Erfarenheten visar att detta kravelement har lett till flera frågeställningar vid införande och tillämpning i det dagliga arbetet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheten visar att detta kravelement har lett till flera frågeställningar vid införande och tillämpning i det dagliga arbetet."

Transkript

1 SWETIC Erfarenhetsdokument Teknisk Kommitté: Systemcertifiering Lagar och andra krav Version 1 AG3 Lagar och andra krav Bakgrund För att uppfylla kravelementet Lagar och andra krav skall ett miljöledningssystem, uppbyggt enligt standarden SS-EN-ISO 14001:2004, innehålla vissa delmoment. Erfarenheten visar att detta kravelement har lett till flera frågeställningar vid införande och tillämpning i det dagliga arbetet. Syfte Syftet med detta dokument är att, dels skapa samsyn mellan certifieringsorganen, dels informera företag och andra organisationer om innebörden av kravelementet Lagar och andra krav och kravelementet med periodisk kontroll av lagefterlevnad och därmed försöka underlätta införandet och upprätthållandet av dem. Definitioner Med standardens begrepp lagar förstås: Lagar, vilka beslutas av Riksdagen Förordningar, som utfärdas av regeringen Föreskrifter, som utfärdas av centrala myndigheter, exempelvis Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Räddningsverket och Arbetsmiljöverket. Med lagstiftning jämställs i dessa sammanhang beslut, förelägganden, som beslutas eller utfärdas av miljödomstol, länsstyrelse, kommunal förvaltning etc. Exempel kan vara tillstånd för verksamhet eller hantering, förbud, villkor, godkännanden, lagligförklaringar, undantag, dispenser och medgivanden. Den aktuella lagstiftningen och de bindande bestämmelserna behandlar bl a utsläpp, buller, avfall, kemikaliehantering, resursförbrukning och olyckshändelser. 1

2 2 Kravelement i standarden SS-EN-ISO 14001:2004 kräver: Kravelementet Lagar och andra krav anger att organisationen skall upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera (ISO 14001:1996, upprätta/underhålla) och ha tillgång till lagkrav och andra krav som organisationen berörs av och som är direkt tillämpliga på miljöaspekterna för organisationens aktiviteter/verksamhet, produkter och tjänster och avgöra på vilket sätt kraven är tillämpliga på miljöaspekterna. Erfarenhetsåterföring och tolkning av kravelementet. Kravelementets krav innebär: Det ska finnas ett eller flera tillvägagångssätt (=införa rutiner) att bestämma vilka delar av lagstiftningen som är tillämpbara på och giltiga för organisationen (=identifiera) med avseende på organisationens alla miljöaspekter, Alla inom organisationen, som berörs av lagarna skall ha kunskap om eller skall på lämpligt sätt styras för att kunna följa och tillämpa lagstiftningen och andra krav (=ha tillgång), Uppdateringar av lagstiftningen, förändringar av densamma eller av andra krav skall granskas regelbundet och införas i organisationens miljöledningssystem (=underhålla). ISO 14001:2004 anger att organisationen skall beskriva på vilket sätt tillämpningen av lagstiftningen och andra krav skall ske. Det som skall följas upp vid en revision av miljöledningssystemet är hur organisationen utformat verksamhet och miljöledningssystem, begränsat eller organiserat sig med hänsyn till tillämplig lagstiftning och andra krav och standarden. Vilka lagstiftningsområden kan ligga till grund för kravet i ISO för organisationer i Sverige? Bestämmelser inom ramen för ISO som, generellt sett, berör miljöaspekter finns framförallt i följande viktiga lagstiftningsdelar: Miljöbalken, med tilläggslagstiftning. Lagstiftningen om brandfarliga och explosiva varor. Lagstiftningen om skydd mot olyckor. Lagstiftningen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagstiftningen om transport av farligt gods. Den del av arbetsmiljölagstiftningen, som reglerar kemikaliehanteringen. Andra lagstiftningsområden kan komma ifråga, t ex: Plan- och bygglagstiftningen. Skogsvårdslagstiftningen. Terrängkörningslagstiftningen. Strålskyddslagstiftningen. Livsmedelslagstiftning Djurhållningsslagstiftning Räddningsverkets föreskrifter EU-förordningar 2

3 3 Allmänna råd, som också utfärdas av myndigheter, är inte tvingande utan ska betraktas som rekommendationer. Klokt är dock, att eftersträva att följa de allmänna råden, som skall återspegla lagstiftarens intentioner. Ovanstående uppräkning utgör endast exempel på lagstiftningsområden som kan vara aktuella. EG-direktiv, förordningar och beslut inarbetas normalt i svensk lagstiftning och det bör därför i allmänhet inte krävas att en organisation dessutom systematiskt identifierar EU-krav. Direktiv, som ännu inte inarbetats i nationell lagstiftning, är visserligen tvingande till sin natur sedan ikraftträdandedagen passerats men behöver som regel inte beaktas av verksamhetsutövaren förrän inarbetningen skett. I lagstiftningen ingår lagar, förordningar och centrala myndighetsföreskrifter. Det kan vara värt att notera, att det inte nödvändigtvis måste vara direkt miljörelaterade lagstiftningsdelar och direkt miljörelaterade andra krav. Bestämmelserna från andra lagstiftningsområden kan dock vara tillämpbara på de aktuella miljöaspekterna. Av miljöledningssystemet måste det framgå vad som måste efterlevas, vilket också måste säkerställas och kontrolleras. Egenkontroll. Frågan om verksamheternas egenkontroll är en central och viktig och inte sällan förbisedd del i den miljörelaterade lagstiftningen. Grunden för egenkontroll i alla verksamheter, som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, regleras i Miljöbalkens 26 kap, 19. Där tas också bestämmelserna rörande kontrollprogram upp. I Lag om införande av miljöbalken (1998:811) framgår bl. a., att ett föreläggande om kontrollprogram före Miljöbalkens tillkomst skall anses beslutat enligt 26 kap. Miljöbalken om en tillsynsmyndighet beslutat det enligt övergångsbestämmelser i 2 Lag om införandet av miljöbalken eller i motsvarande bestämmelser i äldre lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av sådana bestämmelser. Utöver vad som stadgas som grund för egenkontrollen i den ovan nämnda paragrafen (Miljöbalken 26:19) gäller Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll för den som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. Miljöbalken. Det finns inget krav på kontrollprogram men de lever fortfarande kvar. Företag som innehar gammalt kontrollprogram bör kontakta tillsyningsmyndigheten för att verifiera dess fortsatta giltighet. Kravförteckning inget krav, men en nödvändighet! Av alla de miljörelaterade bestämmelser som finns i olika delar av lagstiftningen är det i regel bara ett fåtal som är tillämpliga i det enskilda fallet. Det räcker inte att en organisation endast hänvisar till namnet på gällande lag, förordning eller föreskrift för att uppfylla kravet i standarden, utan det måste tydligt framgå för organisationen hur den aktuella delen av lagstiftningen berör verksamheten och dessutom måste det säkerställas att man uppfyller allt vad som krävs där det är tillämpligt. 3

4 4 I kravelementet finns inget krav på en förteckning innehållande de lagstiftade krav som skall tillämpas. I sista stycket i (i 14001:1996) krävs att det skall finnas en dokumenterad rutin. Kravet på att rutinen är dokumenterad försvinner i och med införandet av 14001:2004. Dock skall organisationen regelbundet utvärdera att alla tillämpliga krav efterlevs. Detta går inte att uppfylla utan att verksamhetsutövaren utarbetat ett sätt att visa vilka relevanta krav som skall tillämpas på vilka ställen i verksamheten samt vad som skall åstadkommas för att kravet skall uppfyllas. Lämpligt kan vara att verksamhetsutövaren i samband med den inledande miljöutredningen visar vilken lagstiftning som berör verksamheten och att detta resulterar i en förteckning, som kontinuerligt uppdateras. Det är vanligt att samma krav behandlas såväl i lag som i tillhörande förordning och i föreskrifter. Oftast är kravet av allmän karaktär i lagen och specificerat i förordningar och i myndighetsföreskrifter. Det räcker då i regel att organisationen anger det specificerade kravet. Vad menas med att lagstiftningskraven skall vara tillgängliga i organisationen? Verksamhetsutövaren skall med hjälp av rutiner identifiera de lagstiftningskrav och andra krav som gäller miljöaspekterna för organisationens aktiviteter/verksamhet, produkter och tjänster. Organisationen måste även kunna visa hur berörda personer har tillgång till de aktuella lagstiftningskraven och andra krav, hur kraven skall tillämpas och hur efterlevnaden och nödvändig kunskap om kraven och övrig kompetens säkerställs i det dagliga arbetet. Man skall i eller med referens från systemet för verksamhetsstyrning kunna hitta relevant information, som gör att det är möjligt att identifiera kraven, ansvariga medarbetare i detta sammanhang, nödvändig teknik och nödvändig verksamhetsstyrning. Vad menas med andra krav? Standardens Appendix A:3.2 anger några exempel: branschstandarder, överenskommelser med myndigheter, råd, riktlinjer och rekommendationer. Önskemål från kunder, personal och grannar kan vara formulerade som krav men är sällan bindande om inte verksamhetsutövaren själv väljer att förbinda sig till något. Sådana åtaganden kan hanteras i rutinerna, i övergripande och detaljerade miljömål, för kommunikation samt i rutinerna för förhandlingar och kontraktsgenomgångar med kunder, leverantörer och entreprenörer. Många företag har förbundit sig att följa programmet Responsible Care eller ICC:s program för hållbar utveckling. Dessa förbindelser, liksom koncernkrav, branschkrav, interna krav och kunders krav, är exempel på vad som kan inbegripas i begreppet andra krav. Vilka råd, riktlinjer, rekommendationer, lokala och regionala krav och liknande som skall följas, bör lämnas till den enskilda organisationen att bedöma. Ledningens uppgift är att fastställa vad som skall gälla. Hur får man tag i gällande lagstiftning och aktuella andra krav? Tillgången till lagstiftningen får man antingen genom prenumerationer eller genom regelbunden sökning på Internet med hjälp av källor vars omfattning, pålitlighet och grad av uppdatering måste bedömas som tillräckligt goda. Bevakningen av den aktuella lagstiftningen kan även köpas som konsulttjänst. När arbetet att hitta relevant lagstiftning är gjort initialt, är det sedan enklare att regelbundet följa upp om det skett några förändringar. I rutinen för 4

5 5 lagstiftningskrav bör framgå hur man finner aktuell lagstiftning samt hur ofta förteckningar över lagstiftning och krav skall uppdateras. Fortsättningsvis måste även bevakas om nya krav tillkommer på andra ställen än de hitintills identifierade. Tillgång till andra krav får organisationen genom att bevaka de intressenter man beslutat skall styra verksamheten. Ansvaret för detta och metoderna bestäms av resp. verksamhetsutövare. Standarden ISO innehåller några frågor, som i detta sammanhang kan beaktas beträffande lagstiftning och andra krav: 1. Hur får organisationen tillgång till och hur identifieras relevant lagstiftning och andra krav? 2. Hur håller organisationen reda på lagstiftning och andra krav? 3. Hur håller organisationen reda på ändringar i kraven? 4. Hur kommunicerar organisationen relevant information om lagstiftning och andra krav till de anställda? Hur säkerställer man att lagkrav och andra miljökrav efterlevs? Att kraven i den berörda lagstiftningen och andra krav uppfylls måste säkerställas. Detta kan göras genom medarbetarnas kompetens, tekniska anordningar, köp av tjänster eller med hjälp av rutiner. Skall krav säkerställas via medarbetarnas kompetens måste de berörda veta vad som krävs av dem. Det är således nödvändigt att verksamhetsutövaren identifierar vilken kunskap och annan kompetens inom området som olika personalkategorier och nyckelpersoner ska ha. För de grupper som själva ges förtroendet att identifiera och tolka lagstiftning och andra miljökrav, behövs i regel grundläggande utbildning i vilka bestämmelser som är tillämpliga på verksamheten inom ramen för ISO samt hjälp att hitta bestämmelserna. Observera att samhället via Miljöbalken (hänsynsreglerna i 2 kap.) kräver att en verksamhetsutövare skall ha nödvändiga kunskaper och kompetens i övrigt för att en miljöriktig verksamhet skall kunna upprätthållas. Vad händer om organisationen misslyckats med att säkerställa efterlevnaden av lagkrav och andra miljökrav? När en organisation genom oaktsamhet eller genom uppsåt inte uppfyllt krav inom tillämpbara lagar och andra miljökrav, strider det mot miljöpolicyn och syftet med ISO standarden. Straffansvar kan föreligga vid bristande lagefterlevnad och fråga om organisationen kan certifieras eller fortsatt vara certifierad skall prövas. Om nycertifiering skall vara möjlig, måste organisationen avhjälpa och korrigera överträdelsen, kommunicera med tillsynsmyndighet och övriga berörda myndigheter och vidtaga eller, om det är praktiskt svårt på kort sikt, planera åtgärder för att överträdelse inte skall återupprepas. Att berörda myndigheter uttryckt sig vara nöjda med organisationens åtgärder samt att organisationen inte lagfars, bör bidra till att organisationen bedöms vara möjlig att certifiera. För en redan certifierad organisation som genom oaktsamhet inte uppfyllt krav inom tillämpbara lagar och andra krav, gäller i princip samma synsätt: Organisationen måste avhjälpa och korrigera överträdelsen, kommunicera med tillsynsmyndighet och övriga berörda myndigheter och vidtaga åtgärder för att överträdelse inte skall återupprepas. Att 5

6 6 berörda myndigheter uttryckt sig vara nöjda med organisationens åtgärder samt att organisationen inte lagfars, bidrar till att organisationen fortsättningsvis kan behålla sitt certifikat. En organisation som uppsåtligen bryter mot gällande lagar skall bli föremål för polis och åklagarmyndighetens granskning med åtal som följd. Utgången av detta kan dra ut på tiden. Certifieringsorganet ska därför bedöma organisationens korrigerande och förebyggande åtgärder och bedöma certifikatets fortsatta giltighet. Det är viktigt att poängtera att ett certifieringsorgan inte är juridisk instans, utan ska och kan endast bedöma en organisations systematik att behandla, korrigera och förebygga överträdelser och utifrån det bedöma om fortsatt giltigt certifikat. 4.2 Miljöpolicy Miljöpolicyn skall bland annat innefatta ett åtagande om att följa tillämpliga lagar samt och andra krav som organisationen berörs av och kan relateras till organisationens miljöaspekter. Många organisationer anser att det är onödigt att det i policyn uttryckligen anges att gällande lagstiftning skall följas. Standarden är dock mycket tydlig när det gäller detta krav. Endast policyformuleringar som innehåller ett tydligt åtagande med minst denna ambition kan därför accepteras. I Sverige anses det självklart att gällande lagstiftning skall följas och många verksamhetsutövare tycker därför att det är genant att deklarera detta i sin policy. I andra länder är man kanske inte lika noga och behovet av ett sådant åtagande blir då mera motiverat. Problemet i Sverige i detta sammanhang är att verksamhetsutövare och certifieringsorganens revisorer inte alltid är klara över vilka delar i lagstiftningen som är aktuella inom ramen för ISO Utvärdering av att lagar och andra krav följs Enligt organisationens åtagande om att följa lagkrav, skall den upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet utvärdera att tillämpliga lagar följs. Kontroll av att lagstiftningskraven uppfylls skall ske regelbundet och vara systematisk. Detta kan ske inom ramen för internrevisionen men kräver då en gedigen kompetens hos de berörda internrevisorerna. Om lagstiftningskravet är infört i en verksamhetsrutin sker kontrollen enklast genom granskning av verksamhetsrutinen, om den är uppdaterad mot aktuell lagstiftning och att rutinen efterlevs. Om efterlevnaden av lagstiftnings- eller andra krav säkerställs via kompetens hos medarbetarna eller tekniska lösningar kan granskningen istället göras med hjälp av kravförteckningen. Denna kontroll måste ske av samtliga lagar som organisationen har identifierat och är berörd av. Efterlevnaden måste kontrolleras regelbundet och systematiskt och täcka samtliga lagar som berör organisationen. Uppgiften är, till skillnad från revision av andra delar av miljöledningssystemet, att regelbundet utvärdera att tillämpad lagstiftning och föreskrifter följs. Med regelbundet bör förstås minst en gång per år. Resultatet av kontrollen av lagefterlevnad måste finnas i form av redovisade dokument och arkiveras. Detsamma gäller för andra krav. (Som tidigare påpekats kräver den nya versionen av ISO 14001:2004 inte att själva rutinen skall vara dokumenterad.) 6

7 7 För att analysera och utvärdera att organisationen efterlever tillämplig lagstiftning inom ramen för ISO och andra krav bör ledningen och/eller andra ansvariga gå igenom förändringar i lagstiftningen, resultatet av kontrollen av lagefterlevnaden, ev. avvikelser som rör lagstiftningen och andra krav och ta ställning till utfallet. Sammanfattning I miljöpolicyn skall organisationen utfästa sig att uppfylla alla de tvingande krav som är ställda av samhället i eller med stöd av lagstiftning. Organisationen måste ha en systematik för att identifiera och bedöma tillämplighet samt i relevanta delar säkerställa efterlevnad av dessa identifierade krav. Det kan ske via organisationens kompetens, hjälpmedel, rutiner och/eller köpta tjänster. Efterlevnaden måste kontrolleras regelbundet och systematiskt och inte vara stickprovsmässig. En för organisationen lämplig systematik för ovanstående skall kunna uppvisas vid certifierings- och uppföljningsrevisioner av miljöledningssystemet. 7

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Lagar och regler för miljöledningsarbetet

Lagar och regler för miljöledningsarbetet Lagar och regler för miljöledningsarbetet Ullika Lundgren Miljöcontroller ullika@gu.se Tel: 031 786 9870 Utbildning för miljösamordnare och miljörepresentanter 26 oktober 2011 09.25-10.15 Lagar och regler

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 MILJÖHANDBOKEN Grundelement: Element: 4.5 Uppföljning 4.5.5 Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: 4.5.5.Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6 Upprättad av: Mottagen av:

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

Nyheter i ISO 14001 och 14004

Nyheter i ISO 14001 och 14004 Nyheter i ISO 14001 och 14004 Anne Swartling, SIS, 10 november, 2004 2004-11-17 1 Drivkrafter för revision av 14001/4 Överensstämmelse med ISO 9001 Förtydliga befintlig text Översättningsfrågor ISO 14004

Läs mer

Miljöledningsbarometern 2002

Miljöledningsbarometern 2002 Bilaga 7 Miljöledningsbarometern 2002 Uppgiftslämnare: Ann-Christine Mohlin Verksamhet: Tandvårdsstaben Datum: 2003-02-04 A. MILJÖUTREDNING Ja Arbete Har ni genomfört en miljöutredning*? B. MILJÖLEDNINGSSYSTEM

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Materialet är till största delen hämtat från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Stockholm Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) 2010-10-11 Sida 1 (7) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Kontrollen genomförd av: Närvarande vid kontrollen: Datum: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning:

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version:

VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version: VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan Version: 2016-03 - 04 Vägledning för ansökan Certifiering av ledningssystem för kvalitet (SS-EN ISO 9001:2008) Certifiering av miljöledningssystem (SS-EN ISO 14001:2004)

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

Utformning av miljöledningssystem

Utformning av miljöledningssystem Utformning av miljöledningssystem Principskiss för miljöledningssystem miljöutredning Ledningens genomgång Miljörevision och uppföljning miljöpolicy Ständig förbättring Miljömål Miljöprogram Införande/genomförande

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Välkommen till NMTs miljöledningssystem

Välkommen till NMTs miljöledningssystem Välkommen till NMTs miljöledningssystem Presentationsslingan Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion och handbok till NMTs miljöledningssystem. Här beskrivs ledningssystemets uppbyggnad.

Läs mer

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken INFORMATION om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Samhällsbyggnadskontoret 2014-12-17 2 (8) En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Egenkontroll enligt Miljöbalken Vägledning för mindre miljöpåverkande verksamheter Ni styr Er verksamhet Syftet med denna vägledning är att presentera de krav som ställs på din verksamhet enligt miljöbalken

Läs mer

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016

FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 FRÅGEBATTERI VID INTERN MILJÖREVISION VT-2016 Revisionskriterier Frågor Revisorns anteckningar Tema: Ledarskap och åtagande ISO 14001:2015, kap 5.1 Tema: Miljöpolicy ISO 14001:2015, kap 5.2 SFS 2009:907

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Organisation Upprättat av Miljösamordnaren Fastställt av dekan 2012 12 04 Senast reviderat av Miljösamordnaren 2015 04 01

Läs mer

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Dokumentupprättare: MLS HiG/aho, roelof Godkänd av: Inst: Diarienr: 101-329/07 Sida: 1(6) Dokumentnamn: Redovisning av miljöledningsarbetet 2006 Datum 2007-02-28 Mall gäller från datum: 2003-09-30 Modell

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag

EMAS Easy. Miljöledningssystem för små och medelstora företag EMAS Easy Miljöledningssystem för små och medelstora företag metod som förenklar införandet av miljöledningssystem för små företag miljöstyrningsrådets uppdrag sanktionerade avgifter Emas - EU:s verktyg

Läs mer

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna? Miljökontoret Miljökontoret är miljönämndens tjänstemannaorgan. Syftet med verksamheten är ett gott hälsoskydd och en bra miljö för Luleå kommuns

Läs mer

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk

GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ. enligt ISO 14001:2004. Ett sammandrag. Denna skrift är endast ämnad för externt bruk GOODS SWEDEN AB MANUAL MILJÖ enligt ISO 14001:2004 Ett sammandrag Denna skrift är endast ämnad för externt bruk har för att tydliggöra vårt miljöarbete valt att arbeta enligt ett väl dokumenterat miljöledningssystem

Läs mer

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1

Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1 Robust fiber Kravspecifikation Robust fiber företagscertifikat anläggning Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupp... 3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Utfärdande... 3 1.5

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken 2009-01-30 1 (6) om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan 1 (6) EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig rektor med övergripande

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Egenkontroll och tillsyn Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Agenda Verksamhetsutövare Egenkontroll Tillsyn Exempel Verksamhetsutövare (VU) Vem som är utövaren av miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Laglista KAMBER-Skåne

Laglista KAMBER-Skåne Laglista KAMBER-Skåne Sid 1 Lagar och förordningar MILJÖBALK (1988:808) MB 1:a KAP Miljöbalkens mål och tillämpningsområden 2:a KAP Allmänna hänsynsregler 1. Bevisbörderegeln: Vad säger lagen? Miljöbalkens

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

3. Obligatoriska krav

3. Obligatoriska krav 3. Obligatoriska krav Områden med gröna rubrikfält fylls i av arrangören. Åtgärd Förklara åtgärd Kommentar till kravet 1. Lagkrav Arrangören har identifierat och efterlever de krav som finns gällande anmälnings-

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning

Läs mer

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.

Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser. 1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad

Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Kommunstyrelsen 2011 03 14 70 135 Arbets och personalutskottet 2011 02 28 41 78 Dnr 10.814 007 marsks17 Yttrande över granskningsrapport Verksamheter utlagda på entreprenad Bilaga: Tekniska nämndens yttrande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om transport av farligt gods; SFS 2006:263 Utkom från trycket den 20 april 2006 utfärdad den 6 april 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande Inledande bestämmelser

Läs mer

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning

Läs mer

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio

Grundläggande MIFO-juridik. Paulina Rautio Grundläggande MIFO-juridik Paulina Rautio Varför? Kommunernas och Länsstyrelsernas uppdrag är att bevaka de allmänna miljöintressena. Bedriva operativ tillsyn. Kontrollera att miljöbalkens regler och myndigheterna

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik)

Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) ISO 9001:2000/2008 ISO 14001:2004 BF9K Ledningssystem för Kvalitet (Endast rubrik) Korsreferens mellan ISO 9001 ISO 14001 BF9K 1 (6) Ledningssystem för Kvalitet 4 Krav på Miljöledningssystem 4 Inledning 1 Allmänna Krav 4.1 Generella krav 4.1 Dokumentation av KMA-systemet 3.3.4 Dokumentationskrav

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10

INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10 INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL Svenska Special Certifieringar AB SSC S C Utgåva 5 2005-08-10 Inledning Varför ska man bli certifierad? Det är det bästa sättet att visa att man

Läs mer

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg Anna Isberg och Pendar Behnood Översiktlig genomgång av miljöbalkens krav och vilka juridiska verktyg tillsynsmyndigheten har för sitt arbete Verksamhetsutövare

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium

Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Humanistiska nämnden Socialnämnden Tekniska nämnden För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till

Läs mer

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext.

C:\Documents and Settings\annjoh01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK11\Redovisning av regeringuppdrag - lag och förordningstext. 1 (6) Sjöfart och Samhälle Handläggare direkttelefon Ert datum Er beteckning Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underlag för ratificering av FN:s internationella konvention om kontroll av skadliga påväxthindrande

Läs mer

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet

Kvalitetsplan Projekt: Rönnebadet Projekt: Rönnebadet Fastställd: 2014/12 Innehållsförteckning Kvalitetsplan Kvalitetsplan... 1 Innehållsförteckning Kvalitetsplan... 2... Error! Bookmark not defined. Kvalitets och miljöledning... 3 Organisation...

Läs mer

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning

Ingrid Millet. Juridiken kring tillsyn och vägledning Ingrid Millet Juridiken kring tillsyn och vägledning Seminariet är tillsynsvägledning Syftet med tillsyn är att stärka efterlevnaden av våra regler Tillsynen bidrar till att hålla samhällsvärden som rättssäkerhet,

Läs mer

Dammar ansvar och tillsyn

Dammar ansvar och tillsyn Dammar ansvar och tillsyn Flödeskartering SANT Informationsmöte om Infrastruktur, Tranås 19 mars 2014 Länsstyrelsens arbete kopplat till dammar Naturavdelningen ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken

Läs mer

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Revision A 2009-02-30 Revision B 2012-04-03 INNEHÅLL KVALITETSPOLICY 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Allmänt 3 Organisation 3 Kvalitetssystem 3 Intern

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket

Nuvarande MSBFS 2009:10 Förslag till ny föreskrift Tillämpningsområde Tillämpningsområde 1 1 första stycket 2 1 andra stycket 3 2 första stycket 15-12-07 1/6 Tillämpningsområde 1 Denna författning innehåller bestämmelser om myndigheternas arbete med informationssäkerhet och deras tillämpning av standarder i sådant arbete. 2 Författningen gäller

Läs mer

Lag (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion

Lag (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion Import och exportföreskrifter/växtkontroll m.m. 1 Lagens tillämpningsområde 1 [9511] Denna lag kompletterar 1. rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning

Läs mer

Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor

Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor Ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor. lars.synnerholm@msb.se 010-240 43 48 1 2 Lagen (2010:1011) och förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Trädde i kraft den

Läs mer