GENUSiNorrsken # TEMA NÄTVERK, INFORMATION OCH RESURSER I INNOVATIONSSAMMANHANG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GENUSiNorrsken # 1 2. 2010 TEMA NÄTVERK, INFORMATION OCH RESURSER I INNOVATIONSSAMMANHANG"

Transkript

1 GENUSiNorrsken # TEMA NÄTVERK, INFORMATION OCH RESURSER I INNOVATIONSSAMMANHANG

2 GENUSiNorrsken I detta nummer av GiN diskuteras förutsättningarna för företagande och innovation i Sverige. Särskilt riktar vi strålkastarljuset mot tillgången till nätverk, resurser och information. Dessa tillgångar är centrala för den som vill ta del av statens satsningar på att främja samverkansnätverk för innovation. Tillgången till nätverk diskuteras i Malin Lindbergs bidrag. Där tar hon avstamp i fyra regionala samverkansnätverks insatser för att främja kvinnors företagande och innovation. Hon gestaltar hur dessa nätverk har byggt upp innovativa miljöer på egen hand efter att ha upplevt sig bli marginaliserade i de befintliga statliga stödstrukturerna för samverkansnätverk av typen innovationssystem och kluster. Tillgången till resurser uppmärksammas i Jeaneth Johanssons bidrag. Hon gör en könsanalys av riskkapitalbranschen avseende investeringar i kvinnors företag genom att diskutera kvinnors tillgång till riskkapital och kopplingen mellan nätverksstrukturer och finansiering. Tillgången till information behandlas i Maria Udéns bidrag. Hon diskuterar den ojämna tillgången till information bland olika grupper i samhället i ljuset av Nobelpristagaren Michael Spences ekonomiska teorier och relaterar det till utmaningen att mäta framgång och jämställdhet i innovationssystem och innovationspolitiska insatser. Även i Ann- Christin Nybergs bidrag fokuseras på tillgången till resurser. Där analyserar hon, inte minst när det gäller tillgången till befintliga nätverk, hur det är att vara kvinna i innovationssammanhang. Hennes text utgår från intervjuer med kvinnor om deras innovationsprocesser. Utöver dessa fyra bidrag innehåller numret kortare notiser om nya forskningsprojekt, aktuella genuskurser nya genusforskare vid LTU, bland annat. Malin Lindberg, gästredaktör Petra Jonvallen, redaktör Innehåll Malin Lindberg Kvinnors tillträde till innovationssystem, kluster och andra innovativa miljöer... 3 Jeaneth Johansson Riskkapital och tillväxtpotential en fråga för kvinnors företagande... 7 Maria Udén Att mäta jämställdhet och kvinnors tillgång till information Ann-Christin Nyberg Från lösa förbindelser till fasta förhållanden om innovativa relationer ur ett genusperspektiv Ulf Mellström Rapport från Workshop on Theory, Gender and Technology LTU onsdagen den 19e maj Aktuellt Avdelningen för genus och teknik Luleå tekniska universitet, Luleå. ansvarig utgivare: Ulf Mellström Tel: redaktör: Petra Jonvallen Tel: prenumerationer: Barbro Bladmo Tel: redaktionsråd: Lena Abrahamsson, Ylva Fältholm, Caroline Graaske, Malin Lindberg, Jennie Olofsson, Caroline Wamala, Anders Öhman. Prenumeration på Genus i Norrsken är kostnadsfri. Tryckt hos Luleå Grafiska ISSN Genus i norrsken syftar till att presentera den genusforskning som bedrivs på och med anslutning till LTU, samt att informera om aktiviteter kopplade till genusforskning och genus i grundutbildning. Vi söker skribenter. Ta kontakt med redaktören med idéer eller bidrag.

3 Kvinnors tillträde till innovationssystem, kluster och andra innovativa miljöer Malin Lindberg På senare tid har genusforskare kommit att intressera sig för hur föreställningar om kön påverkar hur innovationer kan främjas via statliga satsningar. De har bland annat avslöjat att de aktörer som prioriterats i det statliga stödet till innovationssystem och kluster - två av de vanligaste typerna av samverkansnätverk 1 för innovation som stöttas - främst är män i mansdominerade innovationsmiljöer och näringsgrenar. Genusforskningen har belyst hur denna prioritering bygger på segregerande och hierarkiska föreställningar om kön eftersom män och kvinnor tillskrivs olika betydelse för innovation och ekonomisk tillväxt. Kvinnor och kvinnodominerade innovationsmiljöer har därigenom marginaliserats i statliga insatser för att främja samverkansnätverk för innovation. Detta bidrag till detta nummer av GiN handlar om kvinnors tillgång till den statliga infrastrukturen för stöttning av innovationssystem, kluster och andra innovativa miljöer. Underlaget är hämtat från min kommande avhandling, där jag analyserar hur föreställningar om kön i innovationsforskning och innovationspolitik påverkar möjligheten att betrakta insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem. Det empiriska materialet samlades in inom ramen för ett projekt vid namn Lyftet. 2 Projektet Lyftet tog avstamp i det arbete för att främja kvinnors företagande och innovation som utförts av fyra regionala samverkansnätverk i Sverige. 3 Tanken var att projektet skulle lyfta deras erfarenheter till en gemensam kunskapsplattform och visa att de miljöer som de byggt upp kan vara 1 Samverkansnätverk för innovation består av aktörer från olika samhällssektorer som samverkar i syfte att utveckla efterfrågad kunskap som kan omsättas i nya varor och tjänster. 2 Projektet Lyftet genomfördes under perioden med Luleå tekniska universitet som projektägare och Mälardalens högskola som akademisk samarbetspart. Projektet finansierades via Vinnovas utlysning Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet och EU:s strukturfonder. 3 De fyra samverkansnätverk som ingick i Lyftet var SAGA i Norrbotten, Emma Resurscentrum i Västerbotten, Företagsamma Kvinnor i Västmanland och Lika Villkor i Södermanland. GENUSiNorrsken 3

4 en tillgång i strävan efter att minska kvinnounderskottet i de miljöer som beviljats statliga medel via Sveriges innovationspolitik. Vid de dialogseminarier som anordnades i Lyftet vittnade nätverksdeltagarna om sin upplevelse av att falla mellan stolarna, det vill säga att inte anses passa in i de befintliga strukturerna för statligt stöd till samverkansnätverk för innovation. Så här uttryckte sig en av nätverksdeltagarna angående oförmågan hos statliga tjänstemän att stötta kvinnors företagande och innovation: Strukturen är inte jämställd. Kompetensen är låg hos dem som sitter som handläggare på vårt område. De gör sin problematik till vår problematik därför att de inte förstår vad vi vill göra. (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) En återkommande situation som nätverksdeltagarna i Lyftet vittnade om var att bli hänvisade till att söka särskilda medel för jämställdhet, kvinnors företagande eller renskötsel när de i själva verket avsåg att söka medel från de program som stöttade generella näringslivsåtgärder som exempelvis kluster, innovationssystem eller andra innovativa miljöer. Ett av samverkansnätverken fick höra från en tjänsteman vid en nationell myndighet att kvinnors nätverk är inga kluster. En annan svårighet att få stöd till klusterutveckling formulerades så här av en nätverksdeltagare: Jag har ( ) kollat var jag skulle kunna söka pengar till (vårt samverkansnätverk) om bröllop, fest och upplevelser med kulturhistoriska inslag. Men det verkar oerhört svårt. För att få pengar för klusterbyggande behöver man vara större aktörer. (E-post, 24 nov 2006) En annan nätverksdeltagare beskrev sin erfarenhet av att falla mellan stolarna med följande ord: Våra finansiärer är ju viktiga för oss men det fungerar inte. Vi har ett renskötselföretag i bakgrunden och då faller vi mellan stolarna och är inte berättigade till någon form av stöd. (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) I vissa fall har samverkansnätverkens initiativ att främja kvinnors företagande och innovation stoppats helt av aktörer i omvärlden. En tredje nätverksdeltagare beskrev en sådan situation så här: Vi jobbar med olika projekt och då vi kom in i (samverkansnätverket) hade vi ett projekt om e-hälsa. Vi hade tänkt att man i (vår stad) skulle kunna börja med att datorisera hemtjänsten. På olika sätt så blev vi stoppade och vi jobbar inte längre med det projektet. (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) Flera av nätverksdeltagarna upplevde att deras projektansökningar utsätts för en överdriven granskning från finansiärernas håll. Detta kopplades till att de har föreslagit åtgärder för att främja just kvinnors företagande och innovation: När det gäller projekt som är drivna av, för eller med kvinnor så upplever jag att det är en nagelfarning både från kvinnor och män på Länsstyrelsen, till exempel. Det är både att de prutar och ifrågasätter revisorns formuleringar om vad man ska ha pengar till. (Dialogseminarium i Lyftet, 30 mar 2006) Ovanstående citat utgör några stickprov på hur nätverksdeltagarna upplevt att de blivit bemötta av omvärlden i sina ansträngningar att främja kvinnors företagande och innovation. Citaten vittnar om samverkansnätverkens svårigheter att bli accepterade som innovativa miljöer och att få tillgång till de resurser som erbjuds av staten till främjandet av företagande och innovation via samverkansnätverk. På så sätt har deras organisering av innovationssystem, kluster och andra typer av innovativa miljöer marginaliserats i Sveriges innovationspolitik. Det är inte bara de samverkansnätverk som ingått i Lyftet som har uppmärksammat marginaliseringen av kvinnors initiativ på detta område. Ett flertal forskare har konstaterat att många av de samverkansnätverk som främjas av innovationspolitiken bygger på redan etablerade kontakter mellan likasinnade deltagare, vilket gör det svårt för aktörer utanför dessa konstellationer att få tillträde, påverka och ta del av resurserna (Rönnblom 2003, Melin 2007, Utbult 2007, Johansson & Malmström 2008). 4 Andra forskare har funnit att inrättandet av partnerskap som samverkansform i den regionala utvecklingspolitiken har försvårat kvinnors deltagande där, eftersom andelen kvinnor som ingår i de informella nätverk som partnerskapen bygger på är lägre än i de forum som utmärker den representativa demokratin (Hedlund 2008, Westberg 2008). Enligt de slutsatser som dragits i projektet Innovationssystem och homosociala strukturer - exemplet Värmland bygger de informella nätverken där på bland annat släktskap och hemort. De kluster som har prioriterats i länet rör följaktligen främst näringar med gamla anor och råvarubaserade industrier (Fürst Hörte 2009, 4 Likväl som att det inte nödvändigtvis är så att innovationspolitiken marginaliserar alla kvinnor är det inte heller nödvändigtvis enbart kvinnor som marginaliseras. I vilken utsträckning andra samhällsgrupper utsätts för marginalisering i innovationspolitiken återstår att utforska. 4 GENUSiNorrsken

5 Lindgren & Forsberg 2010). I sin avhandling har Ann-Christin Nyberg (2009) visat hur de kvinnor som lyckats förverkliga sina innovationer främst har fått hjälp av män som delat med sig av sina kontakter och kunskaper. De mansdominerade miljöernas inflytande över kvinnors tillgång till resurser uppmärksammas även i en rapport om orsakerna till den låga andelen kvinnor bland de ansökande i Vinnovas utlysningar: Ett tredje krav ( ) är att den sökande ska kunna skriva adekvata ansökningar. Detta innebär att den sökande måste ha ett grundmurat självförtroende och en självbild att bära upp sin organisations identitet. I de traditionellt manliga miljöer som inbjudan vänder sig till kan detta missgynna kompetenta kvinnor eftersom män i dessa miljöer inte har en benägenhet att inte släppa in kvinnor i sina nätverk. (Byrman 2006, sid 27) De fyra samverkansnätverken i Lyftet har utifrån denna bakgrund genomfört sina insatser för att främja företagande och innovation under andra villkor än de samverkansnätverk som finansierats via Sveriges innovationspolitik. De har haft svårigheter att få tillträde till de statliga policyprogram och etablerade samverkansnätverk där kontakter, kunskap och ekonomiska resurser till företagande och innovation funnits att tillgå. Vägen till förverkligandet av deras idéer har således krävt en hel del energi av nätverksdeltagarna. Motgångarna har tärt på krafterna och de menade att det finns ett behov av mötesplatser där man kan ladda batterierna. Detta behov uttrycktes på följande sätt av en nätverksdeltagare: Det är ju en kamp. Ingenting är oss givet, ska jag då säga. Du får absolut ingenting gratis. Jag sa åt min kollega att jag hoppas att vi orkar tills vi har nått målet. Ibland är vi ganska slitna. Det värsta är när man inte kan sova ordentligt ( ) Men man behöver inte kunna lösa allt själv. Kanske att ett prestigelöst gäng där man kan bolla idéer totalt utan skyddsnät skulle vara bra ( ) Sammankomster där man kan diskutera utan att vara rädd att bli bestulen på sina idéer eller få på käften. Det tycker jag att (samverkansnätverket) är för mig. Det har varit en ventil. Jag har säkert varit jättejobbig att lyssna på ibland. Men på något sätt har det gett mig styrka veta att det här gänget har lyssnat. (Dialogseminarium i Lyftet, 19 okt 2006) Ovanstående citat tyder på att de innovativa miljöer som nätverksdeltagarna byggt upp har spelat en viktig roll för förverkligandet av deras idéer. En följd av marginaliseringen i innovationspolitiken verkar således vara att de har tvingats söka nya vägar och bygga upp egna samverkansnätverk för att kunna främja kvinnors företagande och innovation, med de aktörer och verksamhetsområden som de själva har ansett kunnat bidra till detta. Nätverksdeltagarnas balansgång mellan att försöka förverkliga sina idéer med hjälp av befintliga strukturer för företags- och innovationsutveckling och att bygga nya samverkansnätverk utifrån de egna behoven liknar den åtskillnad som gjorts mellan institutionella och entreprenöriella innovationssystem (Cooke m.fl 2004). I de institutionella innovationssystemen sker planeringen av innovationsutvecklingen i förväg och på lång sikt, och de huvudsakliga aktörerna utgörs där av etablerade organisationer från olika samhällssektorer. I de entreprenöriella innovationssystemen utvecklas kontakterna allt eftersom utan långsiktig planering, och enskilda aktörer knyter an till varandra först när behov uppstår. De fyra samverkansnätverken har främst använt sig av den entreprenöriella strategin, utifrån deras svårigheter att få gehör inom de etablerade strukturerna. Detta liknar Nybergs (2002) slutsats att de uppfinnande kvinnor som inte redan tillhör ett etablerat institutionellt sammanhang framstår som systembyggande innovatörer, vilka inte endast formar nya tekniska lösningar utan även det större sammanhang som krävs för att förverkliga dessa lösningar. Det organisatoriska nytänkande som samverkansnätverken uppvisat som en följd av marginaliseringen i innovationspolitiken återspeglas i deras inkludering av civil sektor vid sidan av offentlig, privat och akademisk sektor. På så sätt har de organiserat sina innovativa miljöer utifrån en quattro GENUSiNorrsken 5

6 helix -modell snarare än den triple helix -modell som dominerar i Sveriges innovationspolitik, där enbart de tre sistnämnda sektorerna ingår. Kanske är det så att problemen att få tillgång till de statliga resurser som avsatts till innovationssystem, kluster och andra innovativa miljöer har kompenserats med ideella insatser via den civila sektorn, vid sidan av de begränsade resurser som samverkansnätverken erhållit via statliga medel till jämställdhet och kvinnors företagande. På så sätt kan samverkansnätverken tillämpning av en quattro helix -modell ha varit en nödvändighet för att få verksamheterna att fungera, vilket jag tolkar som en sorts coping strategy eller hanteringsstrategi från nätverksdeltagarnas sida utifrån vad de har ansett vara möjligt och realistiskt att förverkliga (jmfr Berglund m.fl. 2005, sid 249; Johansson m.fl. 2005, sid 59). Vad gäller den finansiering som samverkansnätverken erhållit via statliga satsningar på jämställdhet kan det spekuleras i om dessa satsningar i vissa fall motarbetar de innovativa miljöer som organiseras av kvinnor. Detta i och med att aktörerna i dessa miljöer därigenom riskerar att bli betraktade som jämställdhetsdrivande aktörer snarare än som innovationsdrivande aktörer i Sveriges tillväxtpolitiska landskap. Referenser Berglund Anna-Karin, Nordfeldt Marie, Stenbacka Susanne & Stien Kirsten (2005). Civilsamhällets lokala genuskontrakt. I Berglund Anna- Karin, Johansson Susanne & Molina Irene (red). Med periferin i sentrum en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjonnsrelasjoner i den nordiske periferin. Norut NIBR Finnmark. Byrman Gunilla (2006). Det förbisedda jämställdhetsdirektivet - text- och genusanalys av tre utlysningstexter från Vinnova. Vinnova. Cooke Philip, Heidenreich Martin & Braczyk Hans-Joachim red (2004). Regional innovation systems 2 nd edition - the role of governance in a globalized world. London: Taylor & Francis Ltd. Fürst Hörte Gunilla (2009). Utvärdering behovet av genusperspektiv - om innovation, hållbar tillväxt och jämställdhet. Vinnova. Hedlund Gun (2008). Partnership, gender and democracy. I Svensson Lennart & Nilsson Barbro (red). Partnership as a strategy social innovation and sustainable change. Stockholm: Santérus förlag. Johansson Jeaneth & Malmström Malin (2008). Riskkapitalmarknaden - ett glastak för kvinnors företagande? I Larsson Pär, Göranson Ulla & Lagerholm Magnus (red). Sesam öppna dig! Forskarperspektiv på kvinnors företagande. Vinnova. Johansson Susanne, Stenbacka Susanne & Nordfeldt Marie (2005). Global påverkan och lokala strategier. I Berglund Anna-Karin, Johansson Susanne & Molina Irene (red). Med periferin i sentrum en studie av lokal velferd, arbeidsmarked og kjonnsrelasjoner i den nordiske periferin. Alta: Norut NIBR Finnmark. Lindgren Gerd & Forsberg Gunnel red (2010). Nätverk och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Karlstad: Karlstad University Press. Melin Göran (2007). Reviewing applications by women: critical use of additive and reasoning evaluation methods. Swedish Institute for Studies in Education and Research. Nyberg Ann-Christin (2009). Making ideas matter - gender technology and women s invention. Luleå tekniska universitet. Rönnblom Malin (2003). Mainstreamad regionalpolitik. Politologen. Hösten. Utbult Mats red (2007). Måste innovationer vara av metall? Att tänka om och skapa nytt i kommuner landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting, Trygghetsfonden och Vinnova. Westberg Hanna (2008). Who is allowed to contribute to sustainable development by participating in partnerships?. I Svensson Lennart & Nilsson Barbro (red). Partnership as a strategy social innovation and sustainable change. Stockholm: Santérus förlag. 6 GENUSiNorrsken

7 Riskkapital och tillväxtpotential en fråga för kvinnors företagande Jeaneth Johansson Företags tillväxt och att ta tillvara affärspotential är centrala faktorer bakom en nations ekonomiska välstånd, och är därmed också ett centralt område för ständig utveckling. Tillväxt kräver resurser i form av exempelvis finansiering och kompetens och en central finansieringskälla är riskkapital. Studier visar att riskkapitalfinansiering stödjer tillväxt i nya branscher, driver utveckling och spridning av innovationer samt bidrar till ekonomisk utveckling (Cumming, Fleming, Scheienbacher, 2007; Mason och Harrison, 1999; Timmons och Bygrave, 1997). Det finns också ett uttryckligt behov inom Europa av att öka små och medelstora företags tillgång till riskkapitalfinansiering för att tillvarata tillväxtpotential (Jeremie, Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises, 2007). I en studie av Svenska riskkapitalföreningen (2007) framgår dock att endast 7% av de riskkapitalägda svenska företagen ägs eller leds av kvinnor. Dessa statistiska fakta styrks av ett flertal forskningsbaserade studier från både USA och Europa (Seegul, 1998; Brush, Carter, Greene, Hart och Gatewood, 2002; Mason, 2007). Några viktiga faktorer för att öka både efterfrågan och utbud av kapital till och från kvinnliga entreprenörer är det ökande antalet kvinnliga entreprenörer samt en utvecklad teknologisektor och utbildningssystem GENUSiNorrsken 7

8 som utbildar högpresterande kvinnor inom högteknologiska sektorer (Bruin och Flint-Hartle, 2005). En beprövad internationell väg som hjälper till att minska finansiella hinder för kvinnor är utvecklandet av finansieringsformer speciellt utformade för att möta kvinnliga entreprenörers behov. Den klart vanligaste formen av statligt stöd till finansiering av kvinnors företagande är att tillhandahålla lån med bra villkor (Small and Medium Enterprise Outlook, 2000). Sådana insatser behöver dock breddas till att även inkludera åtgärder som leder till att kvinnliga entreprenörer i högre grad aktivt väljer att söka mer omfattande finansiella medel såsom riskkapital. Det finns ett stort behov av mer kunskap om finansiering av kvinnoägda/ledda företag, särskilt vad gäller riskkapitalfinansiering. Ett flertal studier belyser finansiering av kvinnoägda/ledda företag i termer av bankfinansiering (Buttner och Rosen, 1988; Coleman, 2000) emedan endast ett fåtal studier relateras till riskkapitalfinansiering (Brush et al., 2002, 2004; Amatucci och Sohl, 2004) och främst då kopplat till den amerikanska marknaden. Det är speciellt viktigt att öka förståelsen av de strukturella hinder som möter kvinnoägda/ledda tillväxtföretag i behov av kapital för tillväxt (Brush et al. 2002; 2004; Timmons och Sapienza, 1992; Timmons och Bygrave, 1997; Coleman, 2000). Studier visar tydligt på indirekta könsrelaterade faktorer som påverkar företagande och tillgång till finansiering. Exempel på sådana är att kvinnoägda/ledda företag generellt sett är mindre än de som ägs/leds av män (DeMartino och Barbato, 2003) och att kvinnoägda företag också tenderar att växa långsammare än mansägda företag (Fischer et al. 1993). En vanlig myt som florerar i detta sammanhang är att kvinnoägda/ledda företag faktiskt inte har tillväxtambitioner utan att kvinnor satsar på hobbyföretagande och därmed varken vill ha eller behöver större mängder resurser. Visst finns det sådana företag men det innebär inte att det är ett generellt mönster för alla kvinnoägda/ ledda företag. Det amerikanska Diana-projektet (www.esbri.se/dianae.asp) avlivar tydligt denna myt och visar på både tillväxtvilja och ett stort behov av resurser för att tillvarata tillväxtpotential i kvinnoägda/ledda företag. Liknande resultat finns också i andra internationella studier (Kolvereid 1992). Sociala nätverk och strukturella hinder En återkommande diskuterad fråga kopplat till finansiering av kvinnoägda/ledda företag är om den mansdominerade finansbranschen generellt sett diskriminerar ansökningar från kvinnliga entreprenörer. Vissa studier hittar mönster av diskriminering 8 GENUSiNorrsken

9 inom finansbranschen men de flesta indikerar att det snarare handlar om att kvinnliga entreprenörer söker riskkapital i betydligt lägre utsträckning än manliga entreprenörer (Bruch et al 2004, Becker- Blease och Sohl, 2007). Entreprenörens humankapital (erfarenhet och utbildning) och sociala nätverk är två ofta förekommande strukturella förklaringar till den låga nivån på riskkapitalfinansiering i kvinnoägda/ledda företag. En amerikansk studie baserad på uppgifter kring 286 högutbildade amerikanska entreprenörer, MBA alumni, inom innovation och entreprenörskap, visar att dubbelt så många manliga entreprenörer har för avsikt att söka riskkapital än kvinnliga entreprenörer inom en tvåårsperiod trots att båda grupper hade samma utbildning och tillväxtambitioner (DeMartino och Barbato, 2003). Sociala nätverk är viktiga för företags tillväxt och påverkar också företags användande av extern finansiering. Tillgång till sociala nätverk har bland annat visat sig leda till ökade riskkapitalinvesteringar i företag (Baum och Silverman, 2004; Amatucci och Sohl, 2004). Ett omdiskuterat område i litteraturen är skillnader mellan kvinnliga och manliga entreprenörers nätverksstrukturer och hur de exempelvis påverkar tillgång till extern finansiering. Studier visar dock att det inte finns några direkta skillnader i storlek mellan kvinnliga respektive manligaentreprenörers nätverk (Aldrich et al. 1986). Grad av nätverkande är en strukturell faktor som också diskuteras i litteraturen och här finns det både studier som visar att manliga entreprenörer bedriver nätverksarbete i högre grad än kvinnliga entreprenörer (DeMartino och Barbato, 2003) och studier som inte identifierar några direkta skillnader (Aldrich et al. 1986). Att ha nätverk betyder dock inte nödvändigtvis att kvinnliga entreprenörer får tillgång till riskkapital nätverken behöver också vara av rätt karaktär. Avsaknad av rätt sociala nätverk anses också vara ett av de större strukturella hinder som möter kvinnors företagande. Kvinnliga entreprenörer har generellt sett inte tillgång till männens finansiella nätverk och det påverkar också kvinnliga entreprenörers förutsättningar för att få tillgång till riskkapital (Aldrich, 1989; Greene et al., 2004; Manolova, Manev, Carter och Gyoshev, 2006). Aldrich (1989) visar bland annat att kvinnliga entreprenörer tenderar ha kvinnor i sina nätverk medan män tenderar att ha män. Riskkapitalbranschen beskrivs som ett slutet och geografiskt koncentrerat nätverk med nära inbördes relationer främst bestående av män (Bygrave, 1992). Ett flertal studier menar att en utveckling av kvinnliga riskkapitalnätverk sannolikt skulle öka kvinnliga entreprenörers tillgång till riskkapital (Brush et al. 2004a; Harrison och Mason, 2007; Sohl och Hill 2004; Becker-Blease och Sohl, 2007). Tillgång till kompetens, kapital och sociala nätverk Tillväxtföretag behöver stora mängder med resurser i form av kompetens, kapital och sociala nätverk och riskkapitalfinansiering ett möjligt alternativ bland andra finansieringsformer. Vi kan dock konstatera att kvinnliga entreprenörer till mycket lägre del använder denna finansieringsform för att tillvarata företagets affärspotential i jämförelse med manliga entreprenörer. Trots att riskkapitalfinansiering inte lämpar sig för finansiering av alla företag och inte heller automatiskt leder till framgång för alla företag så är det en möjlig väg för att nå tillväxt i företagsom behöver övervägas. För att ta tillvara företags tillväxtpotential är det viktigt,i såväl kvinnliga som manliga entreprenörers företag, att utveckla resurshanteringsstrategier och nätverksstrategier som leder företaget mot tillväxt. Kvinnliga entreprenörer behöver utveckla sociala nätverk anpassade till företagets tillväxtstrategi för att få tillgång till nödvändiga resurser, exempelvis i form av kapital och kompetens. Att uteslutande fokusera insatser på traditionell finansiering såsom bankfinansiering och mikrolån till kvinnliga entreprenörer kan i sig utgöra ett strukturellt hinder som motverkar tillväxt. En rad policyåtgärder förekommer idag för att stärka kvinnors företagande och en del av dessa är direkt inriktade på att utveckla sociala nätverk genom exempelvis mentorskap och coachning. Vid GENUSiNorrsken 9

10 sådana åtgärdsprogram blir det viktigt att reflektera kring och planera för uppbyggande av rätt typ av nätverk för att fullt ut kunna tillvarata tillväxtpotential i företagens olika skeden. I detta arbete finns det organisationer som aktivt hjälper företag att bygga upp sociala nätverk och anskaffa nödvändiga resurser så som kompetens och kapital. Vi kan slutligen konstatera att det behövs mer kunskap och forskning om tillvaratagande av tillväxtpotential i kvinnoägda/ledda företag, särskilt kopplat till riskkapitalfinansiering, resursstrategier och socialt nätverk. Referenser Aldrich, H., Zimmer, C. (1986) Entrepreneurship through social networks. In: Sexton, D.L., Smilor, R.W. (Eds.), The Art and Science of Entrepreneurship, Aldrich, H., Rosen, B., Woodward, W. (1986) Social behavior and entrepreneurial networks. In: Ronstadt, R., et al. (Eds.)Frontiers of Entrepreneurship Research, Aldrich, H. (1989) Networking among women entrepreneurs, in Hagen, O., Rivchum, C. and Sexton, D. (Eds) Women-Owned Business, Praeger, New York, NY Brush, C., Carter, N., Gatewood, E., Greene, P. and Hart, M. (2004) Clearing the Hurdles: Women Building High-Growth Businesses, Prentice-Hall, Englewood Cliffs, NJ. Amatucci, F.M. Sohl, J.E. (2004) Woman entrepreneurs securing business angel financing: Tales from the field. Venture Capital, 6 (2/3) Baum, J.A.C., Silverman, B.S., (2004) Picking winners or building them? Alliance, intellectual, and human capital as selection criteria in venture financing and performance of biotechnology startups. Journal of Business Venturing 19, Becker-Blease, J., Sohl, J. (2007) Do Women-owned Businesses have equal access to Angel Capital? Journal of Business Venturing. 22, de Bruin A. and Flint-Hartle S. (2005) Entrepreneurial women and private capital - The New Zealand perspective, International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, 11 (2), Brush, C., Carter, N., Greene, P., Hart, M., Gatewood, E. (2002) The Role of Social Capital and Gender in linking Financial Suppliers and Entrepreneurial Firms: A Framework for Future Research. Venture Capital. 4, Brush, C., Carter, N., Greene, P., Hart, M., Gatewood, E. (2004) Clearing the Hurdles, Women Building High Growth Businesses, Prentice Hall, New Jersey. Buttner, E., and Rosen, B. (1988) The influence of entrepreneur s gender and type of business on decisions to provide venture capital Proceedings, Southern Management Association, Atlanta. Bygrave, W.D. (1992) Venture capital returns in the 1980 s. In: Sexton, D.L., Kasarda, J. (Eds.), The State of the Art of Entrepreneurship. PWS Kent, Boston, MA, pp Cumming D, Fleming G. and Scheienbacher A. (2007) The structure of venture capital funds, i Handbook of Research on Venture Capital, Landström H. (ed), Coleman, S. (2002) Access to capital and terms of credit: A comparison of men and woman owned businesses, Journal of Small Business Management, 38, DeMartino R. and Barbato R. (2003) Differences between women and men MBA entrepreneurs: exploring family flexibility and wealth creation as career motivators, Journal of Business Venturing 18, Harrison, R. T., Mason, C. M. (2007) Does Gender Matter? Women Business Angels and the Supply of Entrepreneurial Finance. Entrepreneurship Theory and Practice. May, Jeremie Joint European Resources for Micro to Medium Enterprises, Interim report for Sweden, SME Financing Gap Assessment (2007) The Swedish Ministry of Industry, Trade and Communications and with the assistance of NUTEK, the Swedish Managing Authority for Economic and Regional Growth. Kolvereid, L. (1992) Growth aspirations among Norwegian entrepreneurs. Journal of Business Venturing 7, Manolova, T.S., Manev, I.M, Carter, N.M., Gyoshev, B.S. (2006) Breaking the family and friends circle: Predictors of external financing usage among men and woman entrepreneurs in a transitional economy, Venture Capital, 8(2) Mason, C. (2007) Venture Capital: A Geographical perspective, inlandström H. (ed.), Handbook. of Research on Venture Capital, Mason, C.; Harrison, R. T. (1999) Venture capital: Rational aims and scope. Venture capital, 1, OECD (2000) Small and Medium Enterprise Outlook, Paris. Sohl, J., Hill, L. (2004) Women angel investors: an exploratory study. Paper presented at the Second Bi-Annual European Summer University 2004 Conference, University of Twente, Enschede, The Netherlands, September Timmons, J.A., Bygrave W.D. (1997) Venture capital: Reflections and projections, i D.L. Sexton och R. Smilor (eds), Entrepreneurship Timmons, J.A., Sapienza, H. (1992) Venture capital: The decade ahead, I D.L. Sexton och J. Kasarda (eds), The state of the art of entrepreneurship, GENUSiNorrsken

11 Att mäta jämställdhet och kvinnors tillgång till information Maria Udén Information och brist på information En utmaning som aktörer inom innovationssystem och innovationspolitik står inför är att synliggöra och ta till vara erfarenheterna i - och resultaten av - de initiativ som drivs av kvinnor. Detta mot bakgrund av det skeva prioriteringsmönstret I Sveriges innovationspolitik har män och mansdominerade näringar givits företräde på bekostnad av kvinnor kvinnodominerande näringar (Lindberg 2008, 2009, 2010). Genom att samla och analysera kvinnors erfarenheter av innovationssystem kan kunskap om inkludering och exkludering i innovationssystem systematiseras, utvecklas och göras tillgänglig för de aktörer som ställts inför utmaningen att främja hållbar tillväxt och jämställdhet i dessa system. Projektet Lyftet initierades med syftet att samla sådana erfarenheter till en gemensam kunskapsplattform mellan deltagande forskare, myndigheter, företagare och den civila sektorn. Projektet bedrevs och hade sin bas i två forskningsmiljöer, en vid Luleå tekniska universitet och en vid Mälardalens högskola. I projektet deltog fyra regionala nätverk som alla arbetade för att främja kvinnors företagande och innovation. Ett av de teman som på nätverksdeltagarnas initiativ återkom vid de dialogseminarier som arrangerades i projektet var tillgången till information. Några av de frågor som ställdes var: Hur får vi tillgång till information? Hur kan vi sprida information? Att tillgång till information bedöms viktigt visas också av hur stödet till företagande kvinnor organiseras: den favoriserade åtgärden framför andra är att erbjuda kvinnor information om styrelsearbete, företagsfinansiering, företagsutveckling osv.. En nätverksdeltagare berättade att hon börjat sammanställa uppgifter om antalet anställda i sina jämställdhetsin- GENUSiNorrsken 11

12 riktade projekt, antalet arrangemang i kommunen som genererat antalet kronor i inkomst för hotell och restauranger från varje projekt, och så vidare. Dessa siffror presenterade hon sedan för kommunens politiker och tjänstemän när hon behövde deras stöd eller godkännande för att till exempel söka medel eller starta en verksamhet, och hon hade funnit detta effektivt. Den information hon därmed förmedlade var att jämställdhet är livgivande för bygden.hennes erfarenhet var att de rättframma siffrorna visade detta på ett effektivt sätt. Därmed berörs även den andra sidan av myntet i informationsutbytet, nämligen de personer och organisationer som ska ta ställning till finansiering, fördelning av medel och godkännande av planer. Ett av Lyftets teman var problematiken kring hur framgång och jämställdhet kan mätas i innovationssystem och innovationspolitiska satsningar. De som kan vara intresserade av att mäta framgång och jämställdhet i detta sammanhang är bland annat myndigheter och projektfinansiärer men även politiker kan använda denna typ av data för övergripande analyser och åtgärdsplanering. Vad jag vill framhålla här är att mätandet förutsätter tillgång till en särskild sorts resurs, nämligen information. Under senare år har information varit en viktig del av ekonomiforskningen. Till skillnad mot den enkla ekonomiska teorin räknar man numera inte med att beslutsfattande bygger på en fullständig bild av verkligheten och de storheter som ingår i beslutsunderlaget. Den ekonomiska forskningen utgår numera ifrån att alla inte vet allt, och gör den insikten till en del av sitt curriculum. Exempelvis var spelteori ett modebegrepp under en period, och i alla händelser har formaliserade procedurer utvecklats för att på ett teoretiskt grundat sätt analysera situationer med asymmetrisk fördelning av information. Utifrån de erfarenheter som gjorts i projektet Lyftet föreslår jag att forskningen om genus och jämställdhet i innovationssystem tar fasta på den intressanta utveckling som ägt rum inom ekonomiforskningens mainstream. En sådan koppling mellan genusteori, innovationsteori och ekonomisk teori kan bidra till att fördjupa de teoretiska kunskaperna om hur tillgång till information påverkar hur framgång och jämställdhet kan mätas i innovationssystem och innovationspolitiska insatser. Det behov som uttrycks av att kunna mäta och väga - det vill säga överföra resultat och utveckling i komplexa skeenden till siffror, index och jämförbara storheter - gör det rimligt att på allvar använda spelteori för både genusvetenskaplig analys och jämställdhetsanalys. Mer dynamiskt inriktade innovations- och jämställdhetsindex kan sannolikt utvecklas. Den förenklade världsbild som huvudräkning producerar kan nyanseras och förhållanden som idag framstår som diffusa kan kvantifieras, bland annat genom att förhållanden mellan insats och utdelning ges en teoretiskt grundad och kvantifierad roll i spelteorin. Vilken är kostnaden, sett till både ekonomiska och personliga investeringar, för kvinnor och män att vara exempelvis kommunpolitiker eller företagare? Spences informationsteori För att mäta och väga framgång och jämställdhet i innovationssystem finns en väg som hitintills inte prövats: att gå vidare från kunskapen om att mäta och väga ögonblicksbilder och andelar av resurser, till att se på dynamik och information. En av de ledande teoretikerna inom området spelteori eller asymmetrisk information är Nobelpristagaren Michael Spence. Ett av hans tidiga verk från 70-talet - som var med och lade grunden för det nya sättet att betrakta information och osäkerhet som del i den ekonomiska utvecklingen - var artikeln Job market signaling. Spence intresserar sig där för asymmetrisk information, det vill säga det faktum att alla på en marknad inte vet lika mycket. En anledning till att Spences arbeten kan fungera som ingång till spelteori är att det fall han analyserade i Job market signaling var en ojämlik situation på arbetsmarknaden, närmare bestämt att kvinnor sällan kom in i de branscher som gav god utdelning på insatsen utbildning. Spence menade att stängda informationsflöden tenderade att upprepas i cirklar, som snurrar på oförändrade varv efter varv, och utestänger människor från attraktiva marknader generation efter generation. Han menade att en sådan rundgång inte kunde motverkas på annat sätt än genom lagstiftning mot diskriminering. Idag - flera årtionden av teoretisk utveckling och ökande datorkapacitet senare - finns förstås fler och mer sofistikerade modeller för att omsätta dynamiska processer kring framgång och jämställdhet i innovationssystem till beräkningar som kan utvärderas på samma sätt som andra ekonomiska skeenden på samhällsnivå. I Job market signaling beskrev Spence beslutet att anställa någon som ett lotteri. Arbetsgivaren kan inte veta säkert om den sökande kommer att vara 12 GENUSiNorrsken

13 mycket eller lite produktiv, och därmed inte vilken lön den sökande kan prestera ett underlag för. Den information arbetsgivaren grundar sitt beslut på delar Spence in i två kategorier: indicier och signaler. Medan signaler är sådant den sökande själv kan förändra (i Spences termer genom att göra en investering ) är indicier sådant som normalt inte kan förändras av den sökande, som t.ex. kön och hudfärg. En typisk signal på arbetsmarknaden är utbildning. Då utbildning för kostnader med sig är det något den enskilde satsar på endast om hon eller han tror att det i slutändan för med sig någon typ av belöning. I och med att arbetsgivaren fattar beslut utifrån både signaler och indicier, uppstår situationer där olika grupper i samhället på goda grunder förväntar sig olika belöning för den investering man eventuellt gör. För en del grupper är utbildning mycket lönsamt, för andra är det helt krasst ett mer välgrundat beslut att avstå från denna investering. Arbetsgivare kommer förmodligen ändå inte att bedöma en person ur den gruppen som högproduktiv. Individen kan förutse att investeringen endast kommer att föra kostnader med sig och ingen belöning i slutändan (och här räknar Spence inte enbart med ekonomiska utan även personliga insatser/kostnader). Risken är också stor att arbetsgivarens antaganden - där indicier kombineras med signaler - aldrig motsägs utan bekräftas i cykel efter cykel. Faktisk information om sökande som aldrig anställs för högproduktiva/högavlönade arbeten når ju aldrig arbetsgivaren, som därmed aldrig blir motbevisad i sitt antagande att de är lågproduktiva. Spence såg anställningssituationen som endast en av flera situationer som hans teori kan tilllämpas på. Det finns således ett stort antal andra marknader än arbetsmarknaden där hans teori om asymmetrisk information är tillämplig, exempelvis lån och krediter. När det gäller genusanalys och jämställdhetsarbete i innovationssystem är det lätt att dra paralleller. Man kommer då in på marknaderna näringslivsutveckling och statliga stöd till innovationsmiljöer. I projektet Lyftet har vi visat hur kvinnors initiativ till innovationssystem givits en låg prioritet i nationella och regionala program för utveckling av innovationssystem och kluster. Områdena Tillverknings- och Basindustri samt Ny teknik står för nästan 80 % av prioriteringarna. Området Service och Upplevelser - som är den näringsgrupp som sysselsätter flest kvinnor som anställda och företagare - utgör enbart 20 % av prioriteringarna (Lindberg 2008, 2009, 2010). I den offentliga finansieringen av innovationssystem och kluster förväntas alltså de näringar som främst sysselsätter män vara högproduktiva, dvs ge hög utdelning på satsade medel, medan de näringar som GENUSiNorrsken 13

14 sysselsätter flest kvinnor betraktas som lågproduktiva. Så länge dessa antaganden aldrig tillåts motsägas bekräftas bedömarens antaganden i cykel efter cykel. Nyckeln till förändring borde därmed ligga i att hitta information som motsäger dessa antaganden. Sådan informationgår att finna i färska uppgifter om ökande omsättning, exportvärden och tillväxttakt i Service- och Upplevelseindustrin (Andersson m.fl. 2006, Hedberg & Pettersson 2006, Hemsida Upplevelseindustrin 2008). Den går också att finna i det arbete som lokala och regionala resurscentra för kvinnor gör för att främja kvinnors företagande och innovation, där resurscentra kan betraktas som ett innovationssystem för näringar med många kvinnor (Lindberg 2007). Även på individnivå finns kopplingar mellan Spences tankar och Sveriges innovationspolitik. I en studie visar Dag Balkmar & Ann-Christine Nyberg (2006, sid 9) att 77% av projektledarna i de 86 projektansökningar som lämnades in till Vinnovas program Vinnväxt under 2005 var män. Av de 10 ansökningar som beviljades medel hade 7 stycken en man som projektledare. I ljuset av Spences teori om signaler och indicier kan man tänka sig att den låga andelen ansökande kvinnor avslöjar att många kvinnor förutsett att den tid de skulle lägga ned på att skriva en ansökan vore förgäves, med tanke på Vinnovas inriktning och formuleringar i sina utlysningar (se Byrman 2006 för en utförligare diskussion om kvinnors förhållningssätt till Vinnovas utlysningstexter). I och med att procentandelen kvinnor i de beviljade projekten var 7 % högre än i ansökningarna, kan man fundera om kvinnor uppvärderas när de väl gör en ansökan eller om de få kvinnor som kommer in på den attraktiva marknaden har varit tvungna att investera så mycket att de hamnar i toppklass när de väl är där. Priset för inträdesbiljetten kan vara så högt att få har möjlighet att göra investeringen. Men just detta kan göra att den som ror sin ansökan i land har skapat ett högre värde genom sina avsevärda investeringar. Vilken av förklaringarna som är den riktiga - uppvärdering av indiciet kön eller den faktiska investeringens omfattning och effekt - är fullt möjligt att undersöka och ta fram faktaunderlag för att bedöma. En sådan undersökning är ett av de steg som kan tas för att mäta och väga framgång och jämställdhet i innovationssystem, på ett sätt som går vidare från att mäta och väga ögonblicksbilder till att se till mer dynamiska mönster. Referenser Andersson Ewa, Eklund Peter, Hallencreutz Peter & Lundequist Per (2006). Barns lek, lärande och utveckling. Stockholm: Visanu. Balkmar Dag & Nyberg Ann-Christin (2006). Genusmedveten tillväxt och jämställd vinst. Stockholm: Centrum för genusstudier, Stockholms universitet. Byrman Gunilla (2006). Det förbisedda jämställdhetsperspektivet, text- och genusanalys av tre utlysningstexter från Vinnova. Stockholm: Vinnova. Hedberg Charlotta & Pettersson Katarina (2006). Innovativa företagare inom vård och omsorg. Uppsala: Uppsala universitet. Hemsida Upplevelseindustrin (2008). kategori?statistik. 10 okt Johansson Anders & Udén Maria (kommande). A critical perspective on equality and innovation assessment and measurement. Lindberg Malin (2007). Lika villkor - ett expanderande innovationssystem. I Davidsson Bulle & Boström Cecilia red. I världen och vardagen: För lika villkor i entreprenörskap och regional utveckling. Nyköping: Länsstyrelsen i Södermanland. Sid Lindberg Malin (2008). Ett slående mönster: Hur Sveriges innovationspolitik formar genus och vice versa. Genus i Norrsken. Nr 2. Sid Lindberg Malin (2009). Män och manlighet i svensk innovationspolitik. Tidskrift för genusvetenskap. Nr 2-3. Sid Lindberg Malin (2010). Genusgränser i Sveriges innovationspolitik - en fråga om prioritering. i Freidenvall Lenita & Rönnbäck Josefin (red). Bortom Rösträtten. Södertörns högskola. Spence Michael (1973). Job Market Signaling. The Quarterly Journal of Economics. Vol 87. No 3. Sid Maria Udén är forskare inom Genus, människa och maskin på Luleå tekniska universitet. För närvarande är hon projektkoordinator för projektet N4C (www.n4c.eu). Hon var tidigare projektledare för Lyftet. Hon har examen som bergsingenjör i mineralteknik och metallurgi 1988, samt teknologie doktor i arbetsvetenskap GENUSiNorrsken

15 Från lösa förbindelser till fasta förhållanden om innovativa relationer ur ett genusperspektiv Ann-Christin Nyberg spin off Idéer till innovationer uppstår där människor befinner sig. Idéer kan exempelvis uppkomma i arbetet, vid fritidsaktiviteter, i hushållsarbetet eller vid personliga eller rent av intima göranden. Låt oss ta avstamp i de sammanhang som ofta ses som källan till innovationer, nämligen industriföretagens forsknings- och utvecklingslaboratorier vilka ofta men inte alltid är kraftigt mansdominerade. Innovationer som utvecklas i dessa sammanhang är mer konservativa än radikala då de vanligen syftar till att förfina det system inom vilket de har kommit till snarare än att åstadkomma något revolutionerande nytt (se exempelvis Bijker, Hughes och Pinch 1987) eller att utveckla excellens, för att använda ett populärt uttryck. Radikalt uppfinnande byggande av ett helt nytt system Förbättra systemet Nedmontering av systemet innovativa möjligheter Figur 1: Innovativa system ur ett processperspektiv Under 1900-talets senare del har den kollektiva dimensionen i mänskligt handlande kommit att allt mer betonas, med fokus på att såväl teknik som kön är något vi gör tillsammans i ett sammanhang (detta kollektiva formande av teknik diskuteras exempelvis av Bijker, Hughes och Pinch 1987; för en liknande diskussion om formandet av kön se West & Zimmerman 1987). I denna text diskuteras hur olika aktörer samspelar på innovationsarenan för att åstadkomma innovation med utgångspunkt i kvinnors berättelser om sina innovationsprocesser och uppgifter om kvinnors patenterade uppfinnande (Nyberg 2001, 2002 och 2009). Berättelserna om kvinnors innovationsprocesser samlades in genom tematiska semistrukturerade djupintervjuer med fyra uppfinnare/innovatörer som var verksamma inom större industriföretags FoU-avdelningar och med tolv som var egna företagare. Uppgifter om kvinnors patent sammanställdes och analyserades vid Patent- och Registreringsverket i Stockholm. Analysen i denna text tar fasta på hur kön fram- GENUSiNorrsken 15

16 träder i de samspel genom vilka innovativa system byggs upp, förbättras, knoppar av sig och demonteras, vilket i sin tur möjliggör nya systembyggen. Figur 1 visar innovativa system ur ett sådant processperspektiv. Figuren har jag konstruerat som en syntes av informanternas berättelser om sina innovationsprocesser. De kvinnor som arbetar inom industriell forskning och utveckling uttrycker en medvetenhet om att de befinner sig i minoritet, men beskriver inte detta i termer av utsatthet och negativt bemötande. Att uppfinna och utveckla innovationer är för många av dem ett relativt välavlönat arbete med stort utrymme för kreativitet. Dessa kvinnor arbetar med innovationsprocessens inledande kreativa delar där de tilldelas olika tekniska problem som de ofta i grupper tillsammans med män löser genom uppfinnande och sedan utvecklar till fungerande prototyper (Nyberg 2009). Den tekniska lösning de tar fram utgör ofta en del av ett större komplext tekniskt system, som exempelvis en ny krocksäkerhetsanordning som kan ingå i en bil eller ett nytt superabsorberande material som kan ingå i en binda. Innovationsprocessens kommersiella delar bärs i deras fall upp av andra delar av den organisation inom vilken de verkar. De befinner sig med andra ord i ett strukturellt sammanhang, i ett stabiliserat system av sammanlänkade aktörer med specialiserade ansvarsområden. Idéer uppstår även inom befintliga småskaliga produktutvecklande företag som i högre grad än de större industriföretagen har behov av att knyta nätverk av aktörer till företaget för att driva innovationsprocessen framåt. I dessa kvinnors berättelser framträder lösare förbundna nätverk, mer föränderliga än de stora industriföretagens etablerade och stabila sammanhang. De idéer som genereras i de senare syftar ofta till att gradvis förbättra de system ur vilket de är sprungna. Genusforskningen har visat att företag och organisationer vanligen är mansdominerade genom att andelen kvinnor står i omvänd proportion till ökande hierarkisk position (Se exempelvis Wahl 1992). Att förändringen inom stabiliserade företag och organisationer tenderar att ske gradvis kan vara en förklaring till att det går så trögt att öka andelen kvinnor på ledande positioner. Idéer uppstår inte endast inom företag där de kan utvecklas till innovationer inom de sammanhang där de uppkom. Innovativa idéer uppstår även 16 GENUSiNorrsken

17 inom organisationer som inte primärt är utformade för att tillvarata och utveckla uppfinningar till innovationer, exempelvis inom den kvinnodominerade vård- och omsorgssektorn. Sådana idéer kan vanligen inte utvecklas till innovationer där de uppstår eftersom strukturer för att stötta innovationsutveckling ofta saknas där. Där blir de ofta i stället ett slags entreprenöriell spin off i och med att uppfinnarna etablerar nya företag för att utveckla sina idéer till innovationer. För att lyckas med detta behöver kontakter knytas med olika aktörer på innovationsarenan, som för många kvinnor utgör ett tidigare okänt mansdominerat sammanhang. Innovativa idéer uppstår även utanför arbetslivet. Oavsett var idéerna kommer ifrån kan frigörelse från ett organisatoriskt sammanhang, oavsett om det är självvalt eller ofrivillig arbetslöshet, möjliggöra innovativ verksamhet. I dessa fall finns precis som i fallet med idéer från vård och omsorg ingen befintlig organisation som kan stötta innovationsutvecklandet utan denna organisation måste byggas upp från scratch. Uppfinnarens specialiserade fokus får därmed breddas till entreprenörens mer generella fokus. För att kunna förverkliga sina idéer bygger kvinnor i denna kategori upp de nätverk av aktörer som krävs, nätverk där andra kvinnor ofta integreras på användarsidan och män på produktionssidan. Deras arbete kan ses som ett exempel på heterogen ingenjörskonst då det handlar om att utforma såväl sociala som tekniska fenomen, om att konstruera inte endast innovationerna i sig utan även de omgivningar i vilka innovation kan ske (Law 1991). För att återknyta till modellen: Efter att ha fullföljt innovationsprocessen ett varv ändrar den karaktär från systembyggande till systembevarande och precis som för de stora etablerade industriföretagen handlar innovation då även i mindre företag om gradvis förbättring av systemet snarare än om något radikalt nytt. Det radikalt nya riskerar ju att hamna utanför de befintliga systemens gränser och bli spin off. Frihetsgraden minskar således när systemet har stabiliserats. Kvinnor utanför industriföretagens forskning och utveckling måste själva bygga upp de system som krävs för att förverkliga sina idéer, vilket de gör genom att starta egna företag och bygga nätverk. Kvinnorna inom företagens forskning och utveckling befinner sig i ett sedan tidigare etablerat och stabiliserat sammanhang där de kontakter, det kapital och den kunskap som behövs i huvudsak ingår. De behöver vanligen inte ägna sig åt systembyggande men kan däremot bli den egna tekniska lösningens talesperson gentemot andra möjliga lösningar. För att kunna förverkliga sina visioner måste uppfinnarna förhandla med andra aktörer oavsett om de är anställda inom företag eller är egna företagare (se exempelvis MacKenzie och Wajcman, 1999). De som uppfinner inom ramen för sin anställning måste sälja in sin uppfinning genom förhandlingar inom företaget. De egna företagarna måste sälja in sin uppfinning utanför det egna företaget genom förhandlingar med olika aktörer på innovationsarenan såsom exempelvis finansiärer, innovationsstödjande aktörer, producenter, återförsäljare och kunder. När informanterna utanför de etablerade organisationerna berättar om de nätverk som byggts upp för att driva innovationsprocessen framträder bilden av dynamiskt föränderliga strukturer som med tiden stabiliseras. Med utgångspunkt i sina befintliga nätverk, som ofta är av personlig snarare än professionell karaktär, söker kvinnorna kontakt med aktörer av relevans för genomförandet av innovationsprocessen. I familjen är det i första hand kvinnornas söner, makar, bröder eller fäder som tillför innovationsprocessen resurser i form av kontakter, kunskap, kapital eller tillgång till teknisk utrustning något som speglar den könsuppdelning som råder på arbetsmarknaden (se exempelvis SCB 2008). Även bland vänner och bekanta är det i första hand männen som bidrar på samma sätt. Män fungerar inte endast som förmedlare av kunskap eller kontakter utan återfinns ofta även i positioner som betydelsefulla aktörer på innovationsarenan. Rådgivare, finansiärer, tillverkare, återförsäljare, mentorer och konsulter är ofta män. Kvinnor i familjen eller bland vänner och bekanta deltar också, men ofta på andra sätt än männen. Informanterna anlitar ofta kvinnor i användartest och i vissa fall även i marknadsföringen av produkten. Bland övriga aktörer är kunderna ofta kvinnor och även de anställda, i den mån sådana alls förekommer. I grova drag kan männen, utifrån informanternas berättelser, fortfarande sägas återfinnas på den tekniska och den finansiella sidan medan kvinnorna återfinns på marknads- och kundsidan (se även Cockburn och Ormrod 1993). En och annan professionell kvinna bryter detta mönster och dyker upp på tekniksidan. I rollen som uppfinnare och innovatörer utmanar kvinnor gängse kulturella förväntningar och praktik, vilket kan ses som en öppning för förändring (exempelvis Harding 1986 och Haraway 1991 diskuterar hur gränsöverskridande fenomen GENUSiNorrsken 17

18 kan öppna för förändring). Många av de kvinnor som bygger upp egna företag för att utveckla sina idéer till innovationer upplever någon gång under innovationsprocessen att de inte blir respekterade och tagna på allvar. När kvinnor tar med sig män till möten med olika aktörer som stöd och vittnen för att inte bli överkörda eller lurade händer det att de blir förbisedda. När det finns en man och en kvinna att välja på tycks mannen förväntas vara den överordnade och kvinnan någon slags medhjälpare. Den sorteringsmekanism som placerar kvinnor och män som under- och överordnade tycks vara i funktion även i innovationssammanhang (Se exempelvis Harding 1986; Hirdman 1990). Genom att etablera egna nätverk av aktörer får dessa kvinnor andra att agera för sin sak och ökar därmed sina egna möjligheter att lyckas. Bland de informanter som är egna företagare förekommer det att män enrolleras för projektets bästa då kvinnorna upplever att de inte själva kan få ett professionellt och respektfullt bemötande i relation till viktiga aktörer. Män får då fronta för kvinnornas nätverk. När kvinnor ibland på detta sätt anpassar sig till en fördomsfull omgivning ger de upp sin rättmätiga position till förmån för män. Samtidigt kan det ses som ett listigt drag att välja att kontrollera spelet från en position bakom kulisserna. Frågan är om dessa kvinnor kan välja att handla annorlunda utan att äventyra sina innovationsprojekt. Att säga ifrån och protestera mot andras fördomsfullhet skulle kanske inte gynna innovationsprocesserna även om det skulle kunna ge personlig tillfredsställelse. Det faktum att kvinnor i vissa situationer använder sig av män på detta sätt visar att fördomar och diskriminering förekommer i innovativa sammanhang, vilka trots fokus på kreativitet ofta framstår som mansdominerade och i vissa avseenden konservativa. För de informanter som utvecklar innovationer genom eget företagande tycks det finnas ett starkt behov av en kollegial gemenskap, vilket leder till att de söker sig till olika uppfinnarföreningar eller innovatörsnätverk. De söker sig ofta till nätverk för kvinnor då de inte känner sig hemma i de vanliga uppfinnarföreningarna, vilka enligt många informanter mestadels tycks befolkas av äldre män. Flera av de informanter som är egna företagare berättar att de finner en förståelse för vad det innebär att 18 GENUSiNorrsken

19 vara kvinna och innovatör inom innovatörsnätverk för kvinnor. Råd från innovatörerna i dessa nätverk uppfattas som mer realistiska än råd från män som några menar ofta har all marktjänst fixad därhemma. Att avvika från mängden för att man är kvinna kan innebära både för- och nackdelar. Fördelen kan vara att bli uppmärksammad och igenkänd. Nackdelen kan vara att inte bli sedd för den man är utan som en representant för den grupp man anses representera utifrån stereotypa föreställningar om densamma (se exempelvis Fausto-Sterling 1985). Flera av de kvinnor som har produkter relaterade till kvinnors arbete eller kvinnors kroppar har råkat ut för att män inte förstått sig på deras produkt och uttrycker en förhoppning om att andra kvinnor ska ha större förståelse för nyttan av deras idéer. Många av dessa kvinnor upplever att de möter oförstående och skepsis, särskilt i början. I takt med att innovationsprocessen fortlöper och det kommer bekräftelser på att det går bra i något avseende tycks respekten från omgivningen öka. Men framgång leder ibland även till avund. Bemötandet från andra kvinnor präglas ibland av ambivalens. Många av informanterna möter skepsis och okunnighet i förhållande till innovationsutveckling som verksamhet från andra kvinnor, men i förhållande till uppfinningar kopplade till kvinnosfären möter de däremot ofta entusiasm och uppmuntran. Mäns bemötande framstår ur informanternas berättelser i stället som oförstående och skeptiskt till uppfinningar från kvinnosfären och som mer förstående för sådant de uppfattar mer som konventionell teknik. Inför uppfinnandet som aktivitet tycks många män vara skeptiska till kvinnor som aktörer. I de fall kvinnor har en bakgrund som uppfattas som rätt, såsom exempelvis teknisk utbildning eller arbetslivserfarenhet, förefaller det kunna kompensera nackdelen med att vara kvinna på innovationsarenan. Kvinnor som inte har en sådan bakgrund att falla tillbaka på vittnar om problem med att de inte blivit respekterade och tagna på allvar. Innovativ verksamhet framstår som könsmärkt på så vis att såväl aktörer som innovationer endast ses som självklart relevanta då de har med män att göra. Bilden av innovationsarenan som starkt könsmärkt överensstämmer väl med vad andra genusforskare har noterat (se exempelvis Wajcman 1991; Stanley 1993). Att formandet av samhället genom innovationer i vårt land uppvisar en sådan könsmässig slagsida kan tyckas särskilt paradoxalt med tanke på att Sverige ofta betraktas som världens mest jämställda land. Innovativ verksamhet förefaller därmed vara ett område som har halkat efter i utvecklingen en eftersläpning (Hughes 1987). Men ett mer konstruktivt sätt är att se det som en dynamisk obalans (Callon 1991) i vårt lands innovationssystem ett problem som synliggör möjligheter till förbättring till gagn för såväl individer som företag och samhälle. Referenser Bijker, Wiebe E., Hughes, Thomas Parke & Pinch, T. J. (ed.) (1987) The social construction of technological systems: new directions in the sociology and history of technology. Cambridge, Mass.: MIT Press Callon, Michel (1991) Techno-economic networks and irreversibility, In Law, John (Red.) (1991), A Sociology of Monsters: Essays on Power Technology and Domination, Routledge, London Cockburn, Cynthia & Ormrod, Susan (1993) Gender and technology in the making. London: Sage Fausto - Sterling, Anne (1985) Myths of Gender, Basic Books, New York Haraway, Donna (1991) Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, Free Association Books, London, UK. Harding, Sandra G. (1986) The Science Question in Feminism, Open University Press, Milton Keynes, England. Hirdman, Yvonne (1990) Genussystemet, i Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:44. Law, John (ed.) (1991) A Sociology of Monsters:Essays on Power Technology and Domination, Routledge, London. MacKenzie, Donald A. & Wajcman, Judy (red.) (1999) The social shaping of technology. 2. ed. Buckingham: Open University Press Nyberg, Ann-Christin (2001) Kön och teknik i förändring: svenska kvinnors patenterade uppfinnande uppl. Linköping: Univ., Tema Teknik och social förändring Nyberg, Ann-Christin (2002) Genus och innovation: om kvinnors formande av teknik och samhälle. Stockholm: Institutionen för industriell ekonomi och organisation, Kungliga tekniska högskolan Nyberg, Ann-Christin (2009) Making ideas matter: gender, technology and women s invention. Luleå: Luleå tekniska universitet SCB (2008) SCB, På tal om kvinnor och män Stanley; Autumn (1993) Mothers and Daughters of Invention Notes for a Revised History of Technology, The Scarecrow Press, USA. Wahl, Anna (1992) Könsstrukturer i organisationer: kvinnliga civilekonomers och civilingenjörers karriärutveckling. Diss. Stockholm : Handelshögsk. Wajcman, Judy (1991) Feminism confronts technology. Cambridge: Polity Press West, Candace & Zimmerman, Don H. (1987) Doing gender. Gender & society. 1(1987):2, s GENUSiNorrsken 19

20 Rapport från Workshop on Theory, Gender and Technology LTU onsdagen den 19e maj. Ulf Mellström Som en del av forskarkursen Aktuella genusteorier anordnade avdelningen för genus och teknik en internationell workshop på temat nya perspektiv inom forskningsområdet genus och teknik. Formatet på workshopen var att presentera och diskutera fem färska artiklar inom området. Respektive författare presenterade sina teoretiska utgångspunkter och diskussionen tog utgångspunkt i att identifiera det aktuella forskningsläget, vilka teoretiska antaganden vi arbetat med inom området och hur dessa kan vitaliseras och förnyas. Det var en workshop i det lilla formatet med 15 pålästa deltagare och presentatörer. Det visade sig vara ett mycket produktivt format där varje artikel ventilerades grundligt och på ett sätt som större konferenser sällan ger utrymme till. Med internationellt kända forskningsprofiler inom teknik och vetenskapsstudier och feministiska teknologistudier, såsom Trevor Pinch (Cornell University), Tanja Paulitz (Universitetet i Graz) och Vivian Lagesen (Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet, Trondheim), som deltagare och presentatörer blev också den vetenskapliga kvalitén på workshopen av hög angelägenhetsgrad och högt nyhetsvärde för den forskning som bedrivs vid avdelningen för genus och teknik. Forskningsområdet har länge präglats av antagandet att genus och teknik samkonstrueras på olika sätt och vilket i sig vilar på en förmodad symmetri mellan dessa analytiska storheter. Det har alltmer kommit att ifrågasättas hur vida den analytiska symmetrin verkligen har fungerat och genomförts i empirisk forskning. Forskningen inom området inriktades tidigt mot att visa på variation och föränderlighet i genus och teknikrelationer. Olika tekniska fält och verksamheter visade exempelvis stor variation när det gällde antalet män och kvinnor och hur teknologi kunde könskodas på olika sätt. Syftet var framförallt att motarbeta teknologisk determinism och öppna teknikens svarta låda för att undersöka förändring och stabilitet inom teknikens värld. På senare tid har den genusteoretiska forskningen dock i allt högre grad kommit att kritisera hur kön representeras inom forskningsområdet, d v s reproducerandet av alltför statiska bilder av män och kvinnor inom tekniska yrken. De fem artiklar som presenterades på workshopen problematiserade på olika sätt det sätt som forskningsområdet adresserat dessa frågor samt prövade nya infallsvinklar och perspektiv. Workshopen var på det sättet tydligt explorativ i att försöka forma färska frågeställningar vilandes på en lång empirisk tradition av sociologiska och antropologiska studier. Det var med stort nöje avdelningen genus och teknik anordnade denna internationella workshop som med all sannolikhet kommer att bli den första i en serie av liknande små, intensiva och högkvalitativa kunskapsbikupor inom forskningsområdet genus och teknik. 20 GENUSiNorrsken

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014

Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Männen, malmen och jakten på kvinnorna

Männen, malmen och jakten på kvinnorna Foto Boliden Männen, malmen och jakten på kvinnorna Ett kritiskt genusperspektiv på gruvnäringens utveckling för framtida konkurrenskraft Eira Andersson, bit. Lektor Arbetsvetenskap, Genus och teknik Luleå

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen

Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen Ökad innovationskraft möjligheter bortom normen STOCKHOLM, 28 MARS 2012 Dialogmötet har genomförts i samarbete med SLIM-projektet (Systemledning för innovativa miljöer och klusterprocesser i Norra Mellansverige),

Läs mer

KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL?

KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL? EVA BLOMBERG, GUN HEDLUND OCH MARTIN WOTTLE (RED.) KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL? SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Företagsfrämjande på lika villkor

Företagsfrämjande på lika villkor Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Regeringen vill att fler kvinnor ska bli företagare, det är en viktig tillväxtfråga för Sverige. Genom de här satsningarna hoppas jag fler kvinnor vill starta, driva och växa i sina företag Anders Ebefeldt,

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Worldwide

Worldwide Worldwide Genusmedveten ledning och styrning av förändringsarbete Hälsinglands Sparbank Anders Thorson Eva Malmström Eva Thorén Christina Franzén Näringslivets Ledarskapsakademi Susanne Andersson Stockholms

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program

Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Om konsten att jämställdhetssäkra ett landsbygds program Kortversion av rapporten Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2012 av Caroline Wigren-Kristoferson. 2 Visst kan landsbygdsprogrammet

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3126 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Sammanfattning Jobb skapas av företag som växer och anställer. Fler jobb i växande företag betyder

Läs mer

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 24 Näringsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3126 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?

Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Utveckla ditt företag i Hedemora

Utveckla ditt företag i Hedemora Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3609 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande Förslag

Läs mer

Kultur +näring i olika perspektiv

Kultur +näring i olika perspektiv Kultur +näring i olika perspektiv KULTURRÅDET Myndighet under Kulturdepartementet 80 anställda Fyra avdelningar Styrelse NATIONELLA MÅL FÖR KULTURPOLITIK 2009 Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och

Läs mer

Resurscentra för kvinnor - Workshop

Resurscentra för kvinnor - Workshop Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer