2/2014 I DETTA NUMMER: Utgiven av Vuxendöva i Sverige. VIS Riksårsmöte Riksteaterns Tyst Teater. Ändringar i diskrimineringslagen

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: VIS Riksårsmöte 2014 Riksteaterns Tyst Teater Ändringar i diskrimineringslagen... och mycket mer 2/2014 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: Denna gång handlar porträttet om Eva Gyllenswärd, VISRiks kassör och medlem i VIS Stockholm. Här deltar hon vid VIS Riksårsmöte i Åre i april i år. Läs mer om Eva på sidan 12 och mer om VIS Riksårsmöte på sidan14. Foto: Olle Eriksson

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna mobil: e-post: vistidningen@live.se Vikarierande redaktör Olle Eriksson mobil: Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 2/2014 Anne-Marie Persson Rune Mårtensson Anna-Carin Bergström Anita Wallin Johan Jonsson Birgitta Samuelsson Elsie Johansson Kerstin Kjellberg Lennart Perlenhem Roland Jakobsson Urban Mesch Lena Munck Urban Jörén Monica Wolf Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIStidningen 3/2014 ska ha inkommit senast den 2 augusti Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. INNEHÅLL Men det är inte bara politik vi ska prata om. Vad är era visioner för VIS? Ledaren 3 Ledaren - Impulser, visioner och valår 4 VIS Skåne - TSShelg i Valjeviken 5 VIS Kalmar län - Fulltecknad vår 6 VIS Uppland - Årsmöte och en dag om TSS 7 VIS Riksförbunds styrelsemöte - mars 8 Stockholms landsting satsar på funktionsnedsatta 9 Nekades skrivtolk - DO lägger ner 10 Inför teckenspråk i skolan 12 Porträttet: Eva Gyllenswärd 14 VIS Riksårsmöte Toremedaljörerna 18 Pär Aron Borgs vänner 20 KRISSKROSS med VIS 2/ Emma bloggar om TSS 24 Riksteaterns Tyst Teater 26 Tolk - en möjlighet att ge människor delaktighet Flyttat? För prenumerationsärenden samt kontakt: VIS kansli Vuxendöva i Sverige Sandsborgsvägen 52, Enskede e-post: kansli@visriks.nu mobil/sms: Glöm inte att adressändra till kansliet! e-post: kansli@visriks.nu 2 VIS 2/2014

3 ledaren Impulser, visioner och valår Att skriva ledare hör definitivt inte till min vardag. Jag kan inte minnas att jag ens har gjort det någon gång, så det här blir första gången! Nåja, skam den som ger sig så jag gör ett försök. Jag vill börja med att tacka för förtroendet att få ingå i VIS förbundsstyrelse i ett år framåt. Det var dock efter viss tvekan som jag ställde upp. Men efter ett bra årsmöte i fina Åre så känns det bra. Det kommer att bli ett mycket spännande år, tror jag. Vi behöver göra så mycket inom VIS om vi ska växa och komma framåt. Att bli en organisation som är stark och kan agera utan hjälp av andra organisationer. Men det är inte vi i styrelsen som ska göra allt, det är ni medlemmar ute i landet som ska göra det! Hur då, kanske ni tänker? Jo, det är ni som ska ge oss i styrelsen impulser och berätta om vad som händer i era länsföreningar. Att ta kontakt med någon av oss i styrelsen när det händer något hemmavid. När det är dags att protestera mot till exempel någon myndighet eller liknande - när ni tänker - nä nu får det vara nog! Intressepolitik ligger mig varmt om hjärtat och där finns mycket att göra. Speciellt i år när det är valår. Hur har det varit hittills där du bor? Är du nöjd med den politik som finns hos dig? Eller vill du ändra på det? Tänk lite på det när du röstar i höst. Men vilket parti du röstar på är självklart ditt val. Men det är inte bara politik vi ska prata om. Vad är era visioner för VIS? Min vision är att vi växer så det knakar och förhoppningsvis är vi dubbelt så många inom några få år. Och att vi hela tiden arbetar efter det intressepolitiska program som ni tagit fram tidigare. Dessutom önskar jag att det blir fler som arbetar på kansliet så att det hela tiden är samma personer som ansvarar för vissa områden oavsett vilka som sitter i styrelsen. Att vi lägger grunden för något som ska löpa som en röd tråd genom hela organisationen hela tiden. Och att vi känner oss trygga med detta och vet att när det behövs så har vi personal som rycker in. Lika viktig är dock samvaron med medlemmarna och att man gör saker tillsammans, det kanske är det viktigaste. Tycker ni det också? Det är också viktigt att vi jobbar för framtiden och för min del tänker jag på mina goa barnbarn Linnéa, 6 och halvt år och Elsa nyss fyllda 4 år. De har samma hörselskada som jag har men på olika nivåer och då känns det ännu viktigare att göra så det blir lättare för dem att klara vardagen och framtiden. Men tjejerna är idag tuffa och har gott självförtroende så jag är faktiskt inte så himla orolig för dem! Dessutom är båda deras föräldrar mycket aktiva inom dövrörelsen, speciellt i Stockholms dövas förening. Jag hoppas verkligen att ni tar kontakt med mig eller någon annan i styrelsen och diskuterar olika saker som dyker upp som ni vill ha hjälp med eller om ni bara vill få råd. Utan er medlemmar fungerar inte organisationen. Jag lovar att försöka hjälpa till, dock är jag inte någon som vet allt men man gör så gott man kan, eller hur?! Vi ses och hörs! Text: Anne-Marie Persson Redaktörens ruta Det har varit ett minst sagt annorlunda arbete med detta nummer av VIStidningen. Då jag själv varit sjukskriven har Olle Eriksson istället arbetat med textmaterialet och deltog även vid VIS riksårsmöte i Åre i april. Läs mer om årsmötet på sidan 14. Trots att vi haft kontakt gällande innehållet i tidningen är detta nummer ett som kommer att sticka ut i mängden och vara något annorlunda än vanligtvis. Han tycker att det varit väldigt spännande att få inblick i förbundets verksamhet, arbetet kring frågor för döva och hörselskadade och känner att han lärt sig mycket under den här tiden. Han tycker för övrigt att årsmötet var en av höjdpunkterna under arbetets gång. Framförallt det trevlga bemötandet från alla medlemmar, vilket gjorde Olles arbete betydligt mycket lättare som novis i frågor rörande vuxendöva. Några veckor efter årsmötet hälsade Olle även på hos Stockholmstolkarna AB. En erfarenhet som han tycker har höjt insikten om vilken viktig funktion de fyller. Läs mer om det på sidan 26. Under den här perioden har hemsidan skötts av Alfred Wennerberg och tillsammans med Alfred har sammarbetet mellan oss tre flutit på bra. Både för mig själv, efter en jobbig tid då jag bland annat förlorat min pappa och bästa vän i livet, och för Olle efter intensivt arbete gör sommarvädret sitt till för förhoppningar om en trevlig fortsättning på Inte minst om en lyckad TSSvecka i augusti. Allt gott! Lisa Wadin e-post: vistidningen@live.se tel/sms: VIS 2/2014 3

4 VIS skåne TSShelg i Valjeviken Katarina Nilsson (Kina) fick vi träna på många nya tecken. Vi fick också en välbehövlig repetition av samma tecken med olika betydelser samt av motsatstecken, alltid lika svårt men ack så viktigt att kunna. Ann-Britt Mårtensson, Rune Mårtensson, Torvald Erlandsson, Yvonne Gustafsson, Eva Alm och tolken Maria Karlsson på lördagens tipsrunda. På lördagseftermiddagen gick vi en tipsrunda i det soliga, men lite kalla, vårvädret i Valjevikens fina omgivningar. Även tipsrundan hade tema på samma tecken med olika betydelser. Kvällen tillbringade vi tillsammans med att lösa kluriga gåtor bland annat. Vi tackar A-C och Kina, samt naturligtvis tolkarna och de deltagare som var med oss, för en mycket trevlig helg. Vi ser redan fram emot nästa TSShelg, då vi hoppas att många fler medlemmar har tillfälle att vara med och träna TSS! Den april var VIS Skånes medlemmar inbjudna till en TSShelg i natursköna Valjeviken utanför Sölvesborg i Blekinge. Under ledning av våra fantastiska lärare Anna-Carin Bergstöm (A-C) och Text: Rune Mårtensson Foto: Anna-Carin Bergström Psst... Du det väl att du kan beställa kulspetspennor från kansliet? Dessutom: resetandborste 6 kr, ask med plåster 7 kr, kundvagnsmynt 2 kr. e-post: kansli@visriks.nu tel: Glöm inte bort att skicka in till VIStidningen och när det sker någon förändring i er länsförening. Har ni bytt kontaktperson, valt en ny styrelse eller har ni något annat spännande på gång? Hör av er till vistidningen@live.se Tack på förhand! Har du en e-postadress men har glömt att ange den till kansliet? Hör av dig till kansli@visriks.nu så att vi fortare kan nå dig med information om vad som händer i förbundet 4 Glöm för sjutton gummor inte bort......att deadline för material till nästa VIStidning, nummer 3/2014, är den 2 augusti. VIS 2/2014

5 Till minne... Erik och Aina Persson Vännen Erik Persson har stilla insomnat den 23 april, vid en ålder av 99 år. Erik Persson utgjorde, liksom Gustaf Söderlund, Vera Holgersson och Johan Söderhjelm basen för den vuxendöva gruppen i Uppsala län. Erik har varit kassör och styrelseledamot i både HRF vuxendövas förening och Uppsala lokalförening och medlem i VIS i Uppland. Vi kommer för alltid att minnas denna godhjärtade och rakryggade gentleman. När Erik varit borta i åtta dagar orkade inte hans kära livskamrat Aina längre utan somnade stilla in hon också, 96 år gammal. När Erik fyllde 90 år så fick han en tom anteckningsbok av ett barnbarn med uppmaning att fylla den med händelser ur sitt liv. Vi vuxendöva hade träffar där vi tränade TSS, tecken som stöd, och Erik använde vid ett tillfälle sin anteckningsbok för dagens TSSövning. Eriks liv i den blev tema för nästan en termin! Vi fick genom Erik, med TSS, uppleva hur det var att vara ung på 20-talet, hur han var dräng hos en släkting, hur han fastnade med hästen, hur han träffade Aina, sin blivande fru, hur de åkte motorcykel, hur han under kriget tog sig med båt till Gotland över ett minerat hav och hur de hade det i sitt hus i Fålhagen. Erik berättade om sin tid som charkuterist i Saluhallen, hur han därefter arbetade på Ica i Storvreta och hur han senare, på grund av sina hörselproblem, fick byta arbetsuppgift från den sociala delen till ett lager. Trots denna ofrivilliga degradering kan jag inte minnas att Erik var bitter, fast han hade starka skäl till det. Eriks persontecken var handelsmannen som stöder tummarna mot disken och frågar Vad får det lov att vara?. Erik var bäste tänkbare TSSlärare, långt före TSSlärarnas tid. Han hade sina gamla anteckningar prydligt bevarade och gjorde mycket tydliga, lättavlästa tecken. Han var som ett levande lexikon! Aina och Erik deltog i alla typer av aktiviteter bland Uppsalas hörselskadade under senare år. Tillsammans kanske mest i seniorverksamheten. De ordnade luncher och tog hand om andra hörselskadade. Min vuxendöva mamma flyttade till Uppsala sent i livet, hon brukade berätta om det fantastiska paret som tog sig an henne. Vi vuxendöva led med Aina och Erik när det analoga telesystemet byttes mot digitalt och Eriks gamla trotjänare, texttelefonen, inte fungerade utan ersattes av en dator som var mycket krångligare och inte hade varseblivning. Erik blev nästan kontaktlös med omvärlden. Den i vår grupp som haft lättast att kommunicera med Erik och Aina under de sista åren har varit Vera Holgersson och hennes Torsten. Erik och Aina har inte bara varit våra vänner, de har också bidragit till att utveckla de vuxendövas möjligheter. Erik och Ainas begravning ägde rum den vackraste tänkbara vårdag i kretsen av familj och vänner. Ett vackrare sätt att lämna det här livet har man svårt att tänka sig. En av prästerna som deltog, berättade att Erik hade berättat en historia för honom. Familjen Person var på resa och hade hyrt cyklar. Aina och Erik skulle cykla på en tandemcykel. De förberedde sig för att kliva på och Erik startar försiktigt cykelturen. Men efter en stund tyckte han att Aina trampade dåligt så han vände sig om för att se vad som var fel, då ser han Aina stående vid vägkanten långt bort Prästen avslutade det här med att säga att den här gången såg Aina till att hon inte missade Erik utan hann med honom. Två oskiljbara makar, gifta i 72 år. Alla närvarande var överens om att de fick ett fint slut. En sångerska tecknade en psalm för Erik under minnesstunden. Erik hade lärt henne tecknen och sagt att det kändes som om han hörde när hon sjöng! Ytterligare två av våra medlemmar har gått ur tiden men minnet av Erik och Aina kommer att leva länge. Bättre förebilder än detta par kan man inte ha. Vi som deltog vid begravningen fick lära känna dem ytterligare genom sönerna Ingvar och Lars-Åke med familjer. En sista kram till Erik och Aina från oss vuxendöva! Text: Anita Wallin Foto: Johan Jonsson VIS KALMAR LÄN påminner sina medlemmar om den årliga grillfesten i Stora Frö på Öland den 26 juli och passar på att önska alla VISare en härlig sommar! VIS 2/2014 5

6 VIS uppland Årsmöte och trevligt umgänge I år förlades årsmötet till Söderhamn, redan i februari Det är viktigt att försöka variera mötesplats, eftersom våra medlemmar kommer från fyra landskap. I Söderhamn har vi en verklig eldsjäl, Hjördis Östlund. Hennes väl genomtänkta program gjorde att det blev en mycket bra dag på alla sätt. Vi sammanstrålade på Stadsbiblioteket där bibliotekschefen allmänbildade oss genom ett intressant föredrag om stadens och traktens storhetstid, sågverksepoken. Hjördis hade kontaktat ABF så affischer på stan visade att VIS fanns på plats och intresserad allmänhet inbjöds för att höra och se TSStolkning. Bra reklam för oss! Själva årsmötet med 19 deltagare hölls i Nyktra huset, IOGT/NTO. En vacker träbyggnad, högt belägen med härlig utsikt över den idylliska staden. Förhandlingarna avklarades smidigt med Sonja Calais van Stokkom vid klubban. Det beslutades att utöka styrelsen från fem till sex personer För 2014 bestämdes ett Höstting i november med förslag att diskutera det brännande ämnet Tolkutredningen. Två personer valdes att delta i Riksårsmötet i april i Åre TSShelg tillsammans med VIS Stockholm och Örebro och HRFs Vuxendövförening beslöts till maj och oktober 2014 samt förslag om en hösthelg i Gysinge med något aktuellt ämne. I november en fortsättningsdag om FNkonventionen på Ekolnsnäs, föreningsgården utanför Uppsala Julavslutning tillsammans med HRFs Vuxendövförening som tidigare, ska det också bli detta år. Den tidigare aviserade tvådagarsutflykten i Roslagen beslutades att skjutas till Vi vill göra den tillsammans med Dalarna och Stockholm och ytterligare planering behövs. Genomgående god stämning hela dagen med god hemlagad lunch och som avslutning unison sång med bland andra Suppleanten, gjorde att trots att solen försvunnit och ett riktigt februari-snöslask-oväder brutit ut höll stämningen i sig när vi vandrade ner mot tåget. Då och då med ett stopp, där Hjördis sakkunnigt gav oss årtal och händelser i stadens historia. Sent ska man glömma Hjördis entusiasm där hon gick barhuvad i snöyran och vi alla plaskade i en decimeter snö. TSSade gjorde hon så de få personer vi mötte verkligen såg vårt talsätt, härligt! Hjärtligt tack Hjördis! Vi vill komma åter och uppleva din fina stad i försommarprakt en annan gång.... i Ljusdal - en dag om kommunikation Den 2 april tog vi, Birgitta Samuelsson och Elsie Johansson, tåget till Ljusdal, dit vi var inbjudna av ABF till En dag om kommunikation med TSS, tecken som stöd. ABF har tillsammans med funktionsnedsättningsföreningarna i Ljusdal en studiekommitté som heter FUNK. Där fanns intresse för TSS och på den vägen hamnade vi på Solhuset i Ljusdal, där Ann-Sofie Engberg satt ihop ett trevligt dagsprogram. Upprinnelsen till det hela började i Bollnäs i höstas då ABF Gävleborg bjudit in till en helgkurs i Medlemsutveckling i ideell förening, där vi i grupper tipsade varandra om hur vi jobbar på hemmaplan. Kerstin Moberg, ABF Gävle, och Mattias Kvickström, Haninge, var ledare och peppade oss att ta fram ideér och dela med oss. De flesta funktionsnedsättningsföreningarna var representerade, och flera blev intresserade när Birgitta och jag tecknade med varandra. Text: Birgitta Samuelsson Vår dag i Ljusdal bestod av presentation av VIS, Vuxendöva i Sverige och vår länsförening. Vi beskrev bland annat skillnaden mellan teckenspråk och TSS. Efter välbehövlig lunchpaus, med jättegod mat, fortsatte vi eftermiddagen med teckensång och avslappning. Birgitta och jag fick varsin blomma som tack och vi i vår tur tackade ABF och FUNK i Ljusdal för inbjudan och en trevlig dag tillsammans med så många positiva, nya bekantskaper. Hur vi ska utveckla det hela är inte bestämt, men vi hoppas naturligtvis på en fortsättning, trots det geografiskt spridda intresset. Hur vi ordnar med TSSlärare är den stora frågan. Vi lovar försöka hjälpa till, och ni får i alla fall höra hur det går! Text: Elsie Johansson Foto: Birgitta Samuelsson 6 VIS 2/2014

7 Fastlagsgubbar och påskkärringar Kroppsspråksteater Som inledning på påsken hade vi en afton med kåseri av folklivsforskaren/arkeologen Inger Z-Nilsson, Uppsala. Kvällen började seriöst med välkomnande och så plötsligt rusade Inger in i form av en riktig påskkäring ridande på kvast och med andra tillbehör omkring sej. Hon såg sej omkring, sökande sin gubbe, fastlagsgubben. Efter att ha berättat om den figuren en stund så se, där kom han! Trashanken, haltande med tiggarkonten av näver- han ville verkligen ha något ätbart eller helst slantar av oss. Med OH bilder fick vi sen en mycket intressant kväll där Inger beskrev påsktraditioner allt från kyrkmålningar till risningar och framåt i tiden med påskkort och eldar. Det gav inspiration till livliga berättelser från oss alla om diverse minnen och traditioner från norr till söder i landet. TSS- och skrivtolkarna hängde med i svängarna och minnen fortsatte berättas när vi avslutade kvällen med en enkel kvällssupé och påskmust. Teatergrupperna Campanhia do Chapito från Portugal med senaste föreställningen Macbeth av Shakespeare och Familie Flöz från Tyskland med senaste föreställningen Hotell Paradiso har då och då gästat Uppsala. VISare har verkligen njutit av dessa föreställningar. Det är Reginateatern i Uppsala som tänker på oss hörselskadade och andra personer med god fantasi. Vi ger en eloge till Regina för det och hoppas på en fortsättning. Håll korpgluggarna öppna om de kommer till era orter. Eller planera ett teaterbesök i Uppsala nästa gång de kommer. Hör av er till undertecknad om ni vill få information. Text och foto: Birgitta Samuelsson Detta var förbundsstyrelsens sista sammanträde innan årsmötet i Åre. En stor del av mötet gick åt till förberedelser. Årets TSSvecka är ju den tjugonde i ordningen och ska alltså bli något extra. Den kommer att hållas på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. Sedan kommer Utvecklingskonferensen och Rikstinget i höst. Anne-Marie Persson har nu fått ansvar för den kurs om VIS intressepolitiska program som så länge diskuterats. Tillsammans med den tidigare Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm i mars 2014 IPgruppen ska hon dra upp riktlinjerna för kursen. En cirkelledarkurs genomfördes i januari tillsammans med ABF. Styrelsen har beslutat att VIS ska driva frågan om rätten till bilateralt implantat för vuxna, som önskat. Tolktjänstutredningen var som vanligt en punkt på föredragningslistan. Utvecklingen kan följas i VIStidningen och på hemsidan. Nästa år fyller VIS 20 år och det ska firas det också. Vi försöker få ihop en jubileumsgrupp som ska arbeta med detta. Det går trögt att få folk att ställa upp i den här gruppen. Representanter för VIS Riks ska besöka länsföreningarna och, om så behövs, ge stöd till dem i deras verksamhet. Detta blir ett uppdrag för den nya styrelse som förhoppningsvis ska börja jobba efter årsmötet. Nästa styrelsemöte blir det konstituerande styrelsemötet efter val av ny styrelse. Text: Kerstin Kjellberg VIS 2/2014 7

8 Stockholms landsting satsar på funktionsnedsatta För att öka antalet anställda med funktionsnedsättning skapar landstinget i Stockholm en särskild praktik. Antalet platser beror på hur långa de olika praktikerna blir. Totalt satsas cirka 3 miljoner kronor. Praktikperioden ska vara mellan två och sex månader. Personer med funktionsnedsättning är en resurs på våra arbetsplatser. Landstinget ska inte gå miste om någon kompetens för att vi har otillgängliga arbetsplatser eller andra hinder för personer med funktionsnedsättning att arbeta hos oss. Med en ny praktikform riktad särskilt mot denna grupp hoppas vi få fler personer med funktionsnedsättning som medarbetare i framtiden, säger Anna Starbrink (FP), produktions- och personallandstingsråd i Stockholms läns landsting i ett pressmeddelande. - Det är genom fler i arbete som vi får mer pengar till sjukvården och kollektivtrafiken. Därför är det viktigt att också vi landstinget sänker trösklarna för de som står längre ifrån arbetsmarknaden, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M). - I kombination med beslutet om att SL:s kundtjänst ska anställa fler personer med funktionsnedsättning innebär den här praktiken att Stockholms läns landsting kraftigt flyttar fram positionerna när det gäller att alla ska få möjlighet att jobba 100 procent av sin förmåga. Fler aktörer måste få upp ögonen för att den här gruppen har mycket att bidra med på arbetsmarknaden, säger Malin Appelgren (KD), ledamot i produktionsutskottet. Text: Olle Eriksson FAKTA Landstinget inrättar särskilda praktikplatser för personer med funktionsnedsättning, med lön och handledararvode. Personerna kan antingen vara arbetslösa men också anställda på annat håll. Praktiken ska pågå 2-6 månader och ge kollektivavtalsenlig lön. Handledararvode till arbetsplatsen utgår med kr/vecka. Samverkan ska bland annat ske med funktionshinderrörelsen och Arbetsförmedlingen. Landstingets personalstrategiska avdelning inventerar möjliga arbetsplatser och landstinget ansvarar för att matcha arbetsplatser och individer. Bluffade om sin dövhet Han gjorde sig känd som den döve kompositören som medierna kallade den digitala tidsålderns Beethoven. Men i februari uppdagades det att Samuragochi inte var döv och att andra komponerat hans verk. Han hyllades som ett musikaliskt geni, i nivå med Beethoven. Men Mamoru Samuragochi, 50, bluffade dubbelt upp.tonsättarens verk har använts i datorspel och en japansk konståkare planerade att tävla till ett av hans verk under OS i Ryssland. Hans mest berömda verk symfoni nummer 1 Hiroshima komponerade han efter att helt ha förlorat hörseln. Det är i alla fall vad han själv hävdat under alla år. Men Momoru Samuragochi har inte komponerat sina mest berömda verk. Och han kan också ha fejkat sin dövhet, skriver Dagens Nyheter. I ett uttalande erkände 50-åringen att han anlitat en annan musiker för att komponera musik som han sedan satte sitt namn under. En av de personer som komponerat musiken, en okänd musiklärare från Tokyo, gick dessutom ut och sa att Momoru Samuragochi inte är döv, vilket gjort bluffen än värre. Dövas Dag i Hässleholm Den september firas Dövas dag i Hässleholm. Firandet tog sin början redan på 1920-talet då olika dövföreningar i söda Sverige ordnade De dövstummas dag.tanken var att träffas en söndag i september och uppleva samhörighet. På den internationella studiekonferensen i Rom 1957 beslöts att Dövas dag skulle firas den sista söndagen i september. Syftet var att göra samhället mer medvetet om döva; att göra de problem döva brottas med mer allmänt kända. I Sverige började dövföreningarna fira Dövas dag var och en för sig. Cirka 2000 personer deltog när Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) ordnade Dövas dag och Dövas riksdag i Stockholm Sedan 2002 ordnas Dövas dag endast på en ort med konferens, öppet forum och underhållning. Syftet är fortfarande i grunden samma. I år firas dagen i Hässleholm. Källa: Boken Den gemensamma kraften av Beata Lundström Textning på sidan 199 Vad vill du läsa om i VIStidningen? e-post: vistidningen@live.se Sedan i början av april har SVT:s och TV4:s kanaler lagt sin textning på samma text-tv-sida: 199. Andra kanaler har meddelat att även de kommer göra gemensam sak för att underlätta för tillgängligheten i rutan. Sommaren 2013 meddelade SVT och TV4 att de hade kommit överens om att använda text-tv-sidan 199 för textning i alla sina olika kanaler från och med Detta efter att Hörselskadades Riksförbund (HRF) legat på i frågan. Fram till nu har tittarna behövt hålla reda på olika sidnummer för olika kanaler, vilket har varit både opraktiskt och otydligt. Förutom SVT och TV4:s olika kanaler kommer även TV3, Kanal 5, Kanal 9 och C More lägga sin textning på sidan 199. Symbolen för textning är ett svart T på rosa botten, och är samma för SVT och TV4. Den togs fram som en del av tv-bolagens samarbete kring tillgänglighet. 8 VIS 2/2014

9 Nekades skrivtolk- DO lägger ner ärendet I VIStidningen 1/2014 rapporterade vi om att en döv kvinna anmält Arbetsförmedlingen i Hässleholm till Diskrimineringsombudsmannen då hon nekats skrivtolk. Ärendet lades först ned men överklagades. Nu har ärendet lagts ned på nytt. Vi bedömde att vi inte skulle kunna visa att det var trakasserier utan att det istället var en tillgänglihgetsfråga, säger Annika Höög, jurist på DO, till VIStidningen. Anmälaren var en kvinna som sedan 2011 haft kontakt med Arbetsförmedlingen för en så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering, som syftar till att få personer att kunna arbeta igen. Kvinnan har en medfödd, numera grav hörselskada på båda öronen, och är i behov av skrivtolk i alla möten med myndigheter. Kvinnan upplevde sig idiotförklarad av personalen på Arbetsförmedlingen och skrev i sin anmälan att det verkar inte som anställda på Arbetsförmedlingen förstår min mycket utsatta situation eller ens förstår konsekvenserna av min grava hörselskada. Vid ett möte på Arbetsförmedlingen hade ingen skrivtolk bokats och handläggarna förklarade att de inte alltid kan ha en skrivtolk med. Istället ska de ha föreslagit att de skulle upprepa allt de sade till dess att de fått klart för sig att den döva kvinnan uppfattat rätt. Det är mycket kränkande och diskriminerande för mig att överhuvudtaget komma med ett sådant förslag, skrev kvinnan i sin anmälan, som nu alltså inte utreds vidare. Annika Höög säger till VIStidningen att regeringen lagt en proposition som innebär att man vill införa en ny diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Det skulle innebära ett förbud mot bristande tillgänglighet. Om förslaget går igenom kanske liknande fall likt det i Hässleholm kommer att bedömas annorlunda i framtiden, säger Annika Höög. Text: Olle Eriksson Foto: Lennart Perlenhem/AF Tolktjänstutredningen iskall Förlaget om tolktjänst har fastnat på socialdepartementets bord då regeringen anser att utredaren bland annat har missat att analysera hur förslaget skulle finansieras. Förslaget om tolktjänst skulle ha gått ut på remiss under våren, men har fastnat på socialdepartementet. Barn- och äldreminister Maria Larsson säger till Nyhetstecken att man inte vill ha en särskild Tolktjänstmyndighet. VIStidningen har förgäves sökt Maria Larsson för en kommentar. VIS kansli ligger på plan 2 i IRIShuset i Enskede. Du är välkommen att hälsa på! Vill du besöka kansliet? Ring innan och kolla att kanslisten Margurite är på plats så möter hon dig vid entrén. Kontaktuppgifter på sidan 2. VIS 2/2014 9

10 Inför teckenspråk i skolan Inför teckenspråk i skolan. Det anser Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer (FHDBF) som under året arbetat med uppropet Teckenspråk till alla. I slutet av maj lämnades uppropet in till samtliga riksdagspartier. Sylvia Sundevall från FHDBF säger till VIStidningen att man vid flera tillfällen blivit kontaktad med förfrågningar om var man kan få undervisning i teckenspråk. Senast i början av februari 2014 var det elever från grundskolan i Huddinge som kontaktade föreningen för att få veta hur de skulle ges möjlighet att få teckenspråk. Utifrån detta startades ett upprop om Teckenspråk för alla, säger Sylvia Sundevall. Vi vill att teckenspråk ska införas i skolan. Om alla ges möjlighet att få möta och lära sig om teckenspråket så skulle det betyda mycket för att få ett inkluderande samhälle för, bland annat, döva, hörselskadade och språkstörda, på flera olika sätt. Vi anser att det ger ett mer solidariskt Sverige. I informationstexten till uppropet skriver FHDBF: Det finns ungefär barndomsdöva och döva och hörselskadade som kommunicerar med svenskt teckenspråk i Sverige idag. Vi anser det viktigt att alla i Sverige kan kommunicera med alla. Intresset för att lära sig teckenspråk finns. Det som saknas är ett politiskt beslut. I skrivande stund (i mitten av maj) hade över 700 personer skrivit under uppropet. Text: Olle Eriksson FAKTA Föreningen för Hörselskadade och Döva Barn med Familjer bildades 1993.Målet med föreningen är att förena familjer med hörselskadade/döva och språkstörda barn, där teckenspråk är den möjliga länken för mötet. Syftet med verksamheten är att söka möta medlemmarnas behov, individuellt och i grupp. Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se 10 Ändringar i diskrimineringslagen Regeringen har lämnat förslag till riksdagen om ändringar i diskrimineringslagen. De föreslagna ändringarna innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. På regeringens hemsida skriver man att syftet med lagförslagen är att skapa en möjlighet för enskilda personer med funktionsnedsättning att göra sin rätt gällande att delta i samhällslivet på likvärdiga villkor. Förslaget skulle, om det träder i kraft, innebära att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Lagförslaget föreslås gälla inom följande samhällsområden: arbetsliv, utbildning, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet, medlemskap i vissa organisationer, varor och tjänster, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd, värn- och civilplikt samt offentlig anställning. Regeringen föreslår även att ordet funktionshinder ersätts med ordet funktionsnedsättning. Den 23 juni ska lagförslaget debatteras i Riksdagen och beslut fattas sedan den 24 juni. De nya lagändringarna träder enligt förslaget i kraft den 1 januari Text: Olle Eriksson Annonsera i VIStidningen? Kontakta vistidningen@live.se Det tidigare minneskontot har tagits bort. Gåvor och pengar till minne av någon går dock utmärkt att sätta in på: Bankgiro (som är ett allkonto för diverse inbetalningar). Medlemsavgifter sätts dock som vanligt in på: Plusgiro VIS 2/2014

11 VIS Utvecklingskonferens 2014 den september IRIS-huset, Sandsborgsvägen 52, Enskede (Stockholm) Konferensens tema kommer att vara VIS Intressepolitiska program Tid avsätts för länsföreningarnas egna frågor Konferensen börjar på lördagen med lunch kl och avslutas på söndagen med fika kl Deltagarkostnad: Två personer från varje länsförening deltar för 750 kr per person. Övriga deltagare betalar kr per person i dubbelrum. För enkelrum tillkommer en kostnad på 300 kr. Vi kommer att bo på Maudes hotell. Eventuell extranatt betalas av deltagaren. I priset ingår resa, hotell, två luncher, en middag och fika. Sista anmälningsdatum är den 31 augusti 2014 Uppge om ni har särskilda önskemål då det gäller mat, boende och handikappanpassning. Anmälan är bindande. Resa: bokas på hemsidan eller via SMS till så snart som möjligt. Anmälan sker till VIS Riks kansli e-post: kansli@visriks.nu adress: Sandsborgsvägen 50, Enskede Vi vill se så många deltagare som möjligt! Varmt välkomna önskar VIS förbundsstyrelse VIS 2/

12 porträttet Eva Gyllenswärd 12 En av de som syntes och hördes under VIS riksårsmöte i Åre var Eva Gyllenswärd, VIS kassör, som höll en utredande genomgång om förbundets ekonomi. I snart fjorton år har den bodenfostrade ekonomen varit med och drivit VIS Stockholm. Nu börjar hon dock se slutet på de aktiva föreningsåren. Eva Gyllenswärd föddes för tidigt och med en grav hörselskada. Uppväxten i Boden var trygg och hon fick bra stöd för sin hörselskada av både familj och hörselvård. De första sex skolåren tillbringades i en så kallad hörselklass, med barn i olika åldrar som hade hörselskador. Det var både bra och dåligt. Jag fick bra undervisning men var ensam i min årskull. Från högstadiet och framåt gick jag i hörande klass och det gick bra, säger Eva Gyllenswärd som mestadels haft hörande vänner under livets gång styrde hon kosan mot Stockholm där hon kommit in på en gymnasieutbildning för hörselskadade. Efter gymnasiet fick hon jobb på Postgirot som hon blev trogen i 21 år. Därefter jobbade hon med revision på en auktoriserad revisionsbyrå i elva år. Och sedan fem år tillbaka arbetar Eva Gyllenswärd på ett företag inom Ortopedteknik där hennes uppgifter är ekonomi och administration. Jag har haft tur i livet när det gäller arbete. Det har inte varit några problem gällande min hörsel. Men om alla pratar i mun på varandra på fikarasten kan det vara svårt att hänga med. Men jag har bra kollegor som talar tydligt. För 14 år sedan var hon med och startade upp VIS Stockholm som hade legat på is en period. Vi var ett par personer som sakta byggde upp föreningen och jag blev kassör. Vi hade många idéer och flera olika aktiviteter, bland annat kurser i TSS, Tai Chi och olika föreläsningar. Vi fick många medlemmar. Idag har vi inte lika många utåtriktade aktiviteter eftersom vi är ganska få i styrelsen. Men vi är över 90 medlemmar i Stockholm. Genom åren har hon lärt känna många VISare runt om i landet. Det finns ett gäng som hon har extra bra kontakt med; de mejlar och träffas ett par gånger per år med sina respektive och äter middag. Det är jätteroligt och det finns flera underbara människor inom förbundet. En fördel med VIS är att alla har samma problem, man förstår varandra och vågar fråga om så att alla kan hänga med. Och i en stökig miljö är det skönt att folk kan TSS. Det är faktiskt genom andra med- VIS 2/2014

13 Eva Gyllenswärd är för många ett känt ansikte inom VIS. Bland annat undervisar hon i TSS, tecken som stöd. Till vänster är hon själv deltagare vid VIS sommarvecka med TSS i Sigtuna 2009 och ses språka med Lena Perstrand. Ovan deltar hon i VIS riksårsmöte i Åre lemmar som jag vågat göra cochleaimplantat, berättar Eva och fortsätter: Jag blev tillfrågad redan för tjugo år sedan men vågade inte. Men sedan fyra år tillbaka har jag nu ett på ena örat. Hon minns den första tiden efter operationen som tuff. Det blev en ordentlig omställning men idag känns det bra. Sin man, som hon träffade i slutet av 1970-talet, är hörande men har lärt sig lite TSS, mest bokstäver och enkla tecken. Vi träffades i Boden, jag tyckte att han var trevlig och vi hade många diskussioner om allt mellan himmel och jord. Idag har han gått i pension och lever ett gott liv med golfspelande och annat som annars inte hunnits med. Jag kan faktiskt vara lite avundsjuk på honom, säger Eva och skrattar. Själv har hon fullt upp med jobbet och de ideella uppdragen. Jag känner att det kan bli lite mycket nu för tiden, jag är ju kassör i både VIS riksförbund och VIS Stockholm. Har även varit kassör i HRF Täby ett par år. HRF (Hörselskadades Riksförbund reds. anm.) Jag är nog kvar som adjungerad kassör på VIS Riksförbund även till nästa årsmöte men efter det får vi se, säger Eva Gyllenswärd. På fritiden tycker hon om att åka skidor (minst en vecka per år blir det), läsa böcker, sy kläder, spela golf och tennis med sin man och att resa. Det sistnämnda hoppas hon få mer tid till när hon går i pension om ett par år. Jag går nog i förtid. Då kommer jag göra sånt som jag inte riktigt har tid till idag. Jag skulle exempelvis vilja åka på cykelsemester i Provence i Frankrike. Jag hoppas att VIS kan leva vidare i framtiden, men det behövs nya yngre medlemmar och så hoppas jag att TSS lever vidare och inte försvinner bara för att många har fått cochleaimplantat. Det finns så mycket oljud i till exempel folksamlingar, på restauranger och i biltrafiken där det är svårt att höra allt och då är det bra med TSS. Sen är det ju roligt när man kan TSS och träffar andra som också kan, avslutar Eva Gyllenswärd. Text: Olle Eriksson Foto: Olle Eriksson och Lisa Wadin VIS 2/

14 VIS riksårsmöte 2014 i Åre 32 vuxna och nio barn deltog under årsmötet i natursköna Åre i Jämtland. Hotellet som låg precis vid tågstationen erbjöd både möteslokal, mat och nöje i form av pub och vattenland. Trots ett strålande väder med sol och klarblå himmel klarade den vuxna skaran av att större delen av helgen hålla sig inomhus och fokusera på årsmötet. 14 Lördagsmorgonen inleddes strax innan klockan åtta med en gemensam frukost. Halv nio öppnades årsmötet enligt tradition med en tyst minut för medlemmar som gått bort och ordförande Kerstin Kjellberg tände ett ljus. Efter sedvanliga rutiner med val av bland annat justerare och mötesordförande gavs mötesdeltagarna tid att ögna igenom verksamhetsberättelsen. Förbundet hade vid inledningen av medlemmar, en siffra som i slutet av året sjunkit något till 756 medlemmar. Det finns elva aktiva länsföreningar och två vilande. Förbundets enda lokalförening, Östersund, får i verksamhetsberättelsen svidande kritik för att inte ha följt gällande regler. Föreningen får därför, tills vidare, inte använda sig av VIS namn eller logotyp. Hemsidan fick under året en ordentlig uppfräschning och innehåller numer lättillgänglig information. VIS har även en facebooksida. Röda siffror i ekonomin En halvtimme ägnades åt kassören Eva Gyllenswärds genomgång av den ekonomiska årsredovisningen. Den visade bland annat att nettoresultat - intäkter minus kostnader - blev minus kr. För att hantera detta och kunna betala ut räkningar, löner etcetera, var förbundet tvunget att ta ut kronor från Penningmarknadsfonden. Det erhållna statsbidraget var cirka kronor lägre än tidigare år. Orsaken är att det har inkommit fler nya föreningar som ska dela på statsbidragen. Därefter följde frågor om diverse siffror. Bland annat hur det kom sig att årsmöteskostnaderna skjutit i höjden mellan 2012 och Det svar som gavs handlade om att det varit fler deltagare 2013 och att samtliga utgifter inkluderats i den redovisningen medan alla kostnader för årsmötet 2012 inte inkluderats på samma sätt. En annan diskussion följde på frågan om varför VIS sommarvecka med TSS kostat så mycket att arrangera. Förklaringen som gavs till detta var att antalet deltagare blivit fler, avgifterna varit låga och att barnen (15 stycken) till skillnad mot året innan, fått vara med gratis. TSSveckan framhölls förövrigt som lyckad, den lockade 65 deltagare, varav elva barn. Röster höjdes för att man måste öka annonsintäkterna i VIStidningen. Ordförande Kerstin Kjellberg tog till orda och instämde. Hon berättade att förbundet tagit hjälp av en konsult som förhoppningsvis ska bidra till att dra in mer annonsintäkter. Under mötet klargjordes att medlemmar utanför riksstyrelsen inte får betalt för diverse arbete i förbundet, mer än eventuella rese-, mat- och boendebidrag. Margurite Södergren berättade att man ej kunnat söka statsbidrag för Jämtland och Östersund på grund av att man inte fått in begärda handlingar från dem. Det slogs fast att pengar som tillhör en numer vilande förening får ligga orörda ifall att nya krafter kommer in och sparkar liv i föreningen. Två motioner bifölls Det hade inkommit tre motioner, varav två godkändes av årsmötet. Den ena handlade om att ge länsföreningarna tid att under Utvecklingskonferensen senare i år, diskutera diverse frågor i smågrupper. Den andra motionen som bifölls handlade om att informationen om nytillkomna medlemmar måste nå länsgrupperna snabbare än den gjort tidigare. Anne-Marie Persson berättade att man är mitt uppe i arbetet med en projektansökan till Allmänna arvsfonden där förhoppningen är att få ekonomiska medel för att kunna driva än mer politiskt påverkansarbete genom förbundets intressepolitiska program. Om organisationen beviljas pengar skulle eventuellt möjligheten finnas att anställa en person som projektledare på riksnivå, förklarade Anne-Marie Persson. Under den årliga politikerveckan i Almedalen har VIS varit representerad de fyra senaste åren. Men i årets budget finns dock inte några pengar avsatta för att delta. Vi får se över ekonomin om det finns några medel att ta av, sa ordförande Kerstin Kjellberg. Nya stadgar Krister Weidenmark, som på styrelsens uppdrag arbetat med att ta fram förslag till stadgeförändringar, presenterade idéerna som i korthet gick ut på att lokal-, läns- och riksstadgarna synkas bättre. Förslagen togs väl emot av årsmötet som klubbade igenom detta. De nya stadgarna finns att beställa via VIS kansli (kontaktuppgifter på sidan 2) och kommer även att finnas uppdaterade på förbundets hemsida, Weidenmark har även tagit initiativ till en PR- och informationsgrupp. Tillsammans med Sven Ankar och Anders Agnefalk hoppas man komma igång och få med sig fler medlemmar i arbetet, vars uppgifter kommer formuleras av styrelsen. 20-årsjubileum och Tisdagsaktionen Nästa år fyller VIS 20 år. Det behövs folk som kan engagera sig i Jubileumsgruppen. Tanken är att lägga 20-års jubileet tillsammans med ett annat större arrangemang. Kerstin Kjellberg berättade att VIS har sökt medel för utgivningen av en bok som handlar om förbundets historia. Bo Andersson har fått i uppdraget att i så fall skriva boken som är tänkt att vara klar till jubileet. VIS har för avsikt att ingå samarbete med Tisdagssaktionen (tidigare Torsdagsaktionen) som består av en rad VIS 2/2014

15 Drygt 30 medlemmar deltog i VIS riksårsmöte i natursköna Åre i april. Nedan till vänster syns Krister Weidenmark skåla med Kerstin Kjellberg i samband med mottagandet av Toremedaljen. förbund, bland andra DHR och Sveriges Dövas Riksförbund. Man arbetar med att uppärksamma framförallt politiker och tjänstmeän på den bristande tillgänglighetspolitiken i Sverige. Bubbel och mingel Under lördagskvällen, då folk hade hunnit svida om i fina festkläder, dukades det fram champagne och läsk i möteslokalen. Det minglades och trivselfaktorn var hög. Årets Torepristagare, Gunilla och Krister Weidenmark, belönades av styrelsen för deras fina arbete med förbundet. Efter detta avslutades kvällen med middag. Under söndagen fortsatte årsmötet. Valberedningens förslag att styrelsen ska bestå av en ordförande, fyra ledamöter och två ersättare klubbades igenom. Kerstin Kjellberg blev omvald på två år. Ny i styrelsen är Rune Mårtensson som valdes in på två år. Övriga ledamöter är Gith Holmgren, Ann-Marie Persson och Annika Elfstedt. Ersättare är Anders Agnefalk och Gunilla Kruth. Som revisor på ett år valdes Ella Bladh, ersättare blir Torvald Erlandsson. En längre diskussion följde sedan om var årsmöten ska förläggas. Ska det alltid vara i Stockholm eller ska man fortsätta på den inslagna vägen att sprida orterna över landet, var frågan. Margurite Södergren fick sista ordet: Sedan vi började med att flytta runt i landet har medlemsantalet ökat markant. Årmötet var klart redan klockan klockan elva, en bra tid innan planerat, vilket kan tolkas som en effektiv och föreningsvan deltagarskara. Medlemmarna strömmade ut i det soliga vädret där vinterisen på vackra Åresjön precis börjat släppa. Ordförande Kerstin Kjellberg var nöjd med helgen. Inte minst för att Gith och Margurite valt en så fin plats och att förhandlingarna gått smidigt. Vi har aldrig fått en så bra och lättfattlig ekonomisk redovisning som vi fick i år av Eva Gyllenswärd. På minuskontot nämner hon att vissa punkter gick lite väl fort undan. Text: Olle Eriksson Foto: Margurite Södergren VIS 2/

16 VIS Toremedaljörer 2014 En stolt Krister Weidenmark med planketter till både honom och hustrun Gunilla Weidenmark som var hemma på grund av hälsoskäl. Gunilla och Krister Weidenmark belönades för sitt fina arbete inom förbundet. Under varma applåder överräckte ordförande Kerstin Kjellberg två Toremedaljer och läste motiveringen: Politikerna vet vilka VIS är, mycket på grund av dessa två eldsjälar som varit med sedan starten. Gunilla kunde av hälsoskäl inte närvara på årsmötet men Krister berättade att både han och Gunilla tycker att priset är det finaste man kan få i VIS. uppsnappat på årsmötet 16 Ordförande Kerstin Kjellberg gladdes åt att det var ovanligt många deltagare i år och att det fanns mycket att göra under helgen utöver själva årsmötet. Sonja Mogert som var mötesordförande under årsmötet klagade under söndagen på att hon fått blåmärken på låret på grund av allt klubbande. (Sonja klubbade tyst på låret istället för att dunka i bordet). Jag har varit på årsmöten tidigare då det varit uppdelat i grupper och inte alls så bra stämning. I år har det varit toppen, sa en entusiastisk mötesdeltagare under söndagens lunch. Mest skratt under årsmötet bjöd Katrin Petersson på som under en diskussion om faror i trafiken yttrade: Och då såg jag rubriken framför mig: Döv överkörd av rullstol. Under lördagens middag var det barnbordet som fick maten serverad sist. Trots att klockan var sen och att det blev mycket väntan höll ungarna god min och satt tålmodigt på sina platser. VIStidningen lyfter på hatten. Text och foto: Olle Eriksson VIS 2/2014

17 ... och så här tyckte några av årsmötesdeltagarna Rune Mårtensson, VIS Skåne Du blev invald i förbundsstyrelsen, vad kan du bidra med? Jag hoppas att jag kan bidra till att vi får med fler medlemmar och att sprida detta med TSS, det är det viktigaste. Hur tycker du att helgen har varit? Den har varit fantastisk. Det är en fin plats och en vacker miljö. Man träffar väldigt många trevliga och positiva människor i VIS. Alla tar kontakt med alla, det är inte alltid man möter detta i samhället idag. Krister Weidenmark, VIS Skåne Vad var roligast under helgen? Att jag och min fru vann Toremedaljen. Det visar på förbundets uppskattning på det arbete vi lagt ned och triggar mig att fortsätta göra insatser. Hur ser du på VIS framtid? Det är en svår fråga. Men VIS ska inte i första hand vara en träffpunkt likt pensionärsföreningarna utan en träffpunkt där man kan utveckla stödet till vuxendöva och gravt hörselskadade enligt gällande FN-konventioner. Gith Holmgren, VIS Jämtland Vad är det bästa med helgen? Att bo på hotell, äta gott och träffa andra VISare från hela Sverige. Eftersom jag sitter i förbundsstyrelsen är det jätteviktigt att vi kan ses. Det känns extra kul att årsmötet denna gång hålls i Jämtland där jag bor. Vad är det viktigaste med att ha ett årsmöte? Det är att det ska tas beslut om styrelse och budget. Det är också bra att stadgeändringarna görs som innebär ett förtydligande av vår plattform. Frank Elfstedt, VIS Dalarna Varför åkte du på årsmötet? Jag är styrelseledamot i VIS Dalarna och min hustru Annika ledamot i VIS förbundsstyrelse. Så för mig är det en självklarhet att delta om tid och möjlighet finns. Hur tycker du att helgen har varit? Helt okej hotell och årsmötet flöt på bra. Är dock aningen besviken på en del av den mat vi serverades; senig och oaptitlig ryggbiff och stenhårda potatisar. VIS 2/

18 Pär Aron Borgs vänner - tillvaratar vårt kulturarv Uppmärksamma seminariedeltagare, med tolkar i förgrunden. Pär Aron Borg Ur Svensk National-kalender Pär Aron Borgs vänner är en vänförening som arbetar för att ta tillvara dövas, teckenspråkigas och synskadades kulturarv. Den bildades den 18 april 2013 och ettårsjubileet avhölls i restaurang Lilla Hasselbacken på Djurgården i Stockholm i april i år. 18 Pär Aron Borgs vänner arbetar just nu främst för att rädda och ta till vara dövas kulturarv. Idag finns flera samlingar runt om i landet som speglar olika delar av dövas och teckenspråkigas kulturhistoria. I nuläget finns det inget centralt övergripande ansvar för detta kulturarv, och det är bakgrunden till bildandet av denna vänförening. Föreningens vision är att sammanföra de större dövhistoriska samlingarna runtom i landet till Stockholm, staden där Pär Aron Borg startade döv- och blindundervisningen i början på 1800-talet. Tidigare i år, den 14 mars, arrangerade föreningen ett seminarium i Historiska museet i Stockholm, med temat I Pär Aron Borgs fotspår - Vem tar ansvar för teckenspråkigas kulturarv? Som moderator fungerade Per-Thomas Örlegård från Malmö. 65 personer tog del av hur dövmuseerna i Trondheim och Tammerfors bedriver sina verksamheter, samt vad som händer med den del av teckenspråkigas kulturarv som förvaras i två magasin i Småland. Det sistnämnda byggdes upp under 1970-talet av eldsjälen Ingvald Berntsson ( ), och samlingarna överfördes till Kultursällskapet Lejonet i Växjö Ingvald och Roland Jakobsson utökade sällskapets dövmuseum med nya förvärv, tills ekonomi och resurser satte stopp Nu uppgår samlingarna till 290 hyllmeter arkivmaterial och böcker, samt bildkonst, föremål och inventarier av skilda slag. De kommer inte enbart från nedlagda dövskolan i Växjö, utan omspänner också allt som berör den teckenspråkiga människans liv - från vaggan till graven. Det är detta kulturarv som föreningen idag förvaltar, och vill föra över till nytt magasin i Stockholm. Målet är att i framtiden skapa en mötesplats i lokaler där skilda samlingar från olika håll i Sverige kompletterar varandra, men också att kontinuerligt tillföra nytt material på andra sätt. På så vis kan samlingarna bilda en helhet av teckenspråkigas kulturarv, allt från den döva, hörselskadade, dövblinda människans liv till yrkesgrupper som i sina dagliga arbeten är i behov av teckenspråk för kommunikation. Denna mötesplats skall även innefatta en gemensam databas, som skall vara tillgänglig för allmänheten, teckenspråkiga och studerande från grundskolan till universitetsnivå. På sikt kan också de synskadehistoriska samlingarna komma att utgöra en separat del av kulturcentret. Idag är dessa samlade vid Synskadades Museum som drivs av Synskadades Riksförbund. Dövas och synskadades historia länkades samman under större delen av talet genom undervisningen på Manilla. Vid ett gemensamt kulturcenter kring de två sinnena skulle vi, med utgångspunkt i historien, kunna arbeta med kulturella aktiviteter mot en framtid utan fördomar. Det kommer att bli ett nytt seminarium nästa år och under tiden bygger medlemmarna vidare på visionen om ett kulturcentrum i Stockholm. Följ gärna bloggen samt vad som händer i gruppen Pär Aron Borgs vänner på Facebook. Text: Roland Jakobsson Foto: Urban Mesch VIS 2/2014

19 Glöm inte att skicka in till VIStidningen och berätta om vad som händer i din länsförening. e-post: vistidningen@live.se /Lisa Wadin, redaktör Bilden visar institutet för döva och blinda, som det såg ut från sjösidan på 1840-talet, med hus för boende, samt dövundervisning och upptill ses huset för blindas undervisning. Du vet väl att VIS finns på Facebook? I skrivande stund har förbundet över 150 gillare på Facebook men vi hoppas bli ännu fler. Gilla Vuxendöva i Sverige på Facebook och ta del av det senaste som händer i förbundet. Sidan är öppen för alla! Medlemmar, anhöriga och nyfikna. Facebook är ett utmärkt sätt att snabbt få information. Här får du även tips på evenemang samt möjlighet att diskutera med andra, ämnen som rör förbundet. Textning via text-tv underlättar när hörseln sviker Du måste ha text-tvfunktionen på din tv och välja rätt text-tvsida med fjärrkontrollen. Nu har samtliga kanaler sin textning på sidan 199 VIS 2/

20 krisskross med vis 2/2014 Rätt lösning på KRISSKROSS i VIS 1/2014: Ordet som söktes var ORDNING Vinnare av VIS KRISSKROSS nr 1/2014 är Marie Ahlgren, Uppsala Grattis! Trisslott kommer med posten. S O M M A R Så här gör du: Ett ord är givet, resten ska in i de tomma rutorna. Ordet vi söker läser du uppifrån och ner i de skuggade rutorna. Vad är det? BERO NIAR VILA ÖDLA ALLRA EVIGA KLADD KOKAR TRATT TUMMA UNDRA ÅLDER ARVODE DUKTIG ENSLIG KONTUR REGLAD RÅNARE Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 augusti 2014 till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS SOMMAR STRILA SÖNDAG TEKAKA TRYGGA UTREDA BATTERI DECIMAL FÅGELBO GENSVAR KLÄDSAM LEDBAND LINGARN LÖNNLÖV MANUELL NOTBLAD NYHETER SNARARE STRUNTA Insänt av: TIMOTEJ BADLAKAN ENSKILDA INSVÄNGD KUNDVAGN NAGELFIL OSMAKLIG RUBINRÖD ÖGONFÄRG IDYLLISKA OBEMANNAD VANSKLIGT ÖNSKVÄRDA POSTADRESS TRAFIKLJUS Adress: Krysset är gjort av Lena Munck 20 VIS 2/2014