Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde"

Transkript

1 Bottenfaunan i Pite älvs avrinningsområde Data från 58 prov Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom

2 Omslag: Text: Teckningar: Fotografier: Redigering: Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (kunskapsbrist) påträffades i Skiljesmyrbäcken inom Reivo naturreservat. Foto: Pär-Erik Lingdell. Illustration: Eva Engblom. Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom, Limnodata HB, Gunnilbo 20 C, Skinnskatteberg limnodata@telia.com Eva Engblom om inget annat anges Eva Engblom Lennart Henrikson September 2007 Världsnaturfonden WWF

3 Förord Projekt Pite Älvdal har två huvudsyften: (1) att öka kunskapen och medvetenheten om vattenfrågor i avrinningsområdet och (2) att restaurera skadade vattenmiljöer. En del av kunskapsuppbyggnaden är att beskriva biologisk status. Här presenteras en syntes av tidigare utförda undersökningar av bottenlevande djur i sjöar och vattendrag. Världsnaturfonden WWF är projektägare. Projektet finansieras av EU Mål 1 Jordbruksfonden, kommunerna, länsstyrelsen i Norrbottens län och Världsnaturfonden WWF. Författarna är ensamma ansvariga för rapporten. Lennart Henrikson Världsnaturfonden WWF

4 Innehåll Sammanfattning...1 Inledning...3 Material...4 Metoder...7 Provtagningsmetoder...7 Metod C. Semikvantitativa prov (Naturvårdsverket 1996b)...7 Metod M9. Dagsländssök...7 Metod M13. Kvalitativa prov...7 Metod M60. Luftfångst...7 Analysmetod...7 Utvärderingsmetoder...8 Resultat...9 Allmänt om bottenfauna i Piteälvens avrinningsområde...9 Allmänna djurformer...9 Rödlistade arter...9 Sällsynta arter...9 Biologiska index och vattenkvalitet inom Piteälvens avrinningsområde...11 Resultat från likhetsanalys Urvatten?...13 Sammanfattande bedömningar (tabell)...14 Bottenfauna i undersökta lokaler...15 Referenser

5 Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF). I rapporten redovisas bedömningar av försurnings- förorenings- och naturvärdesstatus i 54 ytvatten inom Piteälvens avrinningsområde. Bedömningarna baseras främst på innehållet av olika djurformer i 58 bottenfaunaprov som samlades in åren , merparten före Materialet är mycket heterogent och artbestämningen har inte drivits lika långt som i moderna material. Vidare baseras artlistorna på prov där djuren plockats ut i fält varför betydligt färre taxa noterats än vad som skulle vara fallet idag, då djuren plockas ut under stereomikroskop. Dessutom är materialet insamlat under den tid då nederbörden var som mest förorenad av svavel och då marker och vatten var som mest försurningsskadade. De bedömningar som görs avseende perioden är sannolikt inte desamma som de som skulle göras om ett nytt material idag samlades in från samma platser som då. Vi kom likväl fram till följande resultat: Försurningskänsliga taxa påträffades i 57 av de 58 proven. Sådana taxa saknades bara i ett prov där dock syftet endast var att söka efter dagsländor. Föroreningskänsliga taxa påträffades i samtliga 58 prov. Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986, i hotkategori DD (kunskapsbrist) påträffades i Skiljesmyrbäcken inom Reivoreservatet. I övrigt noterades inga rödlistade arter. Ett vattendrag, Vitbäcken 38 km NO Moskosel, uppvisade mer än 60%-ig likhet i taxasammansättning med jungfruligt vattendrag på Kolahalvön. Om materialet från Piteälvsområdet samlats in och artbestämts på samma sätt som idag skulle troligen fler vattendrag ha uppvisat likheter högre än 60% med Kola-vattendrag. Mer än ordinärt höga naturvärden i form av ovanliga arter och/eller högre än 50%-ig likhet i faunasammansättning med jungfruliga vattendrag på Kola-halvön erhölls med hela tretton vattendrag. Sex sjöar uppvisade höga naturvärden i form av ovanliga arter. Bland vattendrag med höga naturvärden märks främst; Utloppet från sjön Abraur (sidan 15) Vitbäcken (sidan 26) Skiljesmyrbäcken (sidan 23) Vistån (sidan 25) Ribraurjåkkå (sidan 21) Ruttjebäcken (sidan 21) Kallträskån (sidan 16) Bland sjöar med höga naturvärden märks främst; Suobdek (sidan 24) Rutnatj (sidan 21) Tjärn i Sarkajauratjsystemet (sidan 22) 1

6 Det är anmärkningsvärt att bottenfaunan indikerar så goda förhållanden i Piteälvens avrinningsområde trots de uppenbara bristerna i bottenfaunamaterialet. Uppenbarligen var det, inom perioden , så gott om försurnings- och föroreningskänsliga arter att det räckte med en mycket begränsad arbetsinsats för att sådana arter skulle hamna i proven. Att det var ont om rödlistade arter i materialet kan till en del förklaras med att många rödlistade arter inte bestämdes under den tid från vilken materialet härrör samt på att många prov då höll en betydligt lägre standard än idag. I rapporten återfinns teckningar som visar viktiga djurformer som noterats inom Piteälvens avrinningsområde. Vidare finns där korta beskrivningar avseende viktiga indikatorarter och ovanliga arter i alla prov som den här rapporten avhandlar. 2

7 Inledning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF). Rapporten handlar om bottenfauna inom Piteälvens avrinningsområde. Rapportens syfte är att redovisa: Förekomst av försurnings- och/eller föroreningskänsliga djurformer Förekomst av rödlistade arter Förekomst av ovanliga arter Taxa som är karaktäristiska för Piteälvens avrinningsområde. Sjöar och vattendrag inom Piteälvens avrinningsområde som bedömts vara värdefulla på grund av fynd av rödlistade och/eller ovanliga taxa eller via hög likhet i bottenfauna med något av de jungfruliga vattendragen på Kola-halvön. Rapporten baseras på det mycket begränsade och heterogena bottenfaunamaterial som är registrerat i Limnodatas databas. Av de mer än bottenfaunaprov som är registrerade i Limnodatas databas härrör endast 58 från Piteälvens avrinningsområde. Lite om Piteälven Från källflödena i fjällen till utloppet i Bottenviken är Piteälven ca. 370 km lång. Avrinningsområdet omfattar en areal om ca km 2. Piteälvens källflöden börjar på den norska sidan strax ost till sydost om Sulitelma. Den övre delen av avrinningsområdet utgörs främst av de stora sjöarna Pieskejaure (577 möh), Mavasjaure (547 möh) och Ikesjaure (745 möh). På den ca. 7 mil långa sträckan från glaciärerna vid Sulitelma till sjön Tjeggelvas (450 möh) innehåller Piteälvens avrinningsområde en mängd sjöar och vattendrag i skilda storleksklasser. Ca. 1,5 mil nordväst om Tjegelvass rinner vattensystemet i dalgången mellan fjälllkedjorna Fiehtar (1551 möh) och Gusstar (1632 möh). Karaktären av älv, utan en mängd mellanliggande sjöar, börjar först efter sjön Puoktjajaure (377 möh) och därifrån är det ca. 10 mil till utloppet i Bottenviken vid Piteå. Under sin färd från fjällen till Bottenviken passerar Piteälven fem storskaliga naturgeografiska regioner; Norra högfjällsregionen med den Kaledoniska bergskedjan. Området kännetecknas av kalt berg med morän och lithosol. Förfjällsregion med urberg, morän och podsol. Skogsområden i norra Sverige och norra Finland med urberg, morän, podsol och histosol. Mellanboreala skogsområden med urberg, morän och podsol. Kustslätter och dalar vid bottenviken med urberg, morän och podsol. De undersökta vattnen inom Piteälvens avrinningsområde kännetecknades i snitt av klara, måttligt färgade, ganska jonsvaga och neutrala vatten, d. v. s. en vattenkvalitet som medger goda betingelser för flertalet arter inom bottenfaunan. Tabell 1. Tabellen baseras på den kemi som analyserades i de vattenprov som togs i samband med att bottenfauna samlades in. Parameter Minimum Maximum Medeltal Standardavvikelse Antal registreringar ph 6,2 7,5 6,9 0,3 58 Konduktivitet µs/cm Färgtal mg Pt/l Grumlighet FTU 0,3 4,4 1,0 0,9 26 Alkalinitet mekv/l 0,01 0,22 0,13 0,05 48 Kalcium mekv/l 0,03 0,24 0,12 0,04 39 Magnesium mekv/l 0,01 0,08 0,04 0,02 39 Klorid mekv/l 0,00 0,05 0,02 0,

8 Material Bottenfaunan inom Piteälvens avrinningsområde synes tillhöra den sämst utforskade av alla inom landet. Av de totalt cirka bottenfaunaprov från Sverige som registrerats i författarnas databas hör endast 59 prov från 54 skilda vatten till Piteälvens avrinningsområde. Av dessa 59 prov har 28 tagits med sådan metod (M42-liknande) att en relativt representativ bild bör ha erhållits av vilka storvuxna djurformer (längre > ca. 5 mm) som karaktäriserat de undersökta sjöarna och vattendragen. I 30 prov har i första hand dagsländor eftersökts (metod M9) vilket resulterat i att viktiga indikatorarter kan ha förbisetts. Ett prov avser flygande insekter. 51 prov härrör från vattendrag och 7 från sjöar. Hur proven fördelar sig på skilda årtal och månader framgår av tabell 2. Var inom Piteälvens avrinningsområde de 59 proven är belägna framgår av figur 1 och tabell 2. Tabell 2. Antal bottenfaunaprov som tagits inom Piteälvens avrinningsområde vid skilda årtal och månader. Årtal Juni Juli Augusti Summa Summa Proven har tagits av fem skilda personer och artbestämts av fyra skilda personer. Det är naturligtvis självklart att ett så litet och dessutom heterogent material som det som föreligger från Piteälvens avrinningsområde inte kan ge annat än en översiktlig bild av den bottenfauna som i verkligheten karaktäriserade området åren

9 Figur 1. Belägenheten av de 59 prov som tagits inom Piteälvens avrinningsområde. Blå rutor anger lokaler vars kod i tabell 3 och i texterna föregås av beteckningen PI (Pite lappmark), gröna är LU (Lule lappmark) och gula är NB (Norrbotten). Koden följs där av numret inom rutorna. 5

10 Tabell 3. Undersökta lokaler. Se figur 1 avseende lokalernas belägenhet. Se stycket metoder avseende beskrivning av metoder. Sjö/vattendrag Lokalnamn Metod Provdatum X-koor Y-koor Höh Antal Sida taxa Abraur. Ulopp från. PI3 Dagsländssök Abraur. Ulopp från. PI3 Semikvantitativt Ardnasjåkkå PI60 Kvalitativt Alep Vatjamjaure. Bäck till. PI73 Kvalitativt Biessejåkkå PI63 Kvalitativt Bårgåjaure. Bäck till. PI74 Kvalitativt Debrikbäcken. Bäck till. LU142 Kvalitativt Flarkmyrbäcken NB47 Dagsländssök Jurrejaure PI82 Dagsländssök , Kaisejåkkå PI108 Semikvantitativt Kallträskån NB3 Dagsländssök Kallträskån NB3 Semikvantitativt Kutsasjoki NB49 Dagsländssök Kvarnbäcken PI30 Dagsländssök Kvarnbäcken LU79 Dagsländssök Laxtjärnen. Bäck från. PI32 Dagsländssök Laxtjärnbäcken PI126 Semikvantitativt Malmesjaure PI2 Dagsländssök Måskejåkkå PI93 Semikvantitativt Naktetjärnen NB46 Dagsländssök Norrbäcken PI75 Kvalitativt Piteälven PI6 Dagsländssök Piteälven PI1 Dagsländssök Piteälven NB48 Dagsländssök Plassajaure. Tjärn uppströms. PI5 Dagsländssök Pråunåjåkkå PI121 Semikvantitativt Puornaurebäcken LU141 Dagsländssök Rakkojaurbäcken PI35 Dagsländssök Reivobäcken PI39 Dagsländssök Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Dagsländssök Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Semikvantitativt Ribbraurjåkkå PI84 Semikvantitativt Ringobäcken PI71 Kvalitativt Rutnatj LU177 Semikvantitativt Ruttjebäcken PI33 Dagsländssök Rätniltjåkkå PI103 Semikvantitativt Saddajaure PI7 Dagsländssök Sarkajauratjsystemet. Tjärn i. LU140 Dagsländssök Sikträsket. Bäck från. NB45 Dagsländssök Sikån LU78 Dagsländssök Skiljesmyrbäcken PI34 Dagsländssök Skiljesmyrbäcken PI34 Dagsländssök Stapeldalsbäcken NB93 Semikvantitativt Storlidbäcken NB92 Semikvantitativt Ståkkebäcken PI106 Semikvantitativt Suobdek PI83 Semikvantitativt , Suoinakjåkkå PI61 Kvalitativt Sårjåsjåkkå PI104 Semikvantitativt Varjisån PI125 Semikvantitativt Varjisån. Bäck till. PI28 Dagsländssök Varvekjåkkå PI109 Semikvantitativt Viepsajåkkå PI62 Kvalitativt Viepsajåkkå PI94 Semikvantitativt Vistån PI29 Dagsländssök Vistån NB44 Dagsländssök Vitbäcken LU38 Luftfångst Vitbäcken LU178 Semikvantitativt Vitbäcken LU36 Dagsländssök Vitbäcken LU36 Dagsländssök

11 Metoder Provtagningsmetoder Metod C. Semikvantitativa prov Metod C är en M42-likande metod som skiljer sig från M42 genom att djuren plockas ut i fält och inte under mikroskop. M42-metoden beskrivs i Naturvårdsverket (1996). I korthet går metod C ut på att 30 skilda bottenytor om ca. 0,2 m 2 störs med foten under en sammanlagd tid av ca. 5 sekunder varunder delar av det bottenmaterial och de djur som virvlas upp samlas in i en håv med diameter 16 cm och maskvidd ca 1,5 mm. Normalt tas 3 prov längs 10 profiler där ett prov tas så nära stranden som möjligt, ett mitten av vattendraget, eller ut till vadbart djup, samt ett prov mellan nämnda prov. Avståndet mellan profilerna är 5 meter där dock meter 25 hoppas över. De 30 proven behandlas som ett samlingsprov och efter avslutat provtagning plockas djuren ut från materialet i fält. C-metoden tillhör de proportionella metoderna vilket innebär att en ungefärlig bild av proportionera mellan skilda storvuxna djurformer erhålls. Insamlat material konserveras i 96% etanol. Metod M9. Dagsländssök Metoden, som inte används idag, är identisk med metod M42 vad gäller det fältmässiga provtagningsförfarandet. Metoden syftade till att kartlägga förekomsten av olika dagsländsarter för att därigenom kunna kartera försurningens geografiska utbredning (se t. ex. Jordbruksdepartementet, 1982 och Engblom & Lingdell, 1983). Metoden skiljer sig från M42 genom att bottenmaterialet inte konserveras för senare studium i laboratorium. I stället eftersöks dagsländor i fält med obeväpnat öga och minst en individ av varje funnen dagsländsform plockas ut och konserveras i 70%-ig alkohol. Andra djurformer har ibland plockats ut och konserverats i samband med söket efter dagsländor, dock inte på ett systematiskt sätt. Metod M13. Kvalitativa prov Metoden är identisk med metod C vad gäller det fältmässiga provtagningsförfarandet men djuren har senare datalagts som kvalitativa prov. Metod M60. Luftfångst Vid en lokal samlades dagsländor in med vanlig fjärilshåv. Endast kvalitativa data erhålls med metod M60. Analysmetod Minst en individ av varje taxon i provet (enligt Degerman & al. (1994)) plockades ut under stereolupp vid sex gångers förstoring. Insamlat material analyserades under mikroskop vid 6 till 400 gångers förstoring. Artbestämningen drevs så långt möjligt till de nivåer som ges i op. cit. Normalt kunde juvenila stadier och äggstadier inte artbestämmas, det kunde också vara omöjligt att artbestämma djur som skadats svårt vid provtagningen. Ett antal djurformer kunde endast artbestämmas av ett fåtal experter runt om i världen, i detta arbete bestämdes djur inblandade taxonomer inte själva behärskade till släkte, familj eller högre enhet. Många djurformer kunde inte alls artbestämmas enär det saknas artbestämningslitteratur. 7

12 Utvärderingsmetoder Om ett prov innehöll försurningskänsliga taxa (BpHI>5) enligt Lingdell & Engblom (2002) så har vattnet bedömts vara förskonat från allvarliga försurningsskador. Om ett prov innehöll föroreningskänsliga taxa med FOI>3 enligt en uppdaterad version av det FOI-index som ges i Degerman & al. (1994), eller om det innehöll taxa med ett BMWP-index>7 utifrån de familjer som redovisas som ingående i ASPT-indexet i Naturvårdsverket (1999), så har vattnet bedömts vara förskonat från allvarlig förorening. Rödlistade arter utgår från Gärdenfors (2005). Naturvärdet i form av sällsynta arter baseras på FF-index (Lingdell & Engblom opubl.). FF-index förklaras på sidan 10. De förekomstfaktorer (FF) som ges i resultatdelen bygger på samtliga 59 prov vilket ger en skev bild av den verkliga förekomstfrekvensen, materialets heterogenitet medger dock inte framtagandet av invändningsfria förekomstfrekvenser. Angivna förekomstfaktorer skall ses som indikationer avseende förekomstfaktorer och inte som reala förekomstfaktorer. Försök att värdera vattendragens naturlighet/ursprunglighet görs genom att analysera faunasammansättningen från varje lokal med dito från de Kola-vattendrag som redovisas i Bergengren et. al (2004). Likheten har analyserats med hjälp av Sorensens likhets-index (Sorensen, 1948). Faunan från Kola-vattendragen har före analysen reducerats ner till ungefär den taxonomiska nivå som återfinns i materialet från Piteälvens avrinningsområde. Det innebär att iglar, gråsuggor, märlkräftor, dagsländor, sävsländor och snäckor oftast behandlas som arter medan trollsländor, bäcksländor, skinnbaggar, skalbaggar och nattsländor reducerats ner till minsta gemensamma taxonomiska nivå vilken varierar med ordningarna. Musslor ingår, med undantag för flodpärlmussla, som släkten. Det är inte möjligt att reducera ner faunan till en invändningsfri nivå utan att samtidigt förlora värdefull information, redovisade likheter skall därför ses som hjälpmedel för tanken och inte som exakta likheter. 8

13 Resultat Allmänt om bottenfauna i Piteälvens avrinningsområde Allmänna djurformer Totalt har 242 skilda taxa påträffats i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde, av dessa har 130 bestämts till art. 59 djurformer kan betraktas som tämligen allmänna med en förekomstfrekvens överstigande 10%. Mest frekventa var naturligtvis fjädermyggslarver (83%), knottlarver (64%) och maskar (63%). Fjädermyggslarv Chironomidae Mask Oligochaeta Knottlarver Simuliidae Figur 2. Allmänna djurformer i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde Nattsländan Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) och dagsländan Baetis rhodani (Pictet, 1843) som hör till karaktärsarterna i svenska vattendrag gjorde det också i Piteälvens avrinningsområde. Där påträffades de i 58% respektive 56% av proven. Dagslända Ephemeroptera Baetis rhodani Nattslända Trichoptera Rhyacophila nubila Figur 3. Några karaktärsarter i de 59 proven från Piteälvens avrinningsområde. Dagslända Ephemeroptera Heptagenia orbiticola Rödlistade arter Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (Kunskapsbrist) påträffades i Skiljesmyrbäcken inom Reivoreservatet. I övrigt påträffades inga rödlistade taxa i de 59 proven. 9

14 Sällsynta arter Tabell 4. Förekomstfaktor (FF) från 0,0125 och uppåt. FF utgörs av inverterade värdet av förekomstfrekvensen för respektive indexgivande taxon inom landet. Indexgivande taxa är sådana vars förekomstfrekvens kunnat beräknas någorlunda objektivt genom att endast data från prov av M42-typ ingår i beräkningen samt att endast taxa med rimligt enhetlig artbestämning ingår. För närvarande baseras FF på 8309 taxalistor. Eftersom FF, p. g. a. brist på prov i många biotoptyper, kan vara gravt felaktigt kan också bedömningen av en lokals naturvärde bli gravt felaktig. FF 0,2000 innebär att arten påträffats i 0,06% och FF=0,0125 arten påträffats i 0,96% av alla 8309 relevanta prov. Bokstäverna i kolumn - Bild - hänvisar till snarlikt djur inom figur 4. n=antal fynd i de 58 proven. Taxa Djurgrupp Bild Anmärkning FF n Ceraclea perplexa (McLachlan, 1877) Nattslända A Synes vara sällsynt 0, Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 Dagslända K Är sällsynt 0, Sialis morio Klingstedt, 1931 Sävslända B Ganska ovanlig 0, Atherix ibis (Fabricius, 1798) Bäckbroms C Ganska vanlig i östra delen av Norrbotten 0, Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) Nattslända D Kan vara underrepresenterad i databasen 0, Ceraclea nigronervosa (Retzius, 1783) Nattslända A Synes vara ganska sällsynt 0, Bythotrepes longimanus Leydig, 1860 Hinnkräfta Är sannolikt underrepresenterad i databasen 0, Baetis macani Kimmins, 1957 Dagslända F Osäker taxonomisk status 0, Ceratopsyche nevae (Kolenati, 1858) Nattslända E Är sannolikt underrepresenterad i databasen 0, Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) Nattslända Ganska ovanlig 0, Micrasema setiferum (Pictet, 1834) Nattslända Ganska ovanlig 0, Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) Nattslända A Ganska ovanlig 0, Gerris odontogaster (Zetterstedt, 1828) Skräddare Ganska ovanlig 0, Glossiphonia concolor-typ Igel H Ganska ovanlig 0, Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) Nattslända A Ganska ovanlig 0, Diura bicaudata (Linnaeus, 1758) Bäckslända G Ganska ovanlig 0, Cloeon praetextum Bengtsson, 1914 Dagslända I Ganska ovanlig 0, A C D E B K G H I F Figur 4. Några ovanliga djurformer inom Piteälvens avrinningsområde. Se tabell 4 vilka djur bokstäverna avser. 10

15 Biologiska index och vattenkvalitet inom Piteälvens avrinningsområde Många djurformer inom Piteälvens avrinningsområde hör enligt olika biologiska index till de mer krävande med avseende på vattnets och miljöns kvalitet. Exempel på sådana arter ges i figur 5-7. FOI-index (Degerman & al, 1994): 47 av 242 påträffade taxa har ett FOI-index överstigande 3 vilket innebär att de bedömts kräva ett mycket rent och syrgasrikt vatten. Endast 1 av de 59 proven saknade taxa med FOI-index överstigande 3. Detta prov härrör från sjön Jurrejaure där dock ganska renvattenkrävande dagsländor påträffades, bl. a. dagsländan Leptophlebia marginata. BMWP-index (Naturvårdsverket. 1999): Samtliga 59 prov innehöll taxa med BMWP>7 vilket innebär att enligt detta index innehöll alla prov renvattenkrävande djurformer. BpHI-index (Lingdell & Engblom. 2004): 58 av de 59 proven innehöll taxa med BpHI>5 vilka normalt tar skada vid ph under 5,6. Försurningskänsliga taxa saknades endast i provet från Jurrejaure , dock eftersöktes främst dagsländor. Försurningskänsliga kräftdjur, snäckor och/eller iglar kan därför ha missats. Dagslända Ephemeroptera Ephemerella mucronata Dagslända Ephemeroptera Ephemera danica Dagslända Ephemeroptera Ameletus alpinus Dagslända Ephemeroptera Heptagenia dalecarlica Nattslända Trichoptera Philopotamus montanus Nattslända Trichoptera Ceraclea annulicornis Figur 5. Exempel på några arter som är föroreningskänsliga enligt FOI och BMWP och som samtidigt är försurningskänsliga enligt BpHI. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. 11

16 Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Dagslända Ephemeroptera Caenis horaria Nattslända Trichoptera Arctopsyche ladogensis Sötvattensmärla Crustacea Rivulogammarus lacustris Nattslända Trichoptera Agapetus ochripes Snäcka Gastropoda Radix balthica coll. Snäcka Gastropoda Ancylus fluviatilis Klotmussla Bivalvia Sphaerium corneum coll. Figur 6. Exempel på några arter som är försurningskänsliga enligt BpHI. De anses dock vara tåligare gentemot störningar i miljön än arterna i figur 5 alternativt att de inte klassificerats inom BMWP-indexet. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. 12

17 Bäckslända Plecoptera Capnopsis schilleri Bäckslända Plecoptera Diura nanseni Bäckslända Plecoptera Taeniopteryx nebulosa Bäckslända Plecoptera Amphinemura borealis Trollslända Odonata Cordulegaster boltoni Nattslända Trichoptera Rhyacophila nubila Figur 7. Exempel på några arter som är föroreningskänsliga enligt FOI och BMWP. De anses dock vara tåligare gentemot surt vatten än arterna i figur 6. Alla har påträffats inom Piteälvens avrinningsområde. Resultat från likhetsanalys Urvatten? För att kunna säga att faunan i ett vatten har höga likheter med dito i ett annat vatten bör likheten överstiga 60%. Bottenfaunan i 17 av de 58 proven hade en likhet överstigande 40%, 5 över 50% och endast ett prov, provet från Vitbäcken (LU178), uppvisade en likhet högre än 60% med bottenfaunan i något av urvattnen på Kola-halvön. 13

18 Tabell 5. Sammanfattade bedömningar av försurnings- och föroreningspåverkan samt bottenfaunans naturvärdesstatus i de undersökta vattnen. Semi+Dag anger att lokalen undersökts med såväl semikvantitativ metod som med dagsländssök. 2 gånger Dag anger att lokalen har undersökts med dagsländsök vid två skilda tillfällen. I kolumn KL anges den %-uella likheten med faunan i ett jungfruligt vattendrag på Kolahalvön i de fall likheten översteg 50%. AT anger antalet skilda taxa som påträffades vid respektive lokal. Sjö/vattendrag Lokalnampåverkapåverkastatus Metod Försurning- Förorening- Naturvärdes- KL AT Sida Abraur. Ulopp från. PI3 Semi+Dag Ingen Ingen Mycket hög Ardnasjåkkå PI60 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Alep Vatjamjaure. Bäck till. PI73 Kvalitativ Ingen Ingen Ganska hög Biessejåkkå PI63 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Bårgåjaure. Bäck till. PI74 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Debrikbäcken. Bäck till. LU142 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Flarkmyrbäcken NB47 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Jurrejaure PI82 Dagsländssök Okänd Ingen Okänd 7 16 Kaisejåkkå PI108 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Kallträskån NB3 Semi+Dag Ingen Ingen Ganska hög Kutsasjoki NB49 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Kvarnbäcken PI30 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Kvarnbäcken LU79 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Laxtjärnen. Bäck från. PI32 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Laxtjärnbäcken PI126 Semikvantitativ Ingen Ingen Okänd Malmesjaure PI2 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd 9 18 Måskejåkkå PI93 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Naktetjärnen NB46 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Norrbäcken PI75 Kvalitativ Ingen Ingen Ganska hög Piteälven PI6 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Piteälven PI1 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Piteälven NB48 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Plassajaure. Tjärn uppströms. PI5 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Pråunåjåkkå PI121 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Puornaurebäcken LU141 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Rakkojaurbäcken PI35 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Reivobäcken PI39 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Ribraurjåkkå. Bäck till. PI4 Semi+Dag Ingen Ingen Ganska hög Ribbraurjåkkå PI84 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Ringobäcken PI71 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Rutnatj LU177 Semikvantitativ Ingen Ingen Ganska hög Ruttjebäcken PI33 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Rätniltjåkkå PI103 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Saddajaure PI7 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög 7 22 Sarkajauratjsystemet. Tjärn i. LU140 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Sikträsket. Bäck från. NB45 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Sikån LU78 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Skiljesmyrbäcken PI34 2 gånger Dag Ingen Ingen Mycket hög Stapeldalsbäcken NB93 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Storlidbäcken NB92 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Ståkkebäcken PI106 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Suobdek PI83 Semikvantitativ Ingen Ingen Ganska hög Suoinakjåkkå PI61 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Sårjåsjåkkå PI104 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Varjisån PI125 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Varjisån. Bäck till. PI28 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Varvekjåkkå PI109 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Viepsajåkkå PI62 Kvalitativ Ingen Ingen Ordinär Viepsajåkkå PI94 Semikvantitativ Ingen Ingen Ordinär Vistån PI29 Dagsländssök Ingen Ingen Okänd Vistån NB44 Dagsländssök Ingen Ingen Ganska hög Vitbäcken LU38 Luftfångst Ingen Ingen Okänd 6 25 Vitbäcken LU178 Semikvantitativ Ingen Ingen Mycket hög Vitbäcken LU36 2 gånger Dag Ingen Ingen Ganska hög

19 Bottenfauna i undersökta lokaler Fetmarkerade lokaler är sådana där relativt ovanliga arter påträffats och/eller där likheten i faunasammansättning med ett Kola-vattendrag varit minst 50%, det vill säga vatten som vi bedömt ha höga naturvärden. Vatten med hög andel ganska ovanliga arter är också fetmarkerade. Utloppet från Abraure ca. 25 km VNV Moskosel (PI Datum och ). Vattendraget provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Ovanliga arter som bäckbromsen Atherix ibis (Fabricius, 1798), en igel av Glossiphonia concolor-typ samt nattsländorna Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) och Ceraclea perplexa (McLachlan, 1877) noterades vid detta fina vattendrag. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Procloeon bifidum, Metretopus borealis, Heptagenia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia marginata och Ephemerella mucronata, bäcksländorna Diura nanseni, Isoperla obscura och Taeniopteryx nebulosa, nattsländorna Athripsodes cinereus, Ceraclea perplexa och Molanna angustata samt snäckor. Det var gott om bergsimpor. Totalt har 62 taxa registrerats. Ardnasjåkkå ca. 63 km NNV Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Simpa noterades. Totalt påträffades 30 taxa. Bäck till Alep Vatjamjaure ca. 32 km NO Arjeplog (PI Datum ). Provet togs av okänd person inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Den tämligen ovanliga nattsländan Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) noterades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Paracinygmula joernensis. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 22 taxa. Biessejåkkå ca. 37 km N Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Paracinygmula joernensis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila samt snäckor. Simpa noterades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (51%). Simpa noterades. Totalt påträffades 34 taxa. Bäck till Bårgåjaure ca. 35 km NNO Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. igeln Glossiphonia complanata, dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Wormaldia subnigra, Rhyacophila nubila och 15

20 Lepidostoma hirtum samt snäckor. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Punsyj Creek (53%). Totalt påträffades 31 taxa. Bäck till Debrikbäcken ca. 54 km ONO Arjeplog ( LU Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus, Procloeon bifidum, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Simpa och elritsa noterades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (51%). Totalt påträffades 25 taxa. Flarkmyrbäcken ca. 35 km VNV Älvsbyn ( NB Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis samt snäckor. Gott om elritsa. Totalt påträffades 10 taxa Jurrejaure ca. 12 km NO Moskosel ( PI ,5. Datum ). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga relativt renvattenkrävande indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Arthroplea congener, Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina. Försurningskänsliga indikatortaxa påträffades inte, vilket dock kan bero på att sådana inte eftersöktes. Totalt noterades 7 taxa. Kaisejåkkå ca. 105 km NNV Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila, Micrasema gelidum och Lepidostoma hirtum. Totalt påträffades 14 taxa. Kallträskån ca. 17 km SV Älvsbyn (NB Datum och ). Foto saknas. Ån provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den relativt ovanliga dagsländan Baetis macani Kimmins, 1957 påträffades. Viktiga indikatortaxa som noterades var bl. a. dagsländan Ephemera danica, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Bergsimpa, elritsa och nejonöga påträffades. Totalt har 44 taxa noterats. 16

21 Kutsasjoki ca. 16 km NV Älvsbyn ( NB Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis. Totalt påträffades 13 taxa. Kvarnbäcken ca. 27 km NO Arvidsjaur ( PI Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia sulphurea och Serratella ignita, bäcksländesläktet Isoperla och klotmusslor. Totalt noterades 15 taxa. Kvarnbäcken ca. 41 km NO Moskosel ( LU Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus och Serratella lactata, nattsländorna Rhyacophila nubila och Sericostoma personatum samt snäckor. Simpor noterades. Totalt registrerades 24 taxa. 17

22 Bäck från Laxtjärnen ca. 21 km N Arvidsjaur ( PI Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis subalpinus, Paracinygmula joernensis, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Philopotamus montanus, Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Totalt noterades 24 taxa. Laxtjärnbäcken ca. 22 km N Arvidsjaur ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Lars Eriksson Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Acentrella lapponica, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 33 taxa. Malmesjaure ca. 10 km V Moskosel ( PI Datum ). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Metretopus borealis och Paracinygmula joernensis, nattsländan Mystacides azurea och snäckor. Totalt noterades 9 taxa. Måskejåkkå ca. 43 km NO Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni och nattsländorna Philopotamus montanus och Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 22 taxa. aktertjärnen ca. 48 km ONO Arvidsjaur (NB Datum ). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den relativt ovanliga nattsländan Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) påträffades. Viktiga indikatortaxa, frånsett snäckor, noterades inte. Totalt noterades 16 taxa. 18

23 Norrbäcken ca. 42 km NO Arjeplog (PI Datum ). Provet togs av okänd person inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Den relativt ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761) påträffades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Procloeon bifidum. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 24 taxa. Piteälven ca. 40 km NO Arjeplog ( PI Datum ). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis subalpinus, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica samt nattsländan Rhyacophila nubila. Det var gott om simpor. Totalt noterades 13 taxa. Piteälven ca. 9 km NNO Moskosel ( PI Datum ). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Metretopus borealis, Paracinygmula joernensis och Heptagenia dalecarlica, bäcksländan, nattsländorna, och samt snäckor. Det var gott om simpa. Totalt noterades 20 taxa. Piteälven ca. 33 km NV Älvsbyn ( NB Datum ). Älven provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis bundyae, Ameletus alpinus och Siphlonurus aestivalis samt snäckor. Ett flertal öringar observerades. Totalt påträffades 31 taxa. Tjärn uppströms Plassajaure ca. 37 km ONO Arjeplog (PI Datum ). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ovanliga dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, Viktig indikatorart som påträffades var dagsländan Siphlonurus alternatus. Totalt noterades 11 taxa. 19

24 Pråunåjåkkå ca. 28 km NV Moskosel ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna -igrobaetis niger och Baetis subalpinus, bäcksländan Diura nanseni, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum samt snäckor. Totalt påträffades 30 taxa. Puornaurebäcken ca. 42 km NNO Moskosel ( LU Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis subalpinus, Siphlonurus lacustris, Metretopus borealis och Serratella ignita samt bäcksländan -emurella pictetii. Totalt noterades 14 taxa. Rakkojaurbäcken ca. 23 km V Moskosel ( PI Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemera danica, nattsländorna Philopotamus montanus och Sericostoma personatum samt snäckor. Totalt noterades 21 taxa. Reivobäcken ca. 17 km NNV Arvidsjaur ( PI Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis subalpinus, Metretopus alter och Paraleptophlebia strandii, bäcksländan Diura nanseni samt snäckor. Totalt noterades 26 taxa. 20

25 Bäck till Ribraurjåkkå ca. 38 km ONO Arjeplog (PI Datum och ). Vattendraget provtogs 1990 av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761). Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Simpa påträffades. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Varzuga river (52%). Totalt har 57 taxa noterats. Ribbraurjåkkå ca. 41 km O Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Isoperla grammatica, nattsländorna Arctopsyche ladogensis och Rhyacophila nubila samt snäckor. Totalt påträffades 33 taxa. Ringobäcken ca. 28 km NNO Arjeplog (PI Datum ). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Baetis fuscatus, Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Protonemura meyeri, nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum samt snäckor. Totalt påträffades 26 taxa. Rutnatj ca. 38 km NO Moskosel (LU Datum ). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Oligostomis reticulata (Linnaeus, 1761). Relativt viktiga indikatortaxa påträffades, bl. a. dagsländorna Heptagenia fuscogrisea och Caenis horaria, nattsländan Molannodes tinctus och snäckor. Totalt noterades 38 taxa. Ruttjebäcken ca. 22 km NNV Arvidsjaur (PI Datum ). Selet i bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ganska ovanliga nattsländan Ceraclea nigronervosa (Retzius, 1783). Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Taeniopteryx nebulosa och snäckor. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (50%). Totalt noterades 32 taxa. 21

26 Rätniltjåkkå ca. 114 km NV Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Brachyptera risi samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Micrasema gelidum. Totalt påträffades 19 taxa. Saddajaure ca. 44 km NNO Arjeplog (PI Datum ). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom i privat regi, främst med syftet att leta dagsländor. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Fynd gjordes av den ovanliga dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Leptophlebia vespertina och Paracinygmula joernensis. Totalt noterades 7 taxa. Tjärn i Sarkajauratjsystemet ca. 41 km S Jokkmokk (LU Datum ). Tjärnen provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Trots en mycket begränsad provtagningsinsats påträffades ganska ovanliga arter som sävsländan Sialis morio Klingstedt, 1931, skräddaren Gerris odontogaster (Zetterstedt, 1828) och dagsländan Cloeon praetextum Bengtsson, Ganska viktiga indikatortaxa påträffades, bl. a. dagsländan Siphlonurus alternatus och sävsländan Sialis morio. Totalt registrerades 24 taxa. Bäck från Sikträsket ca. 32 km V Älvsbyn ( NB Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatorarter som påträffades var dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Centroptilum luteolum samt snäckor. Gott om elritsa. Totalt påträffades 18 taxa. 22

27 Sikån ca. 31 km NO Moskosel ( LU Datum ). Ån provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis och Heptagenia dalecarlica, nattsländorna Lepidostoma hirtum och Sericostoma personatum samt snäckor. Simpa noterades. Totalt registrerades 16 taxa. Skiljesmyrbäcken ca. 25 km NNV Arvidsjaur (PI Datum och ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Den rödlistade dagsländan Heptagenia orbiticola Kluge, 1986 i hotkategori DD (Kunskapsbrist) påträffades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ephemerella aurivillii och Paracinygmula joernensis. En mycket vacker tigerrandig gädda i femhektosklassen observerades. Totalt har 23 taxa noterats. Stapeldalsbäcken ca. 25 km V Älvsbyn ( NB Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Lars Eriksson. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Metretopus borealis och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Capnopsis schilleri samt nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 20 taxa. Storlidbäcken ca. 24 km NV Älvsbyn ( NB Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Micrasema gelidum. Totalt påträffades 24 taxa. Ståkkebäcken ca. 38 km ONO Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Ameletus alpinus och Ephemerella aurivillii, bäcksländorna Diura nanseni och Isoperla grammatica samt nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 26 taxa. 23

28 Suobdek ca. 22 km VNV Moskosel (PI ,2. Datum ). Sjön provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt - Försurningsbedömning i Norrlands inland. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Ganska ovanliga arter som sävsländan Sialis morio Klingstedt, 1931 och nattsländan Molanna albicans (Zetterstedt, 1840) noterades. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. sötvattensmärlan Rivulogammarus lacustris, dagsländan Heptagenia fuscogrisea och snäckor. Totalt påträffades 38 taxa. Suoinakjåkkå ca. 61 km NNV Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Svedäng och Berglund inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var bl. a. dagsländorna Acentrella lapponica, Baetis subalpinus, Heptagenia dalecarlica och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Amphinemura borealis, bäckbaggen Elmis aenea samt nattsländorna Rhyacophila nubila och Lepidostoma hirtum. Stensimpa noterades. Totalt påträffades 28 taxa. Sårjåsjåkkå ca. 118 km NV Arjeplog ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani och Ephemerella aurivillii, bäcksländan Diura nanseni och nattsländan Rhyacophila nubila. Totalt påträffades 15 taxa. Varjisån ca. 22 km NO Moskosel ( PI Datum ). Provet togs av Lisa Lundstedt inom ramen för Fiskeriverkets projekt Försurning i fjällen? Djuren artbestämdes av Gunilla Lindgren. Viktiga indikatortaxa som påträffades var igeln Helobdella stagnalis, dagsländorna Heptagenia dalecarlica och Ephemerella mucronata, bäckbaggen Limnius volckmari, nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Rhyacophila nubila, Lepidostoma hirtum och Sericostoma personatum samt snäckor. Totalt påträffades 27 taxa. Bäck till Varjisån ca. 22 km NO Moskosel ( PI Datum ). Bäcken provtogs av Pär-Erik Lingdell inom ramen för Naturvårdsverkets projekt Riksinventering av Ephemeroptera. Djuren artbestämdes av Eva Engblom. Viktiga indikatortaxa som påträffades var dagsländorna Baetis fuscatus, Metretopus borealis och Paracinygmula joernensis, bäcksländan Diura nanseni och snäckor. Bergsimpa registrerades. Totalt noterades 11 taxa. 24

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS SÖDRA Å Rörums södra å uppströms Forse Rörums södra å ned Sträntemölla Faunistiska fakta: Rörums södra å har en renvattenfauna som är art- och individrik

Läs mer

Bottenfauna i Dalarna april 2007

Bottenfauna i Dalarna april 2007 Bottenfauna i Dalarna april 2007 Detta är en studie av bottenfaunasamhället i sju vattendrag (nio lokaler) och fyra sjöar (åtta provtagningar) i Dalarnas län i april 2007. Studien beskriver naturvärden

Läs mer

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet JULEBODAÅN Julebodaån vid Blåherremölla Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet Summa påträffade taxa 1977 2011: 92 taxa (7 lokaler) Summa påträffade

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar. Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar JULEBODAÅN Julebodaån vid Blåherremölla Faunistiska fakta: Julebodaån med biflöden har en renvattenfauna som är mycket artrik i nedre loppet Summa påträffade

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar KLAMMERSBÄCK Klammersbäck vid Lödahus Utsikt från väg 9 söderut mot Klammersbäck Klammersbäck uppströms Torup Faunistiska fakta: Klammersbäck har en renvattenfauna

Läs mer

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator

Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Mandibler av dagsländan Ephemera vulgata som försurningsindikator Per Mossberg Omslag: Tet: Teckningar Redigering: Larven av dagsländan Ephemera vulgata Per Mossberg, PL 3362 B, 711 97 Storå Eva Engblom,

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar RÖRUMS NORRA Å Rörums norra å nedströms Skogsdala Faunistiska fakta: Rörums norra å med biflöden har en renvattenfauna som är artrik och mycket individrik

Läs mer

5"89 - \ 5' (,,el ~ - 02.

589 - \ 5' (,,el ~ - 02. Svar på Remiss angående vattendirektivet 5"89 - \ 5' (,,el ~ - 02.!INK 2009 08 28 LÄNSSTYRELSEN, I NO:RRnOTT~LA N:. 1 Dessa synpunktr konll11er från LRF i Norrfjärden, Alterälven och Rosåns vattenförekomster

Läs mer

Småkryp i skogsvattendrag

Småkryp i skogsvattendrag Småkryp i skogsvattendrag Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Omslag: Text: Teckningar: Redigering: Kopparstick: Dagsländan Ephemera danica. Överst imago hona och underst flugfiskarens legendariska imitation,

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Rapport 2013:06. Fakta om småkryp i Dalarnas vattendrag

Rapport 2013:06. Fakta om småkryp i Dalarnas vattendrag Rapport 2013:06 Fakta om småkryp i Dalarnas vattendrag Omslagsbild: Allmän öringmatslända, Baetis rhodani. Foto: Pär-Erik Lingdell. Rapporten kan beställas från Länsstyrelsen Dalarna, telefon 023 8100.

Läs mer

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar VERKAÅN Verkaån vid Hemmeneköp Verkaån vid Haväng Verkaån vid Skepparp Farhultsbäcken nedströms Önneköp Faunistiska fakta: Verkaåns vattensystem har en renvattenfauna

Läs mer

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015 Bottenfauna och Vegetation 2015-11-20 på uppdrag av Eslövs kommun Innehållsförteckning sidan Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag 2017-01-25 Bottenfauna i Gävleborgs län 2016 Rapportdatum: 2017-01-25 Version: 2.0 Projektnummer:

Läs mer

Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017

Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017 Miljöförvaltningen Foto: Johan Andersson, EnviroPlanning Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017 ISBN nr: 1401-2448 R 2018:04 MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver

Läs mer

Resultat 2016 bottenfauna

Resultat 2016 bottenfauna Resultat 216 bottenfauna Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 216. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 491, samt expertbedömning. För förklaringar - se metodik

Läs mer

PUBLIKATION 2005:36 VATTENDOMAR I SKÅNE. Uppföljning av MKB för vattenverksamheter vid bro- och vägbyggen

PUBLIKATION 2005:36 VATTENDOMAR I SKÅNE. Uppföljning av MKB för vattenverksamheter vid bro- och vägbyggen PUBLIKATION 2005:36 VATTENDOMAR I SKÅNE Uppföljning av MKB för vattenverksamheter vid bro- och vägbyggen Titel: Vattendomar i Skåne - uppföljning av MKB för vattenverksamheter vid bro- och vägbyggen. Författare:

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Resultat 2017 bottenfauna

Resultat 2017 bottenfauna Rönne å - vattenkontroll 217 Resultat 217 bottenfauna Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 217. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 91, samt expertbedömning. För

Läs mer

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Inventering av bottenfaunan i Almaån Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av

Läs mer

Resultat 2013 bottenfauna

Resultat 2013 bottenfauna Rönne å - vattenkontroll 21 Resultat 21 bottenfauna Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 21. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 491, samt expertbedömning. För

Läs mer

Bottenfauna i Ivösjön

Bottenfauna i Ivösjön Bottenfauna i Ivösjön Undersökning på tio lokaler hösten 2008 Bottenfaunalokal 10 på Ivö. Foto: Jan Pröjts Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Cecilia Holmström Landskrona 20081120 EKOLOGGRUPPEN

Läs mer

Resultat bottenfauna

Resultat bottenfauna Vattenkontroll 28 28 - bottenfauna Tabell 1. av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 28, avseende antal taxa (inklusive kvalitativt sökprov), individantal, Shannons diversitetsindex, ASPT-index,

Läs mer

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK Steinkjer kommune Region midt Steinkjer kontorsted 09.11.2018 PE LAG IA NATU RE & E NVIRON M E NT AB Kvarvingelva Bottenfaunaundersökning

Läs mer

Resultat 2011 bottenfauna

Resultat 2011 bottenfauna Rönne å - vattenkontroll 211 Resultat 211 bottenfauna Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 211. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 491, samt expertbedömning.

Läs mer

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening

Lagan Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar. Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Lagan 00 Årsrapport Bottenfaunaundersökningar Växtplanktonundersökningar Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Biologiska undersökningar inom Lagan Recipientkontroll 00 Del. Bottenfaunaundersökningar

Läs mer

BIOLOGISK UNDERSÖKNING AV EN SJÖ SAMT NIO VATTENDRAG INOM ÖREBRO LÄN 2000

BIOLOGISK UNDERSÖKNING AV EN SJÖ SAMT NIO VATTENDRAG INOM ÖREBRO LÄN 2000 BIOLOGISK UNDERSÖKNING AV EN SJÖ SAMT NIO VATTENDRAG INOM ÖREBRO LÄN 2000 Nordtjärnsälven Silksbäcken Nittälven Hörksälven Getryggsån Sandån Yxsjön Flosjöbäcken Biflöde till Lerälven Mogruvebäcken Elfiske

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Metodik och genomförande - bottenfauna

Metodik och genomförande - bottenfauna och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Bottenfauna i Häsboån 2014

Bottenfauna i Häsboån 2014 Hanna Larsson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545 rojektnummer Kund 2730 Fiskevårdstjänst Version Datum 1.0 2014-06-16

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Resultat 2010 bottenfauna

Resultat 2010 bottenfauna Vattenkontroll 21 21 bottenfauna Tabell 1. av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 21. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 491, samt expertbedömning. För förklaringar - se metodik Vattendrag/sjö

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande 2002:18 Utgiven av: Ansvarig enhet: Författare: Omslagsbild: Foto: Illustrationer: Bottenfauna i Kalmar län 2001 Meddelande

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2007

Bottenfauna i Österlenåar 2007 Österlens vattenvårdsförbund 1 Bottenfauna i Österlenåar 27 Bottenfauna i Österlenåar 27 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som startade 27. I denna

Läs mer

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016 Solna stad Bottenfauna oktober 2016 Analysrapport till Calluna AB 2016-12-13 Analysrapport: Bottenfauna Solna stad oktober 2016 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Strömpilsplatsen 12, Sjöbod 2 907

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2013

Bottenfauna i Österlenåar 2013 Bottenfauna i Österlenåar 213 Bottenfauna i Österlenåar 213 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis

Läs mer

TOMMARPSÅN. Faunistiska fakta: Tommarpsån har en mycket art- och individrik bottenfauna Summa påträffade taxa : 162 taxa (23 lokaler)

TOMMARPSÅN. Faunistiska fakta: Tommarpsån har en mycket art- och individrik bottenfauna Summa påträffade taxa : 162 taxa (23 lokaler) Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar TOMMARPSÅN Björnbäcken Sillavadsån SV om Tunbyholmssjön Tommarpsån vid väg 11, mot S Faunistiska fakta: Tommarpsån har en mycket art- och individrik bottenfauna

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2014

Bottenfauna i Österlenåar 2014 Bottenfauna i Österlenåar 214 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis sammanfattande data för

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2009

Bottenfauna i Österlenåar 2009 Österlens vattenvårdsförbund 1 Bottenfauna i Österlenåar 29 Bottenfauna i Österlenåar 29 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem har ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27.

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2017

Bottenfauna i Österlenåar 2017 Bottenfauna i Österlenåar 217 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis sammanfattande data för

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2015

Bottenfauna i Österlenåar 2015 Bottenfauna i Österlenåar 215 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis sammanfattande data för

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar hösten 2011

Bottenfauna i Österlenåar hösten 2011 Bottenfauna i Österlenåar 211 Bottenfauna i Österlenåar hösten 211 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2008

Bottenfauna i Österlenåar 2008 Österlens vattenvårdsförbund 1 Bottenfauna i Österlenåar 28 Bottenfauna i Österlenåar 28 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2018

Bottenfauna i Österlenåar 2018 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis sammanfattande data för alla lokalerna och därefter

Läs mer

Kalkning och bottenfauna

Kalkning och bottenfauna Kalkning och bottenfauna 25 års erfarenhet av kalkning och dess effekter på bottenfauna i Västra Götalands län Rapport 2014:42 Rapportnr: 2014:42 ISSN: 1403-168X Författare: Ulf Ericson, Martin Mattsson,

Läs mer

Bottenfauna i Säveån 2009

Bottenfauna i Säveån 2009 Bottenfauna i Säveån 2009 En undersökning av bottenfaunan inom tre områden mellan Lerums kyrka och Hedefors inför reservatsbildning Bron vid Lerums kyrka. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-06-16 Anna Henricsson

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR-DEL 2

BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR-DEL 2 BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR-DEL 2 Lars Juhlin på Länsstyrelsen har givit tillstånd att publicera rapporten. Thomas Birgegård har ansvarat för provtagningarna Eva Engblom på LIMNODATA AB

Läs mer

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem. EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM 2001 En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler Gårdvedaån vid V Fridhem Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Emåns Vattenförbund

Läs mer

Bottenfauna i Österlenåar 2016

Bottenfauna i Österlenåar 2016 Bottenfauna i Österlenåar 216 Åtta bottenfaunalokaler i sju vattensystem ingår i kontrollprogrammet för Österlenåarna som pågått sedan 27. I denna rapport redovisas inledningsvis sammanfattande data för

Läs mer

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Bottenfaunan i Västra Ringsjön Bottenfaunan i Västra Ringsjön September 213 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med äldre undersökningar... 4 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning... 7 Bilaga 2.

Läs mer

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén Rönne å vattenkontroll 217 Sammanfattning Bottenfaunan i Västra Ringsjöns östra del har undersökts av Ekologgruppen under tidsperioden 25-217. Syftet har

Läs mer

Metodik och genomförande -bottenfauna

Metodik och genomförande -bottenfauna Metodik och genomförande -bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Undersökningen har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. Ekologgruppen är av Swedac ackrediterat företag. Metodiken följer följande

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Inventering av fiskfauna, bottenfauna och vattenbiotop Söderåsen 2000

Inventering av fiskfauna, bottenfauna och vattenbiotop Söderåsen 2000 Inventering av fiskfauna, bottenfauna och vattenbiotop Lund 2000-11-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.com

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Resultat 2015 bottenfauna

Resultat 2015 bottenfauna Resultat 215 bottenfauna 1 Ekologgruppen i Landskrona AB Datum: 215-4-22 Tabell 1. Resultat av bottenfaunaundersökningen i Rönneåns vattensystem 215. Bedömning enligt Naturvårdsverkets rapport 4913, samt

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Bottenfauna i Mjöån och Forsakarsbäcken

Bottenfauna i Mjöån och Forsakarsbäcken Bottenfauna i Mjöån och Forsakarsbäcken Gustav Helldén och Kristian Gärdsborn Förord Båda vattendragen rinner från Linderödsåsen och ut på Kristianstadsslätten. Mjöåns vatten kommer från Fjällmossen och

Läs mer

Biologiska undersökningar i Brönnestadsån

Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 På uppdrag av Hässleholms kommun Biologiska undersökningar i Brönnestadsån Resultat från ett NIP-projekt 2005 Rapporten är upprättad

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Uppföljning av flottledsrestaurering Nyträskbäcken Bottenfauna och fisk

Uppföljning av flottledsrestaurering Nyträskbäcken Bottenfauna och fisk 2012-03-07 Rapport Uppföljning av flottledsrestaurering Nyträskbäcken Bottenfauna och fisk Tina Hedlund Aquanord AB Innehåll Bakgrund... 2 Nyträskbäcken... 2 Metoder inom flottledsrestaurering... 3 Restaurering

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell Nedströms landsvägsbron, Linsell Jonatan Johansson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se // Org. Nr. 556389-2545 Q:\Projekt\2013\ALcontrol

Läs mer

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral

Bottenfauna i Kalmar län Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral Bottenfauna i Kalmar län 2009 Undersökning av nio vattendrag och en sjölitoral BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING I KALMAR LÄN 2009 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2009 - Undersökning av nio vattendrag och en

Läs mer

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015 Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015 2015-12-18 Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015 Rapportdatum: 2015-12-18 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Utförare:

Läs mer

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela

Slemmaskar, eller nemertiner, finns över hela Nytt ljus på okända slemmaskar en utvärdering av fältarbetet inom de svensk-norska artprojekten Kunskapen om slemmaskar, eller nemertiner som de också kallas, har länge varit bristfällig. De har ansetts

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR

BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR BIOLOGISK MÅNGFALD I SÖDERMANLÄNDSKA SJÖAR Denna rapport utgavs av länsstyrelsen i Södermanlands län (Nyköping) 1998. I rapporten bedöms tolv sörmländska sjöars försurnings-,förorenings- och naturvärdesstatus

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 25 Bottenfaunan i Västra Ringsjön Augusti 27 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Jämförelse med tidigare undersökningar... 3 Bilaga 1. Provpunktsbeskrivning...

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé

Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Översiktlig avgränsning av naturvärden och gröna samband inför detaljplanering Alfred Nobels allé Tumba 2015-03-05 Avgränsning är utförd av Dan Arvidsson och Nils Nygren, Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren

Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Information till besökare i Kebnekaiseområdet

Information till besökare i Kebnekaiseområdet Information till besökare i Kebnekaiseområdet juni 2013 Den 15 mars 2012 havererade ett norskt militärt flygplan på Kebnekaise. I denna tragiska olycka miste fem personer livet. Olyckan medförde att flygplansdelar

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002 EMÅNS VATTENFÖRBUND Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002 En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler Emån vid Emsfors Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Bottenfauna i Emåns vattensystem

Läs mer

Liv i vattnet vid Tisnaren

Liv i vattnet vid Tisnaren Liv i vattnet vid Tisnaren Bottenfaunaundersökningar i Tisnarens vattenområde, 2001 Stefan Lundberg & Urban Pettersson PM från Naturhistoriska riksmuseet 2006:4 Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie

Läs mer

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer