LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies"

Transkript

1 Rapport presenterad i Riksdagen den 14 juni 2012, vid seminariet Landgrabbing what is it, why is it happening, and what are the effects? INTERNATIONELL HANDEL MED JORDBRUKSMARK Ett modernt baggböleri The Society for the Right Livelihood Award in Parliament (SÄRLA) LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies

2 INTERNATIONELL HANDEL MED JORDBRUKSMARK Ett modernt baggböleri Lennart Olsson Yengoh G. Tambang Turaj Faran Anne Jerneck LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies LUCID Lund University Centre for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability 1

3 Innehållsförteckning Begrepp... 3 Källor och källkritik... 3 Omfattning... 3 Jordbruksmark och skogsmark... 6 Aktörer... 7 Användningsområden mat och bränsle... 8 Drivkrafter... 9 Möjligheter och risker Ett belysande exempel: Addax Bioenergy i Sierra Leone Referenser Appendix, Kommuniké från möte i med markägare, Freetown, Sierra Leone Lucid - Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability LUCID is a Linnaeus Centre at Lund University. It is funded by the Swedish Research Council Formas, comprises six disciplines from three faculties and is coordinated by LUCSUS as a faculty independent research centre. Research aims at the integration of social and natural dimensions of sustainability in the context of grand sustainability challenges such as climate change, biodiversity loss, water scarcity and land use change. The scope is broad, the ambition is bold and the modes of operation are collaborative. Over the course of ten years we will develop sustainability as a research field from multidisciplinarity to interdisciplinarity to transdisciplinarity. 2

4 Begrepp I debatten om internationell handel med jordbruksmark används i huvudsak tre begrepp. Det värdeladdade begreppet land grabbing antyder att handeln med jordbruksmark är orättfärdig och vi påminns om den koloniala expansionen där europeiska länder tillskansade sig territorier utanför Europa. Även det andra begreppet, large-scale land investments, är värdeladdat eftersom investeringar ofta förknippas med positiva satsningar. Det mer neutrala begreppet large-scale land acquisitions anger däremot inte något om huruvida handeln är rättvis eller ej. I en sökning i Google Scholar på förekomsten av de tre begreppen under perioden (1 juni 2012) fick vi följande resultat: land grabbing 3130 träffar; large-scale land acquistions 222 träffar; large-scale land investments 32 träffar. I den vetenskapliga debatten dominerar begreppet land grabbing och i den hittills största systematiska studien av den internationella handeln med jordbruksmark konstaterar författarna: There is little in the findings of this report to suggest that the term land grabbing is not widely deserved (Anseeuw, Wily et al. 2012). I denna korta rapport har vi valt att använda begreppet large-scale land acquistions (LSLA). Källor och källkritik Det är inte lätt att få fram tillförlitliga uppgifter om LSLA. Många företag som handlar med jordbruksmark mark undanhåller information. Det händer även att myndigheter i länder som säljer jordbruksmark döljer sina affärer. De mest tillförlitliga datasammanställningarna har gjorts av frivilligorganisationer som utnyttjar en mängd olika källor såsom tidningsartiklar, Internetkällor, biståndsorganisationer, forskare m.fl. Uppgifterna följs sedan upp och verifieras av så många källor som möjligt. När Världsbanken publicerade sin rapport om LSLA 2009 (Deininger, Byerlee et al. 2011) användes frivilligorganisationen GRAINs databas. Den mest omfattande och omdömesgilla sammanställningen av informationen har gjorts av ett internationellt projekt kallat the Land Matrix Project (LMP). LMP är ett konsortium bestående av följande organisationer: the Centre for Development and Environment vid universitetet i Bern, Schweiz; CIRAD, den ledande franska forskningsorganisationen inom internationellt jordbruk; och German Institute of Global and Area Studies (GIGA) i Hamburg. I LMPs databas (http://landportal.info/landmatrix) klassificeras källans tillförlitlighet enligt en skala från 0 till 3, där siffran 3 anger högst tillförlitlighet: 0 = LSLA har endast rapporterats genom press eller Internet. 1 = LSLA har rapporterats av en källa som anses vara mer tillförlitlig, t.ex. forskning, företagsrapport eller myndighetsrapport. 2= LSLA har verifierats av LMP genom kontakter med organisationer eller myndigheter verksamma i det aktuella landet. 3= LSLA vars kontrakt är offentliga och tillgängliga för allmänheten. Omfattning Det råder givetvis stor osäkerhet vad gäller de affärer som endast är rapporterade men inte verifierade. Samtidigt kan man anta att det finns ett stort antal affärer som inte har rapporterats. Tillgängliga data visar att LSLA ökade kraftigt efter 2005, speciellt under 2007, i såväl antal affärer som i total areal (tabell 1). Vissa uppgifter tyder på att antalet affärer har minskat under 2010 men dataunderlaget är osäkert eftersom det ofta tar ganska lång tid för affärer av detta slag att bli kända och rapporteras. I 3

5 tabell 1 visar vi det totala antalet affärer inklusive motsvarade areal enligt LMP. I figur 1 visar vi den ackumulerade arealen där kontraktsdatum för LSLA är kända. Tabell 1: Sammanställning över data från databasen i Land Matrix Project (1 juni 2012). Totalt antal affärer Antal Areal (hektar) affärer Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt Affärer med undertecknade kontrakt Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt Affärer med påbörjad produktion Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt (Som jämförelse är Tysklands yta 35 mha, Sveriges yta är 45 mha och Frankrikes yta är 55 mha). (hectares) Figur 1. Rapporterade LSLA affärer , räknat i hektar. Figuren visar endast affärer med känt kontraktsdatum. Källa (ILC 2012) För att få en tydligare rumslig uppfattning om LSLAs utbredning har vi konstruerat två kartor över den areal som ingår i samtliga tillförlitliga LSLA (kategori 1-3). Första kartan (figur 2) visar total areal i hektar medan den andra kartan (figur 3) visar arealen i förhållande till ländernas totala jordbruksareal. 4

6 Figur 2. Total areal LSLA per land. Källa: (ILC 2012) Figur 3. Areal under LSLA i procent av ländernas totala areal som idag används för jordbruk. Källor: (FAO 2012; ILC 2012) 5

7 Jordbruksmark och skogsmark Data från Land Matrix Project visar LSLA avsedd som jordbruksmark. Men distinktionen mellan jordbruksmark och skogsmark är ibland otydlig. Skog som antingen avverkats nyligen eller illegalt är inte klassificerad som jordbruksmark. Länder med stor skogsareal i förhållande till jordbruksareal kan därför ha en oproportionerligt stor areal under LSLA, detta gäller t.ex. Malaysia, Liberia, Madagaskar och Filippinerna. Områden som tidigare avskogats planteras ofta med oljepalmer med produktion för livsmedelsindustrin eller för biobränsle. Zambia Malawi Swaziland Mali Kenya Cameroon Tanzania Ghana Peru Sudan Colombia Cambodia Papua New Guinea Indonesia Ethiopia Laos Mozambique Benin Solomon Islands Sierra Leone Congo Philippines Madagascar Liberia Malaysia 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% Figur 4. Diagrammet visar arealen under LSLA som procentandel av den totala jordbruksarealen för de 25 länder som främst berörs av den internationella handeln med jordbruksmark. Den totala jordbruksarealen enligt FAOs databas utgörs av all mark som utnyttjas för jordbruk och betesdrift inklusive mark som ligger i träda. Källor: (FAO 2012; ILC 2012). De flesta fall av LSLA förekommer i Afrika och dessutom i länder med livsmedelsbrist. Detta är oroväckande eftersom huvuddelen av LSLA-projekten är inriktade mot exportproduktion snarare än livsmedelsproduktion för hemmamarknaden (Anseeuw, Boche et al. 2012). 6

8 Figur 5. Diagrammet visar LSLA i relation till ländernas hungerindex (ju högre värde desto större andel av landets invånare lider av livsmedelsbrist) och jordbrukets andel av BNP i berörda länder. Cirklarnas storlek avspeglar sammanlagd areal under LSLA. Källa: (Anseeuw, Boche et al. 2012). Aktörer Det är inte helt enkelt att lokalisera aktörerna eftersom det ofta saknas klara uppgifter om vem eller vilka som står bakom projekten. Man bör skilja på de aktörer som är direkt ansvariga för LSLA projekten och de aktörer som svarar för investeringarna. Enligt LMP genomförs de flesta projekt av privata företag (ca 74 procent) följt av statliga aktörer (ca 18 procent) och investeringsfonder (ca 7 procent). Dessutom finns det några enstaka fall av så kallade Public-Private-Partnerships. Det är även svårt att identifiera samtliga bakomliggande finansiärer. Sannolikt genomförs många investeringar via skatteparadis vilket ytterligare försvårar möjligheterna att spåra de verkliga aktörerna. Bland de kända investerarna finns en lång rad internationella aktörer såsom privata hedgefonder och pensionsfonder (t.ex. Alecta och AP2 i Sverige). Bland finansiärerna finns även vissa aktörer som ägnar sig åt utvecklingsbistånd, däribland IFC (Världsbanken) och svenska Swedfund. Det finns inget entydigt mönster för vilka länder som driver LSLA. Detta framgår av figur 6. Däremot råder det vissa markanta skillnader mellan olika länders intresseområden vilket framgår av figur 7. 7

9 Sweden Qatar Cambodia Australia Singapore Norway Russia Brazil Philippines Canada South Africa United Arab Emirates Saudi Arabia Republic of Korea Ukraine China USA Indonesia Malaysia India Figur 6. De 20 största markköpande länderna med avseende på areal under LSLA. Källa: (ILC 2012) Användningsområden mat och bränsle Det är i huvudsak jordbruksmark som är föremål för LSLA. Uppgifterna om vad som ska produceras är ofta oklara och anges i grova kategorier snarare än i specifika grödor. I de flesta fall saknas konkreta uppgifter om vad som ska produceras. Oklarheterna skulle kunna förklaras av att LSLA inte alltid handlar om investeringar i jordbruket utan om att kontrollera marken (Anseeuw, Wily et al. 2012). Bland de LSLA-affärer som är väl dokumenterade är det tydligt att livsmedelsgrödor dominerar följt av så kallade flex-grödor, det vill säga grödor som kan användas till både livsmedel och energi såsom sockerrör och oljeväxter. Bland energigrödorna dominerar oljepalmer, jatropha och castor-bönor. Det finns avgörande skillnader mellan olika länders satsningar. Europeiska länder (inklusive Sverige) samt USA och Kanada satsar huvudsakligen på produktion av biobränslen såsom etanol och biodiesel. De viktigaste grödorna i denna produktion utgörs av sockerrör, oljefrön, oljepalmer och jatropha. Däremot satsar Saudi Arabien och andra gulfstater mest på livsmedelsproduktion såsom frukt, brödsäd och ris för export och då främst i norra Afrika (GRAIN 2012). I figur 7, som visar fördelningen av grödor mellan aktörer från Sydkorea, Saudi Arabien och EU, framgår det tydligt att Sydkorea och Saudiarabien, båda livsmedelsimporterande länder, satsar mest på livsmedelsgrödor medan EU satsar mest på biobränslen såsom jatropha, sockerrör, oljefrön. 8

10 South Korea Saudi Arabia EU Jatropha Forest Cereals Oil palm Sugar cane Oil seeds Other Unspecified Figur 7. Typ av gröda i Sydkoreas, Saudi Arabiens och EUs LSLA projekt. Källa: (ILC 2012). Drivkrafter Flera drivkrafter påskyndar LSLA. Några verkar på kortare medan andra verkar på längre sikt. En avgörande faktor är dock att det i samtliga länder med LSLA finns en politisk och/eller ekonomisk elit som möjliggör eller till och med uppmuntrar markhandeln. Utan medverkan från politiker och andra ledare på nationell, regional och lokal nivå skulle LSLA inte kunna ske. I till exempel Etiopien och Sierra Leone finns en uttalad policy att bjuda ut landets jordbruksmark till försäljning och ländernas regeringar erbjuder även förmånliga skattevillkor för att locka till sig köpare (Zoomers 2010). Kortsiktiga drivkrafter Prishöjningar på livsmedel och energi har tveklöst drivit fram många LSLA affärer. Här drivs rikare länder av möjligheten att till ökad lönsamhet producera livsmedel och energi i länder med mycket låga priser på jordbruksmark. Det är också slående hur antalet LSLA ökade exponentiellt i takt med att livsmedelspriserna steg under 2008 och Även spekulation i samband med den ökande finansoron har angivits som en orsak till det stora intresset för mark (Daniel 2011). Långsiktiga drivkrafter Vissa länder vill försäkra sig om livsmedelssäkerhet, det gäller speciellt länder som saknar egna förutsättningar att producera (tillräckligt med) livsmedel, till exempel Sydkorea, Taiwan och Gulfstaterna. Framtida klimatförändringar och ökad efterfrågan på livsmedel gör att många länder mera långsiktigt vidtar åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjning (Robertson and Pinstrup- Andersen 2010; Rosset 2011; Sulser, Nestorova et al. 2011). Somliga forskare hävdar att klimatpolitiska instrument, såsom REDD+, förväntas driva upp markpriserna och därmed påskynda det långsiktiga intresset för markköp i tropiska länder (Cotula, Vermeulen et al. 2009; Zoomers 2010; Anseeuw, Wily et al. 2012). Ekonomisk-politiska förändringsprocesser Förutom de rent ekonomiska drivkrafterna ovan finns det anledning att fundera över vilka djupare 9

11 strukturer i den globala politiska ekonomin som bidrar till en territoriell expansion. Enligt klassisk ekonomisk-politisk teori minskar andelen av den disponibla inkomsten som man måste lägga på mat i takt med ett lands industrialiseringsgrad, detta kallas för Engels lag efter den tyske ekonomen Ernst Engel (Houthakker 1957; Hamilton 2001). Med industrialiseringen stiger lönerna snabbare är livsmedelspriserna vilket stimulerar konsumenternas köpkraft. Därmed gynnas länder med stor industriproduktion medan livsmedelsproducerande länder marginaliseras. De senaste åren har de globala livsmedelspriserna stigit kraftigt och mycket talar för att vi måste räkna med betydligt högre och stadigvarande höga livsmedelspriser i framtiden. Detta förhållande som upphäver Engels Lag medför att vinsterna i industrin minskar eftersom konsumenterna måste prioritera mat framför andra varor och tjänster, samtidigt som intresset för livsmedelsproduktion ökar. Det finns således anledning att förvänta sig en politik som strävar efter territoriell expansion i syfte att öka och kontrollera livsmedelsproduktion, inte minst bland länder som är starkt beroende av sin industriproduktion såsom Kina (Taylor Fravel 2010). Möjligheter och risker I den vetenskapliga litteraturen råder en överväldigande samstämmighet om att LSLA är djupt problematisk ur lokalbefolkningens perspektiv. Men det finns skillnader. Vissa studier som bygger på ekonomisk modellering av investeringsflöden och ekonomisk tillväxt är ofta försiktigt optimistiska vad gäller LSLA (Arndt, Benfica et al. 2011; Gopinathan and Sudhakaran 2011). I denna kategori ingår även Världsbanken (Deininger, Byerlee et al. 2011). Här finns en förhoppning om att de negativa konsekvenserna kan mildras genom regleringar och Corporate Social Responsibility (CSR). Detta står i bjärt kontrast till ett mycket stort antal empiriska studier från olika delar av världen där LSLA pågår. Av flera skäl finns det anledning att misstänka att de negativa konsekvenserna för lokalbefolkningen är större i Afrika än i både Latinamerika (Borras, Franco et al. 2011) och Sydöstasien (Borras Jr and Franco 2011). Även om det inte går att generalisera en hel kontinent försöker vi att här nedan sammanfatta situationen i berörda länder i Afrika. Internationella organisationer, inte minst Världsbanken (WorldBank 2007), har under många år påpekat att Afrika är i stort behov av ökad livsmedelsproduktion. Användningen av modern teknik såsom konstgödning, förädlade utsäden och maskiner är mycket låg jämfört med alla andra regioner i världen. Framförallt minskade användningen av konstgödning drastiskt i samband med de så kallade strukturanpassningsprogrammen som Världsbanken, tillsammans med Internationella valutafonden, drev igenom i många afrikanska länder under och 1990-talen. Nivån är fortfarande mycket låg, i snitt ca 7kg/ha (Crawford, Kelly et al. 2003) jämfört med exempelvis Sverige på ca 120kg/ha. Enligt flera nationella och internationella organisationer, däribland Sida (Gornitzka 2012), Swedfund (Swedfund 2012) och Världsbanken (WorldBank 2007; Deininger, Byerlee et al. 2011), är den låga användningen av modern jordbruksteknologi såsom konstgödning, bekämpningsmedel och maskiner en starkt bidragande orsak till behovet av investeringar i Afrika. Mot detta talar dock en växande insikt om att det inte är denna typ av investeringar som krävs för att lösa problemen kring fattigdom och livsmedelsförsörjning för många afrikanska bönder. En omfattande kunskapssammanställning som gjordes i FNs regi , IAASTD, mynnade ut i en kraftfull appell för en annorlunda utveckling med fokus på fem huvudmål (McIntyre, Herren et al. 2009): Satsa på agro-ekologiska strategier för att komma till rätta med jordbrukets miljöproblem Förbättra fattiga bönders och arbetares inkomstmöjligheter i jordbruket Förbättra kvinnors situation i jordbruket Integrera lokal och platsspecifik kunskap med vetenskaplig jordbrukskunskap 10

12 Skapa utrymme för olika vetenskapliga röster och satsa på mer samhällsvetenskaplig kunskap om jordbruk, försörjning och fördelning Afrikanskt jordbruk präglas av småskalighet. Det är alltså inte nödvändigtvis det högteknologiska jordbruket i Europa och Nordamerika som bör vara förebild (Foley, DeFries et al. 2005). Istället för specialisering och ett starkt beroende av importerade insatsvaror bör mångfald och platskännedom utgöra grunden för ett framgångsrikt jordbruk. Många studier visar att småskaligt och arbetsintensivt jordbruk kan vara effektivt och hållbart ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv även om utmaningarna är många (Netting 1993; Rosset 2000; Irz, Lin et al. 2001; Rosset 2011). Det finns ett stort behov av ökade satsningar på Afrikas jordbruk. Detta faktum används inte sällan som ett argument för LSLA och för omfattande investeringar. Men all vetenskaplig litteratur som vi har identifierat, inklusive den som i grunden är positiv till LSLA i form av investeringar, framhäver riskerna med LSLA. Den färska rapporten European Report on Development (EU 2012) räknar upp en rad möjliga fördelar med LSLA men konstaterar samtidigt att dessa, av olika skäl, inte har förverkligats. Detta bekräftas i flera vetenskapliga artiklar som utgår från empirisk forskning om LSLA. Problemen är många och här nedan sammanfattar vi några av de viktigaste: Risk för att rättssäkerheten åsidosätts. Genomgående för de flesta LSLA är att affärerna inte är öppna för insyn och kontrakten undanhålls ofta en öppen granskning (Bruntrup 2012). En granskning av 12 kontrakt från olika länder i Afrika visade på stora brister i kontraktens utformning och de utfästelser som ges (IIED 2011). LSLA-affärer präglas av en kolossal maktobalans mellan internationella affärsintressen å ena sidan och marginaliserade småbönder å andra sidan. När LSLA dessutom äger rum i länder som ofta saknar en fungerande rättsapparat är förutsättningarna för rättvisa affärer små. Risker för lokalbefolkningen. Riskerna för den lokala befolkningen är betydande. Det handlar om att förlora mark och därmed sin inkomstkälla utan att få någon adekvat ersättning eller arbete. Det handlar även om förlorad tillgång till betesmark, förlust av vattentillgång eller förorening av vattenkällor. Dessutom råder det stor risk att lokalbefolkningen marginaliseras i beslutsfattandet och att detta kan ha avgörande betydelse för deras liv och försörjning under flera generationer. Dessa och andra problem är väl dokumenterade i en snabbt växande vetenskaplig litteratur (Dauvergne and Neville 2009; Glenna and Cahoy 2009; Ariza-Montobbio, Lele et al. 2010; Hollander 2010; Mol 2010; Arndt, Benfica et al. 2011; Borras, Franco et al. 2011; Borras Jr, Hall et al. 2011; Cotula, Vermeulen et al. 2011; Fortin 2011; Jarosz 2011; Kusiluka, Kongela et al. 2011; Li 2011; Molony 2011; Neville and Dauvergne 2012). Risker för kvinnor. Kvinnor är speciellt utsatta. På grund av institutionella arrangemang och regler riskerar de att ytterligare marginaliseras i samband med LSLA (Chu 2011; Behrman, Meinzen-Dick et al. 2012; Kachingwe 2012). Enligt FNs livsmedelsorgan, FAO, producerar kvinnor i Afrika ca 80 procent av hushållens livsmedel men kontrollerar mindre än 2 procent av jordbruksmarken (Kachingwe 2012). Obalansen innebär att även om kompensation för förlorad åkermark betalas ut till bönderna i samband med LSLA så går den sällan till kvinnor trots att de, oftare än män, är ansvariga för matförsörjningen (Behrman, Meinzen-Dick et al. 2012). Miljörisker. Den lokala miljön drabbas ofta i samband med LSLA. Det kan handla om skövling av skog och andra ekosystem, förorening genom överanvändning av växtgifter, utarmning av landskapet vid 11

13 övergång från småskaligt till storskaligt jordbruk, övergödning av vattendrag och sjöar samt sinande vattentillgångar på grund av konstbevattning (Kusiluka, Kongela et al. 2011). Olika initiativ för att minska risken för negativa sociala konsekvenser till följd av LSLA diskuteras flitigt inom t.ex. EU, FAO och Världsbanken. Nyligen har FAO etablerat ett antal frivilliga riktlinjer för att stävja skadlig LSLA. Det stora problemet är att LSLA präglas av en enorm maktobalans där ekonomiskt och politiskt mäktiga intressen möter ett utsnitt av världens fattigaste och mest marginaliserade grupper i länder som ofta saknar fungerande rättssystem. Förutsättningarna för rättvisa kan knappast vara sämre. Ett belysande exempel: Addax Bioenergy i Sierra Leone Organisation, omfattning och finansiering Addax Bioenergy är ett dotterbolag till olje och mineralföretaget Addax and Oryx Group (A&O) som bildades 1987 och ägs av den schweiziske affärsmannen Jean-Claude Gandur. A&O verkar inom oljeexport från Nigeria, Kamerun och Elfenbenskusten samt inom guldutvinning i flera länder i Afrika (Oakland_Institute 2011). Företaget har sin finansiella bas i skatteparadiset Brittiska Virgin Islands (Ardenti 2012) och ägaren är en av världens rikaste personer enligt Forbes lista över miljardärer. Under senare år har A&G sökt sig in på bioenergimarknaden och därför startat ett dotterbolag, Addax Bioenergy (härefter Addax). I ett stort projekt i Sierra Leone har Addax leasat mark på minst 50 år. Genom leasingavtal har företaget skaffat sig tillgång till totalt ha mark och byggt en fabrik för framställning av etanol för den europeiska marknaden. På en viss andel av marken ( ha) anläggs nu sockerrörsplantager för etanolproduktion. Projektet kommer även att kunna sälja ca 15 MW elkraft till Sierra Leones elnät. Av den totala arealen har dessutom ca ha mark upplåtits för biodiversitetsskydd medan det är oklart hur den återstående markarealen ska användas. I Sierra Leone, stöds projektet av presidenten, personligen. Addax har fått skattebefrielse 1 fram till 2022 och företaget är dessutom kopplat till ett skatteparadis. Lönsamheten för Addax kommer därmed sannolikt att bli mycket god men intäkterna för Sierra Leone nästan obefintliga enligt beräkningar gjorda av den schweiziska organisationen Bread for All (BfA). Detta framgår av tabell 2. Tabell 2: Fördelningen av förmåner och vinster på olika parter. Källa: (Ardenti 2012). Förmånstagare Antal förmånstagare Storlek på förmåner % andel Addax Bioenergy 1 huvudägare 53 miljoner $ / år % Arbetare Ca 2000 arbetare miljoner $/ år 2 7 % Markägare Oklart hur många av de ca Mindre än 1$ per person och år 0.2 % berörda bönderna som får kompensation Lokala myndigheter 2 distrikt, 4 mindre enheter Sammanlagt ca $ per år 0.1 % Sierra Leone Staten Markavgifter $ / år, 0.2 % inga skatteintäkter under 13 år, vattenavgifterna motsvarar $ / år Lokala Okänt Okänt underleverantörer Sammanlagt miljoner $ / år 100 % 1 I Sierra Leone råder generella skattelättnader för utländska direktinvesteringar särskilt inom agribusiness. Addax har dessutom erhållit total skattebefrielse under de första 22 åren (Källa: Green Scenery i Sierra Leone). 12

14 Enligt beräkningen ovan kommer således mer än 90 procent av intäkterna att gå till Addax där majoriteten av aktierna ägs av en person det vill säga ägaren till A&G i skatteparadiset Brittiska Virgin Islands. Uppgifterna i tabellen är inte kommenterade av Addax. Den totala investeringen uppges vara 258 m varav 125 m (48 procent) kommer från Addaxs moderbolag (A&O) medan ett antal utvecklingsbanker bidrar med de återstående 133 m (52 procent). Som exempel kan nämnas att svenska staten bidrar med ca 10 m via Swedfund 2. Vi noterar att Europeiska Investeringsbanken (EIB) drog sig ur affären i november 2011 med hänvisning till att Addax inte lever upp till EIBs miljökrav. Projektet i Sierra Leone Projektet berör bönder i 60 byar (Anane and Abiwu 2011). Bönderna har genom leasingavtalet överlåtit sin mark under de kommande 50 åren mot en ersättning om ca 45 kr per hektar och år. Småbönder i Afrika har normalt sett tillgång till endast mellan 0.5 och 5 hektar. Förutom marken kommer Addax att utnyttja betydande vattenresurser som idag används av bönderna. På uppdrag av ett antal frivilligorganisationer 3 utvärderades projektet under våren 2011 men representanter för Addax vägrade att träffa utvärderarna. Baserat på intervjuer med befolkningen och lokala fokusgrupper i 12 av de 60 byarna riktade utvärderingen skarp kritik mot företaget på en lång rad punkter. Nedan summerar vi några exempel på kritiken: Juridisk process: Addax anlitade och betalade böndernas juridiska ombud. Men i de 12 byarna som besöktes hade de flesta invånarna aldrig någon kontakt med det juridiska ombudet än mindre fick de en förklaring till kontraktets innehåll på ett språk som de behärskade. Ingen av de intervjuade hade fått kopia av kontraktet. Ingen av de intervjuade hade sett eller fått kopia av de kartor som utgjorde grunden för markövertagandet och beräkningen av ersättningen. Processen och leasingavtalen bröt alltså mot gällande praxis om free and prior informed consent. Arbetstillfällen och arbetsvillkor: Endast 700 av de 4000 utlovade arbetstillfällena (2000 permanenta och 2000 tillfälliga) hade fram till 29 maj 2011 erbjudits. Av dessa var 600 tillfälliga anställningar (2-3 månader) och 100 permanenta. Hälften av de permanenta jobben var dessutom tillsatta med utländsk arbetskraft. De utlovade fria transporterna och måltiderna för arbetarna har uteblivit. Arbetare som skadas i arbetet får ingen hjälp och de blir avskedade om de inte är arbetsföra. Den utlovade instansen för att framföra klagomål har inte upprättats. I efterhand har Addax svarat BfA, som företrädare för frivilligorganisationerna, och gett sin syn på utredningen. Dialogen mellan Addax och BfA redovisas på BfAs hemsida (BfA 2012). I mars 2011, i Sierra Leone, presenterades en skrivelse till Addax försvar under ledning av företagets chef för social welfare. Skrivelsen uppgavs vara undertecknad av 180 markägare som berörs av Addax markköp i Sierra Leone. Mötet skedde i närvaro av ett betydande pressuppbåd och den omfattande pressbevakningen återfinns på Swedfunds hemsida (http://www.swedfund.se/wpcontent/uploads/2012/05/addax-i-sierra-leonsk-media.pdf). 2 Enligt Swedfunds hemsida: 3 Sierra Leone Network on the Right to Food (SiLNoRF), Bread for All, Schweiz (BfA), Bread for the World och Evangelischer Entwicklungsdienst (EED) i Tyskland 13

15 I maj 2011, följde BfA upp skrivelsen genom intervjuer med berörda bönder i Sierra Leone. BfA kunde då konstatera att många personer som undertecknat skrivelsen genom tumavtryck (eftersom de flesta inte kan läsa) inte visste vad de hade godkänt. Eller också hade de fått en helt annan beskrivning av innehållet såsom att om de inte skriver under kommer Addax inte att infria sina löften; eller om de skriver under kommer det att bidra till en snabb lösning av markkonflikter; eller att en underskrift utgör ett kvitto på att man mottagit en summa pengar. Några personer uppgav dessutom att de aldrig blivit tillfrågade trots att deras namn fanns på dokumentet. I juni 2011, följdes BFAs granskning upp av chefen för Sierra Leones miljömyndighet och mycket av BFA-rapportens kritik verifierades, även detta i närvaro av lokal press (Dumbuya 2011). Det är dock oklart om det resulterade i några artiklar i den lokala pressen några sådana finns åtminstone inte tillgängliga bland tidningsurklippen på Swedfunds hemsida. I syfte att protestera mot de allvarliga kränkningar av befolknings rättigheter som LSLA gett upphov till, anordnades en konferens 2-3 april 2012 i en skola i Free Town, Sierra Leone, enligt frivilligorganisationen Green Scenery i Sierra Leone (www.greenscenery.org). Delegation bestod av representanter från 11 distrikt och 20 chiefdoms. Kommunikén som utfärdades vid konferensen (se Appendix 1) bekräftar den kritik som BfA anförde i sin granskning. Sveriges roll Slutligen kommer vi så till Sveriges roll i affären Addax. Swedfund är ett helägt statligt riskkapitalbolag som utgör en del av det svenska biståndet och som rapporterar direkt till utrikesdepartementet. Swedfund har utnämnt det ovan beskrivna Addax-projektet i Sierra Leone som det bästa bioenergiprojektet i Afrika, något som den svenska branschorganisationen Svebio verkar bekräfta på sin hemsida. Svenska staten har satsat ca 90 mkr genom Swedfund. Sveriges ambassadör i Sierra Leone har dessutom framfört att hela svenska folket och Hans Majestät Kung Carl XVI Gustav stödjer projektet 4. Det är svårt att se hur en investering av detta slag som präglas av halvsanningar och lögner 5 samt undanhållande av kritisk information egentligen överensstämmer med Swedfunds visioner om sunda investeringar och god företagskultur. Det är också svårt att finna biståndsrelevansen i ett projekt där en försvinnande liten del av intäkterna går till utvecklingslandet medan över 90 procent hamnar i skatteparadis. Om detta är ett ovanligt lyckat exempel på LSLA kan man undra hur andra projekt ser ut för att inte tala om hur nya projekt kommer att utformas och genomföras framöver, i synnerhet som Sida verkar fast beslutet att fortsätta på den inslagna vägen med markinvesteringar (Gornitzka 2012) Enligt vår systematiska granskning av tillgängliga dokument samt genom korrespondens med Green Scenery i Sierra Leone anser vi att dessa hårda ord är berättigade. 14

16 Referenser Anane, M. and C. Y. Abiwu. (2011). "Independent Study report of the Addax Bioenergy Sugarcane-to-ethanol Project in the Makeni Region in Sierra Leone." from Anseeuw, W., M. Boche, et al. (2012). Transnational land Deals for Agriculture in the Global South. Analytical report based on the Land Matrix Database. Bern, Montpellier, Hamburg, CDE/CIRAD/GIGA. 1 pages. Anseeuw, W., L. A. Wily, et al. (2012). Land Rights and the Rush for Land: Findings of the Global Commercial Pressures on Land Research Project. Rome, International Land Coalition: 74 pages. Ardenti, Y. (2012). "Land Grabbing: the Dark Side of sustainable Investments." from Ariza-Montobbio, P., S. Lele, et al. (2010). "The political ecology of Jatropha plantations for biodiesel in Tamil Nadu, India." The Journal of Peasant Studies 37(4): Arndt, C., R. Benfica, et al. (2011). "Gender Implications of Biofuels Expansion in Africa: The Case of Mozambique." World Development. Behrman, J., R. Meinzen-Dick, et al. (2012). "The gender implications of large-scale land deals." Journal of Peasant Studies 39(1): 49. BfA. (2012). "Bread for all responds to Addax Bioenergy." from 20MR/11_08_Bread_for_all_response_to_the_statements_of_Addax.pdf. Borras, J., J. Franco, et al. (2011). "Land grabbing in Latin America and the Caribbean in broader international perspectives." image [node-id]. Borras Jr, S. and J. Franco (2011). "Political Dynamics of Land Grabbing in Southeast Asia: Understanding Europe s Role." Amsterdam: Transnational Institute. Borras Jr, S. M., R. Hall, et al. (2011). "Towards a better understanding of global land grabbing: an editorial introduction." The Journal of Peasant Studies 38(2): Bruntrup, M. (2012). "Detrimental Land Grabbing or Growth Poles? Determinants and Potential Development Effects of Foreign Direct Land Investments." Technikfolgenabschätzung Theorie und Praxis 20(1): Chu, J. (2011). "Gender and Land Grabbing in Sub-Saharan Africa: Women's land rights and customary land tenure." Development 54(1): Cotula, L., S. Vermeulen, et al. (2009). Land grab or development opportunity?: agricultural investment and international land deals in Africa, Iied. Cotula, L., S. Vermeulen, et al. (2011). "Agricultural investment and international land deals: evidence from a multi-country study in Africa." Food Security 3: Crawford, E., V. Kelly, et al. (2003). "Input use and market development in Sub-Saharan Africa: An overview." Food Policy 28(4): Daniel, S. (2011). "Land Grabbing and Potential Implications for World Food Security." Sustainable Agricultural Development: Dauvergne, P. and K. J. Neville (2009). "The changing north south and south south political economy of biofuels." Third World Quarterly 30(6): Deininger, K. W., D. Byerlee, et al. (2011). Rising global interest in farmland: can it yield sustainable and equitable benefits?, World Bank Publications. Dumbuya, I. K. (2011). "Sierra Leone Environment Protection Agency investigates Addax environmental activities in Makeni communities." Retrieved 27 May, 2012, from EU (2012). Confronting Scarcity: Managing Water, Energy and Land for Inclusive and Sustainable Growth, The 2011/2012 European Report on Development. European Report on Development. Brussels, European Union. 2012: 208 pages. FAO. (2012). "FAOSTAT agriculture data." from Foley, J. A., R. DeFries, et al. (2005). "Global Consequences of Land Use." Science 309(5734): Fortin, E. (2011). "Multi-stakeholder initiatives to regulate biofuels: the Roundtable for Sustainable Biofuels." Glenna, L. and D. R. Cahoy (2009). "Agribusiness concentration, intellectual property, and the prospects for rural economic benefits from the emerging biofuel economy." Southern Rural Sociology 24(2): Gopinathan, M. C. and R. Sudhakaran (2011). "Biofuels: opportunities and challenges in India." Biofuels: Gornitzka, C. P. (2012) /Debattartiklar-2012/Markinvesteringar-bekampar-hunger-/. Expressen. Stockholm pages.from 15

17 2012/Markinvesteringar-bekampar-hunger-/. GRAIN (2012). The Great Food Robbery. Barcelona, Pambazuka Press. Hamilton, B. W. (2001). "Using Engel's law to estimate CPI bias." The American Economic Review 91(3): Hollander, G. (2010). "Power is sweet: sugarcane in the global ethanol assemblage." The Journal of Peasant Studies 37(4): Houthakker, H. S. (1957). "An international comparison of household expenditure patterns, commemorating the centenary of Engel's law." Econometrica, Journal of the Econometric Society: IIED (2011). Land deals in Africa: What is in the contracts?, International Institute for Environment and Development. ILC (2012). Land Matrix Database. I. L. Coalition. Rome, ILC pages.from landportal.info/landmatrix. Irz, X., L. Lin, et al. (2001). "Agricultural productivity growth and poverty alleviation." Development Policy Review 19(4): Jarosz, L. (2011). "Growing inequality: agricultural revolutions and the political ecology of rural development." Kachingwe, N. (2012). From under their feet: A think piece on the gender dimension of land grabs in Africa. A. Aid, Action Aid: 18 pages.from Kusiluka, M. M., S. Kongela, et al. (2011). "The negative impact of land acquisition on indigenous communities livelihood and environment in Tanzania." Habitat International 35(1): Li, T. M. (2011). "Centering labor in the land grab debate." The Journal of Peasant Studies 38(2): McIntyre, B. D., H. R. Herren, et al. (2009). Agriculture at a Crossroad. Synthesis report of the International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development. Washington DC, Island Press. Mol, A. P. J. (2010). "Environmental authorities and biofuel controversies." Environmental Politics 19(1): Molony, T. (2011). "Bioenergy policies in Africa: mainstreaming gender amid an increasing focus on biofuels." Biofuels, Bioproducts and Biorefining 5(3): Netting, R. M. C. (1993). Smallholders, householders: farm families and the ecology of intensive, sustainable agriculture, Stanford Univ Pr. Neville, K. J. and P. Dauvergne (2012). "Biofuels and the politics of mapmaking." Political Geography. Oakland_Institute. (2011). "Understanding land investment deals in Africa: Addax & Oryx Group bioenergy envestment in Sierra Leone." Land Deal Brief Retrieved 8 June, 2012, from Robertson, B. and P. Pinstrup-Andersen (2010). "Global land acquisition: neo-colonialism or development opportunity?" Food Security 2(3): Rosset, P. (2000). "The multiple functions and benefits of small farm agriculture in the context of global trade negotiations." Development 43(2): Rosset, P. (2011). "Food sovereignty and alternative paradigms to confront land grabbing and the food and climate crises." Development 54(1): Sulser, T. B., B. Nestorova, et al. (2011). "The future role of agriculture in the Arab region s food security." Food Security 3: Swedfund. (2012). "Addax Bioenergy en mycket viktig och långsiktig investering." Retrieved 6 June, 2012, from Taylor Fravel, M. (2010). "International Relations Theory and China s Rise: Assessing China s Potential for Territorial Expansion." International Studies Review 12(4): WorldBank (2007). World Development Report 2008: Agriculture for Development. Washington DC, World Bank. Zoomers, A. (2010). "Globalisation and the foreignisation of space: seven processes driving the current global land grab." The Journal of Peasant Studies 37(2):

18 Appendix, Kommuniké från möte i med markägare, Freetown, Sierra Leone. 17

19 COMMUNIQUE FROM THE CONFERENCE OF LAND OWNERS AND LAND USERS We the delegates from eight districts and twenty chiefdoms either affected or about to be affected by large scale land acquisition for agribusiness in Sierra Leone at a conference of land owners and land users at the Saint Edwards Pre-school hall in Freetown from 2 3 April, 2012, while: Acknowledging that there is need for investment in agriculture to ensure food security and sustainable development; Being aware of government s priority in agriculture, particularly with smallholder commercialization and attracting large scale investors in agriculture; Being mindful of the right and access to land to support farming, access to traditional medicines, energy and water sources, cultural and social purposes, and further mindful of farming as a way of life and source of livelihood for the majority of Sierra Leoneans; Recognizing the dire need for women to have secure access and rights to land and the challenges of land availability, given climate change and population growth, and further recognizing the need for sustainable and diverse ways of food production to reduce poverty; Hereby wish to state our serious concerns about large scale land acquisition for agribusiness in Sierra Leone. MAJOR CONCERNS We are concerned that: there is a glaring absence of free, prior and informed consent in all the communities, and there is no transparency in the land deals; consultations on land acquisitions are poor, excluding women and other stakeholders; there are no binding regulations for large scale agro-investments and monitoring mechanisms in place; there is no national watchdog body to monitor large scale land deals and industrial investments in agriculture; there is no effective environmental management of land, water and vegetation in lease areas to prevent destruction of resources, water sources, native herbs and wildlife and to protect the livelihoods of those that depend on these; community understanding of negotiating for large scale land deals is weak or nonexistent and farmers have no access to independent legal representation to help them negotiate for their own interests, and to ensure fair compensation and content in the agreements; traditional leaders, especially paramount chiefs, are serving as poor gatekeepers and some prevent direct community negotiations with the investors; women that have lost their land and thus their livelihoods have no viable or safe alternative livelihood, and thus are the most vulnerable; the investors do not provide relevant assistance and support to affected communities. 1

20 RECOMMENDATIONS Thus, we call on the Government of Sierra Leone and all decision-makers at all levels (international, national, district, chiefdom and local), to implement the following recommendations: in the absence of free, prior and informed consent in all the communities, we call for a review of all the agreements relating to the land investments, and education of all stakeholders of the content of all the agreements; there must be full involvement of all stakeholders in the communities in all the consultations and negotiations on land deals, especially women; a system of monitoring mechanisms must be put in place, and the government should establish regulations to safeguard rural populations in the face of large scale land acquisitions and industrial plantations; appropriate environmental management systems must be put in place to protect land, water and vegetation in lease areas to prevent destruction of these resources, to protect the livelihoods of those that depend on these; support is needed to help communities build their capacity in negotiation for compensation and content of the agreements, and they should be provided with independent legal counsel; traditional rulers, especially paramount chiefs, should allow the full participation of their constituents, especially land owners and users, in the consultation and negotiation processes; women that are affected by loss of their farmland and thus their livelihoods must be provided with safe and healthy alternative livelihoods; the land investors should provide relevant assistance and support to affected communities; land investment for agro-business should be designed to increase food security, not decrease it. 2

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC Breeam communities, examples from Sweden Sustainable Urban Development Presentation in cooperation with SGBC Charlotta Faith-Ell Ann-Kristin Karlsson 2014-09-12 SGBC Stockholm 2014 Example of certification

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013

TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRA Q3 2013 - NORDIC RELEASE - OCTOBER 2013 TRAVEL INDUSTRY EXPECTANCY INDEX January 2012 - Nordic Introduction Travel Industry Expectancy Index is an independent temperature gauge on Nordic travel companies

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Stipendier med utrikespolitiska förtecken om Svenska institutets stipendieverksamhet Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet, SI

Stipendier med utrikespolitiska förtecken om Svenska institutets stipendieverksamhet Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet, SI 2015-10-23 Stipendier med utrikespolitiska förtecken om Svenska institutets stipendieverksamhet Monika Wirkkala, chef för Enheten för talangmobilitet, SI Sverige på kartan? SI s mission Increase interest

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

utan mark, utan makt Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone

utan mark, utan makt Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone Swedwatch rapport #53 utan mark, utan makt Kvinnorna utan rätt att fatta beslut när Swedfund investerar i Addax Bioenergy i Sierra Leone Swedwatch är en partipolitiskt obunden organisation som granskar

Läs mer

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09

SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 SWEDISH TRADE COUNCIL 1 2012-05-09 WE MAKE IT EASIER FOR SWEDISH COMPANIES TO GROW INTERNATIONALLY SWEDISH TRADE COUNCIL >> 2012-05-09 WE ARE AT HOME ON YOUR FOREIGN MARKETS 500 employees 66 offices in

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Affärsmöjligheter i Afrika söder om Sahara

Affärsmöjligheter i Afrika söder om Sahara 1 Affärsmöjligheter i Afrika söder om Sahara CAM-dagen 2013 Erik Winther & Wilhelm Henriksson 2 Mentometerfråga Passar ditt företags verksamhet på den Afrikanska marknaden? 1. Ja, vi finns redan på plats

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change

Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change Basis for checkpoint 2015 for adapting to climate change A basis for assessing progress in adapting Sweden to climate change and to ensure that the process of adaptation is proceeding in an appropriate

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Bin, bidöd och neonikotinoider

Bin, bidöd och neonikotinoider Bin, bidöd och neonikotinoider Ola Lundin PhD, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för ekologi, Uppsala Örebro 2014-11-05 Bin och pollinering 87 av 115 de globalt sett största grödorna

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

EPD-initiativ internationellt Danmark Norge Frankrike Storbritannien Italien Sverige Japan Sydkorea Kanada Tyskland 2002-04-24 2 Danmark 1996 Miljøstyrelsen tog initiativ till EPDdiskussion Förslag till

Läs mer

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle

Yalla Trappan. - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan - ett arbetsintegrerande socialt företag för ett socialt hållbart samhälle Yalla Trappan von Rosens väg 1 213 66 Malmö 040-21 86 30 kontor@yallatrappan.se www.yallatrappan.se Ett kvinnokooperativ

Läs mer

PACT Webinar. Göteborg 120903

PACT Webinar. Göteborg 120903 PACT Webinar Göteborg 120903 Agenda Bakgrund Ramverket I praktiken Exempel Gothenburg 2012 Bakgrund Gothenburg 2012 Vad är? PACT är ett empiriskt ramverk utvecklat för att utvärdera och utveckla kapaciteten

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Höstmöte 7 oktober 2014. Kungliga Myntkabinettet. Slottsbacken, Stockholm

Höstmöte 7 oktober 2014. Kungliga Myntkabinettet. Slottsbacken, Stockholm Höstmöte 7 oktober 2014 Kungliga Myntkabinettet Slottsbacken, Stockholm Svenska Industriens Patentingenjörers Förening (SIPF) grundades år 1939. Föreningen bytte namn till Svenska Industrins IP Förening

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Hållbarhet vid evenemang

Hållbarhet vid evenemang Hållbarhet vid evenemang Tom Hollowell, Sv Orienteringsförbundet 2011-05-18 1 ISO-standard för hållbarhet vid evenemang Vad menar vi (ISO) med hållbar utveckling development that meets the needs of the

Läs mer

Internationell konferens för slakteriarbetare

Internationell konferens för slakteriarbetare Internationell konferens för slakteriarbetare Omaha, den 1-2 november 2011 Utkast till dagordning 1) Välkomsthälsning meddelanden öppningstal 2) Översikt över köttsektorn 3) Företagsprofiler / utvecklingen

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala 14-15 april 2015. Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Hej 2015-04-30 Presentationsnamn Namn 1 Jag ska prata om EU Joint Programming Initiatives Forskningsutlysningen Waterworks2014 Hur man söker Var mer information finns 2015-04-30 Presentationsnamn Namn

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen Rica Hotel, Stockholm, 8 mars 2011 Arktiska Rådet Arktiska Rådet etablerades 1996

Läs mer

Environmental benefits CO 2

Environmental benefits CO 2 Environmental benefits CO 2 14 12 g/kwh 10 8 6 4 2 Aux 2,7% Aux 0,1% OPS EU Energy mix OPS Wind power -50% 0 NOx SO2 PM*10 CO2/100-100% Source: Entec, Shore-side electricity report (2005), Wind power statistics

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

Kritiken mot klimatneutralisering

Kritiken mot klimatneutralisering Kritiken mot klimatneutralisering nån slags frisedel att köra på som förut bara för att man köper sig fri med skogsplanteringar eller liknande tyvärr så används stor del, nästan hälften av intäkterna,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad Bygga Områdesbeskrivning Rapport sid 54 Gul = Resursrika och svenskdominerade Grön = blandade/integrerade utifrån de två segregationsvariablerna

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer