Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen. RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen. RVF Utveckling 02:11 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling"

Transkript

1 Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Utveckling

2 RVF Utveckling 02:11 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska AB 2002 Upplaga: 1000 ex

3 Att utvärdera informationsinsatser inom renhållningsbranschen

4 2

5 Förord Att mäta är att veta - utvärdering av informationskunskap ger effektivare kommunikation och ökad kunskap om kunderna. Att ha ansvar för avfallshantering är idag mer än tekniska lösningar för sophämtningsfordon och avfallsbehandling. Vi har mer och mer insett att vi måste informera och kommunicera med våra kunder och kommuninnevånare. Och det måste göras på ett effektivt och professionellt sätt. En helt ny personalkategori, informatören, finns därför numera i våra organisationer. Att informera och kommunicera är inte bara att ge ut informationsbroschyrer och sätta in annonser. Vi måste också veta hur vi ska tala till och med våra kunder, genom vilka kanaler vi bäst når dem och hur informationen ska vara utformad för att den ska vara förståelig och tillgänglig. På samma sätt som det är en självklarhet att vi utnyttjar våra tekniska lösningar för avfallshantering är det också självklart att vi utvärderar insatserna på informationssidan. Att mäta är att veta. Det ger oss också mycket kunskap inom det samhällsvetenskapliga området. Vi lär helt enkelt känna våra kunder bättre! Sådana utvärderingar kan göras på många olika sätt. I både stor och liten skala. För att ge ökad kunskap, idéer och inspiration har RVFs arbetsgrupp för information och kommunikation tagit initiativet till detta utvecklingsprojekt om utvärdering av informationsinsatser. Vi hoppas att det kan vara till hjälp och bidra till att vi ännu bättre klarar vår omfattande uppgift att ta hand om avfall. Arbetet har genomförts av Bertil Flodin och Johanna Ahlmark, Con Brio Communications AB, Stockholm. Malmö i maj 2002 Anders Assarsson Ordf. RVFs Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF 3

6 4

7 Innehållsförteckning 1. Inledning 7 Definition... 7 Utgångspunkter för handboken... 7 Handbokens innehåll Introduktion till utvärdering 9 Varför behöver du utvärdera?... 9 Fortlöpande utvärdering och utvärdering av avgränsade projekt... 9 Att testa den planerade informationsinsatsen En enkel modell för utvärdering Förväntningar på informationsinsatser Kunder 13 Enkätundersökning: Vad vet våra kunder och vad tycker de om oss? Innehållsanalys: Att lyssna på kunden, varje dag Observationsstudie och intervju: Varför ser kunden inte vår utställning? Anställda 21 Intervju: Hur skall den goda introduktionen se ut? Statistik: Hur väl fungerar intranätet? Enkät: Anställdas syn på internkommunikation Medier 27 Innehållsanalys: Kvalitativ studie av ledare och insändare Innehållsanalys: Kvantitativ studie av nyheter Gruppdiskussioner: Samtal med journalister Skolor 32 Intervju: Lärarnas syn på undervisning om avfallsfrågor Observationsstudie: Användning av Internet Kampanjutvärdering om bästa skolmiljö Sammanfattning av metoderna 37 Intervju Gruppdiskussion Enkät Innehållsanalys Observationsstudie När behövs extern hjälp? 51 Vad är det du skall tänka på när du väljer konsult? Utvärderingar ger kvalitet i informationsarbetet 54 5

8 6

9 1 Inledning Det här är en handbok för dig som tycker att information är viktigt och som vill veta hur väl dina informationsinsatser lyckas. Boken bygger på idén att du kan göra väldigt mycket själv. Därför har vi fyllt boken med mycket praktiska och jordnära exempel på hur du kan gå till väga i din vardag. Dina utvärderingar gör dig till en bättre informatör, din kommun eller ditt företag tjänar pengar och lär sig betydelsen av att använda information som ett praktiskt och strategiskt verktyg. Definition I den här boken arbetar vi med en bred definition av utvärdering. Utvärdering är alla typer av insatser som görs för att följa upp om ditt informationsarbete är väl förberett, genomförs på ett effektivt sätt och når de mål som finns uppsatta. En utvärdering kan vara något så enkelt som ett samtal med en kollega eller en genomläsning av den lokala tidningen, men också mer komplicerade, tids- och kostnadskrävande insatser som en enkät bland kunder. Utgångspunkter för handboken Bakom de förslag och exempel som presenteras i denna bok finns ett antal grundläggande idéer som styrt bokens innehåll: - I princip skall alla informationsinsatser utvärderas - Du kan göra väldigt mycket själv - Allt måste inte vara vetenskapligt - Att samla på erfarenheter hjälper dig att undvika att göra om samma misstag - Utvärdering skall vara ett led i en fortlöpande process, en naturlig del i arbetet 7

10 - Det finns etiska dimensioner som du måste uppmärksamma - Om inte ledningen tycker det är viktigt med information och att den utvärderas blir uppgiften svår Handbokens innehåll Efter inledningen introducerar vi utvärdering som ett viktigt instrument för dig som vill arbeta med information och också följa upp om du lyckas i dina ansträngningar. Därefter följer huvudavsnittet i handboken, kapitel tre till sex, där du får en mängd exempel på hur du praktiskt kan gå till väga när du utvärderar information. För de flesta renhållnings- och avfallsverksamheter är kunder, anställda, medier och skolor viktiga målgrupper. De exempel på utvärderingar som vi ger utgår från tänkta och verkliga informationsinsatser riktade mot dessa fyra grupper. De metoder som presenteras är: - Intervju - Gruppdiskussion - Enkät - Innehållsanalys - Observationsstudie I kapitel sju sammanfattar vi de olika metoderna samt diskuterar deras för- och nackdelar. I det åttonde och sista kapitlet får du råd och tips om när det är lämpligt att anlita extern hjälp och vad du då skall tänka på. 8

11 2 Introduktion till utvärdering I det här kapitlet får du en kortfattad introduktion som belyser vikten av utvärdering, enkelt förklarar vissa grundläggande aspekter samt ger dig en enkel modell som kan användas som stöd när du planerar dina utvärderingar. Varför behöver du utvärdera? - för att lära dig att använda information mer effektivt - för att kunna bevisa nyttan av informationsinsatser - för att systematiskt samla på dig erfarenheter av informationsinsatser - för att kunna jämföra information med andra alternativ, till exempel - avgifter eller servicenivå Fortlöpande utvärdering och utvärdering av avgränsade projekt Utvärderingen bör dels vara knuten till det fortlöpande arbetet, dels användas inom ramen för särskilda projekt. Om du fortlöpande sänder ut ett erbjudande till lärare inför varje nytt läsår om att beställa material så har du en god uppfattning om hur många procent av lärarna som brukar beställa. Det är därmed mycket lätt att följa upp om ditt material används i den utsträckning som du är van vid. För varje större projekt bör du också fundera över hur du skall följa upp informationsinsatserna. Om du gör en stor utställning på biblioteket och kopplar den till temakvällar och frågestunder med politiker så bör du sätta upp ett mål för vad som är en framgångsrik utställning och sedan välja lämpliga metoder för att utvärdera utställningen. 9

12 Att testa den planerade informationsinsatsen Exemplet nedan illustrerar vikten av att utvärdera såväl före som under och efter en informationsåtgärd. Säg att du planerar att göra en kampanj som skall underlätta för dina kunder att källsortera. För att synas tänker du dig att vara provokativ och använda svordomar för att väcka uppmärksamhet. Före kampanjen När du gjort några förslag på uttalanden i kampanjen tar du dem med dig på en träff som du skall ha med en grannskapsförening. Du frågar de närvarande hur de tolkar budskapen och vad de tycker om dem. Du får omedelbart goda svar som hjälper dig att ta ställning till om idén med svordomar var lyckad. under kampanjen Ett bärande inslag i kampanjen kan vara att komma ut i sju bostadsområden och diskutera källsortering. Du har gjort ett program på två timmar som innehåller både fakta, underhållning och möjligheter att fråga tjänstemän och politiker. Efter var och en av de två första träffarna ber du de närvarande att kortfattat berätta om de tyckte att ditt program var bra. Var programmet lagom långt? Talade teknikerna ett språk som var lätt att ta till sig? Resultaten från dessa samtal använder du till att finjustera uppläggningen av programmet så att det blir så väl anpassat som möjligt till deltagarnas behov i de återstående fem bostadsområdena. och efter kampanjen. Målet med kampanjen är att mängden korrekt sorterat avfall skall öka med x procent. Du har före kampanjen valt ut vissa distrikt där du kontrollerat hur väl de källsorterar. Efter kampanjen följer du upp den genom att återigen undersöka hur väl husägarna i distrikten källsorterat. Innan du genomför denna åtgärd har du tänkt igenom om den är förenlig med kommunens eller företagets etiska riktlinjer om skydd av individens integritet. 10

13 En enkel modell för utvärdering Redan när du planerar din informationsinsats förbereder du också utvärderingen av den. Här är en enkel modell som beskriver de olika stegen i din utvärdering: 1. Du sätter upp ett mål för dina informationsinsatser 2. Du väljer vad det är du skall mäta 3. Du beslutar hur mätningen skall gå till 4. Du bestämmer dig för när mätningen skall genomföras 5. Du väljer vem som skall utföra mätningen 6. Du bestämmer hur lång tid utvärderingen får ta 7. Du beslutar hur mycket utvärderingen får kosta 8. Du beslutar hur utvärderingen skall presenteras 9. Du bestämmer dig för hur utvärderingen skall användas Förväntningar på informationsinsatser Det är viktigt att inte ställa alltför höga förväntningar på en enskild informationsinsats. Du kan till exempel inte begära att dina kunder alltid skall se vad du gör, alltid läsa det du skriver och alltid göra det du säger. Tvärtom visar erfarenheterna att det är mer rimligt att inta en ödmjuk hållning. ETT EXEMPEL Gästrike återvinnare gjorde en telefonundersökning för att ta reda på om och hur kunderna hade tagit till sig broschyren Ren information procent svarade att de hade sett broschyren procent av de som sett broschyren hade hunnit/velat läsa den procent av de som läst broschyren sa att de fått ny kunskap procent av de som läst broschyren sade sig ha förändrat sitt beteende. Av de 701 som besvarat frågorna var det endast 32 personer (fem procent) som sade sig ha förändrat sitt beteende. Det är inte ett ovanligt resultat. 11

14 Den slutsats man kan dra från exemplet är inte att man skall sluta med information eftersom det ger dålig effekt. Den rimliga slutsatsen är att informationsarbete är en långsiktig och systematisk verksamhet som i förening med andra åtgärder på sikt kan leda till betydelsefulla förändringar i kunskaper, attityder och beteende. För att kunna studera de förändringar som informationsinsatserna ger måste du göra upprepade utvärderingar över en längre tid. Hur går du tillväga rent praktiskt när du vill veta mer om kunskaper, attityder och beteenden hos dina viktiga målgrupper? Låt oss börja med att ge exempel hämtade från informationsarbete riktade mot kunder. LÄSTIPS Å bruke informasjon strategisk Evaluering av offentlig informasjon Statskonsult, 12

15 3 Kunder Vad dina kunder tycker och tänker om din organisation är viktigt för dig att veta. Du vill säkert också ha en god uppfattning om deras kunskaper om till exempel samband mellan avfallshantering och miljö. Du vill förstås också att de skall ha lätt för att få fram sina synpunkter till din organisation. Du vill alltså både lyssna på kunder, ha en dialog med kunder och påverka kunder. I botten ligger sannolikt att du vill ha goda kundrelationer. Du är också angelägen om att följa hur kundernas önskningar och uppfattningar förändras över tid. Nedan följer tre exempel på hur du kan ta reda på vad kunderna tycker och tänker om ditt företag: genom att skicka ut en enkät till ett urval av dina kunder, genom att göra en innehållsanalys av inkommande kundkontakter samt genom en observationsstudie av en utställning och intervjuer om densamma. Enkätundersökning: Vad vet våra kunder och vad tycker de om oss? För att din information till kunderna skall vara effektiv måste du veta vad kunderna tycker, tänker, vet, känner och gör. För att få svar på dessa frågor kan du lämpligen använda breda enkätundersökningar, även kallade surveyundersökningar, som du upprepar med tre till fem års mellanrum. En sådan undersökning kan du förmodligen inte utföra själv, om du inte har goda kunskaper i under- 13

16 sökningsteknik och statistik. Om din studie skall vara representativ, det vill säga ge en rättvis bild av alla kunders uppfattningar och inställningar, måste det urval av personer som skall ingå i studien göras på ett statistiskt korrekt sätt. I det här läget är det ofta vettigt att anlita ett seriöst undersökningsföretag. Hur du väljer ut och samarbetar med detta företag beskriver vi i kapitel åtta. Men det är ändå din studie och det är du som vet vad du vill fråga om och vilka du vill fråga. Det är också du som skall använda resultaten. Därför krävs det att du har tänkt igenom vilka frågor det är som du vill ha svar på. Exempel på vanliga frågeområden är - Vad vet kunderna om oss? - Vad tycker kunderna om oss? - Vad önskar de från oss? - Hur vill de ha information från oss? - Hur hanterar de sitt hushållsavfall och sina grovsopor? - Vilka problem upplever kunderna? Du måste tidigt i undersökningen bestämma dig för om svaren skall representera alla kunder, eller om du kan avgränsa studien till att gälla en särskild grupp av kunder. Kanske du vill utesluta boende i glesbygd, personer under 16 år och över 75 år, personer i vissa områden av kommunen där det för närvarande är provisoriska lösningar av avfallshanteringen och så vidare. Genom att vara noggrann i dina avgränsningar sparar du pengar, får ofta en högre kvalitet på undersökningen och får svar som det är lättare för dig att använda. Du måste också diskutera med undersökningsföretaget under vilken tidsperiod som kartläggningen skall göras. Svar som ges mitt i vintern eller mitt i sommaren kan skilja sig åt. Svar som ges under stora helger kan skilja sig åt från svar som lämnas under en vanlig vecka. Vill du att undersökningen skall fånga upp resultaten från en nyligen genomförd kampanj påverkar det förstås valet av tidsperiod. Försök att redan i inledningen till undersökningsarbetet tänka igenom hur du skall använda resultaten. Är det viktigt att kunna skilja 14

17 hushåll med en person från flerpersonshushåll, då måste du ställa en fråga om antal personer i hushållet. Tror du att villigheten att lämna grovsopor beror på avståndet till närmsta anläggning, då måste du ha med en fråga om antalet kilometer till sopstationen. Funderar du på att använda Internet som huvudsaklig informationskanal, då måste du ha med frågor som belyser kundernas tillgång till och användning av Internet, samt kanske också en fråga om de vill ha informationen via denna kanal. ETT EXEMPEL SRV återvinning bestämde sig för att genomföra en undersökning bland hushåll för att se vilken kunskap man har om sophanteringsproblematiken, vilka för- och nackdelar man upplever samt vilka attityder man har till det hela. Samtidigt mätte vi kunskap om och attityd till SRV. Studien genomfördes av TEMO i form av telefonintervjuer i mars och april Första frågan löd: Idag är det så att vi alla, så gott vi kan, ska sortera våra sopor och lämna dem på olika ställen. Vilken typ av sopor brukar ni sortera och lämna i ditt hushåll? Man ställde även frågor för att bedöma vilka faktorer som avgjorde kundernas vilja att sortera: - Bekvämlighet - Närhet till insamlingsplatsen - Avgiften på servicen - Att avfallet tas hand om på ett miljöriktigt sätt - Möjligheter att bidra till en bättre miljö genom källsortering - Möjlighet att välja servicenivå - Att du själv inte behöver sortera ditt avfall - Utformningen/utseendet på insamlingsplatsen Resultaten från din basundersökning ger dig förutsättningar att arbeta strategiskt och rikta dina ansträngningar mot områden, uppfattningar och kunskapsbrister som du upptäckt genom undersökningen. Du kan också formulera mål i mätbara termer, mål som du kan följa upp med nästa basundersökning om några år. Innehållsanalys: Att lyssna på kunden, varje dag Dina kunder har säkert en rad möjligheter att kontakta din organisa- 15

18 tion: de kan ringa, skriva brev, besöka kontor, skriva e-post eller prata med din personal vid återvinningscentraler och liknande. Du vill undersöka kundernas kontakter med er över tid. Det blir undersökningens syfte. Redan när du bestämmer dig för syftet med utvärderingen måste du fundera över hur resultaten skall användas. Ofta är det lättheten att samla in data som styr vad som samlas in, istället för hur svaren på frågorna kan användas för att förbättra verksamheten. Du funderar över om undersökningen skall gälla alla kunder och bestämmer dig för att utesluta företagskunder, skolor och myndigheter och enbart inrikta dig på privata hushåll. Därefter börjar du precisera de frågor som du vill ha svar på, till exempel: - Hur väl fungerar de olika kanalerna? - Hur många frågor kommer det i varje kanal? - När kommer det flest frågor? - Vilka är de vanligaste frågorna? - Har frågornas innehåll förändrats över tid? Nästa steg är att bestämma vilka data du behöver och hur du skall samla in dem. Du väljer att använda enkel statistik och enkel innehållsanalys för att besvara frågorna ovan. En central del vid alla utvärderingar är att begränsa utvärderingens omfattning. I det här fallet väljer du att enbart utvärdera fyra kontaktformer: telefonsamtal, brev, besök och e-post. Du har bestämt dig för att följa utvecklingen över tid. Då måste du också bestämma vilka tidsperioder som är lämpliga för att samla in data. Du väger in vad du redan vet om kundkontakterna tillsammans med vilka resurser du har för att genomföra utvärderingen och vad den får kosta. I det här fallet väljer du kanske att samla in uppgifterna var fjärde vecka. Nästa steg är att bestämma mer konkret hur datainsamlingen skall gå till. Du ger de anställda som har hand om brev och e-post instruktioner att vidarebefordra dessa till dig var fjärde vecka. Telefonsamtalen och besöken kräver att personalen fyller i en blankett som du gjort i ordning för dem. Du måste också formulera konkreta frågor som skall besvaras. 16

19 Frågeställningen Hur väl fungerar de olika kanalerna? måste du bryta ned i olika delfrågor som tillsammans besvarar frågeställningen. Du kan till exempel ställa frågor om hur snabbt samtalen tas emot, hur lång tid varje samtal tar och hur många frågor som kan besvaras direkt. När du väl samlat in materialet är det dags att bearbeta och analysera resultaten. Med hjälp av enkla tabeller och diagram kan du redovisa resultaten. Du har studerat vilka dagar som det kommer flest samtal och besök. Detta kan du redovisa så här: Antal besök per veckodag, april 2002 Om det visar sig att resultaten ser ut som ovan, kan du börja fundera på om du skall ta in extra personal vid besökstopparna. Du kan också göra en tabell över när e-posten brukar komma. Om antalet inkomna e-postbrev är sjudubbelt fler på måndagar än andra dagar, kanske du skall ha som regel att sätta av extra tid och personal på måndag förmiddag för att snabbt besvara breven. När du studerar brevens innehåll kanske det visar sig att sju frågor återkommer om och om igen och svarar för 60 procent av alla frågor. Om du redan har besvarat frågorna i olika former av informationsalster kanske du måste fråga dig varför frågorna ändå återkommer. Kanske är informationen för undanskymd? Kanske går den inte att förstå? Vissa frågor kommer att kräva långsiktiga överväganden. Du bör vara speciellt uppmärksam på frågor och synpunkter som pekar på att verksamheten behöver förändras eller modifieras. Någon kan till exempel fråga varför de inte får lämna sitt avfall gratis hos grann- 17

20 kommunen, som ligger mycket närmare till för dem. Den analys du gör vid varje mättillfälle är intressant, men de mest spännande diagrammen får du efter hand som du kan se hur utvecklingen varit över en längre tid. Idag måste det till exempel vara mycket intressant att studera hur kundernas användning av e-post förändras över tid. Förändring av antalet kontakter, fördelat på olika kontaktformer Diagrammet ger dig möjlighet att föra diskussioner om hur resurser skall fördelas mellan olika kontaktformer. Observationsstudie och intervju: Varför ser kunden inte vår utställning? Observationsstudie Du vet tack vare tidigare undersökningar att dina kunder tycker att sortering av grovsopor är viktigt och att de gärna vill ha reda på vad som händer när de lämnat sina grovsopor. Så du gör en utställning med åtta stora skärmar som placeras utomhus vid er stora återvinningscentral för grovsopor. När du frågar personalen om det är någon som står och läser på skärmarna svarar de att det är väldigt få som stannar till vid utställningen. I och med att du frågar personalen har du faktiskt gjort en liten utvärdering. De som arbetar dagligen bredvid utställningen har 18

21 förstås en mycket god uppfattning av om utställningen är flitigt besökt. Du inser att det uppenbarligen är skillnad mellan vad folk säger och vad folk gör. Detta är en viktig insikt som också måste tillämpas när du utvärderar. Det innebär ju att om du vill ha reda på hur många som besökt din utställning räcker det inte med att fråga kunderna om de tycker frågan är viktig eller ens att fråga dem om de tänker besöka utställningen nästa gång de slänger grovsopor. Du måste studera deras beteende. Du bestämmer dig därför att studera på plats hur kunderna beter sig när de kommer till utställningen. Det blir syftet med utvärderingen. Du bestämmer dig för vad du vill observera. Du vill till att börja med se om alla besökare på stationen faktiskt passerar utställningen. Du vill också studera hur kunderna agerar när de passerar utställningen. - Ser de utställningen? - Läser de medan de passerar den? - Hur gör de som stannar? - Läser de på varje skärm? - Stannar de lika länge vid varje skärm? - Tar de broschyren som finns vid sista skärmen? Du bestämmer dig också för att prata med några av dem som bara passerar rakt förbi utställningen. Eftersom syftet med studien är problemorienterad och du inte skall kartlägga hur utställningen fungerar alla tider som sopstationen är öppen kan du göra ett urval som är bekvämt för dig, till exempel att observera vid tidpunkter när du vet att det är många som besöker stationen. Du utformar ett enkelt mätinstrument (en blankett) där du skriver upp de olika aspekter som du skall studera, till exempel: 1. Passerar kunden utställningen? Ja Nej 2. OM kunden passerar utställningen, ser kunden utställningen? Ja Nej 19

22 3. Stannar kunden till vid utställningen? Ja Nej 4. Antal skärmar kunden stannar till vid: Ja Nej 5. Antal minuter kunden besöker utställningen i: Ja Nej 6. Tar kunden en broschyr vid sista skärmen? Ja Nej När du sammanställer svaren visar det sig kanske att 30 procent inte passerar utställningen överhuvudtaget (de exponeras inte för utställningen). Det kan bero på att skyltningen till utställningen är bristande, eller på att de faktiskt kan ta en väg som inte leder dem förbi utställningen. Svaren visar också att det bara är fyra av skärmarna som besökarna stannar vid och att väldigt få av besökarna tar broschyren. Intervju Nu tar du andra steget av din utvärdering. Du stannar både dem som besöker utställningen och dem som bara passerade förbi. Personerna i den första gruppen frågar du vad de tyckte om utställningen, personerna i den andra frågar du varför de inte stannade. Du börjar förstås intervjun med att säga vem du är och varför du gör utvärderingen. Därefter inleder du en informell frågestund med kunden. Du har förberett dig på vilka frågor du vill ha svar på, men du står inte och prickar av dem på ett frågeformulär. Du behöver inte göra särskilt många intervjuer (15-20) innan du ser ett mönster i svaren. Kanske är texten för komplicerad på de skärmar som inte läses, kanske vill man inte se på utställningar på återvinningscentralen utan hellre få en tidning hem i brevlådan, kanske tar man inte broschyren för att det inte finns någon spännande uppmaning intill. Du skriver samman dina erfarenheter och ser till att de lagras på ett sätt så att de lätt kan hittas vid planeringen av nästa utställning. Du överväger också vilka åtgärder du kan vidta för att förbättra besöken av den nuvarande utställningen. 20

23 4 Anställda Du arbetar förmodligen inom ett företag eller i en kommun som satsar mycket på att kontinuerligt informera de anställda om verksamheten, planer och utveckling. Som informatör har du säkert ambitionen att även öppna kanaler som gör det möjligt för de anställda att lätt ta kontakt med ledningen. Vi har valt att lyfta fram tre områden där utvärderingar kan användas för att förbättra den interna informationen: introduktion av nyanställd personal, användning av intranätet samt en bred undersökning av de anställdas syn på företagets interna information. Intervju: Hur skall den goda introduktionen se ut? Få ögonblick i en anställds arbetsliv är så viktig som den första tiden på det nya arbetet. Hur man välkomnas, hur man blir upplyst om rättigheter och skyldigheter, hur man inviteras att delta i informella aktiviteter är några av de saker som avgör om den anställde snabbt finner sig tillrätta eller redan efter en kort tid börjar se sig om efter ett nytt jobb. Du som är ansvarig för informationen till den nyanställde är förstås en av nyckelpersonerna när det gäller introduktionens framgång eller misslyckande. Hur får du reda på om informationen fungerar väl och om introduktionen är lyckad? Det ligger förstås nära till hands att fråga dem som nyligen börjat på ditt arbete hur de upplevde introduktionsperioden. Men vad du är ute efter är en mer djupgående diskussion av form och innehåll, inte enkla svar på några frågor. Intervjuer är en utmärkt metod för att nå denna djupa, rika och komplexa kunskap som du är ute efter. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur personalen uppfattar introduktionsperioden samt vilka förbättringar som kan göras. Du bestämmer dig för att intervjua alla nyanställda under ett 21

24 år. Du vill intervjua dem dels i slutet av första arbetsveckan, dels efter tre månader för att både komma åt fräscha intryck efter en vecka och för att få en uppfattning av om introduktionen på sikt var framgångsrik. Du tar fram ett antal frågeområden som du vill diskutera, men du låser inte frågorna i form av bundna svarsalternativ (På frågan Hur var din introduktion? har du endast möjlighet att sätta ett kryss i något av de förutbestämda svarsalternativen Mycket bra, ganska bra och så vidare). Anledningen är att du vill komma längre och nå djupare kunskap. Vad tyckte du om din introduktion? kan vara en lagom öppen och inbjudande fråga. Den som svarar tar upp det som är centralt för honom/henne och du spinner vidare på svaret. På detta sätt blir det den intervjuade som bestämmer vad som är viktigt att diskutera, inte du. Efter varje intervju tar du ställning till om du skall lyfta in nya frågor i nästa intervju eller om du skall omformulera vissa frågor. Du letar hela tiden efter olika aspekter som kan påverka introduktionen och det är svarens rikedom som ger denna utvärdering sin kvalitet, inte hur många som kan säga namnet på skyddsombudet. Resultatet av dina intervjuer blir en rik provkarta över vad som fungerar bra, mindre bra och kanske rentutav dåligt vid företagets introduktion. Hur mycket information skall ges när och av vem är några frågor som sannolikt får intressanta svar vid dina intervjuer. Hur mycket information skall förmedlas vid olika tillfällen? Vilken information kan vara skriftlig och vilken måste vara muntlig? Vilken information vill den anställde söka själv och vilken vill han/hon få sig berättad? Svaren på intervjuerna kanske ger dig anledning att fundera över om strategin allt genast skall överges till förmån för strategin allt finns här, du letar när du vill och vi finns alltid till hands för dina frågor. Kanske strategin själv är bästa dräng överges till förmån för strategin du vandrar inte ensam, vilka bland annat inrymmer att varje nyanställd får en mentor och att de nyanställda efter en månad får chansen att i grupp diskutera sina erfarenheter. 22

25 Statistik: Hur väl fungerar intranätet? Intervjuer med anställda ger dig djupa och nyanserade svar på olika fenomen. Andra metoder ger dig mer breda, översiktliga och siffermässiga svar. Låt oss se på möjligheten att använda statistik över användningen av företagets intranät som källa till kunskap. Vi antar att din organisation har haft intranät i fem-sex år. Successiva förbättringar har genomförts och all användning av intranätet går att studera med hjälp av det statistikpaket som följer med intranätet. - Du har länge funderat på att följa upp er satsning på intranätet. - Används det i den utsträckning som du har tänkt? - Är användningen likvärdig bland olika grupper? - Vilka sidor uppmärksammas? - Används främst sidor som underlättar det egna arbetet, eller är det sidorna med nyheter om företaget som studeras mest? - Hur har de nya försöken med interaktivitet slagit ut? - Ställer personalen frågor till chefen på intranätet? - Lämnar de in synpunkter på det nya förslaget till arbetsmiljöpolicy? Syftet med utvärderingen av intranätet med hjälp av statistik är att studera om intranät är en god kanal för interninformation, om det fått en bred användning inom din organisation samt om möjligheterna till interaktivitet via intranätet har utnyttjats. Du avser att följa utvecklingen under två år. Du bestämmer dig för vilken statistik du behöver för varje fråga och börjar sedan att plocka ut denna statistik. Vissa processer kanske du vill följa varje månad, medan andra områden räcker att studera en gång per halvår. Försöket med möjlighet att ställa frågor till chefen kanske visar sig synnerligen framgångsrikt. Antalet frågor växer för varje vecka. Du ser snabbt att vissa områden är mer intressanta än andra kanske de också skall belysas genom en längre intervju i personaltidningen. Det stora antalet frågor till chefer kanske ger dig anledning att fundera över om du inte också skall ge möjligheter att ställa frågor även till personalchefen och marknadschefen. Vid en genomgång av statistiken visar det sig att vissa sidor aldrig utnyttjas. Det kan till exempel vara fortlöpande statistik över avfalls- 23

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det. LYSSNA OCH SAMTALA Genom det personliga mötet och det lyssnande samtalet kan vi vinna människors förtroende. Det lyssnande samtalet kan användas överallt där väljare rör sig. Det kan vara publika arenor

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER

LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER LPP ENGELSKA LAG NORD ÅK 7 MAKING A NEWSPAPER Detta arbetsområde kommer innehålla några olika delar. De olika delarna syfte är att ni ska fortsätta träna på de olika momenten som språkträning innebär.

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning

Steg för steg-guide för. Medarbetarundersökning Steg för steg-guide för Medarbetarundersökning En av de viktigaste resurserna i en organisation är medarbetarna. Hur dina medarbetare samarbetar kommer att i hög utsträckning påverka resultatet för din

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004 Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

HANDLEDARE ETT ANSVARSFULLT UPPDRAG

HANDLEDARE ETT ANSVARSFULLT UPPDRAG HANDLEDARE ETT ANSVARSFULLT UPPDRAG LÄRLING Lönar sig Arbetar du på ett företag som satsar på sina lärlingar? I så fall är du inte ensam. Idag satsar allt fler företag på att erbjuda sina lärlingar en

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare LUST ATT SNACKA Bästa lärare Uppgifterna till finns nu i förnyad form för läraren! Materialet som ursprungligen planerades för FN:s familjeår, lämpar sig främst för undervisningen i årskurserna 7 9, men

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift.

Datum Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Datum 2016 10 31 Upprättad av Susanne Daregård Pressansvarig har ansvar för uppdateringar av informationen i denna skrift. Mediestrategi Förord Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun

Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter. Råd och checklistor. Medverka vid mässor. Enköpings kommun Råd och checklistor Foto från Enköpingsmässan 2014, kommunens gemensamma monter Medverka vid mässor Enköpings kommun Planera en mässa Enköpings kommun kan ha nytta av att medverka vid mässor. Men för att

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till denna gång Läs kapitel 11 och kapitel 12 om strategier, marknadsplan och varumärken Skicka en skiss på ert projekt till

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation All information och kommunikation ska vara: korrekt tydlig och begriplig trovärdig lättillgänglig

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen

+ + ESS 2002 A K. Den europeiska socialundersökningen ESS 2002 A K Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta formulär. Det är viktigt att frågorna

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

INFORMATIONS- POLICY

INFORMATIONS- POLICY INFORMATIONS- POLICY 2011-07-21 Inledning Utgångspunkten för vårt informationsarbete är att vi alla vill, kan och förväntas utbyta relevant information med varandra inom kommunorganisationen, med kommuninvånare

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Avfallshantering 2009

Avfallshantering 2009 Avf_09_Arvidsjaur v1.0 SWECO Environment 2009 Enkät Avfallshantering 2009 Så här gör du Markera ditt svar för varje fråga. Under varje frågeområde har du möjlighet att skriva en fritextkommentar om du

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2

Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i

Läs mer

Intern impelmentering

Intern impelmentering Intern impelmentering sid 1 Hur kliver vi vinnande in i morgondagen? Vi tror det kan vara en framkomlig väg att tänka basutbud som grundefundament och istället för att diskutera en mängd mindre produkter

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Är det jobbigt på jobbet?

Är det jobbigt på jobbet? Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument

Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument Hur är det ställt med samarbetet på din arbetsplats? Ställ diagnos och diskutera med hjälp av två enkla instrument På de följande sidorna finner du två instrument som du och dina kollegor kan använda för

Läs mer