UPPSALA-MODELLEN RESULTAT, ERFARENHETER, SLUTSATSER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPSALA-MODELLEN RESULTAT, ERFARENHETER, SLUTSATSER"

Transkript

1 U T V Ä R D E R I N G A V N Y A R B E T S M E T O D F Ö R K O D N I N G O C H R E G I S T R E R I N G A V D I A G N O S E R U N D E R V Å R D T I L L F Ä L L E N V I D A K A D E M I S K A S J U K H U S E T UPPSALA-MODELLEN RESULTAT, ERFARENHETER, SLUTSATSER

2 Hänvisning till källan skall anges vid referat av dokumentet. Spridning av dokumentet, helt eller delvis, är ej tillåten utan tillåtelse av upphovsrättsinnehavaren. Dokumentet får inte ändras. Akademiska sjukhuset,

3 INNEHÅLLSFÖRT ECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning- Situation... 5 Akademiska sjukhuset... 5 Andra landsting... 5 Oklara mandat och bristande kompetens... 6 Utbildningsbehov... 6 Sammanfattning- Bakgrund... 7 Icd DRG... 8 Vem kodar... 9 Pilotprojektet- Uppsala-modellen... 9 Sammanfattning- Aktuellt tillstånd Kodningskvalitet...11 Medicinsk och administrativ journal...11 Läkarsekreterarna Läkare Lean-Kaizen Resultatmätningar- Förutsättningar Resultat - Onkologen Resultat - Thoraxkirurgen Rekommendation - Sammanfattning Potentiella vinster Potentiella risker DRG-ansvarigas rekommendation Jämförelse av antal diagnoser, bidiagnoser, åtgärdskoder samt DRG-vikt på onkologen Granskning av diagnos- och åtgärdsklassificering på toraxkirurgen

4 Uppdragsbeskrivning DRG-ansvarig läkare inom verksamhetsområde Riskfaktorer

5 SITUATION KUNSKAP OM FLÖDEN SKAPAS GENOM KVALITET I PRODUKTIONSRAPPORTERINGEN SAMMANFATTNING- SITUATION - Akademiska sjukhuset har problem att hålla budgeten - Från 2010 lägger beställaren del av anslag baserat på producerade DRGpoäng - För att optimera flöden krävs kunskap om producerad vård - Indata för flödesanalysen utgörs av diagnos- och åtgärdskoder - Trend i samtliga landsting till ökad diagnoskodning - Sjukhusövergripande riktlinjer saknas för hur optimal kodning uppnås - Tids- och kvalitetsvinster finns att hämta hem med förbättrade rutiner - Gängse rutiner ger bristfälligt resursutnyttjande - God kodningskvalitet förutsätter fortbildning AKAD EMISKA SJUKHUSET Akademiska sjukhuset har historiskt haft svårt att hålla budget. Inför 2010 års budget la beställaren in en DRG baserad ersättning för 30 % av den till C-län producerade slutenvården samt kirurgisk dagvård. Behovet av ökad kostnadskontroll samt anslag delvis baserad på producerade DRG-poäng ökar sjukhusets behov av korrekt produktionsrapportering. I dagsläget finns inga centrala riktlinjer för hur optimal kodning av diagnoser och åtgärder under vårdtillfällen skall registreras. I de flesta verksamheter förmodas läkaren diktera huvuddiagnos, eventuella bidiagnoser och åtgärder under specifikt sökord i epikrisen samt dessutom ange lämplig kodning. Läkarsekreterarna har olika frihetsgrad att lägga till utelämnade diagnoser och åtgärder vid olika verksamheter. AND RA L ANDSTING Landstinget Uppsala län (LUL) står sig relativt väl nationellt vad gäller antal koder per vårdtillfälle (VTF) producerar LUL ca: 2,7 diagnoskoder per VTF, det är fjärde mest i landet. Dock ses en tydlig trend, alla landsting ökar successivt sitt medeltal och de som satsar på 5

6 utbildade läkarsekreterare ligger i topp. Västerbottens läns landsting ligger främst och närmar sig ,5 koder per VTF. Det finns anledning att tro att detta inte innebär överkodning utan att det med bibehållen medicinsk relevans går att nå högre medelvärden givet den patientpopulation som vårdas i slutenvården idag. OKLARA MANDAT OCH BRISTANDE KOMPETENS I dagsläget sätts läkare, i det närmaste utan utbildning i diagnoskodning, att koda de diagnoser och åtgärder som utförts under varje VTF. Hos de flesta läkare saknas djupare insikt om kodernas betydelse för verksamheten. Vid många VTF sätts en huvuddiagnos som anses medicinskt relevant, utförlig redovisning av relevanta bidiagnoser utelämnas ofta då kodningen tar allt för mycket tid. Det läkaren dikterar passerar läkarsekreterare som ofta har betydligt större kunskap om klassificering av diagnoser enligt ICD än diktatets upphovsman. Undermålig kodning passerar förbi läkarsekreterare utan tydligt mandat att ändra och förbättra kodningen. Om ändringar skall göras föreslås ofta det via en kopia av journaltexten i läkarens postfack med påföljande analog korrespondens. Detta förfarande tar tid för både sekreterare och läkaren, tid som båda kunde använda betydligt smartare. Flera sekreterare vittnar om att de ofta ser kodning av diagnoser i epikriser som inte överensstämmer med Socialstyrelsen riktlinjer. Då det tar allt för mycket tid, och ibland bemöts med skepticism av berörd upphovsman, låter de felen passera utan åtgärd. Således sitter en kompetent kontrollinstans outnyttjad då mandat att rätta och förbättra kodningen saknas. UTBILDNINGSBEHOV Tidigare kodningsgranskningar som genomförts på olika verksamheter har påvisat bristande kvalitet i kodningen som medfört försvårad analys av produktionen samt förlorade intäkter. Det står klart att oavsett framtida arbetsmetod krävs utbildningsinsatser om optimerad diagnoskodning eftersträvas. Det pågår ett samarbete i vårdregionen kring utveckling av vidareutbildning av läkarsekreterare i kodning/klassifikation av sjukdomar. Denna distansutbildning kommer, om försöksterminen utfaller väl, framgent att erbjuda möjlighet för kostnadseffektiv vidareutbildning av läkarsekreterare samt även ligga som ett ordinarie påbyggnad till de studenter som läser till läkarsekreterare vid befintlig utbildning i Falun. Det är således rimligt att anta att läkarsekreterares genomsnittliga kodningskompetens kommer att öka ytterligare inom närmsta åren. 6

7 Bakgrund DIAGNOSKLASSIFIKATION ÄR EN AVANCERAD OCH DYNAMISK KOMPETENS SOM MÅSTE HÅLLAS AKTUELL SAMMANFATTNING- BAKGRUND - Klassifikation/kodning av diagnoser bör ske enligt SoS riktlinjer för nationell och internationell jämförbarhet - WHO har copywriter på ICD-10, detta gör förnyelseprocessen omständlig - Klassifikation/kodning av diagnoser är en kvalificerad kompetens som måste upprätthållas och kvalitetssäkras - DRG-systemet är nationellt och förvaltas av Socialstyrelsen men ingår i ett nordiskt samarbete- Nord-DRG - Produktionsanalys och ersättningar i vården baseras ofta på DRG. - Huvuddiagnos, bidiagnoser och åtgärder sammanställs och vårdtillfället allokeras till DRG-grupp med tillhörande vikt. - I Sverige kodar traditionellt läkare i samband med diktering. Undantaget är dödsorsaksintyget som kodas centralt. - Utomlands är det inte ovanligt med professionella kodare, dessa kodar relevanta diagnoser och åtgärder utifrån läkarnas journaler. - I pilotprojektet har verksamhetsområdena Onkologi och Thoraxkirurgi medverkat. - Uppsala-modellen har blivit en term för det samlade konceptet för genomförandet med fokus på kvalitet, interprofessionellt samarbete, delaktighet, öppenhet och tydlig ansvarsfördelning. ICD-10 ICD-10 bygger ursprungligen på en klassifikation av dödsorsaker. Detta gör att ordningen på diagnoser och tillstånd ofta kan te sig irrelevant. Detsamma gäller klassifikation inom många specialområden som ofta upplevs omodern och svårhanterad. Copywrite för ICD-10 innehas av world health organisation (WHO). Den får översättas av enskilda länder men inte ändras vad gäller upplägg. Detta naturligtvis för att inrapporterad data skall bli jämförbar internationellt. Den 7

8 översatta versionen heter i Sverige Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 Systematisk förteckning (KSH97). I den nyligen utgivna andra upplagan (1 januari 2011) byter den namn till Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem systematisk förteckning (ICD-10-SE). Vårdproducenter är skyldiga att rapportera in huvuddiagnoser från VTF till Socialstyrelsen (SoS). Socialstyrelsen sammanställer data för nationella och internationella jämförelser och statistik. Årligen uppdateras ICD-10. Diagnoser läggs till och tas bort. Detta sker vid internationella konferenser. SoS publicerar allteftersom ändringar görs i ICD-10 uppdateringar till KSH97 på sin hemsida. Inga uppdaterade upplagor har publicerats i bokform, förrän nu. För att klassificera/koda diagnoser på ett kvalificerat och professionellt sätt måste man behärska och löpande uppdatera sin analoga KSH97. Snabbverktyg på nätet kan fungera som en hjälp men ger ingen ledning i SoS riktlinjer för kodning. Arbete pågår med att sammanställa ICD-11. WHO beräknar att en färdig engelsk version kommer att presenteras Det anses påtagligt optimistiskt att hoppas på en svensk version före utgången av ICD-10 och arbetet med kodning/klassifikation enligt dokumentet är således i högsta grad en föränderlig och komplicerad verksamhet. Att förlita sig på att läkare skall behärska diagnoskodning enligt SoS riktlinjer enbart utifrån medicinsk expertis borgar inte för kvalitet och reproducerbarhet. De som skall ansvara för diagnoskodning skall ha god kännedom om SoS riktlinjer, tid till uppdatering av verktygen (KSH97), intresse av att tillägna sig kommande genomgripande förändringar och tydligt mandat att koda efter SoS riktlinjer. DRG Diagnosrelaterade grupper (DRG) är ett system för produktionsanalys och verksamhetsbeskrivning i sjukvården. Allt oftare kopplas ersättningssystem till DRG systemet. De nordiska länderna samarbetar i Nord-DRG, Socialstyrelsen förvaltar och utvecklar den svenska delen av Nord-DRG. Årligen görs uppdatering viktlistor för de olika DRG-grupperna. Uppdateringarna baseras på nationella kostnadsdata två år tillbaks i tiden. Årligen tillkommer DRG-grupper, vissa grupper delas för att bättre avspegla de verkliga kostnaderna och andra grupper kan tas bort. Årligen uppdateras därför det dataprogram som används vid DRG-gruppering. DRG-gruppering sker efter varje vårdtillfälle på basen av registrerade diagnoser (huvuddiagnos och bidiagnoser) samt åtgärder. Dessutom tas ibland hänsyn till ålder, vårdtid, kön och utskrivningsätt. Tillsammans utgör dessa data beräkningsgrunden för vilken DRG-grupp vårdtillfället kommer att kopplas till. DRG-grupperna bygger på att kostnaderna inom grupperna är normalfördelade. Således kommer verksamheten att erhålla mindre i ersättning för 47,5 % av de vårdade patienterna än den verkliga kostnaden. Detta jämnar ut sig genom att verksamheten erhåller mer ersättning än den verkliga kostnaden för de 47,5 % av patienterna som är enklare fall än genomsnittet i gruppen. De resterande 5 % brukar benämnas ytterfall och utgör de dyraste 5 % av fallen. För dessa kan ersättning erhållas via separata system. 8

9 DRG-vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i ett nationellt material och anges som DRG-vikt 1,0. Vikten för varje DRG-grupp tas fram genom att man delar medelkostnaden (inom gruppen) med den kostnad som motsvarar DRG-vikt 1,0. Ex: En patient som får huvuddiagnosen Angina pectoris- I20.9 efter ett vårdtillfälle grupperas till DRG: 140- Angina pectoris med vikten 0,4326. Vårdtillfället beräknas således i snitt kosta 0,4326 av ett genomsnittligt vårdtillfälle. Om åtgärdskoden FNG05- Perkutan transluminal koronarangioplastik (PTCA) med inläggande av stent läggs till som åtgärd grupperas vårdtillfället till DRG: 112C- Perkutan vidgning av kranskärl, ej hjärtinfarkt, ej komplicerat vilken har vikten 1,3960. Om patienten dessutom led av KOL med exacerbation- J44.9 och koden för detta registreras som bidiagnos hamnar patienten i DRG 112D- Perkutan vidgning av kranskärl, ej hjärtinfarkt, komplicerat med vikten 1,5518. Med ytterligare fler registrerade bidiagnoser eller åtgärder kan vårdtillfället allokeras till andra DRG om koderna pekar på extra vårdtyngd. VEM KODAR I Sverige har det traditionellt läkare som kodar diagnoser i samband med att de dikteras i samband med vårdtillfället. Dock sker central kodning av diagnoser vid de dödsorsaksintyg som läkare utfärdar vid dödsfall. Detta görs för att dödsorsaksregistret skall hålla hög kvalitet. Om de centrala kodarna inte anser att läkaren angivit en diagnos som på rimligt sätt avspeglar bakomliggande orsak till dödsfall skickas brev till läkaren för komplettering. I många andra länder sker diagnoskodningen av professionella kodare. Dessa har bara uppgifterna i journalen att koda från, således ställs höga krav på läkarna att de dokumenterar relevanta diagnoser och åtgärder i löpande text. PILOTPROJEKTET- UPPSALA-MOD ELLEN De verksamheter som valdes ut till pilotprojektet var onkologkliniken och thoraxkirurgen. Dessa båda verksamheter var lämpliga då det fanns (onkologen) eller fanns önskemål om (thoraxkirurgen) utvärdering av aktuell kodningskvalitet. Onkologen bedriver en stor öppenvårdsverksamhet men har också stort slutenvårdsansvar med ofta multisjuka patienter. Thoraxkirurgen har övervägande elektiv slutenvård och väldigt lite öppenvård. Tillsammans sorterar de under OTM-divisionen och har samma chef för läkarsekreterarna. Vi anser att dessa båda verksamheter avspeglar olika typverksamheter från vilka erfarenheter borde kunna föras över till sjukhusets övriga verksamheter. Under pilotprojektet kom termen Uppsala-modellen att användas för att beskriva konceptet med löpande information, öppenhet, delaktighet, tydliggörande av ansvarsfördelningen och interprofessionellt samarbete. 9

10 A K T U E L LT T I L L S TÅ N D GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ERFARENHETER SAMMANFATTNING- AKTUELLT TILLSTÅND - Kvalitet är ledord i förändringsarbetet. - Läkarsekreterarna identifieras som nyckelgrupp för arbetet - Journalen delas upp i en medicinsk och en administrativ del. Ansvaret för respektive del tydliggörs. Kvaliteten i båda delar ges hög prioritet då de ligger till grund för bl.a. direkt och indirekt patientsäkerhet och produktionsdata. - För att få acceptans för förändringen valdes en lyhörd och inkluderande arbetsmodell som utgick från de berörda yrkeskategoriernas speciella förutsättningar - I enkätsvar var en överväldigande majoritet av läkarsekreterarna positiva till de nya riktlinjerna och rekommenderar sina kollegor att anamma systemet på andra verksamheter. - I enkätsvar från läkarsekreterarna stiger medelvärdet för känslan av att kunna påverka kvalitén på kodningen med de nya riktlinjerna. - Speciellt läkare innan specialistexamen flyttar ofta runt mellan verksamheter. För dessa behövs övergripande riktlinjer för att optimera kodningskvalitén. - Det nya arbetssättet frigör tid till patientarbete för läkarna samtidigt som kodningskvalitén ökar och läkarsekreterarna välkomnar det tydliga mandatet, trots viss ökning i arbetsbelastning. - Mätningar har gjorts under pilotprojektet och jämförts mot kodningsgranskningar som tidigare utförts vid de involverade verksamheterna. - Vid onkologen ses generella resultatökningar i kvalitetsmarkörer, kodantal samt även i sammantagen DRG-vikt vid mätningar före och under projektet. - Vid thoraxkirurgen föreligger inte lika utförliga jämförelser men kodningsgranskning antyder att stora kvalitetsvinster kan göras. 10

11 KOD NINGSKVAL ITET Det uttalade fokusen för vårt arbete med utformningen av sjukhusövergripande riktlinjer för kodningsarbetet är- Kvalitet. Genom att uppnå kvalitet i kodningen uppnås reproducerbara data som kan användas i produktionsanalysen både i enskilda verksamheter men också på sjukhusnivå. Vår övertygelse är att med ökad kvalitet i kodningen följer fler diagnoskoder och åtgärdskoder än idag. Observera att antalet koder aldrig får bli fokus, då detta inte automatiskt avspeglar kvalitén i kodningen. Att fokusera på läkarsekreterarnas kodningskompetens är naturligt då dessa är färre än läkarna, de har större administrativ vana, de sköter dessutom redan idag ofta DRG-gruppering och fakturering. Detta gör utbildningsinsatser mer kostnadseffektiva och kvalitetsuppföljning enklare. Därtill underlättas kommunikation av förändringar i kodningssystem samt anpassning till nya rutiner. Till detta kommer att läkarsekreterarna är en grupp som efterfrågar möjlighet till kompetenshöjning och karriärstegar i medarbetarenkäter. De två huvudsakliga utmaningarna som identifierades var yrkesgruppernas respektive attityder till förändring i arbetsfördelning samt ansvarsfördelningen för den färdiga kodningen. Då tidigare granskningar av kodningskvalitet vid olika verksamheter givit resultat som tydde på att läkare i snitt ofta kodar med bristande kvalitet, ansågs risken för att kvaliteten på kodningen skulle sjunka som marginell. MEDICINSK OCH ADMINIST RATIV JOURNAL För läkarna är journalens syfte att föra vidare kunskap, beslut, bedömningar och information relevant för VTF till kollegor och övrig personal. Tyngdpunkten ligger, och skall definitivt ligga, på dessa funktioner i journalen. Denna för den patientnära vården så viktiga del av journalen kan definieras som Den medicinska journalen. Tills nu har läkaren även ansvarat för skapandet av Den administrativa journalen. Den administrativa journalen skapas främst genom diagnoskoderna som kopplas till de av läkarna satta diagnoserna. Dessa diagnoskoder matas sedan vidare in i system som beräknar flöden, analyserar produktion, ligger till grund för budget, ger kvalitetsdata, påverkar patientsäkerhet och mycket mer. Då nyttan av den delen inte framgår lika tydligt har den behandlats styvmoderligt av de flesta läkare. I prioriteringen mellan någon extra minut för patienten, och en tydligare och mer rättvisande administrativ journal väljer de flesta läkare att ge värden till patienten. Vår åsikt är att denna prioritering är korrekt, det är det bästa sättet att få valuta för läkares kompetens. Tyvärr har sammanblandningen av den administrativa och den medicinska journalen lett till dubbelt negativa konsekvenser. Ofta har journaler sammanfattats med diagnoskoder utan beskrivning i löpande text till men för informationsutbytet. Samtidigt har de administrativa systemen matats med data som inte på ett korrekt sätt avspeglar vårdprocessen. Resultatet blir: Shit in - shit out I de nya riktlinjerna dras en tydlig gräns mellan den medicinska journalen och den administrativa journalen. Kvaliteten på båda delarna av journalen är av största vikt, men för olika delar av vårdapparaten. Vi är övertygade om att denna uppdelning av journalen ger kvalitetsvinster för båda dessa journaldelar. 11

12 LÄKARSEKRET ERARNA Läkarsekreterarna är en heterogen grupp vad gäller utbildning, erfarenhet och arbetsuppgifter. Dock är målet att samtliga skall ha genomgått internutbildning i kodning. Utöver det finns läkarsekreterare som vidareutbildat sig specifikt i klassifikation/drg-arbete. Dessa har ett nätverk på sjukhuset som löpande träffas för att diskutera nyheter och förändringar. Gruppen läkarsekreterare har idag mycket små incitament till fortbildning. Några formella karriärvägar existerar nästan inte. Att tydliggöra läkarsekreterarnas mandat att koda vårdtillfällen skulle positionera gruppen tydligare i rollen som administrativt ansvarig för produktionsrapportering och fakturering. Detta skulle öka fokus på korrekt rapportering samt avlasta läkarna administrativt. Förändringen innebär på kort sikt en ökad arbetsbelastning för läkarsekreterarna, detta kan uppvägas av mindre onödig korrespondens med dikterande läkare samt snabbare rutiner från diktering till DRG-gruppering/fakturering. En förutsättning för bred acceptans för förändringen är att det tydligt premieras att ta över ansvaret för kodningen. Basal diagnoskodning bör på sikt anses som en grund i sekreterarnas arbete, dock måste de som tar på sig supportuppdrag och DRG-ansvar inom verksamheterna och övergripande ges ekonomiska incitament. De nya riktlinjerna ses således av majoriteten läkarsekreterare, vid de verksamheter som arbetat enligt dem, som en möjlighet till kompetensökning, kvalitetshöjning och effektivisering. Sammanställning av enkätsvar från 8 deltagande läkarsekreterare. I personliga enkäter besvarade efter pilotprojektet anger samtliga läkarsekreterare som svarar att de rekommenderar sina kollegor arbete efter de nya riktlinjerna. Arbetsglädjen var ej försämrad efter införandet av riktlinjerna. Egenbedömd kunskap i diagnoskodning steg i medeltal från drygt 4,5 till knappt 8 (på 10 gradig skala) under projektet. Känslan av att kunna påverka kvalitén i det egna arbetet steg i medeltal från drygt 6 till 8 (på 10 gradig skala) under projektet. Inställningen till pilotprojektet steg från drygt 6 till drygt 8,3 (på 10 gradig skala) under projektet. 6 av 8 intervjuade är mycket intresserade av att vidareutbilda sig i diagnosklassificering. Påståendet att; Den egna inställningen till projektet påverkades positivt av att delaktighet och eget ansvar var grundläggande i projektansvarigas attityd under testperioden besvarades i 7 av 8 fall med uttalat stöd (4-5 på 5-gradig skala), 1 av 8 var neutral (3 av 5). LÄKARE I jämförelse med läkarsekreterarna får läkarna ses som en tämligen homogen grupp sett till utbildning och arbetsuppgifter. Gemensamt för de flesta läkare är att huvudfokus ligger på medicinsk kompetens. Majoriteten av läkarkåren har inte gått in för diagnoskodningen utan gör det mest för att det är dem ålagt. Gemensamt är också att den stora majoriteten saknar utbildning 12

13 i diagnoskodning. Under sitt yrke fram till specialistexamen erhålls flyttar de flesta läkare runt på olika verksamheter inom sjukhuset. Ofta ansvarar de som underläkare för epikrisskrivning. Detta gör att de som skall stå för diagnoskodningen ofta är tämligen ovan inom specialiteten och således måste lägga mycket tid på att söka koder. Vidare är det inte självklart att den kod som väljs representerar det som bäst avspeglar VTF, då det optimala är att varje enhet har rutiner för diagnoskodning av specifika VTF. För läkare innebär de nya riktlinjerna en administrativ avlastning. Samtidigt krävs att journalanteckningarna är tydliga och att huvuddiagnos framgår i bedömning samt att relevanta bidiagnoser dokumenteras i inskrivning eller under anamnes i epikris. Det är också viktigt att påpeka att läkaren har signeringsansvar och således godkänner den av läkarsekreterare föreslagna kodningen. För att kodningen skall bli korrekt krävs således mer samspel mellan läkare och läkarsekreterare. Kommentarer från läkare efter införande av de nya riktlinjerna Kvalitén på diktaten har generellt sett höjts. Jag förstår bättre vad mina kollegor gör. Varje gång jag kommer till slutet av ett diktat (och skall ange diagnoskoder) sänder jag en tacksamhetens tanke till de nya riktlinjerna. Kvalitén på kodningen kan knappast bli sämre än den varit hittills LEAN-KAIZEN Genom att tydliggöra mandat och renodla professionernas ansvar för skapandet av journalen har tid frigjorts till patientarbetet. Läkare kan använda den kunskap de har till att skapa värden för sina patienter och den verksamhet de tillhör. Detta sker samtidigt som kodningskvalitén höjs, tecken till höjning av dokumentationskvalitén i journalerna skönjs samt läkarsekreterarna ges ökade utvecklingsmöjligheter. Förutsättningen för att liknande vinster skall kunna räknas hem även inom andra verksamheter vid övergång till de nya riktlinjerna är dock att fokus tillåts ligga på kvalité, eget ansvar och möjlighet till utveckling. Ett eventuellt införande måste ske i samförstånd med företrädare för båda yrkeskategorierna och i nära samspel med berörda i verksamheten. RESULTATMÄT NING AR- FÖRUT SÄTT NING AR Grunden för mätningarna av förändringar grundas på granskningar utförda 2008 (onkologen) och 2010 (thoraxkirurgen). Dessa granskningar utförs av sekreterare engagerade i DRGkodargruppen. Denna grupp utgörs av erfarna sekreterare som alla gått extern utbildning i klassifikation av diagnoser och DRG. Granskningarna ingår i det ordinarie uppdrag som DRGansvarig sekreterare är ålagd. 100 sekreterartimmar per division är avsatta årligen för denna typ av arbete. Granskningarna görs i kvalitetssäkrande syfte och återkoppling sker mot den granskade verksamheten för att höja kodningskvaliteten. 13

14 I en granskning gås 100 epikriser igenom av minst två sekreterare. Grund för kodning av befintliga diagnoser kontrolleras. För att få koda en diagnos skall tillståndet framgå i befintlig dokumentation från vårdtillfället. En optimerad kodning görs enligt SoS riktlinjer för klassificering av varje vårdtillfälle med befintlig dokumentation. Målet är att koda relevanta och korrekt. Jämförelser görs mellan antalet diagnoskoder, åtgärdskoder och DRG-vikt. Vidare kan kvalitetsmarkörer identifieras t ex. förekomst av kodning som inte överensstämmer med SoS riktlinjer. Då granskningarna är så tidskrävande har inga kompletta granskningar gjorts av verksamheterna efter införandet av de nya riktlinjerna. Vid onkologen har data för kodning istället hämtats från ProDiver (vårdtillfällen från december 2010) och jämfört med data från motsvarande period Vid Thoraxkirurgen har det ursprungliga 100 VTF som granskats jämförts med den av granskarna föreslagna korrekta kodningen enligt SoS riktlinjer. RESULTAT - ONKOL OGEN Antalet registrerade diagnoser per vårdtillfälle steg från 2,34 till 4,52 motsvarande 190 % av 2009 års antal. (Analys av 100 slumpvis valda VTF) Kommentar: När vi studerar vilka diagnoser som tillkommit verkar dessa relevanta, det rör sig om sjukdomar som påverkat VTF. Betydligt fler metastaslokaler är kodade. Således ingen överkodning utan ett mått på kvalitetshöjning. Antalet registrerade åtgärder steg från 40 till 233 motsvarande 582 %. (Analys av 100 slumpvis valda VTF) Kommentar: Även här är relevanta åtgärder registrerade. Större åtgärder som inte kan anses ingå i normalbesök. Åtgärderna kodas mycket sällan av läkare och får således stort genomslag när läkarsekreterarna ges detta mandat. Z51.- som bidiagnos förekom vid 18 av 58 VTF (där Z51.- registrerades) i november I november 2010 registrerades Z51.- som huvuddiagnos vid 59 VTF, aldrig som bidiagnos. Kommentar: Z51.- får ej användas som bidiagnos enligt SoS riktlinjer. Ovanstående siffror kan ses som kvalitetsindikator och ett mått på följsamhet till riktlinjerna. DRG-vikten på 158 slumpvis utvalda VTF på onkologen låg 2009 på 141,57 och i november 2010 på 152,23 motsvarande 107 % av 2009 års vikt. Kommentar: Då dessa siffror härrör från individuella VTF kan inga säkra slutsatser dras av resultatet. Det kan avspegla en tillfällig fluktuation i medelvikten per VTF respektive år. Vi bedömer det dock som sannolikt att de nya riktlinjerna har påverkat vikten genom att VTF redovisats på ett mer korrekt sätt. RESULTAT - THORAXKIRURGEN Antalet registrerade diagnoser per vårdtillfälle steg från 2,74 till 4,45 motsvarande 160 % av ursprungligt antal. (Analys av 100 slumpvis valda VTF) Kommentar: Jämförelsen ger en bild av hur många diagnoser i medeltal som kan anses relevanta. Det högre värdet är således inte taget ur verksamheten efter införande av nya rutiner. 14

15 Det är ändå rimligt att anta att man uppnår liknande resultat som på onkologen, d.v.s. siffror i närheten med granskarnas förslag när kodning sker efter de föreslagna riktlinjerna. Av 100 granskade VTF bedömdes rätt huvuddiagnos vara angiven och kodad i 56 epikriser. Kommentar: SoS klassifikationsriktlinjer är tydliga i hur huvuddiagnos skall väljas. Dock krävs det kunskap i riktlinjerna för att välja rätt huvuddiagnos. T.ex. bör en patient som opereras med CABG (by-pass operation) för en tre-kärlssjuka ha huvuddiagnosen Tre-kärlssjuka - I25.1 vilket tydligare beskriver sjukdomstillståndet än symtomdiagnosen Angina pectoris I20.-. Detta kan liknas med att man vid blindtarmsinfektion som opererats sätter diagnosen buksmärta. 135 bidagnoser var registrerade. Efter granskning hade ytterligare 193 bidiagnoser föreslagits som relevanta. Kommentar: Bidiagnoser som är relevanta för VTF är de som påverkat vårdtiden. T ex. kan nämnas att en diabetiker har större per- och postoperativ risk för komplikationer vilket kommer att tas hänsyn till av läkare och personal. För att detta merarbete skall framgå i redovisningen av VTF måste det framgå via diagnoskodning. DRG-vikten på ovanstående VTF på thoraxkirurgen från februari 2010 steg från de ursprungliga 348,5 till 372,04 i den av granskarna föreslagna kodningen, motsvarande knappt 107 % av 2009 års vikt. Kommentar: Resultatet liknar det på onkologen, dock med högre medelvikt per VTF. Det är rimligt att anta att de nya riktlinjerna kan göra att verksamhetens framtida resultat ligger närmare granskarnas resultat. Tabeller redovisas löpande i bilaga 1. 15

16 R E KO M M E N DAT I O N ERFARENHETER AV PILOTPROJEKTET REKOMMENDATION - SAMMANFATTNING - Möjligheterna att genom Uppsala-modellen uppnå kvalitetshöjning anses som mycket goda. - Läkarsekreterarna har hittills lyckats genomföra förändringen med befintlig bemanning. Dock ses ett eventuellt behov av tillfällig förstärkning av support-funktionen åtminstone under införandeperioden. - Uppsala-modellen ger Akademiska Sjukhuset en konkurrensfördel när läkarsekreterare (och även läkare) skall rekryteras. - De positiva effekter som uppnåtts förutsätter lyhördhet och delaktighet av berörda under förändringsarbetet. - DRG-ansvarig läkares roll vid verksamheterna måste tydliggöras och prioriteras. - Ansvaret för genomförandet av projektet måste ligga inom varje division för bästa överblick och kunskap om verksamheternas respektive förutsättningar. POTENTIELL A VINST ER De resultat som erhållits från utvärderingen av pilotprojektet pekar på multipla vinster. Läkare vittnar om tidsbesparing i samband med diktering, tid som kommer patienten till del. Vidare finns signaler på att kvalitén i de medicinska journalerna ökar med de nya rutinerna, detta leder till ökad patientsäkerhet och säkrare informationsutbyte. Avlastningen av läkarna bör inte endast ses mot den idag nedlagda tiden, utan mot den arbetsinsats det skulle krävas för att uppnå en rejäl kvalitetsökning i klassificeringen, motsvarande den som uppnåtts i pilotprojektet. Detta då kvalitetshöjning är en förutsättning för de mål som finns för produktionsstyrning och flödesanalys. Kvaliteten i klassificeringen/kodningen har ökat markant efter införande av de nya riktlinjerna. Detta ger bättre möjlighet till produktionsplanering och kvalitetssäkring. I våra analyser har det även resulterat i mer rättvisande DRG-vikter. Läkarsekreterarna anger, framför allt initialt, ökad arbetsbelastning. Pilotprojektet har genomförts med befintlig personalstyrka men med extra insatser för support till läkarsekreterarna. Trots den angivna ökningen i arbetsbelastning svarar samtliga läkarsekreterare som fyllt i utvärdering att de rekommenderar kollegor att anamma det nya arbetssättet. Läkarsekreterarna får ett tydligare mandat att påverka kvalitén i den administrativa journalen, vilket upplevs positivt. Vidare leder arbetssättet till ett mer aktivt skrivande, läkarsekreterarna 16

17 scannar successivt texten efter relevanta diagnoser och åtgärder vilket av många upplevs som mer givande. Med en mindre grupp som ansvarar för klassificeringen av diagnoser från VTF ökar möjligheten till styrning, kvalitetsuppföljning och spridning av nya riktlinjer. Utbildningsinsatser kan satsas på en grupp som prioriterar området samt har incitament att utvecklas inom detsamma. En övergång till arbete enligt Uppsala-modellen kommer att stärka läkarsekreterarna som yrkesgrupp. De får ett tydligare ansvar över de administrativa uppgifterna vid verksamheterna. Likaså kommer karriärmöjligheterna att öka när kodningssupport och system för kvalitetssäkring byggs ut. Det ökade ansvaret kommer att bli en konkurrensfördel i rekryteringen av nya läkarsekreterare. Det optimala är att kunna rekrytera läkarsekreterare direkt från utbildningen (tre till fyra terminer i Falun), de nyutexaminerade är uppdaterade inom klassificering och välutbildade inom vårdadministration. Med det ökade intresset i samtliga svenska landsting för diagnosklassificering kommer deras kunskap att vara eftertraktad. Att i det läget kunna erbjuda större ansvar, möjlighet till vidareutbildning samt karriärsmörjligheter kommer att gynna Uppsalas i konkurrensen. POTENTIELL A RISKER Riskanalysen bygger på att förändring skall implementeras i löpande verksamhet med befintliga personalresurser. Utifrån ovanstående ses som den största risken att läkarsekreterarnas arbetsbelastning blir alltför påfrestad under införandeperioden. Vid de två pilotverksamheterna har en viss grad av ökning av belastningen rapporterats, dock ej i sådan utsträckning att de berörda anser det som skäl att inte byta rutin. Dock ser vi risken att det vid ett bredare införande kan bli svårt att upprätthålla samma supportnivå som vi kunnat göra under pilotprojektet. Vi kommer inte heller att kunna vara lika synliga i verksamheterna nära de berörda professionerna framgent. Det är därför mycket viktigt att varje division har en strategi för hur information, delaktighet och feedback skall säkerställas i samband med övergång till Uppsala-modellen. Vad gäller kvaliteten i klassifikationen är vi övertygade om att den kommer att öka markant sett till helheten. Dock finns risk att läkarsekreterare gör misstag eller att vissa individer inte behärskar riktlinjerna i tillräcklig utsträckning. I dessa lägen är det viktigt att läkarna tar sitt signeringsuppdrag på största allvar. Det är läkarna som slutgiltigt ansvarar för att felaktigheter korrigeras så att de kan stå för den signerade journalen. För att läkarsekreterarna skall kunna koda krävs att dokumentationen är klar, utförlig och tydlig. I detta arbete kommer läkarsekreterarna lokalt att arbeta med DRG-ansvarig läkare vid verksamheten för att optimera dikteringsrutinerna. DRG-ansvarig läkares roll vid varje verksamhetsområde måste tydliggöras och prioriteras. Förslag på rekommendationer för DRG-ansvarig läkares ansvar bifogas (Bilaga 2). I samband med semestrar och större helger kommer schemaläggningen av läkarsekreterare att bli extra viktig så att rätt kompetens finns tillgänglig för central support och klassifikation av VTF i verksamheten. I en förlängning kommer basal kodarkompetens att vara en naturlig del av utbildningen även för vikarier då dessa optimalt rekryteras från utbildningen i Falun. 17

18 Cosmic utgör ett viktigt verktyg som måste anpassas för att underlätta införande av Uppsalamodellen brett på sjukhuset. En kravlista är upprättad och arbete pågår för att förhoppningsvis implementera de viktigaste av dessa förändringar. Se bilaga 3: Riskfaktorer DRG-ANSVARIG AS REKOMMENDATION Utifrån de data som pilotprojektet med Uppsala-modellen givit oss rekommenderar vi en övergång till de föreslagna riktlinjerna. Detta då vi ser tydliga och snabba positiva effekter för kodningskvalitet, DRG-vikt, arbetsmiljö och patientnytta. Det skall dock poängteras att de resultat som uppnåtts troligen är sammankopplade med den strategi för införandet som valts. Vi tror att det är av största vikt att en fortsatt satsning på Uppsala-modellen, med bred lansering över sjukhuset, kommuniceras noggrant och i god tid till berörda yrkesgrupper. Vidare kommer det att behövas, åtminstone i en övergångsperiod, flexibilitet och eventuellt punktinsatser med ökad bemanning på läkarsekreterarsidan i samband med införandet. Ansvariga för behovsanalyser, information och divisions-support inför införandet är divisionschef tillsammans med läkarsekreterarchef och divisionsansvarig-drg-sekreterare. Dessa kan sedan överlämna till verksamhetschef samt DRG-ansvarig sekreterare och DRG-ansvarig läkare vid respektive verksamhet att genomföra förändringen lokalt. DRG-ansvarig läkare och sekreterare för Akademiska Sjukhuset har en central roll i att tillhandahålla lämplig information till läkare och läkarsekreterare, komma ut till verksamheter och informera, samordna sjukhusövergripande support, samt vara tillgängliga för tolkningsfrågor under genomförandet. Poängteras bör att de centralt ansvariga ej har resurser eller mandat att ansvara för divisionernas genomförande av Uppsala-modellen i detalj. Detta ansvar måste ligga inom varje division, där också kunskapen är bäst om de olika verksamheternas förutsättningar att påbörja förändringsarbetet. Uppsala Martin Sandelin DRG-ansvarig läkare Akademiska Sjukhuset Liselotte Bengtson DRG-ansvarig sekreterare Akademiska Sjukhuset Britt-Marie Ehlorsson DRG-ansvarig sekreterare OTM- och AR-divisionen 18

19 Bilaga 1 JÄMFÖREL SE AV ANTAL DIAGNOSER, BIDIAGNOSER, ÅTGÄRD SKOD ER SAMT DRG-VIKT PÅ ONKOL OGEN NOVEMBER 2009 OCH NOVEMBER 2010 Antal diagnoser per vårdtillfälle/100 vårdtillfällen vid onkologen november 2009 respektive , , DRG-vikt av 158 vårdtillfällen på onkologen november 2009 respektive , ,

20 Antal bidiagnoser vid 100 vårdtillfällen på onkologen november 2009 respektive Antal åtgärdskoder vid 100 vårdtillfällen på onkologen november 2009 och

21 Z51.- som huvuddiagnos/bidiagnos vid vårdtillfällen november 2009 respektive Huvuddiagnos Bidiagnos Enligt Socialstyrelsens riktlinjer får diagnoskod Z51.- cytostatikabehandling eller strålbehandling ej vara bidiagnos. 21

22 GRANSKNING AV DIAGNOS- OCH ÅTGÄRDSKL ASSIFICERING PÅ TORAXKIRURGEN AV 100 VÅRDTILLFÄLLEN FRÅN FEBRUARI 2010 Antal diagnoser per vårdtillfällle/100 vårdtillfällen vid toraxkirurgen februari , , Före granskning Efter granskning DRG-vikt före och efter granskning av 100 vårdtillfällen på toraxkirurgen från februari ,75 Före granskning 372,04 Efter granskning 22

23 Antal bidiagnoser före och efter granskning av 100 vårdtillfällen vid toraxkirurgen februari Före granskning 364 Efter granskning Antal åtgärdskoder på 100 granskade vårdtillfällen toraxkirurgen februari Före granskning 303 Efter granskning 23

24 Bilaga 2 UPPD RAGSBESKRIVNING DRG-ANSVARIG L ÄKARE INOM VERKSAMHETSOMRÅD E Bakgrund För att kunna planera, styra och utvärdera verksamheten krävs möjlighet till analys av vårdtyngd, flöden och åtgärder. Kvalitativ ICD klassifikation och DRG-gruppering ger oss dessa möjligheter. Grundprincipen är att läkare ställer diagnos och sekreteraren klassificerar/kodar. För att detta skall vara möjligt krävs att läkaren är utförlig och konkret i sin bedömning. Sekreteraren kan då utifrån regelverket för klassificering utföra kodningen av relevanta diagnoser. Uppdrag DRG-ansvarig läkare och DRG-ansvarig sekreterare inom verksamhetsområde skall tillsammans arbeta för högsta möjliga kvalitet i klassificeringen av diagnoser inom verksamheten. DRG-ansvarig läkare inom verksamhetsområdet är den läkare till vilken DRGansvarig sekreterare vänder sig vid behov av medicinska avväganden angående klassificeringsarbetet. DRG-ansvarig läkare ansvarar för att tillsammans med DRG-sekreterare fortlöpande utvärdera kvaliteten på klinikens diktat och återkoppla det till kollegorna på verksamhetsområdet. DRG-ansvarig läkare samarbetar inom divisionen med andra DRG-ansvariga läkare och DRG-sekreterare för god kvalitet på diagnosklassificeringen. DRG-ansvarig läkare återrapporterar verksamhetens diagnosregistrering kontinuerligt vid läkarmöten. Förutsättningar Arbetet med ICD/DRG ansvar beräknas till 3-5 timmar i månaden. Möjlighet att avsätta denna tid skall ges av VC DRG-ansvarig läkare skall ges möjlighet att delta i Emendors klassificeringskurs för läkare samt bör delta i fortbildningstillfällen och konferenser för uppdatering och vidareutveckling i klassifikation och DRG. 24

25 Observera att dokumentet skall användas som riklinje. Lokal anpassning kan ske vid behov. 25

26 Bilaga 3 RISKFAKTORER Problem Nya sekreterare Sekreterare som inte anser sig kunna koda Sekreterare som inte vill koda Sekreterare som vill men efter kontroll kodar fel Behov av stödutbildning av sekreterare Skriver över verksamhetsgränserna Semestertid Brist på kodningshjälp i semestertider/sjukdom Tidsbrist för ansvariga DRG-sekreterare vid införandet Dålig läkardokumentation av huvuddiagnos Dålig läkardokumentation av bidiagnoser och åtgärder DRG-ansvariga läkare som ej deltar i DRG-arbetet på verksamhetsområdet Ansvar för inkorrekt kod Cosmicproblem Gamla lathundar Gamla klassifikationsböcker från 1997 Förslag på lösning Ej koda självständigt, använda preliminärdiagnos, kodningshjälp, utbildning, helst ej skriva slutenvård Ej koda självständigt, använda preliminärdiagnos, kodningshjälp, fortbildning/ utbildning ej skriva slutenvård Chefsansvar Ej koda självständigt, använda preliminärdiagnos, kodningshjälp, fortbildning/ utbildning om kodningen trots detta ej är korrekt - chefsansvar Fortbildning på verksamhetsområdet, divisionen eller central utbildning Begränsning till ett par verksamhetsområden för bästa kodningskvalité Se samtliga punkter ovan Veckoschema på hemsidan om vilken kodningshjälp som finns tillgängligt på varje division, akuta frågor till supportbrevlådan Friställd från ordinarie uppgifter under införandet efter överenskommelse med sekreterarchef Tvingande för läkare att i bedömningen ge underlag för kodning av huvuddiagnos Relevanta bidiagnoser och åtgärder ska vara dokumenterade i läkaranteckningar under vårdtiden Ansvarsbeskrivning för DRG-ansvarig läkare är under arbete. DRG-ansvarig läkare ska medverka i DRG-arbetet på verksamheten samt vara hjälp för medicinska frågeställningar Slutgiltigt ansvar ligger hos ansvarig läkare Åtgärdande av inlämnad problemlista De lathundar som används ska vara uppdaterade innan införandet på verksamheten Uppdaterad klassifikation för 2011 finns att beställa på Socialstyrelsen, viktigt att alla sekreterare har ett eget exemplar 26

27 27

Hej Alla! Vi som pratar nu heter

Hej Alla! Vi som pratar nu heter Hej Alla! Vi som pratar nu heter Iréne Eriksson Monica Carlsson Läkarsekreterare Medicinkliniken Länssjukhuset Halmstad Iréne Eriksson, Monica Carlsson 1 Färdigutbildad! Och sen då? d Vad var syftet med

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering

Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Ersättning för varaktig vård av person med uppehållstillstånd, z-migregistrering Förutsättningar Landstinget har möjlighet att söka ersättning för personer

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet

Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11

Läs mer

BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT. Skånes onkologiska klinik, Malmö. Annette Nilsson enhetschef

BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT. Skånes onkologiska klinik, Malmö. Annette Nilsson enhetschef BAKOM VARJE PAPPER DÖLJER D DET SIG EN PATIENT Skånes onkologiska klinik, Malmö Annette Nilsson enhetschef Vanja Kronlund medicinsk sekreterare/ samordnare Dokumentationens utveckling Det var bättre förr

Läs mer

Utvärdering av läkemedelsavstämning

Utvärdering av läkemedelsavstämning ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4

En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren. HSO Skåne rapport 2008:4 En kunnig patient? En rapport om patientutbildningscentren HSO Skåne rapport 2008:4 En utbildad patient HSO Skåne rapport 2008:4 Denna rapport bygger på 8 frågor till de tre patientutbildningscentrer,

Läs mer

Från läkarsekreterare till vårdadministratör

Från läkarsekreterare till vårdadministratör Yrkeshögskoleutbildning Medicinsk sekreterare Kristinehamn Från läkarsekreterare till vårdadministratör Examensarbete 35 poäng Författare: Annika Ek Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Revision av Aleris på Handens Närsjukhus

Revision av Aleris på Handens Närsjukhus HSN 2009-04-28 p 25 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-03-31 HSN 0811-1300 Handläggare: Anita Cronholm Revision av Aleris på Handens Närsjukhus Ärendet Avdelningen för Somatisk

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt

dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt dec 2014 Medicinska sekreterare en översikt 1 Medicinska sekreterare en översikt Vision är fackförbundet som organiserar drygt 173 000 medlemmar som leder, planerar, utvecklar och administrerar välfärden.

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

RAPPORT December 2014

RAPPORT December 2014 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen

Läs mer

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län?

Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar för verksamheternas närmaste chefer 2005 Rapport 2006:11 Hur är det att vara chef inom äldreomsorgen i Gävleborgs län? Förutsättningar

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård

Vårdnära service. en viktig del i framtidens sjukvård Vårdnära service en viktig del i framtidens sjukvård En viktig del i framtidslösningen Svensk sjukvård är komplex, dynamisk, kunskapsintensiv och spännande. Utvecklingen har varit och är omfattande när

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal Seminarium 6:4 Föreläsare: Anders Bernholtz, Landstinget i Östergötland anders.bernholtz@lio.se Projektet Patientjournal 08 en resa för Östergötland

Läs mer

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland

Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson 2013-03-14 LiÖ 2013-181 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets

Läs mer

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor Inledning Inför sommaren 2013 beslutade sjukhusledningen och verksamhetscheferna om införande av ett arbetssätt med pulsmöten/pulstavlor på samtliga vårdavdelningar

Läs mer

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB

Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB Slutrapport Granskning av klassificering av sjukdomar och åtgärder Handens närsjukhus December 2008 Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 1. Uppdrag...

Läs mer

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar. Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas

Läs mer

Årsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet

Årsredovisning 2009. Förskola Förskoleområdet Förskola Förskoleområdet Innehållsförteckning RESULTATRÄKNING... 3 UPPDRAG... 4 ANALYS AV ÅRETS VERKSAMHET... 5 Måluppfyllelse - god ekonomisk hushållning... 5 Måluppfyllelse - andra övergripande verksamhetsmål...

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Region Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13

Region Skåne. Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Granskning av personalrelaterade skulder Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 30 december 2013 Antal sidor: 13 Revisionsrapport - Personalrelaterade skulder - 2013 slutlig.docx Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland. BESLUT /(\ 2015-04- f 6 inspektionen för värd och omsorg Dnr 8.5-7561/2014 1(13) Avdelning sydöst Helena Nilsson Helena.Nilsson@ivo.se Region Östergötland Ledningsstaben 581 91 Linköping Ärendet Tillsyn

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Handbok för handledare på LIA

Handbok för handledare på LIA Handbok för handledare på LIA Välkommen som handledare! Du är som handledare en mycket viktig nyckelperson för den studerande, arbetsplatsen och utbildningsanordnaren. Du är inte bara den studerandes stöd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Kodningsutbildning. Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland

Kodningsutbildning. Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland 1 VARFÖR BÄTTRE DIAGNOSREGISTRERING? Registrering av diagnoser är lagstadgat enligt journaldatalagen liksom uppgiftsskyldighet till

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Somatisk specialistvård Specialistenhet 1 (11) Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting Gäller fr.o.m. 2013-01-01 Senast uppdaterad 2014-05-23 2014-02-18:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane.

PROGRAMRAPPORT. Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg. Enhetschef, Anita Ekelund, anita.ekelund@skane. PROGRAMRAPPORT 1(5) Bra Mottagning omgång 12, ÖNH-mottagningen Lasarettet Trelleborg Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Ökad tillgänglighet Ökat resursutnyttjande Förbättrad arbetsmiljö Teammedlemmar:

Läs mer

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats 2010-06-07 Bedömningsunderlag 2010 - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Bygg & Projektering Chef för enheten/kontaktperson: Bo

Läs mer

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik

Anbud Gävle. Verksamhetsidé: Centrum för kognition och teknik Anbud Gävle Detta dokument är en förkortad version av Frösundas inlämnade anbud för de sex gruppbostäderna i Gävle. Först beskrivs den verksamhetsidé som vi ska genomföra under kontraktsperioden. Sedan

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Förtydliganden till AID 2009-10-12

Förtydliganden till AID 2009-10-12 = Förtydliganden till AID 2009-10-12 = = = fååéü ää= 1. Övergripande=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=P 2. Organisation=KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK=Q

Läs mer

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/

Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Alvar Bogren; SOI och upphandlingens framtid http://www.soi.se/2010/12/21/alvar-bogren-soi-och-upphandlingens-framtid/ Trots att Alvar Bogren ofta föredrar att arbeta i bakgrunden så har han under många

Läs mer

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 1 (11) Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet 2013-2015 1 Arbetsplats: Division Folktandvård Sida 2 (11) Övergripande strategi

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering

Rutin för samordnad vårdplanering 1(12) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-12-19 Gäller från och med: 20150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12 Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS)

FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) FRAMTIDENS AKADEMISKA SJUKHUS (FAS) Inbjudan att delta i dialog Förstudie avseende försörjning av MT-utrustning till operationsalar, hybrid/angio-salar samt bild & funktion till FAS 26-27 maj 2015 Landstinget

Läs mer

Möte med akutsomatikens registreringsgrupp

Möte med akutsomatikens registreringsgrupp 1 (6) Utvecklingsavdelningen Vårdinformatik och ersättningsmodeller Möte med akutsomatikens registreringsgrupp Datum 2014-02-05 Tid 14.00-16.00 Plats HSF/Mästaren Namn Närvarande Frånvarande Lena Centervall

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Skola för elever med tal- och språkstörning

Skola för elever med tal- och språkstörning Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS

Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Rapport från uppföljning av sommarens vårdnära service VNS Bakgrund Vårdnära service är ett koncept som innebär överföring av arbetsuppgifter från vårdpersonal till servicepersonal. Tanken med vårdnära

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet

Kodningskvalitet i patientregistret. Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Kodningskvalitet i patientregistret Ett nytt verktyg för att mäta kvalitet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning... Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv

Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Juni 2016 Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Från #sjuktstressigt till #schystarbetsliv! Nu är det dags att bryta trenden i socialtjänsten Kommunernas

Läs mer