Fallförebyggande åtgärder i hemmet hos äldre personer

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Kandidatexamensarbete, 15Hp Höstterminen 2013 Fallförebyggande åtgärder i hemmet hos äldre personer - Beskrivning av fallpreventionsarbete inom hemtjänsten i Härnösands Kommun Fall Prevention in the home of older persons - Description of fall prevention work in home care Härnösands commune Författare: Jeanette Billström Handledare: Erika Johansson

2 2 SAMMANFATTNING År 2050 kommer ca en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre. Fallolyckor bland äldre anses som ett stort ökande folkhälsoproblem och medför stora kostnader för samhället. Cirka 5 miljarder kostar fallolyckorna årligen för kommunerna och landstingen. Fallolyckor leder till inte enbart ekonomiska konsekvenser utan även fysiska och sociala konsekvenser, och kan starta en nedåtgående spiral av minskad fysisk aktivitet, rädsla att falla igen och isolering i hemmet. Enligt tidigare studier så är det effektivt med multiprofessionella insatser vid fallprevention. Arbetsterapeuter inom hemsjukvård arbetar med hembesök hos äldre och en del av arbetet är fallprevention och en viktig del är ett bra samarbete med hemtjänstpersonalen. I februari 2014 tar Härnösands kommun över hemsjukvården och syftet med denna studie var att kartlägga hur hemtjänstpersonalen i Härnösands Kommun arbetar med fallförbyggande åtgärder och om det finns något samarbete med distriktsarbetsterapeuterna. Kvantitativ metod har använts. Studien är deskriptiv med möjlighet att tolka, jämföra och hitta förklaringar från svar på enkätfrågor. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen tycker sig ha en del kunskaper kring fallförebyggande arbete och arbetar till stor del med detta hemma hos de äldre men vill ha mer utbildning i detta. Fallrapporter skrivs men det finns näst intill ingen återkoppling eller möten kring fallrapporterna som kan ge förslag på lämpliga fallförebyggande åtgärder för den äldre. Till stor del kontaktar hemtjänstpersonalen distriktsarbetsterapeuterna när de ser att fallrisker finns men mycket få gemensamma hembesök görs. Slutsatsen man kan dra av studien är att det arbetas med fallförebyggande hemma hos de äldre men samarbetet mellan hemtjänstpersonalen och distriktsarbetsterapeuterna skulle kunna förbättras. Sökord: fallförebyggande, hemtjänst, äldre personer

3 3 ABSTRACT In 2050, about a quarter of the population is 65 or older. Accidental falls among the elderly is considered as a major growing public health problem and impose large costs on society. About 5 billion is the cost for fall accidents annually for local governments and the county council. Fall accidents resulting in not only economic consequences but also the physical and social consequences, and can start a downward spiral of reduced physical activity, fear of falling again and isolation in the home. According to previous studies, it is effective with multi-professional intervention in the prevention of falls. Occupational therapists are working with home visits to the elderly and some of the work is fall prevention and a key component is a good cooperation with home care service staff. In February 2014 Härnösands commune takes over the home health care and the purpose of this study was to identify how the home care service staff in Härnösands commune is working with falls prevention and if there is any cooperation with the district occupational therapists. Quantitative methods have been used. The study is descriptive with the ability to interpret, compare, and find explanations of answers to survey questions. The result shows that home care service staff believes they have some knowledge about falls prevention, and works with that in the homes of the elderly but want more education. Case reports are written but there is virtually no feedback or meetings around case reports that can provide suggestions of appropriate falls prevention for the elderly. The home care service staff often contacts the district occupational therapists when they see any risk in falling but very few home visits are made together with the district occupational therapist. The conclusion of the study is that home care service staff are working with falls prevention in the homes of the elderly but the cooperation together with the district occupational therapists could be improved on many levels. Keywords : elderly, fall prevention, home care service

4 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING ABSTRACT 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.4 INLEDNING...5 BAKGRUND...5 SYFTE...7 Frågeställningar...7 METOD...7 Design...7 Deltagare...8 Datainsamling...8 Dataanalys...9 ETISKA ASPEKTER...9 RESULTAT...9 Hemtjänstpersonalens kunskaper kring fallförebyggande åtgärder..9 Samarbete med distriktsarbetsterapeuterna Framtiden DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Hemtjänstpersonalens kunskaper kring fallförebyggande åtgärder Samarbete med distriktsarbetsterapeuterna Framtiden SLUTSATS...16 TACK REFERENSLISTA...18 BILAGA 1 : Enkäten....

5 5 INLEDNING Jag valde att göra denna studie utifrån mina erfarenheter från ett projekt jag arbetade i under drygt två års tid mellan i Härnösands Kommun. Detta projekt kallades Säker Senior och var ett samarbete mellan primärvården, räddningstjänsten och hemtjänsten med mig som projektledare. Syftet med projektet var att förebygga fall och fallskador samt att förebygga brandrisker i hemmen hos de äldre i kommunen som har hemtjänst. Ett resultat av projektet var utbildning till hemtjänstpersonalen och ett nära samarbete med dem kring de äldre, genom hembesök hos de äldre och möten ute i personalgrupperna gjorde att det fallförebyggande arbetet utvecklades och fallen minskades. I februari 2014 kommer enligt ett gemensamt beslut mellan landstinget och kommunen i Västernorrland det kommunala övertagande av hemsjukvården ske. Mot bakgrund av detta ställs stora krav på fungerande sammarbete mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonal med fallförebyggande arbete då fallprevention är prioriterat i riktlinjer samt en viktig arena för multiprofessionella insatser. BAKGRUND På Statens Folkhälsoinstituts hemsida kan läsas i seniorguiden att vi lever längre, föder färre barn och förväntas öka den åldrande befolkningen med 30 % mellan 2010 och D.v.s. en fjärdedel av befolkningen kommer vara 65 år eller äldre år I och med denna ökning av antalet äldre i vårt samhälle kommer även riskerna för de äldre att vara en viktig del att förebygga. Enligt Gyllensvärd (2009) identifieras fallolyckor bland äldre som ett stort ökande folkhälsoproblem, med stora samhällskostnader och livskvalitetsförsämringar som följd. För att åtgärda problemet och förhindra att det ökar i framtiden bör kostnadseffektiva fallförebyggande åtgärder sättas in. Fallolyckor innebär ett stort lidande för den drabbade och dennes anhöriga, och medför stora kostnader för samhället. Cirka 5 miljarder kostar fallolyckorna årligen för kommunerna och landstingen enligt MSB, Myndigeten för samhällsskydd och beredskap (2009). År 2005 avled i Sverige drygt 1500 personer över 65 år efter fallolyckor. Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen, som orsakar flest dödsfall hos äldre personer (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010). Enligt Gyllensvärd (2009) dör 3 äldre varje dag i Sverige till följd av fallolyckor. Risken att falla ökar i takt med stigande ålder och bland de äldre som fallit tidigare ökar rädslan att falla igen och ådra sig frakturer. Många äldre som faller ådrar sig höftfraktur eller radiusfraktur och får förlorad funktionsnedsättning (Larsson et al., 2010). Genom information

6 6 till de äldre som bor i eget boende och kunskaper hos de som finns i deras närmiljö, t.ex. anhöriga, grannar, hemtjänst, kan många fall förebyggas. Fallolyckor bland äldre leder till inte enbart ekonomiska konsekvenser även fysiska och sociala konsekvenser, och kan enligt Clemson (2012) starta en nedåtgående spiral av minskad fysisk aktivitet, rädsla att falla igen och isolering i hemmet och fallolyckorna har inte minskat de senaste 10 åren så det är absolut nödvändigt att utveckla effektiva strategier för fallprevention. Målet med arbetsterapi är att stödja personers förmåga till aktivitet och delaktighet på ett sätt som fungerar och ger möjlighet att leva så gott liv som möjligt (Etisk kod 2012). Enligt Kielhofner (2008) kan A Model Of Human Occupation (MOHO) förklara hur en individs aktivitetsutförande påverkas av fysiska och sociala faktorer i miljön. Arbetsterapeuter inom hemsjukvård arbetar med hembesök hos äldre och en del av arbetet är fallprevention. För att förhindra och förebygga fall hos den äldre som bor hemma i eget boende är det viktigt som arbetsterapeut att se över boendemiljön, aktivitetsförmåga, hjälpmedelsbehov samt att det finns ett gott samarbete med hemtjänstpersonal och andra yrkeskategorier som besöker den äldre (Gillespie et al, 2001). Teamarbetet kring fallförebyggande åtgärder är viktigt. Det finns evidens som visar att fallförebyggande åtgärder förhindrar fall hos äldre. (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Enligt Costello et al. (2008) så är det effektivt med multiprofessionella insatser vid fallprevention såsom bedömning av läkemedel, hälsa, träning av balans och uthållighet samt riskbedömning i hemmet samt utföra de åtgärder som behövs av bostaden och eventuellt behov av hjälpmedel. Härnösands Kommun fick under åren stimulansmedel och kunde under den tiden bedriva ett fallförebyggande projekt, Säker Senior, med en arbetsterapeut som projektledare. Hemtjänstpersonalen utbildades i fallförebyggande arbete, den befintliga fallrapporten reviderades och rutiner för fallrapportskrivande och teamarbete mellan primärvård, hemtjänst och projektledare kring de äldres fall och fallrisker arbetades fram. Under projekttiden gjordes hembesök av projektledaren tillsammans med hemtjänstpersonalen hos de äldre med fallrisk och hos de som fallit för att utreda behov av fallförebyggande åtgärder i hemmet. Det var ett nära samarbete mellan projektledaren och hemtjänstpersonalen. I och med detta nära samarbete så minskade antalen fall bland de äldre med hemtjänst. Efter avslutat projekt fortsatte det fallpreventiva arbetet av primärvårdens arbetsterapeuter. Hur arbetet med fallförebyggande åtgärder fungerar idag i Härnösands kommun tillsammans med primärvården finns inte dokumenterat. Härnösands kommun har arbetat med fallprevention och tagit fram Riktlinjer för att förebygga fall och fallskador (2010) och där

7 7 kan läsas hur arbetet ska bedrivas både inom hemtjänst och på särskilt boende. På socialstyrelsens hemsida om står att läsa om Fallskador i vården (2013) som belyser vikten av fallförebyggande insatser, hur viktigt det är med riskanalys, planering och genomförande av fallpreventiva åtgärder samt dokumentation och uppföljning av eventuella fall som den äldre råkar ut för. I februari 2014 tar Härnösands kommun över hemsjukvården. För att kunna förebygga fallolyckor hos de äldre är det viktigt med ett bra samarbete mellan hemtjänstpersonal och distriktsarbetsterapeuter. Genom denna studie kartläggs om och hur hemtjänstpersonalen i Härnösands Kommun arbetar med fallförbyggande åtgärder och om det finns något samarbete med distriktsarbetsterapeuterna. SYFTE Syftet med studien är att beskriva hur hemtjänstpersonalen i Härnösands kommun arbetar med fallförebyggande åtgärder i de äldres hem och vilket samarbete som finns med distriktsarbetsterapeuterna. Frågeställningar Skriver hemtjänstpersonalen fallrapporter? Utför hemtjänstpersonalen något fallförebyggande arbete när de jobbar hos brukarna? Samarbetar personalen med distriktsarbetsterapeuterna? På vilket sätt och i vilken omfattning? Görs hembesök tillsammans med arbetsterapeut i fallpreventionssyfte? I annat syfte? METOD Design Kvantitativ metod har använts. Studien är deskriptiv med möjlighet att tolka, jämföra och hitta förklaringar från svar på enkätfrågor. Enligt Eliasson (2010) lämpar sig kvantitativ metod och enkätundersökning för att säga något om en stor grupp även om endast en liten del av gruppen kan undersökas. Enkät användes som metod för att samla in information och resultatet analyserades deskriptivt i Excell. Frågorna i enkäten (bilaga1) var inte utformade efter någon speciell modell utan utifrån vad forskaren var intresserad av. Intresset var att ta reda på om fallrapporter skrivs och om det finns någon uppföljning av de skrivna fallrapporterna och dessutom ta reda på om det arbetas med fallförebyggande hemma hos de äldre, självständigt av hemtjänstpersonalen och/eller gemensamt med distriktsarbetsterapeuterna.

8 8 Enkäten utformades med 18 frågor. De tre första för att ta reda på kön, ålder och antal arbetade år inom hemtjänsten i Härnösands Kommun. I enkäten gavs svarsutrymme på 12 frågor för att hemtjänstpersonalen skulle kunna motivera varför de svarade nej eller ja på frågorna. Trost (1935-) rekommenderar att en enkät ska innehålla minst en öppen fråga så den sista frågan var helt öppen för hemtjänstpersonalen att kunna skriva några synpunkter till studien eller övrigt kring fallförebyggande åtgärder. Deltagare I Härnösands Kommun fanns 8 enhetschefer för hemtjänstgrupperna. En enhetschef ansvarar över 1-3 hemtjänstgrupper. På grund av det stora antalet anställd hemtjänstpersonal i kommunen så har en begränsning på max 15 antal enkäter per enhetschef gjorts. Denna begränsning gjordes för att få en fördelning av enkätsvar över kommunens alla hemtjänstgrupper. Om svaren på enkäterna skulle avvika avsevärt i någon hemtjänstgrupp kunde det ha varit en intressant upptäckt och leda till ett intressant resultat och diskussion. Enhetscheferna ansvarade för att dela ut enkäter i sina hemtjänstgrupper, 15 stycken enkäter per hemtjänstgrupp, samla in dem och posta dem till forskaren. Först delades 120 enkäter ut, 15 stycken till varje enhetschef, men efter ett missförstånd mellan två enhetschefer så behövdes ytterligare 15 enkäter delas ut. Totalt delades 135 enkäter delades ut. Ett sista datum för svar sattes till 28/9-13. Ett missivbrev skrevs och detta följde med enkäterna. Deltagarna informerades i detta brev att de var helt anonyma och kunde avbryta deltagandet när de så önskade. Datainsamling Totalt 135 enkäter delades ut. Enkäten delades ut till hemtjänstcheferna tillsammans med ett missivbrev under mitten av september 2013 av forskaren och insamlades av densamma. Kodning gjordes av enkäter med färger för varje hemtjänstgrupp, t.ex. en röd prick, en blå stjärna för att kunna skicka ut påminnels (Backman, 2008). Tre chefer skickade in sina besvarade enkäter i tid. De övriga 5 cheferna påmindes via mail vid två tillfällen och en månad efter utsatt sista datum för svar hade 62 enkäter samlats in. Av de 135 utdelade enkäterna besvarades 62. En hemtjänstgrupp besvarade inte några enkäter alls.

9 9 Dataanalys Svaren på enkäterna har matats in i Excel och svarsresultaten på frågorna har sammanställts. Enkäten och studiens syfte ligger till grund för hur svaren presenteras. ETISKA ASPEKTER KI:s etiska riktlinjer för examensarbete på kandidatnivå har följts (Elinder & Forsberg, 2009). Enkäterna kodades för anonymitet och deltagandet var frivilligt. RESULTAT Hemtjänstpersonalens kunskaper kring fallförebyggande åtgärder Deltagarna i studien var 62 personer. Både män och kvinnor har svarat och det fanns även en spridning vad gäller ålder och antal arbetade år inom hemtjänsten i Härnösand Kommun. Deltagare Man 15 % Kvinna 84 % Ej svarat 2 % Ålder år 16 % år 8 % år 31 % år 31 % 61 år eller äldre 15 % Antal år arbetade inom hemtjänsten i Härnösands Kommun 0-5 år 18 % 6-10 år 26 % år 19 % år 15 % år 25 år eller mer Tabell 1. 8 % 15 %

10 10 Nästan hälften, 48 % av hemtjänstpersonalen tycker att de har att de har tillräckliga kunskaper om fall och fallförebyggande åtgärder. Dock har 31 % inte ansett sig ha denna kunskap. En fråga ställdes om hemtjänstpersonalen fått någon utbildning kring fall och fallförebyggande åtgärder och utifrån svaren kan utläsas att 55 % tycker sig inte ha fått någon utbildning medan 44 % har fått utbildning. Utifrån svaren på enkäterna så kan det tolkas som att hemtjänstpersonalen har viss kunskap kring fallprevention men skulle behöva lite påfyllnad, några av kommentarerna var: kan alltid lära sig mer, fått genom erfarenhet och utbildning, Kan alltid bli bättre, kanske nya rön och idéer kommer, behövs alltid uppfräschningar. Av de som svarade på enkäterna har 100 % svarat ja på frågan om de skriver fallrapporter. 82 % av hemtjänstpersonalen lämnar de ifyllda fallrapporterna till enhetschefen och 47 % distriktssköterskan. Frågan gav möjlighet att ge flera svar vilket flertalet har gjort, d.v.s. svarat både chef och distriktssjuksköterska. Ingen har svarat att de har lämnat fallrapporter till någon annan yrkeskategori. När fallrapporterna lämnats in upplever 85% att de inte får någon återkoppling och endast 6% har svarat att de deltagit på möten där diskussioner har rört fall och fallförebyggande åtgärder. 71 % av hemtjänstpersonalen i denna studie anser att de arbetar fallförebyggande i hemmet hos de äldre, 11 % anser inte att de gör det och 15 % vet inte. Hemtjänstpersonalen gav några kommentarer i enkäten om vad de gör för fallförebyggande åtgärder i de äldres hem: Flyttar om möbler t.ex., ser till att hjälpmedel kommer till brukaren, tar bort mattor, tänker på skor med halkskydd, använda rollator, halkskydd i badrummet, avråder den äldre att kliva upp på stol utan be henne att säga att någon annan hjälper till. Upplyser om Hjälpsamme Sam.

11 11 Samarbete med distriktsarbetsterapeuterna På frågan om hemtjänstpersonalen kontaktar distriktsarbetsterapeuten om de anser att det finns fallrisker hos den äldre, så svarar 55 % att de gör det men 37 % har svarat att de inte gör det. En av kommentarerna från enkäterna var det är svårt att få tag i distriktsarbetsterapeuten. När hemtjänstpersonalen får frågan om de gör gemensamma hembesök med distriktsarbetsterapeuten så svarar 89 % att dem inte gör det. Endast 8 % har gjort hembesök tillsammans med distriktsarbetsterapeuten i fallförebyggande syfte. Hemtjänstpersonalen fick svara på hur ofta de samarbetar med en distriktsarbetsterapeut. 77 % svarade att de aldrig samarbetar med någon distriktsarbetsterapeut, 3 % har samarbetat någon gång per månad och 16 % har samarbetat ett par gånger per år. För att få svar på vad hemtjänstpersonalen gör för några hembesök tillsammans med distriktsarbetsterapeuten så ställdes en sådan fråga. Svarsalternativen var förutbestämda utifrån vad en distriktsarbetsterapeut vanligtvis arbetar med hemma hos de äldre och som har med fallförebyggande arbete att göra. Utifrån svaren så framkommer det att när hemtjänstpersonalen gör hembesök med distriktsarbetsterapeuten gäller de flesta hembesöken hjälpmedel, sedan även en del kring boendemiljön, förflyttning och fallförebyggande. Ingen har samarbetat kring personlig vård (Tabell 2). Enkätfråga Inte gjort sådana hembesök Boende miljön Hjälp medel Personlig vård Förflyttning Fallförebyggande arbete Ej svarat Vad har hembesöken tillsammans med distriktarbetsterapeuten gällt? 53 % 10 % 37 % 18 % 6 % 13 % Tabell 2. För att få en bild över om hemtjänstpersonalen samarbetar med några andra yrkeskategorier än distriktsarbetsterapeuten så ställdes en sådan fråga och hemtjänstpersonalen kunde välja flera alternativ som svar utifrån vilka de samarbetar med. 47 % har inte samarbetat medan några har samarbetat med distriktsjuksköterska, distriktsjukgymnast, enhetschef och biståndshandläggare, se tabell 3.

12 12 Intressant var att ta reda ta reda på vilka hemtjänstpersonalen skulle vilja samarbeta mer med och i tabell 3 kan utläsas att hemtjänstpersonalen önskar samarbeta mer med först och främst distriktsarbetsterapeuten men även de övriga yrkeskategorierna som fanns som svarsalternativ. Frågan var ställd så att de kunde välja flera yrkeskategorier. Samarbete Har du samarbetat med någon annan yrkeskategori kring fallförebyggande åtgärder? Vilka skulle du vilja samarbeta med kring fallförebyggande åtgärder? Distriktsjuksköterska 18 % 26 % Enhetschef 18 % 23 % Distriktarbetsterapeut 84 % Distriktsjukgymnast 8 % 40 % Distriktläkare 3 % Biståndshandläggare 6 % 15 % Har inte samarbetat 47 % 23 % Ej svarat 18 % 8 % Tabell 3. Framtid För att få mer kunskap om vad hemtjänstpersonalen saknar i det fallförebyggande arbetet hos de äldre och i samarbete med distriktsarbetsterapeuterna och övriga yrkeskategorier ställdes en fråga kring detta. Frågan var ställd så att de kunde välja flera svarsalternativ. Utifrån svaren ses att mer än hälften av hemtjänstpersonalen önskar möten kring fallrapporter och fallförebyggande arbete. De önskar även mer hembesök tillsammans med först och främst distriktsarbetsterapeuterna, 63 %, men även distriktsjukgymnasterna och distriktsjuksköterskorna. Stor behov finns även gällande utbildning där 71 % önskar utbildning i fallförebyggande arbete, även utbildning i förflyttning och utbildning i rehabiliterande förhållningssätt är något hemtjänstpersonalen efterfrågar.

13 13 Framtiden I februari 2014 kommer Härnösands Kommun ta över hemsjukvården. Tycker du att det finns något som kommunen behöver förbättra/satsa mer på för att kunna förbättra det fallförebyggande arbetet hemma hos de äldre? Möten kring fallrapporter och förebyggande arbete 56 % Hembesök tillsammans med distriktarbetsterapeuter Hembesök tillsammans med distriktsjukgymnaster Hembesök tillsammans med distriktsjuksköterskor Hembesök med bistånds- Handläggare Utbildning i fallförebyggande arbete 63 % 32 % 26 % 27 % 71 % Utbildning i förflyttning 60 % Utbildning i rehabiliterande förhållningssätt 45 % Nej allt fungerar bra Ej svarat 6 % Tabell 4. DISKUSSION Metoddiskussion Vid utdelning av enkäterna till cheferna så upplevdes stort engagemang men vid insamling av enkäter upplevdes förklarningar till lågt antal svar att tidsbrist både hos chef och personal i arbetet var orsaken. Dock fanns stora skillnader mellan chefernas inlämnade antal enkäter. En hemtjänstgrupp lämnade in alla 15 medan någon grupp endast lämnade in hälften och en grupp svarade inte alls på några enkäter. Ett större antal besvarade enkäter hade gett ett bättre underlag för rapporten. Om forskaren kunnat delta på hemtjänstgruppernas personalmöte och förklarat studiens syfte

14 14 och därefter utdelat enkäterna för att besvaras med forskaren på plats så kunde möjligtvis svarsfrekvensen varit högre. Att besöka grupperna som ska få svara på enkäter är enligt Eliasson (2010) ett bra sätt att få fler enkäter besvarade. Nu gick inte detta att genomföra i denna studie då det enligt ledningen ansågs ta för mycket tid från personalen och chef vid ett personalmöte. RESULTATDISKUSSION Hemtjänstpersonalens kunskaper kring fallförebyggande åtgärder Hemtjänstpersonalen är viktiga i fallpreventionsarbetet då de träffar de äldre i deras hem och bör då ha kunskapen kring vad som kan anses vara farligt med tanke på fallrisker. Hemtjänstpersonalen bör ha tillräckliga kunskaper för att kunna se risker i boendemiljön och risker hos den äldre som t.ex. hur de förflyttar sig, använder hjälpmedel etc. Om de har rätt kunskaper kring fallrisker så kan de utföra rätt förebyggande åtgärder i hemmen hos de äldre som har hemtjänst och löper risk för fall och fallskador. Om det är åtgärder som behöver utföras av t.ex. distriktsarbetsterapeuten ska hemtjänstpersonalen veta hur kontakt tas. Ett mycket intressant resultat var att all hemtjänstpersonal skriver fallrapporter när någon äldre de har besökt har ramlat. Det verkar som att denna rutin sedan projektet Säker Senior har fallit väl ut och personalen och enhetschefer inser vikten av att rapportera alla fall hos de äldre. Men som Gyllensvärd (2009) skriver så bör fallförebyggande åtgärder sättas in för att förhindra att fallen ökar eller leder till skador. Detta är bra för att kunna sätta in åtgärder innan det blir någon fallskada. Men tyvärr så verkar det som att fallrapporterna inte leder till att legitimerad personal från primärvården inte återkopplar till hemtjänstgrupperna och dessutom görs inte så många gemensamma hembesök vilket enligt Costello et al. (2008) är ett effektivt fallförebyggande arbetssätt. Härnösands Kommuns Riktlinjer för att förebygga fall och fallskador (2010) inriktar sig mest till kommunens särskilda boenden. Där står inte tydligt hur fallpreventionsarbetet ska fungera mellan hemtjänstpersonal och primärvårdens legitimerade personal. Detta kan vara en stor anledning till att det inte blir någon återkoppling på de skrivna fallrapporterna. För att förbättra det fallförebyggande arbetet i Härnösands Kommun borde riktlinjerna förtydligas för hemtjänstens del och samarbetet mellan hemtjänstpersonalen och primärvårdens legitimerad personal förbättras. Majoriteten av hemtjänstpersonalen i denna studie anser att de arbetar fallförebyggande och det är ett positivt resultat. Om hemtjänstpersonalen har kunskaper om vad som kan ordnas i hemmet hos den äldre så kan många fall förebyggas genom att t.ex. göra miljön säkrare.

15 15 Hjälpsamme Sam är något som kommunen ordnat och är gratis för äldre över 65 år, med eller utan bistånd för hemtjänst. På Härnösands kommuns hemsida (2013) står att läsa om de äldre kan få hjälp med t.ex. gardinbyten, lampbyten, plocka ner saker från höga höjder så att de inte behöver klättra på stegar och stolar som innebär stor fallrisk. Trots alla kommentarer så saknas vissa områden som också påverkar fallrisken, t.ex. träning, vardagsrehabilitering, medicinuppföljning. Det kan vara så att det är områden som hemtjänstpersonalen inte tänker på som fallförebyggande åtgärder och som de skulle behöva få mer kunskap kring. Samarbete med distriktsarbetsterapeuterna Samarbete och teamarbete i fallförebyggande åtgärder är viktigt för att nå ett så bra resultat som möjligt. Enligt Ganebo (2011) är det till den äldres nytta att det finns ett gott samarbete mellan distriktsarbetsterapeuter och hemtjänstpersonal i form av dialog och praktisk handledning i vardagsarbetet. Detta är ett område som borde kunna förbättras eftersom resultatet i denna studie visar på att det råder brist i kontaktvägarna och att det inte görs många gemensamma hembesök mellan hemtjänstpersonal och distrikts-arbetsterapeuter. Hemtjänstpersonalen anser att det är svårt att få tag i distriktsarbetsterapeuterna och detta borde kunna avhjälpas med bättre information, telefontider, eller andra kontaktvägar så att detta inte blir en faktor som påverkar samarbetet negativt. Hemtjänstpersonalen är de som jobbar dagligen hemma hos de äldre och som Berglund (2011) skriver i sin rapport så är det kanske dags att lyssna till och integrera hemtjänstpersonalen som arbetar med detta dagligen för att på lång sikt kunna få ett bra samarbete kring fallrisker i de äldres hem. Gällande de hembesök som görs gemensamt i Härnösands kommun mellan distriktsarbetsterapeuter och hemtjänstpersonal så var det förvånande är att ingen har svarat att de gjort hembesök gällande personlig vård. När en äldre ska utföra sin personliga vård eller få viss hjälp med detta så finns vissa moment som kan vara fallrisker, t.ex. duschsituationen med blöta golv. Kan vara så att distriktsarbetsterapeuterna inte arbetar så mycket med personlig vård, dock är det enligt Guidetti och Tham (2002) just personlig vård som är arbetsterapeuters vanligaste strategi, med syfte att den äldre ska återfå kontrollen över sitt liv. Här finns ett område som distriktsarbetsterapeuterna behöver satsa mer på. Genom mer bedömningar av personlig vård kan även mer handledning ges till hemtjänstpersonalen i deras vardagliga arbete.

16 16 Framtid Hemtjänstpersonalen önskar möten och återkoppling kring fallrapporterna. Genom ett ökat multiprofessionellt samarbete så kan fallpreventionsarbetet förbättras exempelvis genom att efter att fallrapporter är inlämnade från hemtjänstpersonalen så träffas berörd personal på möte och en första bedömning kan göras av vilka fallrisker men även vilka färdigheter som finns hos den äldre (Costello et al. 2008). Utbildning är också något som frågas efter hos hemtjänstpersonalen och en satsning på detta ger ett bättre fallpreventionsarbete hos de äldre. Enligt Gyllensvärd (2009) bör alla vårdgivare som är i kontakt med äldre med fallrisker utveckla och behålla sin kompetens när det gäller fallbedömning och prevention. Bättre kommunikation mellan personalen och fokus kring den äldre leder även det till ett bättre arbete och för att hemtjänstpersonalen ska känna sig tillfredsställda med sitt arbete behövs en engagerad ledning och ett samarbete mellan olika professioner (Dempsey, 2009). Därför är det viktigt att det blir ett bättre samarbete och mer gemensamma hembesök med hemtjänstpersonalen och distriktsarbetsterapeuterna. Distriktsarbetsterapeuterna har kunskaper om aktiviteter i dagliga livet och hur dessa kan påverkas av fysiska och sociala faktorer i miljön (Kielhofner 2008) och med fler gemensamma hembesök och ett bra teamarbete tillsammans med hemtjänstpersonalen så kan det ge goda resultat i det fallförebyggande arbetet. SLUTSATS Slutsatsen man kan dra av studien är hemtjänstpersonalen arbetar med fallförebyggande hemma hos de äldre men att de vill utöka sina kunskaper i ämnet. Samarbetet mellan hemtjänstpersonalen och distriktsarbetsterapeuterna är bristfällig och skulle kunna förbättras genom bättre kommunikation, bättre temarbete och fler gemensamma hembesök. Hemtjänstpersonalen önskar mer återkoppling på skrivna fallrapporter samt reflektion och information om fallpreventiva åtgärder hemma hos de äldre som har fallit eller löper fallrisk. Hemtjänstpersonalen efterfrågar utbildning i bl.a. fallprevention och detta kan ge samhällsekonomiska besparingar samt minska lidande och försämrad livskvalitet bland de äldre. När över tagandet av hemsjukvården sker i februari 2014 vore det önskvärt att distriktsarbetsterapeuterna arbetar mer tillsammans med hemtjänstpersonalen, gör gemensamma hembesök, finnas tillgängliga för personalen via telefon, mail eller annat. Ett mer multiprofessionellt fallpreventionsarbete gynnar både den äldre och samhället.

17 17 TACK Den här rapporten gjordes under min kandidatutbildning vid Karolinska Institutionen i Stockholm. Jag vill rikta ett tack till handledaren Erika Johansson som varit ett stort stöd under arbetets gång. Ett stort tack också till Härnösands hemtjänstpersonal som svarat på enkäterna, utan er hade uppsatsen inte kunnat bli av. Även ett tack till hemtjänstcheferna för att ni har tagit emot mig väl på era arbetsplatser, via telefon och via mailkontakt samt hjälpt mig att dela ut enkäterna till hemtjänstpersonalen.

18 18 REFERENSER Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Berglund, P. (2011). Framgångsfaktorer i ett fallförebyggande arbete inom hemtjänsten. (Kandidatuppsats). Gävle: Akademin för hälsa och arbetsliv, Gävle högskola. Tillgänglig: Clemson.L., Fiatarone Singh, M.A., Bundy. A., Cumming.R.G., Manollaras. K., O Loughlin. P., Black.D., (2008). Integration of balance and strength training into daily life activity to reduce rate of falls in older people (the LIFE study): randomised parallel trial. British Medical Journal, 2012;345:e4547 doi: /bmj.e4547 Dempsey J. (2009). Nurses values, attitudes and behavior related to fall prevention. Journal of Clinical Nursing: Volume 18, Issue 6. Eliasson. A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Elinder, G., & Forssberg, O. (2009). Etikprövning av studenters examensarbeten. Hämtat från Ellen.C., EdelsteinJ.E., (2008). Update on falls prevention for community-dwelling older adults: Review of single and multifactorial intervention programs. Journal of Rehabilitation Research & Development. Volume 45, Number 8, Pages Doi: /JRRD Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Globalt Företagstryck AB. Ganebo. C. (2011). Hemtjänstpersonalens erfarenheter av arbetsterapeuters handledning i äldreomsorg.(kandidatuppsats). Uppsala: Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Tillgänglig: Gillespie, L., Gillespie, W., Robertson, M., Lamb, S., Cumming. R., Rowe, B., (2001). Interventions for prevention in elderly people. Cochrane Database Systematic Review; 3: 340. Guidetti. S., Tham. K. (2002) Therapeutic strategies used by occupational therapist in selfcare training: A gualitative study, Occupational therapy international 9(4), Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre - en samhällsekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Härnösands Kommun. (2010) Riktlinjer för att förebygga fall och fallskador- och åtgärder i samband med skada. Hämtat njer+f%c3%b6r+att+f%c3%b6rebygga+fall+och+fallskador.pdf Härnösands Kommun och Samhall. Hjälpsamme Sam. Hämtat: dd html Kielhofner. G. (2008). A Model Of Human Occupation (MOHO). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2009). Äldres säkerhet. Hämtad , från

19 Statens folkhälsoinstitut.(2013) Seniorguiden; En åldrande befolkning. Hämtad , från Socialstyrelsen. (2013) Fallskador i vården. Hämtad Trost.J. (1935-) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

20 20 Bilaga 1 Fallförebyggande arbete inom Härnösands hemtjänst och samarbete kring detta med distriktsarbetsterapeuterna I denna enkät ombeds Du besvara om du arbetar fallförebyggande och om Du samarbetar med distriktsarbetsterapeuterna eller kanske någon annan yrkeskategori. Var vänlig och ringa in det/de svarsalternativ som stämmer bäst för Dig. Vill Du lämna kommentarer går det bra efter varje fråga eller i slutet av enkäten. Du är helt anonym när Du besvarar frågorna. När du är klar så postar du enkäten i ett cirkulationskuvert till: Rehabteamet Ädelhem Jeanette Billström Jag behöver svar senast fredag 26/ Är du: Man Kvinna 2. Ålder: eller äldre 3.Hur många år har du arbetat inom Härnösands Hemtjänst? 0-5 år 6-10 år år år år 25-eller fler 4. Tycker du att du har tillräckliga kunskaper om fall och fallförebyggande åtgärder? Ja Nej Vet ej Kommentar:

21 5. Har du fått någon utbildning kring fall och förebyggande åtgärder? 21 Ja Nej Kommentar: 6. Skriver du fallrapporter? Ja Nej Om nej, varför inte? : 7. Till vem lämnar du sedan fallrapporten? Chef Distriktsjuksköterska MAS Distriktsarbetsterapeut Distriktsjukgymnast Annat 8. Får du eller hemtjänstgruppen någon återkoppling på fallrapporterna ni lämnat? Ja Om JA vad för slags återkoppling? Nej Kommentar :

22 22 9. Har ni möten på arbetsplatsen och diskuterar fall och fallförebyggandeåtgärder? Ja Nej 10. Arbetar du fallförebyggande hemma hos de äldre? Ja Nej Osäker Om JA, på vilket sätt?: Om NEJ; varför inte?: 11. Kontaktar du distriktsarbetsterapeuten om du anser att det är fallrisker hemma hos någon äldre? Ja Nej Om NEJ; varför inte?: 12. Gör du gemensamma hembesök med distriktsarbetsterapeuten i fallförebyggande syfte? Ja Nej 13. Hur ofta samarbetar du med distriktsarbetsterapeuten kring fall och förebyggande åtgärder? Aldrig En gång i veckan Flera gånger i veckan Någon gång per månad Ett par gånger per år

23 Vad har hembesöken tillsammans med distriktsarbetsterapeuten gällt? (du kan välja flera svar) Inte gjort sådana hembesök Boendemiljön Hjälpmedel Personlig vård Förflyttning Fallförebyggande arbete Annat: 15. Har du samarbetat med någon annan yrkeskategori kring fallförebyggande åtgärder? Distr.sjuksköterska Enhetschefen Distr.sjukgymnast Bist.handläggare Har inte samarbetat Annan yrkeskategori: 16. Vilka skulle du vilja samarbeta med kring fallförebyggande åtgärder? (Du kan välja flera alternativ) Distr.arbetsterapeut Distr.sjukgymnast Distr.sjuksköterska Distr.läkare Bist.handläggare Enhetschefen Annan yrkeskategori:

24 I februari 2014 kommer Härnösands kommun ta över hemsjukvården. Tycker du att det finns något som kommunen behöver förbättra/satsa mer på för att kunna förbättra det fallförebyggande arbetet hemma hos de äldre? (Du kan välja flera alternativ) Möten kring fallrapporter och förebyggande arbete Hembesök tillsammans med arbetsterapeuter Hembesök tillsammans med sjukgymnaster Hembesök tillsammans med distriktssjuksköterskorna Hembesök med biståndshandläggare Utbildning i fallförebyggande arbete Utbildning i förflyttning Utbildning i rehabiliterande förhållningssätt Nej, allt fungerar bra Kommentar: Övriga kommentarer:

25 18. Övriga kommentarer gällande fallförebyggande i Ditt arbete eller samarbete med distriktsarbetsterapeuterna? 25 Tack för din medverkan!!!