Äldre tips personlig utveckling

Transkript

1 Äldre tips personlig utveckling Empati gör dig till en bra ledare! Vecka 10, 2014 Du kan blienbättreledaregenomattgranskadig självochdittliv. Enstordos självinsikt,ödmjukhetochbalansilivetökarchansernafördinegenochdin arbetsgivares framgång,sägergerhardbleyisinbokinstinktellerinsikt, bättre resultat genom empatiskt ledarskap. Komlitt Varför är enempatisktledaresåviktig? Detföretagsomverkligensatsarpåettempatisktledarskap kanuppnådetsomkallasenblueoceanstrateg w y,(seboken med sammanamn) och få enunikkonkurrensfördelpåenhårtkonkurrensutsattmarknad. Vadkanjag då somchefgöraförattuppnåettempatisktledarskap?du bör, kanske medprofessionellhjälp skaffa dig endjupsjälvinsiktochsjälvbildisyfteattförstådinaegnareaktionsmönster ochbetingadebeteenden. Dettaikombinaton medettbalanseratlivsmönsterger digmöjlighettillreflektionochdistans. Hurkanenempatiskledare gynnaföretaget? Detgerenstarkgemenskap,tillit, öppenhet,ömsesidigtförtroendeochrespektmellanmedarbetarna.kunskaperblir tillgängliga för allautanprestigeellersuboptimeringar. Prestationsförmåganhosorganisationen höjs. Vecka 8, 2014 Varför fungerar Att-göra-listor inte så bra? Många tycker liksom jag att det känns skönt att få bocka av en post på en Att-göra lista. Men erkänn: att för att få den Dopamin-kicken har vi en tendens att först göra de lätta, mindre komplicerade uppgifterna medan de mer komplicerade förblir oavbockade. Detta beteende kan förutom vår längtan efter många Dopaminkickar hänföras till att listan vanligen är helt ostrukturerad. Vi har skrivit upp punkter på listan vartefter vi kommer på dem. Knepet för att få även de mer komplicerade genomförda är att lista uppgifterna i grupper och om det är möjligt sätta ett prioritetsvärde och deadline på de olika posterna. Gå sedan igenom de högst prioriterade och mest komplicerade uppgifterna och lägg in dem i din kalender: på torsdag förmiddag skall jag göra xxx-uppgiften. 1

2 Då blir Att-göra-listan ett effektivt arbetsverktyg! Vecka 7, 2014 Vakna glad och gör karriär! Vaknade du i morse och kände att du är på g? Då är dchansen stor att du har större chans att bli befordrad på jobbet än dina mer pessimistiskt lagda kollegor. Det säger tre amerikanska forskare, som undersökt vilken effekt en optimistisk läggning har på karriären. Svaret på frågan om du anser att ett glas är halvfullt eller halvtomt påverkar alltså inte bara ditt privatliv. Forskarna på Duke University och Yale gjorde djupintervjuer med 232 MBAstudenter under 2005 till 2007 och fortsatte att följa dem i arbetslivet. De fann att de med en mer optimistisk livsinställning steg snabbare i karriären än andra. De behövde också lägga ner mycket mindre tid på att söka jobb efter examen då de oftast fick anställning snabbt. Enligt forskarna så fin ns det flera orsaker till att poisitivt lagda män niskor lyckas bättre än mer pessimistiskt lagda. Det beror bl a på att de positivt inställda blir mer omtyckta av andra. Men optimism är inte bara en fråga om personlig karisma utan den största anlednin gen till att positiva män niskor är bättre på att ta krritk och att anpassa sig till verkligheten. En optimist tar till sig kritiken och har inget emot att göra om och göra det bättre. Den här typen av studier kallas på engelska för behavioral economics och har blivit mer intressant för forskarna. Det finns också några rätt så nya böcker inom området som har blivit bästsäljare: The undercover Econoimist av Tim artford, som bl a förklarar varför kaffe är dyrare på järnvägsstationen än ute på stan The tipping point av Malcolm Gladwell som beskriver hur trender uppstår. Sway av Ori och Rom Brafman, som på ett roligt sätt förklarar hur man får studenter att betala 200 dollar för en 20-dollarsedel. Rapporten som jag refererade till ovan kan du hitta på länken: Vecka 5, 2014 Vi vantrivs och stressas på jobbet. Företaget Netigate gjorde för ett tag sedan en medarbetarundersökning på 31 arbetsplatser och c:a anställda runt om i Sverige. Totalt undersöktes 8 faktorer och sämst betyg fick den psykiska arbetsmiljön, ledarskapet och stress på arbetsplatsen. Undersökningsledaren Lars 2

3 Lindberg säger: Man känner sig mindre och mindre nöjd. Generellt sett är detta det sämsta resultatet vi haft. Fackförbundet Unionen har gjort en liknande undersökning och den visar också på att den psykosociala stressen ökar. Man har också sett att antalet sjukskrivningar på grund av stress ökar. Unionen menar att det är svårt att få svenska företag att uppmärksamma de problem som stress på arbetsplatsen skapar. En annan fråga som både Netigates och Unionens undersökningar noterat är medarbetarnas missnöje med ledarskapet på arbetsplatsen. Man menar att chefer och ledare har ett stort ansvar för att hjälpa medarbetare att ha tydliga mål. Men också att föregå med gott exempel, t ex genom att inte skicka mail en sen lördagskväll och därmed signalera att medarbetarna förväntas vara tillgängliga ständigt. Vecka 3, 2014 Förlag: Natur & Kultur Författare: Charles Duhigg Vill du komma igång med träningen, bli mer effektiv, lansera en ny produkt, bygga upp ett framgångsrikt företag eller förändra världen? Allt börjar med att förstå vanans makt. Nästan hälften av allt vi gör går på ren vana. Vanor påverkar individens val, gruppers beteende och hela samhällens inriktning. Charles Duhigg har djupdykt i den senaste forskningen om hur vanor formas och hur de lagras i hjärnan. Med hjälp av många fascinerande exempel förklarar han varför kunskap om hur vanor fungerar hjälper dig att skapa bestående förändringar i både ditt och andras beteende. 3

4 Vecka Thomas Nilsson: "Konsten att småprata." Den här boken hjälper dig att bli bekväm på nätverksmötet, hos kunden, på festen eller när du träffar ytligt bekanta på gatan som du vill prata närmare med. Boken fungerar lika bra i privata situationer med grannen, bekantas bekanta, snyggingen på krogen eller din tråkiga farbror Sven som aldrig säger något intressant. Bokförlaget Redaktionen AB, Vecka 51, 2013 Konflikter heter en ny bok från bokförlaget Natur och kultur av författarna Barbro Lennéer och Ingela Thylefors. Boken vänder sig särskilt till yrkesverksamma konfliktlösare, men är ocså värde för alla som möter konflikter mi sitt arbete. Boken beskriver konflikters uppkomst, dynamik och hantering. Det är konflikthanterarens uppgift att få till stånd en kommunikation mellan parterna, skriver författarna. Ett sätt är att locka fram parternas positiva sidor eftersom parterna oftast fått kontakt med motpartens sämsta sidor. Författarna är båda psykologer och är knutna till Göteborgs Universitet. Vecka 50, 2013 Konsten att småprata heter en ny bok från bokförlaget Redaktionen.Boken hjälper dig att bli bekväm på nätverksmötet, hos kunden, på festen eller när du träffar ytligt bekanta på gatan som du vill prata närmare med. Boken fungerar lika bra i privata situationer med grannen, bekantas bekanta, snyggingen på krogen eller din tråkiga farbror Sven som aldrig säger något. Boken kostar 296 kronor. Vecka 49, sidor om att lyckas som projektledare. Bokförlaget Redaktionen ( har nyligen gett ut en bok om hur man lyckas som projektledare. Boken hjälper dig att strukturera projektet och driva det framåt. Du lär dig också att manövrera mellan de faror och oförutsedda händelser som alla projekt innehåller. Slutligen får du en del tips om hur du får effektiva projektmöten och hur du skall presentera projektet. Ordinarie pris för boken är 296 kronor, men den erbjuds just nu för 196 kronor. Vecka 48, 2013 I Svenska Dagbladet den 21 november under rubriken Karriär finns en artikel med rubriken 4

5 Ett bra ledarskap behöver förebilder Artikeln inleds med texten: Vissa kämpar i åratal för att lyckas, men förgäves. Andra tycks oavsiktligt hissas upp till toppen, och vida överträffa förväntningarna. Vad skiljer dem åt? Enligt Tor Krusell ligger svaret i att det krävs en bra chef för att själv bli en. Här hittar du artikeln: Vecka 47, 2013 Hur får jag energi på vintern? Det var månader sedan du hade semester och ute blir det allt mörkare. Har du hört talas om dippen? Just då, mitt emellan lunchen och arbetsdagens slut kommer tröttheten, godissuget och brist på koncentration, visar en brittisk undersökning bland 420 kontorsarbetare. Det ser likadant ut i Sverige, menar många forskare. Här följer några tips: - Arbeta inte mer än 90 minuter, 1½ timme, i taget. Ta sedan en kort paus för att fylla på energireserven. Lyssna på en glad låt, stretcha lite eller gå ett varv runt kontoret för att få igång kroppen. Uppmana dina kollegor att göra detsamma. Forskning visar att en energidipp kan sänka prestationen så mycket som 40%. - Bestäm dig redan på morgonen hur du skall må bra under hela dagen. Bestäm dig t ex för att vara glad och le så ofta som möjligt under hela dagen. Ett äkta leende ger dig ett dopamin-påslag som gör dig och andra lyckliga. Dopamin är ju kroppens eget lyckopiller, ett lyckoenzym. Om du bemöter dina medarbetare med glädje får du mer tillbaka än om du utstrålar negativism och glädjen håller tillbaka dippen. - Ett tydligt mål för vad du skall åstadkomma under arbetsdagen gör att arbetet flyter lättare. - Ät regelbundet och ta lagom stora portioner. Bättre att fylla på med ett mellanmål, en frukt, i stället för en stor lunchportion! Vecka 46, 2013 Bygg ditt varumärke - innan någon annan gör det Det finns vissa saker vi inte kan välja bort: det intryck vi ger på andra människor. Du ger ett intryck, tydligt eller otydligt, till alla du möte, antingen du märker det eller inte. Du ger intryck dygnet runt, på jobbet, hemma bland familj och vänner, på resan i flygplanskabinen, på nätet i social medier och hemsidor. Allt du gör och säger har betydelse. 5

6 Det intryck du ger i möten med andra människor skapar ditt personliga varumärke. Precis som med andra varumärken är det kunden och omgivningen som tolkar det. Det personliga varumärkeet finns med dig både privat och professionellt, särskilt i din egenskap av ledare. Din förmåga att förmedla ett tydligt personligt varumärke har betydelse för lönsamheten som samarbetet och arbetsglädjen. Skapa en tydlig och stark identitet, d v s en självbild. Det ger dig kraft och underlättar ditt beslutsfattande. När du profilerar dig tydligt i allt du gör och allt du säger, kommer din image - omgivningens bild av dig - att spegla din identitet. Du får lättare att nå mål och skapa mervärde för såväl företaget som medarbetarna. Du kan välja att låta det intryck du ger leva sitt eget liv, med allt vad det innebär av otydlighet, svävande rykten och svårfattade beslut. Eller du kan ta kommandot över det och få nya strålande resultat. Visa ditt rätta jag: låt det bli en inspirerande resa! Vecka 45, 2013 Sömnens betydelse för hälsan är underskattad! Så lyder runriken för en artkel i Dagens Industri den 26 oktober I den intervjuas Björn Hedensö, som just kommit ut med boken "En perfekt natt", som vill lära oss att sova och arbeta bättre. Om du lär känna din unika sömnpersonlighet kan det hjälpa dig att må bättre och prestera mer. Även arbetsgivaren har allt att vinna på att medarbetarna somer bättre, menar Björn. Björn lär ut några tips: - Lär känna ditt sömnbehov. Sover du korta nätter även när du får sova längre, och ändå mår bra, har du troligen ett lägre sömnbehov än andra. Men de allra flesta som tror att de klarar sig på korta nätter behöver sova mer. - För lite sömn gör dig till en sämre chef och beslutsfattare - Jobba inteq för sent. De flesta behöver varva ner ett par timmar innan de somnar - Låt sängen och sovrummet vara en fredad zon från jobb Träning och dagsljus - två viktigafaktorer för att sova gott. Vecka 44, 2013 Skapa förtroende - gör karriär! Ett högt förtroende underlättar din karriär. 6

7 Har du ett högt förtroende hos dem du arbetar med ökar det din hastighet i karriären, det säger Stephen M R Covey, en av världens ledande auktoriteter på området förtroende i affärs- och arbetsliv. Han har skrivit en bok med rubriken The Speed of Trust. Covey menar att med ett högt förtroende få du lättare igenom dina idéer och får lättare att förhandla. Det blir också lättare att få nya uppdrag, menar han. Hur får jag då ett högt förtroende? Först måste du fråga dig om du har förtroende för dig själv, menar Covey. Brukar du Hålla ditt ord mot dig själv? Gör du det du har bestämt dig för att göra? Han ger tipset att lova mindre så blir du en person som håller ditt ord. Några ytterligare tips: - Se till att hålla de åtaganden som du tar på dig oavsett om du skall göra det själv eller du delegerat till andra - Var alltid tydlig och ha inga dolda agendor; de lyser igenom i längden och skadar ditt förtroende. Var alltid uppriktig med dina intentioner. - Genom att alltid vara uppriktig, alltid korrigera dina misstag, visa respekt, leverera resultat och vara tydlig med dina förväntningar, gör du insättningar på ditt förtroendekonto. Gör du tvärtom, gör du uttag från kontot! Undvik det. Vecka 43, 2013 Därför nobbar kvinnor chefsjobb är rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet söndagen den 20 oktober sid 27. I artikeln intervjuas Anna Wahl, professor i genus, organisation och ledning på KTH. Hon säger bl a att bara en procent av kvinnorna anger brist på förmåner som barnpassning, städhjälp och matkasse som en anledning att tacka nej till ett chefsjobb. - Det är en mycket populär förklaring att bristen på kvinnliga chefer handlar om att de tar huvudansvaret för familjen; då är det inget fel på arbetsplatsen, påpekar Anna Wahl. Men det är inte barnen som hindrar karriären, utan arbetsplatsens villkor. Viktiga skäl är i stället frågor som många utlandsresor, för lite stöd, ingen utvecklingsplan och små möjligheter att kunna jobba hemifrån som får kvinnor att rata chefsjobben. Vecka

8 Tips för dig som bara står och stampar Boken "Gör det nu - eller ångra dig i graven" från bokförlaget Redaktionen ger dig en ordentlig spark i baken så du får fart framåt. Du får positiva och peppande tankar som ger energi men också skrämmande fakta om hur ofullständigt vi människor fungerar och vad vi kan göra åt det - IDAG. Helt enkelt - så gör du det bästa av dina dagar. Vecka "Mobilstress" I tidskriften Mobil nr finns en artkel med rubriken "Inte utan min mobil". Artikeln handlar om mobilstressen, stressen med alltid vara uppkopplad med sin smarta mobil. I artikeln intervjuas professor Hugo Westerlund vid Stockholms Universitets stressforskningsinstitut. Han menar att många människor upplever stress eftersom de upplever att de förväntas svara i telefon hela tiden och att svara på mail direkt. De måste kolla sina mail även när de är på semester, i pausen på teatern och när de sitter i möte. Kanske är det också lite status i att vara efterfrågad! Det gör att de inte riktigt kopplar av. Han menar att det lika mycket är fråga om ett beroendeperspektiv som en stressfaktor. Westerlund säger också att han som forskare inte ser stress som något automatiskt dåligt. Kroppen vid en stressituation, och det behöver vi. Men, menar han, kroppen behöver en dynamisk blandning av mobilisering och återhämtning. Stressar du under en period behöver du en viloperiod och därefter ta itu med nästa utmaning. Rätt använd kan smarttelefonen vara en möjlighet att minska stressen. Du kan använda din tid smartare genom att göra något av dötiden när du sitter på bussen eller tunneltåget, vilket i stället minskar din stress. Du märker att du är i farozonen - när du känner dig orolig över att inte vara uppkopplad - här du plockar upp telefonen ofta utan att ha något egentligt syfte - du är trött, rastlös och har en känsla att du inte räcker till - för mycket stress kan leda till muskelspänningar, magproblem och högt blodtryck. 8

9 Så minskar du mobilstressen: - våga stänga av telefonen - stäng av pushfunktionen för mail och meddelanden, inte minst Facebooknotiser (dvs den som automatiskt hämtar mail och meddelande och ger en signal) - skaffa en extra telefon för familjen och de viktigaste kontakterna på jobbet. På så vis kan dín inre krets alltid nå dig vid akutsituationer. Stäng sedan av den ordinarie telefonen när du inte vill bli nådd - innan du åker på semester, skriv ner det hemliga numret på en lapp, lägg lappen i ett kuvert och lämna kuvertet på jobbet - se till att ha minst en treveckorsperiod varje år när du har semester och inte är uppkopplad i din jobbroll - tänk igenom hur och när du använder din telefon och försök hitta ett schema när du inte skall ta fram telefonen för att kolla dina mail och Facebook, t ex fredagsmystiden med familjen eller när du har möte eller fikar med arbetskamraterna. Kreativitetskoden Vecka Nicolas Jacquemot har skrivit en bok med titeln Kreativitetskoden (Natur & Kultur, 2013) där han berättar bl a att kreativitet är viktigt för alla; det får oss att se runt hörn. Han menar också att forskning visar att kreativitet har positiva hälsoeffekter, vi mår psykologiskt bättre. Det största hindret för kreativitet, menar han, är tidspress. Även om deadlines kan göra oss kreativa förutsätter kreativitet att man skapar utrymme för förberedelser, tankearbete och förädling av idéerna. I boken beskriver Jacquemot sju vägar att frigöra kreativiteten, bl a nyfikenhet, inspiration och lekfullhet. Han menar att det är viktigt att bryta mot det invanda, ta en paus tillsammans med arbetskamraterna, rita idéer i stället för att skriva ner dem och närma dig ett problem med ett barns perspektiv. Jacquemot menar att en vanlig brainstorming, där alla talar i mun på varandra, är mindre idéskapande än när alla deltagare får tänka var och en för sig först och att man sedan delar idéerna med varandra. Han varnar också: det är inte nödvändigt att alla idéer måste realiseras bara för att de är originella. Det är själva processen som utvecklar oss, menar han. 9

10 På tal om kreativitet: Läs gärna deckarförfattaren Kajsa Ingemarssons nya bok Den magiska gnistan vägen till kreativitet (Bladh by Bladh, 2013). Vecka Feedback till dina medarbetare Fackföreningen Visions medlemstidning, Vision, nr 113/2013 berättar om en studie som genomförs på Kungsliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Simon Elvnäs, som leder studien, säger att medan vissa chefer påstår sig ägna så mycket som 40% av sin tid till återkoppling, men i själva verket låg tiden för det mesta på 0 till 2%. I studien ingår chefer inom alla områden från vård och skola till byggsektorn. Det spelar ingen roll hur gammal man är, vilket kön man har eller vilken bransch man jobbar i. Siffrorna visar samma sak: De arbetsledare vi undersökt ägnar väldigt lite tid av sin tid till återkoppling, säger Simon Elvnäs. Är du lika dålig på feedback till dina medarbetare? Avbrottsreparera Vecka Vill du spara tid och bli mindre stressad under arbetstid? Ta tag i avbrotten! Avbrott under arbetsdagen, alltifrån sms, dörrknackning, telefonsamtal till att sticka emellan med en sak eller oväntade omprioriteringar, gör att du tappar både tempo och koncentration. Att först komma upp i fart med en arbetsuppgift6, sedan tvär bromsa, och därefter växla igen gör att flytet försvinner. Det kan ta upp till flera minuter innan vi till 100% är igång igene efter ett avbrott. I värsta fall börjar vi göra helt an dra saker och skjuter på deet som vi borde ha gjort. Det är vanans makt som får oss att kolla mail och SMS. Tio avbrott om dagen leder till en vecka förlorad tid per år! Den goda nyheten är att dete går att göra något åt deet. Så här kan du avbrottsreparerar din arbetsvecka: 1. Kartlägg dina avbrott Ta reda på vad det är som avbryter dig. Kanske är det du själv? Eller en medarbetar som ställer frågor som han/hon egentligen skulle kunna klara själv? Hur lång tid tar avbrotten? Skriv ner alla avbrotten och titta på resultatet. Leta efter mönster. Dra slutsatser. 2. Klargör vad som är viktigt. 10

11 Ha ett möte med dig själv vbarje morgon på 2 till 5 minuter. Bestäm dig för vilka som är dina viktigaste uppgifter i dag och vilka mål du vill uppnå. Säg det högt: När jag går hem i kväll vill jag ha gjort xxx. Då blir det en inre ffärdplan för dagen. 3. Bunta ihop avbrotten. Automatisera t ex dina reseräkningar så att du gör dem en viss bestämd ti, t ex kl 15 varje torsdag. Läs en bara på bestämda tider, t ex en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen, t ex kl 10 och 15. Stäng av plinget som aviserar att du fått ett mail. Världen rasar inte samman för att du inte svarar på dina mail direkt minuten efter att du fått mailet. Gör likadant med SMS:en. Vänj medarbetarna med att arbeta självständigt och om de måste ta upp frågor med dig att göra det när ni ses på fikarasten istället för att rusa in så fort de tvekar om något. Effektiv tidsplanering Vecka Tidsplanering och prioritering är A och O för att hinna med allt det man vill göra , säger den siffran dig något? Det är så många timmar det finns på ett år, eller minutersintervall. Du, din chef, dina arbetskamrater, din partner, ja alla har de timmar till förfogande på ett år. Varken mer eller mindre. För att nå dina mål och föresatser behöver du ta kontroll över din tid. Känslan av kontroll är nyckeln till lycka, kraft och välmående. Styr du din tid eller upplever du att tiden styr dig? Det finns en s k nyttoregel 80/20. Enligt den står 20% av vad du gör för 80% av resultaten (först visad av Vilfredo Pareto, en italiensk national-ekonom, ). Ta därför reda på vilka arbetsuppgifter som har störst effekt. Välj de sakerna och du kommer att åstadkomma mycket mer. För de uppgifter i förteckningarna som du anser tillhör de uppgifter som ger 80%-resultat sätter du in en 8:a och en 2:a om du anser att uppgiften tillhör dem som ger 20%-resultat. Att prioritera är inte lätt! Det finns en metod för att underlätta prioritering, kallad viktigteller-bråttom-matrisen. Det är en enkel övning som hjälper dig att prioritera och samtidigt kan få dig att fundera över vad som är viktigt i livet. Du sätter bara in alla arbetsuppgifter du har framför dig i någon av rutorna nedan. 10

12 Brandkårsutryckningar i ruta 1 kan du i de flesta fall planera bort genom att skapa bra arbetsrutiner. De saker som hamnar i ruta 2 kan du planera för och strukturera dina insatser. Saker i ruta 3 skall du säga nej till eller välja bort. Det går inte att syssla med allt och samtidigt ha kvalitet i det du gör. Det som hamnar i ruta 4 är troligen slöseri med tid att befatta sig med. Använd matrisen till att strukturera 10 saker du skall göra under den närmaste tiden och sätt siffrorna 1 till 4 på dem enligt matrisen ovan. Ett visdomsord: Effektiv ledning är att göra det viktigaste först. Ledarskap är att veta vad som är viktigast. Ta ledarskap över din tid! Skall jag vara med i sociala medier? Vecka Med sociala medier menar vi sådana webb-baserade fora där man kan föra ut åsikter och egen information, d v s medverkan i Facebook, Twitter, YouTube och Flickr eller en egen blogg. Ytterligare ett socialt medium är den egna hemsidan. Under de senaste åren har Facebook och Twitter utvecklas till viktiga kanaler för opinionsbildning, som bara inte fanns för något år sedan. På både gott och ont. Svaret på frågan i rubriken är ja, men viss försiktighet rekommenderas. Mer härom nedan. Att delta i sociala medier är ett sätt att fortlöpande hålla kontakt med släktingar och vänner på ett helt annat sätt än tidigare. Sett ur ett karriärplaneringsperspektiv är de sociala medierna ett fint verktyg att fortlöpande hålla kontakt med ditt nätverk. Var aktiv på Facebook, Twitter och bloggar där du kan ge kommentarer! Om du vill ge en seriös bild av dig själv, var då seriös i dina egna inlägg och i dina kommentarer på andras inlägg. Starta gärna egna grupper på Facebook eller Twitter (med seriösa teman) och gå bara med i grupper, som ger en positiv bild av dig, t ex ditt miljöintresse eller intresse för de svaga i samhället. 10

13 En egen hemsida eller blogg eller en bildserie på Flickr eller en film på YouTube kan vara ett bra sätt att marknadsföra dig själv under förutsättning att inlägget har en hög kvalitet. Om t ex en blivande arbetsgivare googlar på ditt namn och din blogg eller hemsida kommer upp och om du då gör ett seriöst intryck kan det ge ett plus i kanten. Alltfler använder sin mobiltelefon (eller s k Smartphone) till att gå ut på Internet. Tänk på det när du designar din hemsida eller blogg så att de blir läsbara och njutbara också på en mindre skärm. Nu några varningens ord: Alla, inklusive din nuvarande arbetsgivare, kan googla på ditt namn och bli länkad till din hemsida eller din blogg eller till dina inlägg på Facebook. Det är t o m så att allt fler rekryterare systematiskt kollar upp sökanden på nätet. Om du på något ställe har publicerat inlägg eller bilder, som är mindre smickrande för dig eller där du skriver något negativt någon (t ex chefen, hemska tanke!), eller på Flickr publicerar bilder från en blöt fest, då har du gjort dig själv en otjänst. Din arbetsgivare kan också kontrollera om du är aktiv på Facebook på arbetstid och det ger inte ett bra intryck. Kontrollera sekretessinställningarna på dina konton och försäkra dig om att bara dina närmaste vänner kan se dina foton och statusuppdateringar. Varför inte själv googla på ditt namn? Kommer det då upp saker som du helst skulle vilja slippa se, så bör du göra något åt det. Om du t ex hittar pinsamma foton på dig själv på Facebook eller Flickr som någon annat satt in, be då dem att ta bort dessa bilder. Fejka inte inlägg på t ex din Facebooksida där någon (d v s du själv) öser beröm över dig. Den som har tillgång till datakompetens kan snart ta reda på varifrån inlägget kommer. Försök heller inte att under falskt namn publicera negativa kommentarer till någon annans Facebookinlägg. Om du har en egen hemsida, tänk på att uppdatera den regelbundet. Det finns inget så frustrerande som att komma till en hemsida där det står att snart, t ex i november 2009, skall något spännande hända. Eller om du på Flikr presenterar färska bilder från Konsten att mingla. Vecka Många med mig menar att mingling ett viktigt sätt att skaffa ett nätverk. Mingling förekommer vid många tillfällen, t ex vid konferenser, seminarier, kurser etc har man dels kaffepauser, då man minglar, samling före måltiden eller vid en buffet med drinkar. Då har du chansen att tala med för dig intressanta människor. Var gärna observant på hur andra gör vid en konferens. Kanske upptäcker Du en "professionell" minglare, som Du kan följa och observera. Du kan få många tips om mingling här: 10

14 Det svåra samtalet ingår i chefsuppdraget! Vecka Som chef måste du ibland ha ett samtal med en medarbetare angående att han/hon börjar prestera sämre eller på något sätt inte fungerar tillsammans med andra medarbetar. Några tips om "det svåra samtalet": - Det finns inga genvägar, som chef måste du träna på svåra samatal. - Tänk på den icke-verbala kommunikationen. Sitt inte bakom skrivbordete utan t ex i en soffgrupp. - Ha hela tiden ögonkontakt, utan att stirra. - Ställ öppna frågor som medarbetaren kan svara ärligt på. - Om du vill tala om medarbetarens beteenden, skriv upp vad du - eller andra - irriterar sig på punkt för punkt. Kom inte med generella påståenden utan var konkret. Linda inte in kritiken. Ta heller inte i för hårt utan försök vara objektiv och saklig. - Be medarbetaren att sammanfatta vad ni talat om och lyssna noga på vad han/hon säger. Då blir det tydligt att ni båda har samma bild av vad som sagts. - Ha ett uppföljande samtal. Har medarbetaren tagit till sig det som sagts - och ändrat sitt beteende/ arbetssätt. Vecka Du har självklart flera gånger hört att Du skall sätta mål. Och då också beskrivningen av Smarta mål : Specificerade (målen skall vara konkreta) Mätbara Aktuella Realistiska Tidsbestämda Men jag brukar också rekommendera att de mål du sätter upp för dig själv skall vara Supersmarta : Spännande Meningsfulla Annorlunda Roliga Tuffa Då blir det lätta att hitta mål (både privata och i jobbet) som är utmanande. Vecka För något år sedan hade Dagens Industri en artikel med rubriken "Toppchefer: Bättre flås ger klirr i kassan". 10

15 Man redovisar där en enkät bland 400 högre chefer i börsbolag, myndigheter och kommuner. 65% av de tillfrågade anser att regelbunden motion har en positiv effekt för dem själva, medarbetarna och företaget/ organisationen. De tror också att arbetsgivarnas engagemang i medarbetarnas hälsa kommer att öka med tiden. En intervjuad chef säger dock att "man kan inte gå in i löneförhandlingar och säga till en medarbetare att han/hon måste träna mer". Men menar samtidigt att attityden kan komma arr förändras i framtiden, särskilt i samband med nyrekrytering. DI menar i artikeln att en av förklaringarna till att chefer höjer motionen till skyarna är att de själva motionerar regelbundet. Tre av tio säger att de gör det minst 4 gånger per vecka. Allra mest tränar de som är vd:ar i börsbolag. Skälen härtill är, menar DI, att det är viktigt att de ser friska ut då de skall representera företaget mot kunder och aktieägare. DI Vecka Mer än var femte chef tycker att de varje dag gör saker som andra borde göra. Det handlar mest om administrativa arbetsuppgifter. Chefsorganisationen Ledarna har skapat en (gratis) app till smarttelefoner, som hjälper chefer att få en överblick över vad de gör på dagarna och om uppgifterna är meningsfulla. Appen hjälper chefen att prioritera bland olika arbetsuppgifter. Appen heter Chefsflow och finns både till iphone/ipad och Android. Och den är som sagt gratis! Prova den! Det har jag gjort. 10