LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies"

Transkript

1 Rapport presenterad i Riksdagen den 14 juni 2012, vid seminariet Landgrabbing what is it, why is it happening, and what are the effects? INTERNATIONELL HANDEL MED JORDBRUKSMARK Ett modernt baggböleri The Society for the Right Livelihood Award in Parliament (SÄRLA) LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies

2 INTERNATIONELL HANDEL MED JORDBRUKSMARK Ett modernt baggböleri Lennart Olsson Yengoh G. Tambang Turaj Faran Anne Jerneck LUCSUS Lund University Centre for Sustainability Studies LUCID Lund University Centre for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability 1

3 Innehållsförteckning Begrepp... 3 Källor och källkritik... 3 Omfattning... 3 Jordbruksmark och skogsmark... 6 Aktörer... 7 Användningsområden mat och bränsle... 8 Drivkrafter... 9 Möjligheter och risker Ett belysande exempel: Addax Bioenergy i Sierra Leone Referenser Appendix, Kommuniké från möte i med markägare, Freetown, Sierra Leone Lucid - Lund University Centre of Excellence for Integration of Social and Natural Dimensions of Sustainability LUCID is a Linnaeus Centre at Lund University. It is funded by the Swedish Research Council Formas, comprises six disciplines from three faculties and is coordinated by LUCSUS as a faculty independent research centre. Research aims at the integration of social and natural dimensions of sustainability in the context of grand sustainability challenges such as climate change, biodiversity loss, water scarcity and land use change. The scope is broad, the ambition is bold and the modes of operation are collaborative. Over the course of ten years we will develop sustainability as a research field from multidisciplinarity to interdisciplinarity to transdisciplinarity. 2

4 Begrepp I debatten om internationell handel med jordbruksmark används i huvudsak tre begrepp. Det värdeladdade begreppet land grabbing antyder att handeln med jordbruksmark är orättfärdig och vi påminns om den koloniala expansionen där europeiska länder tillskansade sig territorier utanför Europa. Även det andra begreppet, large-scale land investments, är värdeladdat eftersom investeringar ofta förknippas med positiva satsningar. Det mer neutrala begreppet large-scale land acquisitions anger däremot inte något om huruvida handeln är rättvis eller ej. I en sökning i Google Scholar på förekomsten av de tre begreppen under perioden (1 juni 2012) fick vi följande resultat: land grabbing 3130 träffar; large-scale land acquistions 222 träffar; large-scale land investments 32 träffar. I den vetenskapliga debatten dominerar begreppet land grabbing och i den hittills största systematiska studien av den internationella handeln med jordbruksmark konstaterar författarna: There is little in the findings of this report to suggest that the term land grabbing is not widely deserved (Anseeuw, Wily et al. 2012). I denna korta rapport har vi valt att använda begreppet large-scale land acquistions (LSLA). Källor och källkritik Det är inte lätt att få fram tillförlitliga uppgifter om LSLA. Många företag som handlar med jordbruksmark mark undanhåller information. Det händer även att myndigheter i länder som säljer jordbruksmark döljer sina affärer. De mest tillförlitliga datasammanställningarna har gjorts av frivilligorganisationer som utnyttjar en mängd olika källor såsom tidningsartiklar, Internetkällor, biståndsorganisationer, forskare m.fl. Uppgifterna följs sedan upp och verifieras av så många källor som möjligt. När Världsbanken publicerade sin rapport om LSLA 2009 (Deininger, Byerlee et al. 2011) användes frivilligorganisationen GRAINs databas. Den mest omfattande och omdömesgilla sammanställningen av informationen har gjorts av ett internationellt projekt kallat the Land Matrix Project (LMP). LMP är ett konsortium bestående av följande organisationer: the Centre for Development and Environment vid universitetet i Bern, Schweiz; CIRAD, den ledande franska forskningsorganisationen inom internationellt jordbruk; och German Institute of Global and Area Studies (GIGA) i Hamburg. I LMPs databas (http://landportal.info/landmatrix) klassificeras källans tillförlitlighet enligt en skala från 0 till 3, där siffran 3 anger högst tillförlitlighet: 0 = LSLA har endast rapporterats genom press eller Internet. 1 = LSLA har rapporterats av en källa som anses vara mer tillförlitlig, t.ex. forskning, företagsrapport eller myndighetsrapport. 2= LSLA har verifierats av LMP genom kontakter med organisationer eller myndigheter verksamma i det aktuella landet. 3= LSLA vars kontrakt är offentliga och tillgängliga för allmänheten. Omfattning Det råder givetvis stor osäkerhet vad gäller de affärer som endast är rapporterade men inte verifierade. Samtidigt kan man anta att det finns ett stort antal affärer som inte har rapporterats. Tillgängliga data visar att LSLA ökade kraftigt efter 2005, speciellt under 2007, i såväl antal affärer som i total areal (tabell 1). Vissa uppgifter tyder på att antalet affärer har minskat under 2010 men dataunderlaget är osäkert eftersom det ofta tar ganska lång tid för affärer av detta slag att bli kända och rapporteras. I 3

5 tabell 1 visar vi det totala antalet affärer inklusive motsvarade areal enligt LMP. I figur 1 visar vi den ackumulerade arealen där kontraktsdatum för LSLA är kända. Tabell 1: Sammanställning över data från databasen i Land Matrix Project (1 juni 2012). Totalt antal affärer Antal Areal (hektar) affärer Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt Affärer med undertecknade kontrakt Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt Affärer med påbörjad produktion Endast rapporterade (kategori 0) Antal tillförlitliga (kategori 1-3) Totalt (Som jämförelse är Tysklands yta 35 mha, Sveriges yta är 45 mha och Frankrikes yta är 55 mha). (hectares) Figur 1. Rapporterade LSLA affärer , räknat i hektar. Figuren visar endast affärer med känt kontraktsdatum. Källa (ILC 2012) För att få en tydligare rumslig uppfattning om LSLAs utbredning har vi konstruerat två kartor över den areal som ingår i samtliga tillförlitliga LSLA (kategori 1-3). Första kartan (figur 2) visar total areal i hektar medan den andra kartan (figur 3) visar arealen i förhållande till ländernas totala jordbruksareal. 4

6 Figur 2. Total areal LSLA per land. Källa: (ILC 2012) Figur 3. Areal under LSLA i procent av ländernas totala areal som idag används för jordbruk. Källor: (FAO 2012; ILC 2012) 5

7 Jordbruksmark och skogsmark Data från Land Matrix Project visar LSLA avsedd som jordbruksmark. Men distinktionen mellan jordbruksmark och skogsmark är ibland otydlig. Skog som antingen avverkats nyligen eller illegalt är inte klassificerad som jordbruksmark. Länder med stor skogsareal i förhållande till jordbruksareal kan därför ha en oproportionerligt stor areal under LSLA, detta gäller t.ex. Malaysia, Liberia, Madagaskar och Filippinerna. Områden som tidigare avskogats planteras ofta med oljepalmer med produktion för livsmedelsindustrin eller för biobränsle. Zambia Malawi Swaziland Mali Kenya Cameroon Tanzania Ghana Peru Sudan Colombia Cambodia Papua New Guinea Indonesia Ethiopia Laos Mozambique Benin Solomon Islands Sierra Leone Congo Philippines Madagascar Liberia Malaysia 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% Figur 4. Diagrammet visar arealen under LSLA som procentandel av den totala jordbruksarealen för de 25 länder som främst berörs av den internationella handeln med jordbruksmark. Den totala jordbruksarealen enligt FAOs databas utgörs av all mark som utnyttjas för jordbruk och betesdrift inklusive mark som ligger i träda. Källor: (FAO 2012; ILC 2012). De flesta fall av LSLA förekommer i Afrika och dessutom i länder med livsmedelsbrist. Detta är oroväckande eftersom huvuddelen av LSLA-projekten är inriktade mot exportproduktion snarare än livsmedelsproduktion för hemmamarknaden (Anseeuw, Boche et al. 2012). 6

8 Figur 5. Diagrammet visar LSLA i relation till ländernas hungerindex (ju högre värde desto större andel av landets invånare lider av livsmedelsbrist) och jordbrukets andel av BNP i berörda länder. Cirklarnas storlek avspeglar sammanlagd areal under LSLA. Källa: (Anseeuw, Boche et al. 2012). Aktörer Det är inte helt enkelt att lokalisera aktörerna eftersom det ofta saknas klara uppgifter om vem eller vilka som står bakom projekten. Man bör skilja på de aktörer som är direkt ansvariga för LSLA projekten och de aktörer som svarar för investeringarna. Enligt LMP genomförs de flesta projekt av privata företag (ca 74 procent) följt av statliga aktörer (ca 18 procent) och investeringsfonder (ca 7 procent). Dessutom finns det några enstaka fall av så kallade Public-Private-Partnerships. Det är även svårt att identifiera samtliga bakomliggande finansiärer. Sannolikt genomförs många investeringar via skatteparadis vilket ytterligare försvårar möjligheterna att spåra de verkliga aktörerna. Bland de kända investerarna finns en lång rad internationella aktörer såsom privata hedgefonder och pensionsfonder (t.ex. Alecta och AP2 i Sverige). Bland finansiärerna finns även vissa aktörer som ägnar sig åt utvecklingsbistånd, däribland IFC (Världsbanken) och svenska Swedfund. Det finns inget entydigt mönster för vilka länder som driver LSLA. Detta framgår av figur 6. Däremot råder det vissa markanta skillnader mellan olika länders intresseområden vilket framgår av figur 7. 7

9 Sweden Qatar Cambodia Australia Singapore Norway Russia Brazil Philippines Canada South Africa United Arab Emirates Saudi Arabia Republic of Korea Ukraine China USA Indonesia Malaysia India Figur 6. De 20 största markköpande länderna med avseende på areal under LSLA. Källa: (ILC 2012) Användningsområden mat och bränsle Det är i huvudsak jordbruksmark som är föremål för LSLA. Uppgifterna om vad som ska produceras är ofta oklara och anges i grova kategorier snarare än i specifika grödor. I de flesta fall saknas konkreta uppgifter om vad som ska produceras. Oklarheterna skulle kunna förklaras av att LSLA inte alltid handlar om investeringar i jordbruket utan om att kontrollera marken (Anseeuw, Wily et al. 2012). Bland de LSLA-affärer som är väl dokumenterade är det tydligt att livsmedelsgrödor dominerar följt av så kallade flex-grödor, det vill säga grödor som kan användas till både livsmedel och energi såsom sockerrör och oljeväxter. Bland energigrödorna dominerar oljepalmer, jatropha och castor-bönor. Det finns avgörande skillnader mellan olika länders satsningar. Europeiska länder (inklusive Sverige) samt USA och Kanada satsar huvudsakligen på produktion av biobränslen såsom etanol och biodiesel. De viktigaste grödorna i denna produktion utgörs av sockerrör, oljefrön, oljepalmer och jatropha. Däremot satsar Saudi Arabien och andra gulfstater mest på livsmedelsproduktion såsom frukt, brödsäd och ris för export och då främst i norra Afrika (GRAIN 2012). I figur 7, som visar fördelningen av grödor mellan aktörer från Sydkorea, Saudi Arabien och EU, framgår det tydligt att Sydkorea och Saudiarabien, båda livsmedelsimporterande länder, satsar mest på livsmedelsgrödor medan EU satsar mest på biobränslen såsom jatropha, sockerrör, oljefrön. 8

10 South Korea Saudi Arabia EU Jatropha Forest Cereals Oil palm Sugar cane Oil seeds Other Unspecified Figur 7. Typ av gröda i Sydkoreas, Saudi Arabiens och EUs LSLA projekt. Källa: (ILC 2012). Drivkrafter Flera drivkrafter påskyndar LSLA. Några verkar på kortare medan andra verkar på längre sikt. En avgörande faktor är dock att det i samtliga länder med LSLA finns en politisk och/eller ekonomisk elit som möjliggör eller till och med uppmuntrar markhandeln. Utan medverkan från politiker och andra ledare på nationell, regional och lokal nivå skulle LSLA inte kunna ske. I till exempel Etiopien och Sierra Leone finns en uttalad policy att bjuda ut landets jordbruksmark till försäljning och ländernas regeringar erbjuder även förmånliga skattevillkor för att locka till sig köpare (Zoomers 2010). Kortsiktiga drivkrafter Prishöjningar på livsmedel och energi har tveklöst drivit fram många LSLA affärer. Här drivs rikare länder av möjligheten att till ökad lönsamhet producera livsmedel och energi i länder med mycket låga priser på jordbruksmark. Det är också slående hur antalet LSLA ökade exponentiellt i takt med att livsmedelspriserna steg under 2008 och Även spekulation i samband med den ökande finansoron har angivits som en orsak till det stora intresset för mark (Daniel 2011). Långsiktiga drivkrafter Vissa länder vill försäkra sig om livsmedelssäkerhet, det gäller speciellt länder som saknar egna förutsättningar att producera (tillräckligt med) livsmedel, till exempel Sydkorea, Taiwan och Gulfstaterna. Framtida klimatförändringar och ökad efterfrågan på livsmedel gör att många länder mera långsiktigt vidtar åtgärder för att säkra sin livsmedelsförsörjning (Robertson and Pinstrup- Andersen 2010; Rosset 2011; Sulser, Nestorova et al. 2011). Somliga forskare hävdar att klimatpolitiska instrument, såsom REDD+, förväntas driva upp markpriserna och därmed påskynda det långsiktiga intresset för markköp i tropiska länder (Cotula, Vermeulen et al. 2009; Zoomers 2010; Anseeuw, Wily et al. 2012). Ekonomisk-politiska förändringsprocesser Förutom de rent ekonomiska drivkrafterna ovan finns det anledning att fundera över vilka djupare 9

11 strukturer i den globala politiska ekonomin som bidrar till en territoriell expansion. Enligt klassisk ekonomisk-politisk teori minskar andelen av den disponibla inkomsten som man måste lägga på mat i takt med ett lands industrialiseringsgrad, detta kallas för Engels lag efter den tyske ekonomen Ernst Engel (Houthakker 1957; Hamilton 2001). Med industrialiseringen stiger lönerna snabbare är livsmedelspriserna vilket stimulerar konsumenternas köpkraft. Därmed gynnas länder med stor industriproduktion medan livsmedelsproducerande länder marginaliseras. De senaste åren har de globala livsmedelspriserna stigit kraftigt och mycket talar för att vi måste räkna med betydligt högre och stadigvarande höga livsmedelspriser i framtiden. Detta förhållande som upphäver Engels Lag medför att vinsterna i industrin minskar eftersom konsumenterna måste prioritera mat framför andra varor och tjänster, samtidigt som intresset för livsmedelsproduktion ökar. Det finns således anledning att förvänta sig en politik som strävar efter territoriell expansion i syfte att öka och kontrollera livsmedelsproduktion, inte minst bland länder som är starkt beroende av sin industriproduktion såsom Kina (Taylor Fravel 2010). Möjligheter och risker I den vetenskapliga litteraturen råder en överväldigande samstämmighet om att LSLA är djupt problematisk ur lokalbefolkningens perspektiv. Men det finns skillnader. Vissa studier som bygger på ekonomisk modellering av investeringsflöden och ekonomisk tillväxt är ofta försiktigt optimistiska vad gäller LSLA (Arndt, Benfica et al. 2011; Gopinathan and Sudhakaran 2011). I denna kategori ingår även Världsbanken (Deininger, Byerlee et al. 2011). Här finns en förhoppning om att de negativa konsekvenserna kan mildras genom regleringar och Corporate Social Responsibility (CSR). Detta står i bjärt kontrast till ett mycket stort antal empiriska studier från olika delar av världen där LSLA pågår. Av flera skäl finns det anledning att misstänka att de negativa konsekvenserna för lokalbefolkningen är större i Afrika än i både Latinamerika (Borras, Franco et al. 2011) och Sydöstasien (Borras Jr and Franco 2011). Även om det inte går att generalisera en hel kontinent försöker vi att här nedan sammanfatta situationen i berörda länder i Afrika. Internationella organisationer, inte minst Världsbanken (WorldBank 2007), har under många år påpekat att Afrika är i stort behov av ökad livsmedelsproduktion. Användningen av modern teknik såsom konstgödning, förädlade utsäden och maskiner är mycket låg jämfört med alla andra regioner i världen. Framförallt minskade användningen av konstgödning drastiskt i samband med de så kallade strukturanpassningsprogrammen som Världsbanken, tillsammans med Internationella valutafonden, drev igenom i många afrikanska länder under och 1990-talen. Nivån är fortfarande mycket låg, i snitt ca 7kg/ha (Crawford, Kelly et al. 2003) jämfört med exempelvis Sverige på ca 120kg/ha. Enligt flera nationella och internationella organisationer, däribland Sida (Gornitzka 2012), Swedfund (Swedfund 2012) och Världsbanken (WorldBank 2007; Deininger, Byerlee et al. 2011), är den låga användningen av modern jordbruksteknologi såsom konstgödning, bekämpningsmedel och maskiner en starkt bidragande orsak till behovet av investeringar i Afrika. Mot detta talar dock en växande insikt om att det inte är denna typ av investeringar som krävs för att lösa problemen kring fattigdom och livsmedelsförsörjning för många afrikanska bönder. En omfattande kunskapssammanställning som gjordes i FNs regi , IAASTD, mynnade ut i en kraftfull appell för en annorlunda utveckling med fokus på fem huvudmål (McIntyre, Herren et al. 2009): Satsa på agro-ekologiska strategier för att komma till rätta med jordbrukets miljöproblem Förbättra fattiga bönders och arbetares inkomstmöjligheter i jordbruket Förbättra kvinnors situation i jordbruket Integrera lokal och platsspecifik kunskap med vetenskaplig jordbrukskunskap 10

12 Skapa utrymme för olika vetenskapliga röster och satsa på mer samhällsvetenskaplig kunskap om jordbruk, försörjning och fördelning Afrikanskt jordbruk präglas av småskalighet. Det är alltså inte nödvändigtvis det högteknologiska jordbruket i Europa och Nordamerika som bör vara förebild (Foley, DeFries et al. 2005). Istället för specialisering och ett starkt beroende av importerade insatsvaror bör mångfald och platskännedom utgöra grunden för ett framgångsrikt jordbruk. Många studier visar att småskaligt och arbetsintensivt jordbruk kan vara effektivt och hållbart ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv även om utmaningarna är många (Netting 1993; Rosset 2000; Irz, Lin et al. 2001; Rosset 2011). Det finns ett stort behov av ökade satsningar på Afrikas jordbruk. Detta faktum används inte sällan som ett argument för LSLA och för omfattande investeringar. Men all vetenskaplig litteratur som vi har identifierat, inklusive den som i grunden är positiv till LSLA i form av investeringar, framhäver riskerna med LSLA. Den färska rapporten European Report on Development (EU 2012) räknar upp en rad möjliga fördelar med LSLA men konstaterar samtidigt att dessa, av olika skäl, inte har förverkligats. Detta bekräftas i flera vetenskapliga artiklar som utgår från empirisk forskning om LSLA. Problemen är många och här nedan sammanfattar vi några av de viktigaste: Risk för att rättssäkerheten åsidosätts. Genomgående för de flesta LSLA är att affärerna inte är öppna för insyn och kontrakten undanhålls ofta en öppen granskning (Bruntrup 2012). En granskning av 12 kontrakt från olika länder i Afrika visade på stora brister i kontraktens utformning och de utfästelser som ges (IIED 2011). LSLA-affärer präglas av en kolossal maktobalans mellan internationella affärsintressen å ena sidan och marginaliserade småbönder å andra sidan. När LSLA dessutom äger rum i länder som ofta saknar en fungerande rättsapparat är förutsättningarna för rättvisa affärer små. Risker för lokalbefolkningen. Riskerna för den lokala befolkningen är betydande. Det handlar om att förlora mark och därmed sin inkomstkälla utan att få någon adekvat ersättning eller arbete. Det handlar även om förlorad tillgång till betesmark, förlust av vattentillgång eller förorening av vattenkällor. Dessutom råder det stor risk att lokalbefolkningen marginaliseras i beslutsfattandet och att detta kan ha avgörande betydelse för deras liv och försörjning under flera generationer. Dessa och andra problem är väl dokumenterade i en snabbt växande vetenskaplig litteratur (Dauvergne and Neville 2009; Glenna and Cahoy 2009; Ariza-Montobbio, Lele et al. 2010; Hollander 2010; Mol 2010; Arndt, Benfica et al. 2011; Borras, Franco et al. 2011; Borras Jr, Hall et al. 2011; Cotula, Vermeulen et al. 2011; Fortin 2011; Jarosz 2011; Kusiluka, Kongela et al. 2011; Li 2011; Molony 2011; Neville and Dauvergne 2012). Risker för kvinnor. Kvinnor är speciellt utsatta. På grund av institutionella arrangemang och regler riskerar de att ytterligare marginaliseras i samband med LSLA (Chu 2011; Behrman, Meinzen-Dick et al. 2012; Kachingwe 2012). Enligt FNs livsmedelsorgan, FAO, producerar kvinnor i Afrika ca 80 procent av hushållens livsmedel men kontrollerar mindre än 2 procent av jordbruksmarken (Kachingwe 2012). Obalansen innebär att även om kompensation för förlorad åkermark betalas ut till bönderna i samband med LSLA så går den sällan till kvinnor trots att de, oftare än män, är ansvariga för matförsörjningen (Behrman, Meinzen-Dick et al. 2012). Miljörisker. Den lokala miljön drabbas ofta i samband med LSLA. Det kan handla om skövling av skog och andra ekosystem, förorening genom överanvändning av växtgifter, utarmning av landskapet vid 11

13 övergång från småskaligt till storskaligt jordbruk, övergödning av vattendrag och sjöar samt sinande vattentillgångar på grund av konstbevattning (Kusiluka, Kongela et al. 2011). Olika initiativ för att minska risken för negativa sociala konsekvenser till följd av LSLA diskuteras flitigt inom t.ex. EU, FAO och Världsbanken. Nyligen har FAO etablerat ett antal frivilliga riktlinjer för att stävja skadlig LSLA. Det stora problemet är att LSLA präglas av en enorm maktobalans där ekonomiskt och politiskt mäktiga intressen möter ett utsnitt av världens fattigaste och mest marginaliserade grupper i länder som ofta saknar fungerande rättssystem. Förutsättningarna för rättvisa kan knappast vara sämre. Ett belysande exempel: Addax Bioenergy i Sierra Leone Organisation, omfattning och finansiering Addax Bioenergy är ett dotterbolag till olje och mineralföretaget Addax and Oryx Group (A&O) som bildades 1987 och ägs av den schweiziske affärsmannen Jean-Claude Gandur. A&O verkar inom oljeexport från Nigeria, Kamerun och Elfenbenskusten samt inom guldutvinning i flera länder i Afrika (Oakland_Institute 2011). Företaget har sin finansiella bas i skatteparadiset Brittiska Virgin Islands (Ardenti 2012) och ägaren är en av världens rikaste personer enligt Forbes lista över miljardärer. Under senare år har A&G sökt sig in på bioenergimarknaden och därför startat ett dotterbolag, Addax Bioenergy (härefter Addax). I ett stort projekt i Sierra Leone har Addax leasat mark på minst 50 år. Genom leasingavtal har företaget skaffat sig tillgång till totalt ha mark och byggt en fabrik för framställning av etanol för den europeiska marknaden. På en viss andel av marken ( ha) anläggs nu sockerrörsplantager för etanolproduktion. Projektet kommer även att kunna sälja ca 15 MW elkraft till Sierra Leones elnät. Av den totala arealen har dessutom ca ha mark upplåtits för biodiversitetsskydd medan det är oklart hur den återstående markarealen ska användas. I Sierra Leone, stöds projektet av presidenten, personligen. Addax har fått skattebefrielse 1 fram till 2022 och företaget är dessutom kopplat till ett skatteparadis. Lönsamheten för Addax kommer därmed sannolikt att bli mycket god men intäkterna för Sierra Leone nästan obefintliga enligt beräkningar gjorda av den schweiziska organisationen Bread for All (BfA). Detta framgår av tabell 2. Tabell 2: Fördelningen av förmåner och vinster på olika parter. Källa: (Ardenti 2012). Förmånstagare Antal förmånstagare Storlek på förmåner % andel Addax Bioenergy 1 huvudägare 53 miljoner $ / år % Arbetare Ca 2000 arbetare miljoner $/ år 2 7 % Markägare Oklart hur många av de ca Mindre än 1$ per person och år 0.2 % berörda bönderna som får kompensation Lokala myndigheter 2 distrikt, 4 mindre enheter Sammanlagt ca $ per år 0.1 % Sierra Leone Staten Markavgifter $ / år, 0.2 % inga skatteintäkter under 13 år, vattenavgifterna motsvarar $ / år Lokala Okänt Okänt underleverantörer Sammanlagt miljoner $ / år 100 % 1 I Sierra Leone råder generella skattelättnader för utländska direktinvesteringar särskilt inom agribusiness. Addax har dessutom erhållit total skattebefrielse under de första 22 åren (Källa: Green Scenery i Sierra Leone). 12

14 Enligt beräkningen ovan kommer således mer än 90 procent av intäkterna att gå till Addax där majoriteten av aktierna ägs av en person det vill säga ägaren till A&G i skatteparadiset Brittiska Virgin Islands. Uppgifterna i tabellen är inte kommenterade av Addax. Den totala investeringen uppges vara 258 m varav 125 m (48 procent) kommer från Addaxs moderbolag (A&O) medan ett antal utvecklingsbanker bidrar med de återstående 133 m (52 procent). Som exempel kan nämnas att svenska staten bidrar med ca 10 m via Swedfund 2. Vi noterar att Europeiska Investeringsbanken (EIB) drog sig ur affären i november 2011 med hänvisning till att Addax inte lever upp till EIBs miljökrav. Projektet i Sierra Leone Projektet berör bönder i 60 byar (Anane and Abiwu 2011). Bönderna har genom leasingavtalet överlåtit sin mark under de kommande 50 åren mot en ersättning om ca 45 kr per hektar och år. Småbönder i Afrika har normalt sett tillgång till endast mellan 0.5 och 5 hektar. Förutom marken kommer Addax att utnyttja betydande vattenresurser som idag används av bönderna. På uppdrag av ett antal frivilligorganisationer 3 utvärderades projektet under våren 2011 men representanter för Addax vägrade att träffa utvärderarna. Baserat på intervjuer med befolkningen och lokala fokusgrupper i 12 av de 60 byarna riktade utvärderingen skarp kritik mot företaget på en lång rad punkter. Nedan summerar vi några exempel på kritiken: Juridisk process: Addax anlitade och betalade böndernas juridiska ombud. Men i de 12 byarna som besöktes hade de flesta invånarna aldrig någon kontakt med det juridiska ombudet än mindre fick de en förklaring till kontraktets innehåll på ett språk som de behärskade. Ingen av de intervjuade hade fått kopia av kontraktet. Ingen av de intervjuade hade sett eller fått kopia av de kartor som utgjorde grunden för markövertagandet och beräkningen av ersättningen. Processen och leasingavtalen bröt alltså mot gällande praxis om free and prior informed consent. Arbetstillfällen och arbetsvillkor: Endast 700 av de 4000 utlovade arbetstillfällena (2000 permanenta och 2000 tillfälliga) hade fram till 29 maj 2011 erbjudits. Av dessa var 600 tillfälliga anställningar (2-3 månader) och 100 permanenta. Hälften av de permanenta jobben var dessutom tillsatta med utländsk arbetskraft. De utlovade fria transporterna och måltiderna för arbetarna har uteblivit. Arbetare som skadas i arbetet får ingen hjälp och de blir avskedade om de inte är arbetsföra. Den utlovade instansen för att framföra klagomål har inte upprättats. I efterhand har Addax svarat BfA, som företrädare för frivilligorganisationerna, och gett sin syn på utredningen. Dialogen mellan Addax och BfA redovisas på BfAs hemsida (BfA 2012). I mars 2011, i Sierra Leone, presenterades en skrivelse till Addax försvar under ledning av företagets chef för social welfare. Skrivelsen uppgavs vara undertecknad av 180 markägare som berörs av Addax markköp i Sierra Leone. Mötet skedde i närvaro av ett betydande pressuppbåd och den omfattande pressbevakningen återfinns på Swedfunds hemsida (http://www.swedfund.se/wpcontent/uploads/2012/05/addax-i-sierra-leonsk-media.pdf). 2 Enligt Swedfunds hemsida: 3 Sierra Leone Network on the Right to Food (SiLNoRF), Bread for All, Schweiz (BfA), Bread for the World och Evangelischer Entwicklungsdienst (EED) i Tyskland 13

15 I maj 2011, följde BfA upp skrivelsen genom intervjuer med berörda bönder i Sierra Leone. BfA kunde då konstatera att många personer som undertecknat skrivelsen genom tumavtryck (eftersom de flesta inte kan läsa) inte visste vad de hade godkänt. Eller också hade de fått en helt annan beskrivning av innehållet såsom att om de inte skriver under kommer Addax inte att infria sina löften; eller om de skriver under kommer det att bidra till en snabb lösning av markkonflikter; eller att en underskrift utgör ett kvitto på att man mottagit en summa pengar. Några personer uppgav dessutom att de aldrig blivit tillfrågade trots att deras namn fanns på dokumentet. I juni 2011, följdes BFAs granskning upp av chefen för Sierra Leones miljömyndighet och mycket av BFA-rapportens kritik verifierades, även detta i närvaro av lokal press (Dumbuya 2011). Det är dock oklart om det resulterade i några artiklar i den lokala pressen några sådana finns åtminstone inte tillgängliga bland tidningsurklippen på Swedfunds hemsida. I syfte att protestera mot de allvarliga kränkningar av befolknings rättigheter som LSLA gett upphov till, anordnades en konferens 2-3 april 2012 i en skola i Free Town, Sierra Leone, enligt frivilligorganisationen Green Scenery i Sierra Leone (www.greenscenery.org). Delegation bestod av representanter från 11 distrikt och 20 chiefdoms. Kommunikén som utfärdades vid konferensen (se Appendix 1) bekräftar den kritik som BfA anförde i sin granskning. Sveriges roll Slutligen kommer vi så till Sveriges roll i affären Addax. Swedfund är ett helägt statligt riskkapitalbolag som utgör en del av det svenska biståndet och som rapporterar direkt till utrikesdepartementet. Swedfund har utnämnt det ovan beskrivna Addax-projektet i Sierra Leone som det bästa bioenergiprojektet i Afrika, något som den svenska branschorganisationen Svebio verkar bekräfta på sin hemsida. Svenska staten har satsat ca 90 mkr genom Swedfund. Sveriges ambassadör i Sierra Leone har dessutom framfört att hela svenska folket och Hans Majestät Kung Carl XVI Gustav stödjer projektet 4. Det är svårt att se hur en investering av detta slag som präglas av halvsanningar och lögner 5 samt undanhållande av kritisk information egentligen överensstämmer med Swedfunds visioner om sunda investeringar och god företagskultur. Det är också svårt att finna biståndsrelevansen i ett projekt där en försvinnande liten del av intäkterna går till utvecklingslandet medan över 90 procent hamnar i skatteparadis. Om detta är ett ovanligt lyckat exempel på LSLA kan man undra hur andra projekt ser ut för att inte tala om hur nya projekt kommer att utformas och genomföras framöver, i synnerhet som Sida verkar fast beslutet att fortsätta på den inslagna vägen med markinvesteringar (Gornitzka 2012) Enligt vår systematiska granskning av tillgängliga dokument samt genom korrespondens med Green Scenery i Sierra Leone anser vi att dessa hårda ord är berättigade. 14

16 Referenser Anane, M. and C. Y. Abiwu. (2011). "Independent Study report of the Addax Bioenergy Sugarcane-to-ethanol Project in the Makeni Region in Sierra Leone." from Anseeuw, W., M. Boche, et al. (2012). Transnational land Deals for Agriculture in the Global South. Analytical report based on the Land Matrix Database. Bern, Montpellier, Hamburg, CDE/CIRAD/GIGA. 1 pages. Anseeuw, W., L. A. Wily, et al. (2012). Land Rights and the Rush for Land: Findings of the Global Commercial Pressures on Land Research Project. Rome, International Land Coalition: 74 pages. Ardenti, Y. (2012). "Land Grabbing: the Dark Side of sustainable Investments." from Ariza-Montobbio, P., S. Lele, et al. (2010). "The political ecology of Jatropha plantations for biodiesel in Tamil Nadu, India." The Journal of Peasant Studies 37(4): Arndt, C., R. Benfica, et al. (2011). "Gender Implications of Biofuels Expansion in Africa: The Case of Mozambique." World Development. Behrman, J., R. Meinzen-Dick, et al. (2012). "The gender implications of large-scale land deals." Journal of Peasant Studies 39(1): 49. BfA. (2012). "Bread for all responds to Addax Bioenergy." from 20MR/11_08_Bread_for_all_response_to_the_statements_of_Addax.pdf. Borras, J., J. Franco, et al. (2011). "Land grabbing in Latin America and the Caribbean in broader international perspectives." image [node-id]. Borras Jr, S. and J. Franco (2011). "Political Dynamics of Land Grabbing in Southeast Asia: Understanding Europe s Role." Amsterdam: Transnational Institute. Borras Jr, S. M., R. Hall, et al. (2011). "Towards a better understanding of global land grabbing: an editorial introduction." The Journal of Peasant Studies 38(2): Bruntrup, M. (2012). "Detrimental Land Grabbing or Growth Poles? Determinants and Potential Development Effects of Foreign Direct Land Investments." Technikfolgenabschätzung Theorie und Praxis 20(1): Chu, J. (2011). "Gender and Land Grabbing in Sub-Saharan Africa: Women's land rights and customary land tenure." Development 54(1): Cotula, L., S. Vermeulen, et al. (2009). Land grab or development opportunity?: agricultural investment and international land deals in Africa, Iied. Cotula, L., S. Vermeulen, et al. (2011). "Agricultural investment and international land deals: evidence from a multi-country study in Africa." Food Security 3: Crawford, E., V. Kelly, et al. (2003). "Input use and market development in Sub-Saharan Africa: An overview." Food Policy 28(4): Daniel, S. (2011). "Land Grabbing and Potential Implications for World Food Security." Sustainable Agricultural Development: Dauvergne, P. and K. J. Neville (2009). "The changing north south and south south political economy of biofuels." Third World Quarterly 30(6): Deininger, K. W., D. Byerlee, et al. (2011). Rising global interest in farmland: can it yield sustainable and equitable benefits?, World Bank Publications. Dumbuya, I. K. (2011). "Sierra Leone Environment Protection Agency investigates Addax environmental activities in Makeni communities." Retrieved 27 May, 2012, from EU (2012). Confronting Scarcity: Managing Water, Energy and Land for Inclusive and Sustainable Growth, The 2011/2012 European Report on Development. European Report on Development. Brussels, European Union. 2012: 208 pages. FAO. (2012). "FAOSTAT agriculture data." from Foley, J. A., R. DeFries, et al. (2005). "Global Consequences of Land Use." Science 309(5734): Fortin, E. (2011). "Multi-stakeholder initiatives to regulate biofuels: the Roundtable for Sustainable Biofuels." Glenna, L. and D. R. Cahoy (2009). "Agribusiness concentration, intellectual property, and the prospects for rural economic benefits from the emerging biofuel economy." Southern Rural Sociology 24(2): Gopinathan, M. C. and R. Sudhakaran (2011). "Biofuels: opportunities and challenges in India." Biofuels: Gornitzka, C. P. (2012) /Debattartiklar-2012/Markinvesteringar-bekampar-hunger-/. Expressen. Stockholm pages.from 15

17 2012/Markinvesteringar-bekampar-hunger-/. GRAIN (2012). The Great Food Robbery. Barcelona, Pambazuka Press. Hamilton, B. W. (2001). "Using Engel's law to estimate CPI bias." The American Economic Review 91(3): Hollander, G. (2010). "Power is sweet: sugarcane in the global ethanol assemblage." The Journal of Peasant Studies 37(4): Houthakker, H. S. (1957). "An international comparison of household expenditure patterns, commemorating the centenary of Engel's law." Econometrica, Journal of the Econometric Society: IIED (2011). Land deals in Africa: What is in the contracts?, International Institute for Environment and Development. ILC (2012). Land Matrix Database. I. L. Coalition. Rome, ILC pages.from landportal.info/landmatrix. Irz, X., L. Lin, et al. (2001). "Agricultural productivity growth and poverty alleviation." Development Policy Review 19(4): Jarosz, L. (2011). "Growing inequality: agricultural revolutions and the political ecology of rural development." Kachingwe, N. (2012). From under their feet: A think piece on the gender dimension of land grabs in Africa. A. Aid, Action Aid: 18 pages.from Kusiluka, M. M., S. Kongela, et al. (2011). "The negative impact of land acquisition on indigenous communities livelihood and environment in Tanzania." Habitat International 35(1): Li, T. M. (2011). "Centering labor in the land grab debate." The Journal of Peasant Studies 38(2): McIntyre, B. D., H. R. Herren, et al. (2009). Agriculture at a Crossroad. Synthesis report of the International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development. Washington DC, Island Press. Mol, A. P. J. (2010). "Environmental authorities and biofuel controversies." Environmental Politics 19(1): Molony, T. (2011). "Bioenergy policies in Africa: mainstreaming gender amid an increasing focus on biofuels." Biofuels, Bioproducts and Biorefining 5(3): Netting, R. M. C. (1993). Smallholders, householders: farm families and the ecology of intensive, sustainable agriculture, Stanford Univ Pr. Neville, K. J. and P. Dauvergne (2012). "Biofuels and the politics of mapmaking." Political Geography. Oakland_Institute. (2011). "Understanding land investment deals in Africa: Addax & Oryx Group bioenergy envestment in Sierra Leone." Land Deal Brief Retrieved 8 June, 2012, from Robertson, B. and P. Pinstrup-Andersen (2010). "Global land acquisition: neo-colonialism or development opportunity?" Food Security 2(3): Rosset, P. (2000). "The multiple functions and benefits of small farm agriculture in the context of global trade negotiations." Development 43(2): Rosset, P. (2011). "Food sovereignty and alternative paradigms to confront land grabbing and the food and climate crises." Development 54(1): Sulser, T. B., B. Nestorova, et al. (2011). "The future role of agriculture in the Arab region s food security." Food Security 3: Swedfund. (2012). "Addax Bioenergy en mycket viktig och långsiktig investering." Retrieved 6 June, 2012, from Taylor Fravel, M. (2010). "International Relations Theory and China s Rise: Assessing China s Potential for Territorial Expansion." International Studies Review 12(4): WorldBank (2007). World Development Report 2008: Agriculture for Development. Washington DC, World Bank. Zoomers, A. (2010). "Globalisation and the foreignisation of space: seven processes driving the current global land grab." The Journal of Peasant Studies 37(2):

18 Appendix, Kommuniké från möte i med markägare, Freetown, Sierra Leone. 17

19 COMMUNIQUE FROM THE CONFERENCE OF LAND OWNERS AND LAND USERS We the delegates from eight districts and twenty chiefdoms either affected or about to be affected by large scale land acquisition for agribusiness in Sierra Leone at a conference of land owners and land users at the Saint Edwards Pre-school hall in Freetown from 2 3 April, 2012, while: Acknowledging that there is need for investment in agriculture to ensure food security and sustainable development; Being aware of government s priority in agriculture, particularly with smallholder commercialization and attracting large scale investors in agriculture; Being mindful of the right and access to land to support farming, access to traditional medicines, energy and water sources, cultural and social purposes, and further mindful of farming as a way of life and source of livelihood for the majority of Sierra Leoneans; Recognizing the dire need for women to have secure access and rights to land and the challenges of land availability, given climate change and population growth, and further recognizing the need for sustainable and diverse ways of food production to reduce poverty; Hereby wish to state our serious concerns about large scale land acquisition for agribusiness in Sierra Leone. MAJOR CONCERNS We are concerned that: there is a glaring absence of free, prior and informed consent in all the communities, and there is no transparency in the land deals; consultations on land acquisitions are poor, excluding women and other stakeholders; there are no binding regulations for large scale agro-investments and monitoring mechanisms in place; there is no national watchdog body to monitor large scale land deals and industrial investments in agriculture; there is no effective environmental management of land, water and vegetation in lease areas to prevent destruction of resources, water sources, native herbs and wildlife and to protect the livelihoods of those that depend on these; community understanding of negotiating for large scale land deals is weak or nonexistent and farmers have no access to independent legal representation to help them negotiate for their own interests, and to ensure fair compensation and content in the agreements; traditional leaders, especially paramount chiefs, are serving as poor gatekeepers and some prevent direct community negotiations with the investors; women that have lost their land and thus their livelihoods have no viable or safe alternative livelihood, and thus are the most vulnerable; the investors do not provide relevant assistance and support to affected communities. 1

20 RECOMMENDATIONS Thus, we call on the Government of Sierra Leone and all decision-makers at all levels (international, national, district, chiefdom and local), to implement the following recommendations: in the absence of free, prior and informed consent in all the communities, we call for a review of all the agreements relating to the land investments, and education of all stakeholders of the content of all the agreements; there must be full involvement of all stakeholders in the communities in all the consultations and negotiations on land deals, especially women; a system of monitoring mechanisms must be put in place, and the government should establish regulations to safeguard rural populations in the face of large scale land acquisitions and industrial plantations; appropriate environmental management systems must be put in place to protect land, water and vegetation in lease areas to prevent destruction of these resources, to protect the livelihoods of those that depend on these; support is needed to help communities build their capacity in negotiation for compensation and content of the agreements, and they should be provided with independent legal counsel; traditional rulers, especially paramount chiefs, should allow the full participation of their constituents, especially land owners and users, in the consultation and negotiation processes; women that are affected by loss of their farmland and thus their livelihoods must be provided with safe and healthy alternative livelihoods; the land investors should provide relevant assistance and support to affected communities; land investment for agro-business should be designed to increase food security, not decrease it. 2

Internationell handel med jordbruksmark

Internationell handel med jordbruksmark Internationell handel med jordbruksmark Lennart Olsson, Yengoh G. Tambang, Turaj Faran och Anne Jerneck LUCSUS/LUCID Lunds universitet Begrepp I den internationella debatten om handel med jordbruksmark

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS

HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS HÅLLBARHETSSTRATEGIER SOM BYGGER FÖRTROENDE IPSOS FRUKOSTSAMTAL 25 MARS IPSOS REPUTATION COUNCIL 141 seniora chefer inom kommunikation i 22 länder Ipsos Reputation Council nionde omgången Reputation Council

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Planering för mat trender och tendenser

Planering för mat trender och tendenser Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Från Gröna till Hållbara Obligationer

Från Gröna till Hållbara Obligationer Social Responsibility Day 2016 27 oktober 2016 Rutger Källén Chief Financial Officer Hemsö Rikard Nyhren Teknikchef Hemsö Tobias Lindbergh Head of Sustainable Finance Debt Capital Markets Från Gröna till

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Den svenska REDD+ satsningen

Den svenska REDD+ satsningen Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED

Läs mer

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl Marknadens och konsumenternas krav på skogsbruket Lena Dahl Global Environment, Tetra Pak Tetra Pak startade t 1951 Vår förpackningsportfölj 158 miljarder förpackningar levererades 2010 Tetra Gemina Tetra

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Post-2015 Sustainable Development Goals Var står vi nu? Vad innebär det för oss? Processen Flera led, delvis parallellt men samordnat High level panel klar maj 2013 Rio+20 juni 2012 Open Working Group

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

Svenska IHP-kommittén 2014

Svenska IHP-kommittén 2014 Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16

Strategy for development of car clubs in Gothenburg. Anette Thorén 2011-03-16 Strategy for development of car clubs in Gothenburg Anette Thorén 2011-03-16 Facts 2010 Objectives 2003: 10 000 members in five years 75 % are members through their employer 413 cars - 165 in private car

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU 19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.

Läs mer

Malaysias regnskog skövlas

Malaysias regnskog skövlas malaysia En arbetare skördar frukter från oljepalmen vid ett plantage på malaysiska Borneo. Malaysias regnskog skövlas Malaysias regnskogar lämnar i snabb takt plats åt palmoljeplantager. Landet är världens

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access Poverty in Uganda Approximately 86 percent of Uganda's 34 million inhabitants are involved in agricultural activities. Uganda is blessed with fertile soils, ample rainfall and a number of vital natural

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Statistik ICM

Statistik ICM Statistik ICM 2015-2017 2016-09-23 Rebecka Herdevall Uppgifter från interimsrapporteringen i MT+ 1 juni 2016 Totalt antal rapporterade mobiliteter för svenska lärosäten 70 60 61 50 40 30 20 21 Antal rapporterade

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat

Läs mer

Medicin och Hälsa / Medicine and Health

Medicin och Hälsa / Medicine and Health Vetenskapsrådet Medicin och Hälsa / Medicine and Health KSLA 4 April 2011 En värld-en hälsa Sven Bergström www.vr.se Vetenskapsrådet Three main responsibilities: Research funding Main grant agency. Quality!

Läs mer

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi Finland har under sitt ordförandeskap inlett ett treårigt (2016-2018) prioritetsprojekt med målet att bereda och

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

Klimatarbete inom AkzoNobel

Klimatarbete inom AkzoNobel Klimatarbete inom AkzoNobel Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Var finns kunderna, branschen, Sverige?

Var finns kunderna, branschen, Sverige? Reflektioner påp Var finns kunderna, branschen, Sverige? Anders Comstedt, Turnover AB anders@ssvl.kth.se Internetdagarna 2006 Rica Talk Hotel 2006-10 10-24 Layered networks model Nästan allt tänkande utgår

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Open Access guld och gröna skogar?

Open Access guld och gröna skogar? Open Access guld och gröna skogar? Y R S A. N E U M A N ( A ) A B O. F I Å B O A K A D E M I O P E N A C C E S S - F O R S K A R E ( W W W. P R O J E C T - A G O R A. O R G E U C I P 2 0 1 1-1 4 ) F L,

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC

Breeam communities, examples from Sweden. Sustainable Urban Development. Presentation in cooperation with SGBC Breeam communities, examples from Sweden Sustainable Urban Development Presentation in cooperation with SGBC Charlotta Faith-Ell Ann-Kristin Karlsson 2014-09-12 SGBC Stockholm 2014 Example of certification

Läs mer

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16 VINNOVA & egovernment Sundsvall 07-10-16 VINNOVAs uppgift VINNOVA är en statlig myndighet, budget 1,8 mrd Ansvarsområde innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer