Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen. RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen. RVF Utveckling 02:11 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling"

Transkript

1 Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Utveckling

2 RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska AB 2002 Upplaga: 1000 ex

3 Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen

4 2

5 Förord Att mäta är att veta - utvärdering av informationskunskap ger effektivare kommunikation och ökad kunskap om kunderna. Att ha ansvar för avfallshantering är idag mer än tekniska lösningar för sophämtningsfordon och avfallsbehandling. Vi har mer och mer insett att vi måste informera och kommunicera med våra kunder och kommuninnevånare. Och det måste göras på ett effektivt och professionellt sätt. En helt ny personalkategori, informatören, finns därför numera i våra organisationer. Att informera och kommunicera är inte bara att ge ut informationsbroschyrer och sätta in annonser. Vi måste också veta hur vi ska tala till och med våra kunder, genom vilka kanaler vi bäst når dem och hur informationen ska vara utformad för att den ska vara förståelig och tillgänglig. På samma sätt som det är en självklarhet att vi utnyttjar våra tekniska lösningar för avfallshantering är det också självklart att vi utvärderar insatserna på informationssidan. Att mäta är att veta. Det ger oss också mycket kunskap inom det samhällsvetenskapliga området. Vi lär helt enkelt känna våra kunder bättre! Sådana utvärderingar kan göras på många olika sätt. I både stor och liten skala. För att ge ökad kunskap, idéer och inspiration har RVFs arbetsgrupp för information och kommunikation tagit initiativet till detta utvecklingsprojekt om utvärdering av informationsinsatser. Vi hoppas att det kan vara till hjälp och bidra till att vi ännu bättre klarar vår omfattande uppgift att ta hand om avfall. Arbetet har genomförts av Bertil Flodin och Johanna Ahlmark, Con Brio Communications AB, Stockholm. Malmö i maj 2002 Anders Assarsson Ordf. RVFs Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF 3

6 4

7 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 Definition... 7 Utgångspunkter för handboken... 7 Handbokens innehåll Introduktion till utvärdering 9 Varför behöver du utvärdera?... 9 Fortlöpande utvärdering och utvärdering av avgränsade projekt... 9 Att testa den planerade informationsinsatsen En enkel modell för utvärdering Förväntningar på informationsinsatser Kunder 13 Enkätundersökning: Vad vet våra kunder och vad tycker de om oss? Innehållsanalys: Att lyssna på kunden, varje dag Observationsstudie och intervju: Varför ser kunden inte vår utställning? Anställda 21 Intervju: Hur skall den goda introduktionen se ut? Statistik: Hur väl fungerar intranätet? Enkät: Anställdas syn på internkommunikation Medier 27 Innehållsanalys: Kvalitativ studie av ledare och insändare Innehållsanalys: Kvantitativ studie av nyheter Gruppdiskussioner: Samtal med journalister Skolor 32 Intervju: Lärarnas syn på undervisning om avfallsfrågor Observationsstudie: Användning av Internet Kampanjutvärdering om bästa skolmiljö Sammanfattning av metoderna 37 Intervju Gruppdiskussion Enkät Innehållsanalys Observationsstudie När behövs extern hjälp? 51 Vad är det du skall tänka på när du väljer konsult? Utvärderingar ger kvalitet i informationsarbetet 54 5

8 6

9 1 Inledning Det här är en handbok för dig som tycker att information är viktigt och som vill veta hur väl dina informationsinsatser lyckas. Boken bygger på idén att du kan göra väldigt mycket själv. Därför har vi fyllt boken med mycket praktiska och jordnära exempel på hur du kan gå till väga i din vardag. Dina utvärderingar gör dig till en bättre informatör, din kommun eller ditt företag tjänar pengar och lär sig betydelsen av att använda information som ett praktiskt och strategiskt verktyg. Definition I den här boken arbetar vi med en bred definition av utvärdering. Utvärdering är alla typer av insatser som görs för att följa upp om ditt informationsarbete är väl förberett, genomförs på ett effektivt sätt och når de mål som finns uppsatta. En utvärdering kan vara något så enkelt som ett samtal med en kollega eller en genomläsning av den lokala tidningen, men också mer komplicerade, tids- och kostnadskrävande insatser som en enkät bland kunder. Utgångspunkter för handboken Bakom de förslag och exempel som presenteras i denna bok finns ett antal grundläggande idéer som styrt bokens innehåll: - I princip skall alla informationsinsatser utvärderas - Du kan göra väldigt mycket själv - Allt måste inte vara vetenskapligt - Att samla på erfarenheter hjälper dig att undvika att göra om samma misstag - Utvärdering skall vara ett led i en fortlöpande process, en naturlig del i arbetet 7

10 - Det finns etiska dimensioner som du måste uppmärksamma - Om inte ledningen tycker det är viktigt med information och att den utvärderas blir uppgiften svår Handbokens innehåll Efter inledningen introducerar vi utvärdering som ett viktigt instrument för dig som vill arbeta med information och också följa upp om du lyckas i dina ansträngningar. Därefter följer huvudavsnittet i handboken, kapitel tre till sex, där du får en mängd exempel på hur du praktiskt kan gå till väga när du utvärderar information. För de flesta renhållnings- och avfallsverksamheter är kunder, anställda, medier och skolor viktiga målgrupper. De exempel på utvärderingar som vi ger utgår från tänkta och verkliga informationsinsatser riktade mot dessa fyra grupper. De metoder som presenteras är: - Intervju - Gruppdiskussion - Enkät - Innehållsanalys - Observationsstudie I kapitel sju sammanfattar vi de olika metoderna samt diskuterar deras för- och nackdelar. I det åttonde och sista kapitlet får du råd och tips om när det är lämpligt att anlita extern hjälp och vad du då skall tänka på. 8

11 2 Introduktion till utvärdering I det här kapitlet får du en kortfattad introduktion som belyser vikten av utvärdering, enkelt förklarar vissa grundläggande aspekter samt ger dig en enkel modell som kan användas som stöd när du planerar dina utvärderingar. Varför behöver du utvärdera? - för att lära dig att använda information mer effektivt - för att kunna bevisa nyttan av informationsinsatser - för att systematiskt samla på dig erfarenheter av informationsinsatser - för att kunna jämföra information med andra alternativ, till exempel - avgifter eller servicenivå Fortlöpande utvärdering och utvärdering av avgränsade projekt Utvärderingen bör dels vara knuten till det fortlöpande arbetet, dels användas inom ramen för särskilda projekt. Om du fortlöpande sänder ut ett erbjudande till lärare inför varje nytt läsår om att beställa material så har du en god uppfattning om hur många procent av lärarna som brukar beställa. Det är därmed mycket lätt att följa upp om ditt material används i den utsträckning som du är van vid. För varje större projekt bör du också fundera över hur du skall följa upp informationsinsatserna. Om du gör en stor utställning på biblioteket och kopplar den till temakvällar och frågestunder med politiker så bör du sätta upp ett mål för vad som är en framgångsrik utställning och sedan välja lämpliga metoder för att utvärdera utställningen. 9

12 Att testa den planerade informationsinsatsen Exemplet nedan illustrerar vikten av att utvärdera såväl före som under och efter en informationsåtgärd. Säg att du planerar att göra en kampanj som skall underlätta för dina kunder att källsortera. För att synas tänker du dig att vara provokativ och använda svordomar för att väcka uppmärksamhet. Före kampanjen När du gjort några förslag på uttalanden i kampanjen tar du dem med dig på en träff som du skall ha med en grannskapsförening. Du frågar de närvarande hur de tolkar budskapen och vad de tycker om dem. Du får omedelbart goda svar som hjälper dig att ta ställning till om idén med svordomar var lyckad. under kampanjen Ett bärande inslag i kampanjen kan vara att komma ut i sju bostadsområden och diskutera källsortering. Du har gjort ett program på två timmar som innehåller både fakta, underhållning och möjligheter att fråga tjänstemän och politiker. Efter var och en av de två första träffarna ber du de närvarande att kortfattat berätta om de tyckte att ditt program var bra. Var programmet lagom långt? Talade teknikerna ett språk som var lätt att ta till sig? Resultaten från dessa samtal använder du till att finjustera uppläggningen av programmet så att det blir så väl anpassat som möjligt till deltagarnas behov i de återstående fem bostadsområdena. och efter kampanjen. Målet med kampanjen är att mängden korrekt sorterat avfall skall öka med x procent. Du har före kampanjen valt ut vissa distrikt där du kontrollerat hur väl de källsorterar. Efter kampanjen följer du upp den genom att återigen undersöka hur väl husägarna i distrikten källsorterat. Innan du genomför denna åtgärd har du tänkt igenom om den är förenlig med kommunens eller företagets etiska riktlinjer om skydd av individens integritet. 10

13 En enkel modell för utvärdering Redan när du planerar din informationsinsats förbereder du också utvärderingen av den. Här är en enkel modell som beskriver de olika stegen i din utvärdering: 1. Du sätter upp ett mål för dina informationsinsatser 2. Du väljer vad det är du skall mäta 3. Du beslutar hur mätningen skall gå till 4. Du bestämmer dig för när mätningen skall genomföras 5. Du väljer vem som skall utföra mätningen 6. Du bestämmer hur lång tid utvärderingen får ta 7. Du beslutar hur mycket utvärderingen får kosta 8. Du beslutar hur utvärderingen skall presenteras 9. Du bestämmer dig för hur utvärderingen skall användas Förväntningar på informationsinsatser Det är viktigt att inte ställa alltför höga förväntningar på en enskild informationsinsats. Du kan till exempel inte begära att dina kunder alltid skall se vad du gör, alltid läsa det du skriver och alltid göra det du säger. Tvärtom visar erfarenheterna att det är mer rimligt att inta en ödmjuk hållning. ETT EXEMPEL Gästrike återvinnare gjorde en telefonundersökning för att ta reda på om och hur kunderna hade tagit till sig broschyren Ren information procent svarade att de hade sett broschyren procent av de som sett broschyren hade hunnit/velat läsa den procent av de som läst broschyren sa att de fått ny kunskap procent av de som läst broschyren sade sig ha förändrat sitt beteende. Av de 701 som besvarat frågorna var det endast 32 personer (fem procent) som sade sig ha förändrat sitt beteende. Det är inte ett ovanligt resultat. 11

14 Den slutsats man kan dra från exemplet är inte att man skall sluta med information eftersom det ger dålig effekt. Den rimliga slutsatsen är att informationsarbete är en långsiktig och systematisk verksamhet som i förening med andra åtgärder på sikt kan leda till betydelsefulla förändringar i kunskaper, attityder och beteende. För att kunna studera de förändringar som informationsinsatserna ger måste du göra upprepade utvärderingar över en längre tid. Hur går du tillväga rent praktiskt när du vill veta mer om kunskaper, attityder och beteenden hos dina viktiga målgrupper? Låt oss börja med att ge exempel hämtade från informationsarbete riktade mot kunder. LÄSTIPS Å bruke informasjon strategisk Evaluering av offentlig informasjon Statskonsult, 12

15 3 Kunder Vad dina kunder tycker och tänker om din organisation är viktigt för dig att veta. Du vill säkert också ha en god uppfattning om deras kunskaper om till exempel samband mellan avfallshantering och miljö. Du vill förstås också att de skall ha lätt för att få fram sina synpunkter till din organisation. Du vill alltså både lyssna på kunder, ha en dialog med kunder och påverka kunder. I botten ligger sannolikt att du vill ha goda kundrelationer. Du är också angelägen om att följa hur kundernas önskningar och uppfattningar förändras över tid. Nedan följer tre exempel på hur du kan ta reda på vad kunderna tycker och tänker om ditt företag: genom att skicka ut en enkät till ett urval av dina kunder, genom att göra en innehållsanalys av inkommande kundkontakter samt genom en observationsstudie av en utställning och intervjuer om densamma. Enkätundersökning: Vad vet våra kunder och vad tycker de om oss? För att din information till kunderna skall vara effektiv måste du veta vad kunderna tycker, tänker, vet, känner och gör. För att få svar på dessa frågor kan du lämpligen använda breda enkätundersökningar, även kallade surveyundersökningar, som du upprepar med tre till fem års mellanrum. En sådan undersökning kan du förmodligen inte utföra själv, om du inte har goda kunskaper i under- 13

16 sökningsteknik och statistik. Om din studie skall vara representativ, det vill säga ge en rättvis bild av alla kunders uppfattningar och inställningar, måste det urval av personer som skall ingå i studien göras på ett statistiskt korrekt sätt. I det här läget är det ofta vettigt att anlita ett seriöst undersökningsföretag. Hur du väljer ut och samarbetar med detta företag beskriver vi i kapitel åtta. Men det är ändå din studie och det är du som vet vad du vill fråga om och vilka du vill fråga. Det är också du som skall använda resultaten. Därför krävs det att du har tänkt igenom vilka frågor det är som du vill ha svar på. Exempel på vanliga frågeområden är - Vad vet kunderna om oss? - Vad tycker kunderna om oss? - Vad önskar de från oss? - Hur vill de ha information från oss? - Hur hanterar de sitt hushållsavfall och sina grovsopor? - Vilka problem upplever kunderna? Du måste tidigt i undersökningen bestämma dig för om svaren skall representera alla kunder, eller om du kan avgränsa studien till att gälla en särskild grupp av kunder. Kanske du vill utesluta boende i glesbygd, personer under 16 år och över 75 år, personer i vissa områden av kommunen där det för närvarande är provisoriska lösningar av avfallshanteringen och så vidare. Genom att vara noggrann i dina avgränsningar sparar du pengar, får ofta en högre kvalitet på undersökningen och får svar som det är lättare för dig att använda. Du måste också diskutera med undersökningsföretaget under vilken tidsperiod som kartläggningen skall göras. Svar som ges mitt i vintern eller mitt i sommaren kan skilja sig åt. Svar som ges under stora helger kan skilja sig åt från svar som lämnas under en vanlig vecka. Vill du att undersökningen skall fånga upp resultaten från en nyligen genomförd kampanj påverkar det förstås valet av tidsperiod. Försök att redan i inledningen till undersökningsarbetet tänka igenom hur du skall använda resultaten. Är det viktigt att kunna skilja 14

17 hushåll med en person från flerpersonshushåll, då måste du ställa en fråga om antal personer i hushållet. Tror du att villigheten att lämna grovsopor beror på avståndet till närmsta anläggning, då måste du ha med en fråga om antalet kilometer till sopstationen. Funderar du på att använda Internet som huvudsaklig informationskanal, då måste du ha med frågor som belyser kundernas tillgång till och användning av Internet, samt kanske också en fråga om de vill ha informationen via denna kanal. ETT EXEMPEL SRV återvinning bestämde sig för att genomföra en undersökning bland hushåll för att se vilken kunskap man har om sophanteringsproblematiken, vilka för- och nackdelar man upplever samt vilka attityder man har till det hela. Samtidigt mätte vi kunskap om och attityd till SRV. Studien genomfördes av TEMO i form av telefonintervjuer i mars och april Första frågan löd: Idag är det så att vi alla, så gott vi kan, ska sortera våra sopor och lämna dem på olika ställen. Vilken typ av sopor brukar ni sortera och lämna i ditt hushåll? Man ställde även frågor för att bedöma vilka faktorer som avgjorde kundernas vilja att sortera: - Bekvämlighet - Närhet till insamlingsplatsen - Avgiften på servicen - Att avfallet tas hand om på ett miljöriktigt sätt - Möjligheter att bidra till en bättre miljö genom källsortering - Möjlighet att välja servicenivå - Att du själv inte behöver sortera ditt avfall - Utformningen/utseendet på insamlingsplatsen Resultaten från din basundersökning ger dig förutsättningar att arbeta strategiskt och rikta dina ansträngningar mot områden, uppfattningar och kunskapsbrister som du upptäckt genom undersökningen. Du kan också formulera mål i mätbara termer, mål som du kan följa upp med nästa basundersökning om några år. Innehållsanalys: Att lyssna på kunden, varje dag Dina kunder har säkert en rad möjligheter att kontakta din organisa- 15

18 tion: de kan ringa, skriva brev, besöka kontor, skriva e-post eller prata med din personal vid återvinningscentraler och liknande. Du vill undersöka kundernas kontakter med er över tid. Det blir undersökningens syfte. Redan när du bestämmer dig för syftet med utvärderingen måste du fundera över hur resultaten skall användas. Ofta är det lättheten att samla in data som styr vad som samlas in, istället för hur svaren på frågorna kan användas för att förbättra verksamheten. Du funderar över om undersökningen skall gälla alla kunder och bestämmer dig för att utesluta företagskunder, skolor och myndigheter och enbart inrikta dig på privata hushåll. Därefter börjar du precisera de frågor som du vill ha svar på, till exempel: - Hur väl fungerar de olika kanalerna? - Hur många frågor kommer det i varje kanal? - När kommer det flest frågor? - Vilka är de vanligaste frågorna? - Har frågornas innehåll förändrats över tid? Nästa steg är att bestämma vilka data du behöver och hur du skall samla in dem. Du väljer att använda enkel statistik och enkel innehållsanalys för att besvara frågorna ovan. En central del vid alla utvärderingar är att begränsa utvärderingens omfattning. I det här fallet väljer du att enbart utvärdera fyra kontaktformer: telefonsamtal, brev, besök och e-post. Du har bestämt dig för att följa utvecklingen över tid. Då måste du också bestämma vilka tidsperioder som är lämpliga för att samla in data. Du väger in vad du redan vet om kundkontakterna tillsammans med vilka resurser du har för att genomföra utvärderingen och vad den får kosta. I det här fallet väljer du kanske att samla in uppgifterna var fjärde vecka. Nästa steg är att bestämma mer konkret hur datainsamlingen skall gå till. Du ger de anställda som har hand om brev och e-post instruktioner att vidarebefordra dessa till dig var fjärde vecka. Telefonsamtalen och besöken kräver att personalen fyller i en blankett som du gjort i ordning för dem. Du måste också formulera konkreta frågor som skall besvaras. 16

19 Frågeställningen Hur väl fungerar de olika kanalerna? måste du bryta ned i olika delfrågor som tillsammans besvarar frågeställningen. Du kan till exempel ställa frågor om hur snabbt samtalen tas emot, hur lång tid varje samtal tar och hur många frågor som kan besvaras direkt. När du väl samlat in materialet är det dags att bearbeta och analysera resultaten. Med hjälp av enkla tabeller och diagram kan du redovisa resultaten. Du har studerat vilka dagar som det kommer flest samtal och besök. Detta kan du redovisa så här: Antal besök per veckodag, april 2002 Om det visar sig att resultaten ser ut som ovan, kan du börja fundera på om du skall ta in extra personal vid besökstopparna. Du kan också göra en tabell över när e-posten brukar komma. Om antalet inkomna e-postbrev är sjudubbelt fler på måndagar än andra dagar, kanske du skall ha som regel att sätta av extra tid och personal på måndag förmiddag för att snabbt besvara breven. När du studerar brevens innehåll kanske det visar sig att sju frågor återkommer om och om igen och svarar för 60 procent av alla frågor. Om du redan har besvarat frågorna i olika former av informationsalster kanske du måste fråga dig varför frågorna ändå återkommer. Kanske är informationen för undanskymd? Kanske går den inte att förstå? Vissa frågor kommer att kräva långsiktiga överväganden. Du bör vara speciellt uppmärksam på frågor och synpunkter som pekar på att verksamheten behöver förändras eller modifieras. Någon kan till exempel fråga varför de inte får lämna sitt avfall gratis hos grann- 17

20 kommunen, som ligger mycket närmare till för dem. Den analys du gör vid varje mättillfälle är intressant, men de mest spännande diagrammen får du efter hand som du kan se hur utvecklingen varit över en längre tid. Idag måste det till exempel vara mycket intressant att studera hur kundernas användning av e-post förändras över tid. Förändring av antalet kontakter, fördelat på olika kontaktformer Diagrammet ger dig möjlighet att föra diskussioner om hur resurser skall fördelas mellan olika kontaktformer. Observationsstudie och intervju: Varför ser kunden inte vår utställning? Observationsstudie Du vet tack vare tidigare undersökningar att dina kunder tycker att sortering av grovsopor är viktigt och att de gärna vill ha reda på vad som händer när de lämnat sina grovsopor. Så du gör en utställning med åtta stora skärmar som placeras utomhus vid er stora återvinningscentral för grovsopor. När du frågar personalen om det är någon som står och läser på skärmarna svarar de att det är väldigt få som stannar till vid utställningen. I och med att du frågar personalen har du faktiskt gjort en liten utvärdering. De som arbetar dagligen bredvid utställningen har 18

21 förstås en mycket god uppfattning av om utställningen är flitigt besökt. Du inser att det uppenbarligen är skillnad mellan vad folk säger och vad folk gör. Detta är en viktig insikt som också måste tillämpas när du utvärderar. Det innebär ju att om du vill ha reda på hur många som besökt din utställning räcker det inte med att fråga kunderna om de tycker frågan är viktig eller ens att fråga dem om de tänker besöka utställningen nästa gång de slänger grovsopor. Du måste studera deras beteende. Du bestämmer dig därför att studera på plats hur kunderna beter sig när de kommer till utställningen. Det blir syftet med utvärderingen. Du bestämmer dig för vad du vill observera. Du vill till att börja med se om alla besökare på stationen faktiskt passerar utställningen. Du vill också studera hur kunderna agerar när de passerar utställningen. - Ser de utställningen? - Läser de medan de passerar den? - Hur gör de som stannar? - Läser de på varje skärm? - Stannar de lika länge vid varje skärm? - Tar de broschyren som finns vid sista skärmen? Du bestämmer dig också för att prata med några av dem som bara passerar rakt förbi utställningen. Eftersom syftet med studien är problemorienterad och du inte skall kartlägga hur utställningen fungerar alla tider som sopstationen är öppen kan du göra ett urval som är bekvämt för dig, till exempel att observera vid tidpunkter när du vet att det är många som besöker stationen. Du utformar ett enkelt mätinstrument (en blankett) där du skriver upp de olika aspekter som du skall studera, till exempel: 1. Passerar kunden utställningen? Ja Nej 2. OM kunden passerar utställningen, ser kunden utställningen? Ja Nej 19

22 3. Stannar kunden till vid utställningen? Ja Nej 4. Antal skärmar kunden stannar till vid: Ja Nej 5. Antal minuter kunden besöker utställningen i: Ja Nej 6. Tar kunden en broschyr vid sista skärmen? Ja Nej När du sammanställer svaren visar det sig kanske att 30 procent inte passerar utställningen överhuvudtaget (de exponeras inte för utställningen). Det kan bero på att skyltningen till utställningen är bristande, eller på att de faktiskt kan ta en väg som inte leder dem förbi utställningen. Svaren visar också att det bara är fyra av skärmarna som besökarna stannar vid och att väldigt få av besökarna tar broschyren. Intervju Nu tar du andra steget av din utvärdering. Du stannar både dem som besöker utställningen och dem som bara passerade förbi. Personerna i den första gruppen frågar du vad de tyckte om utställningen, personerna i den andra frågar du varför de inte stannade. Du börjar förstås intervjun med att säga vem du är och varför du gör utvärderingen. Därefter inleder du en informell frågestund med kunden. Du har förberett dig på vilka frågor du vill ha svar på, men du står inte och prickar av dem på ett frågeformulär. Du behöver inte göra särskilt många intervjuer (15-20) innan du ser ett mönster i svaren. Kanske är texten för komplicerad på de skärmar som inte läses, kanske vill man inte se på utställningar på återvinningscentralen utan hellre få en tidning hem i brevlådan, kanske tar man inte broschyren för att det inte finns någon spännande uppmaning intill. Du skriver samman dina erfarenheter och ser till att de lagras på ett sätt så att de lätt kan hittas vid planeringen av nästa utställning. Du överväger också vilka åtgärder du kan vidta för att förbättra besöken av den nuvarande utställningen. 20

23 4 Anställda Du arbetar förmodligen inom ett företag eller i en kommun som satsar mycket på att kontinuerligt informera de anställda om verksamheten, planer och utveckling. Som informatör har du säkert ambitionen att även öppna kanaler som gör det möjligt för de anställda att lätt ta kontakt med ledningen. Vi har valt att lyfta fram tre områden där utvärderingar kan användas för att förbättra den interna informationen: introduktion av nyanställd personal, användning av intranätet samt en bred undersökning av de anställdas syn på företagets interna information. Intervju: Hur skall den goda introduktionen se ut? Få ögonblick i en anställds arbetsliv är så viktig som den första tiden på det nya arbetet. Hur man välkomnas, hur man blir upplyst om rättigheter och skyldigheter, hur man inviteras att delta i informella aktiviteter är några av de saker som avgör om den anställde snabbt finner sig tillrätta eller redan efter en kort tid börjar se sig om efter ett nytt jobb. Du som är ansvarig för informationen till den nyanställde är förstås en av nyckelpersonerna när det gäller introduktionens framgång eller misslyckande. Hur får du reda på om informationen fungerar väl och om introduktionen är lyckad? Det ligger förstås nära till hands att fråga dem som nyligen börjat på ditt arbete hur de upplevde introduktionsperioden. Men vad du är ute efter är en mer djupgående diskussion av form och innehåll, inte enkla svar på några frågor. Intervjuer är en utmärkt metod för att nå denna djupa, rika och komplexa kunskap som du är ute efter. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur personalen uppfattar introduktionsperioden samt vilka förbättringar som kan göras. Du bestämmer dig för att intervjua alla nyanställda under ett 21

24 år. Du vill intervjua dem dels i slutet av första arbetsveckan, dels efter tre månader för att både komma åt fräscha intryck efter en vecka och för att få en uppfattning av om introduktionen på sikt var framgångsrik. Du tar fram ett antal frågeområden som du vill diskutera, men du låser inte frågorna i form av bundna svarsalternativ (På frågan Hur var din introduktion? har du endast möjlighet att sätta ett kryss i något av de förutbestämda svarsalternativen Mycket bra, ganska bra och så vidare). Anledningen är att du vill komma längre och nå djupare kunskap. Vad tyckte du om din introduktion? kan vara en lagom öppen och inbjudande fråga. Den som svarar tar upp det som är centralt för honom/henne och du spinner vidare på svaret. På detta sätt blir det den intervjuade som bestämmer vad som är viktigt att diskutera, inte du. Efter varje intervju tar du ställning till om du skall lyfta in nya frågor i nästa intervju eller om du skall omformulera vissa frågor. Du letar hela tiden efter olika aspekter som kan påverka introduktionen och det är svarens rikedom som ger denna utvärdering sin kvalitet, inte hur många som kan säga namnet på skyddsombudet. Resultatet av dina intervjuer blir en rik provkarta över vad som fungerar bra, mindre bra och kanske rentutav dåligt vid företagets introduktion. Hur mycket information skall ges när och av vem är några frågor som sannolikt får intressanta svar vid dina intervjuer. Hur mycket information skall förmedlas vid olika tillfällen? Vilken information kan vara skriftlig och vilken måste vara muntlig? Vilken information vill den anställde söka själv och vilken vill han/hon få sig berättad? Svaren på intervjuerna kanske ger dig anledning att fundera över om strategin allt genast skall överges till förmån för strategin allt finns här, du letar när du vill och vi finns alltid till hands för dina frågor. Kanske strategin själv är bästa dräng överges till förmån för strategin du vandrar inte ensam, vilka bland annat inrymmer att varje nyanställd får en mentor och att de nyanställda efter en månad får chansen att i grupp diskutera sina erfarenheter. 22

25 Statistik: Hur väl fungerar intranätet? Intervjuer med anställda ger dig djupa och nyanserade svar på olika fenomen. Andra metoder ger dig mer breda, översiktliga och siffermässiga svar. Låt oss se på möjligheten att använda statistik över användningen av företagets intranät som källa till kunskap. Vi antar att din organisation har haft intranät i fem-sex år. Successiva förbättringar har genomförts och all användning av intranätet går att studera med hjälp av det statistikpaket som följer med intranätet. - Du har länge funderat på att följa upp er satsning på intranätet. - Används det i den utsträckning som du har tänkt? - Är användningen likvärdig bland olika grupper? - Vilka sidor uppmärksammas? - Används främst sidor som underlättar det egna arbetet, eller är det sidorna med nyheter om företaget som studeras mest? - Hur har de nya försöken med interaktivitet slagit ut? - Ställer personalen frågor till chefen på intranätet? - Lämnar de in synpunkter på det nya förslaget till arbetsmiljöpolicy? Syftet med utvärderingen av intranätet med hjälp av statistik är att studera om intranät är en god kanal för interninformation, om det fått en bred användning inom din organisation samt om möjligheterna till interaktivitet via intranätet har utnyttjats. Du avser att följa utvecklingen under två år. Du bestämmer dig för vilken statistik du behöver för varje fråga och börjar sedan att plocka ut denna statistik. Vissa processer kanske du vill följa varje månad, medan andra områden räcker att studera en gång per halvår. Försöket med möjlighet att ställa frågor till chefen kanske visar sig synnerligen framgångsrikt. Antalet frågor växer för varje vecka. Du ser snabbt att vissa områden är mer intressanta än andra kanske de också skall belysas genom en längre intervju i personaltidningen. Det stora antalet frågor till chefer kanske ger dig anledning att fundera över om du inte också skall ge möjligheter att ställa frågor även till personalchefen och marknadschefen. Vid en genomgång av statistiken visar det sig att vissa sidor aldrig utnyttjas. Det kan till exempel vara fortlöpande statistik över avfalls- 23

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Några tips om du man kan jobba med media och PR

Några tips om du man kan jobba med media och PR Några tips om du man kan jobba med media och PR 1. Höras och synas i media Idag är konkurrensen om medias utrymme stenhård. Den som vill synas och höras måste själv vara aktiv. Hur man lyckas beror mindre

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation

Riktlinjer för kommunikation Riktlinjer för kommunikation Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-05-22 70 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För eventuell uppföljning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179

Informationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 Antagen av Kommunfullmäktige 2007-12-20, 179 1 Inledning Det ska vara självklart för medborgare att få svar på frågor, information om hur kommunen arbetar, vilka tjänster som finns, vilka beslut som tas

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Svenskarnas syn på återvinning

Svenskarnas syn på återvinning Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun Råd och checklistor Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter Medverka vid mässor Enköpings kommun Planera en mässa Enköpings kommun kan ha nytta av att medverka vid mässor. Men för att

Läs mer

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall

Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall 14 december 2004 Enkät till miljökontoren om delprojekt verksamhetsavfall Enkäten syftar främst till att utvärdera tillsynskampanjen som startade september 2004 men tar också upp några andra frågor i anslutning

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Nothing but the truth

Nothing but the truth Nothing but the truth I avsnittet Nothing but the truth visas hur nyheter väljs ut och vinklas. Många vill föra fram sina budskap, paketerade som nyheter. Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Statistik är en mycket viktig branschfråga.

Statistik är en mycket viktig branschfråga. Avfall Web för din skull! Introduktion till Avfall Sveriges statistikverktyg Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

KAMPANJMANUALEN 9. ATT AKTIVERA OCH ENGAGERA MEDLEMMAR

KAMPANJMANUALEN 9. ATT AKTIVERA OCH ENGAGERA MEDLEMMAR KAMPANJMANUALEN ARBETSDOKUMENT 1. KAMPANJENS SYFTE OCH MÅL 2. KAMPANJENS HUVUDBUDSKAP 3. TAKTIK INFÖR KAMPANJEN 4. KAMPANJENS TÄVLINGAR 5. KAMPANJAKTIVITETER 6. 25 EXTRA KAMPANJAKTIVITETER 7. TRE UPPFÖLJNINGSAKTIVITETER

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013

Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Undersökning gällande handläggningstiderna rörande vattenskyddsärenden inom Sveriges län. Genomförd mars-april 2013 Om Exquiro bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer