KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 1 (1) KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN VÄLKOMMEN Utbildningsnämnden i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: , kl 18:00 Rundvandring kl 16:30 Gruppmöten börjar kl 17:00 Plats: Kullaymnasiet Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta via kalenderinbjudan i Outlook. ÄRENDEN 1. Informationsärenden Internbudget Etablering av familjecentral i Höganäs 4. Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola 5. Utökade lokaler Kullagymnasiet 6. Anmälningsärenden ht 2015 Höganäs Pia Möller (M) Ordförande UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2 Ärende 1 Informationsärenden 2015

3 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN INFORMATIONSÄRENDEN DECEMBER 2015 UN/2015/11 Sammanfattning av ärendet Utbildningsförvaltningen informerar nämnden om följande ärende: Ekonomisk rapport Beslutsunderlag Ekonomisk rapport november 2015 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

4 TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden UN/2015/11 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE INFORMATIONSÄRENDEN DECEMBER 2015 Sammanfattning av ärendet Utbildningsförvaltningen informerar nämnden om följande ärende: Ekonomisk rapport Beslutsunderlag Ekonomisk rapport november 2015 kommer till nämnden Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Liselotte Herrlin Utbildningschef Jacob Derefeldt Nämndsekreterare UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

5 1 (2) EKONOMISK RAPPORT UTBILDNINGSNÄMNDEN NOVEMBER 2015 tkr Budget Jannov Förbr % Prognos Totalt resultat , Politisk verksamhet Resultat , Centralenheten ,5 4A F - 9 Resultat , R Elevhälsan ,6 6R Elevhälsan AE 7 6S Tornlycke kommunövergr vht ,2 60 Centralenheten ,4 61 Bruksskolan ,5 61 Bruksskolan AE Tornlyckeskolan ,1 62 Tornlyckeskolan AE Lerbergsskolan ,1 64 Vikenskolan ,6 65 Nyhamnsskolan ,5 65 Nyhamnsskolan AE Jonstorpsskolan ,8 66 Jonstorpsskolan AE 6 68 Kullagymnasiet ,7 69 Eric Ruuth ,0 4B Gymnasieskola Resultat , R Elevhälsan ,1 6R Elevhälsan AE Centralenheten ,1 68 Kullagymnasiet ,4 6K Kullagymnasiet ensamkommande Kullagymnasiet T C Övrig utbildn o gem funk Resultat , Centralenheten ,4 67 Kunskapsforum ,4 Riktpunkt för jan-nov 91,7 % + justering för semesterkostnad -0,6 % = 91,1 %

6 2 UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE ± 0 (± 0) Utbildningsnämnden beräknas följa budget. Prognosen är fortsatt osäker eftersom det föreligger ett antal faktorer som är svåra att bedöma i nuläget. Höganäs kommun har ansökt om nya riktade statsbidrag för läsåret 2015/2016 gällande lågstadiesatsning samt för mindre barngrupper i förskolan. Skolverket har beslutat att bevilja kommunen knappt 4,9 mnkr gällande lågstadiesatsning och knappt 0,7 mnkr gällande mindre barngrupper i förskolan. Hälften utbetalas under höstterminen 2015 och resten i början av Kommunen har fått de 0,7 mnkr, men väntar fortfarande på de 4,9 mnkr. En analys om statsbidraget kommer att göras i samband med bokslutet 2015 och då vet vi hur detta kommer att påverka nämndens budget. Kommunen får även statsbidrag för det fjärde året på teknikprogrammet på Kullagymnasiet. Detta statsbidrag ska täcka kostnaderna. I samband med bokslutet kommer en mer grundlig analys att göras. I prognosen har dessutom hänsyn tagits till att nämnden blir fullt kompenserad för samtliga kostnader gällande asylsökande samt ensamkommande flyktingbarn. POLITISK VERKSAMHET - 0,2 MNKR (± 0) Verksamhetsområde politisk verksamhet beräknas ge ett minus på 0,2 mnkr. Detta beror till största delen på höjda arvoden till nämndens presidium från och med halvårsskiftet F-9 ± 0 (± 0) Verksamhetsområde F-9 beräknas hålla sig inom budgetramen. GYMNASIESKOLA ± 0 (± 0) Verksamhetsområde gymnasieskola beräknas hålla sig inom budgetramen. ÖVRIG UTBILDNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER + 0,2 MNKR (± 0) Verksamhetsområde övrig utbildning och gemensamma funktioner beräknas ge ett plus på 0,2 mnkr. Överskottet beror på högre intäkter inom gymnasial vuxenutbildning. Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND.

7 Ärende 2 Internbudget 2016

8 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN PROTOKOLLSFÖRSLAG AVSEENDE INTERNBUDGET 2016 UN/2015/152 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 31, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 november 2015, Internbudget Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna internbudget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

9 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

10 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/ INTERNBUDGET 2016 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Internbudget 2016 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att godkänna internbudget Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna internbudget Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

11 TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden UN/2015/152 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE INTERNBUDGET 2016 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Internbudget 2016 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna internbudget Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

12 (7) INTERNBUDGET Inledning Den 24 september 2015, 87, beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på tkr. Utgångspunkten är utbildningsnämndens nettobudget för 2015 på tkr, en nettobudget som ändrades efter beslut i kommunfullmäktige den 21 maj 2015, 73, där beslut togs om att överföra tkr från utbildningsnämndens driftbudget till samhällsbyggnadsförvaltningens driftbudget. Utbildningsnämndens budget för 2015 landade därefter på tkr. Kommunfullmäktige har därefter även tagit beslut om tilläggsanslag på tkr till utbildningsnämnden gällande löneöversyn 2015, detta efter beslut den 24 september 2015, 94. Detta resulterar i en slutlig budget på totalt tkr för budgetåret I samband med att kommunfullmäktige tog beslut om budget 2016 samt plan den 24 september 2015, 87, fattades även beslut om att minska utbildningsnämndens driftbudgetram från och med 2016 med tkr med anledning av att kostnaden för skolskjutsar har sjunkit mer än merkostnaden för kollektivtrafiken. En uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har däremot gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter 2. Budget per verksamhetsområde Utbildningsnämndens budget är indelad i fyra verksamhetsområden, F-9 Politisk verksamhet Gymnasieverksamhet Övrig utbildning och gemensamma funktioner Från och med budget 2016 och plan binds anslaget för respektive kommunfullmäktige/styrelse/nämnd totalt. Detta innebär att kommunfullmäktige enligt beslut den 24 september 2015, 87, endast har beslutat om en total budgetram på tkr för utbildningsnämnden, däremot ingen uppdelning per verksamhetsområde. För tydlighetens skull ska däremot även fortsättningsvis beskrivning av budgetförslag, delårsrapport och bokslut ske per verksamhetsområde. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

13 2 3. Övergripande hantering Utbildningsnämndens driftbudgetram inför 2016 innebär inte någon utökning utöver sedvanliga uppräkningar gällande lönekostnader, inflation, interna kostnader med mera. Nämndens ram har däremot minskats med tkr. Förslaget till internbudget 2016 innehåller därför inte några nya enskilda satsningar. Målet har varit att bibehålla grundbeloppet elevpengen vad gäller förskola och grundskola på samma nivå som tidigare, så långt det är möjligt. Därför har samtliga verksamheters kostnader och intäkter setts över. För de övergripande verksamheterna, såsom särskola och särskild undervisningsgrupp, har internbudgeten anpassats utifrån prognostiserat antal barn/elever inför Budgeten gällande central kompetensutveckling har minskats. Förslaget innehåller dessutom små eller inga förändringar vad gäller vissa verksamhetsanslag. Samtidigt har antalet barn/elever ökat mellan 2015 och 2016, vilket påverkar budgeten både på kostnads- och intäktssidan. Tabell 1 visar grundbeloppets storlek per år och barn/elev inom kommunal förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg och en jämförelse mellan åren 2015 och Principerna för beräkningen av grundbeloppet är desamma för kommunal och fristående verksamhet, men för fristående verksamhet tillkommer även ett påslag för administration och mervärdesskatt. 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped. Oms. Undervisning Läromedel Elevvård och hälsovård Måltider Lokalkostnader Grundbelopp Grundbelopp Mellanskillnad Tabell 1. Grundbeloppets storlek per år och barn/elev inom kommunal förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Projektet digital kompetens fortsätter och inför 2016 har det även avsatts medel för övriga IT-kostnader såsom uppgradering av infrastruktur på förskolor, grundskolor och gymnasieskola. Det handlar om bland annat installation av switchar och uppgradering av förbindelser. Det resursfördelningssystem som utbildningsnämnden tidigare har beslutat om, består i att budgetfördelningen påverkas av antalet barn/elever, vilken ålder barn/elever är i samt grundbeloppets storlek. Prognosen inför budget 2016 för antalet barn inom förskolan, både egen kommunal och annan kommunal samt fristående verksamhet, visar på en ökning med 19 barn jämfört med För grundskolan visar prognosen inför 2016 en ökning med 91 barn jämfört med 2015, totalt för både egen kommunal och annan kommunal samt fristående verksamhet. Detta innebär att nämndens totala nettobudget ska räcka till flera barn/elever, vilket naturligtvis påverkar grundbeloppet. Det blir mest påtagligt inom grundskolan där prognosen visar på en större ökning av antalet barn/elever mellan 2015 och I förslaget till internbudget 2016 är därför höjningen lägre än tidigare år gällande grundskolan på grund av fler barn/elever. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

14 3 4. Asylsökande och ensamkommande flyktingbarn I förslaget till internbudget 2016 finns inga kostnader eller intäkter upptagna gällande asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Precis som under 2015 kommer dessa kostnader att redovisas separat under De bidrag som kommunen är berättigad till kommer att ansökas från Migrationsverket. I övrigt har hänsyn tagits till att utbildningsnämnden blir fullt kompenserad för samtliga kostnader. 5. Internbudget per skolområde/enhet Kommunens sex skolområden tilldelas en internbudget. För förskola och grundskola innehåller denna i botten ett grundbelopp per elev multiplicerat med antal elever. Antalet elever utgörs av ett snitt mellan budgeterat antal elever under vårterminen respektive höstterminen. Enligt det resursfördelningssystem som gäller från och med 2014, justeras budgeten om antalet barn/elever blir fler eller färre under budgetåret. Denna justering görs tre gånger per år där hänsyn tas till faktiskt antal barn/elever varje månad. Motsvarande princip gäller för fristående eller annan kommunal verksamhet, där hänsyn också tas till antal barn/elever respektive månad. Av tabell 2 framgår hur stor internbudgeten är för de olika skolområdena/enheterna samt den politiska verksamheten vid årets början. Summorna innehåller endast grundbelopp alternativt en grundbudget samt kostnader för lokaler och administration. Eventuella tilläggsbelopp, socioekonomiska ersättningar, tilläggsanslag beslutade av kommunfullmäktige under året etc. ligger utanför. Budgeten för de sex skolområdena för förskola och grundskola justeras dessutom mellan skolorna utifrån faktiskt antal barn löpande under året. Kostnader för lokaler behöver inte heller vara desamma från ett år till ett annat, vilket gör en jämförelse mellan åren svår. Skola/enhet Internbudget 2015 Internbudget 2016 (tkr) Bruksskolan Tornlyckeskolan Lerbergsskolan Vikenskolan Nyhamnsskolan Jonstorpsskolan Kunskapsforum Kullagymnasiet Eric Ruuth Kulturhus Elevhälsan Politisk verksamhet Tabell 2. Internbudget 2016 jämfört med 2015 För 2016 är det budgeterat totalt tkr för skolskjutsar, jämfört med 2015 års budget på tkr. I internbudget 2016 finns, precis som under 2015, budgeterat medel för socioekonomiska resurser motsvarande 1 % av budgetomslutningen, dvs tkr. Se tabell 3 nedan. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

15 4 Kostnad Internbudget 2015 Internbudget 2016 (tkr) Skolskjutskostnad Socioekonomiska resurser Tabell 3. Internbudget för specifika kostnadsslag Utöver detta finns även medel för tilläggsbelopp/riktade resurser som ska utgå till elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Dessa resurser fördelas två gånger per år, en gång på vårterminen och en gång på höstterminen efter att samtliga skolområden, både kommunala och fristående, har inkommit med ansökningar till elevhälsan. Generella resurser till grundskola och förskola ingår i grundbeloppet och finns därför med i de budgetsummor som redovisas i tabell 2 ovan. I Kullagymnasiets internbudget ingår kostnader med motsvarande intäkt för fjärde året på teknikprogrammet, dvs. ett nollsummespel. Kullagymnasiet har fått statsbidrag för läsåret 2015/2016 och kommer ansöka om statsbidrag även för nästkommande läsår. I januari 2016 tillsätts den ekonomtjänst som redan fanns med i internbudgeten inför Tjänsten motsvarar en heltidstjänst och är centralt placerad på utbildningsförvaltningen men ska arbeta mycket ute i verksamheten för att öka kompetensen inom ekonomiområdet. Finansiering sker genom omfördelning inom ram. Internbudgeten för den politiska verksamheten ligger på samma nivå 2016 som Enligt beslut i kommunfullmäktige den 23 april 2015, 60, gäller nya arvodesregler från halvårsskiftet Enligt samma beslut ska nämndernas kostnadsökning finansieras genom tilläggsanslag som belastar kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Detta tilläggsanslag ingår inte i den driftsbudgetram som tilldelats utbildningsnämnden inför För utbildningsnämnden innebär de nya arvodesreglerna drygt 300 tkr i merkostnad per år. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

16 5 6. Budgeterat antal barn/elever per skolområde Budgeterat antal barn/elever per skolområde för 2016, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 4. Jämförelse med budgeterat antal för Skola/enhet 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped.oms Bruksskolan Vt Ht Vt Ht Tornlyckeskolan Vt Ht Vt Ht Lerbergsskolan Vt Ht Vt Ht Vikenskolan Vt Ht Vt Ht Nyhamnsskolan Vt Ht Vt Ht Jonstorpsskolan Vt Ht Vt Ht Tabell 4. Budgeterat antal barn/elever per skolområde för 2016, vårtermin respektive hösttermin Antalet barn minskar något mellan 2015 och 2016 i de kommunala förskolorna, men i de kommunala grundskolorna ökar antalet barn/elever. Totalt sett med hänsyn tagen till både kommunal och fristående verksamhet ökar emellertid antalet inom både förskolan och grundskolan med 19 respektive 91 barn/elever. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

17 6 7. Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 5. Jämförelse med budgeterat antal för Skola Kullagymnasiet Vt 16 Ht 16 Antal elever Vt Ht Tabell 5. Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet för 2016 exkl. asylsökande och ensamkommande ungdomar samt fjärde året på teknikprogrammet, vårtermin respektive hösttermin Budgeterat antal elever på teknikprogrammet fjärde året, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 6. Utbildningen startade höstterminen 2015 och därför redovisas inte någon budget för Skola Kullagymnasiet Vt 16 Ht 16 Antal elever fjärde året teknikprogrammet Vt 15 Ht 15 Tabell 6. Budgeterat antal elever på fjärde året teknikprogrammet på Kullagymnasiet för 2016, vårtermin respektive hösttermin. 8. Ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet Utifrån internbudgeten 2016 har framräknats ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet. Av tabell 7 framgår nivåerna på grundbelopp för bidrag kalenderåret Ersättningen sker huvudsakligen med en tilldelning per elev. Ersättningen är beräknad i enlighet med riksdagens beslut om bidrag på lika villkor. Angiven ersättningsnivå utgör grundbelopp per år och barn/elev. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

18 7 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped oms Undervisning Läromedel Elevvård och hälsovård Måltider Lokalkostnader Administration Summa IKE Avdrag maxtaxaavgift Mervärdesskatt Summa frist Tabell 7. Ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet 9. Programkostnad gymnasieskola Av tabell 8 framgår ersättningen per program inom gymnasieskolan. För gymnasieskolan innebär aktuellt bidragssystem att elevens hemkommun ska lämna bidrag per elev som motsvarar den kostnad som elevens hemkommun har för motsvarande nationellt program. Ersättningsnivåerna avser helår och inkluderar samtliga kostnader samt momskompensation. De program som inte erbjuds av hemkommunen, ersätts enligt riksprislistan Fristående verksamhet Program Lokaler Undervisning Lärverktyg Måltider Elevhälsa Delsumma Adm/elev Moms Summa total EE kr kr kr kr kr kr kr kr kr HA kr kr kr kr kr kr kr kr kr NA kr kr kr kr kr kr kr kr kr SA kr kr kr kr kr kr kr kr kr TE kr kr kr kr kr kr kr kr kr IM kr kr kr kr kr kr kr kr kr Tabell 8. Programkostnad gymnasieskola, ersättningsnivå per program Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

19 Ärende 3 Etablering av familjecentral i Höganäs

20 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN ETABLERING AV FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS UN/2015/147 Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 32, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 november 2015, Utbildningsförvaltningens utredning om familjecentral i Höganäs den 27 november Utbildningsnämndens beslut Arbetsutskottets förslag: Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt Utbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige

21 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

22 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/ ETABLERING AV FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Utredning Familjecentral i Höganäs Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt att Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt att familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt attutbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen.

23 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt Utbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

24 TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: UN/2015/147 TJÄNSTESKRIVELSE FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utredning Familjecentral i Höganäs Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta, under förutsättningarna att Region Skåne ingår i familjecentralen, att att anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral, samt från och med 2018 avsätta medel för utökad hyra för familjecentralen. Liselotte Herrlin Utbildningschef Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

25 UTREDNING 1 (2) UN/2015/147 UTREDNING FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS UPPDRAGET Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram Utveckling & förnyelse. Tillsammans med socialnämndens mål medborgare inom socialnämndens verksamhetsområde upplever sig ha tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter och social samvaro och utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Som parallell process till arbetsgruppens arbete har Höganäshem planerat för lokaler avsedda för familjecentral i området Folkparken Julivallen, en central placering i Höganäs. Höganäshem uppskattar att dessa lokaler kan tas i bruk i början av Arbetsgruppen föreslår en familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Bakgrund Vad är en familjecentral? En familjecentral kännetecknas av en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. På familjecentraler brukar det finnas öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och socialassistent. Öppna förskolan blir en naturlig samlingsplats för föräldrar och barn. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och genom tidiga insatser tillgodose behov bland barnfamiljer. Kännetecken för familjecentralers verksamhet är att olika huvudmän som till exempel kommun och landsting samordnar sina resurser. Det finns två olika inriktningar på familjecentraler dels den serviceinriktade familjecentralen vars inriktning utgår från ett folkhälsoperspektiv och arbetar främst med generellt förebyggande arbete (90 % av familjecentralerna) och dels den särskilt riktade familjecentralen som arbetar med riktade insatser till de barn och familjer som har identifierade problem, så kallade selektiva och indikerande insatser (10 % av familjecentralerna). Arbetsgruppen uppfattar att det är en serviceinriktad familjecentral som ska etableras i Höganäs. Familjecentralens mål, syfte och arbetssätt Målet med familjecentralen är att utifrån hela familjens livssituation, främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att finnas tillgänglig som nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

26 2 erbjuda lättillgängligt stöd. Men också att vara ett kunskaps- och informationscentrum och utveckla god service. En familjecentrals syfte är att erbjuda ett lättillgängligt stöd till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar och deras barn. Direktkontakter knyts mellan mödra- och barnhälsovården och den öppna förskolan. Öppna förskolans personal kan delta i barnhälsovårdens föräldrautbildning. Barnhälsovården kan göra regelbundna besök i den öppna förskolan. På mödrahälsovården kan de blivande föräldrarna tidigt få information om den öppna förskolan och att de är välkomna dit när barnet är fött. Föräldracirklar, informationskvällar eller liknande kan anordnas gemensamt. Den öppna förskolan kan fungera som en länk till socialtjänsten. Verksamheterna samverkar ofta i ett socialt förebyggande arbete. Socionom kan knytas till den öppna förskolan i ett direkt samarbete och/eller fungera som kontaktpersoner som personalen vid den öppna förskolan vid behov kan anlita för råd och stöd i sociala frågor. Resultat av familjecentralers samarbete har visat sig medföra att kontakterna mellan föräldrar och socialtjänsten avdramatiseras. Det har blivit lättare för föräldrarna att ta kontakt. Problem kan upptäckas tidigt och åtgärdas innan de blivit för stora. Samlokalisering skapar goda förutsättningar för samverkan men samverkan kräver också tid. Avgörande faktorer för en hållbar och funktionell samverkan är styrning, struktur och samsyn. Det är också väsentligt att familjcentralen har en tydlig ledning och ett tydligt uppdrag samt tillräckliga personella resurser för att kunna arbeta tillsammans. Vanligast är att en styrgrupp bestående av representanter från de medverkande verksamheterna utgör ledningen för familjecentralen. Ekonomisk kalkyl Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Ekonomiska konsekvenser 2018 Ökad hyra 145tkr Ny socionomtjänst 0,5 åa 250tkr Hyra 95tkr ex städ Källor: Allmänna råd med kommentarer för Öppen förskola 2000:1 Familjecentraler.se Kartläggning och kunskapsöversikt Artikelnr , Socialstyrelsen Allmänna råd med kommentarer för Öppen förskola 2000:1 Verksamhetsplan BU-bilaga 3/2014 Anita Bengtsson Avdelningschef Individ och familj Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

27 Ärende 4 Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola

28 KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE UN/2015/151 Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 33, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 november 2015, Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att anta verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Beslutet ska skickas till Samtliga grundskolor och grundsärskola i Höganäs kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

29 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

30 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/ VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att redaktionella ändringar göres inför utbildningsnämndens möte, samt att anta verksamhetsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola i Höganäs kommun, samt att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta plan för studie och yrkesvägledning med riktlinjer även för gymnasiet och vuxenutbildningen.

31 PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att att att redaktionella ändringar göres inför utbildningsnämndens möte, samt anta verksamhetsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola i Höganäs kommun, samt ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta plan för studie och yrkesvägledning med riktlinjer även för gymnasiet och vuxenutbildningen. Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

32 TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden UN/2015/151 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att anta verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Liselott Herrlin Utbildningschef Maria Rörström Conradsson Utvecklingsstrateg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

33 (5) PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 1 MÅL Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden har inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder 2 ALLMÄNNA RÅD ARBETE MED STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Mångfalden av både yrken och utbildningar, tillsammans med en ständigt pågående samhällsutveckling, gör att eleverna kan uppleva det komplicerat och svårt att överblicka sina möjligheter. Eleven behöver utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. 3 1 Skollag 2010:800 2 kap Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2.6; Läroplan för grundsärskola Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning s.11. FÖRVALTNING

34 2 (5) UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Barn, elever och unga inom utbildningsnämndens verksamheter är delaktiga och engagerade. Antalet samverkansarbeten ska utvecklas med högskola, universitet, lokalt näringsliv och andra aktörer. Höganäs kommun ska rankas bland de 20 bästa skolkommunerna i landet. Alla inom utbildningsnämndens verksamheter upplever sin arbetssituation meningsfull, begriplig och hanterbar. En högklassig gymnasieutbildning med spets mot forskning och näringsliv. RIKTLINJER STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Alla elever ska få studie- och yrkesvägledning inför sina utbildnings- och yrkesinriktnings val. Varje elev, oavsett skolform och utifrån sina förutsättningar, genom hela sin utbildning ska: bli medveten om sig själv bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen lära sig att fatta beslut lära sig att genomföra sina beslut 4 All personal, lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda, medvetna val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet. Med andra ord ska eleven ges möjlighet att utveckla en så kallad valkompetens. 4 Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning s. 12 FÖRVALTNING

35 3 (5) STYDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING, HELA SKOLANS ANSVAR Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie - och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut för att kunna göra väl underbyggda val och fatta väl övervägda val. ROLLER OCH ANSVARSFÖRDELNING För att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar krävs tydlig rolloch ansvarsfördelning. 5 5 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning FÖRVALTNING

36 4 (5) Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund Rektorns ansvar samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning organisera och systematiskt följa upp skolans arbete med studie- och yrkesvägledning som en del av skolans kvalitetsarbete se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet dem emellan se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, detta så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal Lärarens ansvar bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Studie- och yrkesvägledarens ansvar FÖRVALTNING

37 5 (5) informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval. tillsammans med övrig personal samverka och vid varje läsårsstart planera och informera hur studie- och yrkesvägledningen ser ut för varje årskurs och vilka aktiviteter som är inplanerade för året. Tillsammans med lärare ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att genomföra sina val av studier och yrken. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolornas arbete med studie- och yrkesvägledning följs upp i samband med uppföljning av Utbildningsnämndens mål samt genom muntlig presentation för Utbildningsnämndens ledamöter. FÖRVALTNING