen. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvård samt skola lagstadgades skyldigheten först den 1 juli Samverkansskyldigheten gäller sedan dess även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. Trots lagstöd kan det vara svårt att få till stånd en fungerande samverkan. Socialstyrelsen har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling (numera Skolverket) och Rikspolisstyrelsen tagit fram en gemensam strategi för samverkan 6. Med samverkan avses i strategidokumentet när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Förutsättningar för samverkan är styrning, struktur och samsyn och vikten av gemensamt mål och behov av gemensam kunskapsbas och gemensamma begrepp lyfts fram. För att samverkan ska fungera i ett längre perspektiv krävs aktivt stöd från ledningen och en tydlig struktur för hur samverkan ska fungera i praktiken. Samverkansavtal på ledningsnivå som efterfrågas i enkäten är exempel på sådan struktur. Prevention Begreppen prevention och förebyggande arbete används inte i enkäten, men är centrala för förståelsen av resultaten. Flera olika termer förekommer inom detta område. Preventivt arbete klassificerades fram till mitten av 1990-talet som primär-, sekundär- och tertiär prevention. Denna terminologi har sitt ursprung i folkhälsotraditionen där det huvudsakliga målet är att förhindra diagnostiserbara fysiska åkommor. Under talet utvecklades en ny klassificering av preventivt arbete med inriktning mot psykisk hälsa i USA. De nya termerna universell, selektiv och indikerad prevention har ersatt primär, sekundär och tertiär anses stämma bättre överens med vad som i dag är känt om psykisk hälsa samt om risk och skyddsfaktorer. Socialstyrelsen har använt de nya begreppen i en strategi för samverkan. Termerna har definierats på följande sätt: Universell prevention definieras som en intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper. Ingen enskild individ eller 6 Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Socialstyrelsen

12 grupp väljs ut av något skäl. Interventionen är tänkt att främja alla oavsett grad av risk. Selektiv prevention definieras som en intervention riktad till undergrupper i populationen som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Enskilda individer identifieras inte det är gruppen, inte individen, som bedöms befinna sig i riskzon. Ett exempel på selektiv prevention kan vara gruppverksamhet till barn vars föräldrar har missbruksproblem. Indikerad prevention definieras som en intervention för individer med identifierade problem. 12

13 Inventeringen Metod och avgränsningar Urval och svarsfrekvens Enkäter skickades våren 2008 via mail till landets barnhälsovårdsöverläkare (35 st). I följebrev uppmanades denne/denna att samråda med samordnande sjuksköterska och MHV/BHV-psykolog när man ger sitt svar. Tre psykologer har svarat separat. Av 35 BHV-områden finns svar från 31 (89 %). Enkäten berör följande områden: Tidig upptäckt av barn som visar tecken på beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser, respektive av föräldrar som visar tecken på sviktande föräldrafunktioner. Generellt föräldrastödjande insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar respektive till föräldrar i grupp. Med generella insatser avses sådana som erbjuds alla utan hänsyn till om barnet/föräldern har speciella problem. Riktade föräldrastödjande insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar respektive till föräldrar i grupp. Med riktade insatser avses sådana som erbjuds barn/föräldrar som av något skäl har eller uppfattas ha behov av insatser. Riktade insatser till barn med särskilda behov på grund av beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser. 13

14 Resultat Metoder för tidig upptäckt Barn med psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser Alla respondenter svarar att personal inom barnhälsovården följer det basprogram som finns angivet i områdets metodbok och att man genom denna har skrivna riktlinjer för arbetet. Olika screeningundersökningar genomförs vid angivna åldrar för att bland annat identifiera utvecklingsavvikelser som generellt sen utveckling liksom mer specifika avvikelser av tal/språk/kommunikationsförmåga och motorik. Tre av de svarande påpekar att en viktig del av språkscreening är bedömningen av barnets samspelsförmåga och kommunikativa förmåga och att detta ger möjlighet att uppmärksamma barn som inte får adekvat stimulans liksom tecken på autism. Tre svarande beskriver att man ibland har skäl för individuellt anpassat hälsoövervakningsprogram för barn med vad man kallar särskilda behov. Något speciellt arbetssätt för detta beskrivs inte. Inom Södra Stockholm pågår ett projekt under tre år med avsikt att tidigt upptäcka barn med autism. För detta har man kompletterat utvecklingsbedömningen vid 18 månaders ålder med en speciell screeningmetod, CHAT, Checklist for Autism in Toddlers 7. Fyra av de svarande anger att på vissa barnavårdscentraler samarbetar med förskola och låter förskolepersonal besvara screeningfrågor om barns utveckling och beteende i samband med kontakterna då barnen är 3 år eller 5 ½ år. Någon uppgift om metodval för detta ges inte. Utöver detta anger inte någon av de svarande att man har några specifika metoder för att uppmärksamma de barn som har beteendeproblem eller tecken på psykisk ohälsa. Föräldrar med sviktande föräldrafunktioner Inom alla barnhälsovårdsområden genomförs hembesök hos nyblivna föräldrar. Ingen beskriver att man vid detta följer något speciellt arbetssätt/metod. På det sätt frågan ställts framgår inte hur stor andel av alla nyblivna föräldrar som man besöker. I inom de flesta barnhälsovårdsområden (25/31) används EPDS (Edinburgh Postnatale Depression Scale 8, 9 ) som instrument för att identifiera förekomst av nedstämdhet hos nyblivna mödrar. 7 CHAT, The Checklist for Autism in Toddlers (Baron-Cohen, Allen & Gillberg, 1992) 8 Wickberg B, Hwang P. Postpartum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. FHI 2003:59 14

15 Två svarar att omsorgssviktande familjer ska identifieras, ges stöd och hjälp och där anmälningsskyldighet enligt Socialtjänstlagen kap 14 1 finns ska anmälan göras men anger inte att man har något speciellt arbetssätt för detta. I en strukturerad samverkan mellan mödra- och barnhälsovården i Göteborg gör barnmorskan på mödravårdscentralen en individuell hälsoplanering för alla gravida kvinnor som utgår från att man försökt kartlägga olika riskfaktorer för det kommande barnet som t.ex. mammas alkoholbruk. Denna planering överlämnas sedan med kvinnans godkännande för att följas upp av personal inom barnhälsovården. Metoder för generellt föräldrastödjande insatser Insatser som erbjuds i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar Flera svarande betonar hembesökets betydelse för första kontakten med föräldrar som just fått barn och framhåller att föräldrars möjlighet att få prata om sitt barn med erfaren barnhälsovårdspersonal har en generellt föräldrastödjande funktion. Sex anger att vissa sjuksköterskor är utbildade i Motiverande samtal (MI ), en metod som man använder i de individuella samtalskontakterna. Insatser till föräldrar i grupp Inom alla barnhälsovårdsområden erbjuds föräldrar delta i föräldragrupp. Man beskriver att träffarna leds av sjuksköterskan och att ibland medverkar psykolog eller läkare vid vissa träffar. Riktlinjerna i metodbok ger förslag på innehåll/teman för träffarna men innehållet styrs också av det föräldrar vill prata om, föräldrars behov etc. Som frågan formulerats i enkäten går det inte att dra några slutsatser om hur många träffar föräldrarna erbjuds eller i vilka åldrar hos barnen de sker. Några av de svarande påtalar att det är stora variationer mellan olika BVC inom samma BHV-område hur föräldragruppsarbetet genomförs och att i de flesta fall erbjuds enbart träffarunder barnets första levnadsår. Två svarande anger att man har ambitioner att ha grupper också för föräldrar till barn i 2-3 års ålder. Under denna rubrik beskrivs från 5 barnhälsovårdsområden att man ger information om spädbarnsmassage alternativt skapar tillfällen för grupper av föräldrar att lära sig utföra spädbarnsmassage 12 med målsättning att öka förälderns sensibilitet för sitt barn. 9 CoxJL, Holden JM, Sagovsky R. Detection of postnatal depression: development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. Br J Psychiatry 1987; 150: Miller, W. R., & Rollnick, S. (2002). Motivational Interviewing: Preparing people for change (2nd Ed.). New York: Guilford. 11 Barth T, Näsholm C. Motiverande samtal MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor Studentlitteratur 12 Internationella föreningen för spädbarnsmassage (International Association of Infant Massage - IAIM) 15

16 Metoder för riktade föräldrastödjande insatser Insatser i individuella kontakter med barnets förälder/föräldrar Nästan alla (25/31) anger, som nämnts ovan, att man använder EPDS för att upptäcka mödrar med postpartumdepression och att man följer manual för att erbjuda uppföljning för dem som enligt screeningen har nedstämdhetssymtom. Det görs av sjuksköterskan på de BVC där sjuksköterskan är utbildad i metoden och att de som har behov erbjuds psykologkontakt. Flera kommenterar att samarbetet mellan sjuksköterska/läkare och psykolog är centralt för barnhälsovårdsområdena insatser till föräldrar med behov av stöd. Förutom EPDS är det ingen som anger att man har någon speciell metodik för att identifiera föräldrar som har särskilda behov av riktade insatser. Alla som behöver enligt egen önskan eller enligt sjuksköterskans bedömning erbjuds möjlighet att träffa psykolog, de som själva önskar, de som uppfattas ha problem får träffa psykolog, alla som behöver anges istället som grund för insats. Några preciserar att familjer med psykosociala problem, sviktande föräldrafunktioner, familjer med missbruk erbjuds psykologkontakt. Ingen beskriver psykologens arbetssätt, vilket inte heller specifikt efterfrågas i enkäten. Tio svarar att det finns möjlighet till extra besök hos läkare vid misstanke om avvikelser i barnets utveckling eller vid föräldraoro och en av de svarande att man kan erbjuda extra hembesök till mödrar med sviktande föräldrafunktion. Insatser till föräldrar i grupp Inom de flesta (20/31) barnhälsovårdsområden arrangeras riktad gruppverksamhet för mammor/föräldrar. Det vanligaste är grupper för unga mammor/tonårsföräldrar (inom 7 barnhälsovårdsområden), adoptivföräldrar (8) och för tvillingföräldrar (7). Några anger att man har pappagrupper (3) liksom grupper för invandrarföräldrar (4). Förutom att två beskriver att man har en manual för utformning av grupper för adoptivföräldrar anger ingen att det finns riktlinjer för utformning av/innehåll i gruppverksamheterna. Inte heller att arbetet är utvärderat. Insatser till barn med beteendeproblem, psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser Psykologens roll för utredning/bedömning och för föräldrasamtal framhävs av majoriteten av de svarande (20/31). Upptäckt av utvecklingsavvikelser vid rutinkontroller kan leda till extra besök hos läkare och/eller utredning hos psykolog. Tre anger också logoped vid sen språkutveckling. Två svarar att det är särskilt viktigt att psykologen har ansvar för såväl mödrahälsovård som barnhälsovård, framför allt för mammor som identifierats med problem under graviditet. Som svar på frågan om barnhälsovården använder någon specifik metod/strukturerat arbetssätt för att ge insatser till barn med särskilda behov uppger sex svarande att det är många sjuksköterskor som använder Motive- 16

17 rande samtal såväl allmänt i samtalskontakt med föräldrar som i samtal kring problem hos barnet eller i familjen. I Värmland kan psykologer erbjuda Marte Meo-inriktade stödinsatser (se bilaga för beskrivning) ges till föräldrar med svårhanterliga barn. Blekinge uppmärksammar att man inom barnhälsovården håller kvar kontakten med barn som får insats av habilitering eller barn- och ungdomspsykiatri. Samverkan Alla svarar att barnhälsovården samverkar med flera olika verksamheter. Av svaren att döma tycks det vara ovanligt att man har formella samverkansavtal. Det finns dock exempel som Väst-BUS, en överenskommelse som definierar samverkansformer mellan hälso- och sjukvård och kommunala verksamheter inom Västra Götalandsregionen och som bygger på ett politiskt beslut. I delar av Stockholm finns Samverkansgrupper för gravida och nyblivna föräldrar med psykisk skörhet/sjukdom, en samverkan mellan socialtjänst, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och mödra- och barnhälsovård. Lokal samverkan sker och ser olika ut och har olika ambitioner. De vanligaste är enligt svaren: Samverkan med flera andra barnverksamheter kring generella förhållanden för barn i en kommun/länsdel. Samverkan kring utformning av handläggningsrutiner eller policydokument för barn som far illa med i första hand socialtjänsten och ibland med andra verksamheter som barnomsorg/förskola. Rutiner för överföring av information t.ex. från mödrahälsovård resp. till skolhälsovård. Samverkan kring remissförfarande till ortoptist, logoped, smittskyddsenhet m.fl. Samverkan kring utredning av barn med utvecklingsavvikelser (t.ex. med habilitering, BUP, logoped). Utbildning av personal. Många anger att en form av konkret samarbete är det som barnhälsovårdspersonal utför på familjecentraler, framför allt med personal från öppen förskola och socialtjänst. Inom det arbetet medverkar man med att erbjuda manualbaserade föräldragruppsprogram som Komet, COPE, Mellow Parenting, PREP för föräldrar (se bilaga för beskrivning). Tre svarande anger andra exempel på former av samarbete med kommunala verksamheter kring riktat föräldrastöd i grupp. I det man arbetar med programmen. Komet, De lyckliga åren, ICDP (International Child Development Program) (se bilaga för beskrivning). Samarbete med frivilligorganisationer: Barnhälsovården har samarbete/kontakter med ett stort antal intresseorganisationer. Exempel på sådana som anges är: Attention, Riksföreningen au- 17

18 tism, Rörelsehindrade barn och ungdomar, Rädda barnen, Röda korset, Adoptionscentrum, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, Svenska kyrkan, invandrarföreningar, Hushållningssällskapet, bibliotek. Kunskapsbehov För UPP-centrums fortsatta arbete har enkäterna också varit viktiga för att veta verksamheters behov av stöd för kunskaps- och metodutveckling. Inom följande områden uttrycker de som svarat behov av kunskapsutveckling: Neuropsykiatriska diagnoser som autism, utvecklingsstörning, ADHD (anges av 10 svarande). Barn till föräldrar med funktionshinder som neuropsykiatriskt tillstånd eller utvecklingsstörning (7). Barn som lever i familjer med omsorgssvikt, barn som far illa (6). Metoder för att upptäcka, känna igen, behandla psykisk ohälsa hos små barn, kunskap om psykisk ohälsa hos små barn (5). Utvecklingsbedömningar (4). Kunskap om utvärderingsarbete (4). Kunskap om anknytning, föräldra-barn-samspel (4). Utbildning om föräldrastöd (3). Alkoholbruk hos föräldrar (2). Dessutom ställdes frågan om man uppfattar att barnhälsovården har behov av kunskapsstöd för att använda/sprida specifik metod eller strukturerat arbetssätt För följande metoder/arbetssätt uttrycks behov av kunskapsstöd: Samtalsmetodik ( Motiverande samtal ) (anges av 7 svarande). International Child Development Program (6). Allmänt om evidensbaserade metoder för föräldrastöd, föräldrastödsprogram (7). Edinburgh Postnatale Depression Scale (2). Samspelsbedömning (1). Samverkansmodeller (1). På tilläggsfrågan om man anser sig behöva rekommendationer för att välja metoder/arbetssätt anges behov av rekommendationer kring metoder för föräldrastöd i grupp (anges av 5 svarande) och metoder för screening av psykisk hälsa (2). 18

19 Diskussion Inventeringens metod Enkäten riktades till ledningspersonal inom barnhälsovården (barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska/vårdutvecklare och mödrabarnhälsovårdspsykolog). Det innebär att svaren speglar i vad mån dessa har kännedom om vad som pågår på de olika barnavårdscentralerna i sitt område. Om personal på varje barnavårdscentral hade svarat är det troligt att betydligt fler exempel på lokala erfarenheter eller pågående projekt redovisats. Strukturerat arbetssätt Flera av de svarande kritiserar enkäten för att den är inriktad på manualbaserade och strukturerade arbetssätt och påpekar: Det finns behov av att hitta arbetssätt som INTE är metodbaserade utan utgår från den enskilda familjens behov. Invändningen väcker frågan om det är en reell motsättning: kan inte ett strukturerat arbetssätt utgå från familjens behov? Med ett strukturerat arbetssätt avses att den enskilda BVC-medarbetaren för sitt arbete har tillgång till dokumentation som tydliggör vad man med givna förutsättningar förväntas göra och hur man ska utföra uppgiften. Enskilda handläggare är förstås olika. Hur man utför sitt arbete kommer att färgas av personlighet och erfarenheter. Men det är inte sådana faktorer som helt styr det man gör och färdigheter för att utföra en särskild arbetsuppgift kan läras. Ingen metod, hur bra den i forskning än visats vara, kan ersätta att personal inom barnhälsovården har grundkunskaper om barn och barns utveckling, lyhördhet för att kunna nå den förälder eller det barn man möter och förmåga att även uppfatta betydelsefulla förhållanden som man inte har utvecklad metod för. Men om arbetet saknar skrivna riktlinjer för vad man ska göra, för hur man ska utföra och dokumentera det man gör eller för vad som ska leda till uppföljning och specifika insatser kan effekten av det man gör inte utvärderas och inte presenteras för andra. Det blir svårt att veta hur förändringar ska ske. Riktlinjer tydliggör också att man har rätt att få utbildning och handledning för att klara uppgifterna. Få redovisade metoder för tidig upptäckt Basprogrammet innehåller rutiner för att identifiera avvikelser i barns utveckling och tillväxt. Sådana faktorer kan förstås vara tecken på bristande psykisk hälsa, t.ex. avvikande språkutveckling som kan vara tecken på autism liksom allvarlig understimulans och viktstagnation tecken på omsorgssvikt. Rutinerna identifierar också svårigheter avseende mat, sömn och skrik som kan vara tecken på psykisk ohälsa. 19

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Vuxna måste se, höra, förstå och göra! Lars Hellgren medicinalråd chef UPP-centrum UPP-centrum Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa Uppgifter

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan

Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan 1 (5) Claes Sundelin Claes Sundelin om tidigare erfarenheter av samverkan En av de många faktorer som Claes Sundelin nämnde som avgörande för att samverkan ska fungera är att lägga tid på att bygga upp

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

23-24 mars 2015 i Stockholm.

23-24 mars 2015 i Stockholm. "Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN Varför

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral

Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

TIDIGT FÖRÄLDRASTÖD. - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården FÖRORD

TIDIGT FÖRÄLDRASTÖD. - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården FÖRORD TIDIGT FÖRÄLDRASTÖD - en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra- och barnhälsovården Dokument sammanställt av representanter för: Svenska barnmorskeförbundet Svensk förening

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Barnpsykologer inom barnhälsovården

Barnpsykologer inom barnhälsovården Revisionsrapport* Barnpsykologer inom barnhälsovården Norrbottens läns landsting Oktober 2007 Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund och revisionsfrågor...1

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Psykisk ohälsa hos skolbarn

Psykisk ohälsa hos skolbarn Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa hos skolbarn förebyggande praktiskt arbete Skolhälsovård och BUP i samverkan praktiska exempel och samarbetsprojekt som lyckats Hur upptäcka psykisk ohälsa i tid hos barn

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Det har både blivit lättare och svårare om det nya i att arbeta på familjecentraler

Det har både blivit lättare och svårare om det nya i att arbeta på familjecentraler Det har både blivit lättare och svårare om det nya i att arbeta på familjecentraler Vibeke Bing 1 Kerstin Johannesson 2 Maggie Stål 3 Anna Huzell Espling 4 Maja Henriksson 5 Marie Tornbjer Tullberg 6 Anette

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH)

Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) GENERALDIREKTÖREN 2012-05-08 HFÅ 2010/69 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela medel för att utveckla riktat föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/5353/FH) Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård

Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Hälsovård för barn placerade i samhällsvård Brister finns, förbättringar möjliga Juni 2014 Ute Fiedler Backteman Barnsjuksköterska, Distriktssköterska Margareta Blennow Barnhälsovårdsöverläkare Anncharlotte

Läs mer

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska

Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska originalstudie Läs mer Medicinsk kommentar sidan 2372 Likheter och olikheter i skandinavisk barnhälsovård Sverige har bäst förutsättningar för gott samarbete läkare sjuksköterska ANNA HÅKANSSON, leg sjuksköterska,

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer