Att mäta det omätbara Rapport och analys av biblioteket 2014

Transkript

1 Att mäta det omätbara Rapport och analys av biblioteket 214 KFN KFN xxx Claes Åsenblad Kultur- och föreningsförvaltningen 1

2 Innehåll Att mäta det omätbara bibliotek... 3 Bakgrund... 3 Från omätbart till mätbart... 3 De 13 mätbara nyckeltalen... 3 Definitioner... 3 Påståenden i enkäten för de kvalitativa nyckeltalen... 4 Analys... 5 Sammanfattning... 5 Kommunfakta... 6 Serviceställen Antal bibliotekstjänster totalt Antal bibliotekstjänster för barn och ungdom Andel aktiva låntagare av kommunens barn och ungdom -17 år Antal fysiska besök Antal unika virtuella besök Antal publika aktiviteter för barn och ungdom -17 år Antal publika aktiviteter för vuxna Serviceperspektiv Socialt och demokratiskt perspektiv Tillgänglighetsperspektiv Medieanslag för barn och ungdom Medieanslag per barn och ungdom Driftskostnad

3 Att mäta det omätbara bibliotek Rapport och analys av resultat för 214 Bakgrund Projektet initierades 212 av kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga kommun. Ett 15-tal kommuner av jämförbar storlek med Karlskoga bjöds in till projektet, med syftet att bilda ett nätverk med målsättningen att utarbeta relevanta jämförbara nyckeltal inom olika verksamheter för kultur- och fritidsområdet. Behov och förväntningar på att kunna jämföra verksamheter har ökat och den officiella statistik som finns att tillgå upplevs som otillräcklig och till och med ojämförbar i många fall. Om statistik och nyckeltal ska kunna utgöra beslutsunderlag i något avseende krävs korrekt och pålitligt material. Från omätbart till mätbart Arbetet har pågått parallellt i två verksamhetsnära arbetsgrupper. En för bibliotek och en för kulturskola. Ett antal nyckeltal har mejslats fram och en första provmätning har genomförts. I denna rapport analyseras och redovisas resultatet för folkbibliotek. Ursprungligen deltog ett 15-tal kommuner men av olika skäl har många fallit bort och för närvarande har följande sex kommuner redovisat resultat för 214. Arboga Karlskoga Köping Lindesberg Ljungby Vetlanda Arbetet har utmynnat i tio kvantitativa och tre kvalitativa nyckeltal. De kvalitativa nyckeltalen (nr 8-1) har tillkommit under 215 och finns inte med i redovisningen för 214. De kvantitativa nyckeltalen som har tagits fram baseras på den statistik som redovisas till Kungliga biblioteket (KB) årligen, samt på internbudgeten för de kostnadsrelaterade. För att skapa nyckeltal av denna statistik har siffrorna på ställts emot befolkningsmängd och blir därigenom jämförbara mot andra kommuner. De tre kvalitativa nyckeltalen utgörs av brukarnas upplevelser utifrån tre olika perspektiv; service, socialt och demokratiskt, samt tillgänglighetsperspektiv. Mätningen kommer att genomföras med hjälp av enkäter, där brukaren får ta ställning till fem-sex påståenden inom varje perspektiv. Medelvärdet av påståendena inom varje perspektiv blir nyckeltalet. Mätningen genomförs under hösten och resultatet förs in i sammanställningen tillsammans med de kvantitativa nyckeltalen. De 13 mätbara nyckeltalen 1. Antal bibliotekstjänster, per 1 kommuninvånare 2. Antal bibliotekstjänster för barn och ungdom, per 1 kommuninvånare 3. Andel aktiva låntagare av kommunens barn och ungdom -17 år (%) 4. Antal fysiska besök, per kommuninvånare 5. Antal unika virtuella besök, per kommuninvånare 6. Antal publika aktiviteter för barn och ungdom, per 1 kommuninvånare -17 år 7. Antal publika aktiviteter för vuxna, per 1 kommuninvånare 18 år och äldre 8. Serviceperspektiv 9. Socialt och demokratiskt perspektiv 1. Tillgänglighetsperspektiv 11. Andel medieanslag för barn och ungdom av totala medieanslaget (%) 12. Medieanslag barn och ungdom, per kommuninvånare -17 år 13. Driftskostnad, per kommuninvånare Definitioner För redovisning till KB finns förklaringar och fastställda definitioner över all statistik som redovisas, med syfte att säkerställa att alla bibliotek räknar och redovisar på samma sätt. Trots dessa anvisningar finns ändå ett mått av osäkerhet. 3

4 Påståenden i enkäten för de kvalitativa nyckeltalen 8. Serviceperspektiv Jag tycker att -biblioteket erbjuder god service. -biblioteket har de böcker, filmer, musik med mera som jag vill låna. -självbetjäningen i bibliotekslokalen fungerar bra (låna, låna om, lämna, hämta reserveringar). - självbetjäningen på bibliotekets hemsida fungerar bra (söka, e-lån, låna om, reserveringar). - evenemangen som biblioteket anordnar är bra (författarbesök, föredrag, sagostunder, utställningar). - aktiviteterna som biblioteket anordnar är bra (språkcaféer, IT-hjälp med mera). 9. Socialt och demokratiskt perspektiv Jag tycker att -biblioteket är en mötesplats med trivsam miljö. - bibliotekets aktiviteter skapar mening för mig. - biblioteket erbjuder IT-hjälp som gör det lätt för mig att använda digitala tjänster och sociala medier. - biblioteket erbjuder information som hjälper mig att ta del av aktuella samhällsfrågor. - bibliotekets verksamhet bidrar till ökad integration. 1. Tillgänglighetsperspektiv Jag tycker att -bibliotekets öppettider passar mig bra -tillgängligheten för funktionsnedsatta är god -det digitala biblioteket ger mig ökad tillgänglighet -det är lätt att hitta den information jag behöver på bibliotekets hemsida. -informationen på bibliotekets hemsida är bra. 4

5 Analys Sammanfattning Folkbibliotekens verksamhet har en ganska exakt hundraårig historia bakom sig. Från 1912 då stadsbidragen för folkbildning förändrades och folkbibliotek och studieförbunden delades, till dagens komplexa verksamhet där bokutlåning bara utgör en del av utbudet. Under 196- och 197-talen skedde en stark expansion med filialer som byggdes upp, arbetsplatsbibliotek startades och olika former av uppsökande verksamhet växte fram. Under 198-talet fanns en tydlig prioritering av barn och ungdom och datoriseringen av utlåning och katalogfunktionen inleddes. Informationssökningen blev ett naturligt inslag under 199-talet, samtidigt som den ekonomiska krisen medförde avveckling av filialer och uppsökande verksamhet. Den sociala funktionen har blivit 2-talets första decenniums kännetecken. Folkbiblioteket blev samhällets stora vardagsrum. I dagens mediala och globala värld befinner sig folkbiblioteken i en sökande fas. Vilken roll och funktion ska folkbiblioteken ha i lokalsamhället? Vad vill uppdragstagare, brukare och medborgare med folkbiblioteket? Hur ska organisationen se ut och hur ska resurser användas på bästa sätt för att tillfredsställa framtidens behov? Folkbibliotek är en lagstadgad verksamhet och i bibliotekslagen 1 framgår bland annat ur 6-8 och 17) Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Ur Kulturdepartementets promemoria om förslag till den nya bibliotekslagen framgår bland annat följande beträffande biblioteksplaner. Bedömningen i den utvärdering som bildar underlag för denna promemoria är att biblioteksplanerna lyft fram biblioteksfrågorna i kommuner och landsting på ett sätt som har varit positivt för biblioteksutvecklingen. En mer kontinuerlig och jämförande uppföljning av biblioteksplanerna skulle sannolikt ge en bättre bild av bibliotekens kvalitet och utvecklingsbehov. Utredaren menar att bristen på uppföljning är en starkt bidragande orsak till att så många kommuner har underlåtit att göra en biblioteksplan och att planerna är så olika. Av de sex kommuner som ingår i denna rapport är det endast Köping som har en gällande biblioteksplan för Karlskoga håller på att skriva en ny för I bibliotekens arbete med att skriva sina biblioteksplaner kan nyckeltalen vara av stort värde. Ett exempel på detta framgår av Köpings biblioteksplan där ett av målen är att sträva efter att medieinköp för barn och ungdom ska utgöra 4 % av totala medianslaget. Av nyckeltal elva framgår dels Köpings resultat men det ger dessutom en jämförelse gentemot övriga kommuner. I små och medelstora kommuner utgör folkbiblioteket en viktig och central mötesplats för kommuninvånarna och har potential att av egen kraft eller i samverkan bidra till förbättringar av många samhällsviktiga aspekter, såsom folkhälsa, demokrati, jämlikhet, integration, barnkonventionen och kommunens tillväxt. Mot bakgrunden av att det tidigare inte funnits jämförbara nyckeltal för bibliotek så är denna redovisning synnerligen intressant. Trots att en tanke fanns vid urvalet av kommuner att de skulle vara jämförbara så har det trots detta visat sig att det finns många olikheter. Arbetet har därför varit mödosamt och tagit tid. Resultaten ska ses utifrån att det är en komplex verksamhet där inget är bättre eller sämre, utan avspeglar att det är många faktorer som påverkar. Faktorer som inte alltid biblioteken råder över. Av den anledningen har ett antal frågor noterats för varje nyckeltal och förhoppningen är att de kan utgöra underlag för diskussioner och medvetandegöra hur bibliotekens verksamhet kan utvecklas och bidra till den enskilda individens och samhällets positiva utveckling. 1 Bibliotekslagen, SFS 213:81, gäller från 214 5

6 Kommunfakta För att ytterligare skapa förståelse för resultaten och förtydliga komplexiteten av att försöka jämföra biblioteken med varandra har några bakgrundsfakta om kommunerna tagits fram. En av parametrarna vid urvalet av kommuner var att de skulle vara ungefär lika stora. I de sex kommuner som nu deltagit ligger dock invånarantalet mellan cirka 14 och 3. Det finns också demografiska olikheter där framförallt Lindesberg, Ljungby och Vetlanda skiljer sig från övriga. I Arboga, Karlskoga och Köping bor % 2 av kommuninvånarna i huvudorten. I Lindesberg, Ljungby och Vetlanda bor 4-55 % i huvudorten och 15-3 % bor i de 7-1 kringliggande mindre tätorterna. Andelen utrikesfödda är cirka % 3 i de sex kommunerna, där Arboga, Lindesberg och Vetlanda ligger lägst med % medan Köping ligger i toppen med 19 %. Dessa skillnader är också faktorer att ta hänsyn till i analysen av nyckeltalen. Alla bibliotek beskriver ett rikt utbud av litteratur, tidskrifter och dagstidningar i olika format, tillgång till datorer, internet, kopieringsmöjligheter, studierum, släktforskning, samarbeten med andra kommunala verksamheter och i vissa fall är ingår även konsumentrådgivning inom bibliotekets organisation. Serviceställen En översikt över antal serviceställen 4 och bokbussar som huvudbiblioteket ansvarar för och som redovisas i KB-statistiken. Kommun Huvudbibliotek Filaler/skolb. Bokbuss Arboga Karlskoga Köping Lindesberg Ljungby Vetlanda Antal bibliotekstjänster totalt Nyckeltalet beskriver sammanlagt antal årsarbetare, bibliotekarier och biblioteksassistent, vid huvudbibliotek, filialer och bokbuss per 1 kommuninvånare. Vaktmästeri är exkluderade. Medelvärdet är 5,2 och alla kommunerna är väl samlade kring detta Antal bibliotekstjänster per 1 kommuninvånare Frågeställningar se nr 2 nästa sida 6 4 5,4 5,2 5,1 5,5 5,4 4,8 2 2 SCB 21, redovisas vart femte år 3 SCB Ett bemannat bibliotek där biblioteksservice erbjuds, bokbuss räknas ej hit. 6

7 2. Antal bibliotekstjänster för barn och ungdom Nyckeltalet beskriver antal bibliotekstjänster som särskilt riktas till barn och ungdom per 1 kommuninvånare -17 år. Medelvärde 5,8. Här råder en stor spridning jämfört med totalbilden som nyckeltal nr 1 ger. Hur kan biblioteket -utvecklas och göra mer nytta för demokrati och folkbildning, t ex digital delaktighet i samhället? -medverka till ett mer integrerat samhälle? -samverka mer med andra aktörer för att främja läsning? Antal bibliotekstjänster för barn och ungdom per 1 kommuninvånare -17 år 9,8 7, 7,4 5,5 2,3 2,8 3. Andel aktiva låntagare av kommunens barn och ungdom -17 år Nyckeltalet är inte uppmätt under 214 men kommer att redovisas från och med Antal fysiska besök Nyckeltalet beskriver antal fysiska besök vid bibliotekets serviceställen per kommuninvånare. Det är en stor spridning av besöksantalet där Lindesbergs toppar tydligt. Medelvärdet är 7,4. Olikheter finns vid räkning beroende var mätaren är placerad. Lindesbergs och Arbogas höga resultat kan förklaras av att Lindesberg har fler serviceställen utöver huvudbiblioteket och det finns många asylsökande som använder biblioteket flitigt. I Arboga fungerar huvudbiblioteket även som skolbibliotek och man har också en flyktingförläggning. Även Ljungby och Vetlanda har fler serviceställen utöver huvudbiblioteket. Köpings låga nivå skulle kunna förklaras av att biblioteket ej är centralt placerat i orten ,2 4. Antal fysiska besök per kommuninvånare 5,4 4,8 11, 7,3 7,7 Kan skillnader i besöksantal också förklaras av olikheter i serviceutbud? Hur kan biblioteket utvecklas för att bli en än mer besökt mötesplats? 7

8 5. Antal unika virtuella besök Nyckeltalet beskriver antal unika besök på bibliotekets ingångssida på webben per kommuninvånare. Biblioteken upplever en otydlighet av definitionen över vad och hur detta ska mätas. Resultatet får därmed ses mer som en fingervisning och kommer förhoppningsvis bli mer tillförlitligt med tiden. Arboga och Köping redovisar noll eftersom biblioteken i Västra Mälardalen har en gemensam webbportal. Även Lindesberg kan komma att ingå i en gemensam webbportal med annan kommun framöver. Framtiden får utvisa om detta nyckeltal ska redovisas i annan form framöver. Medelvärdet för de fyra kommuner som redovisat resultat är,8. Olikheter finns i kommunerna över hur aktivt man arbetar med det digitala biblioteket. En stor utvecklingspotential finns. Frågeställningar som kan diskuteras -är webbsidan svår att hitta? -kan webbsidan utvecklas ytterligare? Antal unika virtuella besök per kommuninvånare 1,,3 1,6,4 6. Antal publika aktiviteter för barn och ungdom -17 år Nyckeltalet beskriver antal publika aktiviteter som primärt riktar sig till barn och ungdom per 1 kommuninvånare. Aktiviteter kan vara exempelvis aktiviteter i samarbete med BVC, sagostund, pysselstund, scenkonstframträdanden, författarbesök och biblioteksinformation. Arbogas höga siffra förklaras av att biblioteket där ansvarar för grundskolans kulturprogram och en jämförelse blir därmed svår att göra. De tre kommunerna Köping, Ljungby och Vetlanda är väldigt jämbördiga, medan Lindesberg och framförallt Karlskoga ligger avsevärt lägre Antal publika aktiviteter för barn och ungdom per 1 kommuninvånare -17 år 86,3 17,5 37,2 23,7 36,6 38, Vilka faktorer styr antalet aktiviteter och valet av utbud? - resurser: ekonomi och personal - prioriteringar: öppethållande kontra läsfrämjande verksamhet, efterfrågan, personalens kompetens 8

9 7. Antal publika aktiviteter för vuxna Nyckeltalet beskriver antal publika aktiviteter som riktar sig till vuxna per 1 kommuninvånare. Aktiviteter kan vara exempelvis bokprat, seniorsurf, föredrag, författarbesök och utställningar. Antalet aktiviteter för vuxna är påfallande lägre än för barn och ungdom. Lindesberg och även Köping är de två kommuner som har mest aktiviteter för vuxna. Medelvärdet är 6,. Vilka faktorer styr antalet aktiviteter och valet av utbud? - resurser: ekonomi och personal - prioriteringar: öppethållande kontra läsfrämjande verksamhet, efterfrågan, personalens kompetens Antal publika aktiviteter för vuxna per 1 kommuninvånare 18 år och äldre 3,3 2,9 8,4 12,7 5, 3,6 8. Serviceperspektiv Ej mätt Socialt och demokratiskt perspektiv Ej mätt Tillgänglighetsperspektiv Ej mätt Andel medieanslag för barn och ungdom Nyckeltalet beskriver andel av totala medieanslaget som avsätts för barn och ungdom, enligt bibliotekets internbudget. Det är en ganska stor spridning mellan kommunerna. Mer än 15 procentenheter skiljer mellan högsta och lägsta värdet. I Köpings finns detta nyckeltal som ett av målen i biblioteksplanen, med målnivån 4 %. Medelvärdet är 34,7 %. Frågeställningar se nr Andel medieanslag för barn och ungdom av totala medieanslaget (%) 43, 27,4 34,9 38,7 26,9 37, 9

10 12. Medieanslag per barn och ungdom Nyckeltalet beskriver medieanslaget per kommuninvånare -17 år. I diagrammet jämförs kommunerna mot den som har lägst nivå. Kommun med lägst nivå har faktor 1,. Staplarna visar samma mönster som för föregående nyckeltal men med lite större skillnader mellan lägsta och högsta värdet. Medelvärdet är 1, Medieanslag barn och ungdom per kommuninvånare -17 år kommun med lägst nivå = 1, Vilka faktorer bör styra anslagets storlek - resurser, prioriteringar? -hur kan verksamheten utvecklas? 2 1 2, 1, 1,1 1,8 1,1 1,1 13. Driftskostnad Nyckeltalet beskriver bibliotekets driftskostnad per kommuninvånare. I diagrammet jämförs kommunerna mot den som har lägst kostnad. Kommun med lägst kostnad har faktor 1,. Enligt KB:s förklaring ska driftskostnaden inkludera samtliga utgifter för personal, inköp av medier, utgifter för samtliga medier och bibliotekssystem, lokaler, samt övriga utgifter som är löpande. I lokalkostnaden ska köp, hyra, underhåll, drift, larm och lås ingå. Medelvärdet är 1,3 och alla ligger väl samlade kring det. Hyreskostnader och nya lokaler kan ge stora skillnader. Osäkerhetsfaktorer finns i redovisning och kan exempelvis bero på att internbudgetens uppställning ser olika ut för kommunerna Driftskostnad per kommuninvånare kommun med lägst kostnad = 1, 1,4 1,3 1,2 1,5 1,4 1, Kan resurserna utnyttjas bättre? Rapporten sammanställd av Claes Åsenblad Kvalitetsledare Kultur- och föreningsförvaltningen Karlskoga kommun 1

11 Att mäta det omätbara Rapport och analys av Kulturskolan 215 KFN KFN xxx Claes Åsenblad Kultur- och föreningsförvaltningen

12 Innehåll Att mäta det omätbara kulturskola... 3 Bakgrund... 3 Från omätbart till mätbart... 3 De tio mätbara nyckeltalen... 3 Definitionerna... 4 Påståenden i enkäten för de kvalitativa nyckeltalen... 4 Analys av 215 års mätning... 5 Sammanfattning... 5 Kommunfakta... 5 Terminsavgifter Elevandel 7-15 år Antal lärartjänster och 4. Genus elever och lärare Elevomsättning Väntelista 9-15 år Socialt perspektiv Pedagogiskt perspektiv Tillgänglighetsperspektiv Elevplatskostnad

13 Att mäta det omätbara kulturskola Rapport och analys av resultat för 215 Bakgrund Projektet initierades 212 av kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga kommun. Ett 15-tal kommuner av jämförbar storlek med Karlskoga bjöds in till projektet, med syftet att bilda ett nätverk med målsättningen att utarbeta relevanta jämförbara nyckeltal inom olika verksamheter för kultur- och fritidsområdet. Behov och förväntningar på att kunna jämföra verksamheter har ökat och den officiella statistik som finns att tillgå upplevs som otillräcklig och till och med både felaktig och ojämförbar i många fall. I Kommun- och landstingsdatabasen uppges t ex att Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år är 43 % i Karlskoga. Nyckeltal 1, på sid sex i denna rapport redovisas samma nyckeltal. Resultatet för Karlskoga är då 17.5 %. Liknande avvikelse konstateras även för de andra kommunerna. Om statistik och nyckeltal ska kunna utgöra beslutsunderlag i något avseende krävs korrekt och pålitligt material. Från omätbart till mätbart Arbetet har pågått parallellt i två verksamhetsnära arbetsgrupper. En för bibliotek och en för kulturskola. Ett antal nyckeltal har mejslats fram och en första provmätning genomfördes 214. Utifrån den gjordes en del justeringar av definitionerna. I denna rapport redovisas och analyseras resultatet av kulturskolornas mätning 215. Ursprungligen deltog ett 15-tal kommuner men av olika skäl har många fallit bort och för närvarande är följande fyra aktiva i arbetet. Arboga musik- och dansskola Hammarö kulturskola Karlskoga kulturskola Lindesberg kulturskola Totalt har tio nyckeltal arbetats fram, sju kvantitativa och tre kvalitativa nyckeltal. På ett tidigt stadium växte ett antal kvantitativa nyckeltal fram men vid diskussioner om möjligheter att mäta resultat, hur siffrorna tas fram och vad som ingår i dem, så var det inte lika enkelt. Trots att kulturskolornas verksamheter kan tyckas likna varandra så finns olikheter på många sätt. Utbudet av konstformer är olika, omfattningen av gruppverksamheter är olika, lokaler disponeras på olika sätt, åldersgruppen som omfattas av den skattesubventionerade frivilligverksamheten är olika och uppdragsverksamhet och stöd till civilsamhället förekommer i olika utsträckning. Det blev därför nödvändigt att sortera bort de förslag som inte går att mäta på ett jämförbart sätt och för de som återstod, att definiera vad och hur de ska mätas. Lokalkostnader är exempel på ett nyckeltal som sorterades bort. Det är svårt att mäta eftersom vissa skolor disponerar egna lokaler och därmed lätt kan identifiera kostnaden, medan andra disponerar till exempel klassrum i grundskolan, där kostnaden är avsevärt svårare att beräkna. Under våren 215 fastställdes tre kvalitativa nyckeltal. Tre nyckeltal där brukarnas upplevelser utgör grund för tre olika perspektiv; socialt, pedagogiskt och tillgänglighetsperspektiv. Mätningen kommer att genomföras med hjälp av enkäter där brukaren får ta ställning till tre-fem påståenden inom varje perspektiv. Medelvärdet av påståendena inom varje perspektiv blir nyckeltalet. Mätningen genomförs under våren och resultatet förs in i sammanställningen tillsammans med de kvantitativa nyckeltalen som mäts under hösten. De tio mätbara nyckeltalen 1. Elevandel, andel av kommunens barn 7-15 år som är aktiva i kulturskolan 2. Antal lärartjänster, per 1 kommuninvånare 3. Genus elever, per konstform 4. Genus personal, per konstform 5. Elevomsättning, per år 6. Väntelista, andel av kommunens barn 9-15 år som står i kö till någon aktivitet 7. Socialt perspektiv, per konstform 8. Pedagogiskt perspektiv, per konstform 9. Tillgänglighetsperspektiv, per konstform 1. Elevplatskostnad, per konstform 3

14 För att säkerställa att mätningar sker på samma sätt har ett antal definitioner fatställts. Till exempel måste en elev och en elevplats särskiljas, en elev kan delta i flera aktiviteter. Det är endast den skattesubventionerade frivilligverksamheten som ska omfattas, andra uppdrag och kostnader för dessa ska borträknas. Definitionerna Mätdatum Elev Elevplats Konstformer Personalkostnad Lärartjänster Elevplatskostnad Elevomsättning Väntelista 15 oktober årligen Fysisk deltagare som deltar i den skattefinansierade frivilligverksamheten och betalar en avgift. I den mån det finns elever från andra kommuner i verksamheten avräknas dessa vid redovisning. Om antalet är försumbart kan dock detta bortses från. Elev som deltar i en kortkurs räknas som 1/3-elev (utgångspunkten är att en kortkurs är lika med tio veckor vilket motsvarar en tredjedels år). Samtliga elevplatser inom den skattefinansierade frivilligverksamheten. Verksamheten indelas i konstformerna bild, dans, media, musik och teater. Månadslön, personalomkostnader och semesterdagstillägg för lärare i den skattefinansierade frivilligverksamheten. Kostnader för övrig verksamhet borträknas. Lärartjänster för den skattefinansierade frivilligverksamheten inklusive timlärartjänster. Inte administration och ledning. Beräknas i årsarbetare. En heltidstjänst är lika med 1,. Lärarkostnad dividerat med antal elevplatser. Andel elever i den skattefinansierade frivilligverksamheten som slutat efter ett år. Elev som byter ämne eller konstform räknas inte som avslutad. Andel fysiska personer av kommunens barn i åldern 9-15 år som står i kö till någon aktivitet. Påståenden i enkäten för de kvalitativa nyckeltalen 7. Socialt perspektiv Jag har roligt på Kulturskolan. Jag har kompisar på Kulturskolan. Jag gillar min grupp/kör/orkester. 8. Pedagogiskt perspektiv Jag lär mig mycket på Kulturskolan. Jag gillar att vara med i Kulturskolans föreställningar/konserter/utställningar. Det jag får göra på Kulturskolan motsvarar mina förväntningar. Min/mina lärare lyssnar på mina idéer, önskemål och synpunkter. 9. Tillgänglighetsperspektiv Det är lätt att få kontakt med min lärare (mobil, sms, mail). Det är enkelt för mig att ta mig till Kulturskolan. Jag tycker att Kulturskolans lokaler är bra. Det är lätt att hitta information om Kulturskolan på kommunens hemsida. Informationen om Kulturskolan på kommunens hemsida är bra. Mätningen av nyckeltalen kommer att ske årligen. De kvantitativa i mitten av oktober, när höstterminens verksamhet har kommit ordentligt på plats. De kvalitativa under våren. Karlskoga genomförde den kvalitativa mätningen våren 215 och resultatet av den presenteras i denna rapport. Den första gemensamma mätningen av de kvalitativa nyckeltalen kommer att ske under våren 216. Under hösten 216 kommer ett gemensamt resultat av både kvantitativa och kvalitativa nyckeltal att presenteras. 4

15 Analys av 215 års mätning Sammanfattning Kulturskolans verksamhet är en komplex verksamhet med många konstformer som riktar sig till allt från små barn till vuxna. Verksamheterna bedrivs i olika former, allt från undervisning av enstaka elever till grupper, körer och orkestrar. Verksamheterna bedrivs dels centralt i egna lokaler men även utanför centralorten i småorter och i lokaler på grundskolor. Kulturskolans huvudsakliga uppdrag är att bedriva estetisk verksamhet inom angivna områden för barn och ungdomar utifrån fastställd åldersnivå. Utöver det finns ofta andra uppdrag som att ansvara för grundskolans musikundervisning och även stöd till civilsamhället och föreningsverksamhet. I små och medelstora kommuner utgör kulturskolan en central del av kommunen kulturliv och har potential att av egen kraft eller i samverkan bidra till förbättringar av många samhällsviktiga aspekter, såsom folkhälsa, demokrati, jämlikhet, integration och av barnkonventionen. Mot bakgrunden av att det inte tidigare funnits jämförbara nyckeltal för kulturskola så är denna redovisning synnerligen intressant. Trots att en tanke fanns vid urvalet av kommuner att de skulle vara jämförbara så har det trots detta visat sig att det finns många olikheter. Arbetet har därför varit mödosam och tagit tid. Resultaten ska ses utifrån att det är en komplex verksamhet där inget är bättre eller sämre, utan avspeglar att det är många faktorer som påverkar. Faktorer som inte alltid kulturskolan råder över. Av den anledningen har ett antal frågor noterats för varje nyckeltal och förhoppningen är att de kan utgöra underlag för diskussioner och medvetandegöra hur kulturskolornas verksamhet kan utvecklas och bidra till den enskilda individens och samhällets positiva utveckling. Tyvärr kunde inte Lindesberg bidra med någon redovisning för 215. Kommunfakta För att ytterligare skapa förståelse för resultaten och förtydliga komplexiteten av att försöka jämföra kulturskolor med varandra har några bakgrundsfakta om kommunerna tagits fram. Kommuninvånarantalet ligger mellan cirka 14 och 3 i de fyra kommunerna, en av parametrarna vid urvalet var dock att de skulle vara ungefär lika stora. Det finns också demografiska olikheter där framförallt Lindesberg skiljer sig från övriga. I Hammarö, Karlskoga och Arboga bor % 1 av kommuninvånarna i huvudorten. I Lindesberg bor endast 4 % i huvudorten och i de, inte mindre än åtta, kringliggande mindre tätorterna bor 33 %. Andelen utrikesfödda i åldrarna -24 år är 1-12 % 2 i Arboga, Karlskoga och Lindesberg, men i Hammarö endast 3,4 %. Den skattesubventionerade frivilligverksamheten omfattar i Arboga och Lindesberg åldrarna -19 år, i Hammarö 6-37 år och i Karlskoga -25 år. Dessa skillnader är också faktorer att ta hänsyn till i analysen av nyckeltalen. Alla beskriver ett rikt kulturliv i sina kommuner och samarbeten med såväl grundskola, gymnasium som civilsamhället. Gemensamt för alla kommunerna är att verksamheten en gång startade som musikskola. Arboga och Karlskoga startade redan under 194-talets mitt, som några av landets första. Än idag är musikverksamheten den dominerande konstformen % av aktiviteterna är musik. I Arboga och Karlskoga kommer dansaktiviteterna upp kring %. Övriga konstformer ligger kring 1-13 %, där några utgör försöksverksamheter. Kulturskolornas nämndtillhörigheter är lite olika. Utifrån Karlskogas benämningar så tillhör Arboga och Karlskoga kultur- och föreningsnämnden medan Hammarö och Lindesberg tillhör barn- och utbildningsnämnden. Terminsavgifter Terminsavgifternas för deltagarna i kulturskolan är också intressant att jämföra. Grundavgiften är ganska lika, men för instrumenthyra är skillnaderna större. Den största skillnaden är dock de olika systemen för syskonrabatt. Utöver de nedan redovisade avgifterna finns andra avgifter som exempelvis för fördjupningslinjer, längre lektonstider, kortkurser, introduktionskurser och särskilda rabatterade avgifter för de allra yngsta deltagarna. 1 SCB 21, redovisas vart femte år 2 SCB 214 5

16 Grundavgift kronor Instrumenthyra kronor Syskonrabatt procent av grundavgift Arboga ingen syskonrabatt Hammarö barn två 4 %, barn tre 8 % Karlskoga 7 25 från barn två 5 % Lindesberg från barn två 5 % Genomsnitt Elevandel 7-15 år Nyckeltalet beskriver andel av kommunens barn i åldrarna 7-15 år som är aktiva deltagare i musik-/kulturskolan. Vilka faktorer påverkar detta nyckeltal Hur offensivt marknadsförs utbudet? Är det korrekt utbud utifrån ett brukarperspektiv? Finns kompetens för att ta emot utlandsfödda och nyinflyttade? Erbjuds undervisning centralt efter skoltid eller på skoltid på respektive skola? I vilken utsträckning samverkas med grundskolan? Hur balanseras kvalitet och kvantitet, undervisningsmetoder och resurser? Hur påverkar terminsavgiften? Elevandel av kommunens barn 7-15 år % 3,1 18,4 16,6 Arboga Hammarö Karlskoga Lindesberg 2. Antal lärartjänster Nyckeltalet beskriver antal tjänster för den pedagogiska skattesubventionerade frivilligverksamheten per 1 kommuninvånare. Eventuella andra delar inom ramen för tjänsten är borträknade, såsom uppdragsverksamhet till grundskola/gymnasieskola och stöd till civilsamhället och föreningslivet. Även lednings och administrationens tjänster är exkluderade. Kan kulturskolan -utvecklas och göra mer nytta för folkhälsa, demokrati, jämlikhet, socioekonomi? -medverka till ett mer integrerat samhälle? -bidra till mer kultur i vården? -samverka mer med grundskola och främja estetiska lärprocesser? Antal lärartjänster per 1 kommuninvånare 6,1 4,6 5,2 Arboga Hammarö Karlskoga Lindesberg 6

17 3 och 4. Genus elever och lärare Nyckeltalen beskriver genusperspektivet inom varje konstområde. Flickor/kvinnor med röda staplar och pojkar/män med blåa. Varje diagram visar elever och lärare inom respektive konstområde. Några skolor har ett väldigt lågt elevantal inom vissa konstområden och det procentuella genomslaget per elev blir därmed väldigt stort. Detta gäller även genusperspektivet på lärarsidan. Även om många staplar får ses mer som indikationer så finns tydliga mönster. Flickorna är i klar dominans på alla områden. Resursfördelningen är också intressant ur ett genusperspektiv. Flickor deltar i större utsträckning i gruppverksamheterer (bild, dans och teater) med andra ord den verksamhet som kräver mindre resurser, medan pojkar deltar i musikverksamheten där undervisningsformen är lektioner med enstaka elever. Vilka faktorer styr och påverkar denna dominans av flickor På vilket sätt begränsas den enskilda individen? Är kulturskolans utbud begränsande och hur påverkar det valet för individen? Påverkar undervisningsformen vad flickor och pojkar väljer? Hur stor påverkan har förebilder? Ska kulturskolorna aktivt arbeta för en förändring? Bild och Media. Arbogas mediaverksamhet visar ett omvänt förhållande med fler pojkar än flickor men det är som nämnts ett väldigt litet elevunderlag. I Karlskoga finns en väl förankrad bildverksamhet, med andelen pojkar 16 %. Båda lärarna är kvinnor. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Arb Media Ham Kga Bild Lbg Arb Ham Kga Lbg Elever Dansverksamhet bedrivs i alla kommunerna om än i lite olika omfattning. Staplarna är väldigt röda och det är bara där verksamheterna är riktigt stora som andelen pojkar över huvud taget finns. Karlskoga har den enda manliga danslärare (från hösten 215). Lärare F/K, antal P/M, antal % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 3 och 4. Genus Bild/Media Arb Ham Kga Lbg Arb Ham Kga Lbg Elever 3 och 4. Genus Dans Lärare F/K, antal P/M, antal

18 Musikverksamheten är den mest omfattande konstformen i alla kommunerna. Det kan här uppfattas som den är relativt jämställd, både bland elever och för lärare. Men det är ändå så att det är fler flickor än pojkar på elevsidan. På lärarsidan är förhållandet det motsatta. På detaljnivå märks dock tydliga uppdelningar. Flickor spelar gärna flöjt och fiol, medan pojkarna spelar brassinstrument och slagverk. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Arb Ham Kga Lbg Arb Ham Kga Lbg Elever 3 & 4. Genus Musik Lärare F/K, antal P/M, antal Teaterverksamheten har också en övervägande del flickor. Andelen pojkar ligger runt 2-3 %. Arboga har en så liten verksamhet att den är svår att bedöma. Det är få lärare i denna verksamhet men det råder ändå en bättre jämställdhet jämfört med bild, media och dans. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Arb Ham Kga Lbg Arb Ham Kga Lbg Elever 3 & 4. Genus Teater Lärare F/K, antal P/M, antal

19 5. Elevomsättning Nyckeltalet beskriver andel elever som helt avslutat sin verksamhet på kulturskolan under senaste året. Elev som byter ämne eller till annan konstform räknas inte som avslutad. Vilka faktorer påverkar detta nyckeltal Finns det verksamheter där eleverna är mer flyktiga än i andra? Är vissa åldersgrupper mer flyktiga än andra? Påverkas elevomsättningen av omsättningen på lärarsidan? Är brukarinflytande och bemötande en viktig faktor? I vilken mån påverkar undervisningsmetoder? I vilken utsträckning påverkar elevavgifterna? Elevomsättning % Arboga Hammarö Karlskoga Lindesberg 6. Väntelista 9-15 år Nyckeltalet beskriver andel av kommunens barn 9-15 år som står i kö till någon aktivitet på kulturskolan. Mätningen utförs 15 oktober, efter att kompletterande intag för hösten är gjorda. Vilka faktorer påverkar detta nyckeltal Vilka är orsakerna till att det finns en kö? Är köerna föränderliga eller bestående över tid? Finns en konsekvens eller koppling mellan väntelista och elevandel (nyckeltal 1)? Finns en tröghet i organisationen att omfördela resurser? Väntelista, andel av kommunens barn 9-15 år % 1,7 12,8 2,9 Arboga Hammarö Karlskoga Lindesberg 9

20 7. Socialt perspektiv Nyckeltalet anger brukarnas upplevelse av tre påståenden i en brukarenkät. Antal respondenter drygt 1. Endast Karlskoga har gjort mätning under 215. Resultatet redovisas per konstform. Följande påståenden har eleverna tagit ställning till: Jag har roligt på Kulturskolan. Jag har kompisar på Kulturskolan. Jag gillar min grupp/kör/orkester. 6, 5, 4, 3, 2, 1, 7. Socialt perspektiv, Bild/ Media Dans Musik Teater Totalt 215 6, 5,6 5,3 5,4 5,6 216,,,,, 8. Pedagogiskt perspektiv Nyckeltalet anger brukarnas upplevelse av fyra påståenden i en brukarenkät. Antal respondenter drygt 1. Endast Karlskoga har gjort mätning under 215. Resultatet redovisas per konstform. Följande påståenden har eleverna tagit ställning till: Jag lär mig mycket på Kulturskolan. Jag gillar att vara med i Kulturskolans föreställningar/konserter/utställningar. Det jag får göra på Kulturskolan motsvarar mina förväntningar. Min/mina lärare lyssnar på mina idéer, önskemål och synpunkter. 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 8. Pedagogiskt perspektiv Bild/ Media Dans Musik Teater Totalt 215 5,6 5,4 5,4 5,1 5,4 216,,,,, 9. Tillgänglighetsperspektiv Nyckeltalet anger brukarnas upplevelse av fem påståenden i en brukarenkät. Antal respondenter drygt 1. Endast Karlskoga har gjort mätning under 215. Resultatet redovisas per konstform. Följande påståenden har eleverna tagit ställning till: Det är lätt att få kontakt med min lärare (mobil, sms, mail). Det är enkelt för mig att ta mig till Kulturskolan. Jag tycker att Kulturskolans lokaler är bra. Det är lätt att hitta information om Kulturskolan på kommunens hemsida. Informationen om Kulturskolan på kommunens hemsida är bra. 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 9. Tillgänglighetsperspektiv Bild/ Media Dans Musik Teater Totalt 215 5,3 5,1 5,1 4,9 5,1 216,,,,, 1

21 1. Elevplatskostnad Nyckeltalet beskriver elevplatskostnaden för den skattesubventionerade frivilligverksamheten. I diagrammet jämförs kommunerna mot den som har lägst kostnad. Kommun med lägst kostnad inom respektive konstområde har faktor 1,. Såväl tillsvidareanställda lärare som timlärare omfattas i beräkningen. Däremot ingår inte lokalkostnader eftersom några disponerar egna lokaler medan andra använder till exempel klassrum på grundskolor och kostnaderna därmed är svåra att identifiera och att jämföra. Kostnader för administration och ledning har också exkluderats. Inte heller elevernas terminsavgifter har beaktats i beräkningen. Varje konstform är byggd utifrån sina pedagogiska ramar där framförallt dans och teater är gruppverksamheter där eleverna skapar tillsammans. Bild och media är också gruppverksamheter men med mer individuellt skapande medan musikverksamheten omfattar allt från enskild lektion till orkesterverksamhet. Av dessa skäl redovisas kostnaderna per konstform. Vilka faktorer påverkar kostnaderna Påverkar andelen invånare i centralorten och kringliggande småorter? Finns balans kring kvalitet kontra kvantitet? Finns balans mellan lektionstid och resurser för föreställningar, produktioner och projekt med mera? Finns skillnader i lärarlöner? 5, 1. Elevplatskostnad 1, = kommun med lägst värde 4, 3, 2, 1,, Bild Dans Media Musik Teater Arboga, 1,4 1, 1,2 1,5 Hammarö, 1,, 1, 1, Karlskoga 1, 2,, 1,1 1,3 Lindesberg,,,,, Rapporten sammanställd av Claes Åsenblad Kvalitetsledare Kultur- och föreningsförvaltningen Karlskoga kommun 11