en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-06-27. en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi"

Transkript

1 Hushållens ekonomiska förmåga en studie i hur hushållen klarar sin ekonomi

2 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 UNDERSÖKNINGEN 3

3 Förord De senaste åren har allt fler finansiella beslut och allt mer av det finansiella risktagandet flyttats från staten och finansiella institutioner till konsumenterna. Samtidigt utvecklas och marknadsförs allt fler finansiella produkter, och distributionen har flyttat ut från bankkontoren till vanliga butiker eller telefonen. Hur stor del av konsumenterna som inte är redo att ta det nya ansvaret eller hantera det utökade utbudet vet ingen idag. De nya kraven innebär stora risker för de konsumenter som inte är redo att möta dem, vilket även på längre sikt kan bli ett problem för samhället. Därför har FI undersökt i vilken utsträckning konsumenterna tar ett tillräckligt ansvar för sin privatekonomi. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser för att förbättra den ekonomiska förmågan där den är svag. Konsumenter som kan hantera sin privatekonomi effektivt, planera sin ekonomiska framtid och förstår att anlita finansiella rådgivare när så behövs, är mindre sårbara. Konsumenter som är kunniga om privatekonomiska frågor har rätt förväntningar på de finansiella tjänster de använder. De finansiella företagen löper därmed mindre risk att kunderna blir missnöjda eller att kunderna får problem som även drabbar leverantören av den finansiella tjänsten, som exempelvis betalningssvårigheter. För staten finns det tydliga fördelar med att konsumenterna exempelvis kan hantera sitt pensionssparande och undviker att överskuldsätta sig. 1

4 Sammanfattning I undersökningen har hushåll besvarat Finansinspektionens enkät. Kartläggningen av hushållens ekonomiska förmåga är planerad så att i första fasen samlar FI in data efter ett mönster som redan prövats av engelska finansinspektionen i England, FSA. Denna datainsamling och analys av resultatet redovisas i denna rapport. Den kunskap som vunnits genom undersökningen leder till fördjupningar i vissa områden som genomförs i en ny undersökning i den andra fasen. Förberedelse för andra fasen har pågått parallellt och resultatet beräknas vara klart vid årsskiftet och kommer då att redovisas i en separat rapport. Den undersökning som nu genomförts ska ge viss basinformation om varje hushåll och frågorna har delats upp i fem olika huvudområden/förmågor 1. Att få pengarna att räcka till 2. Att ha kontroll över pengarna 3. Att planera sin ekonomi mer långsiktigt 4. Att välja finansiella tjänster efter behov 5. Att hålla sig informerad om sådant som påverkar den egna ekonomin. Varje hushålls förmåga mäts på dessa fem områdena efter hur de svarat på enkäten. Resultatet räknar vi med att under hösten generera en rating som sedan ska kunna följas upp över tiden. Det samlade omdömet (ratingen) kommer att ge ett mått på det svenska hushållets privatekonomiska förmåga. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser i förebyggande syfte för att bättra på den ekonomiska förmågan där den är svag. Genom att regelbundet, t ex årligen, upprepa undersökningen kan man mäta effekten av insatser som gjorts. Om ratingen förbättrats har insatserna gett effekt. Analysen är en granskning av den nivå hushållen befinner sig på och spridningen av svaren, en fördjupning i detaljer samt en sammanfattande värdering/rating. Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark ekonomi och sparar en hel del. Cirka procent har svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Dessa hushåll skiljer sig från andra genom att de har en annan attityd och inställning till den privata ekonomin. Unga personer och medelålders har samma inställning till privatekonomin. Kunskapen om kommande pensioner storlek är svag. Samtidigt tror majoriteten att pensionen inte kommer att räcka. Hushållen har stort förtroende för sin bank. Konsumenter letar sällan efter alternativ till de finansiella tjänster som erbjuds. Man jämför inte och man är trogen den bank man har relationer med. Hälften av hushållen använder inte rådgivare och 40 procent av hushållen litar heller inte på rådgivare. Av dem som har använt rådgivare anser hälften att de själva kan klara dessa frågor och 29 procent litar inte på råden de fått. 2

5 Undersökningen SAMMANFATTNING Undersökningen utgör en första fas i en undersökning som planeras genomföras i två faser. Undersökningen har genomförts på 19 hushåll och svarsfrekvensen har varit 81 procent. Undersökningen i ett större sammanhang Kartläggningen är planerad så att i första fasen sker datainsamling efter ett mönster som redan prövats av FSA i England. Datainsamlingen och analysen av resultatet är nu avslutad. Kunskapen som vunnits genom denna undersökning leder till fördjupningar inom vissa områden som genomförs i en ny undersökning i en andra fas. Förberedelse för den andra fasen har pågått parallellt och resultatet av det arbetet beräknas vara klar vid årsskiftet. 3

6 Undersökningens områden om hushållens finansiella förmåga Analys av hushållens finansiella förmåga Att få pengarna att räcka Hålla koll på pengarna Planering av ekonomin Val av finansiella tjänster Att hålla sig informerad Innehåll per område Nivå Spridning Detaljer Sammanfattning Varje hushålls förmåga mäts på de fem områdena och genererar en rating som sedan ska kunna följas upp över tiden. Det samlade omdömet (ratingen) ger ett mått på det svenska hushållets finansiella kapacitet, eller annorlunda uttryckt, privatekonomisk förmåga. Resultatet ska kunna användas för planering av insatser i förebyggande syfte. Genom att regelbundet, t ex årligen, upprepa undersökningen kan man mäta effekten av åtgärderna. Om ratingen förbättrats har insatserna givit effekt. Analysen innehåller en granskning av den nivå hushållen befinner sig på och spridningen av svaren, en fördjupning i detaljer samt en sammanfattande värdering/rating. 4

7 Undersökningens genomförande Undersökningens målgrupp Hushåll Minst delvis ansvarig för hushållets ekonomi 18 år och uppåt, stratifierat på ålder Svensktalande Genomförande Telefonrekrytering och kort intervju Omfattande enkät Svarsfrekvenser 2354 telefonkontakter 1253 utsända enkäter 19 insända enkäter Undersökningen har riktats till hushåll, dvs. undersökningen kartlägger hushållens förmåga, inte intervjupersonens. Den som söks upp ska vara 18 år eller äldre och åtminstone delvis ansvarig för hushållets ekonomi. Av praktiska och ekonomiska skäl har vi denna gång begränsat undersökningen till svensktalande intervjupersoner. I ett första steg har vi sökt upp intervjupersoner per telefon och i en kort intervju kartlagt deras profil. Personer som under undersökningen var bortresta (21 personer), inte talade svenska (71), var dementa eller påverkade (38), vägrade delta (634) eller trots försök inte kunde nås (337) sorterades bort. Det kvarstod personer till vilka vi sände ut en enkät. Vi fick svar (81 procent) vilket är godtagbart. 5

8 Antalet insända enkäter Antal intervjuer Vägd andel Antal Intervjuer Vägd Andel Inkomst 200tkr/år tkr/år tkr/år tkr/år Negativ förmögenhet tkr miljon tkr miljon Ensamstående utan barn Ensamstående med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Grundskola Gymnasium Efter gymnasial Svenskfödd Född utomlands 76 8 Man Kvinnor år år år år år Egen företagare 96 Anställd Arbetslös 87 7 Pensionär Studerande En Person Person person Hyreslägenhet Bostadsrätt Egen villa/radhus Varje hushåll som svarat analyseras utifrån representativitet och varje kategori får ett vägt värde för dess andel i populationen. Resultatet av detta arbete visar att vissa grupper är svaga: personer som är födda utomlands, personer under 24 år, arbetslösa och studerande. Det finns naturliga skäl till deras svaga representation då motsvarande grupp även är liten i befolkningen. Ändå bör försiktighet iakttas när det gäller slutsatser som dras utifrån dessa grupper. 6

9 Finansiella tjänster Alla -24 år år år år 65+ år Banksparande Lönekonto Aktier Fondsparande Statspapper / Obl / Premieobl Avancerat sparande Hemförsäkring Olycksfallsförsäkring Livförsäkring Pensionsförsäkring Bolån Banklån Mikrolån Kreditkort Kapitalvarukrediter Det är inte särskilt förvånande att lönekonto är en tjänst som ligger högt i åldersgrupper som förvärvsarbetar. Vi kan se att aktiesparande ökar med stigande ålder, att fondsparande är relativt högt och jämt fördelat mellan åldersgrupperna samt att kapitalvarukrediter främst tycks attrahera 60- och 70-talister. Finansiell förmåga ur fem synvinklar Att hålla sig informerad Hushållets Finansiella Förmåga Att få Pengarna att räcka Planering Produktval Hålla koll på pengarna 7

10 Konceptet i vår undersökning har tidigare använts av FSA. Det finns många fördelar med att använda samma koncept: vi kan snabbare komma igång med undersökningen och behöver inte uppfinna hjulet igen, vi kan luta oss mot engelsmännens erfarenhet och kunskap (deras första undersökning gjordes för flera år sedan) och vi kan jämföra vårt resultat med deras för att se likheter och skillnader. Vi analyserar hushållens förmåga att få pengarna att räcka till, månad för månad och år för år. Vi mäter deras förmåga att ha kontroll över pengarna över tiden. Vi undersöker hushållens förmåga att planera sin ekonomi mer långsiktigt så att de kan bemästra större utgifter, plötslig nedgång i inkomsterna eller genomföra investeringar. Vi undersöker hur de väljer finansiella tjänster, t ex bolån eller pensionsförsäkringar och slutligen mäter vi hushållens förmåga att hålla sig uppdaterade i frågor som rör deras ekonomi, t ex räntans utveckling och vilken betydelse detta har för dem. Att få pengar att räcka Att få pengar att räcka handlar bl.a. om i vilken utsträckning inkomster och utgifter balanserar månad för månad. Men det handlar också om förmågan att klara en oförutsedd utgift, att klara sina åtaganden och t ex bolånets betydelse för ekonomin. Här mäter vi också attityden till ekonomin, dvs. om man anser sig vara sparare eller slösare, attityden till krediter och om man anser sig vara rationell i fråga om ekonomiska avgöranden. Att hantera en oförutsedd utgift Fr C6) Antag att Ditt hushåll skulle råka ut för en större oförutsedd utgift, en utgift som behöver betalas inom några veckor. Kan hushållet hantera en sådan utgift utan att behöva ta lån, sälja egendom eller genom annan större ekonomisk uppoffring? Bas: Totalt Kan hantera Osäker Ej svar Kan inte hantera Skolresa Tandläkaren Ny PC Ny kyl och frys Vattenläckage Värmepanna kronor kronor 000 kronor kronor kronor kronor kronor De flesta klarar kronor utan att behöva ta ett lån. 8

11 Helt naturligt är beredskapen sämre hos de yngsta hushållen (framgår inte av bilden ovan), men skillnaderna är inte så stora. Osäkerheten är större i de hushåll som åldersmässigt kan förväntas innehålla små barn (framgår inte av bilden ovan). Gruppen som klarar en utgift över kronor blir större med stigande ålder (framgår inte av bilden ovan). Gruppen som klarar en större utgift utan att låna växer med stigande ålder ända upp till 65+ där den minskar istället (framgår inte av bilden ovan). Att få pengar över vid månadens slut Varje månad/alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Alla < Frågan löd Om Du tänker på det senaste året de senaste 12 månaderna hur ofta har Du haft pengar över vid månadens slut? Det innebär att Du i slutet av månaden (eller strax innan nya pengar kommer in på kontot) kan kosta på Dig något utan att utnyttja eventuella krediter, ta lån eller liknande? Gruppen som sällan eller aldrig får pengar över vid månadens slut är oroväckande stor, 17 procent. Det visar att det finns många hushåll som lever utan några egentliga marginaler. 9

12 Tomt i kassan Varje månad/alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Ej svar Tomt i kassan ANDEL SOM UTNYTTJAR KREDIT AV DEM SOM HAR TOMT I KASSAN (minst ibland) 43 Utnyttjat kredit/lån Fråga 1 löd Om Du tänker på det senaste året de senaste 12 månaderna hur ofta har Du varit utan pengar före månadens slut? Fråga 2 löd Har behövt utnyttja kredit eller tagit lån? procent av hushållen har ofta eller alltid tomt i kassan innan månaden är slut. 9 procent har de senaste 12 månaderna behövt utnyttja kredit. Av dem som har tomt i kassan innan månadens slut har 43 procent behövt utnyttja kredit. I de olika åldersgrupperna (inte med i ovanstående bild) är det en större grupp av de yngsta som alltid eller ofta har tomt i kassan (19 procent) jämfört med 70-talisterna (12 procent), 60-talisterna (15 procent), 50-talisterna (6 procent) och pensionärerna (6 procent). Ändå är det de yngsta som mest sällan utnyttjar kredit. I undersökningen har vi analyserat skillnader i beteende hos olika åldersgrupper. Vi kan konstatera att 60-och 70-talisterna är de grupper som utmärker sig genom att gruppen som ofta har tomt i kassan är hög samtidigt som dessa personer är benägna att utnyttja kredit. 60- och 70-talisterna är sannolikt de som har mest ansträngd ekonomi eftersom de hunnit etablera familj och således har störst försörjningsbörda. Bland pensionärer är det en liten grupp som har tomt i kassan, men i denna grupp är det en stor andel som utnyttjar kredit.

13 Det är fler kvinnor än män som har tomt i kassan före månadens slut, men det är en större andel av männen som utnyttjar kredit. Tendensen att få tomt i kassan är större bland dem som bara har gått grundskolan och sjunker i takt med högre utbildning. Tendensen att ta kredit ökar i takt med högre utbildning. Bolånens betydelse Det är ingen stor ekonomisk ansträngning Räntorna betalas, men ibland innebär det en del uppoffringar Det är en ständig kamp att betala räntorna Ibland blir betalningarna försenade Betalningarna är nästan alltid sena Någon annan betalar räntorna Vet ej Ej svar Alla De som har belånat 75% el mer Om räntan stiger /0/1/ /1/0 1 % 3 % 66 2/ 2/ 0/1/ 3 26 Det skulle inte innebära några problem Skulle klara betalningarna, men kämpa med annat Skulle få kämpa för att betala lånet och annat Skulle betala lånet men inte annat / 1/ Skulle inte klara lånet 5 % Vet ej Ej svar Första frågan löd: Hur svårt är det för hushållet att betala räntor och eventuella amorteringar? Andra frågan löd: Hur svårt skulle det vara att betala räntorna om räntan går upp med 1 procent, 3 procent och 5 procent? Bolånets andel av hushållets ekonomi är som regel inte så stor. Över 80 procent anser att bolånen inte är någon stor ekonomisk ansträngning. Inte ens bland dem som har bostaden belånad till 75 procent eller mer förändras denna bild, tvärtom. Det verkar inte som hushållen är särskilt känsliga för räntehöjningar heller, men det finns en grupp på 2 procent som klarar en räntehöjning med 1 procentenhet och som gör detta på bekostnad av annat. Denna grupp ökar till 17 procent om räntan höjs med 3 procentenheter och till 23 procent vid 5 procentenheter. 11

14 Att klara sina åtaganden Jag klarar av att sköta allt utan några svårigheter Det är ibland besvärligt att sköta det Det är för det mesta besvärligt att sköta det Det händer att jag ligger efter med några räkningar eller andra åtaganden Jag har ekonomiska problem, ligger efter med räkningar Jag har inga räkningar eller andra ekonomiska åtaganden /2/1/1 Frågan löd Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på Dig vad gäller räkningar, inbetalningar och andra ekonomiska åtaganden? 13 procent har ibland eller alltid svårigheter att sköta sin ekonomi. Detta skiljer sig från motsvarande resultat i England. Gruppen som inte klarade att sköta sin ekonomi var där betydligt större. 12

15 Attityder till ekonomin Dessa frågor är centrala för att bedöma inställningen till den privata ekonomin. Vi frågar om hushållens uppfattning och inte deras beteende. I jämförelse med England är vi mindre impulsiva, inte fullt så benägna att köpa på kredit och samtidigt mindre återhållsamma eller beredda att skära ner på utgifter. I grova drag kan man säga att det inte skiljer så värst mycket ifråga om attityd. Attityden till kreditköp skiljer sig inte nämnvärt mellan åldersgrupperna (framgår inte av bilden ovan). Detsamma gäller för dem som anser sig vara återhållsamma. 13

16 Att få pengarna att räcka spridningsanalys 15 Frekvens (%) Standard avvikelse Storbritannien: Förmågan att få pengarna att räcka har stor spridning bland hushållen och liknar det resultat som man fick i England. Vi kommer senare att analysera svansen -1 till -3. Spridningen mellan åldersgrupper i förmågan att få pengarna att räcka är inte särskilt påtaglig (syns inte på bilden ovan). Den skillnad som finns visar att det är främst 60- och 70-talisterna som har svårt att få pengarna att räcka till. 14

17 Att få pengarna att räcka 15 Frekvens (%) Standard avvikelse Hushåll Individer Gruppen som har svårast att få pengarna att räcka är de som ligger längst ut på X-axeln, dvs. de som har de största standardavvikelserna. Ackumulerar man deras frekvenser visar det sig att de representerar procent av populationen, vilket motsvarar hushåll eller individer. 15

18 Män och kvinnor Blandade åldrar, men ej talister överrepresenterade (29% mot populationen 18%) Barn och icke barn Ensamstående och sambo Ensamstående med barn något överrepresenterade (19% mot populationen 11%) De % som har svårt att få pengarna att räcka Dålig planering av sin ekonomi 60% har ingen planering för mellanstora utgifter (Populationen 18%) 35% kan hantera en utgift på 000 sek (Populationen 73%) 59% utnyttjar ofta sin kredit (Populationen 18%) Starkt avvikande attityd/moral 74% anser sig vara slösare (Populationen 31%) 25% köper hellre på kredit än att spara (Populationen 7%) Blandad utbildningsbakgrund Spridning bland inkomstnivåer, Men något överrepresenterat på lägre inkomster (59% under 300 tkr mot populationen 42%) Liknande försäkringsskydd, förutom pensionsförsäkring Normal kontroll över sina pengar Håller sig normalt informerad Lika benägna som andra att söka professionell hjälp vid ekonomiska behagande Boende i hyreshus Kraftigt överrepresenterade (50% mot populationen 27%) Villa underrepresenterade Sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa överrepresenterade (18%, 7%, 7% mot populationen 8%, 3%, 3%) När pengarna tar slut * 39% använder kreditkort * 28% lånar av bekanta * 24% minskar utgifterna * 3% jobbar extra En av undersökningens viktigaste slutsatser är sannolikt det som framgår av denna del av analysen. De procent som har svårt att få pengarna att räcka utmärker sig inte på de hårda fakta som undersökningen baseras på, dvs. det är både män och kvinnor, civilstånden är jämt fördelade, osv. Det som utmärker gruppen är istället mjuka fakta som attityden till privatekonomin, dvs. de som har dålig planering av sin ekonomi är överrepresenterade, gruppen som har en liten eller ingen ekonomisk buffert är överrepresenterade, de som har en avvikande attityd (hellre slösa än spara) är överrepresenterade osv. Sjukpensionärer, sjukskrivna och arbetslösa är överrepresenterade, vilket är naturligt eftersom dessa grupper sannolikt drabbats av en kraftig nedgång i sin ekonomi. Deras situation gör det vanligtvis svårt att få pengarna att räcka till. Men överrepresentationen är blygsam i jämförelse med de andra kriterierna. Ett viktigt resultat är att denna grupp använder kreditkort och lånar på annat sätt i mycket högre omfattning istället för att sänka sina utgifter eller jobba extra. 16

19 Sammanfattning: att få pengarna att räcka En majoritet av de svenska hushållen, kring 70 %, har så gott som inga ekonomiska problem. Ytterligare -15 % klarar sin ekonomi utan större problem men får kämpa för det. Sammanlagt % av hushållen får ofta pengar över, kan klara en oförutsedd utgift på ca kronor eller kraftigt höjda räntor. o Välståndet är högre i gruppen 50+. o 60- och 70-talisterna har generellt de mest ansträngda ekonomierna % av hushållen svårt att få pengarna att räcka, har sällan eller aldrig pengar över och utnyttjar ofta krediter. o o Gruppen innehåller hushåll av olika åldrar, kön, inkomster, utbildning etc. De tydligaste gemensamma dragen är oförmågan att planera sin ekonomi och att många har en avvikande attityd till privatekonomiska frågor. Inställningen till den privata ekonomin är i allmänhet mogen. o Den mogna inställningen finns minst lika ofta, bland unga hushåll som bland medelålders. o 60-talister och i viss mån 70-talister har en generellt något avvikande inställning. Flertalet får pengarna att räcka, men att individer har problem att få balans mellan utgifter och inkomster. Det är inte primärt de med låga inkomster som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är främst de med en avvikande attityd till privatekonomiska frågor som har problem. Detta talar för att utbildning och information kan vara av stort värde för att förebygga ytterligare problem i framtiden och kanske minska andelen som har problem att få ekonomin att gå ihop. En nyckelfråga är om t ex attityd till sparande och långsiktig planering i den egna ekonomin är en generations- eller åldersfråga. Om det är en åldersfråga kan man anta att med stigande ålder förändras inställningen till sparande. Men om det är en generationsfråga så flyttas problemet med negativ inställning till sparande och planering upp i åldersgrupperna. Om det är en generationsfråga betyder det att individer med en negativ inställning till sparande bär med sig detta genom hela livscykeln och slutligen går i pension med en alltför begränsad pension. Om inställningen mognar med åldern kan vi räkna med att samma person så småningom börjar spara och planera mer långsiktigt. I det förstnämnda fallet är det viktigt att sätta in utbildningsinsatser tidigt för att säkerställa att generation efter generation tar sitt privatekonomiska ansvar. I det sistnämnda fallet är det viktigare att rikta utbildningsinsatserna så att sparandet kan påbörjas innan det är för sent så att pension m.m. ska kunna bli tillräcklig. 17

20 Att ha kontroll på pengarna Att hålla koll på pengarna betyder bl.a. att man löpande har kontroll över t. ex. saldot på det konto som är knutet till betal och kreditkort. Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca ca 0 kronor upp eller ner Vet på ca 500 kronor upp eller ner Vet på ca kronor upp eller ner Vet på ca kronor upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kronor upp eller ner Vet inte alls Ej svar Alla /1 Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket kontanta medel Du har tillgång till för närvarande dvs. förutom mera långsiktiga lån och sparande, hur mycket pengar har Du lättillgängliga totalt om Du räknar med kontanter, pengar på lönekonto, och olika former av betal- och kreditkortskonton? Undersökningen visar att de flesta har god kontroll på hur mycket kontanter de har tillgång till. 18

21 Frekvens (%) Standard avvikelse Storbritannien: Resultatet är jämförbart med det resultat som engelsmännen fick. Sammanfattning: Hålla koll på pengarna Kring 85 % av hushållen kan ange storleken på sina kontanta tillgångar på någon tusenlapp när Kort är ett vanligare betalningsmedel än kontanter vid livsmedelsinköp Ungefär hälften av hushållen håller någon form av kontroll över kontantuttag och livsmedelsinköp Låga inkomster innebär generellt bättre kontroll över pengarna Stigande ålder innebär generellt bättre kontroll över pengarna 19

22 Undersökningen visar att stora flertalet har kontroll över sin tillgång på likvida medel. De som har störst behov av denna kontroll är de med låg inkomst i hushållet och det är också där som kontrollen är som bäst. Kontrollen är bättre ju äldre hushållet är, vilket kan ha fler förklaringar, erfarenhet kan vara en och tradition från checksystemet en annan. Att planera sin ekonomi Att planera sin ekonomi är att spara en buffert för sämre tider, att planera för köp av större kapitalvaror, att ha beredskap inför större utgifter som inte kommer varje månad, att planera för pensionering osv. Erfarenhet av en kraftig nedgång i den privata ekonomin Uppsägning Oförmåga till arbete / förtidspension Separation / skilsmässa Kraftig löneminskning 13 Sambo maka har avlidit Jag har inte haft något som kraftigt försämrat ekonomin Minskade inkomster från investeringar Annat 38 Fråga 1 löd Har Du under de senaste 3 åren haft en relativt kraftig och oväntad nedgång i ekonomin? Fråga 2 löd Vad var det som främst orsakade den försvagade ekonom? Ungefär en sjättedel av hushållen har erfarenhet av att någon gång ha drabbats av en kraftig nedgång i hushållets ekonomi. 20

23 Beredskap inför ett inkomstbortfall Ja 32 Nej 67 Ser ingen risk för större inkomstbortfall 53 Har inte tänkt på det/har inte hunnit/har inte blivit av 19 Har inte råd att sätta undan pengar/för låg inkomst/för höga kostn 17 Är för gammal 9 Någon annan är huvudansvarig för det 1 Annat skäl 3 Fråga 1 löd Har Du någon plan för eller har Du funderat igenom ordentligt vad Du skulle göra om det skulle visa sig att Du får ett ganska långvarigt och kraftigt inkomstbortfall? Fråga 2 löd Varför har Du inte det? Det är bara en tredjedel av hushållen som har en beredskap inför en kraftig nedgång. Notera att frågan är ställd så att man ska ha funderat igenom, dvs. det ställs inget krav på att man faktiskt ska ha vidtagit åtgärder. 21

24 Synen på pensionsbehov bland dem som inte är pensionärer Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar Kunskap om pensionens storlek Ja skulle nog vara fullt tillräcklig Ja skulle nog vara nästan tillräcklig Nej skulle nog vara ganska otillräcklig Nej skulle nog vara fullständigt otillräcklig Räcker pensionen? Har ingen uppfattning/kan inte uttala mig Ej svar Någon form av sparande Nej har tidigare sparat tillräckligt Nej har tidigare sparat men inte råd att sätta av pengar för närvarande Nej har ännu inte börjat spara till min pension Nej kommer nog inte att behöva spara separat inför min pensionering Dagens sparande Ej svar Tjänstepension 65% Eget privat pensionssparande 55% Sparande eller gardering på annat sätt 7% Fråga 1 löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Fråga 2 löd Om Du vore 65 år och skulle gå i pension idag, hur tror Du då att pengarna från Din Allmänna pension och den eventuella tjänstepension som Du då är berättigad till, skulle räcka för att Du skulle kunna leva med den levnadsstandard som Du har förhoppning om att kunna hålla vid Din pensionering? Fråga 3 löd Har Du för närvarande tillägg genom Tjänstepension, något eget så kallat privat pensionssparande eller sparande på annat sätt för att få ut mer pengar än det Du kommer att få genom Allmän pension? 62 procent av hushållen är osäkra eller vet inte alls hur mycket de får i allmän pension och tjänstepension. 46 procent tror inte att allmän pensionen och tjänstepensionen kommer att räcka. Därtill kommer 24 procent som inte vet. 24 procent har inget pensionssparande, varken i form av tjänstepension eller genom annat privat sparande. Skälet är att de inte har råd eller att de inte börjat spara. 22

25 Kunskapen om pensionen i olika åldrar Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar Alla år 1/ 0 5 1/ år år år Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Det är naturligt att de yngsta hushållen ännu inte har någon uppfattning eller intresse för pensionssparande. Det är dock mer anmärkningsvärt att 48 procent av dem som snart ska gå i pension fortfarande är osäkra eller inte alls vet vad de får i pension. 23

26 Synen på pensionsbehov bland dem som är över 45 år Vet nästan på kronan när hur mycket Vet på ca 0 kr/mån upp eller ner Vet på ca 500 kr/mån upp eller ner Vet på ca kr/mån upp eller ner Vet ungefär men inte på ca kr/mån upp eller ner Osäker på hur mycket Vet inte alls Ej svar år Ja skulle nog vara fullt tillräcklig Ja skulle nog vara nästan tillräcklig Nej skulle nog vara ganska otillräcklig Nej skulle nog vara fullständigt otillräcklig Har ingen uppfattning/kan inte uttala mig Ej svar Frågan löd Hur noggrant känner Du till hur mycket pengar Du kommer att få genom så kallad Allmän pension och den eventuella tjänstepension som Du är berättigad till om Du går i pension när Du fyller 65 år? Av dem som har kunskap om hur mycket de får i pension är det 45procent som anser att allmän + tjänstepension inte kommer att vara tillräcklig. Av gruppen som är osäker på vad de skulle få i allmän + tjänstepension är det 75 procent som inte vet eller tror att pensionen skulle vara fullständigt eller ganska otillräcklig. Att de som är osäkra på vad de kommer att få i pension befarar att denna inte kommer att räcka är i sig bekymmersamt. Men att nära hälften av dem som vet vad de får i pension anser att denna inte kommer att räcka är än mer bekymmersamt. 24

Rapport om. Hushållens ekonomi. Svenskt Kvalitetsindex, 2009

Rapport om. Hushållens ekonomi. Svenskt Kvalitetsindex, 2009 Rapport om Hushållens ekonomi 2009 Svenskt Kvalitetsindex, 2009 Förord Denna rapport är en sammanställning av Finansinspektions studie kring hushållens ekonomi. Studien genomfördes under perioden 26 januari

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Hushållens finansiella förmåga

Hushållens finansiella förmåga 17 JUNI 2009 DNR 08-9972-102 2009:11 Hushållens finansiella förmåga EN STUDIE AV SVENSKA HUSHÅLLS PRIVATEKONOMI INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 STABILA HUSHÅLL MED LITE INTRESSE FÖR EKONOMI 2 Om undersökningen

Läs mer

Myter och sanningar om pensionen

Myter och sanningar om pensionen Myter och sanningar om pensionen TNS Gallup för Nordea 5 myter om pensionen Kvinnor och låginkomsttagare är mer oroliga för sin pension Vi vet vad vi får i pension från staten Vi har inte råd att pensionsspara

Läs mer

Splittrad marknad och lågt risktagande

Splittrad marknad och lågt risktagande Splittrad marknad och lågt risktagande Svenskarnas sparande och pension 2019 Inledning Vikten av privat sparande för att trygga sin egen framtid och sitt liv som pensionär ökar. Trots politiska initiativ

Läs mer

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska

Läs mer

PRIVAT PENSIONSSPARANDE

PRIVAT PENSIONSSPARANDE PRIVAT PENSIONSSPARANDE En kvantitativ undersökning i gruppen den svenska allmänheten. September 2006 Scandinavian Research AMF Pension Privat pensionssparande En kvantitativ undersökning i den svenska

Läs mer

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Bankkundernas möjligheter att välja rätt Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-31

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Finansförbundet och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Finansförbundet en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2016

Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2016 Finansinspektionen Ungas kunskaper om vardagsekonomi 2 Innehåll Sammanfattning 3 Syfte och metod 5 Totalresultat 6 Resultat per gymnasieår 9 Markörs slutsatser 29 Bilagor Bilaga : Tabeller Bilaga 2: Öppna

Läs mer

Finansiella kunskapsluckor

Finansiella kunskapsluckor Finansiella kunskapsluckor Konsumentverket och Finansinspektionen Enkätsammanställning Under våren 2011 utförde Finansinspektionen och Konsumentverket en undersökning med syftet att kartlägga hur den finansiella

Läs mer

Anställda i staten synen på pension och information

Anställda i staten synen på pension och information Anställda i staten synen på pension och information FÖRORD Pensioner är på flera sätt ett aktuellt ämne. Många funderar på när man skulle vilja pensionera sig och vad olika val kan betyda för privatekonomin.

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

Har familjen råd att bo kvar om du skulle bli långvarigt sjuk eller dö?

Har familjen råd att bo kvar om du skulle bli långvarigt sjuk eller dö? Har familjen råd att bo kvar om du skulle bli långvarigt sjuk eller dö? - Nej svarar många svenskar! Särskilt oroliga är 80-talisterna. Britta Burreau- Nordea Liv och Pension Kvantitativ undersökning genomförd

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden

Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden Unga kvinnor - ekonomiskt självförtroende och framtiden En rapport om unga kvinnors syn på livet, ekonomin och pensionen. Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Movestic Liv och Pension. 1 INNEHÅLL

Läs mer

Lite pengar gör stor skillnad

Lite pengar gör stor skillnad Lite pengar gör stor skillnad Om undersökningen Undersökningen genomfördes i Sverige i månadsskiftet oktober-november 2007. Datainsamlingen gjordes i form av en e- postenkät tillsammans med datainsamlingsföretaget

Läs mer

Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25% av svenskarna

Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25% av svenskarna Pressmeddelande 2011-12-14 Skuldkrisen sinkar julklappsbudgeten för 25 av svenskarna Nätbanken Nordnet har genomfört en undersökning inför den stundande julhelgen och frågat svenskarna om sina julklappsinköp,

Läs mer

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hög avkastning viktigare än låg risk Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-11-27

Läs mer

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31

Gilla Din Ekonomi. Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Gilla Din Ekonomi Birger Sjöbergsgymnasiet Vänersborg 2012-10-31 Ung & Student Koll på läget Från 13 år får ungdomar skaffa ett eget konto med kort. Och på 18 årsdagen öppnar sig en hel värld av möjligheter.

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.

Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank. Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank. SBAB BANK BO OCH LÅNA 1 NUMMER 1 16 MAJ 2012 Bo & Låna Bo & Låna är en privatekonomisk

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010 Sveriges villaägare om privatekonomin 2011 Rapport december 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom Familjeekonomi 2017 - mina, dina och våra pengar Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-05-31 Sammanfattning En djupdykning i svenska pars hushållsekonomi visar på tydliga förändringar jämfört med tidigare

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Pengar, skam och dåligt självförtroende. En rapport om hur tabuer kring ekonomisk skuld och konsumtion påverkar vårt välmående.

Pengar, skam och dåligt självförtroende. En rapport om hur tabuer kring ekonomisk skuld och konsumtion påverkar vårt välmående. Pengar, skam och dåligt självförtroende. En rapport om hur tabuer kring ekonomisk skuld och konsumtion påverkar vårt välmående. Resultat I dagens konsumtionssamhälle toppar egna lån och skulder listan

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q2 2012 Nordnet Sparindex Sverige och Norden, Q2 2012 Varje kvartal tar Nordnet tempen på den nordiska befolkningens syn på att spara i aktier och fonder samt tron på den privatekonomiska utvecklingen för de närmaste

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare 2012

Kvinnor och män som fondsparare 2012 och män som fondsparare 2012 Fondbolagens förening Oktober 2012 Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av Fondbolagens förening har genomförts av TNS Sifo Prospera under

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Småföretagare och pension

Småföretagare och pension Kontakt Danske Bank: Katarina Roslund Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 2018-05-16 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Danske Bank. Syftet med undersökningen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Unga och pension. Februari 2015. Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93

Unga och pension. Februari 2015. Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93 Unga och pension Februari 2015 Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93 Metod Undersökningen genomfördes i februari 2015 som en internetenkät i Norstats internetpanel. 1 005 personer besvarade

Läs mer

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012 Nordnet Sparindex Sverige och Norden, Q1 2012 Varje kvartal tar Nordnet tempen på den nordiska befolkningens syn på att spara i aktier och fonder samt tron på den privatekonomiska utvecklingen för de närmaste

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Undersökning om inkomstskillnader och pension

Undersökning om inkomstskillnader och pension Undersökning om inkomstskillnader och pension Mitt i livet 25-55 år AMF Om DemoskopPanelen 27 Metod Sedan 22 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar, vanor och attityder

Läs mer

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe Allmänhetens syn på att anlita elektriker Svenska Elektrikerförbundet 8 maj 2017 Martin Ahlqvist Johan Orbe Om undersökningen Fältperiod 24-27 april Metod Telefonintervjuer i Kantar Sifos telefonbuss Målgrupp

Läs mer

Välkommen till Sparportalen.

Välkommen till Sparportalen. FONDSPARA PERSONLIG RÅDGIVNING FINANSIELLA TJÄNSTER OCH FÖRSÄKRINGAR HANDLA MED FONDER ALLT I ETT-KONTO Välkommen till Sparportalen. Hundratals fonder. Alltid personlig rådgivning. www.direct.se Fondspara

Läs mer

Pensionsgapet stort hos företagare SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Pensionsgapet stort hos företagare SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Pensionsgapet stort hos företagare Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat Fakta om undersökningen Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-28

Läs mer

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

För sjätte året i rad har Posten intervjuat Brevvanor 2011 p r i v a t p e r s o n e r s v a n o r o c h a t t i t y d e r t i l l f y s i s k o c h e l e k t r o n i s k K o m m u n i k a t i o n Kommunikation måste ske på mottagarens villkor svenska

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Svårt att navigera i bolånedjungeln

Svårt att navigera i bolånedjungeln Svårt att navigera i bolånedjungeln En undersökning från SBAB kring listränta och snittränta, hur väl hushållen känner till dessa begrepp och hur relevanta de är för bolåntagarna 14 mars 2016 Sammanfattning

Läs mer

Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen

Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen Finansinspektionen Aktörer under tillsyn Attityder till Finansinspektionen 1 Om undersökningen Syfte: Uppföljning av hur företagen under tillsyn uppfattar Finansinspektionens verksamhet. Uppföljningen

Läs mer

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt för sin bilförsäkring Maj 2013 Inledning sid 1 Vad är viktigast för dig när du väljer för din bilförsäkring? sid 2 Har du någon gång jämfört priset på din nuvarande

Läs mer

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14%

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% 21-20 3% 31-40 44% 41-50 28% 51-60 6% 61-14% Vad har du för yrkesbakgrund? Egen företagare 11% Offentliganställd 47% Privatanställd 39% Övrigt 3% Som

Läs mer

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar

Tre enkla grundregler att luta sig mot och påminna sig om när olika ekonomiska beslut ska fattas är: man spar först och konsumerar sedan man lånar En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information men också kunskap så att de kan ta rationella beslut. Med hjälp av grundläggande

Läs mer

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Januari kallas inte fattigmånaden utan

Läs mer

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.

Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Om ungas sparande och boendefinansiering Bofrämjandet

Om ungas sparande och boendefinansiering Bofrämjandet Om ungas sparande och boendefinansiering Bofrämjandet Ingela Gabrielsson privatekonom Nordea 2018-05-15 Så ser vi på ungas sparande från olika perspektiv och det börjar redan i späda år där nyblivna föräldrar

Läs mer

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Fattigmånaden Januari En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Webbundersökningen utfördes den 7-8 januari av SSI på uppdrag av Advisa. Totalt

Läs mer

Imageundersökning 2004

Imageundersökning 2004 Imageundersökning 2004 - Sveriges riksbank T-110746 Sveriges Riksbank: Temo AB: Madelene Sandgren Gun Pettersson Elinor Tilander Datum: 2004-12 - 01 Sida 2 Innehållsförteckning Kort sammanfattning av resultaten

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Nordeas börsbarometer Januari 2015

Nordeas börsbarometer Januari 2015 Nordeas börsbarometer Januari 2015 Ingela Gabrielsson, privatekonom Fredrik Wilander, chefstrateg Andelen börsoptimister minskar Vad tror du om Stockholmsbörsen kommande 12 månader? Genomsnitt: +6,82%

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Januari kallas inte för fattigmånaden

Läs mer

Roulette med spararnas pengar

Roulette med spararnas pengar Roulette med spararnas pengar Mattias Munter, 15 maj 2013 1 2013-05-14 Valfrihet inte alltid enkelt... Beslut om 1985 2012 Privat pensionssparande Ja Ja Förvaltningsform Nej Ja Val av allmän pension Nej

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Bundna bolån. Vad anser svenska folket

Bundna bolån. Vad anser svenska folket Bundna bolån Vad anser svenska folket Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Din ekonomi nu och i framtiden. För ett tryggare och friare liv

Din ekonomi nu och i framtiden. För ett tryggare och friare liv Din ekonomi nu och i framtiden För ett tryggare och friare liv 1 2 Ha koll på ekonomin Att ha koll på ekonomin och att spara kan göra ditt liv tryggare. Det gör också chansen större att du får råd att

Läs mer

Undersökning om privatanställda arbetares attityder

Undersökning om privatanställda arbetares attityder Undersökning om privatanställda arbetares attityder Kort beskrivning av målgruppen privatanställda arbetare (övergripande) Ålder 21-35 år 36-50 år 40% 39% 51-64 år 22% Man 66% Kön Kvinna 34% 0% 20% 40%

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Presentation DemoskopPanelen AMF

Presentation DemoskopPanelen AMF Presentation DemoskopPanelen AMF Om DemoskopPanelen 2018 Metod Sedan 2002 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar, vanor och attityder inom ramen för DemoskopPanelen. Rekrytering

Läs mer

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto

Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto Bara drygt hälften av svenskarna vet vilken ränta de har på sitt bolån och på sitt spar- och lönekonto Oktober 2012 Inledning sid 1 Vet du vad du har för ränta på ditt bolån? sid 2 Vet du vad du har för

Läs mer

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer