MIK i skolan. Medie- och informationskunnighet i skolan - En heldagskonferens
|
|
- Lisa Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MIK i skolan Medie- och informationskunnighet i skolan - En heldagskonferens Konferensen om Medie- och Informationskunnighet i skolan arrangerades av det regionala resurscentret Film i Öst och hölls i Norrköping den 4:e februari Konferensen riktade sig till skolledning, lärare, bibliotekarier och politiker. Den kretsade kring vilka svårigheter och möjligheter digitaliseringen bidrar till i klassrummet och hur mediernas uttryck på bästa sätt kan användas och integreras i utbildningen. För att svara på dessa frågor hölls 10 föreläsningar och seminarier av 9 föreläsare med spetskunskap inom området. 180 personer deltog från hela Östergötland. Den här dokumentationen har sammanställts av Film i Öst och ger en sammanfattning av dagens föreläsningar. Här finns även länkar och presentationsmaterial från talarna.
2 Fler tips på material: Rapporter såsom Unga och medier 2015, och hemsidan Nohate.se Först ut var HELENA DAL från Statens Medieråd med en introduktion till MIK-begreppet. Hon uppmärksammade det stora antalet deltagare och förklarade att detta visar att det unga MIK-begreppet (lanserat av Unesco 2011) fått starkare fäste. Expertmyndigheten Statens Medieråd har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Istället för att stänga ner och filtrera ska de skyddas genom information och utbildning. Genom MIK kan unga stärkas att motstå måsten på nätet och t.ex. näthat kan förebyggas. Statens Medieråd följer också medieutvecklingen. En ny rapport, som är ett bra tips för lärare att dela med sig till föräldrar, är Medierelaterade konflikter i familjen. Konflikter handlar oftare om tid än innehåll. I motsats till andra områden anser sig föräldrarna här ha stort ansvar, men för lite kompetens. Medievanor har förändrats starkt på kort tid, från att gemensamt samlas kring Teven till att individuellt bestämma vad som händer på den egna skärmen. Användning ökar samtidigt som användandet går ner i åldrarna. Medieutbudet är större och mer fragmenterat, likaså medieanvändningen. Fragmentering leder till brist på gemensamma referensramar. Användarna måste vägledas innan de beger sig ut i den digitala djungeln. Människor lever i allt större utsträckning sina liv online, därigenom vidgas identiteter, privat/offentlig omdefinieras och nya (digitala) gemenskaper skapas. FREDRIK HEINTZ, universitetslektor vid Linköpings universitet höll föreläsningen Digitalisering och datalogiskt tänkande. Datalogiskt tänkande är en färdighet som kan tränas upp och är viktig för alla då digitaliseringen revolutionerar allt och ställer nya krav på oss. Genom digitaliseringen vävs den digitala och den analoga världen samman, inte bara människor utan också allt fler prylar. Digitalisering är grunden till resurseffektivare förbrukning, anpassad reklam och delningsekonomi; utveckling möjliggörs genom att kunna samarbeta och kommunicera. En ökad automatisering kräver att vi måste lösa problem tillsammans med datorer. Istället för att frukta att arbetstillfällen kan försvinna bör fokus vara på samverkan mellan människor och automatiska system och framförallt på vem det är som tar vinsten när vi blir mer effektiva. Trenden mot att jobba individuellt, i enmansföretag med dator, har redan börjat. Dessa förändringar gör det än viktigare att tidigt fostra ett datalogiskt tänkande. Normen är att programmerare är män men fler måste få vara med och påverka! Kvinnliga programmerare måste synliggöras som viktiga förebilder, inte minst för att få fler unga tjejer att se möjligheten att bli programmerare. Efter åldern 13 finns det inga tjejer kvar som deltar i Koder Dojo, så programmering och datalogiskt tänkande måste komma in innan mellanstadiet. Datalogiskt tänkande är en uppsättning generella färdigheter och attityder som är viktiga för alla. Det är den 4:e grundfärdigheten. Det är ett samlingsbegrepp för förmågor att beskriva, analysera och lösa problem med tekniker från datorvetenskapen. Datalogiskt tänkande kan inom ramen för dagens läroplan införas i alla kurser. Den viktigaste framgångsfaktorn är kompetensutveckling av lärare och skolledare. Programmering är ett pedagogiskt verktyg som levandegör och konkretiserar. Istället för att endast ge svar kan eleverna utforska själva vad som händer. Grunderna i programmering är sekvens, repetition och att abstrahera. En enkel och rolig övning är att programmera varandra genom symboler. Ett smidigt program för att öva lägesord är att skapa animationer i Scratch. Ett tredje tips är tävlingen datorbävern. Det nya medielandskapet kräver nya kunskaper och förmågor: att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, uttrycka sig och själv skapa innehåll i olika medier; att förstå mediers roll i samhället. MIK ger kunnighet inom de olika områdena. Centrala teman är bl.a. tillgång, källkritik, egen produktion, medieanalys och medier som risk. På eftermiddagen höll Helena Dal ett seminarium om den digitala utbildningen MIK för mig. En utbildning som, bland annat, tar upp hur medielandskapet påverkar våra relationer. Hur vinklade budskap får fäste. Och hur vår demokrati påverkas av utvecklingen. Det är en konkret resurs för lärare, elever och föräldrar.
3 MARTIN FERNSTRÖM och hans kollegor på prisbelönade Årstaskolan arbetar efter principerna att allt skolarbete ska få ta tid, kontexterna måste få växa och en riktig publik ska ta del av en slutprodukt som resultat av elevernas arbete. Allt som Martin pratade om i Viktig och på riktig eller konsten att göra rika uppgifter och i föreläsningen om #talasomted finns tillgänglig på nätet både i form av elevernas arbeten och som lärarhandledningar, t.ex. på bibblis.se, kunskapsklubben.se och matenautena.se I Digital Kompetens: vad kan vi lära oss av ungas lärande? berättade ELZA DUNKELS, docent i pedagogik, om lärandet som pågår vid datorn och som vuxna inte alltid känner till. Det handlar inte i första hand om teknisk kompetens, utan snarare om attityd och förhållningssätt. Skolutveckling likställs ofta med införande av IT, men borde ses i större sammanhang och borde istället vara: Hur ska digitaliseringen utveckla lärandet? Agendan har länge sats av teknokrater. Skola som institution är dålig på att ta till sig nya saker, men det handlar inte om att kasta sig in i något nytt utan om att analysera vad tekniken kan göra för lärandet. Vi är mitt uppe i digitaliseringen och det är bara att köra! Vad kan vi lära oss av ungas lärandemodeller? Mycket sker vid datorn men ofta ses datoranvändning som dålig, också för att vuxna är otränade i att prata om det. Det är viktig att lära sig att avslöja mediet, genom att förstå hur det går till i skapandeprocessen blir det lättare att ta till sig nytt. Det handlar alltså inte om att lära sig det enskilda utan förstå de stora sammanhangen. Att kunna avslöja medier hjälper för att kunna tolka nya uttryck. Exempelvis Wikipedia, vars snabba uppdateringsmöjlighet visar på ett annat sätt att tänka kring kunskap och lärande än statiska lexikon. Kunskap kan ses från olika håll och uppdateras, den är inte statisk och fast. Vi vet att förändring kommer, och detta representeras av framställningar som Wikipedia. Detta visar på vikten av informationsvärdering och behovet att arbeta fram en modern syn på tillförlitlighet, fri från en specifik person eller institution. Kontext bör lyftas fram istället för allmängiltig auktoritet. De samtida miljöerna har växt fram i kollaboration; alla kan vara med och bidra. Det måste hittas förhållningssätt för att hantera de förändringar som kommer. Det gäller att vara förberedd på förändring och välkomna den istället för att se problem! Och att inte stänga av sidor, såsom exempelvis ask.fm, utan att lära ut hur de ska användas. Vad är en rik uppgift? Det är en som är rik på innehåll. Uppgiften leder eleven till att ställa nya frågor. Den är rik på nya förmågor för eleven att lära sig och öva. Den är rik på nya roller för eleverna att uppfylla. (Obs! elevrollen får inte äta upp alla andra roller, låt inte eleverna leka t.ex. författare utan vara det, och se eleverna som fruktansvärt kompetenta). En rik uppgift tar tid. Tid att förstå en kontext, tid att bli proffs och inte leka. Det är viktig att en rik uppgift har riktiga mottagare. Vuxna kräver syfte, varför ska inte barn göra detsamma?! Dessutom ska det alltid vara möjligt att fler mottagare nås, då skärper elever sig. En rik uppgift skall ge eleven en ärlig chans att göra sitt absolut bästa. Elever skall hjälpa varandra. Det är mycket viktig att bedömning måste vara klar innan offentliggörande. Fler tips från Elza: hennes böcker om digital kompetens, vad unga gör på nätet och om näthat, samt sidorna: kulturer.net, netnanny.wordpress.com, ask.fm/ungaonline, acast.com/ungapanatet, likabehandling.wikispaces.com
4 Martin Fernström följde under eftermiddagen upp sin föreläsning med att berätta mer om #talasomted, ett av de olika projekten som Årstaskolan hyllats för. Projektet genomförs i fyra steg. Talet tar 4 veckor att skriva. Därefter har eleven 6 veckors övningstid. Det ger eleverna mod och skicklighet att berätta, reflektera, presentera,beröra, formulera egna meningar och förstå innebörden av olika begrepp. Den inledande processen är att skapa nördar, alltså att se på och analysera hur proffsen gör. Steg 1 befattar sig med inledningen, 2 handlar om att lära sig ämnet, 3 är patos, och 4 är punchline. Mer om de olika stegen och deras innehåll finns på talasomted.se Uppföljaren är #värmeradio, där talen omarbetades till ett radioprogram likt sommarpratarna. I föreläsningen Undervisning på Internet: empati och identitet i ett nytt medielandskap presenterade CECILIA JOHANSSON sin forskning och sitt arbetssätt i historieundervisning med webbpublicering. Målet är att länka samman mediets möjligheter med djupa ämneskunskaper och elevers lärande och motivation. Genom att eleverna gemensamt fyller en blogg med inlägg i dagboksform ur en historisk persons synvinkel har undervisningen anpassats till dagens medielandskap. Eleverna väljer aktörer och perspektiv som är relevanta för dem, vilket skapar historisk empati. Interaktionen genom kommentarer måste också ske som den valda historiska personen. Att använda bloggmediet kräver en komplex literacy, men erbjuder också ett kraftfullt stöd i form av en autentisk, aktiv och social lärprocess. Eleverna läser varandras berättelser, inspirerar och förhåller sig till varandra, men kopierar inte. Blogga är en kombination av mediebruk, didaktiska överväganden och ämnesförståelse. på bokhjulet.blogspot.se). Det är lekfulla lektionsupplägg, enkla sätt att kunna diskutera vem som står bakom det som är skrivet. I årskurs 3 har barnen redan lärt sig ett förhållningssätt. Alla ämnen måste beröras, gärna i kombination med varandra, det är inte optimalt att hålla separata lektioner i källkritik. Till hjälp för bedömning av elevers källkritik finns det en pdf på skolverket: Att bedöma resonemang om källornas och informationens användbarhet. Fokusbibliotekarien KATARINA HJÄRPE berättade om filmspråkets uttryck och uppbyggnad, samt hur det inom skolans verksamhet kan tillämpas på textsamtal, källkritik och eget filmskapande. Att lära sig avslöja filmmediet ger barnen förmågor i källkritik. På Statens Medieråds MIK för mig finns det en bra film som visar hur en film om en fejkad tvättbjörnsinvasion gjordes. När man pratar om film och skapar film är det viktigt att inte bara tänka på vad som händer utan hur det framställs. Det finns en föreställning om att film är självtolkande, men det stämmer inte. Det gäller att lära sig tolka bildsnitt såsom miljöbild, helbild, närbild; att förstå informationen som ligger i ljusets färg, styrka, och riktning. Likaså har kameravinkel och perspektiv olika betydelser, t.ex. fågelvinkel gör personen obetydlig och liten. Genom att se filmen utan ljud och höra ljudet utan filmen blir betydelsen av musik och ljud tydlig. Eget filmande börjar med att göra en Storyboard. Denna innehåller tagningar i filmen, de olika typer av bilder som skall användas (påminner om tecknad serie), dessutom behövs personer, miljöer, rekvisita, kostym och smink. Allt detta ska vara på papper innan man ger sig ut med kamera eller padda. Tips: Paint music, en app där en kan välja vilken sorts musik och instrument en vill ha. Enkelt sätt att göra egen filmmusik! Oroa er inte om hur ni skall visa film lagligt. Allt som finns på SVT Play, UR och dylikt är helt ok, likaså när det visas på TV. Dessutom finns det strömmade gratisfilmer och gamla filmer finns t.ex. på filmarkivet.se eller oppetarkiv.se EVA SÖDERBERG är slöjdlärare och i sin föreläsning berättade hon om sitt arbete med olika digitala verktyg för att minska stressen i salen, öka elevernas självständighet, möjliggöra formativt arbete på individnivå samt utveckla elevernas slöjdspråk med hjälp av QRkoder. Evas arbetssätt i slöjden är inspirerande för alla skolans ämnen. Fokusbibliotekarien LISELOTT DREJSTAM föreläste om att praktiskt arbeta med källkritik genom grundskolans alla år för att eleverna ska anta ett källkritiskt förhållningssätt. Det är fördelaktigt att börja med källkritik redan i förskoleklass (lektionsupplägg
5 R-RESEARCHA Använd alla de verktyg som väntar under fingerspetsarna, exempelvis Google bildsök och sökfilter. Vi kan researcha vad som helst när som helst. Det är mycket viktig att lära sig dessa funktioner. Nu kan komplicerad research göras snabbt med enkla verktyg. A-ANMÄRK Majoriteten läser bara, men det är bra att också visa sig och vara aktiv på sociala medier. Gärna genom att vara en slags besserwisser som med enkla frågor bryter en ond cirkel. Vet du verkligen det här? Var har du hört det? Källa på det? Googla och konfrontera med egna fynd. Snopes.com, som kan liknas vid ett uppslagsverk över vandringssägner, är ett bra verktyg för detta. Länkar till snopes.com kan effektivt döda myter. Även viralgranskarna.se kan vara ett bra verktyg i arbetet att avslöja virala lögner och myter. N-NYANSERA Har båda sidor kommit till tals? Finns det faktorer som kan komplicera den enkla bilden som serverats? Har källan skäl att överdriva eller släta över? JACK WERNER är journalist och en av grundarna av Viralgranskaren, Metros prisade satsning på att källkritiskt granska storys på sociala medier. Alla har makten att publicera sig, men vi är fortfarande vana vid tanken på att allt vi läser är sant. Föreläsningen handlade om källkritik på sociala medier och hur vi alla kan bli och utbilda Viralgranskare. En snabbkurs: V.I.R.A.L.G.R.A.N.S.K.A.T. Detta är alltså processen för att bli kompetent viralgranskare. S-SE SÄGNERNA För att bli bättre på delningsetik och källkritik är det bra att kunna något om vandringssägner. K-KVALITETSMAERKERA och A-AGERA! Bästa tipset att ta med och införliva i undervisningen: få upp en grundläggande kravställningsmarkör genom medvetenhet, bli delaktig i viralgranskning, bygg upp ett förtroende och tillit till er som aktiva i mediadjungeln. T-TRO ALDRIG ATT NÅGOT ÄR FÖR DUMT FÖR ATT MÄNNISKOR SKALL SPRIDA DET V-VAKNA! Det första steget är ett uppvaknande till att det finns många osanningar som sprids på nätet. Det kan delas osanningar som är farliga för demokratin. Ur detta föddes idén om viralgranskarna. Tänk på, vi kan inte lita på sociala mediejättar, det är upp till oss! I-INSE DIN MAKT: Jättemånga ungdomar ägnar sig åt sociala medier. Utbilda dem. R-RISKANALYSERA Vad betyder det att dela något? För denna semiaktiva handlingen, denna halv-publicering behövs det en delningsetik. Likt publicistisk etik: journalister måste utvärdera t.ex. vem som kan ta skada. Exempelvis: att sprida misshandelsfilmer förlänger bara kränkningen. Även de som delar information vidare måste avväga. A-AVVÄGA Är det relevant för en större grupp människor? Riskerar det sprida en farlig fördom? Riskerar det att slå ut över svaga människor? Känner du dig arg eller upprörd? Är det för bra för att vara sant? Tänk på: Komplicerade nyhetshistorier i extrema miljöer har också gråzoner. L-LETA BESTÅNDSDELAR Så fort frågan är det för bra för att vara sant? dyker upp är det dags för att kolla igenom de olika beståndsdelarna, i dessa kan sanningshalten av helheten letas fram: Bilderna, Namnen, Platsen, Tidpunkten, Källan. G-GENOMSKÅDA SATIR Om satiren inte kan genomskådas av en större mängd människor är det ok? Skadar det? Missleder? Tänk på att rättelser aldrig blir virala. Det är mycket viktigt att vi lär oss förstå skillnaden. Rapporten skriven av: Johanna Sander, Film i Öst 2016
IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merProgrammering och digital kompetens
Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.
Läs merI Linköpings inriktningsdokument för IKT-utveckling i grundskola anges följande mål för pedagogerna: 3
IKT-plan för Rosendalsskolan, läsåret 2015-2016 1. Styrdokument och andra riktlinjer Digital kompetens är ett av de övergripande mål som nämns i LGR11: 1 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merUngdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merBengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merUnga och Internet Sektionen för förebyggande arbete
Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete Mantha Kasagianni Kvällens upplägg o Kort information om sektionen för förebyggande arbete o Insatser på skolor I Botkyrka o Barns svar med diskussioner
Läs merStort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.
a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merFritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell
Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merRapport från enkät Digital kompetens lärare f-6
Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2016-02-29 Vi försöker lära eleverna att arbeta med GAFE men det är ju mycket svårt då det ej finns datorer/ipads till
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merIKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015
IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av it i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med
Läs merHANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben
Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben
Läs merPeter Norlander Forskarskolan historiska medier
Peter Norlander Forskarskolan historiska medier - Mediers kvaliteter och användbarhet i historieundervisningen - Historielärares mediebruk Presentation Fortbildningsdag 27/10 2015 Romarriket undervisningsmaterial?
Läs merIKT, pedagogik och ledarskap. Jenny Edvardsson Skolledarkonferensen Tylösand, 1 oktober 2015
IKT, pedagogik och ledarskap Jenny Edvardsson Skolledarkonferensen Tylösand, 1 oktober 2015 Vem är jag? Gymnasielärare svenska/historia Förstelärare svenska/språkutveckling/ikt Tidigare arbetat som skolledare
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Läs merVI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ
DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du
Läs merVad händer sen? en lärarhandledning
Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merIKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.
IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs merRapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Läs mer2007-05-04 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2007-05-04 Anne Harju 1 Introduktion Utgångspunkt är barns vardagsliv med knapp ekonomi - utifrån barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelser 2007-05-04 Anne
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merSammanställning - Reflektionsblad dag 1
Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration
Läs mer#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted
#talasomted Om konsten att tala - #talasomted DEL 1 #talasomted Att välja ämne Nu ska du börja sätta ihop ditt tal/föreläsning. Innan man kan skriva ihop ett bra tal måste en sak vara klar; Vad ska du
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merLärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén
Lärarhandledning till dansföreställningen Foto: Elin Svensén Inledning Detta är en folder framtagen av dans- och scenkonstkollektivet Arkeolog 8 till dig som är rektor, lärare, fritidspedagog, fritidsledare
Läs merFöräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merEn liten introduktion till Community på GR-SLI
151112 En liten introduktion till Community på GR-SLI www.grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Välkommen till Community!...4 Om Community...4 Hur du går med...4 Bekanta dig med Community...5 Händelser...5 Grupper
Läs merVerksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se
Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merHur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?
I LiSetten nummer 4/2013 publicerades ett brev från en lärarstudent som undrar hur det är att arbeta som lärare i svenska som andraspråk om man har utländsk bakgrund. Vi lät några personer svara på brevet.
Läs merMusikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration
Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Inspirera eleverna med världsmusik ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever
Läs merMikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids
Mikael Andersson http://bemian.blogspot.se/ imotion på fritids imotion Syfte 1 Målet med denna planering är att introducera appen imotion från Fingerlab i verksamheten i syfte att stimulera till lärande
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merDigitalt lärande och programmering i klassrummet
Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp
Läs merEn liten introduktion till SLI Community
En liten introduktion till SLI Community Välkommen till SLI Community! Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (många sidor, men det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Språk i alla ämnen för alla elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merSpelar ditt kön roll i livets spel?
Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten
Läs merBedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21
Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merUppdrag undersökning
Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merPEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Läs merKompetensutveckling. Förskola. hösten 2015 våren 2016. Medioteket
Kompetensutveckling Förskola hösten 2015 våren 2016 Medioteket 2 KOMPETENSUTVECKLING FÖRSKOLA HÖSTEN 2015 VÅREN 2016 Förskolan, Medioteket och det livslånga lärandet Förskolan lägger grunden till ett livslångt
Läs merMediedjungeln (sas) mediekunskap för barn
Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver
Läs merSlutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet
Slutrapport för projektet Programmeringsundervisning i skolor med webbaserad konstprogrammering Annika Silvervarg, Linköping universitet Inledning Dagens barn och ungdomar är flitiga användare av datorer,
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merLotusmamma.se 2012-10-01 Senast uppdaterad 2012-11-30
Lotusmamma.se 2012-10-01 Senast uppdaterad 2012-11-30 När yogaläraren Therese väntade dottern Lova hade hon svårt att komma iväg till en studio med gravidyoga. Tiderna passade inte och graviditeten var
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merVälkommen Till Kryssets förskola 2015
Välkommen Till Kryssets förskola 2015 Informationsfolder Kryssets förskola 2014-2015 Välkommen till Kryssets förskola Vision Vi utbildar världsmedborgare Vi är världen, världen är vi. Kryssets förskola
Läs merFrån jord till bord. Ett ämnesövergripande MIK-projekt. Årskurs 4-6
Från jord till bord Ett ämnesövergripande MIK-projekt Ett projekt som tränar eleverna i medie- och informationskunnighet och svarar mot centrala mål som de ska träna på i hem- och konsumentkunskap, geografi
Läs merFramtidens kunskaps - bedömning och betygsättning
Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén
Läs merPedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera
Läs merMyrsjöskolans IT-plan 2013-2014
Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merEtt projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och
Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och kunskaper på bästa sätt, hur vi skapar struktur och planerar
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Filmkollo
Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att
Läs merMedelvärde och Median
Medelvärde och Median Medelvärde och median Speldesign: Niklas Lindblad Josefin Westborg Version 1.0 Tack till; Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Helklass,
Läs merFriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Läs merPedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Läs merFormulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir
Läs mer