51 Ghazal och kärleken uttal

Transkript

1 51 Ghazal och kärleken uttal Min `pappa och Aghbal var `gamla `vänner och han kom ibland till `flyktinglägret i Irak där vi `bodde. Aghbal var en mycket känd och `uppskattad politisk `ledare. Jag tyckte han var `jättesnygg och jag berättade för mina kompisar att jag var intresserad av honom. Sen fick jag `höra att han hade `frågat efter mig några `gånger. En dag kom Aghbal när jag var `ensam `hemma och då blev jag hemskt generad och sprang och hämtade `mamma. Min `pappa tyckte att `åldersskillnaden `mellan oss var för stor, men jag ville ha Aghbal, jag `visste att han respekterade `kvinnor och tyckte att de skulle ha `samma `rättigheter som männen. Så då `gifte vi oss där i `flyktinglägret, `bröllopet `varade i en `vecka och det kom över hundra `gäster. Aghbal och jag var `klädda i traditionella kurdiska `dräkter. Tyvärr har jag inga `bilder från `bröllopet, de försvann under flykten, men jag har min dräkt kvar. Efter `bröllopet var jag hemma hos familjen i tre `dagar och tog farväl och fick presenter, det är en tradition hos oss. Vi var i Bagdad en `vecka

2 på ett slags `bröllopsresa och `roade oss. Sen åkte vi till Kurdistan i `norra Irak och `bodde i ett òmråde där Pesh Merga, alltså den kurdiska `befrielserörelsen, hade en bas. `Varje kväll var det `möte med `tio-`tjugo Pesh `Merga-medlemmar hemma hos oss och jag serverade te och bröd. Jag blev gravid ganska snart och Aghbal skulle ge sig upp i bergen och `kriga. Då `skrev han till min `pappa som kom och `hämtade mig, för att jag inte skulle behöva vara ènsam där i `lägenheten. Jag var så hemskt blyg på den där tiden att jag inte berättade för mina föräldrar att jag var gravid. Inte ens när `magen var `jättestor èrkände jag det. Det syns ju `tydligt! sa de och `skrattade åt mig. De var förstås `jätteglada över att få `barnbarn. Än idag brukar de `skoja om att jag `nekade till att jag var med barn. När Biston `föddes var jag ènsam i en stad i Kurdistan som hette Kalar. Aghbal låg på `sjukhus i Bagdad och `vårdades för en `skottskada. Han fick inte se sin son förrän efter en `månad. Det där året när Biston var `liten och jag väntade Baziyan var hemskt.

3 Jag `visste att det var `hårda `strider mellan kurder och iransk militär och jag hade ingen kontakt med Aghbal. Hela tiden `längtade jag efter honom och var `livrädd för att han skulle vara `skadad eller död.

4 51 Ghazal och kärleken frågor Varför kom Aghbal till flyktinglägret? Hur kände han Ghazals far? Vad tyckte Ghazal om honom? Berättade hon det? då blev jag hemskt generad... Varför? Vad tyckte hennes far om att hon ville gifta sig med Aghbal? Var gifte de sig?... det är en tradition hos oss. Vad? Åkte de på bröllopsresa? Var bodde de de första tiden? Varför? Då skrev han till min pappa Varför? Det syns ju tydligt! Vad? Varför skrattade Ghazals föräldrar åt henne? Var var hon när Biston föddes? Var var Aghbal? Det där året när Biston var liten och jag väntade Baziyan var hemskt. Varför?

5 52 Gunilla om tio år uttal Om `tio år har jag slutat `arbeta och är pensionär och `ledig hela `dagarna. Då har jag nog vant mig vid att vara `friare men `samtidigt ha lite sämre ekonomi. Det som jag ser fram emot är att kunna `sova `länge på `morgnarna och gå på bio eller museum mitt på dan eller äta lunch med nån god vän och att träffa mina barn och `barnbarn inte bara under `helger eller semester. `Förhoppningsvis har jag då ett `sommarställe vid en sjö, som jag `längtat efter hela mitt liv. Om `tio år tänker jag också gå igenom och redigera mina `dagböcker. Jag har skrivit `dagbok `varje dag sen `nittonhundrasextisju. Jag kan gå tillbaka till `vilken dag som helst och se var jag var, vad jag `gjorde, vilka jag `träffade och hur jag `kände mig. Det är nästan lite `skrämmande.

6 52 Gunilla om tio år frågor Varför är Gunilla då ledig hela dagarna? Vilka fördelar innebär det? Vilka nackdelar? Vad ser hon fram emot? Vad hoppas hon på? Hur länge har hon skrivit dagbok? Vad ska hon göra med dem när hon blir pensionär? Det är nästan lite skrämmande. Vad?

7 53 Ett inlägg i riksdagsdebatten uttal Debatt i `riksdagen den `fjortonde september tjugohundrafem med ànledning av att Ùtlänningsnämnden läggs ned den `trettiförsta mars tjugohundrasex och èrsätts av `migrationsdomstolar. Ùtdrag ur Gustav Fridolins ìnlägg i debatten: När vi nu `äntligen står här vid `riksmötets àndra dag, när vi nu `äntligen står här och bevisar att `riksdagen genom att ha `möten i `sommaren minsann inte ska fördröja behandlingen, när vi kan lägga ner ùtlänningsnämnden och få en `rättssäker àsylprövning, så måste jag `säga att jag känner av rätt `stora kontraster. Jag `gjorde det redan igår när vi kom hit för det `högtidliga `riksdagsöppnandet. Jag känner av kontrasterna därför att vi som sitter här ìnne vi kan vara så òtroligt `trygga, inte `bara för att vi är `riksdagsledamöter med allt vad det ìnnebär, inte `bara för att vi har ett hem att komma hem till och en säng att `sova i, utan för att vi helt enkelt bor i det här landet och har fått `stämpeln legal i vår `panna. Genom att vi är `svenska `medborgare får vi gå till `sjukhuset när vi är `sjuka, när vi är ùnga får vi gå till `skolan och lära oss saker,

8 när vi blir `gamla så kan vi `lita på att det finns en `äldrevård. Och visst kan man kritisera `delar av det här, och visst måste saker och ting bli bättre, men det finns där, det finns nånting vi kan `lita på, nånting som gör att vi och àlla i det här landet kan vara `trygga. Förlåt, fru `talman, sa jag àlla? Nej, det är inte så, inte àlla i det här landet. Det finns `människor som lever här, òavsett om man vill se dem, òavsett om man vill kännas vid dem, som lever här och inte har den `tryggheten. Barn som ìnte får gå i `skolan, barn som ìnte kan gå till `sjukhuset om de ramlar och slår sig, barn som ìnte kan få kompisar, barn som blir `rädda när det ringer på dörren, `människor som tvingas `leva `gömda för att vi har haft ett àsylsystem som har `brustit, och det är till `stora delar om dom `människorna den här debatten `handlar. [...]

9 53 Ett inlägg i riksdagsdebatten frågor Vad är bakgrunden till riksdagsdebatten den 14 september 2005? Vad ska Utlänningsnämnden ersättas av? När?... jag känner av rätt stora kontraster. Mellan vilka finns de stora skillnaderna? Och visst kan man kritisera delar av det här. Av vad? Det finns människor som lever här, oavsett om man vill se dem, oavsett om man vill kännas vid dem, som lever här och inte har den tryggheten. Vilka är det? Varför har de tvingats leva gömda, enligt Gustav?

10 54 Flykten uttal `Nittonhundranittifyra hade jag varit aktiv i det Kurdiska Demokratiska Partiets militanta gren, Pesh Merga, i `femton år. Jag hade `deltagit i `många `strider och blivit àllvarligt `sårad fem `gånger, varav två `livshotande. Jag hade visserligen opererats för `skadorna men `hade, och har `fortfarande, en `kula i `bröstkorgen och àndra `sviter vilket ìnnebar att jag inte längre orkade `delta i den `väpnade kampen. Livet som `gerillasoldat var mycket `påfrestande, man måste `röra sig snabbt uppe i bergen och àlltid med tung `packning. Jag bestämde mig för att fly och hämtade Ghazal och barnen som då bodde i Kandil i turkiska Kurdistan. Tillsammans begav vi oss till Ankara där närmaste efenkontor låg. För att finansiera flykten fick vi pengar av vänner och släktingar och Ghazal sålde sina guldsmycken. I Ankara sökte vi upp efens flyktingkommissariat och efter fyra veckor fick vi papper på att vi stod under efens beskydd och inte fick utvisas till Iran. Vi var mycket rädda där i Ankara, för vi visste att iranska terrorister var efter mig. De hade samma år `mördat tre av mina kamrater, så `läget var verkligen `farligt. Vi bytte `bostad flera `gånger

11 och en `vecka `gömde vi oss i en `källare. Det var som en `mardröm. Iranska staten hade èrbjudit Turkiet en miljon dollar för att få mig ùtlämnad och en gång när jag bara var hundra meter utanför èfenkontoret blev jag `tillfångatagen och förd till turkiska `säkerhetspolisens lokaler. Mirakulöst lyckades jag `muta en vakt och fly därifrån. Vid ett ànnat `tillfälle när jag satt i en taxi blev vi `beskjutna, och `taxichauffören var `nära att bli `träffad. `Flyktingkommissariatet ìnsåg att de måste få ut mig ur Turkiet och när de fick `klarsignal att Sverige skulle ta emot oss `satte de oss på ett plan, och via Istambul och Köpenhamn kom vi till Nybro, en kommun i Småland. Även i Sverige var vi `hotade av den iranska `säkerhetstjänsten, så vi `bodde under `hemlig adress. `Ändå kände vi oss mycket `lugnare i det `nya landet som vi då inte visste nånting om!

12 54 Flykten frågor Vad är Pesh Merga? Hur länge hade Aghbal varit aktiv där? När och varför bestämde han sig för att sluta? Livet som gerillasoldat var mycket påfrestande Varför? Var var Ghazal och barnen 1994? Varför begav de sig till Ankara? Hur finansierade de flykten? Vad gjorde FN:s flyktingkommissariat för dem? Vi bytte bostad flera gånger... Varför? blev jag tillfångatagen och förd till turkiska säkerhetspolisens lokaler Vad var bakgrunden? Hur lyckades han komma därifrån? Flyktingkommissariatet insåg att de måste få ut mig ur Turkiet Vad fick dem att inse det? Hur kom Aghbal och familjen till Sverige? Vilken kommun tog emot dem? Varför levde de under hemlig adress? Hur kände de sig i Nybro?

13 55 Luz om sitt arbete uttal Ditt àrbete på Forum Syd, vad går det ut på? Vad är målet? Det är att `samarbeta med individer, organisationer och institutioner i ù-länder för att `stärka dem genom att dela med oss av våra èrfarenheter i Sverige och Europa. `Förutsättningen är att de i ù-länderna èfterfrågar den här kompetensen och de här erfarenheterna. Det som intresserar mig mest är hur vi tillsammans kan `stärka `demokratiseringsproce ssen, så att individen får `möjlighet att `påverka sitt liv och sin sociala roll. Det är `drivkraften. Vilka är de `största hindren? I `många av ù-länderna har de mer eller mindre demokratiska val, men det har kanske tryckts på dem ùtifrån av `givarländer, så òfta är det ingen stabil demokrati, `makthavarna är inte så intresserade av att makten decentraliseras så att de ènskilda `människorna kan `påverka och att till exempel politikerna får stå till svars för det de gör och `lovar. Ett ànnat problem är korruptionen som `genomsyrar `många av de här länderna och som gör det `jättesvårt att nå resultat. En `tredje `fråga som är `kopplad till den `första

14 är att `rättssystemen är `svaga, så `människor har ofta ingen `tillit till `statliga institutioner. Jag kan `tänka mig att du som àrbetar i ù-länder ser mycket èlände. Är du `ändå optimist? Det där går lite i `vågor. När regeringen i ett land säger att de vill `samarbeta med oss men i realiteten `motarbetar våra organisationer, då är det `jättetrist, eller när man ser interna konflikter där barn och `kvinnor drabbas värst, då kan man känna en `maktlöshet. Men ibland har vi `framgång, till exempel kommer jag ihåg en `kvinnogrupp i Indien där vi `samarbetade med en organisation som gav `kvinnorna `mikrolån, det vill säga lite pengar att `starta en ègen `rörelse. De födde upp `grisar och `sålde och det gav dem status i byn, så att de blev ìnbjudna för `första gången `någonsin att inte bara `närvara i `bykommittén utan också att vara med och fatta beslut. De berättade att de nu fått `lära sig om demokratiska `rättigheter, till exempel att om det finns ett visst antal barn i en by så måste kommunen bygga en `skola, så då `krävde de det.

15 En `annan gång, när de `hörde att en av `kvinnorna `misshandlats av sin man gick de till den där mannen och skällde ut honom. Ja, det är `såna saker som gör att det är `roligt att `jobba. Vi försöker förändra och `påverka och ibland så `lyckas det.

16 55 Luz om sitt arbete frågor Vad går Luz arbete på Forum Syd ut på? för att stärka dem.. Hur? Vad intresserar Luz mest? Vad är hennes drivkraft? Vilka är de största hindren för en demokratisk utveckling i u-länderna? Vad säger hon om korruptionen? Och rättssystemen? Det där går lite i vågor. Vad? Ibland känner hon maktlöshet. Ge exempel. Ja, det är såna saker som gör att det är roligt att jobba. Vad berättar hon om?

17 56 Morgans arbete uttal Morgan är `vede för Umeå Ìndustriteknik, ett `företag som tillverkar maskiner eller `delar till maskiner. Deras `kunder är `företag som har `serieproduktion av `pumpar, `kranar, `frontlastare och `liknande och som kräver ùtrustning för sina maskiner. En av Morgans `kunder är Volvo `lastvagnar i Umeå. Morgan `startade Umeå Ìndustriteknik för ett par år sen tillsammans med två `tidigare àrbetskamrater. I deras verkstad är nu `tio personer `sysselsatta med att bygga prototyper som Morgan `ritat. Det är också han som är àrbetsledare och sköter ekonomin, det vill säga fakturering, order och kontering. Däremot ànlitas en person ùtifrån för `löner och viss `bokföring. Umeå Ìndustriteknik går mycket bra. De har en òmsättning på sju komma två miljoner om året. Männen i verkstan tjänar tjugoen tusen kronor i `månaden och Morgan, som också är `styrelseordförande, tar ut tjugofem tusen. Den goda `lönsamheten innebär bonus för àlla som àrbetar där. Morgan `tillbringar den `mesta tiden vid sin `dator och han tycker att det är `spännande att hitta tekniska `lösningar på `kundernas förfrågningar. Han har ett `självständigt àrbete

18 som han trivs bra med. En `nackdel är dock att han àlltid är `tillgänglig för besökare och àrbetare som har `frågor. Han blir alltså ofta àvbruten och skulle vilja ha mer òstörd tid för själva `konstruktionsarbetet.

19 56 Morgans arbete frågor Vad är Umeå Industriteknik? Vilka är deras kunder? Vem startade företaget och när? Hur många sysselsätter företaget? Vad gör de? Vilka uppgifter har Morgan förutom att rita prototyper? Sköter han löner och bokföring också? Är företaget lönsamt? Hur mycket tjänar männen i verkstaden? Hur mycket tar Morgan ut? Var tillbringar Morgan den mesta tiden? Vad är det som gör att han trivs med arbetet? Vad skulle han vilja ändra på?

20 57 En interpellation i riksdagen uttal Det tragiska är inte de ònda `människornas `gärningar utan de `goda `människornas `tystnad, lär Martin Luther King ha ùttryckt. När man ser tillbaka på hur nazistiska och `högerextrema `rörelser `samlats i Sverige under `senare år känns dom orden `högaktuella. `Senast samlades `sexti nazister för en patetisk `motdemonstration till det tåg för `kärlek och `mångfald, `Prideparaden, som bland andra statsrådet Orback och ùndertecknad `deltog i. Men ibland är de fler. På `nationaldagen marscherade tusen nazister genom `huvudstaden. Man kan tycka att manifestationer av det här slaget skulle `kräva av alla Sveriges demokrater att man `manar till `samling, `värdiga manifestationer och ett ùnderstrykande av àlla `människors `lika `värde och `rättigheter. I debatten om att göra `nationaldagen den sjätte juni till helgdag `lovades från àlla politiska partier att ordna manifestationer och `samlingar för att `möta de rasister som vill `shang-haja landets dag. Men ìcke. Den sjätte juni då tusen `högerextremister gick genom `Stockholm var de ènda `riksdagspartierna som ordnade `motdemonstrationer

21 `Vänsterpartiet och `Miljöpartiet, samma partier som var emot att göra `nationaldagen till helgdag. Det `faktum att det vi bevittnat är de `största `högerextrema `samlingarna sen andra `världskriget skrämmer `särskilt `mycket om man betänker att det etablerade Sverige verkar ha valt samma strategi gentemot `högerextremismen som den som `misslyckades gentemot nazismen på `trettitalet. Man försöker `tiga ihjäl `samlingarna. Den strategin ger nazisterna just den àrbetsro och `handlingsfrihet de `önskar, det ger dem `känslan av att ha `vunnit striden om demokratin och `övertygelsen om att ìngen kraft är dem `övermäktig. `Syftet med `högerextremisternas `marscher att låta ljudet av `stöveltramp återigen `höras i Europa. Att `skrämmas och visa på `styrka. `Bara om vi `visar att vi ìnte låter oss `skrämmas, `tystas eller provoceras kan vi bekämpa nazismen och `värna demokratin. Efter mordet på syndikalisten Björn `Söderberg `trängdes alla `partiledare, hela `Fackförenings-Sverige och representanter för `näringsliv och regering under de `svartröda `fanorna för att `visa att man inte tolererar

22 att `högerextremismen gör sig `gällande genom hot, hat och våld i vårt land. Det `innebar att den `dåvarande `högerextrema offensiven kom av sig, `rörelsen föll samman och `splittrades. När den nu `återvänt i `tilltagande `styrka, när `medborgare med `utländsk `bakgrund tvingas `lämna en svensk kommun en dag om året, när `stöveltramp hörs igen, måste vi återigen `samlas under `samma krav. Vi måste `visa var `samhället drar en gräns och på demokratins `överlägsenhet, då, men bara då, har vi `möjlighet att återigen `fälla `högerextremisterna och rasismen. Mot `bakgrund av `detta vill jag `fråga statsrådet Orback hur han ämnar agera för att `möta den `växande nazismen och `högerextremismen med en bred och `värdig `samling för demokratins ideal och humanismens principer.

23 57 En interpellation i riksdagen frågor Det tragiska är inte de onda människornas gärningar utan de goda människornas tystnad Vad menade Martin Luther King? Varför citerar Gustav honom som en inledning till sin interpellation? Till vem är interpellationen riktad? Varför? Vad för slags reaktioner hade Gustav hoppats på efter nazisternas marsch i Stockholm den 6 juni? Vilka anordnade motdemonstrationer? det etablerade Sverige verkar ha valt samma strategi gentemot högerextremismen som den som misslyckades gentemot nazismen på 30-talet. Vilken strategi? Varför är det en dålig strategi, enligt Gustav? Vad menar han är syftet med högerextremisternas marscher? Hur kan vi enligt honom bekämpa nazismen och värna demokratin? Vem var Björn Söderberg? Hur reagerade de politiska partierna på mordet? Vilken effekt fick det? Vad har hänt sedan dess med den högerextrema offensiven? Vad har det inneburit för de utländska medborgarna i en viss svensk kommun? Vad frågar (interpellerar) Gustav Fridolin statsrådet Jens Orbach?